9789147111602

Koncern redovisning Jรถrgen Carlsson Niklas Sandell

IFRS & K3

Upplaga 2

Förord För drygt två år sedan blev vi tillfrågade om vi kunde tänka oss att skriva en bok om koncernredovisning. Skrivandet har varit en utdragen process och inte alls det raka spår som man alltid föreställer sig i samband med att ett projekt startas upp. Vi har under många år arbetat både praktiskt och teoretiskt med koncernredovisning. Genom kontakt med studerande på Ekonomihögskolan i Lund och deltagare på olika utbildningar för yrkesverksamma har vi själva lärt oss mycket om de pedagogiska problemen kring koncernredovisningens ”mystik”. En del av inspirationen har vi också fått från boken Extern redovisning och finansiell analys, där Jan Thomasson på ett förtjänstfullt sätt skrivit två kapitel om koncernredovisningens grunder. Vi bestämde tillsammans med förlaget att låta Jans, som vi betraktar den, lysande pedagogik leva kvar i denna bok. Kapitel 3 och 4 är baserade på Jans bok men vi har tagit oss friheten att utveckla dem ytterligare. Inspiration och idéer har också hämtats från boken Koncernredovisning som skrivits av Jörgen Carlsson, Karin Jonnergård och SvenArne Nilsson.

En hel del av de frågor som behandlas i denna bok är resultat av det vi mött i vår praktiska verksamhet. Jörgen är ekonomi- och koncernredovisningschef för Aspiro AB och Niklas har arbetat med koncernredovisningsfrågor bland annat vid PricewaterhouseCoopers.

Ett särskilt tack också till Sven-Arne Nilsson (Deloitte och Ekonomihögskolan i Lund) för ett mångårigt utbyte av idéer och frågor kring koncernredovisning. För att det över­ huvud­taget blivit en bok är vi ett stort tack skyldiga till förläggaren Ola Håkansson och redaktören Mia Ljunggren, utan vars ständiga påminnelser och påstötningar vi förmodligen fortfarande skulle sitta och prata om att vi kanske ska skriva en bok om koncernredovisning.

Tack för det! Även ett tack till alla andra på Liber som möjliggjort denna slutprodukt.

Malmö i juni 2010 Jörgen Carlsson Niklas Sandell

Förord till andra upplagan I den andra upplagan av Koncernredovisning har vi framför allt arbetat med att anpassa boken till dels BFNAR 2012:1 (K3), dels nya IFRS-standarder (av vilka IFRS 10 är den viktigaste). Störst omarbetningar har skett av kapitel 4 och 5. Kapitel 4, där vi tillämpar natio­ nella redovisningsregler (K3), har utvecklats med hänsyn till regler om full goodwill och hantering av minoritetens andel av över- och undervärden. I flera avseenden är likheterna med IFRS större än tidigare (en följd av att K3 är en anpassad översättning av IFRS för små och medelstora företag). Kompletterande anpassningar har skett av kapitel 5, där koncernredovisning enligt IFRS behandlas. Andra betydelsefulla förändringar är att vi i denna upplaga arbetar med en skattesats på 20 procent om inte annat anges (förändringen är en följd av att bolagsskatten i skrivande stund uppgår till 22 procent). Till sist kan nämnas att lösningshäftet har kompletterats med ytterligare förklaringar till de lösningar som presenteras.

Malmö i januari 2014 Jörgen Carlsson Niklas Sandell

5

Innehåll Förord____________________________________________________________

5

Inledning_____________________________________________ 11 Kapitel 1 Koncernbegreppet och koncernens redovisning__________ 13 Koncernen – en ekonomisk enhet___________________________________ 13 En koncern uppstår________________________________________________ 16 Balthazar AB____________________________________________________ 16 Avslutning________________________________________________________ 27

Kapitel 2 Lagar och regler_________________________________ 29 Årsredovisningslagen_______________________________________________ Krav på upprättande av koncernredovisning______________________________ Bestämning av när ett koncernförhållande föreligger________________________ Koncernredovisningens omfattning_____________________________________

30 30 30 31

Internationella redovisningsregler____________________________________ 32 Koncernredovisning och dess omfattning_________________________________ 32 Bestämning av koncernförhållande utifrån rösträttskriteriet______________ 33

Kapitel 3 Koncernredovisningens grunder_____________________ 36 Arbetsmetod______________________________________________________ 36 Arbetspapperets utformning_________________________________________ 38 Grundläggande koncernredovisningsteknik____________________________ Steg 1. Eliminering av internleveranser_________________________________ Steg 2. Justering för internvinster______________________________________ Steg 3. Eliminering av ränta på lån mellan koncernföretag___________________ Steg 4. Justering för utdelning från dotterföretag___________________________ Steg 5. Eliminering av interna fordringar och skulder_______________________ Steg 6. Omföring av obeskattade reserver________________________________ Steg 7. Eliminering av internt andelsinnehav_____________________________ Koncernredovisning för M-koncernen___________________________________

38 41 41 47 47 49 49 52 52

Minoritetsintressen_________________________________________________ 59

Kapitel 4 Förvärv av dotterföretag__________________________ 67 Förvärvsmetoden__________________________________________________ Förvärvsanalys___________________________________________________ Uppskjuten skatt__________________________________________________ Negativ goodwill_________________________________________________

67 69 71 73 7

innehåll

Minoritet_______________________________________________________ Obeskattade reserver ______________________________________________ Skillnader i förvärvsanalysen_________________________________________ Redovisning av skillnader vid helägt dotterföretag__________________________ Redovisning av skillnader vid förekomst av minoritet_______________________ Sammanfattning av arbetsgången_____________________________________

74 81 82 83 90 99

Indirekt minoritet__________________________________________________ 106

Kapitel 5 Koncernredovisning enligt IFRS_____________________ 112 Förvärvsmetoden enligt IFRS 3______________________________________ Minoritetsintresse – innehav utan bestämmande inflytande___________________ Negativ skillnad__________________________________________________ Värdenedgångsprövning av goodwill enligt IAS 36_________________________ Vad är egentligen goodwill? En avslutande reflektion________________________

113 118 130 131 133

Kapitel 6 Omräkning av utländska dotterföretag________________ 137 Några definitioner_________________________________________________ 138 Transaktioner i utländsk valuta_______________________________________ 139 Omräkning till rapporteringsvaluta___________________________________ 139 Monetära metoden________________________________________________ 139 Dagskursmetoden_________________________________________________ 144 Redovisning enligt IAS 21 och K3____________________________________ 149 Kurseffekter vid interna mellanhavanden_____________________________ 152 Förvärvsanalys_____________________________________________________ 153 En illustration av omräkningsproblematiken___________________________ 159

Kapitel 7 Speciella situationer_____________________________ 163 Förvärv under löpande år___________________________________________ 163 Avyttring av dotterföretag___________________________________________ 166 Förändring av redovisat värde på moder­företagets andelar och dotterföretagets eget kapital________________________________________ Transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag________________________ Nedskrivning av andelar i dotterföretag_________________________________ Ändring i sammansättning av dotterföretagets eget kapital____________________ Riktad emission i ett dotterföretag_____________________________________

175 175 175 177 177

Andra förvärvssituationer___________________________________________ 180 Stegvisa förvärv__________________________________________________ 180

8

innehåll

Förvärv med tillgångar som ska säljas vidare_____________________________ 182 Omvända förvärv ________________________________________________ 184 Alternativa konsolideringstekniker____________________________________ Poolningsmetoden_________________________________________________ Redovisning med kapitalandelsmetoden_________________________________ Redovisning med klyvningsmetoden____________________________________

187 188 190 192

Epilog: Redovisningsmetoders betydelse______________________________ 198

Kapitel 8 Kassaflödesanalys för koncernen____________________ 200 Utgångspunkter för redovisningen___________________________________ Årets kassaflöde___________________________________________________ Kassaflödesanalysens delar___________________________________________ Uppställningsformer för kassaflödesanalys________________________________ Indirekt metod – arbetsgång_________________________________________

