FREDRIK WETTERSTRAND
TANKAR DU INTE TÄNKT En bok om att utveckla sin golf
Tankar du inte t채nkt.indd 23
2016-01-25 20:08
PUTTNINGENS GÅTA – DE FLESTA SIKTAR FEL MEN PUTTAR RÄTT Det mest intressanta i mitt yrke som golftränare är att ge puttlektioner. Det händer inte så ofta eftersom de flesta tycker att de är bra på puttning. Dessutom är det lätt att träna på egen hand, anser man. Konstigt nog händer det nästan aldrig att jag ser någon som är bra på att putta. Lika sällan ser jag någon medelgolfare som aktivt försöker förbättra sin puttning, trots att det är så lätt att träna på. Kanske är det just därför puttlektionerna är så intressanta. Eftersom nästan ingen har funderat nämnvärt över sin puttning blir det lätt att med enkla medel förbättra den radikalt. När jag ger puttlektioner brukar jag ställa en fråga när spelaren står inför en putt: ”Åt vilken håller kommer den här putten att svänga?” Svaret på den frågan blir av någon anledning alltid densamma: ”Den är ganska rak.” ”Men om den kommer att svänga – åt vilken håll svänger den då?” frågar jag. Nästan alla kan se åt vilket håll den lutar. ”Hur mycket vid sidan av hålet måste du sikta för att bollen ska gå i hål?” ”Max en decimeter”, svarar i stort sett alla, även om det är uppenbart för mig att bollen kommer att svänga över en halvmeter. Därefter brukar jag låta spelaren sikta där han/hon tror är rätt och sedan slå bollen mot hålet. Förvånansvärt ofta hamnar bollen nära hål. Spelaren blir nöjd med sin bedömning och säger ”En decimeter, det stämde ganska bra.” För mig som står bakom puttlinjen är det lätt att se att bollens utgångsriktning inte alls är en decimeter ovanför hålet, utan snarare fyra eller fem decimeter. Spelaren och jag upplever alltså inte samma sak. Fenomenet är generellt och gäller även spelare med singelhandicap. Jag funderade länge över vad det var som gjorde att en spelare först inte kan se hur mycket bollen kommer att svinga, sedan misslyckas med att sikta på avsett ställe – och ändå få bollen nära hål. Av en slump kom jag över en artikel som belyste samma fenomen. Dave Pelz, en av världens främsta forskare inom puttning, hade upptäckt samma sak. I en studie av ett antal medelgolfare utförd med hjälp av laserteknik för att mäta deras exakta sikte kom han fram till att spelarna endast såg 25-30% av en lutning. Vid en putt med en meters fall sa spelarna alltså att GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 21
21
2016-01-25 20:08
de skulle sikta 25-30 centimeter vid sidan av hålet för att bollen skulle gå i. När de sedan skulle ställa upp sig för att putta riktades klubban cirka 65 centimeter ovanför hålet. I träffögonblicket siktade klubban cirka 90 centimeter ovanför hålet. Resultatet blev därför mycket bättre än de skulle ha blivit om spelarna slagit bollen enligt den beräknade lutningen. Pelz visade med detta att golfspelare kompenserar omedvetet, vilket gör att bollen hamnar nära hål trots att man siktar fel från början. Inte ens de bästa proffsen kunde se hela lutningen utan hade även de en inlärd och omedveten minikompensation i tekniken för att få bollen till hålet. Det här fenomenet är intressant ur flera aspekter. Det är fantastiskt att hjärnans omedvetna funktioner kan fixa till så att bollen hamnar närmare hål än vad ditt logiska och medvetna tänkande klarar av. Eftersom en svingkompensation är svår att upprepa exakt rätt varje gång är det inte alltid bollarna hamnar nära hål ändå, men de kommer trots allt närmare än om kompensationen inte fanns där. I golfinstruktionen är det dock ett dilemma. En av de grundläggande delarna i en bra teknik är att inte styra klubban med händerna utan genom överkroppsrotationen. Men om man siktar en för liten bit ovanför hålet och inte får kompensera detta genom att styra klubban med händerna då kommer bollen inte att stanna nära hålet. Å andra sidan, om man lär sig att sikta rätt, då kommer bollen inte heller nära hål eftersom den inlärda kompensationen styr bollen så att de hamnar ovanför hålet. Med andra ord krävs det att man förbättrar sitt sikte, samtidigt som man minimerar händernas rörelse för att förbättra sin puttning. Man kan inte bara ändra den ena. Detta gäller inte bara puttning. Det gäller lika mycket vid chippning, pitchning och långa slag. Om du inte siktar rätt från början måste du kompensera detta i din svingteknik. Tyvärr är kompensationer svåra att upprepa till fullo vid varje slag. Därför är siktet den enskilda faktor som proffsen tränar mest på. Det borde du också göra!
