9789147119325

Ç TUMMEN UPP!

&

Idrott och hälsa ÅK

6

KAR T L ÄGGNING

LG R 1 1

Chris Qwist & Lennart Johansson

47119325_Omslag TU_IdrottHalsa_6.indd 2

2015-03-16 09:58

ISBN 978-91-47-11932-5 © 2015 Chris Qwist, Lennart Johansson och Liber AB Redaktör: Karin Örn Formgivare: Catharina Ekström Produktion: Eva Runeberg Påhlman Omslag: Sara Ånestrand (form), Lovisa Lesse (illustration) Illustratör: Lovisa Lesse Övriga bilder: Shuttertstock (omslaget) Teckenförklaringar för orienteringskartor är från Svenska Orienteringsförbundet och enligt internationell kartnorm.

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Multivista, Indien 2015

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

UNDANTAG

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll INLEDNING

.........................................................................................................

Tummen upp! Kartläggning – vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Varför Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tummen upp! och formativ bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Komponenter i Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 . . . . . . . . . . . . .

Beskrivning av komponenterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbetsgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

LEKAR, SPEL OCH IDROTTER

.........................................................................

4 4 4 4 5 5 7 8

Delta i lekar, spel och idrotter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Variera sina rörelser till aktiviteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Anpassa sina rörelser till aktiviteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER

......................................................

24

Delta i rörelser till musik och i danser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Anpassa sina rörelser till takt och rytm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 SIMMA

...............................................................................................................

35

Simma i magläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Simma i ryggläge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 UPPLEVELSER AV FYSISK AKTIVITET

.........................................................

46

Samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka hälsan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka den fysiska förmågan . . . . . . . . . . 52 NATUR OCH UTEMILJÖ

.................................................................................

57

Genomföra aktiviteter med anpassning till olika förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Genomföra aktiviteter med anpassningen till allemansrättens regler . . . . . . . . . 63 ORIENTERA

......................................................................................................

Orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor FÖREBYGGA SKADOR

...................................

....................................................................................

Beskriva hur man förebygger skador NÖDSITUATIONER VID VATTEN

68 69 74 75

..........................................................

...................................................................

80

Hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap – sommar . . . . . . . . . . . . . . . 81 Hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap – vinter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 EXTRAMATERIAL SOM KOPIERINGSUNDERLAG

......................................

89

Danser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Ansiktsuttryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Stjärnorientering med symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Skattjaktens ledtrådar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Hantera nödsituationer vid vatten – sommar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Hantera nödsituationer vid vatten – vinter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 KUNSKAPSÖVERSIKT

...................................................................................

102

Inledning Tummen upp! Kartläggning – vad är det?

Tummen upp! Kartläggning är ett fristående och heltäckande material som ger läraren stöd i bedömningsarbetet av varje enskild elev, från kartläggning till uppföljning med repetition och slutdiagnostisering.

Materialet bygger på Lgr11 och följer strukturen syfte med förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav.

Tummen upp! Kartläggning är ett självklart val i arbetet med att säkerställa varje elevs kunskaper och förmågor med en tydlig röd tråd genom hela processen.

Varför Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6?

När vi bedriver undervisning i ämnet idrott och hälsa i åk 4–6 har vi vissa kunskapskrav att förhålla oss till och det finns ett behov av att säkerställa att eleverna når kunskapskraven i ämnet för årskurs 6. Här fyller Tummen Upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 6 en stor funktion, då bedömningsstöd till de föreslagna aktiviteterna utgår från kunskapskraven och betygen E, C och A – men tar fasta på att eleverna behöver delmål och avstämning för att nå dit.

Varje avsnitt i boken fångar upp ett område i ämnet idrott och hälsa som eleverna, med hjälp av det centrala innehållet, ges möjlighet att utveckla utifrån förmågorna.

Vid kartläggning och bedömning löpande under åk 4–6 arbetar man framåtsyftande – med elevdelaktighet och formativ bedömning – och möjligheten att minst nå kunskapskravet E i slutet av åk 6 ökar.

