9789147108435

SO•Serien från Liber ANDRA UPPLAGAN

7-9

GEOGRAFI MAXI Lars Lindberg Solveig Mårtensson

ISBN 978-91-47-10843-5 © 2015 Lars Lindberg, Solveig Mårtensson och Liber AB Redaktör: Per Granath Byrmo Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Leif Eriksson Johnny Dyrander s 14-19, 40, 42:3, 71, 112, 115, 131, 137, 138, 146, 160, 192-195, 222, 232, 257, 276, 305-311, 316318, 321-329, 342, 353, 355, 360, 362, 368-371, 375-379, 394, 396, 412, 414-415, 433 Margareta Jacobson (växterna) s 100-102 Kartor: Leif Eriksson och Liber Kartor, Johnny Dyrander s 207, 242 Produktion: Adam Dahl

Andra upplagan 1 Repro: Exakta AB, Malmö Tryck: Sahara Printing, Egypten 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonus­ copyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

GEOGRAFI  Ämnesboken 

Solveig Mårtensson Lars Lindberg LIBER

Innehåll Planeten jorden 4

Mat från mark och vatten 98

Berg som råvara 174

Vår planet 6 Solen och planeterna 7 Jorden rör sig 8 Hur mycket är klockan? 11 Ebb och flod 12 Kontinenterna 14 Eurasien 15 Afrika 16 Nordamerika 17 Sydamerika 18 Australien 19 Antarktis 20 Kontinenter och världsdelar 20 Jordgloben och kartorna 21 Gradnätet 22 Finns det en världskarta som är rätt? 23 Kartor 24 Tematiska kartor 26 Geografi i datorn 28 GPS 29 Geografi i mobilen 30

Den viktigaste maten 100 Baslivsmedel – vad är det? 100 Jordbruk i världen 104 Självhushåll eller odling för försäljning 104 Mer mark har odlats upp 105

Metaller i jordskorpan 176 Sverige – ett land rikt på malm 176 Att leta efter malm och mineral 177 Global malmbrytning 181 Återvinning av metaller 184 Elektronikskrot 185

Klimat och väder 32 Klimat 34 Solen värmer olika 34 Stadiga vindar 36 Havsströmmar 38 Kust och inland 39 Väder 40 Högtryck och lågtryck 40 Väderprognoser 43 Jordens klimatzoner 46

Klimatzoner och växtlighet 48 Varmt och fuktigt i tropiska zonen 50 Hett och torrt i subtropiska zonen 54 Växlande klimat i tempererade zonen 58 Isande kallt i polarzonen 63

Vattnet och människorna 68 Jordens vatten 70 Salt och sött 71 Havet är aldrig stilla 72 Vattnets kretslopp 74 Människorna påverkar vattnets kretslopp 75 Alla måste ha vatten 78 För mycket vatten – översvämningar! 80 Vatten samlas i dammar 82 Coloradofloden i USA 84 Aralsjön 88 Brist på rent vatten 92 Internationella vattenkonflikter 94 Klimat, vatten och turism 96

Konstbevattning 107

Små och stora jordbruk 108 Jordbruk i rika länder 108 Mat från djuren 110 Mat från havet 112 Fisk är nyttig mat! 112 Var fiskar man? 113 Hur fiskar man? 114 Fisket idag och i framtiden 115 Fiskodling 116

Människorna och levnadsvillkoren 118 Människorna blir allt fler 120 Var bor alla människor? 120 Folkökningen 122 Flyttningar 124 Långväga flyttningar och flykt 124 Unga och gamla 126 Blir det bättre för alla? 129 Levnadsvillkoren är mycket olika och de förändras 129 Halvera jordens fattigdom och hunger 131 Öka möjligheterna att överleva 135 Alla ska ha rent vatten och toaletter 137 Varför är det viktigt med utbildning? 139 Är det möjligt att nå målet? 140

Landskapet omkring oss 144 Jordytan byggs upp 146 Jordens inre 146 Kontinenterna rör sig 147 Det geologiska kretsloppet 148 Jordbävningar 149 Vulkanutbrott 152 Bergskedjor bildas 155 Världens högsta berg 156 Skandinaviens berggrunder 158 Island bildas fortfarande 159 Det geologiska kretsloppen 160 Bergarter och mineral 161 Jordytan formas om 163 Vittring och erosion 163 Inlandsisen har format det nordiska landskapet 164 Spår efter isen 167 Grus och sand till nytta 171

Skogslandskapet och trävarorna 188 Jordens skogar 190 Skogen som råvara 192 Skogarna avverkas för hårt 193 Skogen och klimatet 194 Skogen i framtiden 195 Oljepalmen – ett hot mot regnskogen? 196 Skog i Sverige 198 Skogsregioner i Sverige 199 Att bruka skogen 200 Vad används träden till? 204 Svenska skogen som råvara 204 Bränsle från skogen 205 Skogen ger jobb 206 Orter med stor skogsindustri 207 Sveriges handel med skogsprodukter 209 Internationell handel med varor från skogen 210 Energiskog 212

Jordbrukslandskapet och matvarorna 214 Jorden vi brukar 216 Jordarter 216 Jordmåner 217 Den bästa odlingsmarken 218 Svenskt jordbruk 219 Ett modernt jordbruk 220 Jordbruket förändras 222 Husdjuren 224 Jordbruk och miljö 225 Jordbrukslandskapet förändras 226 Jordbruket och EU 228 Mer om mat 229 Livsmedelsindustrin 229 Vilken mat vill vi ha? 231 Långväga handel med mat 232

Fritidens landskap 234 Ut i naturen – utan att störa eller förstöra 236 Allemansrätten 237 Rörligt friluftsliv 240 Nationalparker, världsarv och fritidsanläggningar 242

Skydda och bevara 242 Våra fritidsvanor förändrar landskapet 244 Andra fritidsanläggningar 246

Staden 248 Allt fler bor i städer 250 Stadens olika delar 251 Boendemiljöer i staden 252 Många har flyttat till städerna 254 Planering i svenska tätorter 258 Kommunen gör kartor för planeringen 258 Industriområden 259 Var finns affärerna? 260 ”Vi ses i centrum!” 262 Bostäder och grönområden 263 Resor 264 Trafik och trängsel 264 Långväga resor 265 Infrastruktur och planering 267 Världens stora städer 270 Var finns de största städerna? 270 Utveckling och städer i Australien och Latinamerika 274 Storstädernas tillväxtproblem i Asien och Afrika 282 Urbanisering i de rikaste länderna 288

Industri och service 292 Industrin är en del av näringslivet 294 Vad är näringsliv? 294 Antalet industriarbetare minskar 294 Stora och små branscher 294 Autoliv i Vårgårda – ett stort industriföretag 296 Industri och hantverk 300 Byggnadsindustrin 300 Företag, jobb och samhälle förändras 302 Konsekvenser av förändringar 302 De största orternas för- och nackdelar 303 Tillväxtlän och avfolkningslän 304 Servicenäringar och servicebehov 305 Service – många olika slags jobb 305 Service till de yngre och de äldre i samhället 306 Var finns skolor och universitet? 308 Sjukvård 309 Andra jobb inom servicesektorn 309 Utrikeshandel och godstransporter 310 Sveriges utrikeshandel 310 Godstransporter 312

Energi 314 Energi – vad är det? 316 Energi i världen 316 Energi i Norden 317 Ändliga energikällor 318 Fossila bränslen 318

Hur länge räcker oljan 320 Kan skiffergas ersätta oljan 322 Kärnenergi 324 Förnybara energikällor 326 Solenergi 326 Vattenkraft 327 Biobränslen 327 Vindkraft 328 Energianvändning i Kina, Indien och Tyskland 330 Hur mycket energi behövs? 333 Framtidens energi 335

Rikedom och välfärd 338 Vilket är världens rikaste land? 340 Välfärd i Europa 343 EU och Europa 344 Europas jordbruk 347 Industri i Europa 348 Service i Europa 349 Välfärd och ekonomisk utveckling 350 Ryssland och den ryska handeln med EU-länderna 352 Andra länder med mycket hög välfärd 355 Fyra ”tio-i-topp”-länder utanför Europa 355 USA – ”Biggest in the world” 355 Japan – ett rikt land utan råvaror 359 De rika oljeländerna 361 Typiskt för länder med den högsta välfärden 364

Länder som utvecklas mycket 366 Brasilien, Indien, Kina – tre stora länder som märks allt mer 368 Brasilien 368 Indien 371 Kina 374 Indonesien – på vägen från fattigdom 377 Vad behövs för en säker utveckling? 380 Vad är utveckling? 380 Vad behövs för att en utveckling ska komma igång? 380 Problem på vägen till hög välfärd 385 Hur har välfärden förbättrats 385 Konkurrens och arbetsförhållanden 386

De fattigaste länderna 390 Varför går förbättringarna så långsamt? 390 Var ligger de fattigaste länderna? 392 Tanzania är ett mycket fattigt land 393

Vad är typiskt för de fattigaste länderna? 396 De stora hindren för en trygg utveckling 399 Men välfärden förbättras! 400 Vad ska de fattigaste länderna göra? 401 Omvärldens betydelse 402 Olika former för bistånd 402

Livsmiljö och hållbar utveckling 406 Hållbar utveckling för en växande utveckling 408 Enorma globala miljö och utvecklingsproblem 411 Global uppvärmning 412 Klimatförändringar förr och nu 412 Varför ökar temperaturen? 414 Följder av global uppvärmning 416 Sverige blir varmare 420 Luft och vattenföroreningar 423 Ozon skyddar mot UV-strålning 423 Luftföroreningar känner inga gränser 424 Världens trafik 425 Föroreningar i haven 428 Den vackra döden 430 Hållbar resurshushållning 431 Återvinning av sopor 431 Sopor är en värdefull resurs 433 Globalt miljöarbete 435 Utvecklingen fortsätter 438 En hållbar ekologisk utveckling 440 Ekonomiska-ekologiska utvecklingsmål och åtgärder 441 Hållbar utveckling och ett bättre liv! 442 Globalt partnerskap 443

Tema Arktis 446 Arktis 448 Isen smälter och tundran tinar 448 Naturtillgångar i Arktis 449 Nya sjövägar 450 Kampen om Arktis 452 Inuiter och andra folkslag i Arktis 454 Grönland 454 Renskötsel i Norden 455

Register 456

PLANETEN JORDEN

4

J

orden är ett blått klot i den mörka rymden. Det

är en av planeterna kring stjärnan solen. Jorden är en mycket speciell planet som till största delen täcks av vatten. Detta vatten har gjort liv möjligt.

Troligen är jorden den enda av planeterna där det finns liv. Kanske är det till och med den enda planeten i hela universum där det finns liv.

På jordklotet finns många olika livsmiljöer, från iskylan vid polerna till hettan vid ekvatorn, från torkan i öknarna till fukten i regnskogarna.

PLANETEN JORDEN Mycket arbete har lagts ner på att avbilda planeten jorden. De första upptäckarna gjorde egna kartor över okända kuster. Idag har vi exakta kartor över hela vår planet. Flygfoton och satellitbilder har avbildat varje kvadratmeter och med hjälp av satelliter och datorer kan kartor ritas över vilket område som helst utan att man ens behöver åka dit.

5

Vår planet

I verkligheten är det mycket större skillnad i storlek mel­ lan planeterna och mellan planeterna och solen. De yttre planeterna ligger också mycket längre bort från solen än vad som kan visas i bilden.

Jorden, vårt hem i universum, är en av åtta planeter kring stjärnan solen. Bara på jorden finns det vatten i flytande form. Det beror på att jorden ligger precis lagom långt bort från solen. Hade jordens bana varit närmare solen hade allt vatten kokat till ånga, och hade banan varit längre ut hade vattnet frusit till is.