201 201 204 205 207

Exemplet Androidkoncernen – kassaflödesanalys enligt indirekt metod___ Kassaflödesanalys – rad för rad_______________________________________ Upprättande av förvärvsanalys avseende Bluebird AB_______________________ Upprättande av koncernredovisning____________________________________ Kassaflödesanalys per 30 juni 2013 för Androidkoncernen___________________ Kassaflödesanalys per 31 december 2013________________________________ Direkt metod____________________________________________________

207 210 213 215 217 222 229

Övrigt____________________________________________________________ 233 Utdelning till minoritet____________________________________________ 233 Transaktioner som inte medför betalningar_______________________________ 233

Kapitel 9 Kassaflödesanalys – försäljning av dotterföretag och omräkning av utländsk valuta___________________________ 242 Försäljning av dotterföretag_________________________________________ 242 Kassaflödesanalys – rad för rad_______________________________________ 244 Utländsk valuta____________________________________________________ 250 Utländsk valuta i likvida medel______________________________________ 250 Omräkning av utländska dotterföretag__________________________________ 254

Kapitel 10 Ett analytiskt perspektiv på koncernredovisning_________ 265 Analys av koncernredovisning vid förvärv______________________________ 266 Starskykoncernen före förvärvet_______________________________________ 267 Hutch AB______________________________________________________ 270

9

innehåll

Värdering och förvärvsanalys_________________________________________ 271 Effekter på Starskykoncernen_________________________________________ 273 Uppföljning av koncernen med hjälp av k­ oncernredovisning_____________ Förvärvsanalysens effekter___________________________________________ Konsolideringsmetoder_____________________________________________ Intresseföretagsredovisning___________________________________________

276 276 278 283

Manipulering av redovisningsmått ­(”earnings management”)____________ 284 Former av manipulering och dess omfattning_____________________________ 285 Slutord___________________________________________________________ 286

Kapitel 11 Övningsuppgiften Norrbuss AB_____________________ 287 Norrbusskoncernen 2013 – det första året____________________________ 289 Resultat- och balansräkningar________________________________________ 290 Finansiell sammanställning__________________________________________ 292 Norrbusskoncernen 2014 – det andra året____________________________ Resultat- och balansräkningar________________________________________ Finansiell sammanställning__________________________________________ Avslutande fråga om värdering_______________________________________

292 296 300 301

Norrbusskoncernen 2015 – det tredje året____________________________ 301 Resultat- och balansräkningar________________________________________ 306 Finansiell sammanställning__________________________________________ 310 Avslutning________________________________________________________ 311 Referenser________________________________________________________ 311 Sakregister________________________________________________________ 312

10

Inledning En koncern består av två eller fler juridiska enheter med egna redovisningar. Lite förenklat är koncernredovisning en summering av dessa enheters egna redovisningar till en redovisning. Koncernredovisning möjliggör en analys av den större ekonomiska enhetens samlade resultat och finansiella ställning.

I denna bok beskrivs de principiella utgångspunkterna för koncernredovisning. I fokus är den teknik som tillämpas vid upprättande av koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, samt logiken bakom denna teknik. Även de lagar och regler som gäller för koncernredovisning behandlas. Bokens innehåll kan sammanfattas i följande punkter: • • • •

Koncernredovisningsteknik Koncernredovisningslogik Lagar och regler Analys av koncernredovisning.

Boken vänder sig framför allt till studerande vid universitet och högskolor, men även till studerande inom annan kvalificerad utbildning. Därtill är det vår förhoppning att även yrkesverksamma såsom revisorer, redovisningsekonomer och controllers med flera ska kunna dra nytta av boken som ett stöd i sitt arbete med koncernredovisningsfrågor och till dessa relaterade beslutsstödsmodeller. För att tillgodogöra sig bokens innehåll behöver man grundläggande kunskaper om bokföring och bokslut.

Boken är disponerad på följande sätt: I kapitel 1 beskrivs koncernredovisning på en mer principiell eller övergripande nivå. Här behandlas grundläggande koncernredovisnings­ logik och koncernredovisningens funktion. I kapitel 2 beskrivs vilka lagar och regler som är tillämp­liga. Framför allt behandlas krav på koncernredovisning och koncerndefinition.

Denna bok är tillämplig för alla svenska företag som måste upprätta, eller frivilligt upprättar, koncernredovisning. Det innebär att såväl nationella som internationella regler behandlas. I kapitlet tydliggörs vilka regler som ska tillämpas av vilka företag, det vill säga hur ett företag ska navigera i regelverken.

I kapitel 3–9 behandlas koncernredovisningsteknik, det vill säga hur resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys upprättas för en koncern. Detta sker i kapitel 3 och 4 med utgångspunkt från svenska nationella regler (K3). Utgångspunkten i kapitel 3 är hur koncernredovisning upprättas då en juridisk person nybildar en annan juridisk person. I kapitel 4 behandlas hur koncernredovisning upprättas då en juridisk person förvärvar en ­annan juridisk person. I kapitel 5 beskrivs koncernredovisningsteknik för företag, framför allt noterade, som upprättar sin redovisning i enlighet med internationella redovisningsregler (IFRS). Framför allt belyses de punkter där internationella regler avviker från de svenska nationella. Även om det finns skillnader i reglerna är grundläggande logik och tekniker desamma.

I kapitel 6 behandlas på vilket sätt ett utländskt dotterföretag omräknas till koncernens rapporteringsvaluta, och i kapitel 7 beskrivs särskilda frågeställningar som kan uppkomma och måste hanteras i koncernredovisningen. Dessa frågeställningar avser framför allt förvärvssituationer, såsom stegvisa förvärv och omvända förvärv. Därtill behandlas i kapitel 7 11

koncer n r edovi sn i ng

alternativa konsolideringstekniker. I kapitel 8 och 9 sker en genomgång av hur en kassaflödesanalys tas fram för koncernen, det vill säga hur betalningsflödena till och från koncernen redovisas.

I kapitel 10 flyttas fokus från framställaren av koncernredovisning till användaren av densamma. Vi ställer oss frågan om huruvida kunskap om hur koncernredovisning upprättas också kan användas i samband med företagsanalys. Tolkningen av koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys kanske blir annorlunda om analytikern har sådan kunskap. Redovisade tal ska säga användaren något om företagets prestationer och finansiella ställning, men ibland är det redovisade utfallet mer beroende av redovisningsregler än av vad som faktiskt händer i företaget. En fråga som anknyter till detta är om företag och deras företrädare har intresse av och i så fall möjlighet att påverka den information de lämnar genom att utnyttja reglerna för koncernredovisning. Läsaren förutsätts ha grundläggande kunskaper om räkenskapsanalys.

Boken avslutas med en mer omfattande övningsuppgift i kapitel 11. För denna uppgift ska dels koncernbokslut upprättas, dels analys göras utifrån upprättad koncernredovisning.

Till boken finns också extramaterial som är tillgängligt på bokens hemsida (www.liber. se/koncernredovisning). På hemsidan finns arbetsblad i excel, extra övningsmaterial m.m.

12

Kapitel 1

Koncernbegreppet och koncernens redovisning Koncernen – en ekonomisk enhet När en juridisk person1 kontrollerar en annan uppstår vad som kan betecknas som en ekonomisk enhet. Denna ekonomiska enhet består av de två juridiska personerna tillsammans och kallas för koncern. En koncern kan definieras som två eller flera juridiska personer som samverkar under ledning av en av dem. Den juridiska person som kontrollerar den andra benämns moderföretag, och den juridiska person som kontrolleras benämns dotterföretag.