22
GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 22
2016-01-25 20:08
Tankar du inte t채nkt.indd 114
2016-01-25 20:09
LITA INTE PÅ KÄNSLAN ”Det där slaget kändes riktigt bra”, säger en golfspelare som precis slagit ett fint utslag. ”I dag känns svingen inte alls som i går”, säger en annan. Under mina golflektioner får jag ofta kommentarer som ”Nu känns svingen bättre” eller ”det där känns jättekonstigt”. Golf är tveklöst en sport som bygger på känslor. Om vi inte kände något när vi svingade skulle vi inte ha någon möjlighet att lära oss något heller. Den känsla som uppstår under ett slag sätts i samband med resultatet och läggs på minnet, vilket ökar sannolikheten för att upprepa saker som förknippas med positiva känslor och undvika sådana som förknippas med negativa. På det sättet testar vi oss fram och efter en tids träning blir svingen allt mer konsekvent. Att lita på känslan är dessvärre inte alltid en fördel. Vi står på drivingrangen och testar lite olika svingtankar och plötsligt hittar vi någon detalj som leder till bra slag bra slag. En positiv känsla uppstår och vi fortsätter att söka samma känsla framöver. Dessvärre är det inte säkert att just den svingtanke vi hittat är den bästa på sikt. Den kan säkerligen leda till bra slag, annars hade vi inte fortsatt att sträva efter den, men den kanske inte genererar en svingrörelse som kan ta oss mot de långsiktiga mål vi strävar efter. Vi kanske tränar in en rörelse som begränsar oss på sikt och som dessutom blir svår att ändra på senare när den är riktigt djupt inlärd. Dessutom är känslor flyktiga. Den ena dagen slår vi perfekta slag när det känns som att vänsterarmen trycker mot bröstkorgen under baksvingen. Nästa dag fungerar det inte alls när vi försöker svinga med denna känsla. Då fungerar det i stället bättre när det känns som att armarna lyfts rakt upp i luften i baksvingen. Om vi strävar efter en viss känsla länge kommer det sannolikt också att leda till en överdrift av den tekniska förändring vi vill åstadkomma. Den som strävar efter en mer upprätt baksving kan ha en känsla av att armarna ska peka rakt upp i luften på toppen av baksvingen. Eftersom baksvingen tidigare varit för flack kommer denna strävan inte att göra att armarna verkligen pekar rakt upp, det bara känns så. Men när den mer upprätta baksvingen börjar bli bra och kännas naturlig är det vanligt att man trots det fortsätter att sträva efter känslan av att ”armarna ska peka rakt upp” och det hela blir överdrivet. GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 115
115
2016-01-25 20:09
Känslor spelar oss spratt även på andra sätt. Väldigt små förändringar av tekniken kan leda till väldigt stora skillnader i känsla. Under lektioner har jag vid flera tillfällen haft spelare som sagt: ”Jag har två helt olika svingar, vi kan väl filma båda så får du se vilken du tycker är bäst”. Inte ens vid en noggrann datoranalys i slow-motion har det gått att se någon skillnad på de olika svingarna. Med detta i åtanke inser man vikten av att göra någon slags besiktning av sin teknik regelbundet så att man inte låter känslorna vandra i väg med den. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att man ska ta golflektioner, men man bör åtminstone ta reda på vilka grundläggande och faktiska faktorer som leder till bra slag. Inte vilka känslor som ligger bakom. Man kan filma sin sving när man är i toppform och ha som jämförelse när det börjar gå sämre. Man bör ofta kontrollera att man behåller samma bollplacering, kroppshållning och sikte över tid. Att det känns som att du alltid siktar på samma sätt och alltid har samma bollplacering i förhållande till kroppen är oväsentligt, för det har du inte. Sådana faktorer förändras över tid. Gör i stället en kontroll som bygger på fakta. Mät med måttband eller med klubbor. Faktum är att våra känslor även kan lura oss när det gäller vår utrustning. Nästan alla tycker att det är behagligare att hålla i en putter med tjockt grepp. Det känns stabilare. Dessvärre leder det tjockare greppet till att känslan för klubbhuvudet minskar och det blir generellt sätt svårare att putta lagom hårt. På samma sätt tycker de flesta att det känns bra med en lätt driver. Man får ju högre fart på klubban då. Om klubban blir för lätt blir det dock svårare att träffa bollen rent. Givetvis behöver vissa personer såväl tjockare grepp som lättare klubbor, men man ska testa om de positiva känslorna faktiskt leder till bättre resultat. Med andra ord – det är inte säkert att det måste kännas bra för att vara bra. Känslor är helt enkelt inte att lita på: Sträva efter en teknik som bygger på stabila grunder – inte flyktiga känslor. Om du tar golflektioner – gör det regelbundet. Lita inte enbart på känslan när du väljer utrustning. Testa vad som faktiskt är bäst.