Utan flytande vatten är inget liv möjligt, och därför är jorden med stor säker­ het det enda av vårt solsystems planeter där det finns liv.

Runt jorden finns ett lager av gas som kallas atmosfären. Den består till stor del av kväve och syre. Atmosfären skyddar livet på jorden från farlig s­ trålning och påverkar även temperaturen.

Jorden har en unik miljö där många olika livsformer lever tillsammans och är beroende av varandra. Men det är också en ömtålig miljö som inte klarar allt för stora förändringar utan att det får förödande konsekvenser. Därför är det viktigt med kunskaper om vår planet och dess miljö så att vi kan vårda den på bästa sätt.

Merkurius Venus jorden Mars

6 planeten jorden

Solen och planeterna

1.

9.

2.

1. Merkurius ligger nära solen och är därför svår att upptäcka.

Närheten till solen gör att det blir mer än 400 grader varmt på dagen. På natten sjunker temperaturen till –185 grader.

3.

2. V enus är jordens närmaste granne. Venus syns ofta ensam på himlen precis innan solen går upp eller strax efter att solen har gått ner. Planeten lyser starkt och brukar kallas för morgon­stjärnan eller aftonstjärnan.

4.

3. J orden kallas också Tellus. Den är störst av de så kallade stenplaneterna, de som har en fast yta.

5.

4. M ars, den röda planeten, är den planet som mest liknar jorden. Den röda färgen beror på att marken innehåller mycket järn som har rostat. Mars är hälften så stor som jorden, har fyra årstider och en tunn atmosfär.

6.

5. J upiter är den största av planeterna. Jupiter har en röd fläck, som är dubbelt så stor som hela jorden.

6. S aturnus känns igen på sina mycket tydliga ringar.

Ringarna består av damm, grus och stenar. Antagligen är ringarna rester av månar som krossats av planetens enorma dragningskraft.

8.

7.

7. Uranus är en blågrön planet med en tjock atmosfär.

8. N eptunus är en blå planet, också med en tjock atmosfär.

På Neptunus blåser solsystemets snabbaste vindar med hastigheter på ca 500 m/sek.

9. P luto har tidigare räknats som den nionde och yttersta planeten. Men Pluto skiljer sig en hel del från de övriga planeterna och räknas istället som en dvärgplanet.

Jupiter

Saturnus

Uranus

Neptunus Pluto

planeten jorden 7

Jorden rör sig Jorden rör sig precis som de andra planeterna i en bana runt solen. Den tid det tar för jorden att göra ett helt varv kallar vi för ett år. Samtidigt som jord­ klotet färdas kring solen roterar det sakta. Tänk dig att jorden har en axel som går rakt igenom klotet från sydpol till nordpol, som på en jordglob. Kring denna så kallade jordaxel snurrar jorden, ett varv på ett dygn. De delar som vänds mot solen har dag, och de delar som vänds från solen har natt.

Vår

Sommar Vinter

Höst

Jordens bana kring solen.

Skottår Egentligen tar det 365,25 dagar för jorden att göra ett varv kring solen. Ett år är ju bara 365 dagar.

Därför lägger vi till en dag vart fjärde år och får ett skottår med 366 dagar.

8 planeten jorden

Årstider Om du tittar på en jordglob ser du att axeln som håller klotet lutar något. Det gör den för att visa att jordaxeln lutar i förhållande till solen. Det är denna lutning som gör att vi får olika årstider. När jorden färdas i sin bana kring solen kommer olika delar av jorden att luta in mot solen. När norra halvan av jordklotet lutar in mot solen har vi sommar i Norden. Dagarna är långa och solen står högt på himlen. När södra halvan lutar mot solen har vi vinter.

Då är dagarna korta och solen tycks knappt orka över trädtopparna hos oss.

När norra halvan av klotet lutar in mot solen lutar förstås södra halvan bort från solen. Det gör att när vi har sommar har till exempel Australien

och Nya Zeeland vinter. Vi som bor på norra halvklotet firar jul på vintern, och tomten kommer med renar och släde i snön. Men när det är julmånaden december på södra halvklotet är det riktigt varmt där. Det är deras sommar.

Det är bara i norr och söder som årstiderna är så olika. Kring ekvatorn är det ingen större skillnad mellan sommar och vinter.

Solen står alltid högt på himlen, och dagarna är ungefär lika långa under hela året.

Norra polcirkeln ligger strax söder om Jokkmokk.

Ljusa sommarnätter och mörka vinternätter Det som är speciellt för sommaren i Nor­ den är de långa dagarna och de ljusa som­ marnätterna. Allra längst upp i norr går so­ len inte ner alls under sommarmånaderna.

Detta kallas för midnattssol.

Midnattssolen kan man se norr om polcirkeln. Precis vid polcirkeln är solen uppe en enda hel natt. Det är vid som­ marsolståndet som inträffar omkring den 22 juni, alltså ungefär vid midsommar.

Längre norrut blir de soliga nätterna fler, och vid nordpolen är det ljust dygnet runt hela sommar­halvåret.

Men om sommaren är ljus längst upp i norr är vintern desto mörkare. Solen går upp sent och ner tidigt. Även mitt på ­dagen står den lågt på himlen. Vid pol­ cirkeln är det nu i stället mörkt ett helt dygn, det vill säga solen visar sig inte alls. Det sker vid vintersolståndet som är ­omkring den 21 december. Längre norrut blir det förstås fler mörka dygn. På nord­ polen är det mörkt hela vinterhalvåret.

Norr om norra polcirkeln går solen aldrig ner på sommaren. Här är solen fotograferad en gång varje timme under ett dygn.

planeten jorden 9

Ekvatorn

Här är solen i zenit vid norra vändkretsen. Norr om vänd­ kretsen når solen aldrig zenit på himlen.

Vändkretsarna På jordgloberna här intill kan du se linjer som går runt klotet. Lin­ jen i mitten delar jorden i två halvor och kallas ekvatorn. De två linjerna närmast ekvatorn är norra vändkretsen och södra vänd­ kretsen. Mellan vändkretsarna finns det område där solen kan stå i zenit, det vill säga lysa rakt uppifrån. Vändkretsarna är den nordli­ gaste respektive sydligaste linje runt jorden där solen kan stå i zenit.

Vid norra vändkretsen inträffar detta bara en enda dag, ungefär vid midsommar. Detta kallas för sommarsolståndet. Då står solen som högst på himlen på norra halvklotet. Vid södra vändkretsen står solen i zenit omkring den 21 december. Detta kallar vi för vintersolståndet, årets kortaste dag. Då har vi vinter, men på södra halvklotet står solen som högst på himlen, och där är det sommar.

Solen står i zenit vid södra vändkretsen. Vinkeln mellan solens strålar och jordytan är precis 90 grader. Söder om vändkretsen står solen aldrig i zenit.

s a m m a n fat t n i n g Jorden är en av åtta planeter som kretsar kring stjärnan solen.

Jorden är den enda planeten där det finns vatten i flytande form.

Jorden gör ett varv kring solen på ett år.

Jorden snurrar ett varv kring sin egen axel på ett dygn, 24 timmar.

Jordaxelns lutning gör att vi har olika årstider.

10 planeten jorden

Solen står i zenit över savannen. Två elefanter delar på den lilla skuggan från acasiaträdet.

Hur mycket är klockan?

-5 UTC

+7 UTC

Den frågan har du säkert fått många gånger. Har du en klocka som går rätt är det ju inte så svårt att svara.

Innan det fanns klockor bestämdes tiden med hjälp av solur.

Det var förstås inte så praktiskt, speciellt inte ­molniga dagar. Men egentligen visar också en modern klocka solens läge. Klockan tolv på dagen står solen rakt i söder på norra halvklotet, och då är den också högst upp på himlen. Men eftersom jorden snurrar runt hela tiden vänder den olika delar mot solen. Det gör att klockan är tolv vid olika tillfällen på olika stäl­ len på jorden.

Om du vill ta reda på vad klockan är på olika plat­ ser i världen kan du använda en karta över de olika tid­ zonerna. Jorden är indelad i tjugofyra olika tidzoner.

För att bestämma skill­naden i tid mellan två platser utgår du från den så kal­lade nollmeridianen. Nollmeridianen är en tänkt linje från Nordpolen till Sydpolen. Den går genom en liten ort utanför London som heter Greenwich. Sverige ligger öster om Greenwich. Om klockan är 12.00 i Greenwich är den en timma senare i Sverige, alltså 13.00. På Grön­ land som ligger väster om Greenwich är klockan tre timmar tidigare på ­dagen det vill säga 9.00 på morgonen. Tidsskillnaden mellan Sverige och ­Grönland blir fyra timmar (1+3).

-3 UTC

-1 UTC

+0 UTC

+2 UTC

+1 UTC

+5 UTC

+3 UTC

+6 U

-2 UTC

Reykjavik

+0 UTC London

+4 UTC Helsingfors

Oslo

Stockholm

+0 UTC

Madrid

Moskva

Köpenhamn +4 UTC Berlin Amsterdam Bryssel Paris

Warszawa +2 UTC Wien

+1 UTC

Lissabon

+5 UTC

Sankt +3 UTC Petersburg

Kiev

Budapest Zagreb

+3.5 U

Belgrad Istanbul

Rom Aten

+2 UTC

Tidzonerna är inte helt raka utan följer nationsgränserna.

Det är förstås bra om ett land kan ha samma tid.

UTC står för Universal Time Coordinated som är den internationella tidsbestäm­ ningen med hjälp av atomur.

Jordens tidzoner. Orter som ligger på olika sidor om datumgränsen har inte samma datum.

planeten jorden 11

Ebb och flod På bilden ligger båtarna på torra land för att vattnet har ­dragit sig undan. Detta kallas ebb. Efter några timmar kommer ­vattnet tillbaka och båtarna flyter igen. Detta kallas flod.

Ebb och flod beror på månen. Månen rör sig i en bana kring jorden och hålls kvar av jordens dragningskraft. Men månen ­påverkar också jorden. Månens dragningskraft gör så att ­vattnet i de stora världshaven buktar ut när månen passerar. Det är ­detta som ger ebb och flod vid kusterna.

Månens dragningskraft

Ebb vid Isles of Scilly, England. Båtarna ligger på land och barnen fångar krabbor i de grunda pölarna.

s a m m a n fat t n i n g Jorden är indelad i 24 tidzoner. Det skiljer en timme mellan varje zon.

Den så kallade nollmeridianen är en tänkt linje från nordpol till sydpol.

Havsytan buktar ut på grund av må­ nens dragningskraft.

Den går genom Greenwich utanför London.

Månens dragningskraft gör att vi får ebb och flod vid kusterna.

Flod – högt vatten. Ebb – lågt vatten.

Ebb och flod kallas också för tidvatten eftersom ebb och flod växlar om med 12 timmar och 30 minuters mellanrum året runt.

I Sverige är skillnaden i vatten­ stånd mellan ebb och flod inte särskilt stor. Men på andra platser vid de stora ­havens kuster kan skillnaden mellan ebb och flod vara stor. På Frankrikes väst­ kust kan det skilja femton meter, och detta ställer förstås till en del problem.

12 planeten jorden

I hamnarna blir båtarna liggande på land när det är ebb. Är stranden långgrund kan vattnet försvinna flera hundra meter ut.

Ibland ligger månen och solen efter varandra i en linje ut från jorden. Månens och solens dragningskraft ­­samverkar då, och det blir extra stora s­killnader ­mellan ebb och flod. Detta kallas springflod. ­Rekordet har Fundy Bay i Canada med mer än tjugo meter.

U P P GIFT E R Frågor på texten 1. Hur många planeter finns det i sol­ systemet?