När de två juridiska personerna i koncernen gör affärer med varandra är det inte en affärsuppgörelse mellan två av varandra oberoende parter, trots att det är två skilda rättssubjekt som var för sig kan ingå affärsuppgörelser. Det finns ett tydligt beroendeförhållande till följd av att en av de juridiska personerna kontrollerar den andra. Det innebär att den juridiska person som har kontroll över den andra också har möjlighet att diktera villkoren för affären.

Som illustreras i figur 1.1 uppstår en koncern när en juridisk person, exempelvis Aktiebolag A (moderföretag), kontrollerar en annan juridisk person, Aktiebolag B (dotterföretag). Koncern C är en ekonomisk enhet, som består av Aktiebolag A och Aktiebolag B. Koncern C (A+B) Aktiebolag A

Aktiebolag A

Ägarandel 100 %

Aktiebolag B

Aktiebolag B

Figur 1.1. Juridisk person och koncern.

1 En juridisk person är ett rättssubjekt som inte är en fysisk person, exempelvis ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

13

koncer n r edovi sn i ng

Det faktum att Aktiebolag A kontrollerar Aktiebolag B innebär att styrelsen i Aktiebolag A direkt förvaltar tillgångarna och styr verksamheten i Aktiebolag A men också indirekt i Aktiebolag B. Indirekt kontrollerar ägarna till Aktiebolag A tillgångarna i såväl Aktiebolag A som Aktiebolag B. Därför betraktas dessa två juridiska personer som en ekonomisk enhet, Koncern C.2 Den ekonomiska enheten Koncern C är inte ett rättssubjekt. Koncernen kan inte ingå avtal eller utföra andra rättshandlingar. Det kan endast de juridiska personerna göra. Koncernen är framför allt intressant som informationssubjekt för dem som utövar kontroll över eller har ekonomiska relationer med moderföretaget och därmed hela koncernen. Även för den som har ekonomiska relationer med ett dotterföretag i en koncern kan hela koncernens finansiella ställning vara intressant att beakta, exempelvis för att göra en bedömning av hela koncernens och därmed även dotterföretagets stabilitet. Ägarna av Aktiebolag A i vårt exempel (figur 1.1) äger alltså indirekt Aktiebolag B. Värdet av ägarnas innehav i Aktiebolag A är avhängigt av verksamheterna i båda bolagen sedda som en ekonomisk enhet. På motsvarande sätt har en kreditgivare som lånar ut pengar till Aktiebolag A intresse inte bara av Aktiebolag A:s ställning utan av alla tillgångar i Aktiebolag A, det vill säga även aktieinnehavet i Aktiebolag B. Det redovisade värdet av detta aktie­innehav i Aktiebolag A:s balansräkning är normalt inte representativt för värdet av den verksamhet som bedrivs i Aktiebolag B. Därför är det viktigt att kunna visa ett resultat re­ spek­tive en finansiell ställning för den totala verksamheten.

För att belysa den ekonomiska enhetens resultat och finansiella ställning upprättar man en koncernredovisning, det vill säga en redovisning för den ekonomiska enheten, Koncern C. Koncernredovisningen är lite förenklat en summering av aktiebolagen A:s och B:s intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Då framträder en resultaträkning och balansräkning för hela den ekonomiska enheten, som om det vore ett enda företag. Dock sker inte en enkel summering, utan denna måste rensas från ekonomiska mellanhavanden och transaktioner mellan aktiebolagen A och B. Koncernredovisningen ska visa vad den ekonomiska enheten presterat i termer av intäkter och kostnader vid transaktioner med från den ekonomiska enheten oberoende parter. Den ska också visa den ekonomiska enhetens finansiella ställning, i form av tillgångar, skulder och eget kapital, såsom den skulle uppfattas av intressenter utanför denna enhet (se figur 1.2).

Koncern C (A+B) Aktiebolag A

Aktiebolag A

Aktiebolag B

Aktiebolag B

Figur 1.2. Externa och interna transaktioner.

2 När en fysisk person direkt äger två eller fler juridiska enheter uppstår en s.k. oäkta koncern. De juridiska enheterna har, genom att de ägs av en och samma person, en relation där beslut kan fattas om transaktioner mellan de juridiska enheterna som inte nödvändigtvis är affärsmässiga. För en oäkta koncern upprättas dock inte någon koncernredovisning.

14

1 . ko n c e r n B e g r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

Som framgår av figur 1.2 ska transaktioner (i figuren representerade av pilar) som sker mellan någon av de juridiska personerna (aktiebolagen A och B) och av dessa oberoende parter, tas med i koncernredovisningen. De transaktioner som sker mellan de juridiska personerna ska elimineras. Värdet av en resursomvandlingsprocess visas i koncernredovisningen först vid den tidpunkt då en försäljning sker till någon utanför koncernen.

TeliaSonera­koncernen Nedan visas ett utdrag ur TeliaSoneras årsredovisning för 2012. Vi ser dels koncernens resultaträkning, dels moderföretagets. Det kan noteras att moderföretaget svarade för endast 61 mkr av en total nettoomsättning på 105 mdkr. Moderföretagets andel av koncernens nettoomsättning är marginell.

Redovisningshandlingar Att det kan vara ett omfattande arbete att upprätta redovisningshandlingar för en koncern kan illustreras av att moderföretaget i TeliaSonera-koncernen vid tidpunkten för 2012 års årsredovisning direkt ägde 53 dotterföretag. Därtill kontrollerade moderföretaget, indirekt via direktägda dotterföretag, ett stort antal dotterdotterföretag. Koncernens resultat- och balansräkning är en sammanläggning av samtliga dessa koncernföretags resultat- och balansräkningar. Det finns troligen ett mycket stort antal koncerninterna transaktioner som måste elimineras.

15

koncer n r edovi sn i ng

En årsredovisning för ett börsnoterat företag riktas till investerare. Fokus i årsredovisningen ligger därför på koncernen, trots att aktieägarna äger aktier i moderföretaget. Skälet är att aktieägarna i moderföretaget indirekt äger samtliga i koncernen ingående bolag och därmed har ett ekonomiskt intresse i hela koncernen. Resultatet och den finansiella ställningen i enbart moderföretaget är för en investerare av underordnat intresse. Det är hela koncernens prestationer och finansiella ställning som är avgörande för värdet på aktierna i moderföretaget.

En koncern uppstår En koncern kan i grunden uppstå på två sätt. För det första genom att en juridisk person bildar en ny juridisk person. Den nybildade juridiska personen är då ett dotterföretag till den första juridiska personen som är moderföretag. För det andra genom att en juridisk person förvärvar aktierna eller andelarna i en annan juridisk person. Den förvärvade juridiska personen blir ett dotterföretag till den förvärvande. Inledningsvis tar vi utgångspunkt i en situation där ett koncernförhållande uppstår genom att ett moderföretag nybildar ett dotterföretag.

För att visa vad som händer i redovisningen när ett koncernförhållande uppstår kommer resten av detta kapitel att utgå från ett fiktivt exempel, Balthazar AB. Den redovisning som upprättas om Balthazar väljer att expandera sin verksamhet genom att bilda ett nytt bolag jämförs med alternativet att Balthazar expanderar sin verksamhet inom ramen för befintlig juridisk person. Som vi ska se kommer redovisningen i de två alternativen att vara identiska.

Koncernredovisningen kommer alltså att visa samma resultat och finansiella ställning som den juridiska personens egna redovisning skulle ha gjort om verksamheten i stället för att delas upp i två bolag bedrevs i ett enda.

Balthazar AB Balthazar är ett aktiebolag som under 2012 etablerat en förlagsverksamhet med huvudkontor i Eslöv. Företaget har specialiserat sig på att ge ut facklitteratur, framför allt läromedel till universitets- och vuxenutbildning.

