9789144088471

11 mm

Barn tecknar världen

YVONNE ERIKSSON (RED.)

Bokens redaktör Yvonne Eriksson är fil.dr i konstvetenskap och professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola. Fokus för hennes forsknings­ intresse är visuell kommunikation och samspelet mellan bild, text och rum i ­relation till individen. Övriga medverkande författare: Mia Heikkilä, fil.dr, Mälardalens högskola, Ulla Lind, fil.dr, Konstfack, Ulla Martola, f.d. chef för Svenskt barnbildarkiv, Anette Sandberg, professor, Mälardalens Högskola, Anna Sparrman, professor, Linköpings universitet och Eva Änggård, docent, Stockholms universitet.

| Barn tecknar världen

Barn tecknar världen Att förstå och tolka barns bilder Barn tecknar världen – att förstå och tolka barns bilder är en forskar­ antologi som fokuserar på vilket sätt barn kommunicerar i bild – vad de berättar och hur. I denna antologi har flera av författarna valt att studera ett antal teman: favoritplats, funktionsnedsättning, leksaker, träd och sexualitet. Teckningarna i boken är hämtade från olika tidsperioder, och bilduttrycken skiljer sig åt vilket beror på att barn har haft varierande förutsättningar att uttrycka sig visuellt över tid. Den svenska skolans teckningsundervisning har haft, och har, påverkan på hur barn tecknar och målar.

Att förstå och tolka barns bilder YVO N N E E R I K S S O N (R E D .)

Syftet med boken är att undersöka hur barn tar sig an olika motiv och teman som antingen är förelagda eller har tecknats på barnens egna initia­tiv. Samtliga studier är baserade på de samlingar som finns i Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna.

Boken vänder sig till lärare och studerande vid lärarutbildningar, men även till dem som på olika sätt arbetar med barn och kommer i kontakt med deras visuella uttryck.

Art.nr 37331

www.studentlitteratur.se

37331_barn tecknar.indd 1

2014-05-12 18:17

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av ­a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokut­ givning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37331 ISBN 978-91-44-08847-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning: Werner Schmidt Omslagslayout: Werner Schmidt Om slagsbild: Teckning från Televerkets teckningstävling 1982 för skolklasser i årskurs tre på temat Handikappad i samhället – lika men ändå olika. Teckningen visar en synskadad person och en rullstolsbunden person i stadsmiljö. Upphovsman: okänd, Varola skola.

Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-08847-1_01_book.indd 2

2014-05-14 17:58

Innehåll

Förord 5

Barns bilder – bevarade och tillgängliga 7 Barnbilden blir en arkivhandling 11 Två register 12 Bilder från olika tidsepoken 13 Arkivets samlingar som forskningsobjekt 23

Handikappad – lika men ändå olika 25 Termen handikapp 26 Bilden av och föreställningen om 27 Intentioner i barns teckningar 28 Bildmotiven 30 Rullstol 30 Att förflytta sig i rullstol i stadsmiljöer 32 Idrott som motiv 35 Lek i skolmiljö och utomhus 38 Normer och värderingar 40 Moralisk kod 42 Avslutande diskussion 43

Barn tecknar nakenhet – och sexualitet? 47 Svenskt barnbildarkiv och sexualitet 48 Barn och sexualitet 49 Nakenhet och sexualitet 50 Att söka efter sexualitet och nakenhet i arkivet 52 Den nakna människokroppen 53 Den ”naturliga” nakna barnkroppen 65 Ett samhällsperspektiv på barn, bild och sexualitet 72

Flickrummet – tecknad verklighet som önskedröm 77 Bildminnen och livshistorier 79 Tillvägagångssätt 82 Teoretiska utgångspunkter 83 Arbetet med bildsamlingen 85 Hembygden 85 Visuell kultur – förebilder och bildmöten 88 Skolan 88 Materiell och visuell kultur 94 Familj och vardagskultur 94 Visuell kultur – identitet och subjektskapande 98 Ungdomskultur och identitet – vägens kronotop 102 Avtoning 106

Elevers tecknade favoritplatser i Ryssland och Sverige 109 Barns teckningar 110 Platser och platsidentitet 111 Vilka favoritplatser ritar elever i Ryssland och Sverige? 113 Skillnader i bilderna från Ryssland och Sverige 119 Avslutande reflektion 120

Trädet – ett hållbart motiv i barns teckningar 123 Teorier om barns bildskapande 125 Natur – ett viktigt motiv i bilder och berättelser 127 Bildmaterial och analyser 129 Sofia småbarnsskola-samlingen 131 I n n e h åll • 3

978-91-44-08847-1_01_book.indd 3

2014-05-14 17:58

Upplands Väsby-samlingen 137 Sammanfattande diskussion 141

Genusperspektiv på teckningar av favoritleksaker 145 Utgångspunkter för studien 146 Forskning om genus i förskolan 148 Tecknade favoritleksaker 150 Materialpresentation 150 Att se mönster i teckningarna 151 Sex kategorier av favoritleksaker 151 Och kön då? 153 Analys och tolkningar 156 Person- och sakregister 161