I ämnet Idrott och hälsa har vi goda möjligheter att arbeta med bedömning ur flera olika perspektiv och i samspel med varandra. Till skillnad från många andra ämnen ser vi i undervisningssituationen tydligt och konkret vilka de olika utvecklingsområdena kan vara. Det gör det lättare att föra en dialog med varje elev om vad just han eller hon behöver utveckla för att nå kunskapskraven och vilken stimulans och stöd som behövs för att nå så långt som möjligt. Därför passar formativ bedömning så bra i ämnet idrott och hälsa. Det är utifrån dessa tankar och idéer som vi arbetat fram Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6.

Vi betonar vikten av att eleven i förväg får information om förutsättningar och förväntningar kring undervisningen och bedömningen. Vi föreslår att läraren samtalar med eleven kring personliga framåtsyftande utvecklingsinriktningar – både innan kartläggningstillfällena och efter.

När det gäller elevens ansvar och inflytande har vi till varje aktivitet förslag på frågor för ökad elevdelaktighet. I och med att vi ger eleverna mer ansvar ger vi dem också möjligheter att vara delaktiga i hela processen från förväntning till bedömning.

Vi lägger stor vikt vid att vårdnadshavarna får ta del av informationen, eftersom det är skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnens utvecklande och lärande. Därför finns det också till varje arbetsområde och kunskapskrav en tillhörande information till hemmen, som kan laddas ner gratis från www.liber.se.

4

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Tummen Upp! och formativ bedömning

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 är alltså ett material som du tillsammans med elev och föräldrar kan använda för att samtala kring elevens individuella utvecklingsplan i formativ anda: • Vad är målet?

• Var är eleven?

• Hur gör vi för att nå målet och slutligen kunskapskraven för årskurs 6?

Komponenter i Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 A En lärarbok •

• •

•

• •

Praktiska aktiviteter för kartläggning utifrån kursplanens centrala innehåll i idrott och hälsa åk 4–6, kopplade till kunskapskraven för betygen E, C och A i slutet av åk 6.

Kartläggningsmallar som kopieringsunderlag.

Bedömningsstöd baserat på kunskapskraven för betygen E, C och A i slutet av åk 6 och förslag på utvecklingsinriktning och förmågor att utveckla för alla elever.

Framåtsyftande planering med fler förslag på aktiviteter för elever med otillräckliga kunskaper – för att säkerställa att alla elever minst kan nå betyget E i slutet av åk 6.

Extramaterial till aktiviteterna som kopieringsunderlag.

Kunskapsöversikt med kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll kopplade till aktiviteterna.

B Ett kartläggningshäfte per elev •

•

Teoretiska övningar för kartläggning utifrån kursplanens centrala innehåll i idrott och hälsa i åk 6, kopplade till utvalda kunskapskrav.

Kunskapsöversikt med kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll kopplade till övningarna.

C Information till hemmen På www.liber.se finns information till hemmen kopplat till samtliga arbetsområden som gratis PDF.

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Beskrivning av komponenterna Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 6 är upplagd så att du som undervisande lärare ska kunna göra kartläggning och bedömning av eleverna under aktiviteternas och den ordinarie undervisningens gång.

Bedömningen av de olika områdena föregås företrädesvis av undervisning kring det valda området. Kartläggningstillfället bör vara då du anser att eleverna har möjlighet att nå målen och kraven. Aktiviteterna och bedömningsstöden i Tummen upp! Kartläggning kan även användas för att visa eleverna vilka prestationer som förväntas av dem inför ett kommande undervisningsmoment.

Lärarbok Praktiska kartläggningsaktiviteter under hösttermin och vårtermin Det finns två aktiviteter kopplade till varje del av kunskapskrav. Dessa är benämnda med HT (hösttermin) och VT (vårtermin).

5

HT VT

Höstterminens aktivitet har en något enklare svårighetsgrad än vårterminens. På så sätt får du möjlighet att titta på elevernas progression mot det specifika kunskapskravet. Du som lärare har möjlighet att utvärdera din undervisning och eventuellt förändra den. Eleven har också möjlighet att förbättra sitt resultat.

Naturligtvis kan du lägga in ännu fler kartläggningstillfällen, närhelst under läsåret eller under flera läsår, med valfria aktiviteter i den ordinarie undervisningen.

Längst ner på sidorna vid aktiviteterna står det vilket kunskapskrav om prövas.