Den 1 januari 2013 ser bolagets balansräkning ut enligt nedan (figur 1.3). I huvudsak finansieras företaget med kapital från ägaren, Erik Volse, samt av ett banklån. Erik Volse, en känd Eslövsprofil, äger samtliga aktier i bolaget. De pengar som tillskjutits företaget från ägaren och banken har använts för investeringar i kontorsmöbler med mera. Tre boktitlar har förlagts och tryckts under 2012. Större delen av böckerna finns kvar i lager den 1 januari 2013.

Balthazar – Balansräkning 1 januari 2013 (tkr)

16

Inventarier Varulager Kundfordringar Kassa Summa Tillgångar

100 150 40 110 400

Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

200 150 50 400

Figur 1.3. Balansräkning i Balthazar AB per den 1 januari 2013.

1 . K o n c e r n b eg r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

Under 2012 börjar Erik Volse fundera på att expandera bolaget med ett mindre försäljningskontor i Lund med en anställd. Syftet med en etablering i Lund är att åstadkomma en närmare kontakt med den verksamhet som bedrivs på universitetet. Expansionen kan antingen ske inom ramen för det befintliga bolaget Balthazar AB eller genom att låta Balthazar bilda ett dotterföretag för Lundaverksamheten. Volse bestämmer sig för att Balthazar ska bilda ett nytt bolag, varvid en koncern uppstår.

Ett nytt bolag bildas – Valvet AB Valvet AB bildas den 1 januari 2013 genom att Balthazar registrerar bolaget hos Bolagsverket och betalar in ett aktiekapital på 100 tkr. Balthazar äger efter bolagsbildningen samtliga 1 000 aktier (kvotvärde 100 kr) i Valvet. Efter denna affärshändelse finns nu två bolag, ett moderföretag, Balthazar AB, och ett dotterföretag, Valvet AB. Den transaktion som bolagsbildningen innebär hade inte uppkommit om verksamheten hade fortsatt i endast ett bolag. Koncernredovisningen för Balthazar-koncernen (bestående av Balthazar AB och Valvet AB) är alltså identisk med balansräkningen i figur 1.3 (vi bortser från transaktionsutgifter vid bolagsbildningen).

Bolagsbildningstransaktionen innebär för Balthazar att en tillgång, likvida medel på 100 tkr, byts mot en annan tillgång, aktier i Valvet, med ett anskaffningsvärde på 100 tkr.

Detta anskaffningsvärde motsvarar exakt värdet på tillgångarna i Valvet. Dessa består i nuläget endast av likvida medel på 100 tkr. Transaktionen bokförs på följande sätt i Balthazars redovisning: konto 1310 Aktier i dotterföretag debiteras med 100 tkr och konto 1900 Likvida medel krediteras med 100 tkr (se figur 1.4).3 1310 Aktier i dotterföretag 1/1

1900

100

(BR

1900 Likvida medel 100)

IB

110

1/1

1310

(BR

100

10)

Figur 1.4. Bokföringskonton i Balthazar AB.

Jämfört med utgångsbalansräkningen i figur 1.3 har tillgångarna i Balthazar förändrats genom att likvida medel reducerats från 110 tkr till 10 tkr. Samtidigt har en ny post, aktier i dotterföretag, motsvarande 100 tkr, förts in i balansräkningen.

I Valvet bokförs samma transaktion genom att konto 1900 debiteras med 100 tkr och konto 2081 Aktiekapital (eget kapital) krediteras med 100 tkr (se figur 1.5).

1900 Likvida medel 1/1

2081

100

(BR

2081 Aktiekapital (eget kapital) 100)

(BR

100)

1/1

1900

100

Figur 1.5. Bokföringskonton i Valvet AB.

3 Avläsning av ett bokföringskonto till resultat- och balansräkning kan illustreras på olika sätt. I denna bok visas avläsningen som en ”utjämning” av debet- och kreditsidorna. Avläsningen sätts inom parentes. För att exempelvis läsa av konto 1310 Aktier i dotterföretag med ett debetsaldo på 100 tkr, skrivs (BR 100) in på kontots kreditsida. När avläsning görs av ett resultatkonto skrivs (RR 100).

17

koncer n r edovi sn i ng

Likvida medel i Valvet uppgår efter transaktionen till 100 tkr och eget kapital till 100 tkr.

Valvet har tillförts 100 tkr i likvida medel av moderföretaget, det vill säga finansieringen utgörs av eget kapital.

De båda bolagens egna redovisningar efter bolagsbildningstransaktionen framgår av figur 1.6.

Balthazar Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Valvet Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Inventarier

100

Inventarier

–

Aktier i dotterföretag

100

Aktier i dotterföretag

–

Varulager

150

Varulager

–

Kundfordringar

40

Likvida medel

10

Kundfordringar

–

Likvida medel

100

Summa Tillgångar

400

Summa Tillgångar

100

Eget kapital

200

Eget kapital

100

Banklån

150

Banklån

Leverantörsskulder

50

Summa Eget kapital och Skulder

400

Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

– – 100

Figur 1.6. Balansräkningar i Balthazar AB och Valvet AB efter bolagsbildningstransaktionen.

Nu finns det alltså två juridiska enheter, med egna redovisningar. Endast en bolagsbildningstransaktion har ägt rum, där Balthazar fört över 100 tkr till ett bankkonto, som formellt ägs av Valvet. Som en följd av att Balthazar äger samtliga aktier i Valvet kontrolleras dock dessa likvida medel även fortsatt av Balthazar. Balthazar och dess ägare äger indirekt banktillgodohavandet i Valvet.

Vid en första anblick kan det se ut som om balansomslutningen i de två bolagen nu uppgår till totalt 500 tkr, och eget kapital till 300 tkr, i stället för 400 respektive 200 tkr som i den ursprungliga balansräkningen för Balthazar AB (se figur 1.3). Vi kan dock konstatera att de totala tillgångarna i de båda bolagen egentligen inte har förändrats relativt ursprungsbalansräkningen. Rent visuellt ser vi att det finns aktier i Balthazar med ett värde på 100 tkr, men detta värde beror på att det finns likvida medel på 100 tkr i Valvet. Om likvida me­ del på 100 tkr fördes tillbaka från Valvet till Balthazar skulle värdet på Aktier i dotterföretag vara noll. En sammanslagning av samtliga tillgångar i de juridiska enheterna, utan justeringar, skulle alltså leda till en dubbelräkning av tillgångsvärdet. På motsvarande sätt har eget kapital totalt sett inte ökat. Eget kapital i ett företag kan i grunden förändras på tre sätt: genom att företaget redovisar ett resultat för en period, genom ägartillskott eller geKoncern Ekonomisk enhet nom utdelning till ägarna. Inget av detta har skett, sett ur koncernens perspektiv.

Balthazar AB I figur 1.7 illustreras den transaktion Juridisk enhet som sker vid bolagsbildningen, där BaltLikvida medel hazar för över 100 tkr i likvida medel till Aktier 100 tkr 100 tkr Valvet mot aktier i bolaget.

Valvet AB Juridisk enhet

Figur 1.7. Transaktion vid bolagsbildning.

18

1 . K o n c e r n b eg r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

Transaktionen sker mellan två bolag inom en ekonomisk enhet, det vill säga inte mellan den ekonomiska enheten och dess omvärld. För att presentera finansiell ställning för den ekonomiska enheten måste denna interna transaktion elimineras. I nedanstående tabell (figur 1.8) visas hur en koncernredovisning kan tas fram utifrån de båda bolagens redovisning. Kolumnen till höger, ”Koncernen”, är en summering av Balthazars och Valvets balansräkningar ­efter eliminering.