4 • I n n e h åll

978-91-44-08847-1_01_book.indd 4

2014-05-14 17:58

Förord

Forskarantologin Barn tecknar världen – att förstå och tolka barns bilder bygger på studier av barns teckningar som finns i Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna. Syftet med antologin är att undersöka hur barn kommunicerar visuellt – vad de berättar och hur. Eftersom teckningarna är hämtade från olika tidsperioder skiljer sig bilduttrycken åt. Det beror på att barn har haft varierande förutsättningar att uttrycka sig visuellt över tid. Den svenska skolans teckningsundervisning har haft, och har, påverkan på hur barn tecknar och målar. I början av 1900-talet och under dess första decennier lärde sig eleverna att avbilda efter förlagor, det vill säga att rita av skolplanscher och föremål efter givna regler. Denna typ av undervisning gick man ifrån i mitten av förra seklet för att i stället låta eleverna uttrycka sig fritt utifrån givna teman. I denna antologi har flera av forskarna

valt att studera ett antal teman som favoritplats, funktionsnedsättning, leksaker, träd och sexua­ litet. Svenskt barnbildarkiv innehåller en rad personliga samlingar som utgörs av individers teckningar från tidiga år upp till tonåren, vilket också avspeglas i en av studierna i denna bok.

De olika kapitlen har vuxit fram under slutet av 2010-talet vid regelbundna seminarier i forskargruppen bestående av professor Anette Sandberg, Mälardalens Högskola, professor Anna Sparrman, Linköpings universitet, docent Eva Änggård, Stockholms universitet, fil.dr Mia Heikkilä, Mälardalens högskola, fil.dr Ulla Lind, Konstfack, professor Yvonne Eriksson, Mälardalens högskola och Ulla Martola, f.d. chef för Svenskt barnbildarkiv.

Yvonne Eriksson, redaktör

Fö r o r d • 5

978-91-44-08847-1_01_book.indd 5

2014-05-14 17:58

978-91-44-08847-1_01_book.indd 6

2014-05-14 17:58

ANNA SPARRMAN

Barn tecknar nakenhet – och sexualitet?

Vi lever med bilder, vi förstår världen i bilder, bilder såväl formar som formas av världen. På så vis är bilder en viktig del av hur föreställningar skapas och reproduceras i våra samhällen. Men vad är en bild? Här går åsikterna och definitionerna isär.

Vissa anser att en bild är ett väl avgränsat objekt med glas och ram. Andra, som bildvetaren Hans Belting, formulerar saken annorlunda.

I stället för att fråga vad en bild är, frågar han hur en bild är. Belting menar att bilder inte får sina betydelser genom att vara enskilda avgränsade objekt som hänger på väggen, syns på skärmen eller skapas som mentala bilder i huvudet på människor (Belting, 2011, 2005).1 Han menar att bilder aldrig existerar i sig själva, bilder händer eller sker. Med andra ord, menar jag, kan man säga att bilder görs eller utspelar sig (eng: ’enacted’). Det innebär i sin tur att bilder ingår i ett system av aktiviteter (Law, 2004) där frågan hur bilder görs, pekar på ett relationellt förhållningssätt till bild. Bilders betydelser görs eller utspelar sig i relationerna mellan diskurser, kroppar, bilder, materialitet och det sociala (Law, 2004).2 På så vis kan man med Beltings ord säga: 1 Belting citerar här Vilém Flusser (1989). Für eine philosophie der fotografie, s. 9–10. Översättning till engelska av Belting. Hans Belting (2011) An anthropology of images: Picture, medium, body, s. 9.

2 Law använder det engelska begreppet ”enactment” i © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

978-91-44-08847-1_01_book.indd 47

Images intervene between the world and us. Rather than representing the world, they obstruct it and cause us to live with them. (Belting, 2005, s. 317)

Att bilder görs och utspelar sig innebär att de inte har ett konstant värde utan att värde och innehåll kontinuerligt förhandlas genom de relationer som de ingår i. Vid vissa speciella tillfällen i historien kan det emellertid uppstå gemensamma kulturella attityder till en bestämd typ av bilder eller bildmotiv som utvecklas ur en delad förståelse av känslor, värden och sätt att handla (Hinkson, 2009 ).

Ett bildmotiv som skapat sådana gemensamma kulturella attityder i vår egen samtid är det nakna eller halvnakna barnet. Bildmotivet, men även bilderna, görs via lagstiftning, allmän debatt och en pedofilisering av blicken till ett känsligt och laddat bildmotiv som lett till polisingripanden (Gurnham, 2009; Simpson, 2011), domstolsprocesser (Stanley, 1991), moraliska anklagelser (Adler, 1996 ), beslagtagande av bilder (Stanley, 1991) och vandalisering. Med Beltings (2005) ord griper dessa nakenbilder in och inverkar på människors handlingar (se även Hinkson, 2009). Bildernas mening görs i skärningspunkten mellan visualitet, föreställningar stället för det engelska ”performance” eftersom ”enactment” även inkluderar det materiella medan ”performance” fokuserar framför allt på de sociala relationerna.