2. Vad heter planeterna?

3. Vilken planet är a. störst, b. minst, c. närmast solen, d. längst bort från solen?

4. Hur lång tid tar det för jorden att a. gå ett varv kring solen, b. snurra ett varv kring sin egen axel?

5. Vilken årstid är det vid jul på södra halvklotet?

6. När på året är sommarsolståndet?

7. När på året är vintersolståndet?

8. Vad menas med

a. ebb,

b. flod?

9. När blir det springflod?

Arbeta med texten 10. Varför finns det inget liv på Merkurius?

11. Varför har vi skottår vart fjärde år?

12. Vilken del av jordklotet lutar mot solen när vi har

a. vinter,

b. sommar?

13. Vid vändkretsarna står solen i zenit en enda dag under året.

a. När är detta vid norra vändkretsen?

b. Vid södra vändkretsen?

14. Försök förklara vad som menas med polcirkeln?

15. Beskriv dag och natt under ett år på Nordpolen.

16. Om klockan är 12.00 i Göteborg.

Vad är då klockan i Tokyo, New York, Anchorage i Alaska, Helsingfors, ­Reykjavik, Moskva och Oslo?

17. Du reser från Köpenhamn klockan 12.00 till New York. Flygtiden är sex timmar. a. Vad är klockan i New York när du kommer fram?

b. När du flyger tillbaka till Köpen­ hamn startar du från New York klockan 12.00. Vad är då klockan i Köpenhamn när du kommer fram?

18. Varför tror du att man blir särskilt trött när man flyger i öst-västlig riktning?

19. Hur många tidzoner är det mellan Rysslands östgräns och USA:s väst­ gräns (glöm inte Alaska)?

20. Hur är skillnaden mellan ebb och flod i Östersjön?

Ta reda på mera 21. Planet betyder vandrare. Varför tror du att planeterna fick detta namn?

22. Ta reda på mera om någon planet: Hur långt är ett dygn och ett år jäm­ fört med jorden? Vilken miljö är det på planeten?

23. Vilka andra namn finns för norra och södra vändkretsarna?

= lite mer krävande uppgifter

planeten jorden 13

Kontinenterna Största delen av jordens yta är täckt av hav, bara en tredjedel (29 procent) är land. På en jordglob kan du se att ena halvan av jordklotet i stort sett bara är hav medan landområdena, eller landmassorna, är utspridda på den andra halvan. En sammanhängande landmassa som omges av hav kallas kontinent.

Det finns sex kontinenter: • Eurasien (Europa och asien) • afrika • Nordamerika • Sydamerika • australien • antarktis.

De olympiska ringarna är en symbol för de fem kontinenter där det bor människor.

mm/år 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Borås Cherapunji 975 mm/år 22 987 mm/år Världsrekord i nederbörd: Cherapunji i Indien, 22 987 mm nederbörd under ett år, alltså nästan 23 meter regn.

14 planeten jorden

Eurasien Eurasien är den största kontinenten. Den ligger på norra halv­ klotet och sträcker sig från Atlanten i väster till Stilla havet i öster och från Norra Ishavet i norr till Indiska oceanen i söder.

På kontinenten bor mer än hälften av alla jordens människor.

Här finns tättbefolkade områden, som Västeuropa, Indien och delar av Kina, men också enorma ödemarker där det bor väldigt få människor. Här finns enorma slätter, vidsträckta öknar och bergsområden som Himalaya och Kaukasus. Även klimatet varierar väldigt mycket från arktisk kyla i norr till brännande hetta i Mellanöstern.

LA

BARENTS H AV

H AV E T

ISLAND

K

ARAH

AV E T

NORGE

STORBRITANNIEN DANMARK

LONDON PARIS

POR TUG

AL

FRANKRIKE SPANIEN

MADRID

HA

VE

ÖS T

ESTLAND LETTLAND LITAUEN

MOSKVA BERLIN POLEN TYSKLA ND VITRYSSLAND

Verchojansk

R

Y

S

S

L

N

A A

D

UKR AINA

UNGERN

TSKA O C H OV E T HA

RUMÄNIEN

ITALIEN

BULGARIEN

HA

VE

Aralsjön

ANKARA

TURKIET

T

Bajkalsjön

KAZAKSTAN

SVARTA HAVET

GREKLAND

TSI H AB I R I S VE T KA

Karta: Eurasien

STOCKHOLM

UZBEKISTAN

MO NG OL IE T

KIRGIZISTAN TURKMENISTAN LIBANON SYRIEN TADZJIKISTAN ISRAEL IRAK BAGDAD

TEHERAN

JORDANIEN

n G o b i ö k n e

IR AN AFGHANISTAN KABUL

ARABIEN

RIYADH

BAHRAIN QATAR

FÖRENADE ARABEMIRATEN

YEMEN

K I N A

PAKISTAN NEW DELHI

Mt. Everest

INDIE N

OMAN

ARABISKA H AV E T

8850

DESH

NORDKOREA SEOUL

JAPAN TOKYO

S T

Cherrapunji

DHAKA

MYANMAR

LAOS HANOI

RANGOON MALDIVERNA

BEIJING PEKING

KOREA

S

IRLAND

EV

n r i e i b S i

U

FINLAND SVERIGE

PT

THAILAND

BANGKOK

SRI LANKA

H

TAIWAN

VIETNAM

KAMBODJA

I L A

L V

A E

T

FILIPPINERNA MANILA

MAL AYSI A

I N D I S K A

O C E A N E N

KUALA LUMPUR SINGA BRUNEI PORE

I N D O N E S I E N

JAKARTA ÖSTTIMOR PORT MORESBY

kortfakta om EUraSiEN antal länder:

93

Befolkning:

5,4 miljarder

Största land (befolkning):

kina

Största land (yta):

ryssland

Största stad:

tokyo

Andel av totala landytan

KIRIBATI

Kontinenten Eurasien består av de båda världsdelarna Asien och Europa. I Eurasien finns både väldigt stora och mycket små länder.

36,7%

Högsta berg: mount Everest, 8 850 möh

Andel av världens befolkning

70,4%

planeten jorden

15

Afrika Afrika är den näst största kontinenten och breder ut sig både norr och söder om ekvatorn. De norra delarna ligger vid Medelhavet och där ligger Sahara – världens största ökenområde. En bit söder om Sahara finns savannen med ett unikt djurliv. Vid ekvatorn växer regnskogar och längre söderut blir det torrare och där kommer savannen tillbaka och längst ner i sydväst är det så torrt att det blir öken. Afrika är ganska glest befolkat, bara 14 procent av jordens be­ folkning finns på kontinenten. I stora delar av Afrika regnar det väldigt lite och det är inte ovanligt med långa perioder av torka. I dessa ökentrakter bor nästan inga människor. Även i regnskogen kring ekvatorn bor ganska få människor.

Kortfakta om Afrika Antal länder: Befolkning:

55 1,1 miljarder

Största land (befolkning):

ALGER

Gibraltar sund

Nigeria

M

TUNIS

TUNISIEN

RABAT

MAROCKO

Största stad: Kairo

Dra

TRIPOLI

KAIRO

r

a

Nubiska öknen

NIGER

NIGERIA

Lagos Guineabukten

SUDAN

N'DJAMÉNA

SYDSUDAN

LUANDA

UGANDA KAMPALA

Turkanasjön

KENYA

BURUNDI

ANGOLA

Mwerusjön

SOMALIA MOGADISHU

NAIROBI

5895 Kilimanjaro

Tanganyikasjön

Dar es Salaam

TANZANIA

Malawisjön

COMORERNA

MALAWI

ZAMBIA C

14%

DJBOUTI

Victoria(DEM REP.) RWANDA sjön

KINSHASA

A

ADDIS ABEBA

KAMERUN

KONGO

ike n

RE

ETIOPIEN

CENTRALAFRIKA

EKVATORIAL-GUINEA É OM PE O T CI GABON SÃ PRÍN H OC

Andel av världens befolkning

IT

KHARTOUM

ABUJA

(REGO P.)

O TOG

GHANA SIERRA LEONE ELFENBENSLIBERIA KUSTEN

KO N

BURKINA FASO BENIN

ER

TCHAD

Tchadsjön C

GUINEABISSAU GUINEA

a

h

Arabiska halvön

len Ni Blå

GAMBIA

a

EGYPTEN Nassersjön

MALI

Ni ger

SENEGAL

DAKAR

S

n

MAURETANIEN

i sk av

e

l Ni

LIBYEN

KAP VERDE

TURKMENISTAN

LHA ET V

ALGERIE T

Högsta berg: Kilimanjaro, 5 895 möh

20,3%

ED E

JEREVAN Ararat AZERBAJDZJAN

rs Pe

Största land (yta): Algeriet

Andel av totala landytan

TURKIET

Olympos 2919

LUSAKA

S Y D A T L A N T E N

NAMIBIA

Z

HARARE

MADAGASKAR

ZIMBABWE

BOTSWANA

Johannesburg

MOÇAMBIQUE MAPUTO

SWAZILAND

LESOTHO

SYDAFRIKAD KAPSTADEN

16 planeten jorden

Godahoppsudden

INDISKA OCEANEN

Andel av totala landytan

16,3%

Nordamerika Nordamerika ligger helt och hållet på norra halvklotet. De kanadensiska öarna längst upp i norr sträcker sig nästan upp till Nordpolen medan Mexiko i söder inte ligger långt från ekvatorn. Klimatet varierar från arktisk kyla till tropisk hetta. I den västra delen är klimatet torrare än i öster och där finns vidsträckta stäppområden som kallas för prärie. Där finns också flera öknar.

Största delen av Nordamerika ligger betydligt längre söderut än vad ­Sverige gör och klimatet är därför mycket varmare. Men i de nordöstra ­delarna ­påverkas klimatet av en kall havsström från Arktis vilket gör klimatet svalare, särskilt på vintern. I New York kan vintern vara riktigt bister trots att staden ligger lika långt söderut (på samma breddgrad) som Rom.

I S H A V E T BEA

BR nd su gs rin Be

OO

UF

M

O

AC

KE T

BAFFIN Högsta B A Y berg:

Gulf

l an d

Canada

I S H AV

New York

Denali, 6 194 möh

Lake

A

Mt. Log an

ISLAND

HUDSON BAY

K Y

Gu A lalfs ko f a

Största stad:

Great B ear

C

lvön

565 miljoner

Great Sla ve Lake

O

Alaskaha

6050

Befolkning:

E ZI NS I

N

N

U

23

Gr ön Största land (yta):

Amun dsen

R

G IN R AV BE H

M

Antal länder:

Största land (befolkning): USA

TS HA V

KS R ANGE

Denali (Mt. M cKin 6194 ley)

S

OR

Q

Kortfakta om Nordamerika

GR

A

7,9%

ÖN HA LAND VE T S-

N

K RIS IBI T S AV E T S Ö HD

Andel av världens befolkning

M

O

U

Mt. Robson

N

S I N

Mt. Rainier

SI

Los Angeles

S T I L L A

USA

Chicago

H A V E T

OTTAWA Toronto Detroit

( F Ö R E N TA S TAT E R N A )

ath y De al le W

San Francisco

CANADA

T A

4392

3954

Labrador

Boston

New York

Philadelphia

WASHINGTON

Atlanta

Dallas Houston

N

O

R D

N L A T A

N T E

SARGASSOH AV E T

.

