9789140672360

Pedagogiska trender och metoder

Lekarkivet i förskolan

l ekar, r ams or, så n ger och l eks ag or för sa m a rbete o c h g l ädj e

Gabriella Fromholt

Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Del 1 bakgrund Leken som pedagogiskt verktyg .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Att skapa en trygg miljö Ledarens roll Att leda och instruera lek Att dela in i grupper Att utse en kullare

7 8 8 9 11

Lekarnas upplägg i boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Syfte Material Grupp Prova också … Arbeta vidare …

12 13 14 15

Ramsor .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Sånger .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Leksagor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Åldersindelning

18

Del 2 Lekar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19–70 Ramsor .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71–80 Sånger .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81–88 Leksagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89–109 Register .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Leken som pedagogiskt verktyg

Människan har lekt i tusentals år. Genom leken har man både lärt sig nya saker och tränat gamla färdigheter. Leken tillsammans med berät­ tandet har ibland beskrivit historiska händelser, såsom stora segrar och hjältedåd, men framför allt har leken skapat gemenskap och samman­ hållning i gruppen.

Små barn lär sig regler, normer och sociala mönster genom att härma och leka de vuxnas roller. Genom att se hur mamma och pappa gör saker i hemmet lär sig barnet hur det ska bete sig. Barnet tillägnar sig också kunskaper i hur man agerar i olika situationer genom att stu­ dera sina förebilder. I leken ser man barnet lära sina dockor och ­nallar nya saker och hur det skäller på dockorna och nallarna när de gör fel.

Tiden på förskolan, då barnet umgås med andra barn i en grupp, är mycket betydelsefull och pedagogernas roll som förebilder och ledare för leken spelar en stor roll i barnets lekutveckling. Genom att sätta gränser och visa på de sociala samspelsreglerna i leken lär förskolläraren barnet hur det ska agera, till exempel vid en konflikt eller när någon har slagit sig.

Lekens betydelse som läromästare tar inte slut bara för att barnet bör­ jar skolan. Genom leken kan barnet tillägna sig kunskaper inom olika ämnesområden, vilket flera pedagogiska metoder drar nytta av. När man till exempel studerar vikingatiden i skolan kan lekar stärka upplevelsen av hur man levde på den tiden och genom att leka med siffrorna blir matematiken mer lättbegriplig för de flesta barn. Under hela uppväxten behöver barn lära sig vad det innebär att vara människa, att sam­arbeta, 6

samspela med varandra, lösa konflikter och att kommunicera. Vi kan kalla det social kompetens, livskunskap eller kommunikativ förmåga.

Vi måste öva på det vi vill bli bra på och leken är en utmärkt arena för att träna den sociala kompetensen.

Ingen människa vinner en pingisturnering utan att någonsin tidigare ha lyft en racket och ingen konstnär målar en Mona Lisa som sitt första verk.

Att skapa en trygg miljö Vinsterna med att leka är många och en stor vinst, som inte ska glömmas bort, är att deltagarna får skratta och ha roligt tillsammans. Det hjälper gruppen att grundlägga en positiv attityd som skapar trivsel, samman­ hållning och ett öppet klimat.

Genom leken lär sig barnet en hel del om sig själv. I samspelet med andra kommer dess egen förmåga och personlighet fram. För att bli en bra medmänniska och kompis till andra, måste barnet först bli kompis med sig själv. Improvisationsövningar, vilka du också hittar i denna bok, är utmärkta plattformar för att pröva sin egen förmåga och våga spela olika roller.

För att barn ska kunna utvecklas i sin egen takt krävs en lugn och trygg miljö där var och en kan känna sig trygg och säker. När alla i grup­ pen känner sig välkomna, uppskattade och trygga kan de slappna av och våga bjuda på sig själva. Som pedagog har du ansvaret, tillsammans med barnen och de andra vuxna, att skapa ett klimat där alla är trygga och där allas självkänsla kan få växa sig starkare.

I en trygg och lekfull miljö finns goda förutsättningar för att självkänslan ska kunna växa hos varje individ.

7

Ledarens roll Lekarna i den här boken är tänkta som pedagogiska verktyg i arbetet med att utveckla gruppen. Din roll som ledare i lekarna är mångfaset­ terad. Ibland är din roll främst att förklara lekens innebörd och lekens ­regler. Ibland ska du fungera som en dirigent som styr de olika momen­ ten. Emellanåt ska du agera domare med regelboken i hand. Vid andra tillfällen är din största uppgift att planera och förbereda lekandet och då och då behöver du vara med och leka som en av deltagarna i gruppen.

Ofta är dina olika roller som ledare i leken kombinerade med var­ andra, men en roll som du alltid har är att vara observatör. Det är ditt ansvar att se och visa att du uppfattar de små signalerna som visar att allt fungerar eller att någon uppträder ojust. Du ska också se till att det hela tiden råder ett öppet klimat där alla får vara med.