Kartläggning Till varje delmål och kunskapskrav och tillhörande aktiviteter finns en kartläggningsmall som kopieringsunderlag att använda direkt i undervisningssituationen.

Självklart kan du som lärare använda kartläggningsmallarna till egna aktiviteter eller övningar som du valt utifrån ditt och dina elevers behov och önskemål.

Bedömningsstöd Till varje delmål och kunskapskrav finns också bedömningsstöd. Detta kan användas såväl inför en lektion när du ska kartlägga och bedöma, som i efterhand när du sammanställer elevernas prestationer.

Bedömningsstödet är indelat i tre betygsnivåer: E, C och A. Till varje betygsnivå finns förslag på utvecklingsinriktning – för att ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Framåtsyftande planering Under avsnitten Framåtsyftande planering ges flera specifika och mer omfattande förslag på utvecklingsinriktningar, främst för elever med otillräckliga kunskaper i de olika momenten. Där ges tips på förhållningssätt och aktiviteter, både på gruppnivå och individuell nivå, som dessa elever kan gynnas av och på så sätt uppnå kunskapskraven.

Du kan planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån de tips och råd du får under dessa avsnitt.

I slutet av boken finns en kunskapsöversikt med kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll. Där visas vilka aktiviteter som prövar de olika kunskapskraven. Översikten passar att använda inför skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, elevens individuella utvecklingsplan och betygssättning i slutet av åk 6. Du som lärare kan också använda den inför din pedagogiska planering för läsåret eller specifika arbetsområden.

Elevhäfte Teoretiska övningar i Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 6 Elevhäfte Till denna lärobok finns också ett elevhäfte till varje elev. Där finns övningar som är kopplade till de specifika områden och kunskapskrav som kräver mer teoretisk undervisning och kartläggning. Elevhäftet kan användas parallellt med de praktiska aktiviteterna.

6

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Kunskapsöversikt

Elevhäftet är enkelt uppbyggt så att alla elever ska kunna använda det utifrån var och ens olika förmågor. Häftet kan användas såväl i idrottssal som i annan lektionssal. Läs mer om och beställ elevhäftena på www.liber.se.

Information till hemmen I informationen till hemmen förmedlas vilka aktiviteter som kommer att genomföras. Kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll är tydligt kopplade till aktiviteterna. Det beskrivs vad som ska bedömas och hur bedömningen kommer att gå till och följas upp. Detta för att samarbetet med hemmen ska utvecklas och för att vårdnadshavarna ska få information om elevens mål och utvecklingsbehov.

Ladda ned information till hemmen gratis från www.liber.se, skriv ut dem eller bifoga digitalt med t.ex. veckobrev eller månadsbrev till vårdnadshavare.

Arbetsgång 1 Välj vilket kunskapskrav som kartläggningen och bedömningen ska utgå ifrån.

2 Förbered lokaler och material för att genomföra aktiviteten för kartläggning.

3 Kopiera kartläggningsmallen, så många som behövs för din elevgrupp, och notera i den i samband med aktiviteten.

4 Kartlägg elevernas förmågor och kunskaper under aktivitetens och den ordinarie lektionens gång.

Elevhäfte

5 Använd dina noteringar i kartläggningsmallen tillsammans med bedömningsstödet för att bedöma elevernas kunskaper och förmågor.

6 Kopiera kunskapsöversikten, en till varje elev, fyll i och få en bra överblick över elevernas samlade kunskaper och förmågor.

7 Planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån tips och råd i avsnittet Framåtsyftande planering.

De teoretiska övningarna i Elevhäftet kan användas parallellt med de praktiska aktiviteterna för kartläggning på samma sätt som ovan.

16

Variera sina rörelser till aktiviteten

5

rörelse och livsstil

Tänk på Detta kan vara en elev som blir osäker när den ställs inför oförberedda situationer.

Reaktionen blir då lätt vaksamhet och/eller motstånd.

Mycket kan motverkas enbart genom att informera eleven i förväg om upplägg och innehåll. Man kan justera reglerna i aktiviteten för att fler elever ska få möjlighet att delta, känna på bollen osv. På så sätt kan eleven uppleva att han/hon inte behöver kämpa för att kunna delta.

Tips på övningar och aktiviteter Springboll I den här aktiviteten får alla elever göra samma moment och i en bestämd ordning, för att alla ska få möjlighet att delta.

