9789144083292

Henrik Nilsson är verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, Stellan Nilsson vid Handelshögskolan i Umeå, och Stefan Sundgren är verksam vid Handels­högskolan i Umeå och Vasa Universitet.

Internationell redovisning IFRS-standarderna är obligatoriska för börsbolag i EU sedan januari 2005.

Det har bland annat inneburit en starkare betoning på marknadsvärdering av tillgångar och skulder och mindre betoning på försiktighetsprincipen.

Dessutom har komplexiteten ökat som en följd av en ökad användning av element från finansiell teori och ökad detaljreglering.

I denna bok presenteras dessa standarder både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Författarna redogör såväl för grundprinciperna som för de mera detaljerade reglerna i de olika standarderna. Ett stort antal verkliga och konstruerade exempel åskådliggör hur principerna tillämpas i praktiken. För att ge en inblick i skillnaderna mellan koncern­ redovisningen och redovisningen för de enskilda bolag som ingår i koncernen, berörs reglerna för juridiska personer i Sverige.

Boken förutsätter att man har grundläggande kunskaper i redovisning och är tänkt att användas på fördjupningskurser. Den lämpar sig även för företagsutbildningar inom redovisning och revision.

I denna tredje upplaga har de standarder som antagits av EU före utgången av år 2012 tagits i beaktande, bl.a. IFRS 13 om värdering till verkligt värde och de förändringar som gjorts i IAS 19 om redovisning av pensioner.

Därutöver har vissa förändringar gjorts i strukturen, ett antal övningsuppgifter har lagts till och kapitlet om aktuella IFRS projekt har uppdaterats.

Internationell redovisning teori och praxis

| Internationell redovisning

teori och pr axis

Sundgren Nilsson Nilsson

Stefan Sundgren, ED, är Öhrlings PWC-professor i redovisning. Henrik Nilsson, FD, är docent och tillförordnad professor i redovisning. Stellan Nilsson, EL, är universitets­lektor i redovisning och har även lång yrkeserfarenhet av redovisning och revision.

Tredje upplagan

Art.nr 32488 3:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08329-2_01_cover.indd 1

Stefan Sundgren | Henrik Nilsson Stellan Nilsson

2013-05-31 11.21

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32488 ISBN 978-91-44-08329-2 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Lena Särnfors Omslagsbild: Corbis Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-08329-2_01_book.indd 2

2013-06-04 08:35

Innehåll

Förord 9 K apitel 1

Inledning 11

Kort om normeringen internationellt och i Sverige 11 Redovisningsrapporternas beståndsdelar 16 K apitel 2

Redovisningens syften och olika intressenters informationsbehov 21

Inledning 21 Redovisningens syften och olika användarkategoriers behov av information 21 Sammanfattning 29 K apitel 3

Ekonomisk vinst och verkliga värden 31

Inledning 31 Definition av ekonomisk vinst 32 Framtida kassaflöden är kända 32 Ekonomisk vinst under osäkerhet 36 Imperfekta och ofullständiga marknader 39 Grundprinciperna för värdering till verkligt värde enligt IFRS 41 Sammanfattning 44 Uppgifter 44 K apitel 4

Redovisningens roll i olika avtal 45

Inledning 45 Agentteori: avtal mellan företaget och en anställd ledning 46 Agentteori: kontrakt mellan företaget och kreditgivare 50 Bonusprogram, kreditklausuler och val av redovisningsmetod 51 Sammanfattning 52 Uppgifter 53 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 3

3

2013-06-04 08:35

Innehåll K apitel 5

Kvalitativa egenskaper hos redovisningen 55

Inledning 55 Grundläggande kvalitativa egenskaper 55 Andra kvalitativa egenskaper hos redovisningen 57 Sammanfattning 60 Uppgifter 60 K apitel 6

Redovisning av intäkter 61

Inledning 61 Värdering av intäkter 62 Redovisning av intäkt för försäljning av varor 64 Utförande av tjänsteuppdrag 66 Kan en försäljning betraktas som fler än en transaktion? 68 Ränta, royalty och utdelning 69 Statliga bidrag 70 Entreprenadavtal 70 Sammanfattning 74 Uppgifter 75 K apitel 7