116
GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 116
2016-01-25 20:09
Tankar du inte t채nkt.indd 124
2016-01-25 20:09
BEVARA KYLAN När Henrik Stensson vann WGC Accenture Match Play Championship var det en stor seger. Definitivt den största för Henrik. Kanske den största för en svensk herrgolfare över huvud taget. Och det är inte bara en stor seger. Det är en tuff seger. Matchspel mot de bästa spelarna i världen och de två sista dagarna spelas 36 hål per dag. Utmaningen ligger inte på det fysiska planet. Både Stensson och finalmotstånd aren Ogilvy är vältränade så det räcker för att slå enormt många slag och gå betydligt längre sträckor än de gjorde här. Utmaningen ligger snarare på det mentala planet. Det gäller att orka hålla koncentrationen och anspänningsnivån i kontroll vid varenda slag. Hur lyckas han med det? Låt oss börja med att konstatera att alla verkar ha ett optimalt prestationstillstånd. Vissa presterar bäst i ett tillstånd av lugn och avslappning. Andra spelar bättre när de känner sig mer på hugget eller kanske aggressiva. Om man däremot känner sig för loj eller för uppe i varv kommer man att prestera sämre. Henrik Stensson har givetvis full kontroll över vilken tillstånd han vill vara i för att prestera sin bästa golf. Han är också bättre än de flesta på att försätta sig i det tillståndet. En del spelare föredrar att försöka hålla sig kvar i sitt optimala tillstånd hela tiden. Det sparar energi eftersom humör och känslor inte tvingar dem att justera sitt humör så ofta. Andra spelare lever ut sina känslor mer. De visar mer glädje efter bra slag och mer ilska efter dåliga slag. Dessa spelare måste vara bra på att förändra sitt tillstånd snabbt för att kunna hitta tillbaka till sin optimala nivå inför nästa slag. Att bli arg är inte så farligt om man kan återfå sitt lugn. Men om man blir arg och inte hinner bli tillräckligt lugn inför nästa slag, då bör man sträva efter att inte bli arg. Att spela med ett humör som får fritt svängrum har vissa nackdelar. Till att börja med går det åt mycket energi. Det är mentalt jobbigt att ha ett humör som GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 117
117
2016-01-25 20:09
pendlar hela tiden. Man slits mellan glädje och ilska och ska hela tiden försöka hitta tillbaka till sin optimala nivå inför varje slag. Dessutom. I matchspel verkar det finnas en fördel att ha ett jämnt humör. Tänk dig själv att möta en spelare som Stensson (eller Ogilvy). Du har spelat upp dig fint på greenen medan din motståndare har missat greenen rejält. Efter att han gjort en fantastisk räddning och sänker en långputt rör han inte en min. Han plockar upp bollen ur hålet och går till nästa hål. Inget mer. Med ett sådant agerande säger han indirekt att ”det här var naturligt för mig, jag brukar rädda par från sådana lägen”. Om han däremot hade jublat efter den sänkta putten hade han utstrålat att ”det hade jag inte väntat mig, men det var ju skönt att den gick i”. Som motståndare kan du förvisso tycka att det är frustrerande att möta någon som jublar, men samtidigt har han visat att det förmodligen var en engångsföreteelse. På samma sätt fungerar det efter misstag. En motståndare som visar negativa känslor efter missade slag visar att han är ur balans. Detta ökar ditt självför troende och kan många gånger få dig att spela ännu bättre. Om motståndaren efter sitt missade slag i stället hade fortsätt med högburet huvud och gett intrycket av att fortfarande ha läget under kontroll hade han inte gett dig samma känsla av hopp och självförtroende. Inte nog med att ditt kroppsspråk säger något till din motståndare. Du sänder dessa signaler ännu tydligare till dig själv och ditt eget självförtroende. När du tittar ner i marken och