Issuu on Google+

Anna Jansson EMIL WERN DETEKTIV

Silverskatten

Emil snubblar över ett nytt fall när han och Linda besöker Fornsalen. Där råkar han höra att det försvinner silvermynt från Spillingsskatten – världens största silverskatt. Hela sju kilo har skatten minskat med den senaste tiden! Efter en hel del klurande står Emil och Linda med fyra misstänkta. Vem av dem kan det vara? Alla har motiv, men bara en saknar alibi ...

MIMMI TOLLERUP

ETT FALL FÖR EMIL WERN!

Anna Jansson r e v l i S katten s

EM D E IL W T E ER KT N IV

MIMMI TOLLERUP

Anna Jansson Silverskatten omsl_IM.indd 1

2010-03-22 14.48


Läs mer om Anna Jansson och Mimmi Tollerup på www.rabensjogren.se www.thriller.se www.mimmi.stanford.se

Rabén & Sjögren Box 2052, 103 12 Stockholm www.rabensjogren.se © Text: Anna Jansson 2010 enligt avtal med Grand Agency © Bild: Mimmi Tollerup 2010 Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2010 ISBN 978-91-29-67245-9 Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

4

Silverskatten inl.indd 4

2010-03-29 17.01


Anna Jansson EM D E IL W T E ER KT N IV

Silverskatten Illustrationer av Mimmi Tollerup

5

Silverskatten inl.indd 5

2010-03-29 17.01


Visby innerstad

1. Här bor Emil, Norra Murgatan 14 2. Gotlands museum, Fornsalen 3. Sankt Hans konditori 4. Nordergravar, platsen för riddarspelen 5. Marknad 6. Bokhandel 7. Adelsgatan

18

23

19 11 25 2

3 8 7

6 Söderport

14 15 13

6 Österport

Silverskatten inl.indd 6

2010-03-29 17.01


8. Sankt Hansskolan

17. Stora torget

9. Botaniska trädgården

18. Visby havsbad

10. Domkyrkan

19. Bibliotek

11. Gotlands turistbyrå

20. Jungfrutornet

12. Norderport

21. Sankt Clemens ruin

13. Österport

22. Murfallet

14. Söderport

23. Almedalen

15. Fängelsetornet Kajsarn

24. Kruttornet

16. Kärleksporten

25. Strandgatan

16

24

20

22 9

5

4

21

10

17

12

Norderport

2 1 Här bor Emil, Norra Murgatan 14

7

Silverskatten inl.indd 7

2010-03-29 17.01


8

Silverskatten inl.indd 8

2010-03-29 17.01


Emil Wern bor i Visby, precis innanför ringmuren. I trädgården finns en gammal gul kiosk där han har sin detektivbyrå – och den behövs verkligen! Till sin hjälp har Emil lillasystern Linda och den olydiga hunden Molly. Men ibland måste även hans mamma, polisen Maria Wern, rycka in!

9

Silverskatten inl.indd 9

2010-03-29 17.01


10

Silverskatten inl.indd 10

2010-03-29 17.01


KA

PI

TE

L1

– Tänk om det här fortfarande var en kiosk! sa Linda drömmande och såg på de långa hyllorna i den lilla boden. Där låg det högar med papper, ett förstoringsglas, en bärbar dator, en kemilåda, flera svarta anteckningsböcker och en liten spionkamera. Den använde Emil för att fotografera misstänkta. På anslagstavlan hade han satt upp intressanta tidningsartiklar om brott. – Tänk om det fanns choklad och kolor och hallonbåtar och sega remmar här i stället, fortsatte Linda. – Kokosbollar skulle jag vilja ha och så skulle

11

Silverskatten inl.indd 11

2010-03-29 17.01


man få äta precis hur många som helst, sa Emil och lutade sig tillbaka i fällstolen. Han njöt när han tänkte på allt godis som han skulle ha mulat i sig. – Fast när mamma köpte kiosken för att ha spadar och krattor i, då fanns det ju inget godis kvar. Det hade farbrorn i kiosken ätit upp, sa Linda och gjorde en sur min. Sen sprack han säkert. – Byxorna sprack alldeles säkert, sa Emil. – Men vad ska vi göra nu? Jag har tråkigt, jättetråkigt! – Jag vet! sa Emil och for upp från stolen. Han bläddrade i tidningen och visade Linda, men hon kunde ju inte läsa och blev sur. – Dödstråkigt! sa hon och låtsades läsa. Emil kunde inte låta bli att skratta för hon såg så gullig ut. Huvudet rörde sig från rad till rad av bokstäver, utan att hon fattade något. – Vi ska gå på museum och se på världens största silverskatt från vikingatiden. Det står så