Materiella anläggningstillgångar 79

Inledning 79 Anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar 80 Allmänt om värdering och avskrivning efter första värderingstillfället 83 Nedskrivningar 87 Indikationer på nedskrivningsbehov 89 Utrangeringar och avyttringar 95 Anläggningstillgångar för försäljning 97 Förvaltningsfastigheter 98 Anläggningstillgångar i jord- och skogsbruk 100 Sammanfattning 101 Uppgifter 102 K apitel 8

Immateriella tillgångar 105

Inledning 105 Definitioner och kriterier 106 Värdering och avskrivning 107 Forsknings- och utvecklingsutgifter 110 Utgifter för prospektering m.m. 112

4

978-91-44-08329-2_01_book.indd 4

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

Innehåll

Goodwill 113 Sammanfattning 116 Uppgift 117 K apitel 9

Omsättningstillgångar 119

Inledning 119 Varulager 120 Beräkningsmetoder för lagerredovisning 122 Vissa tillgångar i jord- och skogsbruk 125 Sammanfattning 128 Uppgifter 129 K apitel 10

Rörelseförvärv, koncernredovisning och intressebolag 131

Inledning 131 Redovisning av rörelseförvärv 132 Innehav i intresseföretag 144 Upplysningar om närstående 147 Sammanfattning 148 K apitel 11

Redovisning av leasing 149

Inledning 149 Klassificering av leasingavtal 150 Leasetagarens redovisning av finansiella leasingavtal 152 Leasetagarens redovisning av operationella leasingavtal 157 Sale and leaseback-transaktioner 158 Sammanfattning 159 Uppgifter 160 K apitel 12

Finansiella instrument 163

Inledning 163 IAS 32 Finansiella instrument: klassificering 164 Kvittning av finansiella instrument 172 IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering 173 IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar 200 Sammanfattning 203 Uppgifter 205 Appendix 206

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 5

5

2013-06-04 08:35

Innehåll K apitel 13

Redovisning av ersättning till anställda 215

Inledning 215 Pensionssystemet i Sverige 217 Avgiftsbestämda kontra förmånsbestämda pensionsplaner 219 Redovisning av förmånsbestämda planer 222 Upplysningskrav för förmånsbestämda pensionsplaner 228 Ersättningar vid uppsägning 229 Sammanfattning 230 Uppgifter 231 K apitel 14

Aktierelaterade ersättningar 233

Inledning 233 Olika typer av optioner och några viktiga begrepp 234 Olika typer av aktierelaterade ersättningar 236 Sammanfattning 248 Uppgifter 249 K apitel 15

Avsättningar och eventualförpliktelser 251

Inledning 251 När bör en avsättning göras i balansräkningen? 251 Värdering av avsättningar 253 Avsättningar för produktgarantier 254 Förlustkontrakt 256 Avsättningar för miljöförpliktelser 257 Skadeståndsanspråk 259 Omstruktureringar 259 Sammanfattning 260 Uppgifter 260 K apitel 16

Redovisning av uppskjutna skatter 263

Inledning 263 Grundläggande principer 264 Värdering 266 Sammanfattning 279 Uppgifter 279 K apitel 17

Segmentrapportering 281

Inledning 281

6

978-91-44-08329-2_01_book.indd 6

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

Innehåll

För vilka segment ska information lämnas? 282 Vilken segmentinformation ska rapporteras? 286 Sammanfattning 287 Uppgifter 287 K apitel 18

Delårsrapportering 289

Svenska bestämmelser 289 IAS 290 Sammanfattning 292 K apitel 19

Händelser efter rapportperioden samt ändring av redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar 295

Ändring av redovisningsprincip 296 Förändringar i uppskattningar och bedömningar 297 Behandlingen av fel 297 Händelser efter rapportperioden 298 Antagande om fortlevnad 300 Sammanfattning 301 Uppgift 302 K apitel 20

Kassaflödesanalys 303

Inledning 303 Medelsbegreppet 304 Kassaflödesanalysens indelning 306 Några speciella poster 315 Upplysningar 317 Sammanfattning 317 K apitel 21

Aktuella IFRS-projekt 319

Inledning 319 Organisationen 319 Utveckling och förändring av standarder 320 Redovisningsteori och förändringar i standarderna 321 Sammanfattning 322

Litteraturförteckning 323 Sakregister 327 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 7

7

2013-06-04 08:35

978-91-44-08329-2_01_book.indd 8

2013-06-04 08:35

Förord

Syftet med denna bok är att på svenska ge en översikt över de internationella redovisningsnormerna (IAS/IFRS) som är obligatoriska för börsnoterade koncerner inom EU från år 2005. Den innehåller dock även en fyllig översikt över redovisningsteorin, särskilt med koppling till finansiell teori som spelar en allt större roll i redovisningsnormerna.