Bar n t eck n ar n ak e n h e t – o ch s e xuali t e t ? • 47

2014-05-14 18:00

om barn, nakenhet samt situation och sammanhang. Att ämnet barn, bild och nakenhet görs moraliskt laddat när barn framställs i bild beror bland annat på att nakenhet kopplas samman med sexualitet, som i sin tur är ett invecklat ämne då det berör framför allt yngre barn (sex–tolv år).

Det här kapitlet handlar om hur barns (sex–tolv år) egna bilder av nakenhet griper in i diskussioner och föreställningar om barn och sexualitet. Tanken är att undersöka hur barns bilder förhåller sig till samhället i stort men även hur samhället avspeglar sig och kommer till uttryck i dessa bilder (Pedersen, 1999), i det här fallet hur bilder av nakenhet görs till en laddad diskurs i dagens samhälle när barn är inblandade. Det handlar med andra ord både om hur barn gör nakenhet men också om hur barns bilder görs – eller inte görs – sexuella samt vilka bilder som finns tillgängliga i Svenskt barnbildarkiv på detta temat.

Svenskt barnbildarkiv och sexualitet Historikern Karen Sánchez-Eppler (2013) menar att arkiv innehåller vad som ansetts värt att samla och när det kommer till barns egna produktioner är materialet ofta sparsmakat, udda placerat i samlingarna och mer än ofta införlivat av en slump snarare än genom strategiskt tänkande. Dessutom vilar principerna för arkivering och katalogisering på såväl nostalgi, begär, fantasi som makt. Därför är Svenskt barnbildarkiv med sin samling av barnbilder extra intressant eftersom fokus helt och hållet är på barn och arkivet strategiskt samlar in och bevarar barns teckningar (Sánchez-Eppler, 2013).

48 • An n a S par r m an

978-91-44-08847-1_01_book.indd 48

Utgångspunkten för den här studien var att söka i Svenskt barnbildarkivs digitala databas på temat sexualitet. Det visade sig emellertid att sexualitet inte var ett sökbart begrepp. Det skulle kunna bero på att det saknas bilder på temat men så är nödvändigtvis inte fallet. Bristen på sexualitet som kategoriserings- och sökbegrepp säger snarare någonting om synen på barn som sexuella aktörer, eller snarare deras brist på aktörskap i förhållande till temat. När yngre barns (sex–tolv år) bilder möter arkivet och de kategoriseringsprinciper som tillämpas, synliggörs föreställningar om relationen barn, bild och sexualitet. Svenskt barnbildarkiv kan på så vis sägas vara ytterligare en institution där ämnet yngre barn och sexualitet görs osynligt, en handling som arkivet på intet sätt är ensamt om. Att sökningen inte gav något resultat kan emellertid sägas vara ett resultat eftersom det i sig faktiskt säger något om barn, barndom och sexualitet. Arkiv är aldrig neutrala containrar som speglar en gången tid utan dokumenten inordnas och präglas alltid av den systematisering, klassificering och design som skapats och råder vid arkiveringstillfället (Sánchez-Eppler, 2013).3 Efter den misslyckade sökningen fick därför sökordet sexualitet bytas ut och utökas till begrepp som fanns tillgängliga i databasen och som kan anses ligga i nära anslutning till begreppet sexualitet, t.ex. kön, nakenhet, kärlek, hångel, kyssar och/eller killigt-tjejigt. Sökorden genererade ett bildmaterial, vilket i sin tur genererade ett motiv som blev ytterligare en sökkategori: Adam och Eva. Processen visar att sökningar i arkiv alltid innebär att de möjlig­heter och begräsningar som arkiven erbjuder för att 3 Sánchez-Eppler diskuterar Foucault. © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

2014-05-14 18:00

få kunskap om exempelvis barn och barndom måste förhandlas (Sánchez-Eppler, 2013).