Koncernen Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Valvet Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)

Balthazar Balansräkning efter bolagsbildning (tkr) Inventarier

100

Inventarier

–

Inventarier

100

Aktier i dotterföretag

100

Aktier i dotterföretag

–

Aktier i dotterföretag

Varulager

150

Varulager

–

Varulager

– 150

Kundfordringar

40

Kundfordringar

–

Kundfordringar

40

Likvida medel

10

Likvida medel

100

Likvida medel

110

Summa Tillgångar

400

Summa Tillgångar

100

Summa Tillgångar

400

Eget kapital

200

Eget kapital

100

Eget kapital

200

Banklån

150

Banklån

–

Banklån

150

Leverantörsskulder

–

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

50

Summa Eget kapital och Skulder

400

100

Summa Eget kapital och Skulder

50 400

Figur 1.8. Koncernbalansräkning efter bolagsbildning.

Aktier i dotterföretag tas bort eftersom dessa ur koncernens perspektiv inte har något värde.

För den utomstående betraktaren är det moder- och dotterföretagets verkliga tillgångar som är intressanta. Aktierna i dotterföretag representerar endast att det finns vissa nettotillgångar i dotterföretaget. Det är dessa nettotillgångar som ska framgå av koncernredovisningen. På motsvarande sätt har koncernens eget kapital inte ökat, utan eget kapital i Valvet måste tas bort.

Ett annat sätt att se på detta är att lägga de båda bolagens balansräkningar bredvid var­ andra och i en särskild kolumn göra en eliminering, där Aktier i dotterföretag tas bort i Balthazar och eget kapital i Valvet (se figur 1.9).

Balansräkning

Balthazar

Valvet

Summa

Inventarier

100

–

100

Aktier i dotterföretag

100

–

100

Varulager

150

–

150

Elimineringar/ justeringar

Koncernen

100 –100

– 150

Kundfordringar

40

–

40

40

Likvida medel

10

100

110

110

Summa Tillgångar

400

100

500

–100

400

Eget kapital

200

100

300

–100

200

Banklån

150

–

150

150

50

–

50

50

400

100

500

Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

–100

400

Figur 1.9. Koncernbalansräkning efter bolagsbildning.

19

koncer n r edovi sn i ng

Motsvarande eliminering kan också visas på bokföringskonton. På nedanstående konton (”koncernkonton”) har det skett en summering av Balthazars och Valvets saldon (se figur 1.10). Justeringen i figur 1.9 av Aktier i dotterföretag representerar en kreditbokning, efter­som tillgångar redovisas i debet. Elimineringen av eget kapital representerar en debetbokning, eftersom eget kapital redovisas i kredit. Genom att skulder och eget kapital i balansräkningen skrivs ut med positiva belopp (trots att de redovisas i kredit) kommer ett minusbelopp i justeringskolumnen att motsvara en debetbokning.

1310 Aktier i dotterföretag 1/1

100

1/1

2081 Aktiekapital 2081

(BR

100

1/1

1310

100

0) (BR

IB

200

1/1

100

200)

Figur 1.10. Bokföringskonton i Balthazarkoncernen (koncernkonton).

Efter denna korrigering överensstämmer koncernens balansräkning exakt med ursprungsbalansräkningen (se figur 1.3). I praktiken hade Balthazar kunnat öppna filial inom ramen för befintligt bolag och öppnat ett separat bankkonto för Lundafilialen. Då hade den juridiska enheten haft två bankkonton med totalt 110 tkr (ett konto med 10 tkr och ett med 100 tkr). Koncernredovisningen i det här läget visar alltså precis samma finansiella ställning som om Balthazar hade valt att driva hela verksamheten i en enda juridisk person.

Intern försäljning av varulager I direkt anslutning till bildandet av Valvet beslutas att det varulager som finns i Balthazar ska säljas till Valvet. Skälet är att varulagret består av böcker och att Valvet fortsättningsvis ska fungera som försäljningsbolag. Endast administrationen ska hanteras i Balthazar.

Vid årets början finns ett lagervärde i Balthazar på 150 tkr (se figur 1.3). Detta motsvarar anskaffningsutgifterna (i form av direkta utgifter, såsom utgifter för tryck och pålägg för förlagsarbete) för de tre titlar som företaget hittills har tryckt. Lagret betingar ett försäljningsvärde på uppskattningsvis 400 tkr. För att sälja böckerna krävs insatser av den försäljare som är anställd i Valvet. Dennes insats för att sälja böckerna beräknas till 200 tkr. Resursomvandlingsprocessen från produktion till försäljning kan alltså sägas ha ett värde på 50 tkr. För att täcka även andra utgifter i Balthazar beslutas att lagret ska säljas till Valvet för 200 tkr (vilket kan förväntas leda till ett nollresultat i Valvet: försäljning 400 tkr – Valvets anskaffningsvärde 200 tkr – försäljningskostnader 200 tkr). Detta trots att värdet inte verifierats av transaktion med extern part.

Den 2 januari, då försäljningen av lagret sker (det vill säga en faktura skickas från Baltha­ zar till Valvet), redovisas transaktionen i Balthazar i två steg (vi bortser från moms): 1. Försäljningsintäkten bokförs. Kontot för kundfordringar debiteras 200 tkr och kontot för varuförsäljning krediteras 200 tkr.

2. Eftersom intäkten sett ur den juridiska personens synvinkel realiseras bokförs också den kostnad som matchar denna intäkt, vilket är anskaffningsvärdet för lagret, 150 tkr.

20

1 . K o n c e r n b eg r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

1510 Kundfordringar IB

3010 Varuförsäljning

40

1

3010

200

1 (BR

240)

(RR

150

2

200

200)

1460 Varulager IB

1510

4010 Kostnad sålda varor 4010

150

(BR

2

0)

1460

150 (RR

150)

Figur 1.11. Bokföringskonton i Balthazar AB.

Konsekvensen av transaktionen i Balthazars redovisning är att kundfordringarna ökar med 200 tkr till 240 tkr, medan varulagret minskar med 150 tkr till 0. Tillgångarna har genom transaktionen ökat med 50 tkr i värde, vilket motsvarar resultateffekten av transaktionen.

Varuförsäljning – Kostnad för sålda varor = Resultat

200 –150 50

Värdet av Balthazars ”prestation”, 200 tkr, minus värdet av den resursförbrukning som krävts för att åstadkomma prestationen, 150 tkr, ger verksamhetens resultat: 50 tkr (se figur 1.12).

Resultaträkning Nettoomsättning Kostnad sålda varor Resultat

200 –150 50

Balansräkning Inventarier

100

Aktier i dotterföretag

100

Varulager Kundfordringar Likvida medel

– 240 10

Summa Tillgångar

450

Eget kapital

250

Banklån

150

Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

50 450

Figur 1.12. Resultat- och balansräkning i Balthazar AB efter lagerförsäljning.

I Balthazar har tillgångarnas värde i balansräkningen ökat med 50 tkr. Lager på 150 tkr har genom försäljningen blivit kundfordringar på 200 tkr. Det resultat som tillgångsökningen medför leder till att eget kapital ökar med 50 tkr. Balansomslutningen uppgår nu till 450 tkr.

21

koncer n r edovi sn i ng

I Valvet har ett lager av böcker anskaffats. Denna anskaffning redovisas som en ökning (debet) av tillgången lager med 200 tkr och en leverantörsskuld (kredit) på samma belopp.

1460 Varulager 2/1

2440

2440 Leverantörsskulder

200

2/1 (BR

200)

(BR

1460

200

200)

Figur 1.13. Bokföringskonton i Valvet AB.

Detta gör att resultat- och balansräkning i Valvet ser ut som i figur 1.14. Någon påverkan på resultatet uppkommer inte förrän böckerna säljs vidare.

Resultaträkning Nettoomsättning

–

Kostnad sålda varor

–

Resultat

–

Balansräkning Inventarier Aktier i dotterföretag Varulager

– – 200

Kundfordringar

–

Likvida medel

100

Summa Tillgångar

300

Eget kapital

100

Banklån

–

Leverantörsskulder

200

Summa Eget kapital och Skulder

300

Figur 1.14. Resultat- och balansräkning i Valvet AB efter lagerförsäljning.