Till de flesta kapitel finns övnings- och diskussionsuppgifter inlagda i texten med tillhörande förslag på lösningar. Tanken är att man inte ska behöva en separat övningsbok. I vissa fall är tolkningen av standarderna inte helt självklar men vi har försökt att förankra våra tolkningar i tillämpningsförslag i auktoritativa böcker från de stora internationella revisionsbyråerna.

Vi vill tacka redovisningsspecialister från Öhrlings Price-waterhouseCoopers samt Mikael Näslund från Deloitte som hjälpt oss med synpunkter på innehållet i olika kapitel i boken. Vi vill även tacka de studenter som bidragit med synpunkter i samband med att manuskriptet till boken användes på en kurs vid Handelshögskolan vid Umeå universitet under våren 2007. Vi ansvarar naturligtvis själva för alla eventuella kvarvarande fel och brister i framställningen i boken.

Författarna är aktiva som forskare och lärare i redovisning vid Handelshögskolan i Umeå men har även lång praktisk erfarenhet av redovisning, revision och konsultverksamhet. Ansvaret för boken som helhet är gemensamt, men huvudansvaret för kapitlen 2–6, 10–11, 15–17 samt 21 ligger hos professor Stefan Sundgren. Ekon dr Henrik Nilsson ansvarar i huvudsak för de omfattande kapitlen 12–14 om finansiella instrument och ersättningar till anställda, m.m. Universitetslektor Stellan Nilsson ansvarar huvudsakligen för kapitlen 1, 7–9 samt 18–19.

Utöver ovanstående har kapitel 20 om kassaflödesanalys skrivits av universitetslektor Ann-Christin Häggqvist. Hon har mångåring erfarenhet av att undervisa inom området redovisning.

Boken vänder sig i första hand till studenter på universitetskurser i redovisning på nivåer över den grundläggande nivån. Den förutsätter således goda kunskaper i grundläggande redovisning liksom vissa kunskaper i © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 9

9

2013-06-04 08:35

Förord

räkenskapsanalys. Därutöver bör den även kunna användas i internutbildning i redovisning i olika sammanhang. Ett omfattande sakregister gör att boken även bör kunna användas som uppslagsbok i praktisk tillämpning av standarderna. Boken avslutas med ett framåtblickande kapitel om den pågående utvecklingen i IASB:s normbildningsarbete. Tillgång till standardtexten förutsätts för att läsaren ska kunna tillgodogöra sig hänvisningarna till vissa specifika delar av standarderna.

Umeå i april 2007 Stefan Sundgren Henrik Nilsson Stellan Nilsson Förändringar i förhållande till föregående upplaga IASB har efter att den första upplagan utkom gjort relativt stora förändringar i reglerna om rörelseförvärv (IFRS 3), antagit en ny standard om segmentrapportering (IFRS 8), ändrat reglerna för redovisning av lånekostnader (IAS 23), samt gjort smärre förändringar i bland annat reglerna för omklassificering av finansiella tillgångar (IAS 39). I denna upplaga har förändringar som trätt i kraft fr.o.m. 2009 tagits i beaktande. Vi har även gjort förändringar i strukturen samt lagt till uppgifter efter vissa kapitel. Det avslutande kapitlet om aktuella IFRS projekt är också uppdaterat.

Vi vill tacka professor emeritus Bertil Gandemo som lämnat värdefulla synpunkter på den första upplagan.

