Sjörapporten nr 4, 2023

Page 1

RAPPORTEN

#4 2023

En tidning från Sjöfartsverket

Smart teknik lyfter sjöräddningen u

Upphandling av nya isbrytare

u

Sommarens sjöfart ur tre perspektiv

u

Kapten Joel Smith har hjärtat i sjöfarten


LEDARE

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år. Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping

Vi behöver bli fler i sjöfartsbranschen

A

tt i 15-årsåldern veta vad man vill ägna livet åt, är för de allra flesta en svår fråga. Valmöjligheterna är många samtidigt som kunskaperna om vilka valen egentligen är, är begränsad.

Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Niclas Härenstam Redaktör Björn Alverfeldt, sjorapporten@sjofartsverket.se Redaktion Jimmy Eriksson, Lisa Mjörning, Stefan Lang, Consid Formgivning Consid Tryck Stema Specialtryck AB ISSN-1402-2028

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

SJÄLV VÄXTE JAG upp vid havet på Väst-

kusten med fartygstrafiken in till Brofjorden utanför fönstret. Våra undersökningar visar att de ungdomar som går till sjöss har ofta redan en anknytning till sjöfarten. Men väldigt många känner inte till vad vår bransch kan erbjuda och sjöfartsutbildningarna på universiteten sliter med att fylla de platser som finns. I en nära framtid ser vi en brist som kommer göra det ännu svårare att hitta kompetens, både ombord och iland. Det är inte minst oroande mot bakgrunden av det säkerhetspolitiska läget och sjöfartens oerhörda betydelse för Sverige. UNDER HÖSTEN HAR två av våra isbrytare,

Frej och Ale, öppnat för att ta emot besök från såväl allmänhet som politiker och skolungdomar. Bara i Norrköping kom det över 1 400 nyfikna och frågvisa elever som många verkade tycka att sjöfarten vore ett spännande yrkesval. DETTA ÄR FÖRSTÅS en liten insats i det

RAPPORTEN

#4 2023

En tidning från Sjöfartsverket

Smart teknik lyfter sjöräddningen u Upphandling av

nya isbrytare

u Sommarens sjöfart

ur tre perspektiv

u Kapten Joel Smith

har hjärtat i sjöfarten

OMSLAGSFOTO FOTOFABRIKEN

2

SJÖR APPORTEN #4 2023

stora hela, men som ändå uppmärksammats. Vi måste hjälpas åt i hela branschen att visa upp oss, såväl på evenemang som dessa men också på andra ställen där ungdomar finns. Det branschgemensamma initiativet ”Satsa på sjöfart” är ett gott exempel. JAG HAR ALDRIG ångrat mitt yrkesval. Att

jag nu blivit tillförordnad generaldirektör för Sjöfartsverket var förstås ingenting som

jag varken planerade eller kunde föreställa mig i min ungdom. DET ÄR ROLIGT att konstatera att det mesta

fungerar bra på verket. Våra kunder är nöjda med våra tjänster och antalet störningar är få. Vi upphandlar nu nya isbrytare och har nyligen tagit nästa steg i slussprojektet i Trollhättan som ska säkra Vänersjöfarten för framtiden. Dessutom gör vi satsningar för att möta det förändrade omvärldsläget så att vi är redo för en svårförutsägbar framtid. Däremot kämpar vi med vår ekonomi och gör samtidigt vad vi kan för att hålla nere kostnaderna för kunderna. JAG KOMMER FORTSÄTTA att jobba för

en stark och konkurrenskraftig sjöfart i Sverige. Var så säker. JOEL SMITH Tf Generaldirektör, Sjöfartsverket


FOTO BJÖRN ALVERFELDT

FOTO BJÖRN ALVERFELDT

INNEHÅLL #4 2023

24

FOTO FOTOFABRIKEN

18

10

10 18 24 u

Test av drönare med smart teknik Snabba och uthålliga drönare utrustade med artificiell intelli-

02 Ledare

gens kan ta sjö- och flygräddningen till nya höjder. Följ med

04 Upphandling

till Arkö och se när expertisen testar möjligheterna tillsammans.

06 Sommarsjöfarten 09 Avgifter

Isbrytarturnén en succé

16 Fredrik länkar

Isbrytarna möttes av stort intresse från entusiastiska besökare

20 Förnyat förtroende

när Sjöfartsverket bjöd in till öppet hus i somras. Isbrytarturnén

24 Joel Smith

drar vidare norrut och avslutas i Härnösand den 21 oktober.

28 Notiser 30 Ombord

Tistlarnas fyr har fått nytt liv

34 Historia

Att renovera en fyr är inget hastjobb. I synnerhet inte utan tillgång till el och rinnande vatten och när minsta skruv behöver specialbeställas. Men nu är snart Tistlarnas fyr i Göteborgs södra skärgård återställd till sin fornstora glans.

Vad vill du läsa i Sjörapporten? Tipsa oss på sjorapporten@sjofartsverket.se SJÖR APPORTEN #4 2023

3


Isbrytarna banar väg för ett starkare Sverige

ISBRY TNING

Sjöfartsverket går nu ut med nästa steg i upphandlingen av två nya isbrytare till de varv som kvalificerat sig. Målsättningen är att den första nya isbrytaren ska vara i drift 2027. Satsningen välkomnas med öppna armar från näringslivet. TEXT KARIN TORESAND BILD AKER ARCTIC

4

SJÖR APPORTEN #4 2023

I

början av 2000-talet genomfördes en så kallad livstidsrenovering av isbrytarna. Nu skulle de hålla i tjugo år till, när nya isbrytare skulle finnas på plats. Fredrik Backman är rederidirektör på Sjöfartsverket och ordförande i styrgruppen för projekt Nya isbrytare, som fick i uppdrag att försöka beräkna kostnaden för nya isbrytare. – Det är oerhört svårt att uppskatta eftersom så många faktorer spelar in. Priset på stål, alterFREDRIK nativa bränslen och BACKMAN byggandet är de Rederidirektör, Sjöfartsverket tyngsta delarna.

90 PROCENT AV Sjöfartsverkets utsläpp

kommer från fartygsflottan och av dem kommer så mycket som 80 procent från isbrytarna. Fossilfri drift är därför ett grundkrav för de nya isbrytarna. – Vi har valt metanol, men fartygen förbereds också för byte till något ännu mer effektivt alternativt bränsle i framtiden, berättar Fredrik Backman. TIDIGARE FANNS PLANER på att inkludera

option på en tredje isbrytare, något som tills vidare är lagt på is. – Det finns för många osäkerhetsfaktorer här. Det handlar om hur projektet Malmporten i Luleå hamn fortlöper, om hur havsbaserade vindkraftsparker påverkar istäcket och förstås vad klimatförändringarna


Enighet kring isbrytningens betydelse

A

tt det görs satsningar för att säkra effektiva sjötransporter till och från landets hamnar året runt är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Det är många röster i branschen rörande

överens om. Jenni Ranhagen är vd för Näringslivets Transportråd, som samlar svensk näringslivs gemensamma intressen inom transport, infrastruktur och logistik. Isbrytning är sedan flera år en av rådets nyckelfrågor. – Den tunga industrins stora volymer kräver effektiva och tillförlitliga sjötransportvägar – det kan ju vara en avgörande faktor om företag överrhuvudtaget vill etablera sig i Sverige. Tappar kunderna förtroendet för den svenska leveranskapaciteten kan det få allvarliga konsekvenser, JENNI RANHAGEN vd, Näringslivets Transportråd

p

Med de nya isbrytarna utför Sjöfartsverket ett pionjärarbete. Ingen har tidigare byggt ett liknande fossilfritt fartyg med så höga säkerhetskrav.