Sett ur den ekonomiska enhetens, koncernens, synvinkel har ingen transaktion ägt rum.

Ingen oberoende part har varit inblandad. Om Balthazar hade valt att starta en filial inom ramen för det ursprungliga bolaget i stället för att starta ett nytt bolag hade lagret endast fysiskt förts över till Lund. Någon ekonomisk transaktion hade inte ägt rum och inget resultat hade uppkommit i redovisningen. Koncernredovisningen ska motsvara ett sådant tillstånd, det vill säga något värde av resursomvandling har inte realiserats. Den transaktion som ägt rum mellan de två företagen i koncernen måste elimineras.

Tre elimineringar görs därför när koncernredovisning upprättas.

1. Eliminering till följd av bolagsbildning, såsom den tidigare beskrivits. Denna eliminering måste göras vid varje bokslut.

2. Interna fordringar och skulder tas bort ur redovisningen. Av Balthazars kundfordringar avser 200 tkr en fordran på Valvet. Valvet har en leverantörsskuld på motsvarande belopp till Balthazar. Dessa poster elimineras mot varandra.

3. Något resultat har koncernen inte presterat (ingen försäljning har skett, sett ur den ekonomiska enhetens perspektiv). Lagret har inte heller ökat i värde (värdeökningar till följd av interna transaktioner tas bort). Genom att ta bort resultateffekten på 50 tkr reducerar man också eget kapital med 50 tkr.

22

1 . K o n c e r n b eg r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

Elimineringar görs genom att belopp dras bort från moder- och dotterföretagens resultatoch balansräkningar i tre eliminerings- och justeringskolumner (se figur 1.15). Därefter summeras alla delar till en koncernredovisning (i figuren har kolumnerna försetts med sifferbeteckningen 1, 2 och 3 för att varje eliminering i figuren ska kunna kopplas till punkterna ovan).

I kolumn 1 tas aktier i dotterföretag bort och eget kapital reduceras med motsvarande belopp. I praktiken innebär denna eliminering att kontot Aktier i dotterföretag krediteras med 100 tkr och kontot Eget kapital debiteras med samma belopp. I kolumn 2 tas Balthazars kundfordran på Valvet bort genom att kontot Kundfordringar krediteras. Valvets leverantörsskuld på samma belopp tas bort. Eftersom leverantörsskulder redovisas i kredit motsvarar elimineringsposten –200 tkr en debetbokning. I kolumn 3 elimineras den koncerninterna nettoomsättningen i Balthazar (debet). Samtidigt tas kostnaden på 150 tkr i Balthazar och lagerförändringen i Valvet bort (kredit). Genom att resultatet ur koncernens perspektiv reduceras med 50 tkr elimineras också förändringen av eget kapital på 50 tkr i Balthazar. Detta ger ett eget kapital i koncernen på 200 tkr.

Koncernredovisningen och de elimineringar som görs framgår av figur 1.15.4 Balthazar AB

Valvet AB

Elimineringar/

Summa

Resultaträkning

Koncernen

Justeringar 1

2

3

200

–

200

–200

–

–150

–

–150

+150

–

50

–

50

–50

–

Inventarier

100

–

100

Aktier i dotterföretag

100

–

100

–

200

200

240

–

240

10

100

110

Summa Tillgångar

450

300

750

–100

Eget kapital

250

100

350

–100

Banklån

150

–

150

50

200

250

450

300

750

Nettoomsättning Kostnad sålda varor Resultat Balansräkning

Varulager Kundfordringar Likvida medel

Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

100 –

–100 –50

150 40

–200

110 –200

–50

400

–50

200 150 50

–200 –100

–200

–50

400

Figur 1.15. Koncernresultat- och balansräkning efter intern lagerförsäljning.

4 I kapitel 3, där vi mer systematiskt går igenom koncernredovisningsteknik, kommer justeringar för internvinster att rent tekniskt hanteras något annorlunda, eftersom vi i ett koncernbokslut måste hantera att det kan ha förekommit en mängd transaktioner mellan företagen. Utfallet är dock samma som illustreras här.

23

koncer n r edovi sn i ng

De elimineringar och justeringar som gjorts i figur 1.15 framgår också av bokningsschemat i figur 1.16: Kolumn 1:

Kolumn 2:

Kolumn 3:

Aktier i dotterföretag

Kredit

100

Eget kapital

Debet

100

Kundfordringar

Kredit

200

Leverantörsskulder

Debet

200

Nettoomsättning

Debet

200

Kostnad sålda varor

Kredit

150

Varulager

Kredit

50

Resultat

Kredit

50

Eget kapital

Debet

50

Figur 1.16. Bokningsschema för elimineringar och justeringar.

Efter att alla justeringar är genomförda kan vi jämföra koncernens balansräkning med den ursprungliga (se figur 1.3). Då ser vi att de fortfarande är identiska. Varken bolagsbildningstransaktionen eller den koncerninterna försäljningen av lagertillgångar påverkar koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernens resultat- och balansräkningar motsvarar alltså fortfarande dem som Balthazar hade redovisat under förutsättning att expansionen skett inom detta bolag.

Samma koncernredovisning kan ställas upp såsom i figur 1.17, där alla belopp anges i debet och kredit. Detta är ett annat sätt att illustrera samma sak som i figur 1.15. Uppställningen i figur 1.17 kan kännas mer bekant för den som lärt sig grundläggande bokföring.

Varje justering i figur 1.15 motsvarar också en debet- eller kreditbokning, men uppställningen i figur 1.15 blir mer överskådlig.

Balthazar AB Debet

Kredit

Valvet AB Debet

Summa

Kredit

Debet

Kredit

1 Debet

Elimineringar och justeringar 2 3 Kredit

Debet

Kredit

Debet

Koncernen Kredit

Debet

150

–

50

–

Kredit

Resultaträkning 150

–

50

–

150 50

Inventarier

100

–

100

Aktier i dotterföretag

100

–

100

–

200

200

240

–

240

10

100

110

450

300

750

Kostnad sålda varor Resultat

–

200

200

–

200

Nettoomsättning

Balansräkning

Varulager Kundfordringar Likvida medel Summa Tillgångar

100 100 200 100

Eget kapital

250

100

350

150

–

150

50

200

250

450

300

750

Summa Eget kapital och Skulder

40

200

100

50 50

400 200 150 50

200 100

200

50

Figur 1.17. Koncernresultat- och balansräkning efter intern lagerförsäljning (debet och kredit).

24

150 110

Banklån Leverantörsskulder

– 50

400

1 . K o n c e r n b eg r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

I steg 1 krediteras kontot Aktier i dotterföretag med 100 tkr. Eget kapital debiteras med samma belopp. Aktier i dotterföretag är från koncernens synpunkt inte en tillgång, och motsvarande eget kapital i dotterföretaget är inte ett eget kapital i koncernen. I steg 2 elimineras interna kundfordringar på 200 tkr genom att kontot Kundfordringar krediteras med 200 tkr och Leverantörsskulder debiteras med samma belopp. I steg 3 justeras resultat­effekten av internförsäljningen bort genom att kontot Varuförsäljning debiteras med 200 tkr, Kostnad sålda varor krediteras med 150 tkr och Lager krediteras med 50 tkr. Det minskade resultatet leder till att Eget kapital debiteras med 50 tkr (se även bokningsschema i figur 1.16).