Umeå i mars 2009 Stefan Sundgren Stellan Nilsson Henrik Nilsson Förändringar i förhållande till föregående upplaga IASB har efter att den andra upplagan utkom bland annat antagit IFRS 13 om värdering till verkligt värde. Dessutom har relativt stora förändringar gjorts i IAS 19 om redovisning av pensioner. I denna upplaga har dessa standarder, såväl som andra standarder, som antagits av EU före utgången av år 2012 tagits i beaktande. De flesta av standarderna gäller redan under år 2013 men de förändrade reglerna om koncernredovisning och intresseföretag ska til�lämpas först under år 2014 inom EU. Vi har även gjort förändringar i strukturen samt lagt till uppgifter efter vissa kapitel. Det avslutande kapitlet om aktuella IFRS projekt är också uppdaterat.

Umeå i juni 2013 Stefan Sundgren Stellan Nilsson

10

978-91-44-08329-2_01_book.indd 10

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

Kapitel 3

Ekonomisk vinst och verkliga värden

Efter att ha läst kapitlet bör du känna till samt kunna resonera om följande frågor: • Innebörden av begreppet ekonomisk vinst.

• Huruvida den externa redovisningen borde baseras på ekonomisk

vinst.

• Likheter och skillnader mellan redovisning enligt principerna för

ekonomisk vinst och redovisning i enlighet med IFRS.

• Vad som är konsekvenserna av att marknader för tillgångar inte är

perfekta och kompletta.

Inledning Den kanske mest genomgripande förändringen som skett i IFRS-standarderna under senare år är att antalet situationer i vilka tillgångar kan eller ska redovisas till det verkliga värdet har ökat markant. Användningen av verkliga värden kan motiveras med att aktieägare och andra intressenter har behov av information som kan användas för att bedöma ett företags värde som vi konstaterade i föregående kapitel. En teoretisk bas för värdering av tillgångar till sitt verkliga värde i redovisning finns i litteratur om ekonomisk vinst.

Utgångspunkten i litteraturen ifråga är att tillgångar värderas till sitt verkliga värde beräknat som nuvärdet av de förväntade kassaflödena.

Den teoretiska utgångspunkten för ekonomisk vinst är perfekta och kompletta marknader. Perfekta och kompletta marknader karakteriseras bland annat av att inga aktörer har en konkurrensfördel i jämförelse med andra aktörer och att inga aktörer förväntas få en avkastning som överstiger avkastningskravet. Om marknader är kompletta och perfekta så kommer priset på tillgångar alltid att utgöra nuvärdet av de förväntade kassaflödena som tillgångar genererar. I praktiken är marknader oftast inkompletta och ofullständiga. I kapitlet diskuteras vilka följder som det kan ha för vär­deringen av tillgångar till verkligt värde. I kapitlet diskuteras även vissa likheter och olikheter mellan en värdering av tillgångar och vinstberäkning utgående från principerna för ekonomisk vinst med redovisningen enligt IFRS. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 31

31

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

Definition av ekonomisk vinst I detta avsnitt beräknas den ekonomiska vinsten i en förenklad värld i vilken vi antar att företag verkar på en perfekt och komplett marknad och att man vet tillgångarnas förväntade avkastning.

Teorin om den ekonomiska vinsten har sin grund i artiklar skrivna av Fisher år 1930 och Hicks år 1946. Den definieras som nettokassaflödet under ett år korrigerat med förändringen i tillgångarnas värde enligt följande:1 (3.1) där Yi är den ekonomiska vinsten år i, Ci är nettokassaflödet år i, Vi är tillgångarnas värde år i och Vi–1 är tillgångarnas värde i slutet av föregående period. Tillgångarnas värde beräknas som nuvärdet av de kassaflöden som tillgångarna förväntas generera. Förändringen i tillgångarnas värde (Vi – Vi–1) utgör den ekonomiska avskrivningen. Vid beräkningarna av den ekonomiska vinsten utgår vi ifrån att marknaderna är perfekta och kompletta. Med perfekta marknader avses att (i) transaktionskostnaderna för handel med alla tillgångar är noll, (ii) att inga individer eller företag har en konkurrensfördel i jämförelse med andra aktörer på marknaden och att ingen aktör förväntas få en avkastning som överstiger kapitalkostnaden samt att (iii) värdet på tillgångar är oberoende av handlingar som företas av företag och olika personer. Med kompletta marknader avses att en marknad existerar för alla nyttigheter och att priset är allmänt tillgängligt.2 Ovanstående definition innebär att att nuvärdet av den förväntade avkastningen på en investering är lika med investeringens belopp, dvs. att nettonuvärdet av alla investeringsprojekt är noll. Följden av perfekta och kompletta marknader är att alla aktörer gör samma värdering av tillgångar.