även ur ett beredskapsperspektiv och vår förmåga att säkra vår försörjning. BRANSCHORGANISATIONEN SKOGSINDUSTRIERNA har länge varit en stark på-

tryckare för nya isbrytare. Skogsnäringen står för 12 procent av det svenska exportvärdet och 65 procent av exporten av skogsindustriprodukter går med sjötransport. – Ett totalt isbrytarhaveri i en vecka, skulle

för med sig. Det kanske visar sig att vi har större nytta av två–tre mindre isbrytare istället för ytterligare en stor.

Övergripande samhällsnytta De nya isbrytarna utvecklas i samarbete med bland annat Kustbevakningen, försvaret och MSB. I en krissituation ska de till exempelvis kunna fungera som sambandscentral, förse en mindre stad med dricksvatten och nödmata en kraftanläggning med stödström med hjälp av generatorerna ombord. Samtidigt är säkerhetskraven mycket höga. – Det en balansgång, säger Fredrik Backman. För det är ju så att ju mer samhällsnytta fartygen gör, desto större skydd behöver de ha mot antagonister. n

VIVEKA BECKEMAN vd, Skogsindustrierna

leda till en förlorad BNP på 700 miljoner kronor bara kopplat till skogsindustrin, säger vd Viveka Beckeman.

Viktigt med lika förutsättningar Både Jenni Ranhagen och Viveka Beckeman ser likvärdighet som en viktig princip inom transport och infrastruktur. – Det borde vara en statlig angelägenhet att ge sjöfarten samma förutsättningar som väg och järnväg när det gäller exempelvis vinterväghållning, säger Jenni Ranhagen. Om inte staten är villig att satsa på fungerande infrastruktur för samtliga transportslag, kommer det vara konkurrenshämmande för landet. NYCKLARNA FÖR EN stark sjöfart är isbrytningen, en hållbar finansiering

av Sjöfartsverket samt ökad digitalisering, menar Viveka Beckeman. – Det gäller att se till att saker verkligen händer. Och det finns goda förhoppningar om att det ska blir mer verkstad nu. n

SJÖR APPORTEN #4 2023

5


SOMMARSJÖFARTEN

SÄ SONG SSUMME RING När lotsningen, fritidsbåtstrafiken och sjö- och

flygräddningen ser tillbaka på säsongen tycks världsläget, bränslepriset och vädret vara de faktorer som påverkat sommarsjöfarten mest i Sverige i år. TEXT KARIN TORESAND

FRITIDSBÅTSOMMAREN

Fler utländska turister till Sverige i år

H PETER KARLSSON titel, Svenska Båtunionen

ögt vatten, blåst och regn – så sammanfattar Svenska Båtunionens Peter Karlsson fritidsbåtssommaren 2023. I norra Sverige antal fritidsbåtar varit närmast normalt tack vare ganska stabilt sommarväder. Säsongen i Mälaren och runt kusten har däremot haft lägre nivåer, trots den torra och varma inledningen. – Den största faktorn är vädret. Blåsten har gjort att folk har valt att ligga stilla. De höga bränslepriserna påverkar förstås också, det kostar att åka omkring. RIKSFÖRENINGEN GÄSTHAMNAR SVERIGE

ERIK MARTINSSON Generalsekreterare, Gästhamnar Sverige

6

SJÖR APPORTEN #4 2023

arbetar för säkrare, gästvänligare och mer hållbara gästhamnsanläggningar runt om i landet. Generalsekreterare Erik Martinsson har stämt av sommaren med bland annat Malmö, Kalmar, Västervik och ytterligare ett antal småbåtshamnar runt kusten och i Vänern. Man kan se indikationer, även

om den färdiga statistiken inte kommer färdigställas förrän senare i år. – Generellt upplever de flesta att det varit ganska likt förra året. En liten ökning har man noterat vad gäller särskilt danska, tyska och holländska turister, troligtvis till följd av den svaga svenska valutan. Det har varit ganska välbesökt i hamnarna, men färre som rört sig på vattnet. Vädret har förstås spelat en stor roll här.

Båten ett komplement Peter Karlsson konstaterar ett förändrat resemönster och menar att fritidsbåtarna numera ofta bara används som ett komplement till andra semesteraktiviteter. – Idag är det färre som väljer att spendera alla fem semesterveckor i sin båt, i synnerhet när det regnar. Många använder bara båten för dagsutflykter och är det ihållande dåligt väder bokar man istället en sista-minutenresa. n


Antal anlöp

280

ST

maj-augusti 2023. 387 st maj-augusti 2022

KRYSSNINGSSOMMAREN

Oväntad nedgång för kryssningsanlöpen

E ANDREAS ARVIDSSON Chef affärsområde lotsning, Sjöfartsverket

fter förra årets kraftiga uppgång för kryssningstrafiken, fanns en tro på ännu bättre siffror i år. Men den förväntade återhämtningen har uteblivit, till stor del beroende på att färre amerikanska turister vill kryssa in i Östersjön. Andreas Arvidsson är chef för affärsområde lotsning på Sjöfartsverket. – Trots en större nedgång i kryssningsanlöpen än väntat finns positiva tendenser. Turister upptäcker nya möjligheter, till exempel i Bohuslän och Höga kusten. MINSKNINGEN ÄR TYDLIGAST på ost-

PER STENHAMMAR Lotsområdeschef Sjöfartsverket

kusten med bara ett hundratal kryssningsanlöp i år. – Men i och med flera flottbesök från Nato har vi ändå haft ett par hektiska toppar under sommaren, berättar Per Stenhammar, lotsområdeschef i Stockholm. En dag skulle fem Natofartyg lotsas in samtidigt som vi

hade sex kryssningsanlöp. Då var 16 av våra 23 lotsar igång samtidigt.