12

Silverskatten inl.indd 12

2010-03-29 17.01


i tidningen. Fattar du, världens största skatt! – Grrrrrrrr, sa Molly som legat utanför kiosken och vaktat. – Jag sa skatt, inte världens största katt, skrattade Emil. Du får inte följa med till museet, Molly. Det finns en massa benknotor där, och dem skulle du bara tugga på och gräva ned. – Mamma, mamma! Vi behöver pengar! Linda sprang i förväg och kastade sig om halsen på mamma Maria som rensade i rosenrabatten. Lindas leende visade att det var något hon gärna ville. – Varför då? Är veckopengen slut? frågade Maria och satte sig på gräset med Linda i knät. – Nej, men det är en grej som man lär sig viktiga saker av, och då behöver man inte använda sin veckopeng, eller hur? – Jaså? – Men jag och Emil vill gå på museum … – Jaha. Då är det väl bara att ta fram plånboken då.

13

Silverskatten inl.indd 13

2010-03-29 17.01


14

Silverskatten inl.indd 14

2010-03-29 17.01


På museet, som kallades Fornsalen, köpte Emil och Linda biljetter. Sedan blev de visade runt av en guide som hette Lucy T. Rex. Emil tyckte att hon var väldigt snygg i sin hästsvans med ett spänne av ben. Han blev nästan lite blyg när hon frågade vad de hette. Men Linda drog alla sina namn: – Jag heter Linda Agnes Vendela Wern, sa hon och tog Lucy i handen och följde med henne, som om Lucy varit en dagisfröken. Emil skämdes så att han blev röd ända ut på örsnibbarna. Linda var så pinsam! Han ångrade verkligen att han tagit henne med sig. Lucy berättade för dem att hon var arkeolog. Hon brukade gräva efter gamla föremål i jorden för att få veta hur människor levde förr i tiden. – En del hade nattmössa, sa Linda och såg allvarlig ut. Hon hade sett bilder på det i boken om Rödluvan och vargen. Där hade Rödluvans mormor nattmössa. Och det var förr i tiden.

15

Silverskatten inl.indd 15

2010-03-29 17.01


Lucy skrattade snällt. – Mamma har sagt att man brukar säga att folk pratar i nattmössan när de inte vet vad de pratar om, fortsatte Linda. Då storknade Emil och önskade att Linda skulle gå upp i rök eller att något ufo skulle komma och hämta henne. Han såg först strängt på Linda och sedan vände han sig till Lucy och gjorde sin röst så mörk och vuxen som möjligt: – Vad är mest spännande med ditt jobb? – Att leta efter skatter, förstås. På Gotland har man hittat mer än 750 silverskatter! Den märkvärdigaste av alla är Spillingsskatten. Det är världens största silverskatt från vikingatiden. Lucys ögon glittrade när hon sa det, men sedan blev hon allvarlig. – Just nu finns det ingen som vill betala lön för utgrävningar, och då får jag arbeta här på museet som guide i stället. – Tycker du att det är tråkigt då? frågade Linda och tittade med stora ögon på Lucy.

16

Silverskatten inl.indd 16

2010-03-29 17.01


– Nej, inte när det kommer så trevliga barn. Då är det riktigt roligt. Men det finns så många skatter som bara väntar på att bli hittade där ute i åkerjorden. Och om inte arkeologer hittar dem först, så finns det bovar som är ute på nätterna och gräver efter silver som de sen säljer. Det grämer mig, sa Lucy och såg riktigt arg ut. Kom nu, så fortsätter vi! Först gick de genom en stor sal med runstenar. På dem hade vikingarna ristat in sina namn. Runskriften slingrade runt stenarna som ormar. Det fanns bilder som visade båtfärder och strider. Sedan kom de in i ett annat rum med forntida gravar. I en av dem kunde de se skelettet av en kvinna i en stenkista från vikingatiden. Det tyckte Emil var riktigt läskigt.

17

Silverskatten inl.indd 17

2010-03-29 17.01


– Vadå läskigt? Så där ser alla skelett ut. Det är väl inget konstigt med det, tyckte Linda. Nu vill jag se på skatterna. Lucy gick före och visade vägen.

