Omvardnad_omslag_Omvardnad_omslag.qxd 2010-12-15 10.50 Sida 1
Alla människor har grundläggande behov. Om man inte
Omvårdnad
själv kan tillfredsställa dem måste man få hjälp och om inte kroppen fungerar som den ska uppstår nya behov
Omvårdnad
och problem. När vårdpersonal tillgodoser dessa behov kallas det omvårdnad. Denna bok handlar om omvårdnad och utgår från VIPS sökord för att beskriva helheten. Den består av fyra delar. Den första delen handlar om de grundläggande områden inom omvårdnad: lagstiftning, dokumenta-
Catarina Isgren
tion, omvårdnadsteorier och vårdmiljö. Den andra delen tar upp allmänna omvårdnadsproblem och behov vid många olika sjukdomstillstånd och ger baskunskap i omvårdnad. Den tredje delen tar upp olika behandlingar och undersökningar som förekommer inom vården. Här
S u s a n n e Ly c k a n d e r
ingår de tekniska arbetsuppgifter som omvårdnadspersonal ofta utför. Den fjärde delen redogör för flera vanliga sjukdomstillstånd. Även här beskrivs speciella omvårdnadsproblem och behov med hjälp av VIPS sökord. Författarna Catarina Isgren, Susanne Lyckander och Berit
Berit Strömberg
Strömberg är alla sjuksköterskor och verksamma som vårdlärare i södra Sverige. Omvårdnad är avsedd för den valbara kursen omvårdnad, 150 poäng.
Best nr 47-05720-7 Tryck nr 47-05720-7-05
Liber
Catarina Isgren S u s a n n e Ly c k a n d e r Berit Strömberg
Isgren Omvårdnad1-280_Isgren Omvårdnad1-280.qxd 2010-12-15 12.22 Sida 2
ISBN 978-91-47-05720-7 ©2002 Catarina Isgren, Susanne Lyckander, Berit Strömberg och Liber AB Redaktör: Katarina Wesslén-Lindahl Teckningar: Lotta Blom Bildredaktör: Marie Olsson Typografi: Ingmar Rudman
Första upplagan 6 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.32 Sida 3
INNEHÅLL
FÖRORD
9
Del 1 Grundläggande omvårdnadskunskap KAPITEL 1 OMVÅRDNAD 13
Omvårdnad ur ett historiskt perspektiv 1 3 Omvårdnad som yrke 1 5 Omvårdnad ur ett framtidsperspektiv 1 7 Hälsa och sjukdom 1 9 Naturlig och professionell omvårdnad 2 1 Etik i omvårdnadsarbetet 2 3 KAPITEL 2 LAGAR OCH ANSVAR INOM VÅRDEN 24
Vårdtagarens rättigheter 2 5 Personalens ansvar 2 6 KAPITEL 3 OMVÅRDNADSDOKUMENTATION 33
Omvårdnadsprocessen 3 4 Omvårdnadsanamnes 3 5 Omvårdnadsstatus 3 6 Omvårdnadsåtgärder 4 0 Utvärdering 4 2 KAPITEL 4 OMVÅRDNADSTEORIER 45
Vad är en omvårdnadsteori? 4 5 Florence Nightingale 4 6 Virginia Henderson 4 8 Katie Ericsson 4 9 KAPITEL 5 VÅRDMILJÖ – ESTETIK I VÅRDEN 50
Vad är estetik? 5 0 Något att titta på 5 0 Litteratur 5 1 Musik 5 2 Att göra något med händerna 5 2
11
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.32 Sida 4
Del 2 Allmänna vårdnadsbehov KAPITEL 6 KOMMUNIKATION 55
Råd kommunikationsproblem 5 7 Det sociala sammanhanget 6 1 KAPITEL 7 KUNSKAP / UTVECKLING 63 KAPITEL 8 ANDNING / CIRKULATION 65
Andnöd 6 5 Syrebrist 6 5 Hosta 6 8 Svullnad 6 9 Feber 7 0 Frusenhet 7 1 KAPITEL 9 NUTRITION 72
Olika koster 7 3 Aptitlöshet 7 5 Illamående och kräkning 7 6 Sväljningssvårigheter 7 7 Sondmatning 7 8 Munvård 7 9 KAPITEL 10 ELIMINATION 82
Avföring 8 2 Urin 8 6 K A P I T E L 11 HUD 87
Trycksår 8 7 Klåda 8 9 KAPITEL 12 AKTIVITET 90 KAPITEL 13 SÖMN 93
53