Positiva tongångar i väst Daniel Runesson, lotsområdeschef på stationerna i Marstrand och Lysekil, berättar att så kallade zodiakkryssningar med mindre fartyg som kan gå längre in i de trånga fjordarna blir alltmer populära. – Många vill upptäcka omskrivna pärlor som Fjällbacka, Strömstad och Grebbestad. Ett annat tillskott är Hurtigruten, som anlöper Smögen, Tjörn, Klädesholmen, Lysekil och Kosteröarna. INFÖR ANLÖP I de känsliga skärgårds-

miljöerna specialtränas lotsarna i förväg i simulatorn i Göteborg. – Våra lotsar har även upptäckt platser där det behövts en extra utmärkning, vilket gjort farlederna ännu säkrare. n

SJÖR APPORTEN #4 2023

7


FOTO ADOBE STOCK

SOMMARSJÖFARTEN

Antal sjöräddningsärenden

Antal flygräddningsärenden

543

252

ST

Juni, juli och augusti 2023. 559 st 2022.

ST

Juni, juli och augusti 2023. 237 st 2022.

SJÖ- OCH FLYGRÄDDNINGEN

Ökat antal räddningsinsatser på försommaren

S LAILA SVENDSEN Driftchef JRCC, Sjöfartsverket

jö- och flygräddningscentralen JRCC har samlat ihop preliminär statistik för genomförda insatser för sommarmånaderna 2023. Enligt driftchef och räddningsledare Laila Svendsen var försommaren något mer intensiv än mitten sett utifrån antalet larm. Vädret kan påverka på flera sätt.´ – Bra väder kan orsaka färre larm, men det kan även leda till ett ökat antal larm på grund av att fler är ute. Så det är svårt att ange någon särskild orsak till variationerna.

FLEST ANDEL SJÖRÄDDNINGSINSATSER

hade Västra Götalands län följt av Stockholms län, ett mönster som följer tidigare år. Det finns heller ingen nämnvärd förändring vad gäller larmorsaker och objekttyper. – Maskin- och propellerhaveri på fritidsbåtar är fortsatt de största orsakerna till sjöräddningsinsatser. Många larm rör också ”person utan farkost”, vilket kan handla om att en förmodat försvunnen person siktats på en strand eller i vattnet.

I JUNI REGISTRERADES 140 sjöräddnings-

ärenden, vilket är en minskning jämfört med samma period förra året. – För juli i år noterades faktiskt en liten ökning, men det är ändå låga siffror jämfört med tidigare år. I augusti hade vi färre sjöräddningsärenden än förra året. Flygräddningen noterade 101 fall i juni i år, en ökning jämfört med de fyra senaste åren.

8

SJÖR APPORTEN #4 2023

VAD GÄLLER DEN tekniska utvecklingen

ser Laila många framsteg de senaste åren. – De flesta larm kommer via 112 till SOS Alarm. Vi har utvecklat en teknik tillsammans som innebär att vi numera kan få positionen automatiskt via inringarens smartphone. Det har effektiviserat räddningsinsatserna avsevärt. n


Sjöfartsverkets avgifter ute på remiss AVGI F TE R En förutsättning för att Sjöfartsverket ska kunna tillhandahålla en säker och tillgänglig maritim infrastruktur är farleds- och lotsavgiften. Ungefär 70 procent av Sjöfartsverkets årliga intäkter på knappt 2,6 miljarder kronor kommer från avgifter från sjöfarten. Just nu ligger ett förslag om nya avgifter ute på remiss. TEXT BJÖRN SPJUT FOTO PRIVAT

F

arledsavgiften är något alla fartyg som anlöper, eller avgår från, svenska hamnar behöver betala. I förhållande till värdet på godset ombord, eller vad en biljett kostar, motsvarar farledsavgiften en relativt liten del av transportkostnaden. Idag kostar det cirka 50 öre per ton gods och 60 öre per passagerare att anlöpa en svensk hamn. – Alla fartyg över 300 bruttoton som lastar eller lossar last, lämnar eller hämtar passagerare i Sverige betalar en farledsavgift. Avgiften är baserad på fartygets storlek, hur många anlöp som görs under en kalendermånad, fartygets miljöprestanda enligt Clean Shipping Index (CSI), mängden gods och passagerare som går över kaj, säger Emelie

regeringen, att skjuta till 300 miljoner kronor i det som kallades för klimatkompensation. Syftet med pengarna var att sänka trycket på farledsavgifterna, något som medförde en generell sänkning med 25 procent under 2023, samt justeringar i miljöincitamentet. Klimatkompensationen finns kvar under 2024 och innebär för kommande år en generell sänkning på ungefär 15 procent. I regeringens senaste budget finns inga aviserade medel vilket kan resultera i en kraftig höjning av avgifterna 2025. – Tillskottet från våra ägare har gjort att vi kan göra en tillfällig sänkning av farledsavgifterna. Det är ett politiskt beslut. Vi behöver fortsatt ha intäkter som täcker de kostnader vi har för vår verksamhet, säger Emelie Angberg.

Vid längre lotsningar, som genom Göta Älv upp i Vänern, blir avgiften högre samtidigt som korta lotsningar till hamnar utan skärgård och grund blir lägre. – Våra lotsar erbjuder en mycket kvalificerad tjänst som många av våra kunder är nöjda med. Det är också en trygghet för Sverige i och med att våra lotsar minimerar risken för olyckor och utsläpp, säger Emelie Angberg. FÖRSLAGEN PÅ FÖRÄNDRINGAR

är just nu ute på remiss och i mitten på oktober beslutar generaldirektören hur avgifterna blir för 2024. n

EMELIE ANGBERG Enhetschef, Strategisk analys och utredning, Sjöfartsverket

Angberg, enhetschef, Strategisk analys och utredning. FARLEDSAVGIFTEN ÄR EN

betydande del av Sjöfartsverkets finansiering. Avgifterna höjs varje år med ett tak på höjningen som regleras av konsumentprisindexet KPI-KS (inflationen). FÖR TVÅ ÅR sedan beslutade

riksdagen, efter förslag från

EFTERSOM DET I Sverige råder

en generell lotsplikt för större fartyg, tar Sjöfartsverket ut en avgift för lotsning. Transportstyrelsen beslutar om regelverketför när ett fartyg behöver lots, men Sjöfartsverket utför lotstjänsten och tar ut en avgift för det. Lotsningsverksamheten ska bära sina egna kostnader, vilket de inte gör idag. EFTERSOM LOTSAVGIFTEN, UTÖVER beställningsavgift och

startavgift, baseras på hur lång tid lotsningen tar skiljer sig avgifterna runt om i landet. SJÖR APPORTEN #4 2023

9


10

SJÖR APPORTEN #4 2023


Drönare räddar liv till sjöss A RKÖ Ny teknik kan revolutionera sjö- och flygräddningen.

Sjörapporten tog båten till Arkö för att närvara vid en testdag med drönare och artificiell intelligens. TEXT KARIN TORESAND FOTO FOTOFABRIKEN

SJÖR APPORTEN #4 2023

11


q

Sjöfartsverkets projektledare Lisa Berlin betonar att sjö- och flygräddningens utveckling är beroende av samverkan.