Barn och sexualitet I studier av hur diskurser kring barns och vuxnas sexualitet förändrats historiskt menar Michel Foucault (1976/2002) att det inte är sexualiteten i sig som förändras utan snarare talet om, eller tystnaden kring ett ämne, det vill säga hur vi talar om, i det här fallet, barn och sexualitet. Enligt Foucault har diskurserna kring barn och sexualitet varierat över tid – från något som historiskt var ”talbart” mellan barn och vuxna till att bli ett ämne som barn bör skyddas från. Skyddet innebär att föräldrar och professionella grupper övervakar barns kroppar (Foucault, 1976/2002). I denna övervakningsoch skyddsprocess är visualitet av största betydelse eftersom synlighet, osynlighet och vem som kan se på barns kroppar när, var och hur blir avgörande (Rogoff, 1998). I dag, i vår egen samtid, sker konfliktpunkten mellan visualitet, barn och sexualitet framförallt genom en pedofilisering av blicken. Man kan, menar jag, till och med tala om en normalisering av en pedofil blick.4 Det innebär, i likhet med Foucaults tankar, att organiseringen av samhället, individuella handlingar och det sätt som människor ser varandra på, görs med utgångspunkt i en ständigt närvarande potentiell pedofil blick. Grundtanken med att skydda barn från en pedofil blick är naturligtvis att se till barns bästa (Sandin och Halldén, 2003), samtidigt handlar det också om att vuxna skyddar sig själva för att 4 För liknande diskussioner om ett vardagliggörande av pedofili, se Richard D. Mohr (2004). ”The pedophilia of everyday life”, Curiouser: on the queerness of children, red. Steven Bruhm och Narasha Hurley, s. 17–56. © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

978-91-44-08847-1_01_book.indd 49

inte bli anklagade för pedofili. Utgångspunkten i det argumentet är att den nakna barnkroppen sexualiseras, inte bara av pedofiler utan även av alla oss andra som organiserar vår vardag för att vi inte ska kunna missförstås som pedofiler.

Pedofiliseringen av blicken handlar med andra ord inte bara om hur pedofiler ser på den nakna, eller halvnakna barnkroppen utan även om hur vuxna (män och kvinnor), som vistas med barn, ser på varandra samt hur barn ser på vuxna.

Den pedofila blicken har gjorts till en norm som vardagen organiseras utifrån. I den processen har inte minst antipornografilagstiftningen spelat en stor roll eftersom den framförallt handlar om att lagstifta kring pornografiska bilder av barn (Brottsbalken 1962:700, 16 kap. 10a §).

Vad som utgör en pornografisk bild, eller för den delen ett barn, är emellertid inte självklart (Gillespie, 2010). Lagen säger att för att det ska röra sig om ett barn ska individen antingen vara synligt förpubertalt, det vill säga puberteten ska inte vara fullbordad, eller så ska det gå att via andra undersökningsmetoder fastställa att barnet är under 18 år. Däremot definieras inte hur man kan se att en bild är pornografisk. Den problematiken har den svenska lagen gemensamt med liknande lagar i USA, Storbritannien och Australien. I USA finns till och med ett känt kritiserat uttalande av en domare som menar att pornografi inte behöver definieras utan: I know it when I see it (Gillespie, 2010 s. 19).

Normalisering av den pedofila blicken leder också till frågor om föreställningar om yngre barns relation till sexualitet. Inte minst eftersom en pedofil blick gör barn till sexuella objekt snarare än sexuella subjekt. Normaliseringen av blicken, menar jag, leder till en passivisering av barn eftersom skyddet kring barn blivit starkare både via lagstiftning och genom att Bar n t eck n ar n ak e n h e t – o ch s e xuali t e t ? • 49

2014-05-14 18:00

människor reglerar sig själva, kontrollerar varandra, och kontrollerar sina och andras barn.

Det gör att barns handlingsutrymme minskar.

En konsekvens blir på så vis att barn blir mer och mer osjälvständiga och att den enda sexualitetsdiskurs som är tillgänglig för barn i deras liv är en så kallad sex-negativitetsdiskurs, där talet om barn och sexualitet handlar om övergrepp, incest, våldtäkter och pedofili (Egan och Hawkes, 2008). Talet om en normal sexualitet för yngre barn lyser därmed med sin frånvaro.

En ”normal” diskurs om sexualitet utgår från att barn är sociala (sexuella) aktörer och inte sexuella objekt (Jackson och Scott, 2004). Det innebär att samhället har inflytande på barn samtidigt som barn förhandlar och förändrar samhället genom sina handlingar, de innehar en position som samhällsmedborgare (James och Prout, 1990). Att utgå från att barn är sociala aktörer i ett sexualiserat samhälle innebär att de inte endast har en offerroll i relation till ämnen som nakenhet och sexualitet utan även bidrar till att forma förståelsen för dessa ämnen.