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.32 Sida 5
KAPITEL 14 SMÄRTA/SINNESINTRYCK 95
Vad är smärta? 9 5 Olika typer av smärta 9 6 Smärtbehandling 9 7 Sinnesintryck 1 0 1 KAPITEL 15 SEXUALITET/REPRODUKTION 102 KAPITEL 16 PSYKOSOCIALT 104 KAPITEL 17 ANDLIGT/KULTURELLT 106
Del 3 Undersökningar och behandlingar KAPITEL 18 RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR 109
Skelettröntgen 1 0 9 Hjärt-/lungröntgen 1 0 9 Kärlröntgen 1 1 0 Buköversikt – BÖS 1 1 0 Ventrikel-/passageröntgen 1 1 0 Colonröntgen 1 1 0 Urografi 1 1 1 Mammografi 1 1 1 Datortomografi – CT 1 1 2 Magnetresonanstomografi – MR 1 1 3 Ultraljud 1 1 3 KAPITEL 19 ENDOSKOPI OCH SCINTIGRAFI 114
Endoskopier 1 1 4 Scintigrafi 1 1 7 KAPITEL 20 ANDRA UNDERSÖKNINGAR 118
PEF 1 1 8 Spirometri 1 1 9
107
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.32 Sida 6
Sputumprover 1 1 9 Allergitester 1 1 9 Elektrokardiogram – EKG 1 1 9 Elektroencefalogram – EEG 1 2 0 Lumbalpunktion – LP 1 2 0 Punktion 1 2 1 KAPITEL 21 VANLIGA TEKNISKA OMVÅRDNADSUPPGIFTER 122
Pulsmätning 1 2 2 Blodtrycksmätning 1 2 4 Temperaturmätning 1 2 5 Kapillärprovtagning 1 2 6 Venprovtagning 1 2 7 Subkutan injektion 1 2 8 Urinprov 1 3 1 2 Avföringsprov 1 3 1 Syrgasbehandling 1 3 2 Rensugning av övre luftvägar 1 3 3 Katetrisering 1 3 4 Sårvård 1 3 9 Stomivård 1 4 2
Del 4 Omvårdnad vid vanliga sjukdomstillstånd
147
KAPITEL 22 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I ANDNINGSORGANEN 150
Luftvägsinfektioner 1 5 0 Obstruktiva lungsjukdomar 1 5 2 KAPITEL 23 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I CIRKULATIONSORGANEN 161
Trombos 1 6 1 Hypertoni 1 6 3 Angina pectoris 1 6 5 Hjärtinfarkt 1 6 5 Hjärtsvikt 1 6 9
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.32 Sida 7
KAPITEL 24 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I MAG- TARMKANALEN 173
Esofagit, magkatarr och magsår 1 7 4 Leversvikt 1 7 6 Inflammatoriska tarmsjukdomar 1 8 0 Divertiklar 1 8 2 KAPITEL 25 OMVÅRDNAD VID DIABETES 185 KAPITEL 26 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I HUDEN 193
Eksem 1 9 3 Psoriasis 1 9 4 KAPITEL 27 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I URINORGANEN 197
Njursvikt 1 9 7 Prostataförstoring 2 0 1 KAPITEL 28 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I RÖRELSEAPPARATEN 203
Frakturer 2 0 3 Reumatiska sjukdomar 2 0 7 Ryggvärk 2 1 2 KAPITEL 29 OMVÅRDNAD VID SJUKDOMAR I NERVSYSTEMET 215
Stroke 2 1 5 Multipel skleros – MS 2 2 2 Parkinson 2 2 6 Epilepsi – EP 2 3 0 KAPITEL 30 OMVÅRDNAD VID DEMENSSJUKDOMAR OCH FÖRVIRRINGSTILLSTÅND 233
Alzheimers sjukdom 2 3 3 Vaskulär demens 2 3 4 Pannlobsdemens 2 3 4 Förvirringstillstånd 2 3 5
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.32 Sida 8
KAPITEL 31 OMVÅRDNAD VID CANCERSJUKDOMAR 242
Att förebygga cancer 2 4 3 Vanliga cancersjukdomar 2 4 6 KAPITEL 32 OMVÅRDNAD VID LIVETS SLUT 253
Döden förr och nu 2 5 4 Palliativ vård 2 5 5 Kroppsliga förluster 2 5 7 Att vara döende – en livskris 2 5 9 Den döende människan 2 6 1 Dödsögonblicket 2 6 5 Efter att vårdtagaren dött 2 6 6 REGISTER 268 L I T T E R AT U R 2 7 1