FAKTA PROJEKTET SAR UAS startade i

januari 2022 och finansieras av Trafikverket. Huvudsakliga aktörer i projektet är Sjöfartsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och laboratoriet för obemannade luftfartygssystem vid Trafikflyghögskolan på Lunds universitet. Dessutom ingår RISE, Räddningstjänsten Västervik, Polismyndigheten och Kustbevakningen. SJÖFARTSVERKET HAR DET

nationella ansvaret för svensk sjöoch flygräddning, SAR. FOI utvecklar AI-tekniken och Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet står för det flygtekniska.

N VAD BETYDER FÖRKORTNINGARNA?

är båten lagt till hälsas vi välkomna av Lisa Berlin, projektledare på Sjöfartsverket och den som håller i testdagarna på Arkö. Vi sätter oss inne i ett litet kontor där fönstren vetter ut mot kobbarna. – Vi ser en stor nytta med drönare och AI inom sjö- och flygräddningen, såväl när det gäller att söka av ett stort område i ett systematiskt sökmönster, som att nå ett otillgängligt område från en befintlig SARresurs, säger Lisa. Sjöfartsverket har bara en liten del av SAR-resurserna, och vi samverkar med andra aktörer i SAR-systemet. DRÖNARE ANVÄNDS ELLER testas redan

UAS = Unmanned Aerial System AI = Artificiell Intelligens SAR = Search And Rescue, sjö- och flygräddning FOI = Totalförsvarets Forskningsinstitut RISE = Research Institute of Sweden

12

SJÖR APPORTEN #4 2023

nu inom vissa av Sjöfartsverkets verksamhetsområden, som exempelvis sjömätning och isrekognosering. – Kunskapsutbyte och testbäddar är viktiga nycklar för att kunna systematisera användningen av ny teknik, säger Lisa. Ofta befinner vi oss i liknande miljöer för

att utföra våra uppdrag och det vi gör här idag kan andra verksamheter dra nytta av.

Svårt för utveckling och regelverk att hålla jämna steg När ny teknik utvecklas är inte alltid regelverket anpassat. Det här är en utmaning, menar Lisa, och liknar det vid att lägga rälsen medan tåget kör. – Det är viktigt att vi samverkar mellan akademi, näringsliv och myndigheter för att hitta metoder och en gemensam nivå där vi både utvecklar tekniken så den uppfyller regelverket, och tvärtom. Kompletterande flygegenskaper På Arkö testas idag tre olika typer av drönare. Rikard Tyllström, tidigare trafikpilot och numera verksamhetsansvarig för UAS-labbet vid Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet, förklarar mer. – Idag ska vi testa en multirotor som startar och landar från en begränsad yta, en hybrid som startar vertikalt och sedan


q

En sista koll på tekniken, några justeringar och sedan är drönaren redo att lyfta från Arkös helikopterplatta.

övergår till framåtdrift, samt ett sjöflygplan som kan starta och landa på vattnet. TESTERNA SYFTAR TILL att ett flertal

olika luftfartyg med olika egenskaper ska kunna hjälpas åt. – Med hjälp av AI-tekniken kan vi kombinera drönare med olika egenskaper, säger Rikard. Vid ett larm kan vi först skicka ut en drönare som kan göra drygt 300 km/h. När vi snabbt fått en lägesbild skickar vi parallellt ut en uthållig variant som har lång flygtid och kan bära fler sensorer. BLAND DET VIKTIGASTE är att drönaren

är enkel att använda, menar han. – Det är precis som en semesterkamera. Är den för klumpig och krånglig, använder du den inte. Målbilden är att människan bara tar del av analysen och att drönaren är ett mer självgående verktyg som kan lösa uppgifter och fatta beslut automatiskt utifrån givna direktiv. Där har vi förstås u en bit kvar. p

Med en vingbredd på 2,5 meter är drönaren av hybridmodell en imponerande syn. Rikard Tyllström från Trafikflyghögskolan ser fram emot att skicka iväg den ut över havet.

SJÖR APPORTEN #4 2023

13


Outröttlig teknik AI-centralen är placerad under ett partytält som ger skön skugga. Här, i sitt ”office with a view” för dagen, sköter medarbetarna från FOI all kommunikation, gör systeminställningar och bearbetar data som kommer in från drönarna. Ansvarig för projektet från FOI är Marianela García Lozano, förste forskare på enheten Beslutsstödssystem. – Vår forskning fokuserar på artificiell intelligens och hur vi kan använda tekniken för att ge rätt beslutsunderlag inom olika områden. Fördelarna med AI är att tekniken kan hantera stora stora mängder data utan att någonsin bli trött. q

FOIs Marianela García Lozano gläds åt de framgångsrika testerna.

– Att jobba med bilder på människor i svenska vatten, filmade från hög höjd och ur nya vinklar är relativt nytt. Ju mer drönare används inom räddningsområdet, desto mer data finns att träna på. AI-tekniken är precis som oss – ju mer den får träna, desto bättre blir den. PROJEKTET TAR SLUT vid årsskiftet. En

EN AV DE största utmaningarna är att hitta

utgångspunkt var att undersöka den teknik som finns och på så sätt har man uppnått målet, anser Marianela. – Vi ser ju en stor potential med detta, inte minst hur den AI-stödda tekniken tillåter oss att snabbare söka av större och mer otillgängliga områden. Det är en märkbar vinst.

tillräckligt bra och relevant data för att träna AI-modellen på. Marianela berättar att de lägger ner mycket tid på att söka och skapa data, rensa och anpassa den så att det blir så användbart underlag som möjligt.

Hybridmodell testas uppe på klippan Helikopterplattan på Arkö har milsvid utsikt över de glest spridda kobbarna innan öppna havet tar vid. Här ska den största drönaren

” AI-tekniken är

precis som oss – ju mer den får träna, desto bättre blir den. ” MARIANELA GARCÍA LOZANO, FOI p

14

SJÖR APPORTEN #4 2023

Den lilla smidiga drönaren lyfter med ett brummande ljud. Utrustad med avancerad AI-teknik ska den bidra till bättre sjö- och flygräddning.


p

Rohith Maben och Johan Eldh från Trafikflyghögskolan kontrollerar Wendy, i grunden en relativt billig, enkel och lättmanövrerad modell.

för dagen testas, en VTOL-modell (vertical takeoff and landing) som även är en hybrid med framåtdrift. Den har 2,5 meters vingbredd, nedåtvända rotorer längst ut på vingarna och en framåtdrivande rotor på stjärtvingen. UNDER DJUP KONCENTRATION styr Rikard

handkontrollen och varvar upp rotorerna. Efter ett par ögonblick av spänd förväntan stiger drönaren snabbt rakt upp mot skyn. Några förbipasserande båtar följer nyfiket vad som händer. Plötsligt sätter drönaren full fart framåt, seglar som en pilgrimsfalk genom luften och gör ett antal snygga åttor innan den landar den mjukt precis framför Rikards fötter. – Här var syftet att undersöka vilken uppkoppling vi kan få utomskärs för att säkerställa att insamlad data kan skickas hem, förklarar Rikard. Och det verkar funka bra. NÄSTA FARKOST SOM ska testas kallas