Verksamheten under årets första månad Ett koncernbokslut upprättas per den 31 januari 2013, det vill säga efter att årets första månad är till ända. Inte mycket har hänt i företagen under januari (se figur 1.18). Valvet har haft en försäljning på 160 tkr (motsvarande två femtedelar av lagret). Varukostnaden i Valvet för denna försäljning uppgår till 80 tkr (motsvarar lagerminskningen, 200 tkr – 120 tkr). Därtill uppgår lönekostnaden för januari till 20 tkr. Försäljningen sker kontant. Valvets lik­vida medel har genom försäljningen ökat med 160 tkr. Samtidigt har utbetalningar av lön på 20 tkr och betalning av leverantörsskulden till Balthazar på 200 tkr medfört en minskning av likvida medel med 220 tkr. Likvida medel i Valvet uppgår vid periodens slut till 40 tkr (likvida medel vid uppstart 100 tkr + 160 tkr – 220 tkr). I Balthazar AB har inga andra transaktioner än regleringen av det interna mellanhavandet skett.

I figur 1.18 visas de båda bolagens resultat- och balansräkningar och den koncernredovisning som upprättas per den 31 januari 2013. Elimineringen av Aktier i dotterföretag är oförändrad. Eftersom interna mellanhavanden reglerats görs inte längre någon eliminering av kundfordran och leverantörsskuld (se kolumn 2). Detta har redan skett genom att mellanhavandet har reglerats med en betalning.

Däremot måste vi analysera konsekvenserna av den interna varuförsäljningen och då beakta att två femtedelar av dessa varor nu sålts till kunder utanför koncernen. Koncernredovisningen ska visa transaktioner med extern part. När det gäller nettoomsättning är Baltha­ zars nettoomsättning på 200 tkr intern, medan Valvets på 160 tkr är extern. Det innebär att koncernens nettoomsättning uppgår till 160 tkr. Kostnaden för sålda varor ska motsvara koncernens anskaffningsvärde för de varor som nu sålts. Detta anskaffningsvärde har uppstått i Balthazar. Det är i detta bolag som varorna ur koncernens perspektiv anskaffats. Anskaffningsvärdet för hela lagret var 150 tkr. Två femtedelar har sålts, vilket motsvarar en kostnad på 60 tkr (2/5 × 150 tkr). Tre femtedelar finns kvar i lager, vilket motsvarar 90 tkr.

Dessa värden är de som ska framgå av koncernredovisningen.

I figur 1.18 elimineras Balthazars nettoomsättning på 200 tkr eftersom denna är intern.

Kvar finns då Valvets nettoomsättning på 160 tkr som också är koncernens nettoomsättning. Av kostnader för sålda varor i bolagen elimineras 170 tkr. Elimineringsbeloppet består av dels 150 tkr avseende Balthazar, eftersom detta uppkommit till följd av en intern transaktion, dels 20 tkr av kostnaden i Valvet, då denna del av Valvets varukostnad uppkommit till följd av en intern transaktion. Kvar som kostnad sålda varor är då 60 tkr, vilket motsvarar två femtedelar av koncernens anskaffningsvärde. Resultatpåverkan av dessa elimineringar blir –30 tkr (–200 tkr + 170 tkr) vilket justeras mot eget kapital. Även lagret justeras ned 30 tkr för att det ska uppgå till tre femtedelar av anskaffningsvärdet, det vill säga 90 tkr.

25

koncer n r edovi sn i ng

Elimineringar/

Balthazar AB

Valvet AB

Summa

200

160

360

–200

160

–150

–80

–230

+170

–60

–

–20

–20

50

60

110

Inventarier

100

–

100

Aktier i dotterföretag

100

–

100

–

120

120

Resultaträkning

1

Nettoomsättning Kostnad sålda varor Lön Resultat

Koncernen

Justeringar 2

3

–20 –30

80

Balansräkning

Varulager

100 –30

Kundfordringar

40

–

40

Likvida medel

210

40

250

Summa Tillgångar

450

160

610

–100

Eget kapital

250

160

410

–100

Banklån

150

–

150

50

–

50

450

160

610

Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder

–

–100

90 40

–

250 –

–30

480

–30

280 150 50

– –100

–

–30

480

Figur 1.18. Koncernresultat- och balansräkning perioden 1–31 januari 2013.

De elimineringar och justeringar som gjorts i figur 1.18 avseende varuförsäljning och varulager framgår av bokningsschemat i figur 1.19: Kolumn 3:

Nettoomsättning

Debet

200

Kostnad sålda varor

Kredit

170

Varulager

Kredit

30

Resultat

Kredit

30

Eget kapital

Debet

30

Figur 1.19. Bokningsschema för elimineringar och justeringar.

26

1 . K o n c e r n b eg r e p p e t o c h ko n c e r n e n s r e d ov i s n i n g

Avslutning I detta kapitel har vi försökt introducera koncernredovisningens logik, som i grunden är att en redovisning upprättas för en ekonomisk enhet där resultat- och balansräkning endast visar de transaktioner och de värden som verifierats av transaktioner med den ekonomiska enhetens omvärld. Vi har behandlat vad en koncern är för något, hur en koncernredovisning kan upprättas och hur den förhåller sig till redovisning i juridisk person. Redovisningen för en enhet ska visa samma sak oberoende av om en verksamhet bedrivs i en juridisk person ­eller om samma verksamhet bedrivs i två eller flera juridiska personer som kontrolleras av en av dem. I kapitel 3 utvecklas koncernredovisningstekniken med beskrivningar av och förklaringar till hur en koncernredovisning upprättas på ett mer systematiskt och fullständigt sätt.

Uppgifter Uppgift 1.1. Koncernredovisningslogik – intern varuförsäljning Alfa AB äger 100 procent av aktierna i Beta AB. Alfa producerar halvfabrikat som säljs till Beta för vidareförädling och försäljning till kunder. Under 2013 sålde Alfa halvfabrikat till Beta för 1,2 Mkr. Anskaffningsvärdet för dessa halvfabrikat i Alfa, tillika det redovisade lagervärdet, uppgick till 0,7 Mkr. Hur stort är resultatet för varuförsäljning i dels Alfa AB, dels Alfakoncernen? Redogör för dina antaganden och förklara dina slutsatser.

Uppgift 1.2. Koncernredovisningslogik – intern försäljning av maskin Delta AB äger 100 procent av aktierna i Gamma AB. De båda bolagen har i princip inga affärsmässiga relationer, men under 2013 (den 12 december) sålde Gamma en maskin till Delta för 400 tkr. Gamma redovisade en realisationsvinst i samband med försäljningen på 120 tkr. I Gamma skrevs maskinen av utifrån en avskrivningsplan på tio år. Vid avyttringstidpunkten har fem års avskrivningar redovisats. En ny avskrivningsplan fastställs efter förvärvet i Delta till fem år.

Transaktionen bokfördes i de båda bolagen enligt nedan.

Gamma (dotterföretag) 1210 Maskiner IB

560

12/12

1229 Ackumulerade avskrivningar 3973

560

12/12

3973

1510 Kundfordringar 12/12

3973

IB

280

3973 Vinst vid avyttring

400

12/12 (BR

280

1210

560

400) (RR

12/12

1510

400

12/12

1229

280

120)

27

koncer n r edovi sn i ng

Delta (moderföretag) 1220 Maskiner 12/12

2440

1229 Ackumulerade avskrivningar

400

31/12 (BR

400)

(BR

2440 Leverantörsskulder 12/12 (BR

7830

80)

7830 Avskrivningar enligt plan 1220

400

31/12

1229

80

400)

(RR

80)

Den kundfordran respektive leverantörsskuld som uppstod i samband med transaktionen finns kvar oreglerad per den 31 december 2013.

Genomför justeringar och upprätta koncernredovisning i arbetspapperet nedan som innehåller ett utdrag från resultat- och balansräkningar.