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 55
KAPITEL 6 K O M M U N I K AT I O N
Vår kommunikation började redan innan vi föddes. Då vi låg i vår mammas mage hörde vi hennes röst. Vid födelsen kom vårt första skrik och kommunikationen fortsatte med vyssjande och vaggande. Vi mötte blicken och hörde vaggsånger. Rösten vi hörde var välkänd och gjorde oss lugna och trygga. Ordet kommunikation kommer från latinets communicare som betyder att göra gemensam, meddela, stå i förbindelse med. Att ha en god kommunikation gör att vi får kontakt med varandra. Det blir ett möte och vi får en relation. Vi kan bli sedda och förstådda. Vi kan få respekt. Vi är präglade av vår sociala och kulturella miljö och bär vår livshistoria med oss. Hur och vad vi säger skiljer sig i olika situationer och beror på vem vi talar med. Det finns också skillnader mellan olika generationer och mellan manligt och kvinnligt. De regler som styr kommunikationen kan dessutom skilja sig avsevärt mellan olika kulturer och traditioner. Byta ett ord eller två gjorde det lättare att gå. Alla människors möte borde vara så. h ja l m a r g u l l b e r g Vår förmåga att kommunicera med ord gör människan och hennes språk unikt. Men 75 procent av all kommunikation sker utan ord, alltså med ickeverbala uttrycksmedel. Med tonfall, gester, mimik, blickar, kläder och frisyrer sänder vi vårt budskap till vår omgivning. Det sker medvetet eller omedvetet. Vi förmedlar känslor, attityder och stämningar som inte orden klarar. Kroppsspråket ljuger inte.
55
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 56
Kroppsspråket kan förmedla mycket som inte orden klarar.
Kommunikation kan förklaras med att vi sänder meddelande till varandra. Det finns en sändare som sänder meddelandet och en mottagare som meddelandet är avsett för. Vi sänder meddelande om vad vi känner, önskar och tänker men också om våra värderingar och normer. Mottagaren tolkar budskapet och det finns alltid en risk att han inte får det budskap som sändaren sänt. Orden betyder kanske inte samma sak för oss och tolkningen av budskapet påverkas av mottagarens känslor och värderingar. Det är viktigt att vi har ett gemensamt språk. Inom vården finns också ett fackspråk som är svårt att förstå. Det innehåller dessutom ord på latin eller grekiska som måste översättas. Om vårdtagaren inte kan svenska får samtalen ske med hjälp av tolk. Han kan ha kommunikationsproblem, till exempel syn- eller hörselproblem eller afasi. Då kan det behövas hjälp av någon som kan teckenspråk.
56
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 57
Råd vid kommunikationsproblem Samtal med hörselskadade • • • •
Uppmärksamma den hörselskadade på att du vill tala med honom. Dämpa radion och andra ljudkällor. Tala tydligt och gärna långsammare än vanligt. Vänd alltid ansiktet mot den hörselskadade när du talar, så att han kan läsa på läpparna. • Skrik inte, för det gör det svårare för den hörselskadade att uppfatta vad du säger. • Tala en i taget. • Kontrollera att den hörselskadade uppfattat din information rätt. Om det finns hjälpmedel är det viktigt att de används och att de fungerar.