Wendy och är en mindre drönare i ett frigolit-

p

Drönaren Wendy kan starta från vattnet, med katapult eller genom att kastas iväg.

liknande material. Hon är av typen fast vinge och kan starta med kast, från katapult eller från vattnet. Konstruktören bakom, Johan Eldh på Lunds universitet, berättar om farkostens främsta egenskaper. – Wendy fungerar som en flygande flytväst och är det närmsta vi kommit en ”one-button-solution”, där minimalt med förkunskaper behövs för att skicka iväg maskinen på ett autonomt sökuppdrag. Kombinationen av enkelhet och lågt pris ska göra att flera sådana här drönare ska kunna täcka ett stort sökområde mer effektivt än en ensam större maskin. DEN VITA FLYGPLANSKROPPEN guppar

på vattnet innan Wendy drar iväg, far i vida svängar runt på vattnet och sedan lyfter mot himmelen i en elegant båge. Toppfarten är 70 km/h och flygtiden över en timme. Så länge håller hon inte på idag. När de autonoma systemen ombord har genomgått de planerade testerna landar hon snart igen utan problem.

p

Alexander Julin, lots och SAR-samordnare i Göteborg, agerar markör i vattnet. Drönaren skickar bilder till AI-modellen som upptäcker honom i realtid, räknar ut koordinater för hans position och skickar en signal att här finns en människa i vattnet.

Nöjd projektledare Syftet med dagens tester har varit att drönarna med hjälp av AI-tekniken ska kunna upptäcka och identifiera utlagda objekt på egen hand. Resultaten har varit lovande. Lisa och alla medverkande under dagen kan konstatera att drönare med AI kan bli väldigt användbart för att man snabbt ska kunna skicka ut resurser på plats. – Genom att samverka, dra nytta av varandras framsteg och nyttja våra olika samhällsresurser kan vi tillsammans jobba mot vårt yttersta syfte – att rädda liv. n

SJÖR APPORTEN #4 2023

15


NORRKÖPING

Kunderna blir allt nöjdare med Sjöfartsverkets arbete. I en färsk undersökning pekar pilarna tydligt uppåt. Men siffror på ett papper är en sak och människor av kött och blod något annat. Det är där Fredrik Strömbäck kommer in, i sin nya roll som verkets kund- och marknadskoordinator. – Jag vill vara en kontaktpunkt för branschen, någon som kan hjälpa kunderna när problem uppstår, säger Fredrik Strömbäck. TEXT OCH FOTO BJÖRN ALVERFELDT

Tre saker Fredrik Strömbäck saknar med sjölivet 1. LUGNET SOM uppstår när fartyget

lämnar kaj. 2. KÄNSLAN AV att vara utlämnad

till omständigheterna och problemlösningen som krävs. Ingen kommer dit och hjälper dig, utan du behöver vara din egen MacGyver. 3. SAMMANHÅLLNINGEN. Man

blir lite av en familj ombord, oavsett vad man har för bakgrund eller vilket land man kommer från.

16

SJÖR APPORTEN #4 2023


Fredrik är länken till kunderna

S

jön lockade honom tidigt och trots att en viss studietrötthet hade infunnit sig efter gymnasiet, valde Fredrik Strömbäck att läsa vidare. Utbildningen på Sjöfartshögskolan i Kalmar såg han som en biljett till ett roligt och meningsfullt yrkesliv. MEN TROTS ATT examensbeviset och cv:t

vittnar om fullgjord sjökaptensutbildning och drygt tre års tjänstgöring som styrman på Knutsen Oas Shippings och Finnlines fartyg, är titeln på visitkortet numera ”kundoch marknadskoordinator” och arbetsplatsen Sjöfartsverkets huvudkontor i centrala Norrköping. VAD HADE EN 20 år yngre Fredrik

Strömbäck sagt om det, om någon berättat det för honom när han skrev in sig på sjökaptensprogrammet? SVARET KOMMER BLIXTSNABBT.

– ”Absolut!” hade han sagt. ”Ja, tack”. Jag är född med förkläde i mammas och pappas butik och har alltid älskat att snacka med kunder, så det hade jag nappat på direkt.

flytväst som han föddes med och att platsen i fråga inte var föräldrarnas lanthandel utan deras segelbåt. I VERKLIGHETEN HADE en sådan mix av

plagg varit både motsägelsefull och otymplig, men på ett bildligt plan utgör kombinationen – förkläde, flytväst och ett par gummistövlar som han också kastar in av bara farten – den perfekta uniformen för hans nya roll på Sjöfartsverket. FREDRIK STRÖMBÄCK HAR alltid stått med

ena benet på ett fartyg och det andra bakom en butiksdisk. Han växte upp på Lagnö i Sankt Annas skärgård utanför Söderköping, med ”70 meter till vattnet men fyra mil till närmsta affär”. I alla fall efter att den där lanthandeln brunnit ner. DET VAR I butiken hans livslånga intresse

för kundrelationer väcktes när han lärde sig konsten att ”sälja mjöl till sommargästerna” och som senare förde honom tillbaka till skolbänken för att läsa till marknadsekonom. – Jag har alltid tyckt att det är våldsamt intressant varför någon väljer Pepsodent före Colgate eller tvärtom. Vad som styr konsumenternas val.

DET DÄR MED utstyrseln ska inte tolkas

bokstavligt. Bara minuter tidigare har han hävdat att det i själva verket var en

HAN ÄR SNABB med att poängtera att kund-

arbetet på ett affärsverk ser annorlunda ut.

– Sjöfartsbranschen är ganska komplex. Den drivs många andra saker än bara kundbemötande. Båtarna kommer inte till Sverige för vår skull, utan för att industrin behöver få någonting fraktat. Vårt jobb är att göra anlöpsprocessen så smidig som möjligt. OCH MED DE goda betygen i kundnöjdhets-

undersökningen i ryggen, inleder Fredrik Strömbäck i höst arbetet med att aktivt knyta kontakter med branschens aktörer. Ett uppdrag där hans egen bakgrund på sjön kommer att vara en stor fördel. – Vi pratar samma språk. Jag har lättare att se helheten eftersom jag vet hur det fungerar från andra änden. TANKEN ÄR ATT luckorna i kalendern ska

fyllas av inbokade möten med agenter, rederier och hamnbolag, för att lyssna in vilka önskemål och behov som finns från branschens sida. – Jag behöver bottna mer i de grundläggande behoven hos respektive kundgrupp. Få en bild av vad som är viktigt, helt enkelt. – Jag hoppas att jag kan vara den som hjälper kunderna när det blir problem. Hjälpa dem att hamna rätt. Sjöfartsverket är en spridd organisation och vi behöver skapa gränssnitt mellan de olika kundingångarna. Jag tror att hela branschen skulle må bra av att vi samordnade detta bättre. n