Miami EP BAHAMAS KA R MEXIKANSKA S N ICO IKA MEXICO GOLFEN CUBA IN TO R OM UER ANTIGUA OCH BARBUDA P HAITI D MEXICO CITY

5452

Popocatepetl

JAMAICA BELIZE KA RIB ISK A HONDURAS HAVE T NICARAGUA

A AL OR D EM

AT LVA GU N SACOSTA RICA A SA M PA N A

DOMINICA ST. LUCIA BARBADOS TRINIDAD OCH TOBAGO

planeten jorden 17

ET

Sydamerika Den sydamerikanska kontinenten ligger till största delen på södra halvklo­ tet. Vid ekvatorn i norr breder regnskogen ut sig och där finns Amazonas, ­världens största regnskogsområde. Klimatet är varmt och fuktigt, ungefär som i ett växthus. Längre söderut blir klimatet svalare och precis som i Nord­ amerika finns stora grässtäpper, som här kallas för Pampas.

I Sydamerika är klimatet varmare och fuktigare på östsidan än i väster. Vid den östra kusten för havsströmmar och vindar med sig värme från ekvatorn medan strömmarna på västsidan för med sig kallt vatten från Antarktis. Bergs­ kedjan Anderna bidrar också till det svalare klimatet. De länder som ligger högt över havsytan har ett svalt klimat. I Anderna finns också flera öknar.

Längst ner i söder märks närheten till Antarktis och där är klimatet kallt.

Kortfakta om Sydamerika

KARIBISKA HAVET

Största land (yta):

Brasilien

Största stad:

Sao Paulo

Galapagosöarna

VENEZUELA

GUYANA SURINAM

COLOMBIA

QUITO

Chimborazo

ECUADOR

TRINIDAD OCH TOBAGO WN TO GE ARIBO OR GE ARAM P

Orinoco

BOGOTÁ

Amazon

6272

N

D

Andel av totala landytan

PAN A

CARACAS

Pico Bolívar 5002

A

Högsta berg: Aconcagua, 6 962 möh

PANAMÁ

MA

á ru Ju

BRASILIEN

Huascarán

BOLIVIA

G

o

N

at

L. de Titicaca

A

LA PAZ

Illimani

co

6462

r o BRASÍLIA ss o

Belo Horizonte

ha

Lago de Poopó

Pico da Bandeira 2890

C ra

n G

PARAGUAY São Paulo

Rio de Janeiro

ASUNCIÓN

y ua

Ur ug

L A I L E T S T AV H

PERU

M

LIMA

R

12%

E

6768

São Fra nci sco

406 miljoner

Största land (befolkning): Brasilien

Ta pa jós

12

Befolkning:

Uc ay ali

Antal länder:

D

ARGENTINA

R

P a t a g o n i e n

CHILE

E

5,7%

Isla de Chiloe

A

18 planeten jorden

AT

N 4058

San Valentin

MONTEVIDEO

E N

URUGUAY BUENOS AIRES

S Y L A D N T

N

Andel av världens befolkning

A

6960

Aconcagua

SANTIAGO

Eldslandet

Falklandsöarna Sydgeorgien

Andel av totala landytan 5,2%

Australien Kontinenten Australien är omgiven av hav. Till kontinenten hör också Nya Guinea i norr och Tasmanien i söder. Utanför den nordöstra kusten ligger Stora Barriärrevet som består av nästan 3 000 korallrev i ett 260 mil långt undervattensrev med många öar. Australien är den minsta kontinenten och ligger på södra halvklotet. De norra delarna ligger närmare ekvatorn och där är klimatet tropiskt. Längst upp i nordost finns ett område med regnskog och på Nya Guinea är regnskog den naturliga vegetationen. I sydväst och på Tas­ manien är klimatet kyligare (tempererat) och liknar ungefär klimatet i södra Sverige med kyliga vintrar och ganska varma, ofta regniga somrar. De centrala delarna har ett torrt inlandsklimat med vidsträckta grässtäpper och öknar. De flesta människorna bor i städer som ligger vid kusten. Det torra inlandet är i stort sett obebott.

Andel av världens befolkning 0,5%

Kortfakta om Australien Antal länder:

I N D O N E S I E N Javasjön

Floressjön

Java

ön orsj Tim

Största stad:

Y PORT MORESB Högsta

Great Sandy Desert

VANUATU

Nya Caledonien (Kanak)

AUSTRALIEN D ON

TUVALU

berg: Mount Kosciuszku, 2 228 möh

KOR ALLHAVET

Kimberley Plateau

Gibson Desert

Sydney ÖARNA

Cape York Peninsula

Arnhem Land

MAC

Papua Nya Guinea 7,5)

SALOMON-

PAPUA NYA GUINEA

Arafurasjön Torres Strait

Timor

1227

NAURU KIRIBATI

Bandasjön ÖSTTIMOR

Mount Bruce

2

Befolkning: 30 miljoner (Australien 23,

Nya Hebriderna

Iles Loyauté

NELL RANGES

Mt. Woodroffe 1440

Perth

Great Lake Eyre Victoria Desert Lake Torren s

Brisbane g rlin Da

Great Australian Bight

CANBERRA

Adelaide

Melbourne

Mt. Kosciusko 2230

B a s s S t rait

Tasmanien

1617 Mt. Ossa

T A S M A N H AV

ET

Auckland

North Island

NYA ZEELAND South Island 3754 Mt. Cook

ok Co

I N D I S K A O C E A N E N

Sydney

L A I L T T S V E A H

WELLINGTON S tra it

S

planeten jorden 19

Antarktis Antarktis är en kontinent som är täckt av is och saknar bofast befolkning. Det är svårt att veta exakt hur stor kontinenten är under isen, men antagligen är den något större än Europa. Isen är som mest 4 500 meter tjock. Antarktis har flera bergskedjor med toppar som sticker upp ur isen. Utanför kontinen­ ten finns ett enormt område med havsis som kallas shelfisen. Antarktis är det kallaste området på jorden och haven utanför är de stormigaste.

Karta: Antarktis kortfakta om aNtarktiS

South Orkney Islands

Falklandsöarna

S Y D A T L A N T E N

antal länder:

inga

Befolkning:

ett antal forskare

Städer:

inga

Högsta berg:

vinson-massivet 4 892 möh

South Shetland Islands

Weddellhavet Antarktishalvön

nd

D ra

La

kes

am

sun

d

G ra h

Kap Horn

Filchner Ice Shelf Berkner Island

4190

Alexander Island

Ellsworth Mts

Vinson Massif 5140 Qu

ee

n

M

Östantarktis

d

Sydpolen t a r k 4528

M

t

D av i shavet

1445

un

k a

o

in

s 3794

e n r g b e

ta

3100

Magnetisk Sydpol (2010)

is

4181

n

au

4068

3671

Amundsenhavet

4270 2800

a

s

Västantarktis

2792

T r a n

S T I L L A Bellingshausenhavet H AV E T

Amery Ice Shelf

3355 3658

Rosshavet

INDISKA OCEANEN

2828 4163

d'Urvillehavet

Kontinenter och världsdelar Ofta delas världen in i olika världsdelar. Då tar man också hänsyn till historia och kultur. Den eurasiska kontinenten blir Europa och Asien. Australien är en del av Oceanien där också Nya Zeeland och öarna i Stilla havet ingår.

De olika världsdelarna är: • Europa • Asien • Oceanien • Afrika • Nordamerika • Sydamerika • Antarktis.

20 planeten jorden

Jordgloben och kartorna Vill man ha en helt riktig bild av jordytan är det bara jordgloben som duger.

Men oftast är det lite väl opraktiskt att släpa med sig en jordglob. Därför försöker man att göra kartor som är så bra som möjligt, beroende på vad de ska användas till.

Ett problem när en karta ska ritas är att jorden är ett klot. Det går helt enkelt inte att rita av jordklotet på ett plant papper utan att något blir fel.

På en karta som visar en mycket liten del av jordytan har det ingen större betydelse men på en världskarta kan det bli väldigt konstigt. Ett vanligt fel är att länderna som ligger långt upp i norr blir mycket större än vad de är i verkligheten. På kartan här nedanför ser Grönland ut att vara lika stort som hela Afrika. Även Sverige blir för stort på en sådan här världskarta. Sverige ser ut att vara det största landet i Västeuropa, men både Frankrike och Spanien är större i verkligheten.

Att länderna blir större i norr beror på att kartan har gjorts i vad som kallas en cylindrisk projektion. Tänk dig att man sätter en papperscylinder runt en genomskinlig glob och låter en lampa inne i globen lysa ut mot pappret. Då avspeglar sig kontinenterna på pappret på samma sätt som kartan är ritad.

planeten jorden 21

10° 15° 20° 25°

Gradnätet För att det ska gå att exakt ange var varje plats ligger på jordklotet har jordklotet delats in i ett rutnät av breddgrader och längdgrader.

Ekvatorn delar jordklotet i två halvor. Breddgrader är linjer som bildar cirklar och är parallella med ekvatorn. Orter som ligger på samma breddgrad ligger lika långt från ekvatorn. Längdgraderna går från pol till pol. Genom att ange både breddgrad och längdgrad kan man tala om var på jordklotet en plats ligger. Rutnätet är inritat på alla kartor – titta till exempel i din skolatlas.

65°

60°

55°

Breddgrader

Kartan visar mellan vilka breddgrader och längdgrader som Sverige ligger.

Ekvatorn

På globerna har vi ritat in ett glest gradnät.

Längdgraderna går uppifrån och ner, bredd­ graderna går från vänster till höger. Ekvatorn går på mitten av klotet.

Längdgrader

Latituder och longituder Longituder

Latituder

Längdgraderna som går från pol till pol kallas också longituder eller meridianer.

Med hjälp av longituder delas jordklotet in i 360 bitar, 360°. I slutet av 1800-talet bestämdes att den longitud som gick ge­ nom Greenwich utanför London skulle ha värdet 0°. Denna kallas också för nollmeri­ dianen. En plats kan ligga mellan 0–180° väst eller 0–180° öst. Göteborg som ligger öster om Greenwich har longituden 12° öst, och New York som ligger väster om Greenwich har longituden 74° väst.

Ett annat namn för breddgrader är latitu­ der. Den linje som markerar ekvatorn har fått värdet 0° (noll grader), Nordpolen lig­ ger på latituden 90° nord och Sydpolen på 90° syd. Ystad har latituden 55° N och Haparanda 66° N. Haparanda ligger alltså elva latituder norr om Ystad. Avståndet på jordytan mellan två latituder är elva mil.

Alltså är avståndet från Ystad till Haparan­ da ungefär 120 mil fågel­vägen (11×11mil).

22 planeten jorden

Finns det en världskarta som är rätt?

Världskartor kan se ut på många olika sätt. Kanske finns det en världskarta i ditt klassrum. Där ligger säkert Europa i mitten, Afrika i söder, Amerika i väster och Asien i öster. Men jorden är ett klot och kartan ser väldigt olika ut beroende på vilken kontinent som placeras i mitten.

Här är en karta där Nordamerika ligger i centrum. På kartan verkar alla ­andra kontinenter vara små och obetydliga, eller hur?

Roc

RYSSLAND

ky

KINA laya

JAPAN

EUROPA

USA

Atlanten

INDIEN

AFRIKA

Stilla havet

In oc dis ea ka ne n

BRASILIEN

A

nd

NYA ZEELAND

en nt

SYDAMERIKA

ARGENTINA

SYDAFRIKA

la

AUSTRALIEN

erna

OCEANIEN

At

ma

NORDAMERIKA

ins nta ou

Hi

CANADA

M

ASIEN

SVER IGE

Grönland

60º

ANTARKTIS

ANTARKTIS 60º

NYA ZEELAND

la

ins

RYSSLAND

EUROPA R IG E

CANADA

AFRIKA

Himalaya KINA

ASIEN

a nt ou

NORDAMERIKA

en

JAPAN

M ky Roc

USA

INDIEN

nt

Stilla havet Atlanten

AUSTRALIEN

Indiska oceanen

a

BRASILIEN

SYDAFRIKA

OCEANIEN

At

And e r n

SYDAMERIKA

SV E

ARGENTINA

Vi är vana vid att Europa ligger på den övre delen av världskartan och att ­Australien ligger långt nere i söder. Men i rymden finns det egentligen inget som är upp eller ner. Så här ser kartan ut när Australien istället placeras på den övre delen. Kan du hitta var Sverige ligger?