Nakenhet och sexualitet Diskussionen började med nakenhet och styrde sedan in mot sexualitet. Frågan är hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Det finns inga enkla definitioner av begreppet sexualitet. Begreppet sex kopplas ofta samman med biologiska aspekter som att ”ha sex”, en praktik, en handling, eller så används det som ett sätt att kategorisera människor, exempelvis som heterosexuella eller homosexuella. På engelska har sex dessutom med kroppsliga skillnader att göra vilket motsvarar det svenska begreppet kön (Weeks, 2003). Jeffrey Weeks (ibid.), som länge forskat och teoretiserat kring 50 • An n a S par r m an

978-91-44-08847-1_01_book.indd 50

sex och sexualitet, menar att sex ofta förknippas med en okontrollerad naturkraft som står i ett motsatsförhållande till samhället som är skapat och kontrollerat. Han motsätter sig det sättet att se på begreppen sex och sexualitet och utgår i stället från att sex och sexualitet skapas (eller görs) genom sociala processer som bland annat handlar om över- och underordning och en kamp mellan olika sätt att förstå människan och världen (Weeks, 2003; se även Foucault, 1976/2002). Sexualitet som ämne är därmed starkt sammankopplat med politik, där exempelvis lagstiftning är ett sätt att kontrollera sexualiteten. Weeks (ibid.) menar att ett samhälles föreställningar om sexualitet skapas över tid samt genom sociala och kulturella relationer. Sexualitet handlar på så vis om så spridda aspekter som hur ett samhälle organiserar rum, lagstiftar, moraliserar, förbjuder samt om etik, filosofi, tankar, handlingar och hur man avbildar och visualiserar. Sexualiteten existerar med andra ord inte i sig utan upprätthålls av olika processer (Foucault, 1976/2002). Omsatt till tankegångarna som presenteras här handlar det om vilka processer som sätts i gång i skärningspunkten mellan barn, sexualitet och visualitet.5 Eftersom sexualitet kommer till genom sociala processer, förhandlas ämnet både i förhållande till andra barn men också i förhållande till vuxna, samhället i stort och inte minst till bilder. Det handlar om vad barn tillåter sig att gestalta och vad som sedan har släppts fram av vuxna.

Hur förhåller sig då nakenhet till sexualitet?

Hur kommer det till uttryck i barns teckningar?

5 För att förtydliga kommer det här kapitlet att använda sig av Foucault och Weeks sociala och kulturella definitioner av sex och sexualitet. När begreppet sex avser biologiska processer kommer det att noteras i texten. © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

2014-05-14 18:00

Kan alla bilder av exempelvis nakna barn (eller vuxna) tolkas som sexuella? Det är en mycket komplicerad fråga eftersom den lyfter fram en ovisshet om var och när sexualiseringen av en bild görs: Är det sexuella budskapet inbyggt i bilden, i den avbildade barnkroppen, i betraktarens blick, i situationen, i innehavet av en bild eller i konstnären, fotografen eller reklammakaren? Här blir det fruktbart att återvända till Beltings (2005) diskussion om att bilder sker, händer eller, som jag menar, görs och utspelar sig i relation till någonting. Det är alltså skärningspunkten mellan de olika faktorerna som är intressant att studera. Det betyder att nakenhet i bild görs mer eller mindre sexuell, den är inte sexuell i sig. Det man kan konstatera är att nakenhet i det västerländska samhället framställs som ett icke naturligt tillstånd. (Barcan, 2004; Carr-Gomm, 2010; Leppert, 2007). En naken människa på allmän plats är ett tecken på avvikelse, en medveten politisk handling, eller ett sexuellt övergrepp (blottare) (CarrGomm, 2010). Nakenhet framställs ofta också som den minsta gemensamma nämnaren som alla människor oavsett – var vi bor, vem vi är, hur vi lever, hur gamla vi är – delar. Vi föds alla nakna. Det innebär att nakenhet ofta framställs som naturligt i förhållande till det lilla nakna spädbarnet och därmed även som en naturlig del av barndomen (Barcan, 2004). Det lilla nakna barnet fungerar som en symbol för det obefläckade, det oförstörda, oskuldsfulla och asexuella (Higonnet, 1998). Det råder dock en nakenhetens paradox. Samtidigt som det späda barnets nakenhet framhävs som naturlig är idén om att skydda, täcka över och osynliggöra nakenheten från onda krafter (blickar) en lika stark process. Barnets nakenhet är på så vis på en och samma gång både naturlig och onaturlig, © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

978-91-44-08847-1_01_book.indd 51

den är både natur och kultur. Det är en spänning som gäller generellt för nakenheten i det västerländska samhället, oavsett ålder (Barcan, 2004). Nakenhet finns emellertid inte utan den Andres blick (Barcan, 2004; Berger, 1972). Det är den kulturellt färgade blicken som definierar vad för slags nakenhet det är. Nakenhet, precis som sexualitet, är på så vis något som görs i stunden i sociala relationer och är avhängig kulturell kontext, tid och rum (Weeks, 2003; Foucault, 1976/2002). Det innebär att nakenhet och sexualitet har olika betydelser under olika historiska perioder, i olika samhällen och att relationen dem emellan ständigt förhandlas. Även om det här kapitlet inte först och främst handlar om den nakna barnkroppen utan om barns egna visuella framställningar av nakenhet, menar jag att det har varit på sin plats att reflektera över de kulturella attityder som omger bilder av nakna och halvnakna barn.