Värdet på tillgångar kan sålunda bestämmas på ett entydigt sätt på en perfekt marknad.

Framtida kassaflöden är kända Vi använder oss av ett antal exempel för att illustrera principerna för beräkning av ekonomisk vinst. Vinsten beräknas först i en mycket förenklad situation då vi antar att de kommande kassaflödena är kända med säkerhet.

1 Se Beaver (1998) ss. 40–45.

2 Definitionerna på perfekta (”perfect”) och kompletta marknader (”complete”) är hämtade ur Beaver (1998) ss. 38–39. Benämningarna imperfekta marknader och ofullständiga marknader används som synonymer till ”imperfect markets” och ”incomplete markets”.

32

978-91-44-08329-2_01_book.indd 32

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

Osäkerhet introduceras i beräkningarna i därpå följande avsnitt. Exemplena följs av en kort diskussion om likheter och olikheter mellan principerna för ekonomisk vinst och redovisning enligt IFRS. I exempel 3.1 antar vi att företaget är helt finansierat med eget kapital, vilket innebär att exemplet är fokuserat på aktieägarnas och inte kredit­ givarnas informationsbehov. Exemplen följs av en kort diskussion om likheter och olikheter mellan värderingen av tillgångar och beräkning av vinst enligt principerna för ekonomisk vinst, och redovisning enligt IFRS.

Exempel 3.1

XYZ AB ska starta ett tryckeri och köper en tryckpress för 272,3 i januari år 2013. Tryckpressen är den enda tillgång XYZ behöver, pressens nyttjande­period är 3 år och restvärdet 0. XYZ har gjort ett avtal om att leverera hela sin produktion till ABC till ett fast pris om 100 per år. Verksamheten finansieras med eget kapital och diskonteringsräntan är 5 %. Vi antar att nettokassaflödet årligen betalas som utdelning åt ägarna i början av följande år.

Fråga:

Vad blir den (i) ekonomiska vinsten, (ii) ekonomiska avskrivningen och (iii) tryckpressens värde i balansräkningen i boksluten per 31/12/2013, 31/12/2014 och 31/12/2015?

Lösning: År 2013:

Vi antar att vi har en perfekt marknad vilket innebär att nuvärdet av de förväntade kassaflödena är lika stort som tryckpressens pris i januari 2013. Vi ser att det också är fallet i exemplet.

Tryckpressens värde (Vi–1) i januari år 2013 är:

Värdet (Vi) i december 2013 är:

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 33

33

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

Resultaträkning 1/1–31/12/2013 Nettokassaflöde 100,0 Ekonomisk avskrivning –86,4 (272,3–185,9) Ekonomisk vinst 13,6 Balansräkning 31/12/2013 Kassa 100,0 Tryckpress 185,9 285,9 Eget kapital 272,3 Vinst från tidigare år – Utdelning (kumulativt) – Ekonomisk vinst 13,6 285,9 År 2014: Tryckpressens värde (Vi–1) i januari år 2014 är:

Värdet (Vi) i december 2014 är:

Resultaträkning 1/1–31/12/2014 Nettokassaflöde 100,0 Ekonomisk avskrivning –90,7 (185,9–95,2) Ekonomisk vinst 9,3 Balansräkning 31/12/2014 Kassa 100,0 Tryckpress 95,2 195,2 Eget kapital 272,3 Vinst från tidigare år 13,6 Utdelning (kumulativt) –100,0 Ekonomisk vinst 9,3

195,2

34

978-91-44-08329-2_01_book.indd 34

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

År 2015: Värdet (Vi–1) i januari 2015 är:

Värdet (Vi) i december 2015 är noll eftersom tryckpressen då är slutavskriven.