Dela upp eleverna i två lag. Låt det ena laget stå på ett led i ena änden av idrottssalen.

Det andra laget står utspritt i salen. Första personen i ledet kastar ut en boll och börjar sedan springa runt ledet, så många varv som möjligt. Någon i ”utelaget” ska fånga bollen så fort som möjligt. Därefter ska alla i det laget springa och ställa sig i en ring och passa bollen en gång till varandra, sedan ska de skrika ”stopp”! Den som har sprungit runt ledet ställer sig sist. Sedan är det näste persons tur att kasta bollen och springa. När alla i ledet har kastat och sprungit en gång byter lagen plats. Det lag som fått ihop flest springvarv vinner.

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

VT: Vad händer i min kropp – utomhus?

HT: Vad händer i min kropp – inomhus

VT: Min kropp och mitt välmående

VT: Hajen

VT: Maglägesstafett

Massera en kamrat Beröring är viktigt ur många perspektiv och de flesta elever gynnas av det. De taktila impulserna som man får vid beröring sprids till så gott som hela hjärnan. Massage aktiverar det parasympatiska nervsystemet och kan leda till stärkt kroppsuppfattning, avslappning, lugn och ro, bättre sömn, stärkt självkänsla, minskad aggressivitet och ökad förmåga till kommunikation.

Guida eleverna i hur man ska röra vid varandra och visa respekt för mottagarens integritet.

Gör det till ett återkommande inslag i undervisningen för att minska laddade känslor.

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Förslag på utvecklingsinriktning för elever med otillräckliga kunskaper i momentet att delta i lekar, spel och idrotter.

kroppsuppfattning och självbild.

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Hälsa och livsstil

Förmågor att utveckla

• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.

• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor,

Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa,

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Rörelse

Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Förmågor att utveckla

• Simning i mag- och ryggläge.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Rörelse

Förmågor att utveckla

• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Eleven kan delta i lekar spel, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Rörelse

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

VT: Våra egna rörelser till musik

Samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka den fysiska förmågan

KO

3

11

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Delta i lekar, spel och idrotter

HT: Hur påverkas jag?

Utveckla förmågan att använda de motoriska grundformerna i sammansatta former och i kombination med fler redskap.

Utveckla förmågan att röra sig med flyt och variation.

Samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka hälsan

Utveckla förmågan att automatiserat röra sig i kombination med olika redskap.

HT: Simma i ryggläge med livräddningsryggsim

Utveckla förmågan att röra sig med variation.

Simma i ryggläge

UTVECKLINGSINRIKTNING

Utveckla förmågan att använda de motoriska grundformerna i mer sammansatta former.

Simma i magläge

UTVECKLINGSINRIKTNING

Utveckla förmågan att röra sig säkert och variationsrikt i förhållande till de motoriska grundformerna.

HT: Simma i magläge med bröstsimsteknik

UTVECKLINGSINRIKTNING

Utveckla förmågan att röra sig tryggt och säkert i förhållande till de motoriska grundformerna.

HT: Hitta takten

Eleven visar förmåga att med automatiserat flyt variera sina rörelser i kombination med olika redskap.

VT: Danser i olika kulturer

Eleven visar förmåga att variera sina rörelser på olika sätt i de flesta moment i aktiviteten.

KOMMENTAR

Eleven visar förmåga att röra sig säkert och variationsrikt i förhållande till de motoriska grundformerna.

Anpassa sina rörelser till takt och rytm

Eleven visar förmåga att förstå att en förutsättning för att kunna genomföra aktiviteten är att variera sina rörelser.

Framåtsyftande planering

Eleven lyfter sin egen kroppsvikt, klättrar och balanserar obehindrat i olika redskap på olika höjder.

HT: Vad säger musiken?

Eleven visar förmåga att röra sig tryggt och säkert i förhållande till de motoriska grundformerna.

VT: Bandy med olika bollar

Eleven visar förmåga att till viss del använda sig av och variera de motoriska grundformerna.

Eleven kan flytta blicken åt flera håll utan att snubbla, ramla eller tappa balansen.

Delta i rörelser till musik och i danser

KOMMENTAR

HT: Pricka tiden

KOMMENTAR

Anpassa sina rörelser till aktiviteten

Eleven snubblar, ramlar eller tappar balansen ibland.

• Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.

• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

KOPPLING TILL KUNSKAPSKRAV , FÖRMÅGOR OCH CENTRALT INNEHÅLL

Eleven genomför och rör sig säkert och obehindrat samt med god variation i aktiviteten.

Förmågor att utveckla

3

Eleven använder flera av de motoriska grundformerna för att skapa ett relativt bra flyt i aktiviteten.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

ELEVEXEMPEL

Eleven varierar sina rörelser väl till aktiviteten.

Eleven genomför aktiviteten och rör sig relativt säkert.

Eleven provar att variera sina rörelser i förhållande till aktiviteten, för att inte ramla eller tappa balansen.

Eleven kan delta i lekar spel, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

2

Eleven varierar sina rörelser relativt väl till aktiviteten.

Eleven genomför aktiviteten med begränsat flyt i rörelserna.

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

ELEVEXEMPEL

Eleven varierar till viss del sina rörelser till aktiviteten.

VT: Sno skatten

1

A

6

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten.

VT: Redskapsbana

ELEVEXEMPEL

KUNSKAPSKRAV FÖR BETYGET I SLUTET AV ÅK

AKTIVITET

KOMMENTAR

Variera sina rörelser till aktiviteten

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter tter som innefattar sammansatta KUNSKAPSKRAV BETYGET KUNSKAPSKRAV FÖR BETYGET C E DATUM A FÖR FÖR KARTLÄGGNINGEN: KAR RTLÄGGNINGEN: motoriska grundformer i olika miljöerr och varierar och anpassar sina I SLUTET AV ÅK 6 I SLUTET AV ÅK 6 rörelser till viss del/relativt väl/väll till aktiviteten.

Eleven kan delta i lekar, spel och Eleven kan delta i lekar, spel och BETYGET E BETYGET C idrotter BETYGETsom A KOMMENTAR K KOMMENT TARsamidrotter som innefattar saminnefattar mansatta motoriska grundformer mansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt anpassar sina rörelser till viss väl till aktiviteten. del till aktiviteten.

ELEVENS NAMN

DATUM FÖR KARTLÄGGNINGEN:

HT: Redskapsstationer

BETYGET A

Tummen ummen upp! Idrott Idrott och hälsa Kartläggning åk 6.. 978-91-47-11932-5 © Författarna och Liber AB

BETYGET C

KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6. 978-91-47-11932-5 © Författarna och Liber AB

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

BETYGET E

Ta ställning till om eleven • kan balansera, stödja, klättra, ra, krypa, åla, hoppa, hänga och rotera • använder sig av de sammansatta nsatta grundformerna i kombination med olika redskap • visar på säkerhet i de olika momenten • varierar sina rörelser för attt anpassa sig till redskap och andra elever

Bedömningsstöd

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del/relativt väl/väl till aktiviteten.

ELEVENS NAMN

HT: Redskapsstationer VT: Redskapsbana

Delta i lekar, spel och idrotter

Ta ställning till om eleven • lyssnar • förstår regler • följer regler • växlar roller • anpassar sina rörelser individuellt • anpassar sina rörelser till kamrater • samtalar, resonerar och utvecklar idéer

Kartläggningen ska visa hur eleven kan variera sina rörelser till aktiviteten.

HT: Fartdåre

HT: Fartdåre VT: Sno skatten

Kartläggning

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Kartläggningen ska visa hur eleven kan delta i lekar, spel och idrotter.

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Kunskapsöversikt Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Kartläggning

Vem är borta?

Den här aktiviteten ger dig möjlighet att bestämma vem som blir uppmärksammad och på vilket sätt. Känner man sig uppmärksammad ger det större motivation att delta.

Låt eleverna springa eller på andra sätt röra sig runt i idrottssalen, gärna till musik. På signal, eller när musiken stängs av, ska eleverna snabbt sätta sig på golvet i skräddarställning och blunda. Du väljer nu en elev att lägga en filt över.

Därefter får alla titta igen och gissa vem som saknas. Låt också eleverna försöka komma ihåg vad personen har på sig, vilken färg personen har på håret osv.