18

Silverskatten inl.indd 18

2010-03-29 17.01


– Den första skatten här inne kallas Stavarskatten, och den är förbunden med en spökhistoria. Lucy såg mystisk ut och sänkte rösten. – För länge sen, på 1800-talet, var en bonde på väg hem från en fest. Han var trött och full och beklagade sig för att vägen hem var så lång. Då kom plötsligt en vagn körande och kusken erbjöd bonden skjuts. De for högt upp över träden och bonden blev allt mer förskräckt. Vem är du? frågade han. Då svarade kusken med mullrande röst att han var Stavar den Store, som blivit ihjälslagen av norska vikingar. Han kunde inte få någon ro i graven, för han visste var en stor skatt fanns gömd. Stavar tog med sig bonden till ett vattenhål och lyfte på en sten, och där fanns en enorm skatt. För att bonden skulle bli trodd fick han ta med sig en näve silvermynt hem. Men i stället för att leta efter skatten och bli snuskigt rik blev bonden galen och tog livet av sig.

19

Silverskatten inl.indd 19

2010-03-29 17.01


– Hur kan då skatten vara här? frågade Linda misstänksamt. – Den hittades långt senare av barn som var på skolresa, berättade Lucy. Tre pojkar letade efter lägerplatsen och satte sig vid en sten för att vila. Där fanns det flera hål i marken som rabbisar hade grävt. På Gotland kallas ju vildkaninerna för rabbisar. En av pojkarna stack ned handen i ett hål och när

20

Silverskatten inl.indd 20

2010-03-29 17.01


han tog upp den igen var näven full av silvermynt. – Wow, trodde de inte att någon skojade med dem då? Att det var låtsaspengar, sa Emil och tittade in genom monterns glasruta. Högen med silver var imponerande. Mynten var gamla och såg inte ut som vanliga enkronor och femkronor. De var tunna och skrovliga och hade helt andra bilder. – Precis så var det. De trodde att någon skojade med dem. Men nästa dag visade pojkarna sina lärare vad de hittat, och så kom de i tidningen och blev berömda. Och inte nog med det. En av pojkarna hette Jonas Ström. Han blev arkeolog och nästan tjugofem år senare hittade han nästa stora skatt, berättade Lucy och började röra sig framåt. Om ni följer med mig hit bort till nästa monter ska jag visa er Spillingsskatten. Jonas Ström

21

Silverskatten inl.indd 21

2010-03-29 17.01


hittade den under golvbrädorna på ett hus från vikingatiden. Det är egentligen tre skatter. Två silverskatter och en bronsskatt. Tillsammans väger de 67 kilo. – Mamma väger 67 kilo, viskade Emil till Linda. Och jag orkar inte lyfta henne. Lucy tittade på klockan. – Oj, jag måste gå iväg en stund nu. Men fortsätt att titta ni. Det finns en hel del att

22

Silverskatten inl.indd 22

2010-03-29 17.01


upptäcka här! sa hon och gick snabbt iväg. – Jag vill fråga henne om en grej, sa Emil och följde efter. Linda hann inte alls med. I stället strosade hon bort till cafeterian. Lucy försvann in genom en dörr som Emil inte sett tidigare och uppför en trappa. Han skyndade efter. När han kom uppför trappan befann han sig i en lång korridor med många dörrar. Vart hade hon tagit vägen? Han lyssnade. Från ett av rummen hördes röster. Han läste på dörrskylten: Sten Grå. Under namnet stod det att han var chef för museet. Genom en springa i dörren kunde Emil kika in i rummet. Där inne var Lucy och Sten Grå. Sten var mycket upprörd. – Det försvinner silver varje natt, sa han. – Är du säker? frågade Lucy och såg mycket allvarlig ut.

23

Silverskatten inl.indd 23

2010-03-29 17.01


– Alldeles säker. Jag räknar mynten och väger föremålen. Spillingsskatten väger inte 67 kilo längre. Den väger bara 60 kilo. – Har du pratat med polisen?

24

Silverskatten inl.indd 24

2010-03-29 17.01


– Inte ännu. Men om inte silvret kommer till rätta blir vi tvungna. Det blir skandal om tidningarna får veta det här. Jag skulle vilja att vi låter det vara en hemlighet. Däremot ska jag tala med min chef och be att skatterna flyttas till Stockholm. Sten tog några steg mot dörren. Emil ville inte att Lucy och Sten skulle veta att han hade tjuvlyssnat. Han smög iväg för att leta efter Linda.

25

Silverskatten inl.indd 25

2010-03-29 17.01


9789129672459