Resultaträkning 1/1–31/12/2015 Nettokassaflöde 100,0 Ekonomisk avskrivning –95,2 (95,2–0) Ekonomisk vinst 4,8 Balansräkning 31/12/2015 Kassa 100,0 Tryckpress – 100,0 Eget kapital 272,3 Vinst från tidigare år 22,9 Utdelning (kumulativt) –200,0 Ekonomisk vinst 4,8 100,0

Likheter med IFRS

Det framgår ur exempel 3.1 att tillgångar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden och att förändringar i värdet redovisas via resultaträkningen.

På en perfekt och komplett marknad är nuvärdet såsom vi konstaterade lika med tillgångens pris. Principerna om ekonomisk vinst innebär således att tillgångar redovisas till det verkliga värdet.

Vi konstaterade inledningsvis att antalet situationer i vilka tillgångar enligt IFRS kan eller ska redovisas till det verkliga värdet har ökat markant under de senaste åren. För att nämna några exempel så kan eller ska förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar och finansiella instrument i vissa situationer redovisas till det verkliga värdet. Ett annat exempel då verkliga värden används är i företagsförvärv. Förvärvaren ska enligt IFRS 3 värdera de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna till det verkliga värdet per förvärvstidpunkten. Materiella och immateriella tillgångar redovisas även till det verkliga värdet om omvärderingsmetoden används.

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 35

35

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

Nuvärdesberäkningar används även i en rad situationer enligt IFRS. Intäkter ska enligt IAS 18 värderas till det verkliga värdet av vad som kommer att erhållas (p. 9). Regeln innebär att om ett företag erbjuder räntefri kredit och därmed tillhandahåller finansiering, fastställs intäkten dvs. det belopp som rapporteras som nettoomsättning, som nuvärdet av de framtida inbetalningarna. Avsättningar för olika framtida utbetalningar såsom miljö­ förpliktelser bör även nuvärdesberäknas om effekten är väsentlig (IAS 37 p. 45). Finansiella leasingavtal tas upp som tillgång och skuld i leasetagarens finansiella rapporter och skulderna värderas till nuvärdet av leaseavgiften.

Nuvärdesberäkningar ska även användas vid värderingen av emitterade obligationslån samt placeringar i obligationslån som kommer att innehas under hela löptiden. Dessa värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden (se IAS 39 p. 46c).

Redovisningsreglerna beskrivs mer i detalj i de efterföljande kapitlena.

Ekonomisk vinst under osäkerhet I exempel 3.1 ovan antog vi att kommande kassaflöden är kända med säkerhet. I praktiken är de framtida kassaflödena beroende av en rad faktorer såsom efterfrågan och förändringar i konkurrenssituationen. Vi ska här introducera osäkerhet i beräkningarna och anta att de förväntade kassa­ flödena följer en känd sannolikhetsfördelning.

Tillgångens värde beräknas nu som nuvärdet av de förväntade kassa­ flödena. Principen för beräkning av den ekonomiska vinsten under osäkerhet framgår av exempel 3.2.

I exempel 3.2 antog vi att man höll fast vid sina ursprungliga antaganden om de förväntade kassaflödena trots att det faktiska kassaflödet avvek från det förväntade. Ett kassaflöde som avviker från det förväntade utgör dock ibland en signal på att förväntningarna bör justeras vilket även innebär att en oväntad förändring i värdet kommer att inträffa. Solomons3 argumenterar för att ”oväntade” vinster och förluster ska rapporteras separat. Den ekonomiska vinsten kan beräknas med följande modifierade formel: (3.2) där Yi är den ekonomiska vinsten år i, Ci är nettokassaflödet år i, är tillgångarnas faktiska värde år i – 1, är tillgångarnas faktiska värde år i och är tillgångens förväntade värde år i (utgående från den informa-

3 Se Solomons (1961) s 381.

36

978-91-44-08329-2_01_book.indd 36

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

tion som man hade år i – 1). Den oväntade vinsten eller förlusten utgörs således av .

Principen för beräkningarna framgår av exempel 3.3 och 3.4: i exempel 3.3 antas att förväntningarna om de framtida kassaflödena revideras nedåt och i 3.4 revideras förväntningarna uppåt.