Gemensam planering På t.ex. en vägg kan man i text och bild göra den kommande planeringen tydlig för eleverna genom att visa de tänkta aktiviteterna.

Det är bra att koppla kunskapskrav och bedömning till lektionstillfällen och aktiviteter. Låt eleverna veta vad som krävs av dem och vad som ska bedömas.

Gå igenom med eleverna vilka de kommande momenten och aktiviteterna är, hur kunskapskraven är kopplade till aktiviteterna, på vilket sätt eleverna behöver förbereda sig och vilken typ av utrustning eleverna behöver.

Denna rutin kan även användas som ett underlag för utvärdering av undervisningen och elevens egen insats.

Delta i lekar, spel och idrotter

13

102

Variera sina rörelser till aktiviteten

17

6

7

7

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Lekar, spel och idrotter Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

Förmågor att utveckla •

röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

Centralt innehåll i årskurs 4–6 Rörelse • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.

• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Kartläggning och bedömning utifrån kunskapskrav som prövas I detta avsnitt kartlägger och bedömer vi hur eleven kan delta, variera och anpassa sina rörelser i olika lekar, spel och idrotter. Vi har valt att dela upp kartläggningen i följande moment: 1. Delta i lekar, spel och idrotter 2. Variera sina rörelser till aktiviteten 3. Anpassa sina rörelser till aktiviteten

Aktiviteter under perioden Delta i lekar, spel och idrotter HT: Fartdåre VT: Sno skatten Variera sina rörelser till aktiviteten HT: Redskapsstationer VT: Redskapsbana

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Elevhäfte Teoretiska kartläggningsövningar kopplade till detta kunskapskrav finns i elevhäftet.

8

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

Anpassa sina rörelser till aktiviteten HT: Pricka tiden VT: Bandy med olika bollar

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

HT

Fartdåre Här får du möjlighet att kartlägga och bedöma hur eleven kan delta i en lek.

För att kunna vara delaktig i en aktivitet krävs förmåga att kunna anpassa sig till såväl kamrater, miljö/rum samt regler. I åk 6 finns tydlig betoning på förmågan att röra sig med precision och anpassning, både individuellt och i förhållande till andra.

Plats idrottssal eller annat större område utomhus, t.ex. gräsmatta eller grusplan

Material 2–3 tunnmattor eller tjockmattor, färgade lekband

Så här går det till 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Placera mattor på olika ställen i idrottssalen. Mattorna symboliserar ”sjukhus”.

Samtala med eleverna om vad det kan innebära att vara fartdåre i trafiken.

Utse en eller ett par elever som ska vara fartdårar. Förse dem med färgade lagband.

På lärarens signal startar trafiken. Alla ”kör” på de färgade linjer som finns på golvet i idrottssalen, alternativt kan eleverna köra fritt i salen.

Fartdårarna ska försöka ”krocka” med så många de kan.

Den som blir krockad av en fartdåre blir kullad och ”skadad” och lägger sig ner på golvet.

Två eller flera medtrafikanter kan tillsammans rädda en som är skadad, genom att bära den skadade till ett av sjukhusen.

En skadad person ska ligga och räkna till 10 på sjukhuset. Därefter är man med i leken igen.

Regler • •

De som bär en skadad till sjukhus behöver inte köra på linjerna.

En fartdåre får inte krocka med någon som håller på och räddar en skadad.

Tips •

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

•

Gå igenom med eleverna hur man krockar på ett lämpligt sätt.

De som räddar kan lägga den skadade i stabilt sidoläge på en matta.

Gå igenom med eleverna vad det innebär.

FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET

Hur lyfter och bär man en kamrat på ett bra sätt?

Kan vi ändra reglerna så att leken blir bättre?

Kan vi ändra reglerna så att leken blir svårare eller lättare?

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

Delta i lekar, spel och idrotter

9

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

VT Sno skatten Den här aktiviteten ställer något högre krav på förmågan att delta, jämfört med höstterminens aktivitet Fartdåre. Den innehåller flera olika moment och det gäller för eleven att både hålla koll på regler och att anpassa sig till kamrater och omgivning.

Plats idrottssal

Material plintar, rockringar, mjuka bollar, ”skatter” i olika former (t.ex. ärtpåsar), lekband

Förberedelser Bygg banan enligt bilden.