Grönland

planeten jorden 23

Kartor över en mindre del av världen Det finns många andra slags kartor än världskartor, och de har det gemensamt att de avbildar en viss del av jordytan. När en karta ritas används flygfoton eller satellitbilder. Jordens gradnät läggs in, och en skala bestäms för kartan. ­Skalan anger hur mycket längre en sträcka är i verkligheten än på kartan. ­Skalan 1:100 000 säger oss att en viss sträcka på kartan är 100 000 gånger längre i verkligheten. En centimeter på kartan är alltså 100 000 centimeter i ­verkligheten vilket är lika med en kilometer.

På en karta kan man också se de olika väderstrecken. Norr är uppåt på kartan och söder nedåt, väster är till vänster och öster till höger.

Särskilt i tätbebyggda områden ändras landskapet hela tiden. Nya vägar byggs, industrier och bostadsområden kommer till. Därför måste kartorna förnyas med jämna mellanrum. Det är viktigt att se efter hur gammal en karta är innan man använder den.

Norr

NV=nordväst

Varingen

NO=nordost

Ölmbrotorp

Kartan är i skala 1:500 000.

Det innebär att allt som kartan visar är 500 000 gånger större i verkligheten. En millimeter på kartan är alltså 500 000 mm = 50 000 cm = 5000 dm = 500 meter. Kartans skalstreck visar 10 km, och strecket är 20 mm långt. Alltså är 10 mm 5 km och 1 mm 500 m på kartan.

Avståndet mellan Garphyttan och sjön Sottern är 80 mm på Väster kartan, alltså 40 km. Sot­ tern ligger fyra mil sydost om Garphyttan.

Hovsta Glanshammar

Tysslingen Garphyttan

Örebro Vintrosa

EkebyAlmby

Latorpsbruk

Hjälmaren

Marieberg

Öster

Fjugesta Kumla

0

10 km

Hallsberg

Sköllersta

Pålsboda

80 mm Sottern

Tisaren

SV=sydväst

24 planeten jorden

Söder

SO=sydost

Topografiska kartor Topografiska kartor avbildar terrängen. På kar­ tan kan man också se om landskapet är platt eller kuperat. Höjdskillnader visas med hjälp av nivåkurvor. Kartan visar om det är skog eller öppen mark, den visar vägar, broar, städer och samhällen, sjöar och vattendrag.

Den som tävlar i orientering använder en topografisk karta.

Uppifrån

Bäck Från sidan

Tänk dig att man skär ett berg i skivor. Varje skiva får sin form sett uppifrån. Där lutningen är brant kommer linjerna närmare varandra. Bäcken, och ravinen kring den, syns som en inskärning.

Vägkartan.

Terrängkartan.

Vägkartan Vägkartan är också topografisk, i skala 1:100 000.

Den är lämplig för cykelturer och bilutflykter.

Terrängkartan Terrängkartan är topografisk och ritad i skala 1:50 000. Kartorna täcker hela landet utom Norrlands inland och fjällen. Den här kartan passar för utflykter och vandringar.

planeten jorden 25

Tematiska kartor En tematisk karta är en karta som visar ett speciellt tema som var och hur mycket det regnar i Sverige under juli månad eller hur många solskens­dagar det brukar vara i genomsnitt samma månad. Tematiska kartor kan vara ­mycket användbara, de ger snabb och tydlig information. Till exempel skulle du ­genom att studera kartor över nederbörd och soltimmar kunna planera vart du ska åka på sommaren för att ha störst chans att Kräftans få soligt väder och vändkrets minst risk för regn!

I många länder är tillgången på dricksvatten ett stort problem. Genom Ekvatorn att studera några tematiska kartor kan vi ta reda på mer om bakgrunden till Stenbockens vändkrets problemet.

Kartan visar tillgången på dricksvatten i världens länder 2002. Här syns det tydligt att väldigt många lider brist på dricksvatten. Särskilt svår verkar situationen vara i Afrika. I några länder saknade då mer än 60 procent av befolkningen tillgång till rent vatten. Den troligaste förklaringen till detta är förstås att det regnar väldigt lite. För att ta reda på om detta stämmer kan vi studera nederbördskartan.

Kräftans vändkrets

Ekvatorn

Stenbockens vändkrets

0

Tillgång till dricksvatten % av befolkningen som saknar tillgång till rent vatten (2002) från 0 till 20

26 planeten jorden från 21 till 60

från 61 till 100

uppgift saknas

5 000 km

0

Tillgång till dricksvatten % av befolkningen som saknar tillgång till rent vatten (2002) från 0 till 20 från 21 till 60 från 61 till 100 uppgift saknas

5 000 km

100 till 250 mm

Norra polcirkeln 100 till 250 mm

Verkhojansk

250 till 500 mm

Bergen

250 till 500 mm

Juneau

Moskva

500 till 1000 mm

Chicago

New York

Lissabon

Las Vegas Kräftans vändkrets

Under 100 mm

Mumbai

Cayenne

Ekvatorn

Douala

Arica

Rio de Janeiro

Ekvatorn

1000 till 2000 mm

Över 2000 mm

Stenbockens vändkrets

Tokyo

Cherrapunji

Aswan

Dakar San José

500 till 1000 mm

Kashi

Jakarta

Toamasina

Walvis Bay

+

+10 º

+5 º

º +5

Valdivia

º -10 º 0

+5ºBrisbane +10º

Perth

+20º

+20º

+20º

+20 º

Södra polcirkeln

0 +3

+30

º

º

Kräftans vändkrets Nederbörd i mm 2000 1000

På nederbördskartan ser vi att flera av +20º länderna med vattenproblem ligger i torra +20º områden, som till exempel söder om Sahara º +10 i östra Afrika. Det verkar logiskt att º och +10 torkan ligger bakom bristen på dricksvatten där. Däremot har länderna i Sydöstasien ganska riklig nederbörd så det måste finnas andra -30º orsaker till att så många saknar rent vatten i några av länderna där.

Ekvatorn

500

+20º

250 100 0

Stenbockens vändkrets500 2000 1000

100

250

0

0º +1

Nederbörd i mm

º +5 -20º

-30º

Kartan över temperaturen visar att i stort sett alla länder med svår vattenbrist också har en hög sommartemperatur. Om du jämför kartan över temperaturen med kartan över nederbörden ser du att extrem hetta hänger samman med lite nederbörd.

I dessa områden finns jordens öknar. Men det finns också områden som har både hög temperatur och hög nederbörd och där hittar vi jordens regnskogsområden.

5 000 km

0

+30

+20

+10

+5

Varm havsström

+5 º

º +5

+10 º

+5º

º -10 º 0

-10

-20

-30

-40

ºC

Kall havsström

+20º

+20 º

+3

+30

-5

+10º

+20º

+20º

0

0º

º

Kräftans vändkrets

Ekvatorn

+20º +20º

+20º Stenbockens vändkrets

0º +1

º +10

º +10

º +5

-20º

-30º

-30º

0

5 000 km

planeten jorden 27 +30

+20

+10

+5

Varm havsström

0

-5

-10

-20

-30

-40

ºC

Kall havsström

Geografi i datorn

GIS = geografiskt informationssystem

En bild från Google Earth som visar delar av Malmö med skyskrapan Turning Torso i bakgrunden.

28 planeten jorden

Tematiska kartor används ofta i ämnet geografi. När kartan finns i en dator kan mycket information kopplas ihop med kartan och lagras i datorn.

Informationen kan sedan visas genom att klicka på kartan. Ett sådant system, som används för att lagra och presentera data, kallas för GIS. GIS används i många olika sammanhang. När ett bostadsområde planeras kan fastighetskartor, kartor över vägar, vatten och avloppsnät läggas ihop och ge viktig information. När ett nytt köpcentrum ska byggas kan GIS visa hur många kunder som bor inom tio minuters bilväg, eller hur många som kan åka dit med buss på mindre än 20 minuter, för att ta några exempel.

Du har kanske själv använt geografiska informationssystem utan att veta om det? Det finns flera populära sajter och program som bygger på GIS. Ett exempel på GIS är Google Earth. Där visas jordytan från ovan med hjälp av ett stort antal satellitbilder som fogats ihop till en jordglob. Det går att zooma in var som helst och se sjöar, berg, floder, vägar och städer. Du kan till exempel glida runt i New York och titta på frihetsgudinnan, dyka ner i världshaven och studera havsbottnen eller leta rätt på huset där du bor.

Kanske har du tagit reda på någons telefonnummer på hitta.se eller Eniro?

Där får du också reda på adressen, och kan se på en karta var personen bor.

Du kan också få en vägbeskrivning för att hitta dit. Både sajterna har lagt in gatubilder från olika städer. Genom att klicka sig fram kan man via datorn promenera genom städerna.

GPS GPS är en förkortning av Global Positioning System och ­bygger på ett system av ungefär 30 satelliter som kretsar kring jorden. En GPS-mottagare tar emot signaler från några av satelliterna och kan sedan bestämma positionen (platsen) på jordytan och höjden över havet. I mottagaren finns oftast en karta. Det kan vara en vägkarta, en topografisk karta eller ett sjökort. Positionen visas med en markör på kartan.

Oftast finns det också en hel del information som hänger ihop med kartan. På vägkartan kan det vara information om sevärdheter, närmaste hotell, bensinstation eller bilverkstad.

Förutom i privatbilar används GPS av brandkår, ambu­ lans och polis för att snabbt komma fram till olycksplatser.

GPS-mottagaren på fordonen kan också skicka signaler till­ baka till SOS Alarm så att personalen där kan se var till ex­ empel polisbilen befinner sig. Taxibilar använder GPS för att hitta till adresser i städer och på landsbygden. I skogsbruket och vid vägbyggen används GPS-mottagare för att få rätt po­ sition. En grävskopa kan till exempel ha en mottagare i sko­ pan för att gräva på exakt rätt ställe och till precis rätt djup.

Satellit = Föremål som befinner sig i en bana runt en planet.

Ofta syftar man på de tillverkade satelliter som cirkulerar runt jorden.

250

En GPS-mottagare kan genom att ta emot signaler från minst tre satelliter bestämma positionen på jordytan. För att bestämma höjden över havet behövs minst fyra. De flesta GPS-mottagare har en inbyggd karta där positionen visas.

planeten jorden 29

Geografi i mobilen Smarta mobiler har idag många funktioner som är beroende av geografisk information. I mobilen finns en GPS-mottagare som kan bestämma din posi­ tion men telefonen kan också använda signaler från mobilmaster och trådlösa närverk för att hitta var du är någonstans. Öppnar du en karta hamnar du automatiskt på rätt plats.

Vill du kolla vädret behöver du inte välja var du befinner dig – appen hittar snabbt din position. Många andra av dina appar vill också veta var du b­ efinner dig. Facebook kan genom att känna av din position berätta vilka av dina vän­ ner som finns i närheten. Google kan ge dig information om var närmaste köpcentrum finns eller varna om det är stopp i trafiken i närheten. Genom att din position hela tiden är känd kan även reklam riktas så den passar din nuvarande plats. När du tar ett foto lagras information om var bilden är tagen tillsammans med fotot.

Vill du veta vilka appar som håller reda på var du är kan du hitta detta i din telefons inställningar.

s a m m a n fat t n i n g Det finns sex kontinenter på jordklotet.

På världskartor ser ofta länder långt från ekvatorn större ut än de är i verkligheten.

Breddgraden för en ort anger hur långt från ekvatorn den ligger.