Exempel 3.2

Vi fortsätter på exempel 3.1 men antar nu att verksamhetens årliga nettokassaflöde blir antingen 80, 100 eller 120. Sannolikheten för utfallen är 33,3 %. Dessutom antar vi för enkelhetens skull att aktieägarna är risk­neutrala och att diskonteringsräntan som tidigare är 5 %. Netto­ kassaflödet visar sig bli 100 år 2013.

Dessutom antar vi att faktum att kassaflödet avviker från det förväntade inte leder till att man reviderar sin uppfattning om förväntade kassaflöden under kommande perioder. Det förväntade kassaflödet år 2013 är 100 (beräknat som 80*33,33 % + 100*33,33 % + 120*33,33 % = 100).

Fråga: Vad blir den ekonomiska avskrivningen och den ekonomiska vinsten år 2013?

Lösning: Tryckpressens värde (Vi–1) i januari år 2013 är 272,3 och värdet i slutet av året är 185,9 såsom ovan i exempel 3.1.

Den ekonomiska avskrivningen är 86,4 (272,3 – 185,9) och den ekonomiska vinsten är 100 – 86,4 = 13,6.

Exempel 3.3

Anta samma information som i exempel 3.1 och 3.2 men att marknadsläget försämras i slutet av år 2013. Man uppskattar att kassaflödet år 2014 och 2015 kommer att vara antingen 80 eller 100 (50 % sannolikhet för båda alternativen).

Uppgift: Beräkna den ekonomiska vinsten för år 2014.

Lösning: Tryckpressens värde ( Vi −1 = 272,3 =

100

+

) i januari år 2014 är: 100

+

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 37

100

(1, 05)1 (1, 05)2 (1, 05)3

37

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

Det förväntade värdet ( ) på tryckpressen i december 2013 (dvs. värdet utgående från den bedömning av marknadsläget man gjorde i januari 2013) är:

Det faktiska värdet på tryckpressen i december 2013 är:

Den ekonomiska vinsten, den ekonomiska avskrivningen och den oväntade förlusten blir: Nettokassaflöde 100,0 Ekonomisk avskrivning –86,4 (272,3 – 185,9) Oväntad förlust –18,6 (185,9 – 167,3) Ekonomisk vinst (förlust) –5,0

Exempel 3.4

Anta fortsättningsvis samma uppgifter som i exempel 3.2 ovan men att marknadsläget nu förbättras i slutet av år 2013 och man uppskattar att kassaflödet år 2014 och 2015 kommer att vara antingen 100 eller 120 (samma sannolikhet för båda utfallen).

Uppgift: Beräkna den ekonomiska vinsten för år 2013.

Lösning: Tryckpressens värde ( ) i januari år 2013 är 272,3 såsom i exemplet ovan. Det förväntade värdet ( ) på tryckpressen i december 2013 är 185,9 (dvs. värdet utgående från den bedömning av marknadsläget man gjorde i januari 2013). Det faktiska värdet är 204,5 beräknat som:

Den ekonomiska vinsten, den ekonomiska avskrivningen och den oväntade vinsten blir: Nettokassaflöde 100,0 Ekonomisk avskrivning –86,4 (272,3 – 185,9) Oväntad vinst 18,6 (204,5 – 185,9) Ekonomisk vinst (förlust) +32,2

38

978-91-44-08329-2_01_book.indd 38

© F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2013-06-04 08:35

3 Ekonomisk vinst och verkliga värden

Likheter med IFRS

Tillgångarna värderades till nuvärdet av de förväntade kassaflödena och eventuella oväntade värdestegringar och värdeminskningar bokades mot resultatet i exemplena vilket innebär att kongruensprincipen följs enligt principerna för ekonomisk vinst. Kongruensprincipen innebär att förändringen i eget kapital under en period är lika med resultatet ökat med nyemissioner och minskat med utdelning. Kongruensprincipen innebär att inga vinster eller förluster redovisas direkt mot det egna kapitalet. Tidigare redovisades vissa förändringar i verkligt värde direkt mot eget kapital, men efter en förändring av IAS 1 år 2009 redovisas värdestegringar och värdeminskningar antingen i resultaträkningen eller i rapporten över totalresultatet.