Så här går det till 1. Dela in eleverna i par. En i paret är tjuv, och får ett lekband på sig.

Den andra är livvakt. Varje par får ett ”bo” i en rockring.

2. Utse 2–4 elever som ska vara poliser. Poliserna ska vara bakom plintarna och försöka kulla tjuvarna genom att kasta mjuka bollar på dem.

3. Varje par ska försöka ta sig genom banan till skatterna och försöka sno så många skatter som möjligt utan att bli kullade.

4. Den som är livvakt ska försöka skydda tjuven, så att den inte blir kullad.

5. Om en tjuv blir träffad av en boll måste paret springa tillbaka till sitt bo och börja om från början.

6. Lyckas tjuven sno en skatt ska paret spinga tillbaka med den till sitt bo.

Regler • • •

En tjuv får bara ta en skatt åt gången.

En livvakt kan inte bli kullad, och får heller inte sno någon skatt.

En polis får bara kasta bollar från sin plats bakom plintarna.

Tips •

Paren byter roller som livvakt och tjuv vid signal från läraren.

Utse en ”bollkalle” som kan hämta bollar till poliserna.

FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET

Vad kan livvakten tänka på när den beskyddar?

Vad krävs för att man ska bli så snabb som möjligt tillsammans?

Hur kan man planera tillsammans för att vinna flera skatter?

10

Delta i lekar, spel och idrotter

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.

KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2.

•

LEKAR , SPEL OCH IDROTTER

Kartläggning Kartläggningen ska visa hur eleven kan delta i lekar, spel och idrotter.

HT: Fartdåre VT: Sno skatten Ta ställning till om eleven • lyssnar • förstår regler • följer regler • växlar roller • anpassar sina rörelser individuellt • anpassar sina rörelser till kamrater • samtalar, resonerar och utvecklar idéer Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del/relativt väl/väl till aktiviteten.

KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6. 978-91-47-11932-5 © Författarna och Liber AB

ELEVENS NAMN

BETYGET E

BETYGET C

BETYGET A

DATUM FÖR KARTLÄGGNINGEN:

KOMMENTAR

Delta i lekar, spel och idrotter

11

Ç TUMMEN UPP!

&

TUMMEN UPP! IDROTT OCH HÄLSA KARTLÄGGNING ÅK 6 är en lärarbok för kartläggning och bedömning av elevernas kunskaper i idrott och hälsa. Den innehåller praktiska aktiviteter utifrån centralt innehåll i åk 4–6 kopplade till kartläggningsmallar och bedömningsstöd utifrån kunskapskraven i åk 6. För att fortsätta utveckla elevernas ämnesspecifika förmågor finns förslag på framåtsyftande planering för läraren. Längst bak i boken finns en samlad översikt med kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll i Lgr 11.

Tummen upp! kan med fördel användas som underlag för t.ex. skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, individuella utveckcklingsplaner och som del i betygssättning.

Läs mer och bläddra i samtliga Tummen upp!-häften

I serien ingår följande titlar SVENSKA

MATTE

SO

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 5

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 4

• Kartläggning åk 3

• Kartläggning åk 3

• Lärarhandledning åk 3

• Mål i matte åk 2

• Kartläggning åk 6

• Kartläggning åk 2

• Mål i matte åk 1

Religionskunskap

• Lärarhandledning åk 2

• Lärarpärm åk 1–3

• Kartläggning åk 1 • Lärarhandledning åk 1 • Kartläggning f-klass

NO • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK • Kartläggning åk 6

på www.liber.se

• Kartläggning åk 6

Geografi/Samhällskunskap • Kartläggning åk 6

Historia

• Kartläggning åk 3

PRAKTISKA ESTETISKA ÄMNEN • Kartläggning åk 6

Idrott och hälsa

TEKNIK • Kartläggning åk 3

• Elevhäfte Idrott och hälsa åk 6 • Kartläggning åk 3

Idrott och hälsa

ENGELSKA • Kartläggning åk 6 • Kartläggning åk 3

• Elevhäfte Idrott och hälsa åk 3 • Kartläggning åk 6

Bild

Best.nr 47-11932-5 Tryck.nr 47-11932-5

47119325_Omslag TU_IdrottHalsa_6.indd 1

2015-03-16 09:58