biter ihop käkarna är det nästan omöjligt att skapa känslor av glädje eller hopp. Du får i alla fall en mer positiv känsla i kroppen om du öppnar munnen lite och sneglar snett uppåt. Testa själv. När du ska slå en sådan där jobbig enmetersputt. Fundera över om du ser ut som en person som tycker att det är naturligt att sänka den putten eller om du ser rädd och osäker ut. Alltså, även om du inte känner dig som en vinnare. Försök åtminstone se ut som en. Du kommer att bli förvånad över hur väl du kan lura både dig själv, din boll och dina motståndare. Det kan måhända vara roligare att se spelare som lever ut sina känslor. Men nästa gång du ser spelare som är iskalla och neutrala som isklabbar. Fundera i stället över hur mycket träning, självinsikt och inte minst självkontroll som ligger bakom ett sådant beteende. Då är det lätt att inse att vi kanske borde vara imponerade över deras beteende i stället för att tycka att det ser tråkigt ut. 118
GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 118
2016-01-25 20:09
Tankar du inte t채nkt.indd 119
2016-01-25 20:09
OM RÖRLIGHET OCH FYSTRÄNING Att träna upp sin styrka och rörlighet har flera fördelar för dig som golfspelare. Till att börja med finns det hälsomässiga aspekter. Den som motionerar mår bättre, är friskare och lever längre, generellt sett. Men ur ett golfperspektiv finns det också många fördelar. Rörligheten har stor inverkan på svingtekniken och därmed dina slag. För det första kan en lång muskel generera mer kraft än en kort muskel. Om man är stel kan man inte få hög fart på klubban även om man är stark. Spjutkastare är oerhört smidiga i överkroppen. De är rörliga i axelleden och har långa bröstmuskler. Därför kan de göra lång och stor baksving och får på så sätt en lång sträcka för att accelerera upp hög fart på kastarmen. En lika stark spjutkastare med en kort bröstmuskel kan inte kasta lika långt. På samma sätt fungerar det i golf. För det andra, om man har för dålig rörlighet i en viss del av kroppen så kommer man omedvetet att kompensera för det genom att ta ut rörligheten någon annan stans istället. Ofta till nackdel för tekniken. Ett vanligt exempel är att man har för dålig rörlighet på baksidan av låren. Konsekvensen blir att bäckenbenet blir svårt att tippa framåt, vilket är en viktig förutsättning för en bra uppställning till bollen. När inte bäckenbenet vill tippa framåt kommer man garanterat att böja sig framåt på något annat sätt i stället. Ofta kröker man ryggraden så att man får en mer ihopkrupen kroppshållning. I den positionen är det omöjligt att rotera överkroppen så långt som man helst bör göra för att få en rejäl baksving. Följden blir att man antingen använder en kort baksving, vilket leder till kortare slag än man skulle kunna få, eller att man tar ut rörligheten på något annat sätt för att få en längre baksving, till exempel att man rätar ut högerbenet på toppen av baksvingen, vilket får andra negativa följder som dålig precision eller i värsta fall skador. Undersökningar har visat att många spelare, i synnerhet män, ökar sina slaglängder mer genom rörlighetsträning än genom styrketräning. Och det fina med rörlighetsträningen är att man varken behöver svettas eller gå på ett gym för att genomföra den. GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 163
163
2016-01-25 20:09