Längdgraderna delar in jorden i öst-västlig riktning räknat från Greenwich utanför London.

Tematiska kartor visar olika typer av statistik som till exempel årsnederbörd och temperatur. ­

Google Earth och hitta.se är två exempel på GIS (geografiskt informationssystem).

En GPS kan bland annat visa var du befinner dig på jordytan och den exakta tiden.

Smarta mobiler har många funktioner som är beroende av GIS.

30 planeten jorden

UPPGIFTER Frågor på texten 1. Hur går breddgraderna på en karta?

2. Hur går längdgraderna på en karta?

12. Använd en linjal och kartan på s. 24.

3. Den topografiska kartan har nivå­ kurvor. Vad visar de?

4. Ge tre exempel på vad en ­GPS-mottagare kan användas till.

5. Ge exempel på någon app i mobilen som använder GIS.

Arbeta med texten 6. Ge exempel på länder i världen som har hög temperatur på sommaren och lite nedebörd.

7. Ge exempel på länder i världen som har hög temperatur på sommaren och mycket nederbörd.

8. Varför blir Grönlands yta oftast all­ deles för stor på en världskarta?

9. Ett annat namn för breddgrad är latitud. Vilken latitud har

a. Nordpolen,

b. Sydpolen,

c. Ekvatorn?

10. Ett annat namn för längdgrad är longitud. Vilken longitud har

a. Greenwich utanför London,

b. New York,

c. Tokyo?

d. Johannesburg, e. Rio de Janeiro, f. Reykjavik.

ur långt är det från den nord­ a. H ligaste delen av sjön Sottern till Hjälmaren? b. H ur långt är det mellan sjöarna Sottern och Tisaren? c. F örsök att med hjälp av linjalen ta reda på vilken av vägarna mellan Sköllersta och Ekeby-Almby som är kortast. Hur många kilometer skiljer det?

13. En karta har skalan 1:10 000.

Hur långt är 1 cm på kartan i verkligheten?

Ta reda på mera 14. Använd en atlas för att ta reda på vilka delar i Sverige och två valfria länder som har

a. störst årsnederbörd

b. minst årsnederbörd 15. På Google Earth finns en funktion som kallas gatuvy. Bor du i en tätort kan du testa om du kan hitta en bild på huset där du bor. På hitta.se finns satellitbilder över hela Sverige. Försök hitta ditt hus där.

11. Använd en kartbok och ta reda på ungefärlig latitud och longitud för

a. Stockholm,

b. Nordkap,

c. Peking,

= lite mer krävande uppgifter

planeten jorden 31

KLIMAT

32

V

arje dag när du öppnar dörren och går till skolan

drabbas du av vädret. Vissa dagar skiner solen, vissa dagar regnar det. Vintern kan vara mycket kall om du bor i norra Sverige, men bor du i Skåne är vintern mest dimma och gråväder. Vädret hänger samman med klimatet på den plats du bor.

För att beskriva klimatet på en plats undersöker man hur vädret har varit de senaste 30 åren.

Medelvärdet av bland annat temperatur och nederbörd ger en bild av klimatet på platsen.

OCH VÄDER Klimatet på en plats beror på många olika saker.

Avståndet från ekvatorn, närheten till hav och höjden över havet är några exempel.

33

Solen värmer jordytan. Det mesta av solstrålningen passerar rakt igenom atmosfären och värmer upp land och hav. Den värme

Klimat

som jordytan ger ifrån sig hindras sedan av atmo­sfären från att stråla ut i rymden. Utan atmosfär skulle jordens medeltemperatur vara –18 grader istället för +15 grader. Främst är det vattenångan i troposfären som hindrar värmen att försvinna. km 200

150

Jonosfären Temperaturen fortsät­ ter att stiga. Luften är mycket tunn. Solens strålning är intensiv och här kan man inte vistas utan rymddräkt.

Solen värmer olika Tänk dig en skön sommardag. Vädret är klart, klockan är tolv och solen står högt på himlen. Det är mycket varmt. Tänk dig sedan en vinterdag i januari, inte ett moln på himlen och solen skiner. ­Klockan är tolv nu också, men det är 25 grader kallt. Att det är så mycket kallare på vintern beror förstås på att solen står lågt på him­ len, den är precis över horisonten. Dessutom är dagarna korta, så solens strålar hinner inte värma upp jordytan.

Vid ekvatorn står solen däremot högt på himlen varje dag, och dag och natt är ungefär lika långa hela året. Solstrålarna passerar rakt igenom atmosfären och värmer effektivt upp jordytan.

En härlig sommardag. Solen står högt och värmer land och vatten.

100

Ozon

50

10

Stratosfären Här stiger tempera­ turen. I övre delen finns ozon som hindrar solens farliga UVstrålning att nå jorden.

Troposfären

-100° -50° 0° 50° 100° 200° Atmosfärens skikt.

Kurvan visar temperaturen.

34 klimat och väder

I troposfären finns det mesta av atmosfärens luft. Här finns moln, vattenånga och vindar.

Temperaturen minskar med höjden (ca sex grader per km).

En gnistrande vinterdag. Solen ligger bara lågt över trädtopparna och det är mycket kallt.

Lågtryck vid ekvatorn Vid ekvatorn är solens strålning intensiv. Den värmer jordytan som blir het och i sin tur värmer upp luften ovanför. När luften värms utvidgas den, blir lättare och stiger. När luften försvinner uppåt bildas ett lågtryck vid mark­ytan.

Högtryck vid vändkretsarna Högre upp i atmosfären är det kallare och den stigande luften kyls av. Så småningom slutar luften att stiga och rör sig i stället mot norr och söder.

När luften kommit till vändkretsarna är den så kall och tung att den sjunker tillbaka ner mot markytan. Här trycks nu mycket luft ner mot marken och det bildas ett högtryck.

Vid ekvatorn går solstrålar­ na rakt igenom atmosfä­ ren, och uppvärmningen av jordytan blir intensiv. ­Närmare polerna går strå­ larna en längre väg snett genom atmosfären och får värma ett större område.

Det blir inte lika varmt.

L

H

tp a s s a N o rd o s

Norra vändkretsen

S y d o s tp

den

Ekvatorn

H assade

n

Södra vändkretsen

Luften vid ekvatorn värms upp och stiger.

Ett lågtryck bildas (L).

Från vändkretsarnas högtryck (H) blåser passadvindarna in mot ekvatorn.

klimat och väder 35

Stadiga vindar Vid ekvatorn stiger alltså luften, det försvinner luft från markytan. Vid vänd­ kretsarna är det tvärtom, där rasar kall luft ner. Vart ska denna luft ta vägen?

Jo, den söker sig mot ekvatorn och det skapas en vind som blåser från hög­ trycken vid vändkretsarna in mot lågtrycken vid ekvatorn.

Vindar blåser alltid från områden med högt lufttryck till områden med lågt lufttryck. Högtrycken vid vändkretsarna och lågtrycken vid ekvatorn ­ligger ungefär på samma ställe hela tiden. Det innebär också att vindarna stadigt kommer att blåsa i samma riktning.

Vindar – perioden maj-september

Risk för orkaner

Passadvindarna Vindarna som blåser från högtrycken vid vändkretsarna in mot lågtrycken vid ekvatorn kallas passadvindar. Vindar får namn efter det väderstreck de kom­ mer från. Nordostpassaden blåser från norr och sydostpassaden från söder in mot ekvatorn.

Västvinden värmer norra Europa Ett av högtrycken vid norra vändkretsen har stor betydelse för vårt väder i Norden. Det är det så kallade atlantiska högtrycket. Från detta högtryck blåser varm och fuktig luft upp mot norra Europa.

Stadiga vindar året om Regelbundna vindar under sommaren

rd No

ost

sa pas

Sy

strdo n No sade pas

den

Ekvatorn Syd n

mo

n

ost

de

ade

sa

Syd

as

ass

stp

nsu

tSydväs n e monsun

do

ostp

Sy

nen

De vanligaste vindriktningarna när det är sommar på norra halvklotet.

36 klimat och väder

do

st

mo

ns

un

en

Under monsunperioden hör skyfall till vardagen.

Mumbai i västra Indien i juli månad.

Monsuner – årstidsvindar Monsunvindar är vindar som ändrar riktning med årstiden. Så­ dana monsunvindar är typiska för klimatet i södra Asien. De blåser åt ett håll på sommaren och åt andra hållet på vintern.

När solen värmer de inre delarna av Asien bildas ett lågtryck på samma sätt som vid ekvatorn. Detta lågtryck breder ut sig över stora områden under sommaren. Lågtrycket gör att fuktiga vindar blåser in mot de centrala delarna av Asien. När dessa vindar kom­ mer in över Sydasien på sommaren kan de ge enorma mängder regn.

Monsunvindarna i Sydasien på sommaren.

Vindarna fördelar värmen Genom vindarna förs varm luft från området kring ekvatorn norr­ ut och söderut mot jordens kallare trakter. Även havsströmmarna för med sig värme mot norr och söder. Utan vindar och strömmar skulle det vara olidligt hett vid ekvatorn och istidsklimat i norr och söder.

På vintern bildas i stället ett högtryck över Centralasien och då blåser torra svala vindar ut över Sydasien.

klimat och väder 37

Havsströmmar Mycket vatten i Golfströmmen Golfströmmen är en mäktig havsström som för med sig enorma mängder vatten.

Utanför Skandinavien för Golfströmmen med sig ungefär femtio gånger mera vatten än alla jordens floder tillsammans!

Stadiga strömmar i världshaven Kalla strömmar Varma strömmar

Den starka solstrålningen vid ekvatorn värmer upp havsvattnet. När vattnet blir varmare utvidgas det, tar mer plats. Havsytan stiger då kring ekvatorn och det varma vattnet strömmar sedan både mot norr och söder. Väldiga havs­ strömmar bildas, som sedan drivs på av de vindar du läst om tidigare.

När det varma vattnet närmar sig kallare områden vid polerna kyls det ner.

Det tar då mindre plats, blir tyngre och sjunker. Detta kalla vatten strömmar sedan utmed havsbottnen tillbaka mot ekvatorn.

Havens strömmar har mycket stor betydelse för klimatet. Vårt milda kli­ mat i Norden beror till stor del på Golfströmmen, som för med sig varmt vatten från havet utanför Mexiko. Det varma vattnet gör att Norska havet inte fryser till is på vintern. Hamnarna i norra Norge är isfria hela året, trots att de ligger norr om polcirkeln.

Men det finns också kalla havsströmmar, som gör att klimatet blir kallare än det annars skulle ha varit. Labradorströmmen utanför Nordamerikas öst­ kust ger New York bistra vintrar, trots att staden ligger lika långt söderut (på samma breddgrad) som Rom. Utanför New Foundland i östligaste Canada möter den kalla Labradorströmmen den varma Golfströmmen. Här är det ofta tät dimma, och här har många fartyg kolliderat och gått under.

Go

l

rö fst

mm

en

Ekvatorn

Havsströmmarna för varmt ytvatten från ekvatorn mot de båda polerna.

38 klimat och väder

Kust och inland Vid kusterna påverkas klimatet väldigt mycket av havet. Vattnet i havet värms inte upp och kyls inte ner lika fort som marken på land. Vattnet magasinerar, håller kvar, värme och kyla. Detta gör att havet jämnar ut skillnaderna i luftens temperatur mellan natt och dag och mellan som­ mar och vinter. Kustklimatet har små svängning­ ar i temperaturen.

I inlandet, långt från kusten, är svängningar­ na i temperatur större. Marken både värms upp och kyls ner snabbare än havet. Inlandsklimatet har varma somrar och kalla vintrar.