Observatörens roll är bland annat att avslöja för gruppen vad denne ser och peka på problemen. Observatören leder barnen i gruppen till att själva rätta till problemen och förbättra eller behålla det goda klimatet i gruppen.

Det är gruppens ansvar att se till att alla trivs, men det är ledarens ansvar att se till att detta ansvar axlas av alla i gruppen.

Det bästa sättet att lära sig vad som är positivt är att få uppmuntran för när man gör rätt, så glöm inte att se och berömma de positiva sidorna som enskilda barn och gruppen visar.

Att instruera och leda lekar A och O när man presenterar och instruerar lekar för en grupp är att man själv har förstått lekens regler och dess syfte. Ibland kan man leka en lek och sedan sätta sig ner för att fundera över vad barnen lärt av leken. Men för att lekandets fulla mening ska komma fram behöver man först fundera över vilket mål man har, vad man vill att barnen ska lära sig/utveckla, därefter kan man välja lekar och övningar som syftar till målet.

8

9. Flygande mattan Syfte

Att få träna sin fantasi och lekfullhet. Att få vara på en lekresa tillsam­ mans.

Material

En matta som rymmer alla barn och en kikare.

Gruppen Helgrupp.

Ledaren håller en ihoprullad matta under armen och börjar berätta för barnen om något som denne hittade på sin farmors gamla vind. En flygande matta! Här får ledaren gärna brodera ut historien om hur mattan gömt sig i ett hörn och flugit iväg så att den var svår att fånga osv. Rulla ut mattan och bjud barnen att följa med på ett fantastiskt äventyr. Här kan man skapa en lek som handlar om att förbereda mat­ tan för avfärd och packa fruktkorg som proviant och kuddar och filtar för middags­vila. Ledaren styr leken (och mattan) och berättar hur högt över skog och hus och hav man flyger. Ledaren tar fram kikaren och låter vart och ett av barnen i turordning berätta vad man ser där nere på marken. Här finns inga fel utan bara en massa fantasi. Nu kan man välja att landa och ta sig ut på djungeläventyr eller annat som fantasin bjuder in till. Innan man tröttnar på leken åker man hem på mattan, rullar ihop den och ställer den i ett skåp tills nästa reseäventyr lockar.

Prova också …

att förbereda leken genom att göra kikare av toalettrullar och måla och dekorera dem i färgglada nyanser.

29

20. Tom är platsen …

Syfte

Att varje person ska våga visa sig i gruppen. Att lära sig namnen i gruppen. Att ta kontakt med andra i gruppen än sina närmaste ­kompisar. Att få skratta tillsammans.

Material

En stol till varje person i gruppen + en extra stol.

Gruppen Helgrupp sitter i en ring.

Alla i gruppen sitter på stolar i en ring. En stol är tom. Den i gruppen som sitter till vänster om den tomma stolen får börja och säga t.ex.” Tom är platsen bredvid mig, jag vill att Louise som en hund där sätter sig”.

Louise reser sig nu från sin plats och tar sig till sin nya plats på ett hund­ likt sätt. Den som tidigare satt till höger om Louise har nu en tom stol till vänster och får kalla till sig en ny kompis genom att säga ramsan, och bestämma på vilket sätt den nya kompisen ska förflytta sig. T.ex. ”som en banan, som en tvättmaskin, som en grävskopa etc.” Uppmana gruppen att ta ansvar för att alla ska få göra lika många gånger.

Prova också …

40

att använda ett särskilt tema i förflyttningarna. T.ex. känslor, djur, bokstäver etc.

56. Ett litet finger Sitt med händerna bakom ryggen. Gå med en hand längs golvet i taget och låt dem stanna framför dig.

Ett litet finger är ute och går (gå på golvet med höger pekfinger).

Ett litet finger är ute och går (gå på golvet med vänster pekfinger).

Hej, sa den ena (lyft det ena fingret).

Hej, sa den andra (lyft det andra fingret).

Nu måste jag hem! (spring tillbaka med det ena).

Då ses vi sen! (spring tillbaka med det andra).

Två små fingrar är ute och går (gå på golvet med två fingrar från höger hand).

Två små fingrar är ute och går (gå på golvet med två fingrar från vänster hand).

Hej, sa de ena (lyft höger hand).

Hej, sa de andra (lyft vänster hand).

Nu måste vi hem! (spring tillbaka med höger hand).

Då ses vi sen! (spring tillbaka med vänster hand).

Tre små fingrar …

Fyra små fingrar …

Fem små fingrar …

78

58. Tio små katter Tio små katter går på en rad, en springer bort och nio är kvar.

Nio små katter jagar en råtta, en jagar fel och kvar är nu åtta. Åtta små katter jagar sin svans, den åttonde jagar nån annanstans.

Sju små katter hittar en bäck, Sex leker jage, den sjunde är väck.

Sex små katter letar sig hem, en går i förväg och nu är de fem.

Fem små katter leker som yra, en springer vilse och kvar blir då fyra.

Fyra små katter går på en mur, Tre vill gå först och den fjärde blir sur.

Tre små katter leker tafatt, plötsligt saknas det nu en katt.