Det finns stora likheter mellan redovisningen av oväntade värdenedgångar enligt principerna för ekonomisk vinst och reglerna för nedskrivningar i IAS 36. En nedskrivning ska göras om en tillgångs återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Återvinningsvärdet beräknas som det högre av det verkliga värdet minskat med försäljningskostnaderna och nyttjandevärdet.

Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av de framtida kassaflödena dvs. på i princip samma sätt som i exempel 3.3. Reglerna för nedskrivningar förklaras närmare i kapitel 7. I exempel 3.4 bokfördes värdeökningen mot resultatet.

IFRS-standarderna ger i ett stort antal fall företag möjlighet eller skyldighet att redovisa orealiserade värdeökningar i balansräkningen. IAS 16 och 38 ger företag möjlighet att värdera materiella och immateriella tillgångar till sitt verkliga värde om vissa villkor är uppfyllda. Kongruensprincipen följs numera enligt IFRS och orealiserade värdeförändringar på materiella och immateriella tillgångar redovisas i rapporten över totalresultatet.

Orealiserade vinster och förluster som uppkommer på grund av värdeförändringar av finansiella instrument samt biologiska tillgångar såsom skog redovisas vanligen också i resultaträkningen (IAS 39 och 41). Standarderna beskrivs närmare i efterföljande kapitel.

Imperfekta och ofullständiga marknader Beräkningen av vinsten och värderingen av tillgångarna fungerar väl om marknader kan betraktas som närmast perfekta och kompletta. I praktiken är det ofta inte fallet och följden är att tillgångarnas värde inte alltid kan fastställas på ett entydigt sätt. Transaktionskostnader, och andra faktorer som gör att marknader inte är perfekta, kan exempelvis innebära att åter­ anskaffningsvärdet, likvidationsvärdet och nyttjandevärdet (dvs. nuvärdet av förväntade kassaflöden) avviker ifrån varandra. På en imperfekt marknad kan även olika potentiella köpare värdera en och samma tillgång olika. Det © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

978-91-44-08329-2_01_book.indd 39

39

2013-06-04 08:35

Henrik Nilsson är verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, Stellan Nilsson vid Handelshögskolan i Umeå, och Stefan Sundgren är verksam vid Handels­högskolan i Umeå och Vasa Universitet.

Internationell redovisning IFRS-standarderna är obligatoriska för börsbolag i EU sedan januari 2005.

Det har bland annat inneburit en starkare betoning på marknadsvärdering av tillgångar och skulder och mindre betoning på försiktighetsprincipen.

Dessutom har komplexiteten ökat som en följd av en ökad användning av element från finansiell teori och ökad detaljreglering.

I denna bok presenteras dessa standarder både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Författarna redogör såväl för grundprinciperna som för de mera detaljerade reglerna i de olika standarderna. Ett stort antal verkliga och konstruerade exempel åskådliggör hur principerna tillämpas i praktiken. För att ge en inblick i skillnaderna mellan koncern­ redovisningen och redovisningen för de enskilda bolag som ingår i koncernen, berörs reglerna för juridiska personer i Sverige.

Boken förutsätter att man har grundläggande kunskaper i redovisning och är tänkt att användas på fördjupningskurser. Den lämpar sig även för företagsutbildningar inom redovisning och revision.

I denna tredje upplaga har de standarder som antagits av EU före utgången av år 2012 tagits i beaktande, bl.a. IFRS 13 om värdering till verkligt värde och de förändringar som gjorts i IAS 19 om redovisning av pensioner.

Därutöver har vissa förändringar gjorts i strukturen, ett antal övningsuppgifter har lagts till och kapitlet om aktuella IFRS projekt har uppdaterats.

Internationell redovisning teori och praxis

| Internationell redovisning

teori och pr axis

Sundgren Nilsson Nilsson

Stefan Sundgren, ED, är Öhrlings PWC-professor i redovisning. Henrik Nilsson, FD, är docent och tillförordnad professor i redovisning. Stellan Nilsson, EL, är universitets­lektor i redovisning och har även lång yrkeserfarenhet av redovisning och revision.

Tredje upplagan

Art.nr 32488 3:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08329-2_01_cover.indd 1

Stefan Sundgren | Henrik Nilsson Stellan Nilsson

2013-05-31 11.21