Bergen

mm 300

C +40

250

+30

200

+20

150

+10

100

0 -10

50

0

J F M A M J J A S O N D Nederbörd

-20

Temperatur

Klimatdiagram visar medeltem­peraturen under årets månader i en kurva.

Nederbörden varje månad ­visas som staplar. Här kan du jämföra temperatur och nederbörd mellan stä­ derna Bergen på Norges västkust (kustklimat) och Novosibirsk i inre Sibirien (inlandsklimat).

mm 300

Novosibirsk

C +40

250

+30

200

+20

150

+10

100

0 -10

50

0

J F M A M J J A S O N D Nederbörd

-20

Temperatur

s a m m a n fat t n i n g Solljuset passerar genom atmosfären och värmer jordytan.

Atmosfären håller kvar värmen.

Vid ekvatorn bildas lågtryck och vid vändkretsarna högtryck.

Vindar blåser ut från högtryck och in mot lågtryck.

Passadvindarna blåser från vändkretsarna in mot ekvatorn.

Från atlantiska högtrycket strömmar varm och fuktig luft mot norra Europa.

Monsunvindar blåser i olika riktningar under olika årstider: på sommaren från sydliga riktningar, på vintern från nordliga.

Det varma vattnet vid ekvatorn flyttas av havsströmmarna norrut och söderut.

Golfströmmens varma vattenmassor påverkar klimatet i norra Europa. Utan strömmen hade det varit betydligt kallare i norr.

Vid kusterna är skillnaden i temperatur mellan dag och natt och mellan sommar och vinter mindre än i inlandet.

klimat och väder 39

Väder Varför pratar vi så ofta om vädret? Kanske är det för att det är något som är gemensamt för alla, något som alla känner till. Ofta är vi inte helt nöjda med vårt väder (för kallt, för varmt, för torrt, för regnigt och så vidare) och har vi inget annat att prata om kan vi alltid klaga på vädret. Sedan kan det ju också bero på att vi bor i ett område på jorden med omväxlande väder. Vi kan aldrig vara helt säkra på vad det blir för väder imorgon.

Hade vi istället bott i den tropiska regnskogen hade vädret inte varit så mycket att diskutera. Där är det ungefär samma väder varje dag. Fuktigt och varmt, år ut och år in. Eller i Texas. Där är det stekhett tre månader på ­sommaren, aldrig ett moln på himlen. Det enda som finns att säga om vädret är antagligen: ”Hot today!”

Högtryck och lågtryck Hur vädret ska bli nästa dag kan vi se i tv:s nyhetssändningar. Säkert har du hört meteorologen prata om högtryck och lågtryck. Högtryck betyder oftast vackert väder, medan lågtryck oftast betyder ostadigt väder eller regn.

Lågtryck bildas vid marken när varm luft stiger. Vindarna blåser in mot ett lågtryck och svänger av åt vänster.

När kall luft sjunker ner mot markytan bildas ett högtryck. Vindarna blå­ ser ut från ett högtryck och svänger av åt höger.

H

L

Vindarnas riktning vid lågtryck och högtryck på norra halvklotet. På södra halvklotet, söder om ekvatorn, svänger vindarna åt motsatt håll.

40 klimat och väder

Högtryck på sommaren betyder oftast badväder ...

Varför regnar det?

Orsaken till att det regnar är alltid densamma. Det beror alltid på att varm och fuktig luft tvingas uppåt i atmosfären och kyls ner. När varm luft blir kallare samlas den vattenånga som finns i luften till små droppar, och drop­ parna blir till moln. Du kan jämföra med vad som händer när solen går ner en varm augustidag. Då sjunker temperaturen och det bildas dimma, särskilt över sjöar och vattendrag där luften är fuktig. Dimman består av små vatten­ droppar, precis som molnen. ... men lågtryck är tyvärr minst lika vanliga.

klimat och väder 41

Regnväder kan bildas på tre sätt

När det regnar beror det alltså på att fuktig luft stiger uppåt i atmo­sfären och kyls ner. Men den fuktiga luften kan tvingas upp på olika sätt.

När det regnar i Sverige beror det oftast på att varm och fuktig luft från Atlanten t uf ll l möter kall luft från polartrak­ Ka terna. Den kalla polarluften ont mfr r a V är tung och tvingar upp At­ lantluften som kyls ner och så regnar det, eller snöar, om det är på vintern. Detta kallas frontnederbörd.

Frontnederbörd.

F u k ti g

En annan typ av regn är det som drabbar till exempel staden Bergen på Norges västkust. När den fuktiga Atlantluften blåser in med sydvästliga vindar mot Norges branta kust tvingas den uppåt, kyls av och så regnar det.

lu ft

Sluttningsregn eller regn vid bergskedjor.

Höjd

Den tredje typen av regnväder uppstår på sommaren, oftast i inlandet. Soliga dagar värms marken som i sin tur vär­ mer luften ovanför. Varm luft utvid­ gar sig, blir lättare och stiger. När den kommit tillräckligt högt upp kyls den ner och det kan leda till häftiga skurar frampå eftermiddagen.

Åskregn. När varm luft stiger hastigt kan det bli åskväder.

10 km Skillnader i elektriska laddningar i det stora molnet orsakar åskan.

När luften avkyls på vägen upp bildas moln.

Temperatur +25°

Under dagen tornar molnen upp sig och kan så småningom bli till stora åskmoln.

En varm dag värmer solen upp luften närmast marken och luften stiger. +20°

42 klimat och väder

Väderprognoser För flyget och sjöfarten är riktiga väderprogno­ ser mycket viktiga. I Sverige är det Sveriges me­ teorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i Norrköping som gör de flesta progno­serna. De som arbetar med detta kallas meteorologer, och till sin hjälp har de väderstationer som mäter temperatur, lufttryck, vindarnas riktning och hastighet, nederbörd och luftfuktighet. Men också satelliter som kan ge en bild av hur väd­ ret förändras över större områden. Med hjälp av kraftfulla datorer kan sedan meteorologerna förutsäga vädret några dagar framåt i tiden.

Väder och klimat Även om vädret ändrar sig från dag till dag håller det sig inom vissa gränser. Det blir nog aldrig 40 grader varmt i Sverige, och det kom­ mer antagligen inte att snöa i Sahara. Dessa gränser bestäms av klimatet. Solens uppvärm­ ning, vindar och strömmar, avstånd till havet och höjden över havet gör att olika områden får olika klimat.

Sverige

Storbritannien

Satellitbild. Ett lågtryck närmar sig Storbritannien.

Vilket väder är det i södra Sverige?

Klimatet blir varmare Under de senaste 100 åren har jordens medeltemperatur stigit med nästan en hel grad. Det verkar troligt att utsläppen av så kallade växthusgaser är den viktigaste orsaken till ökningen. Växthusgaserna fungerar som glaset i ett växthus, de släpper igenom solljuset som värmer upp land och hav men hindrar sedan värmen att försvinna ut i rymden.

Det är framförallt mängden av gasen koldioxid som har ökat.

Koldioxid bildas vid förbränning av kol och olja och när förbruk­ ningen av dessa så kallade fossila bränslen har ökat har också halten koldioxid i atmosfären ökat.

Vad är klimat?

För att beskriva klimatet på en plats undersöker man hur vädret har varit de senaste 30 åren. Medelvärdet av temperatur och nederbörd ger en bild av klimatet på platsen.

klimat och väder 43

Åskväder på väst­ kusten. Vid åska är det lätt att förstå att risken för en kraftig regnskur är stor och att det är bäst att stanna inomhus.

44 klimat och väder

Väderprognoser i mobilen Var du än befinner dig i Sverige kan du få en väderprognos i din mobil för just den platsen, ibland till och med timme för timme och flera dagar framåt i tiden. Hur är det möjligt? Som du förstår har ingen gjort en prognos för just den platsen där du är. Prognoserna görs för ganska stora områden och om du kollar vädret på platser som ligger i närheten kommer du att se att de har samma prognos.

Alla väderprognoser bygger på data från satelliter och från väderstationer som är utspridda över hela världen. Dessa data samlas in och bearbetas och blir till en prognos om hur vädret kommer att bli de närmaste dagarna.

Hur säkra är då dessa prognoser? Om du jämför mellan olika appar ­kommer du att märka att de inte alltid har samma väderutsikter. Kanske finns det någon som verkar stämma bäst där du bor? Prognosen blir förstås mer osä­ ker längre framåt i tiden och en prognos för hur vädret kommer att bli om två veckor är väldigt osäker. Vissa typer av väder är också nästan omöjliga att för­ utse, som till exempel exakt var regnskurar och åskskurar kommer att inträffa.

Om du vill ha en säkrare prognos finns det några bra knep. En del väderap­ par har kartor som visar hur moln och nederbörd rör sig. Ännu bättre är det om du kan se radarbilder över var det regnar och hur området med regn har flyttat sig. Då kan du ganska lätt räkna ut hur vädret kommer att bli några timmar framåt. Du kan också kolla hur vädret är på platser i närheten. Och du kan titta ut genom fönstret och göra en egen prognos! Läs mer om detta på nästa sida.

Gör din egen väderprognos Det har alltid funnits många olika knep för att förutsäga vädret. Genom att studera ryggfenan på abborrar har man trott sig kunna se hur vädret ska bli långt fram i tiden. Kanske har du hört att om svalorna flyger lågt blir det regn, eller att när myggen dansar blir det vackert väder. Men det finns säkrare sätt att se vad det kommer att bli för väder. Genom att titta på molnen kan du göra din egen väderprognos för de närmaste timmarna.

Stackmoln. Ser ut som bomullstussar och bildas under varma sommardagar, vackert väder-moln. Om stackmolnen växer i höjden finns det risk för regn och åska fram på eftermiddagen.

Fjädermoln. Snart är det slut på det fina vädret! Fjädermolnen med ändar som skidspetsar visar att ett lågtryck är på väg.

Troligen kommer det att regna inom 24 timmar.

Skiktmoln. Lågtrycket närmar sig. Solen lyser svagt igenom skiktmolnen, och det kommer att börja regna inom några ­timmar.

klimat och väder 45

Df

Bergen Juneau

Df

NORDAMERIKA Cs

Chicago Las Vegas Cf

New York EF

ET

Norra Polcirkeln

Kräftans vändkrets

Moskva

EUROPA

Cf Lissabon Cs

ARKTIS

NORDAMERIKA Cs

Ekvatorn

Chicago San José Las Vegas Cf

Af

Kräftans vändkrets

Ekvatorn

Cayenne

Af

Douala Rio de Janeiro

Södra Polcirkeln

Cs Valdivia BS

Aw BS

Cw Aw Am

Am Aw

BS

Perth Cs

ANTARKTIS

ANTARKTIS

Perth Cs

BW

Brisbane

Cf

ROBINSONS PROJEKTION

ROBINSONS PROJEKTION

Tropiska klimat

Af

Monsun

Regnskog

Savann

Am

Monsun

Aw

Savann

Torra klimat Torra klimat Öken BW

Öken

BS

Buskstäpp

Buskstäpp

Varmtempererade klimat Varmtempererade klimat

Cf Cf Helårsregn Helårsregn Medelhavet,torr torrsommar sommar Cs Cs Medelhavet, vinter Cw CwTorrTorr vinter Kalltempererade klimat

Df

Kalltempererade klimat Helårsregn

Df Ds Helårsregn Torr sommar Ds DwTorrTorr sommar vinter Torr vinter

Dw

Polarklimat EF

EF

BS

ET H

Is

Jordens klimatzoner Klimatet på jorden varierar väldigt mycket, från kylan vid polerna till värmen och den fuktiga luften vid ekvatorn. Höjden över havet har stor betydelse för klimatet, precis som vindar, havsströmmar och årstider. Med hjälp av medelvärden på temperatur och neder­ börd kan jordens klimat delas i fem olika klimatzoner som du kan se på kartan. Varje klimatzon delas sedan upp i mindre områden, oftast efter den vegetation som är vanligast i varje område.