SJÖR APPORTEN #4 2023

17


Folkfest vid isbrytarturné EV E NT Sjöfartsverket inledde under

sommaren en isbrytarturné som pågår fram till slutet av oktober. Syftet är att väcka intresse för sjöfarten och både allmänhet och studerande bjuds in för att få en inblick i hur det är att arbeta till sjöss. TEXT STEFAN LANG FOTO ELIN JONSSON OCH BJÖRN ALVERFELDT

S

jöfarten skriker efter personal att rekrytera inom olika områden. För att göra sjöfarten mer synlig kom idén om en isbrytarturné från fartygens besättningar. Så här långt har gensvaret varit mycket positivt. – Än så länge har vi genomfört ”Öppet hus” för allmänheten vid tre tillfällen och besökssiffrorna har legat mellan 1 400 och 2 100 besökare på varje plats. Intresset är stort, säger Amund Lindberg, Affärsområdeschef Vintersjöfart. n

AMUND LINDBERG Affärsområdeschef, Vintersjöfart

Återstående turnéprogram 14 OKTOBER Frej besöker Örnsköldsvik. Öppet hus för allmänheten klockan 10–16. 21 OKTOBER Frej besöker Härnösand. Öppet hus för allmänheten klockan 10–16. Utöver detta anordnas särskilda visningstillfällen för Många tog chansen i sommar att få gå ombord på någon av Sjöfartsverkets isbrytare.

18

SJÖR APPORTEN #4 2023

inbjudna gymnasie- och högskolor på båda orterna. Besök sjofartsverket.se för mer information.


p

För besökarna anordnades fiskdamm och tävlingar.

p

Besättningen på Frej visar upp kommandobryggan för en vetgirig publik.

p

t

Intresset från allmänheten har varit stort under Sjöfartsverkets isbrytarturné, med fyrsiffriga besökssiffror vid varje Öppet hus hittills. I Norrköping besökte dessutom 1400 skolungdomar isbrytaren Frej i en riktad rekryteringssatsning.

Framtida besättning? Många barn har varit nyfikna på Sjöfartsverkets isbrytare under turnén.

SJÖR APPORTEN #4 2023

19


Förnyat förtroend PA RIS/MONACO/NORRKÖPING Representanter från Sjöfartsverket

har under sommaren fått förnyat förtroende i två internationella organisationer. Johan Wahlström valdes in i IALAs styrande råd och Magnus Wallhagen valdes om som ordförande i IHOs tekniska kommitté. TEXT BJÖRN SPJUT ILLUSTRATION JÖRGEN WOSS

JOHAN WAHLSTRÖM Enhetschef infrastruktur, Sjöfartsverket

FAKTA IALA IALA (International Association of Marine Aids to Navigation and Lighthouse Authorities) bildades 1957 med drygt 90 medlemsländer. IALA samlar myndigheter, konsulter, vetenskaps- och utbildningsinstitut och upp-

BOJSYSTEM (MBS)

muntrar till kunskapsutbyte.

NAVIGERINGSSYSTEM (ASIM) RADIONAVIGERINGSSYTEM (DGPS) SJÖTRAFIKINFORMATIONSTJÄNSTER (VTS) HJÄLPMEDEL FÖR NAVIGATIONSPLANERING OCH SERVICE

20 SJÖR APPORTEN #4 2023

Grattis Johan Wahlström, enhetschef på Sjöfartsverkets infrastrukturavdelning, till det fortsatta förtroendet i IALA Council! Vad tror du ligger bakom Sveriges starka position i organisationen? – Vi har ju varit väldigt aktiva inom IALA med innovationer. Inte minst med AIS (Automatic identification system), som nu används i hela världen för att identifiera fartyg och kunna följa deras rörelser. Det är ju en svensk uppfinning som en av våra lotsar initierade en gång i tiden. Vilka är de viktigaste frågorna att driva i rådet under de kommande fyra åren? – IALAs ledord de närmaste åren är hållbarhet och det är ju något som vi har fokus på inom Sjöfartsverket. Men viktiga frågor de närmaste åren är också digitaliseringen och automatiseringen av sjöfarten. Att kunna ta del av andra länders erfarenheter, forskning och innovationer på området är jätteintressant. Ett annat spännande område är hur AI kan användas för att automatisera och effektivisera sjöfarten. Vilka vinster ser du med Sveriges engagemang i IALA på kort och lång sikt? – Det absolut viktigaste är att vi är med i kommittéarbetet och att vi är aktiva där, det är i kommittéerna som arbetet med att ta fram alla standarder börjar. n


de internationellt Grattis till det fortsatta förtroendet i IHO! Vad innebär din roll i organisationen? – Jag var ordförande i IHOs tekniska kommitté tidigare i tre år och fick nytt förtroende för ytterligare en treårsperiod när det var dags för omval i juni. Och det var glädjande. Den tekniska kommittén ansvarar för nio arbetsgrupper, som framför allt jobbar med olika standarder. Det som är tyngst i det arbetet är den nya standarden för nästa generations sjökortssystem, som i ett första steg börjar gälla från 1 januari 2026 och från 2029 ska vara helt infört. Vad kan Sverige som land bidra med i IHOs arbete? – Vi har med flera personer i kommittéerna som nu jobbar fram de nya standarderna, där kan vi vara med och driva den utvecklingen framåt. Vi kan också vara med och påverka de nya standarderna för att anpassa dem till svenska förhållanden för att få en effektivare sjöfart. Men kanske ännu viktigare för oss är att vi driver utvecklingen och införandet av nya produkter och nya system regionalt. Framför allt i Östersjön, men också i Nordsjön med våra grannländer. Vilka frågor ser du är viktigast att driva under de närmaste åren? – Det är viktigt att det första paketet för de nya standarderna för nästa generations sjökort kommer på plats nästa år. Men som ordförande i tekniska kommittén handlar det också om lite mer mjuka frågor – att uppmuntra alla som jobbar med frågorna och skapa ett bra arbetsklimat. n

FAKTA IHO IHO (International Hydro-

graphic Organization) är ett samarbetsorgan bildades MAGNUS WALLHAGEN

1921 och har i dag ett 100-tal

Stf Affärsområdeschef AO Sjögeografi, Sjöfartsverket

koordinerar kartläggning av

medlemsländer. Organisationen världens sjöar, hav, farbara vattenvägar och upprättar standarder för sjökort och sjömätning.