Bemötande av synskadad vårdtagare • Var tydlig när du kommer in i rummet. Smyg inte. Patienten har rätt att veta att någon kommer. Säg också till när du lämnar rummet. • Presentera dig och ta gärna i hand. Tänk på att den synskadade ser med händerna. • Hjälp till att visa avdelningen och presentera eventuellt övriga patienter på rummet. • Visa noga vad som finns på sängbordet och hur ringledningen fungerar. • Gå med på rundvandring i rummet och berätta hur det är möblerat. Tänk på att möblera klokt så att det inte är övermöblerat. Se till så att det inte ligger saker i vägen. Risken att ramla är stor. • Tala om i förväg vad du tänker göra när du hjälper en synskadad. • De hjälpmedel som underlättar för den synskadade, som glasögon och förstoringsglas, är viktiga att ha med under vårdtiden. • Kommunikation har en stor och betydelsefull plats i allt vårdarbete och är en av våra viktigaste redskap i mötet med vårdtagare och närstående. Den har som mål att få och ge information, men också till att ge ett känslomässigt stöd. I vården krävs det extra kunskap och känslighet för att kommunikationen ska bli sådan som de sjuka behöver. De behöver få den information som de har rätt till, men på ett sådant sätt att de kan hantera situationen. De behöver också få känna närhet och stöd. Som personal har vi ansvar att lyssna och försöka förstå. Vi är friska och i överläge. Det är vi som har makten över kunskaperna och resurserna i vården. I dokumentationen är det viktigt att beskriva vilket utgångsläge vårdtagaren har när det gäller att kommunicera, för att vi som vårdpersonal ska kunna upptäcka förändringar om tillståndet förändras. Även om kommunikationen är problemfri är det en viktig upplysning för den fortsatta vården. 57
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 58
Samtalsteknik Kommunikationen börjar redan innan samtalet börjar. När vi kommer inom synhåll för vårdtagaren ser han vår kroppshållning, vårt minspel, våra gester och vår blick. Det betyder att han kan ha gjort sig en bild om vem vi är och vad vi vill och vad vi tycker om situationen. Han kanske också kan se om vi har tid med samtalet eller inte. För att samtalet ska bli så bra som möjligt bör vi tänka efter vem det är vi ska tala med och hur han har det. Har ni träffats tidigare så försök komma ihåg vad ni pratade om sist och vad som var problem då. Samtalet ska vara på vårdtagarens villkor. Försök att hitta en lämplig tid och plats. Låt samtalet följa den ordning som han vill ha. Det är bättre att han får prata om det som känns viktigt för honom just då, än att vi som personal får våra frågor besvarade.
Ett samtal är ett möte mellan människor.
58
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 59
• Sätt dig nära, om det är möjligt, så att ni har samma ögonhöjd. • Använd öppna frågor. En sådan fråga kan vara: Hur har du det? Vad tycker du är svårast just nu? • Ställ bara en fråga i taget. • Låt den du pratar med få berätta ostört, avbryt inte med frågor. • Låt honom få ta det i sin takt och ordning. • Uppmuntra frågor, säg t ex ”det är bra att du frågar”. Vet du inte svaret, så säg att du inte vet det. Om det är möjligt så erbjud dig att försöka ta reda på det. Svara ärligt. Genom att vara en god lyssnare och visa intresse blir det lättare för vårdtagaren att prata, men du kan förstärka det genom att uppmuntra på olika sätt. Ett sätt är att nicka då och då. Det är en bekräftelse på att du följer med och det är en tydlig icke-verbal kommunikation. I slutet av samtalet är det bra att försöka göra en sammanfattning. Det visar att du har lyssnat uppmärksamt och du har också möjlighet att få veta att du har uppfattat det hela rätt. Efter det vet båda parter vad som sagts och vad ni kommit överens om. Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut Det kan väcka obehag livet ut. Ja, det påverkar livet på jorden . Så slarva inte med orden! a l f h e n r i k s on
Det finns mycket som kan hindra att vårdtagaren får det samtal han behöver och man har gjort undersökningar om vad vårdtagare och personal anser kan vara anledning till att samtal inte blir av: • Personal och vårdtagare ska inte störa varandra. • Den sjuke vågar ibland inte ställa sina frågor eftersom han tycker att vårdarna inte verkar ha tid. De har så bråttom. De har så många andra. • Vårdtagaren tror att vårdarna endast ska sköta det kroppsliga och han vill inte belasta dem med sina bekymmer. • Han kan också tro att hans egna bekymmer är för små och obetydliga. • Personalen har en rädsla för att göra vårdtagaren upprörd. • De är också rädda för att de inte ska kunna svara på de frågor som den sjuke ställer. • De är oroliga att de ska säga fel saker. • Personalen tror inte att de kan hantera de känslor som kan komma fram hos vårdtagaren och hos dem själva.