Men även styrketräning fyller sin funktion för golfspelare. Det är givet att starka spelare har en fördel mot svagare spelare om allt annat är lika. Den starka spelare behöver inte använda sin maximala styrka för att slå bollen lika långt som den svaga spelaren, vilket leder till bättre precision. Eller så väljer den starka spelaren att utnyttja sin styrka genom att slå bollen längre. Styrkan är också viktig för tekniken i sig. Framför allt är styrkan i bålen viktig. De muskler som stabiliserar kroppshållningen och de muskler som ser till att armar och ben behålls i gynnsamma lägen är enormt viktiga. Om man till exempel är för svag i kroppens sidböjarmuskler, dvs de muskler som aktiveras om man ligger på sidan och försöker resa överkroppen upp mot taket, så kommer man sannolikt inte orka behålla kroppen i en kraftfull och upprätt position genom svingen. Vanligen lutar man sig bakåt, från målet, om man har detta problem. Duffar och toppar kan bli konsekvensen. Problemet blir ännu större för spelare som kan sätta hög fart på klubban med hjälp av armarna. Då blir det ännu jobbigare för de muskler som ska stabilisera överkroppen att hålla emot. Vid styrketräning är det därför viktigt att träna upp bålstabiliteten innan man tränar upp till exempel armarna. Annars kan du bli en spelare som kan få hög fart på klubban, men utan kontroll. Och det är en dålig kombination i golf. Bålstabilitet tränas med oerhört enkla hjälpmedel. Till en början räcker den egna kroppen mer än väl som belastning. Efterhand kan man lägga till övningar med så kallad gymboll och eventuellt hantlar. Återigen behövs inget gym. Många av gymmens maskiner kan snarare vara en nackdel för golfspelare eftersom de gör enskilda muskler starkare, men inte bålen stabilare. I många maskiner tränas dessutom endast ett fåtal muskler åt gången, vilket inte gynnar förmågan att koordinera olika kroppsdelar och förmågan att hålla balansen. Några goda råd för att komma igång: Köp en bok om bålstabilitet. Billiga svenska böcker är lätta att få tag på. Svenska golflandslagen har utbildat sjukgymnaster och fystränare runt om i landet för att öka förståelsen för golfens specifika krav på fysik och rörlighetens inverkan på golftekniken. De kan säkert hjälpa dig också med såväl rörlighetstester som träningsprogram.
164
GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT
Tankar du inte tänkt.indd 164
2016-01-25 20:09
Tankar du inte t채nkt.indd 165
2016-01-25 20:09
GOLF – Tankar du inte tänkt © Fredrik Wetterstrand och Egmont Tidskrifter AB Andra upplagan ISBN: 978-91-979064-1-8 Text: Fredrik Wetterstrand Foto: istockphoto, Shutterstock (omslag och sidan 96) Författarfoto: Jessica Wetterstrand Grafisk produktion: Saga Areng och Stevali Production Projektledning: Jonas Svensson, Media720 AB Tryckt i Estland genom Italgraf media 2016 Citera gärna boken om källan anges. För all reproduktion av text och bild krävs författarens tillstånd.
Tankar du inte tänkt.indd 4
2016-01-25 20:08
GOLF – TANKAR DU INTE TÄNKT ”Tänk om landslaget i bågskytte hade träningsläger på en jättefin arena med jättefina måltavlor men ändå bara skjutit i väg pilarna på måfå rätt ut i luften. Och efter träningen hade någon uttryckt att ”Skotten känns väldigt bra i dag” och sedan åkt hem igen med ett leende på läpparna. Vet golfspelare inte hur man tränar?” Golfen präglas av många föreställningar och en hel del missuppfattningar. Fredrik Wetterstrand har försökt punktera myter och förklara sammanhang för den svenske golfaren i snart 10 år. I den här boken har vi samlat alla hans tankeväckande kolumner från Golf Digest under åren 2002-2010. Fredrik Wetterstrand tar upp frågor som är aktuella för alla som vill förbättra sin golf, inte bara tävlingsspelare. Hans påståenden är ibland kontroversiella men alltid välunderbyggda. Vill du veta varför du inte behöver slå längre, hur du hanterar yips, varför du missar puttar eller varför du inte ska köpa en ny driver till din fru? I den här boken finner du svaren på dessa och många andra frågor som du funderat på. Och den tar dessutom upp en hel del andra tankar om golf – tankar som du inte ens visste att du borde tänkt.