Dels för att kunna placera barns egna bilder av nakenhet i en större diskurs om barn, bild och sexualitet, dels för att belysa att det pågår en kamp där vuxna har ett tolkningsföreträde när det gäller att definiera bilder föreställande det nakna barnet och att barns egna handlingar har en tendens att försvinna ur dessa diskussioner trots att det är dem det handlar om.

Varför ska man då över huvud taget prata om nakenhet och sexualitet i relation till yngre barn? Barn och sexualitet är, menar jag, i allra högsta grad en del av ett samhälles politiska klimat, speciellt om man utgår från att barn är sociala aktörer som deltar i att forma och återskapa samhället. Barn växer upp i ett alltmer sexualiserat samhälle och eftersom barn lever i samhället berörs de av ämnet, vilket innebär att sexualitet och nakenhet blir en politisk fråga även i relation till barn (Attwood, 2009). Frågan Bar n t eck n ar n ak e n h e t – o ch s e xuali t e t ? • 51

2014-05-14 18:00

är om barns egna bilder av den nakna männ­ iskokroppen kan bidra till att förändra eller ifrågasätta rådande föreställningar om barn, bild, nakenhet och sexualitet.

Genom att tematisera, ordna och lyfta fram bilder ur Svenskt barnbildarkiv, vill jag låta barns bilder bryta in i samhällsdebatten om synen på deras kroppar. Syftet är att utforska hur yngre barn (sex–tolv år) gör nakenhet i bilder, vilken funktion den har, och när, hur och av vem nakenhet görs sexuell? En viktig utgångspunkt är att jag skriver fram barn som sexuella aktörer som lever, verkar i och förhåller sig till och influeras av det samhälle de lever i.

Att söka efter sexualitet och nakenhet i arkivet De sökningar som jag har gjort i arkivmaterialet genererade totalt 115 bilder över perioden 1920 till 2005. Sökningarna har framför allt skett via den digitala databasen. Dessutom gjorde jag slumpmässiga sökningar och manuella nedslag direkt i vissa samlingar och originalhandlingar.

I de fallen har sökningarna genomförts med utgångspunkt i de fynd som gjorts i databasen.

Att det vid dessa tillfällen tillkom en och annan bild som föll inom ramen för sökkriterierna visar att arkivmaterialet innehåller fler bilder på temat än vad som registrerats i datasystemet.

Eftersom sexualitet inte var ett sökbart begrepp valde jag att diskutera en av de större empiriska motivkategorier som framkom i sökningen: nakenhet. Därmed blev sexualitet i stället en analytisk kategori. Efter en genomgång av barnens nakenmotiv utkristalliserade sig flera nakenteman: genusmarkerad nakenhet, könlös nakenhet, skamlig nakenhet samt funktionell nakenhet. Kategorierna är överlappande och 52 • An n a S par r m an

978-91-44-08847-1_01_book.indd 52

jag kommer att diskutera dem i nära relation till varandra.

Materialet är framförallt hämtat från sex olika samlingar: Nordiska skolnätet och Föreningarna Norden kring H.C. Anderssons sagor (2004–2005), Svenska Turistrådets tävling Sverige är fantastiskt (1979), en privat teckningssamling från Ulrika Dreilich (1976–1983) och en samling skapad av bildläraren Gunnar Sandberg (1920–1960) när han var verksam vid Konstfack samt Malin och Birgitta Rothelius samling (1944–1956). Därutöver är de Adam och Eva-bilder som diskuteras en del av det stora internationella projektet och samlingen Livets träd och öarnas barn (1962–1993), initierat av Rädda Barnen (Lindström, 1978). Till det kommer några enstaka bilder som svarat mot sökningarna i databasen.

I H.C. Andersen-tävlingen fann jag totalt 3 576 bilder, varav 214 bilder var hämtade ur sagan Kejsarens nya kläder. Av dessa föreställer 148 bilder kejsaren med någon form av kläder på sig, 41 bilder föreställer en naken kejsare där könet är dolt, kejsaren är tecknad bakifrån eller där könet helt enkelt saknas. Totalt elva bilder visar kejsaren framifrån i hela sin nakenhet.

Två nakenbilder har även ritats med utgångspunkt i sagan Den elake gossen. I samlingen Livets träd och öarnas barn ingår totalt 4 494 bilder varav 38 stycken föreställer Adam och Eva. Endast tre av bilderna avbildar Adam och Eva helt nakna, i resten av bilderna bär figurerna antingen kläder, fikonlöv eller så är de gömda bakom exempelvis en buske. Ulrika Dreilichs samling består av 1 689 bilder producerade mellan åren 1976–1983 och innehåller sammanlagt fem bilder som kom fram via sökbegreppen. När jag gjorde en manuell genomgång av material tillkom det emellertid ytterligare fyra © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

2014-05-14 18:00

bilder. Dessa bilder kan adderas till materialet baserat på Ulrikas individuella ritrepertoar, det vill säga hennes eget specifikt utvecklade sätt att framställa människor (Aronsson, 1997). Vid manuella nedslag i Sandbergssamlingen tillkom också ett fåtal bilder. Samlingen innehåller 2 998 bilder och av dessa var det tolv bilder som blev aktuella. Det ska dock nämnas att två av dessa bilder föreställer antingen en indian och en cowboy eller två cowboybilder där personerna ser ut att ha avbildade penisar, men det kan också vara hölster och/eller höftskynken.