59
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 60
När det är svårt att få kontakt För vårdtagaren är det inte alltid möjligt att samtala. Trötthet och andra fysiska symtom kan göra det svårt att orka. Om medvetandegraden sjunker försvåras kommunikationen. Ibland är det som om orden inte räckte till, ibland är det svårt att hitta dem. Ibland behöver man vila och ibland behöver man vara ensam en stund. Det kan upplevas som ett sätt att dra sig undan. Man kan ändå behöva närhet och stöd. För personal kan det vara svårt att veta hur vårdtagaren vill ha det. Ett sätt att få veta är att fråga. Ofta finns det en önskan om att personalen sitter hos vårdtagaren en stund.
När hundar och katter möts, uppstår det lätt konflikter pga. ett missförstånd: hunden vill gärna leka och bjuder in till lek genom att vifta på svansen. För katten är en viftande svans ett tecken på aggressivitet. Katten gör sig beredd till försvar genom att sakta röra sin egen svans. Hunden ser detta och blir jättelycklig. Den tar ett glädjeskutt mot katten som tror att hunden anfaller. Resultatet blir ett ivrigt rivande och klösande, pga. att de inte förstår varandra tillräckligt väl!
60
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 61
Det finns inga rätt och fel. Att lyssna på musik tillsammans kan vara en sorts kommunikation. Andra sätt kan vara att titta på bilder eller foto från hembygden eller den sjukes familjealbum. Där finns det gott om samtalsämnen och minnen. Att sakta och försiktigt massera vårdtagarens händer eller fötter kan vara ett sätt att vara nära och det kan underlätta kommunikationen. Beröringen kan öppna för samtal på ett fantastiskt sätt, men det gäller som alltid att fråga om lov. Det får inte upplevas som närgånget, utan ska vara på vårdtagarens villkor. Ibland räcker det att sitta ner en stund och dela tystnaden.
Det sociala sammanhanget Vårdtagaren har under hela sitt liv varit i ett sammanhang, med familj, vänner och arbetskamrater. Det är där han har sin personlighet och identitet. Det är där han har gjort sina erfarenheter och levt sitt liv. Det är hos dem han är känd som den han verkligen är. Vi i vården ska därför vara ödmjuka inför deras kunskap och gemenskap och inte försöka att ta deras plats. Vi är bara gäster som finns i deras liv under en kort stund. Vår roll är att stå för den professionella omvårdnaden och det gäller även kommunikationen. Vi kan aldrig ersätta de närstående; det är inte den relationen vi ska ha. I vården är det därför viktigt att ta hänsyn till de närstående. De behöver stöd. Om en vårdtagare får en allvarlig och obotlig sjukdom kan både vårdtagaren och de närstående hamna i kris. Alla människor hanterar kriser på sitt eget sätt och behöver stöd utifrån detta. För de flesta blir det kaos och stor oro. Alla känslor av vrede, sorg, maktlöshet och ensamhet är blandade. Detta gör att kommunikationen måste vara varsam men tydlig. Information behöver oftast upprepas.
61
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.33 Sida 62
UPPGIFTER:
• Diskutera egna erfarenheter om när missförstånd uppstått. Har det berott på olika tolkning av situationen? • Missförstånd uppkommer ofta pga. olika tolkningar av situationer och ord. Läs igenom följande och ange spontant hur du uppfattar dem, har ordet en positiv, negativ eller neutral innebörd för dig? Jämför sedan med en kamrat och diskutera varför det finns eventuella skillnader eller likheter. Kyrka Storköp Vårdcentral Ishockey
Elev Moral Reklam Nattarbete
Vatten Chef Semester Liberal
Höst Medelålder Delegera Polis
• Diskutera sedan vad sändare, mottagare respektive observatörer ansåg om samtalet. Vad försvårade eller underlättade kommunikationen? Upplevde man samma saker i de olika rollerna i samtalet? Byt gärna roller och prova igen för att känna hur det känns att t.ex. prata med någon som inte ger gensvar.