Delta

Gamma

Summa

Resultaträkning (utdrag) Resultat vid avyttring Avskrivningar

–

120

120

–80

–

–80

Balansräkning Maskiner Kundfordringar, internt Leverantörsskulder, internt

28

80

320

–

320

–

400

400

400

–

400

Elimineringar/justeringar

Koncernen

Kapitel 2

Lagar och regler

I detta kapitel behandlas de lagar och regler utifrån vilka koncernredovisning ska upprättas av svenska företag. En övergripande struktur för de regelverk ett företag har att navigera i presenteras. En genomgång av regler avseende skyldighet att upprätta koncernredovisning följer. Därefter fokuseras koncernbegreppet. Det som då behandlas är koncernavgränsningen, det vill säga vilka företag som ska inkluderas i koncernredovisningen.

För koncernredovisning finns ett nationellt och ett internationellt regelverk. Det nationella regelverket består numera av årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringsnämndens allmänna råd ”Årsredovisning och koncernredovisning”, K3, (BFNAR 2012:1). Den tidigare rekommendationen från Redovisningsrådet, ”Koncernredovisning” (RR1:00), upphörde att gälla fr.o.m. det räkenskapsår som påbörjades efter den 31 december 2013, då K3 i stället ska tillämpas. Det internationella regelverket består av ”International Financial Reporting Standards” (IFRS) och ”International Account­ing Standards” (IAS), såsom de antagits av EU. Vilka regler ett företag ska tillämpa beror på vad det är för typ av företag: ickenoterat eller noterat5 (se tabell 2.1). Ett icke-noterat företag har möjlighet att välja mellan att upprätta koncernredovisning enligt enbart nationella regler eller att tillämpa internationella standarder. Ett noterat företag måste däremot tillämpa det internationella regelverket.

Tabell 2.1. Val av vilket regelverk som ska tillämpas vid upprättande av koncernredovisning.

Typ av företag

Regler att tillämpa

Källa

Icke-noterade företag som v­ äljer att inte tillämpa IFRS

ÅRL exkl. IFRS-regler BFNAR 2012:1 , K3

ÅRL BFNAR 2012:1

Icke-noterade företag som v­ äljer att tillämpa IFRS

IFRS Vissa tilläggsupplysningar i ÅRL RFR 1

ÅRL 7 kap. 33 § ÅRL 7 kap. 33 § som hänvisar till ÅRL 7 kap. 32 § BFNAR 2012:3 p. 1

Noterade företag

IFRS Vissa tilläggsupplysningar i ÅRL RFR 1

EG-förordningen 1606/2002 (artikel 4) ÅRL 7 kap. 32 § BFNAR 2012:3 p. 1

På nästa sida följer en genomgång av de regler som behandlar skyldigheten att upprätta koncernredovisning samt avgränsningen av koncernen.

5 Med noterat avses företag som har värdepapper noterade på en reglerad marknad i en medlemsstat inom EU. Reglerad marknad i Sverige är för närvarande OMX Nordic Exchange Stockholm AB samt Nordic Growth Market NGM AB.

29

koncer n r edovi sn i ng

Regler om koncernredovisningsteknik, såsom hantering av förvärvade dotterföretag, minoritetsandelar, eliminering och i viss mån värdering, behandlas i kapitel 3–5. Nedan behandlas koncernförhållandet i meningen vad som betraktas som moder- respektive dotterföretag samt när ett moderföretag ska upprätta koncernredovisning, respektive vilka dotterföretag som ska ingå i denna. Det finns också en mängd krav på tilläggsupplysningar i de olika regelverken. Dessa regler kommer inte att behandlas i denna bok.

Årsredovisningslagen Årsredovisningslagen (1995:1554) gäller för alla svenska företag, både noterade och ickenoterade. När det gäller koncernredovisning framgår dock att noterade företag ska tillämpa internationella regler (ÅRL 7:32), medan icke-noterade företag kan välja mellan nationella och internationella regler (ÅRL 7:33).

Krav på upprättande av koncernredovisning För samtliga svenska företag gäller ÅRL:s regler om skyldighet att upprätta koncernredovisning. Enligt ÅRL 7:1–7:3 ska ett moderföretag upprätta koncernredovisning. Det finns dock långtgående undantag.

Ett första undantag är att moderföretag inte behöver upprätta koncernredovisning om moderföretaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättats av ett överordnat moderföretag och denna koncernredovisning har upprättats och reviderats i enlighet med lagstiftning som baseras på EG-direktiv 83/349/EEG eller på likvärdigt sätt. Med andra ord behöver moderföretag i en underkoncern inte upprätta koncernredovisning. Detta undantag gäller dock inte om en delägare med en kapitalandel på minst 10 procent kräver att koncernredovisning ska upprättas. Undantaget gäller inte heller om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföretaget utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Ett andra undantag är moderföretag i mindre koncerner. Dessa behöver inte heller upprätta koncernredovisning. En mindre koncern är en koncern som inte definieras som större i ÅRL 1:3. För att tillämpa detta undantag måste vi alltså bestämma om det är frågan om en större koncern. I ÅRL 1:3 framgår att en koncern är en större koncern för det första om moderföretaget eller något av dotterföretagens andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Euro­ peiska ekonomiska samarbetsområdet. För det andra är en koncern en större koncern om den uppfyller mer än ett av följande tre villkor: 1) medelantal anställda i koncernen uppgår under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren till mer än 50, 2) koncernföretagens redo­visade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 40 Mkr och 3) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 Mkr. Vid tillämpning av krite­ rierna för balansomslutning och nettoomsättning ska koncerninterna poster elimineras.

Bestämning av när ett koncernförhållande föreligger För att avgöra om det finns skyldighet att upprätta koncernredovisning måste en bedömning göras av om ett koncernförhållande föreligger. Därför måste vi fastställa när ett företag är ett moderföretag respektive dotterföretag. Denna bestämning sker i ÅRL 1:4. Ett företag är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag om moderföretaget 30

ISBN 978-91-47-11160-2 © 2010, 2014 Jörgen Carlsson, Niklas Sandell och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Åsa Sterner, Mia Ljunggren Omslag: Daniel Sjöfors Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Ombrytning: LundaText AB Illustrationer: Jonny Hallberg Produktion: Jürgen Borchert Andra upplagan 1 Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Kina 2014

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se

Denna bok beskriver och förklarar koncernredovisningens logik och teknik. Syftet är att både skapa principiell förståelse för koncernen som redovisningsenhet och god kunskap i koncern­redovisningens teknik.

Bokens innehåll kan sammanfattas i följande punkter: • Koncernredovisningsteknik

• Koncernredovisningslogik

• Lagar och regler

• Analys av koncernredovisning

I boken ges en heltäckande beskrivning av såväl upprättande av koncernredovisning enligt nationella regler för icke-noterade företag, som upprättande av koncernredovisning enligt internationella regler för noterade företag.

Koncernredovisning innehåller rikligt med strukturerade och lätttillgängliga exempel och övningar. Med boken följer ett lösningshäfte som innehåller utförliga lösningar till samtliga övningsuppgifter.

Stora delar av boken har skapats i utbildningssammanhang och grundar sig på erfarenheter från lärosalen. De pedagogiska insikterna kompletteras av författarnas praktiska erfarenheter av koncernredovisning i såväl stora som små företag. Boken är lämplig för utbildning vid universitet och högskolor samt annan kvalificerad utbildning.

Den vänder sig även till praktiker som vill lära sig eller repetera grundläggande koncernredovisning.

Nyheter i den andra upplagan I denna andra upplaga har anpassningar skett dels till det regelverk, K3, som gäller för icke-noterade företag från och med 2014, dels till nya standarder för upprättande av koncernredovisning enligt inter­ nationella regler, IFRS, för noterade företag. Lösningshäftet har kompletterats med ytterligare förklaringar till presenterade lösningar.

Jörgen Carlsson är lärare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Jörgen är också ekonomi- och koncernredovisningschef på Aspiro, noterat på Stockholmsbörsen.

Niklas Sandell är lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Niklas har tidigare varit verksam som controller på Aspiro och som utredare och revisor vid PwC.

Best.nr 47-11160-2 Tryck.nr 47-11160-2