Ur Malin och Birgitta Rothelius samling (1944– 1956) finns endast en bild med.

Jag gjorde dessutom enstaka manuella nedslag i Råd & Röns tävling och samlingen Motbilder till reklam (1990) som omfattar 1 670 bilder där två bilder passade in på sökorden. I samlingen ingår bilder gjorda av barn i mellan- och högstadieåldrarna och i några av de bilder som är tecknade av äldre barn finns det klara kopplingar till sexualitet då motreklamen handlar om kondomer eller snarare alternativ till kondomer för att minska miljöpåverkan: ”Nya blindtarmen med knottror” (Svenskt barnbildarkiv, 1994:008.1152). Även i nedslag i mellanstadiebilderna fanns nakna kvinnor med i motiven. Vid en systematisk genomgång av materialet skulle eventuellt mer material aktua­liseras. De fynd som jag har gjort indikerar dock att både mellanstadie- och högstadieelever gör kopplingar mellan reklam och sexualitet. Övriga bilder som dykt upp föreställer människor som badar och simmar, till synes utan kläder och utgör endast en summa av två bilder.

När man studerar barns bilder är det lätt att tolka in för mycket i bilderna. Som kulturell representation av den nakna människokroppen ingår bilderna i större visuella diskurser om © FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

978-91-44-08847-1_01_book.indd 53

nakenhet. Att en figur ritas bakifrån eller framifrån kan dock bero på vad barn rent kompetensmässigt behärskar att rita och vad de vågar rita (Bendroth Karlsson, 1996). När man studerar bilder från barnbildarkivet går det därför inte att uttala sig om barns intentioner utan endast om hur dessa bilder griper in i tillgängliga (visuella) diskurser. Det är det som diskuteras här.

Den nakna människokroppen I de arkivbilder som barn framställer nakenhet domineras motivmässigt av den vuxna männ­iskokroppen. En paradox kan man tycka.

Vuxna debatterar, diskuterar och lagstiftar för att skydda den nakna barnkropp som framställs i bild från pedofila blickar. Vuxna fokuserar med andra ord på barns nakenhet medan barn tycks vara upptagna med den vuxna nakenheten när de ritar. Betyder det att vuxnas nakenhet är mer intressant för barn än deras egen? Inte nödvändigtvis. Men för att framställa nakenhet och kön i bild är visuella detaljer väldigt viktiga.

Fylliga bröst och kroppshår såsom könshår och hår under armarna är avgörande faktorer för att genus- men även åldersbestämma en avbildad människa. Det visar ju exempelvis inte minst antipornografilagen som diskuterades tidigare (Brottsbalken 1962:700, 16 kap. 10a§).

KVINNANS NAKENHET

Arkivmaterialet innehåller nakenbilder som föreställer nakna kvinnor och män tecknade och målade av både pojkar och flickor. Som redan nämnts är det de visuella detaljerna som genus- och åldersbestämmer figurerna. Sammanhangen i nakenbilderna skiljer sig åt. I bild 3.1 och 3.3 är exempelvis kvinnorna avbildade Bar n t eck n ar n ak e n h e t – o ch s e xuali t e t ? • 53

2014-05-14 18:00

rakt framifrån medan bild 3.2 visar en kvinna i profil som svävar mitt på pappret. Brösten på kvinnorna är väl markerade och i Ulrikas profilbild pekar brösten rakt ut. I bild 3.3 syns dessutom en kvinna och en man tillsammans.

Samtliga figurer har också försetts med kroppshår. Ulrikas kvinna har hår under armarna medan de två övriga kvinnorna har könshår. Det kan dock diskuteras om det som målats vid ”Leonors” genitalier är hårväxt eller kludd. Samma fråga kan man ställa angående bilden av Adam och Eva. Även i detta fall ser hårväxten på kvinnan ovanligt vildvuxen ut. Kanske är yvigheten i dessa två bilder ett uttryck för att en exakt kunskap om hur en vuxen kvinna faktiskt ser ut saknas eller så handlar det om bristande kunskap i framställningsteknik (Bendroth Karlsson, 1996). Egentligen spelar det inte någon roll vilket, det intressanta är att de barn som ritat bilderna visar att de antingen har prövat att rita något under

Bild 3.1 Ur Sandbergssamling 2000:009: 1991, Okänd, årtal okänt.

54 • An n a S par r m an

978-91-44-08847-1_01_book.indd 54

Bild 3.2 Ur Ulrika Dreilichs samling 2008:025: 1246, Ulrika 1976–1983.