Två små katter hittar en kaka, en springer hem men den andre vill smaka.

En liten kisse springer hem med fart, hoppas de andra är hemma snart!

Tio små katter är hemma till slut, de somnar och tänker imorr’n går vi ut!

Rörelser: Använd händernas tio fingrar för att räkna katterna. Ta ner ett finger i taget för varje katt som försvinner.

80

63. Valpen Tom

Skapa fler verser genom att byta ut ”leker” mot t.ex. dansar, sjunger eller hoppar.

Rörelser: Gör den nämnda rörelsen i sången under tiden man sjunger tra-la-la.

86

Leksagor I leksagan får berättelsen och leken mötas så att sagan blir levande och deltagarna blir inbjudna att vara aktiva medaktörer.

En leksaga kan återberättas fritt eller läsas precis som den står. Rö­ relserna kan improviseras fram eller följas efter de blåmarkerade in­ struktionerna i sagan.

Börja berättandet när alla barnen sitter i ringen, sedan kan hela gruppen förflytta sig i rummet, eller ut i angränsande rum, under sa­ gans gång. Ledaren (som inte måste vara berättaren) gör rörelserna före och barnen i gruppen härmar. Se till att som ledare samla barnen tillbaka till fokus på berättelsen efter varje rörelse.

Det är fritt att förbereda hur mycket rekvisita man vill ha till lek­ sagan. Ett tips är att låta fantasin skapa det mesta i sagan och foku­ sera på förflyttningar tillsammans i rummet som för sagan framåt. Läs alltid igenom sagan först och tänk igenom rörelser och förflyttningar innan sagan presenteras för barnen i gruppen. Sagorna kan alltid ska­ pas i ringen utan förflyttningar också. Tänk själv igenom hur du som ledare kan göra sagan mer levande för din grupp.

Leksagan får gärna skapa fortsatt lek efter berättelsen och det är förstås fritt att tillsammans med barnen i gruppen improvisera vidare efter sagans slut eller väva in en annan berättelse i leksagan.

66. Grodan och haren 67. Djungelpatrullen 68. Pannkakstårtan 69. Brandbilen 70. Den lilla skogstomten 71. Det fyrbenta trollet

72. Den lilla gubben och bergatrollet 73. Fyrvaktarflickan 74. Vikingarnas bästa dag 75. Cirkusen kommer till stan 89

71. Det fyrbenta trollet Det var en gång ett litet troll som bodde i en sten (kryp ihop till en sten).

Han var ett ganska konstigt troll som hade fyra ben (stå på händer och knän).

De andra trollen retades och tyckte han var ful, och därför satt vårt lilla troll helt ensam varje jul (kryp ihop sittandes).

Just denna julen vräkte snön på stenens hårda tak, men stenen fylldes utav doft av knäck och lussebak (kavla och knåda med händerna).

Då hördes det ett ynkligt gnäll nånstans där utanför (håll handen vid örat), och trollet undrade förskräckt: ”Vad är det som jag hör?”

Han klädde sig i fyra skor, i yllerock och hatt (ta på skor på fötter och händer, ta på rock och hatt), och gav sig av att hjälpa den som kved i snöig natt (kryp på alla fyra).

Där satt de andra trollen fast i skydd utav en sten, (håll händerna som ett tak över huvudet), och ingen av dem tog sig hem med endast ett par ben.

Vårt troll han sprang på fyra ben och hämtade en släde (kryp snabbt, låtsas dra släde), och trollen fick nu åka med till deras stora glädje.

Trollet hängde av sin hatt och bjöd på varsin lussekatt (häng av hatten).

Och alla trollen höll nu med att fyra ben var värt en skatt (sitt på ­baken och vinka med armar och ben).

99

Pedagogiska trender och metoder

Lekarkivet i förskolan Barn utvecklas i lek. Genom leken lär de sig att samspela med varandra, visa hänsyn och våga ta plats. Ledarens roll i leken är viktig, dels som förebild, dels som medlare och observatör. Boken innehåller lekar, men också ramsor, sånger och leksagor. Leksagor är berättelser som barnen lyssnar på samtidigt som de agerar och gör ljud till händelseförloppet.

I Lekarkivet i förskolan får du både tips om vad du kan tänka på när du leder en barngrupp och en stor mängd kreativa övningar. Varje lek presenteras med ett klart syfte och tydliga instruktioner. Du möter barnen i deras lärandeprocess och ger dem verktyg att utveckla sin sociala kompetens.

Gabriella Fromholt är utbildad dramapedagog med fördjupning inom konflikthantering. Hon arbetar med barn och ungdomar i alla åldrar.

Lekarkivet finns även för äldre barn i ”Lekarkivet i skolan – 100 pedagogiska lekar för samarbete, gemenskap och glädje”.

Denna symbol garanterar att boken utgår från läroplanens mål och riktlinjer i förskolan.

Den hjälper dig att fånga lärandet i leken.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens ISBN 978-91-40-67236-0

9 789140 672360