Som exempel kan vi titta på Sydamerika där den norra delen av kontinenten tillhör den tropiska klimatzonen, men klimatzonen är uppdelad i klimatområdena regnskog, monsun och savann.

Hur det kan se ut i de olika klimatzonerna berättar vi mer om i nästa kapitel.

Polarklimat Is

Tundra

Höglandsklimat

ET

Tundra

H

Höglandsklimat

s a m m a n fat t n i n g Lågtryck ger ofta molnigt och blåsigt väder med regn eller snö.

Högtryck ger oftast soligt och vackert väder.

Med klimat menas ”medelvärdet” av vädret under 30 år.

Jorden kan delas in i fem olika klimatzoner.

46 klimat och väder

Ekvatorn BW

AUSTRALIEN

Cf

EF

Af Jakarta

AUSTRALIEN

Toamasina

Walvis Bay

Regnskog

BW BS

Cherrapunji

Af Jakarta

EF

Cf

Toamasina

Södra Polcirkeln

Af

Tokyo

Cf

Cw

Tropiska klimat

Cherrapunji

Am

ASIEN

Aw BS

Tokyo

Kashi H

Walvis Bay

Arica

Rio de Janeiro

Ds

Cw BS

AFRIKA

Am Cf Cs SYDAMERIKA Valdivia Aw BS

Stenbockens vändkrets

AFRIKA BS

Aswan

Aw

Arica

San José

Douala BW

SYDAMERIKA Dakar Stenbockens vändkrets

BS

BW

Am

Cw Aw

Dw

Cf

Lissabon Cs Cayenne

New York

Kashi H

Verkhojansk ET

Df Aswan

BW Dakar EUROPA Moskva

Df

ASIEN

BW BS Ds

ET

Bergen Juneau

Dw

Brisb

Cf

Bildförteckning

Anton Balazh/Shutterstock 4 Nasa/Iofoto/Shutterstock 7 Husmofoto/IBL 9 Lennart Hyse/TT 10 Mecklenburgh Mark/Headline Photo Agency/TT 12 Google Maps 28 Denys Prykhodov/Shutterstock 29 Bård Ek/Scanpix Norway/TT 32 Lennart Hyse/TT 34 Husmofoto/IBL 35 Dinodia/IMS/Nordicphotos 37 Rolf Nyström /Tiofoto/Nordicphotos 41 (1) Björn Larsson Ask/TT 41 (2) Andrew Syred/Science Photo Library/IBL 43 Björn Röhsman/Naturfotograferna/IBL 44 Lars Lindberg 45 Michael Folmer/Lucky Look 48 Tore Hagman/Naturfotograferna/IBL 51 Joana Coutinho/AP/TT 52 Yakov Oskanov/Shutterstock 53 Kim Naylor/Tiofoto/Nordicphotos 55 Trond Hillestad/IBL 59 Oliver Berg/DPA/TT 60 Viking Olsson/Naturfotograferna/IBL 61 Bengt S Eriksson/Naturfotograferna/IBL 62 Lars Lindberg 64 (1) Nicram Sabod/Shutterstock 64 (2) Lindau Åke/IBL 65 Stephen Lew/Shutterstock 66 Tommy Svensson/DN/TT 68 (1) Noah Seelam/AFP/TT 68 (2) Kerstin Fröberg/Lucky Look 71 Andrew Biraj/Reuters/TT 80 Cor Mulder/ANP/TT 81 REX Features/IBL 84 Science Photo Library/IBL 87 Nasa 88 Roger Turesson/TT 89 Efrem Lukatsky/AP/TT 90 Philippe Lafond/Rapho/IBL 93 Robb Kendrick/Aurora Creative/Getty Images 98 Mark Kolbe/Getty Images 102 Philip Gould/Corbis/All over press 103 George Flynn/Rex Features/IBL 104 Simon Fraser/Science Photo Library/IBL 106 Robert Harding Images/Masterfile/TT 107 Jim Parkin/Shutterstock 109 Reuters/TT 110 Charles & Josette Lenars/Corbis/All over press 111 Tommy Svensson/DN/TT 113 Hu Sheyou/ChinaFotoPress/IBL 114 Joseph Sohm /Corbis/All over press 116 Jens Büttner/DPA/TT 118 Finbarr O’Reilly/Reuters/TT 128 Paula Bronstein/Getty Images 136 Khuzaie/Unicef 138 Barbara Wallton/EPA/TT 140 Noorullah Shirzada/AFP/TT 141 Mattias Fredriksson/Bildhuset/TT 144 Ryan Remiorz/The Canadian Press/AP/TT 150 (1) Orlando Barria/EPA/TT 150 (2) The Asahi Shimbun/Getty Images 151 Binsar Bakkara/AP/TT 152 Marcus Luconi/LatinContent/Getty Images 155 Warren Morgan/Corbis/All over press 156 J. A. Kraulis/Masterfile/TT 157 Jonas Forsberg/Naturfotograferna/IBL 158 Lee Frost/Robert Harding World Imagery/Getty Images 159 Lindberg Lars 161 Ernie Mastroianni/The Milwaukee Journal Sentinel/ AP/TT 166 Ola Jennersten/Naturfotograferna/IBL 167 (1) Lindberg Lars 167 (2) Göran Hansson/Naturfotograferna/IBL 168 Björn Röhsman/Naturfotograferna/IBL 169 Martin Borg/Bildhuset/TT 170 Klas Rune/Naturfotograferna/IBL 172 Paul Hansen/TT 174

G Runar Gudmundson/LKAB 177 Esais Baitel/Gamma/IBL 179 LKAB 180 Graeme Williams/Getty Images 181 Enrique Castro-Mendivil /Reuters/TT 182 Olivia Haris/Reuters/TT 183 Danish Siddiqui/Reuters/TT 184 Johannes Eisele/AFP/TT 185 Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 188 Tim Laman/Nature PL/IBL 192 (1) Helena Larsson/Naturfotograferna/IBL 192 (2) Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 192 (3) Jianan Yu/Reuters/TT 195 Hemis/Alamy 196 Beawiharta/Reuters/TT 197 Joakim Berglund/TT 198 Johan Gunséus/TT 201 Lars Jarnemo/Naturfotograferna/IBL 202 Alf Linderheim/Naturfotograferna/IBL 203 Lindberg Lars 204 Fredrik Sandberg/TT 205 Yvonne Åsell/SvD/TT 208 Jessica Gow/TT 209 Ilya Naymushin/Reuters/TT 211 Jan Töve/Naturfotograferna/IBL 214 Staffan Andersson/sydpol.com/IBL 218 Karlo Pejsak 220 — 221 Floris Leeuwenberg/The Cover Story/Corbis/All over press 223 Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT 224 Mikael Andersson/Bildhuset/TT 227 Marie Birkl/TT 229 Stefan Lindblom/TT 230 Fredrik Sandberg/TT 231 Lennart Hyse/TT 232 Anna Simonsson/TT 234 Trons/TT 236 Rolf Höjer/TT 238 Claes Grundsten/Bildhuset/TT 239 Funck Fredrik/TT 240 (1) Anders Good/IBL 240 (2) Per Klaesson/Bildhuset/TT 241 Claes Grundsten/Bildhuset/TT 243 Malcolm Hanes/TT 244 Thomas Nilsson/TT 245 Lennart Hyse/TT 246 Johan Bjurer/TT 248 Pontus Lundahl/TT 252 Moa Dahlin/Sydsvenskan/TT 253 Stockholms stadsmuseum 254 Torbjörn Andersson/XP/TT 255 Jeppe Gustavsson/TT 259 Roger Turesson/TT 262 Erik G Svensson/TT 263 Sara Moritz/DN/TT 264 Yaromir/Shutterstock 277 Alejandro Islas Photograph AC 279 Sunsinger/Shutterstock 280 Dabldy/Shutterstock 281 DP Photography/Shutterstock 283 Baloncici/Shutterstock 286 Adwo/Shutterstock 287 Ikoimages/Shutterstock 288 Jan Nordén/IBL 292 (1) Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL 292 (2) Autoliv 296—298 Marie Ullnert/Kamerareportage/TT 302 Tore Hagman/TT 312 Wagenzik A/Archiv Berlin/IBL 314 Torbjörn Andersson/TT 317 John Moore/AP/TT 320 A Katz/Shutterstock 323 Martin Bond/Science Photo Library/IBL 326 Lennart Hyse/TT 327 (1) Göran Billeson/TT 327 (2) Jørgen Skytte/BAM/TT 328 Nicholas Bradley/AFP/TT 331 Sebastian Willnow/AFP/TT 332

Stefan Sjödin/TT 335 Norsk Elbilforening 336 Phil Savoie/Nature PL/IBL 338 Robert Anthony/Alamy 341 Gerard Julien/AFP/TT 345 (1) Vlad74/Shutterstock 345 (2) Martin Rugner/AGE/TT 351 Spumador/Shutterstock 352 Bart Everett/Shutterstock 356 Anthony Bolante/Reuters/TT 357 Pete Spiro/Shutterstock 358 Kim Kyung-Hoon/Reuters/TT 360 Hasan Jamali/AP/TT 363 Mascot/TT 364 (1) Elin Strömberg/Bildhuset/TT 364 (2) Franke Fife/AFP/TT 366 Paulo Whitaker/Reuters/TT 369 Nelson Almeida/AFP/TT 370 Dave Amit/Reuters/TT 371 Richard Lui/Sipa/TT 374 Bob Low/AFP/TT 378 Bay Ismoyo/AFP/TT 379 China Daily/Reuters/TT 381 Athit Perawongmetha/Reuters/TT 382 Vivek Prakash/Reuters/TT 384 Duc Thanh/EPA/TT 386 Zakir Hossain Chowdhury/NurPhoto/Sipa USA/ TT 388 Hartmut Schwarzbach/Argus/Samfoto/TT 390 Steen Agger/Biofoto/TT 393 Jochem D Wijnands/Stone/Getty Images 394 AFP/TT 398 Rodi Said/Reuters/TT 399 Jaco van Rensburg/Shutterstock 401 Jan Danielsson/SVT/TT 403 Ida Svedlund/Fairtrade.se 404 Bertil Ericson/TT 406 Janerik Henriksson/TT 408 Linda Andersson/Vi-skogen 411 Sakis Papadopoulos/The Image Bank/Getty Images 417 Jim Reed/National Geographics/Getty Images 418 Tomas Oneborg/SvD/TT 421 Björn Larsson Ask/SvD/TT 423 Wang Zhe/Imaginechina/TT 424 Ajit Solanki/AP/TT 426 John Stillwell/PA/TT 427 Kustbevakningen/TT 429 Waterframe/Getty Images 430 Niklas Larsson/TT 435 Andreas Hillergren/TT 436 Jonathan Fontaine/Pacific/SIPA/TT 439 Jean-Paul Pelissier/Reuters/TT 441 UPI/Eyevine/IBL 442 Ralph Lee Hopkins/National Geographic Creative/ Getty Images 446 Explorer of Sweden/TT 451 Carl Obling/Polfoto/TT 454 Bengt Olof Olsson/TT 455

Omslag : Rodi Said/Reuters/TT övre

Bertil Ericson/TT nedre

463

SO•Serien från Liber

GEOGRAFI MAXI SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber.

SO·S Maxi-böckerna är avsedda för år 7–9 och har utökat innehåll på fler sidor än de ursprungliga SO·S-böckerna, som finns för dem som vill ha ett mer begränsat stoff. Alla ämnesböckerna finns också som årskursböcker.

Best.nr 47-10843-5 Tryck.nr 47-10843-5