STANDARD PAPPERSSJÖKORT SJÖMÄTNINGSSTANDARD GLOBALA NAVIGATIONSVARNINGAR STANDARD ELEKTRONISKA SJÖKORT – ECDIS NÄSTA GENERATION SJÖKORT – S-100 ECDIS

SJÖR APPORTEN #4 2023

21


Kapten Smith tar befälet MA R STR A ND Joel Smith har levt hela sitt liv med

sjöfarten närmast hjärtat. Innan han utsågs till tillförordnad generaldirektör för Sjöfartsverket vid halvårsskiftet 2023, arbetade han som chef för infrastrukturavdelningen. Men själv lyfter han lika gärna fram sin bakgrund på Lysekils lotsstation som en central del av meritförteckningen. TEXT BJÖRN ALVERFELDT FOTO EMELIE ASPLUND

B

arndomshemmet vid Norra Hamnen i Lysekil erbjöd en panoramavy över hela horisonten och allt sedan dess har havet funnits med som en ständig följeslagare i Joel Smiths liv. Att 22 SJÖR APPORTEN #4 2023

fråga om hans första minne av sjön visar sig vara tämligen fruktlöst – Det är som att fråga ”Minns du första gången du åt mat?” eller “Kommer du ihåg när du drog ditt första andetag?”, säger han.

Joel Smiths tre favoritställen längs västkusten 1. METVIK En fantastisk badstrand utanför Lysekil. 2. NORD-HÄLLSÖ. En vacker ö utanför Strömstad med en otrolig utsikt. Man ser rätt in i Norge. 3. VENDELSÖARKIPELAGEN Söder om Åsa, där jag bor. Obebodda öar med jättefina stränder och kristallklart vatten.

– Jag är uppvuxen vid havet, jag har åkt båt sedan jag var jätteliten. Jag minns inget annat. Det har alltid funnits med mig ÄVEN SJÖFARTSVERKET FANNS med från

dag ett. Fadern hade börjat köra lotsbåt 1972 på Landsort i Stockholms skärgård några år före flytten till Bohuslän. Joel själv ”växte upp på lotsplatsen i Lysekil” och skulle behålla en fot på västkusten även efter att karriären tagit fart. För trots fullgjord sjöbefälsutbildning och pågående tjänstgöring som sjökapten på haven, återvände han till hemorten för att ta extrapass som båtman så snart det fanns en lucka i kalendern. DET ÄR, SOM han modest sammanfattar

sin passion för sjölivet i dag, ”alltid kul att åka båt”.


YRKESBANAN HAR DÄREFTER fört honom

via en chefstjänst i Göteborgs Hamn till uppdrag i England och Kanada, alltid med sjötransporter som den gemensamma nämnaren. FÖR FEM ÅR sedan slöts cirkeln då han

återvände till Sjöfartsverket, nu som infrastrukturdirektör, och sedan halvårsskiftet är han tillförordnad generaldirektör. ATT HANS YRKESBAKGRUND hjälper hon-

om i den nya rollen är inget han tvekar på. – Jag har lättare att bygga relationer med branschen och en kortare inlärningskurva för vilka utmaningar man står inför. Sen är det ingen nackdel att jag har god verksamhetskännedom och vet hur Sjöfartsverket fungerar. SOM TILLFÖRORDNAD HAR han å ena sidan

fullt mandat att leda myndigheten, å andra

sidan ingen aning om hur länge han blir kvar på posten. Men Joel Smith tonar ned svårigheterna. – Jag tänker inte på det, utan vill jämföra det med arbetet en båt: jag har blivit uppmönstrad för att ordinarie befälhavare har fått ett annat jobb. Mitt ansvar är att båten funkar och att vi gör det vi ska. Och min roll som överstyrman innehas av någon annan under tiden. – Men det är klart att man inte målar om skrovet i det här läget, det vore oansvarigt. DET ÄR TYDLIGT hur starkt Joel Smith

brinner för kärnuppdraget. Alla aspekter han lyfter – rekryteringsbehoven, säkerhetsläget, branschdialogen – kokar ner till just detta: att Sjöfartsverket även fortsatt måste säkerställa sina leveranser. Han gläds åt att sjöfarten tar plats i samhällsdebatten.

– Vi har aldrig pratat så mycket om sjöfart som under de senaste åren. Det kommer in allt mer i den allmänna diskursen. Ta till exempel Göteborgs-Posten: tidigare blev man förvånad om det stod något i tidningen om en båt, men nu handlar det om sjöfart på något sätt varje vecka. Om Donsö-mässan, om rederier som köper nya båtar eller om fartyg som kommer in till Göteborgs hamn. – Sen är det fortfarande så att en stor del av Sveriges befolkning står med ryggen vänd mot havet. Den allmänna kunskapen om sjöfarten i Sverige är låg i jämförelse med exempelvis Norge och Danmark. Sjöfarten finns inte närmast på näthinnan, utan det är tåg och väg som gäller. Där har både vi och branschen en viktig kommunikativ utmaning att lyfta det oerhört viktiga samhällsarbete som görs. n SJÖR APPORTEN #4 2023

23


” Alla som kommer

ut till Tistlarna vill upp till fyren. Den är ett utflyktsmål. Och de senaste åren har den sett för tråkig ut ”

Tistlarnas fyr blomstrar igen 24 SJÖR APPORTEN #4 2023


u Inför renoveringen har flera hundra kollin skeppats ut till Tistlarna, bestående av mat, färskvatten, elverk, bodar och arbetsmaterial.

q Var sak på sin plats. Varje kolli placeras ut med hjälp av helikopter.

K ULTURMI L JÖ Från arkitektritat utflyktsmål till väderbitet ruckel. De sommarboende på Yttre Tistlarna har inte gjort någon hemlighet av att man länge velat se en upprustning av den säregna fyrbyggnaden och i sommar har deras önskan äntligen blivit verklighet. TEXT OCH FOTO BJÖRN ALVERFELDT

S

om namnet antyder är Yttre Tistlarna en ögrupp, men i praktiken talar man sällan om platsen som något annat än en enda sammanhållen skärgårdsö. En ö som bara råkar ha begåvats med en pluraländelse. AVSTÅNDEN MELLAN HOLMARNA är

ibland så små att det nästan går att hoppa mellan dem, men för säkerhets skull finns en liten bro som förbinder de två huvudöarna som inte ens verkar ha några egentliga namn. I Svenska Fyrsällskapets databas Fyrwiki benämns de helt enkelt som “fyrön” och “lotsön”. Med små bokstäver. GEOGRAFISKT SETT BEFINNER vi oss

allra längst söderut i Göteborgs skärgård. Hit går inga reguljära båtturer och sedan fyren automatiserades och avbemannades

1969 har Tistlarna inga bofasta invånare. Men under sommarhalvåret är öarna inte bara ett populärt utflyktsmål för naturälskare, utan också säsongshemvist för ett litet antal lyckligt lottade sommarboende. En grupp som inte gjort någon hemlighet av att man gärna sett att Sjöfartsverket rustat upp den slitna fyren på “fyrön”. Helst i går. FYRBYGGNADSINGENJÖR JAKOB OLOFSSON

är den som oftast varit föremål för uppvaktningarna från allmänheten. – Det som har fascinerat mig mest under den tid jag har haft det här jobbet är hur många som är så extremt engagerade i just fyrar. Hur viktigt det är att bevara kulturarvet och att fyrarna ska skötas ordentligt u och se bra ut.