62
Isgren Omvårdnad1 280.qxd 07 04 23 13.36 Sida 271
L I T T E R AT U R Arlebrink, Jan. Grundläggande vårdetik. Studentlitteratur, 1996 Bengtsson, A och Setterberg, E. Medicinsk grundkurs. Liber 2003 Engberg, Marianne. Damen med lampan. Institutet för medicinsk rätt, IMR, 1990 Fant, Maj. Att bli mamma till sin mamma. Natur och Kultur, 1991 Fant, Maj. De sista åren. Natur och Kultur, 1988 Fridegren, Inger och Lyckander, Susanne. Palliativ vård. Liber AB 2001 Hansekers, Joyce. Som när solen går i moln. Utbildningsproduktion, 1988 Isaksson, U. Boken om E. Bonnier pocket, 1995 Lindencrona, Catarina. Hemsjukvård. Liber 2003 Orrevall Granberg, Ylva. Den viktiga maten. Cancerfonden, 1995 Strang, Peter. Cancersmärta – klinik och behandling. Astra, 1991 Socialstyrelsen, Smärtbehandling i livets slutskede, 2002
FILMER En sång för Martin, 2000. Regi: Bille August Tala med henne, 2002 Regi: Pedro Almodovar
FOTOFÖRTECKNING 14 David Ryckaert II (1612–1661), ”Barberaren som kirurg”, Musée des Beaux–Arts, Valenciennes Frankrike. Erich Lessing/IBL 17 EPA/Pressens Bild 47 Hulton Archive/Pressens Bild 51 Paul Felix/Rex Superstock/IBL 58 Marco Gustafsson/Pressens Bild 72 Mark Markefelt/Pressens Bild 75 Findus Sverige AB, Special Foods 91 Lars Epstein/Pressens Bild 93 Greg Epperson/Pressens Bild 127 Phillip Reeson/Retna/Pressens Bild 140 Coloplast, Kungsbacka 183 Anna Molander/Mira 190 v Anette Nantell/Pressens Bild 190 h Christina Sjöberg/Pressens Bild 195 Anna Stiernquist/Svenska Psoriasisförbundet 198 Mikael Risedal/Pressens Bild 212 Henrik Montgomery/Pressens Bild 220 Paul Hansen/Pressens Bild 223 Björn Andersson/Pressens Bild 234 Nina Eirin Rangöy/Pressens Bild 236 Bertil Norberg/Pressens Bild 245 Gunnar Ask/Pressens Bild 258 Bildhuset
271
Omvardnad_omslag_Omvardnad_omslag.qxd 2010-12-15 10.50 Sida 1
Alla människor har grundläggande behov. Om man inte
Omvårdnad
själv kan tillfredsställa dem måste man få hjälp och om inte kroppen fungerar som den ska uppstår nya behov
Omvårdnad
och problem. När vårdpersonal tillgodoser dessa behov kallas det omvårdnad. Denna bok handlar om omvårdnad och utgår från VIPS sökord för att beskriva helheten. Den består av fyra delar. Den första delen handlar om de grundläggande områden inom omvårdnad: lagstiftning, dokumenta-
Catarina Isgren
tion, omvårdnadsteorier och vårdmiljö. Den andra delen tar upp allmänna omvårdnadsproblem och behov vid många olika sjukdomstillstånd och ger baskunskap i omvårdnad. Den tredje delen tar upp olika behandlingar och undersökningar som förekommer inom vården. Här
S u s a n n e Ly c k a n d e r
ingår de tekniska arbetsuppgifter som omvårdnadspersonal ofta utför. Den fjärde delen redogör för flera vanliga sjukdomstillstånd. Även här beskrivs speciella omvårdnadsproblem och behov med hjälp av VIPS sökord. Författarna Catarina Isgren, Susanne Lyckander och Berit
Berit Strömberg
Strömberg är alla sjuksköterskor och verksamma som vårdlärare i södra Sverige. Omvårdnad är avsedd för den valbara kursen omvårdnad, 150 poäng.
Best nr 47-05720-7 Tryck nr 47-05720-7-05
Liber
Catarina Isgren S u s a n n e Ly c k a n d e r Berit Strömberg