Bild 3.3 Ur samlingen Rädda Barnen Livets träd och öarnas barn 1992:053: 4020, Sandor Nikolic elva år, Danmark, 1978–1982.

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

2014-05-14 18:00

Bild 3.5 Ur samlingen Föreningen Norden kring HC Andersons sagor 2004–2005, ”Kejsarens nya kläder”, 2006: 003: 1561, Julia Wihlborg, 4–9 år, Stoby.

Bild 3.4 Ur Malin & Birgitta Rothelius samlingen 2006:001:105, ”Sol, luft, vatten”, Birgitta Rothelius, Stockholm, 1944–48.

kluddet men sedan ritat över det, eller avsett att den svarta färgen är hårväxt. Det vill säga, de visar medvetenhet om att det bör vara något vid skötet. Ulrikas bild innehåller i stället för könshår eventuellt blygdläppar. Eftersom Ulrikas bild ingår i en samling av bilder som hon producerat under sju års tid går det att göra en, vad visuell kulturteoretikern Nicholas Mirzoeff (2000) kallar det, intervisuell undersökning och jämföra hennes produktion av nakenbilder.

Det innebär att jag, genom att jämföra bilden med övriga bilder som ingår i Ulrikas samling, kan se att ett återkommande tema är att visuellt framställa könet med hjälp av en vågrörelse (exempelvis bild 3.17 och 3.22a). Därför är det möjligt att anta att det är det hon har ritat även i denna bild.

Sandor, elva år, är från Danmark och har ritat Adam och Eva nakna i Edens lustgård strax före syndafallet (bild 3.3). Båda är avbildade i frontalperspektiv. Eva har bröst och

© FÖRFAT TARNA OCH STUDENTLIT TER ATUR

978-91-44-08847-1_01_book.indd 55

könshår och Adam har ritats med lem och könshår. Adams genitalier är framställda klart och utan tvekan. Båda ser glada ut och nakenheten framstår som självklar. En av anledningarna är naturligtvis motivet som sådant.

Nakenheten ingår i en större religionsdiskurs och det finns intervisuella kopplingar till Adam och Eva-motivet i konst och reklam, vilket jag kommer att återkomma till längre fram i texten (Berger, 1972).

Det sätt som kropparna framställts på – frontalperspektiv, profil, visuella detaljer – säger något om hur den nakna kroppen synliggör kroppens sexualitet. Kulturforskaren Richard Leppert (2007) har studerat hur c avbildas och används i konsten. Han menar exempelvis att den framifrån frontalt avbildade nakenheten med synliga genitalier är vad man kan kalla den ultimata nakenheten som ofta till och med liknas vid en verklig nakenhet, även om det handlar om en bild. Den nakna kroppen sedd bakiBar n t eck n ar n ak e n h e t – o ch s e xuali t e t ? • 55

2014-05-14 18:00

11 mm

Barn tecknar världen

YVONNE ERIKSSON (RED.)

Bokens redaktör Yvonne Eriksson är fil.dr i konstvetenskap och professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola. Fokus för hennes forsknings­ intresse är visuell kommunikation och samspelet mellan bild, text och rum i ­relation till individen. Övriga medverkande författare: Mia Heikkilä, fil.dr, Mälardalens högskola, Ulla Lind, fil.dr, Konstfack, Ulla Martola, f.d. chef för Svenskt barnbildarkiv, Anette Sandberg, professor, Mälardalens Högskola, Anna Sparrman, professor, Linköpings universitet och Eva Änggård, docent, Stockholms universitet.

| Barn tecknar världen

Barn tecknar världen Att förstå och tolka barns bilder Barn tecknar världen – att förstå och tolka barns bilder är en forskar­ antologi som fokuserar på vilket sätt barn kommunicerar i bild – vad de berättar och hur. I denna antologi har flera av författarna valt att studera ett antal teman: favoritplats, funktionsnedsättning, leksaker, träd och sexualitet. Teckningarna i boken är hämtade från olika tidsperioder, och bilduttrycken skiljer sig åt vilket beror på att barn har haft varierande förutsättningar att uttrycka sig visuellt över tid. Den svenska skolans teckningsundervisning har haft, och har, påverkan på hur barn tecknar och målar.

Att förstå och tolka barns bilder YVO N N E E R I K S S O N (R E D .)

Syftet med boken är att undersöka hur barn tar sig an olika motiv och teman som antingen är förelagda eller har tecknats på barnens egna initia­tiv. Samtliga studier är baserade på de samlingar som finns i Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna.

Boken vänder sig till lärare och studerande vid lärarutbildningar, men även till dem som på olika sätt arbetar med barn och kommer i kontakt med deras visuella uttryck.

Art.nr 37331

www.studentlitteratur.se

37331_barn tecknar.indd 1

2014-05-12 18:17