SJÖR APPORTEN #4 2023

25


t

Plexiglaset som omger lanterninen har släppt igenom mycket vatten under årens gång.

q

Jakob Olofsson har skött dialogen med de sommarboende.

DET ÄR SLUTET av maj och årets hittills

varmaste dag. Meteorologerna flaggar för en ny “2018-sommar” med torrt väder och höga temperaturer. Knappast optimalt för ett renoveringsprojekt på en skärgårdsö utan el och rinnande vatten. – Vädret är det största problemet i alla våra projekt, säger Sjöfartsverkets projektledare Jakob Olofsson. Att arbeta i sol och 35 grader är extremt jobbigt. LOGISTIKEN SOM OMGER renoveringen

är ett hundratusenbitarspussel. Ersättningsskruvar till en fyr från 1906 är inget man hittar i detaljhandeln, utan har fått specialbeställas från en smed. Sjöfartsverket har hyrt in sig i ett av husen på ön, för att byggjobbarna ska ha någonstans att sova mellan

Hallå där ... FOTO PRIVAT

... Peter Gropman, radioproducent på Iris Media som ligger bakom programserien ”Svenska fyrar” som sänts i P1 för andra sommaren i rad. 26 SJÖR APPORTEN #4 2023

Varför en radioserie om fyrar? Det är en sådan skattkammare av

Hur bestämmer du vilka fyrar det ska handla om?

livshistorier om människor som

Det finns jättemånga vackra fyrar

bott och levt stora delar av sina liv

som jag vill åka till, men det måste

ute på olika fyrplatser. Ensamheten

finnas en stark historia att koppla

i kombination med utsattheten för

till platsen för att det ska bli ett

havets nycker skapar en särskild

program. Jag är mån om att hitta

typ av berättelser. Att det när som

de udda historierna, som den om

helst kan bli svårt att lägga till vid

de tre kvinnliga fyrvaktarna på

en fyr eller ta sig därifrån. Att man

Knippelholmen. Den fyren finns

kan bli helt isolerad.

inte kvar och är inte så omtalad av


q

Det går att se med blotta ögat hur fuktskadad delar av fyrbyggnaden är.

Jakob Olofsson ...

arbetspassen och utöver material och verktyg har byggbodar, elverk, matkonserver och färskvattentankar skeppats ut från fastlandet. I DAG SKA alla kollin placeras ut på sina

rätta platser med hjälp av helikopter. Michael Wennergren är sommarboende på Tistlarna sedan 1991 och njuter av att se hur bodar och annat gods stryker över taken och att renoveringen snart äntligen kan börja. – På tiden! Alla som kommer ut till Tistlarna vill upp till fyren. Den är ett utflyktsmål. Och de senaste åren har den sett för tråkig ut. HAN TAR FRAM sin mobiltelefon, letar upp

Facebook-gruppen “Vi som älskar Tistlarna” och scrollar sig ner till en akvarellmålning

som lagts upp av Anita Helldner, dotter till Gunnar Westerberg som var fyrmästare på ön 1952–63. Den gulröda tegelfasaden på bilden står i skarp kontrast till dagens grånade och väderbitna byggnad. – Så såg den ut innan det blev puts! säger Michael Wennergren. FLÖDET UTGÖRS ANNARS av lika delar

fågelobservationer och vad som endast kan beskrivas som rena kärleksförklaringar till lugnet och stillheten på den avlägset belägna ögruppen. En stillhet som nu får stå tillbaka för ljuden från renoveringsarbetet under sommarmånaderna. – Det får det vara värt, säger Michael Wennergren. Det kommer en sommar även nästa år. n

... du var orolig för en ”2018sommar”. Nu blev det rekordregnigt i stället, hur påverkade det arbetet? – Det påverkade oss mycket. Vi har fått anpassa oss efter vädret, men vi har kunnat köra våra transporter som planerat och entreprenörerna har ställt upp på de justeringar vi behövt göra. Fast jag hade nog föredragit en rekordtorr och varm sommar, faktiskt. Hur nöjd är du med resultatet? – Extremt nöjd. Det var länge sedan fyren var så fin som den är nu. Från de sommarboende har jag också bara hört gott. VID TIDEN FÖR pressläggning

återstår vissa fönsterarbeten innan de sista byggställningarna kan rivas. Slutbesiktning kommer att ske under oktober och bilder på den upprustade fyrbyggnaden kommer i nästa nummer av Sjörapporten. n

”fyrfansen”. Det är roligt att berätta

på vilka mikrofonskydd man ska

om sådana platser och inte bara

ha när det blåser.

Peters favoritfyrar

Vilken fyr besökte du senast?

1. Tjärven. Fulsnygg och mystisk! En fyr som

Jag har precis varit ute vid Märkets

jag ännu inte har besökt.

om ”finfyrarna” som Pater Noster eller Nidingen.

Hur går inspelningarna till?

fyr. Den hör tekniskt sett till Finland,

2. Pater Noster. Det är svårt att motstå

Jag är mån om att verkligen åka

så jag går lite utanför program-

ut till platserna, att det inte ska

formatet. Sveriges Radio har inte

vara en studioproduktion. Det

beställt någon ny säsong än, men

3. Bergudden. Arkitektritad pepparkaksfyr

är en ständig kamp mot hårda

jag försöker ändå att samla på

klädd i trä. Behöver man säga något mer?

vindar och jag har blivit en expert

mig material inför framtiden. n

Heidenstams eleganta mecanofyrar.

SJÖR APPORTEN #4 2023

27


NOTISER

TEXT BJÖRN ALVERFELDT, KARIN TORESAND

T

rafikverket och Sjöfartsverket förordar att de nya slussarna i Trollhättan byggs enligt det norra alternativet. Ställningstagandet offentliggjordes i samband med att ett nytt samråd inleddes den 11 september i staden.

ILLUSTRATION TRAFIKVERKET

Nu ska den nya sträckningen av Trollhätte kanal beslutas Alternativ nord Alternativ syd

DE UTREDNINGAR SOM gjorts visar på

stora fördelar i jämförelse med det södra alternativet. – Det norra alternativet innebär en kortare ombyggnadssträcka, vilket ger mindre överskottsmassor att transportera bort genom Trollhättan. Klimatbelastningen blir lägre, byggtiden kortare, kostnaden lägre och färre hus måste lösas in, säger Trafikverkets projektledare Mikael Rintala. – Med nya slussar i norr påverkas sjöfarten och näringslivet väsentligt mycket mindre eftersom det krävs få korta avstängningar då sträckningen ligger skild från dagens slussar, säger Joel Smith, infrastrukturdirektör och tillförordnad generaldirektör på Sjöfartsverket. SAMRÅDET PÅGÅR FRAM till den 15 oktober.

Alla synpunkter som inkommer kommer att beaktas inför lokaliseringsbeslutet. n

E

fficientFlow, Sjöfartsverkets projekt för förbättrade trafikflöden och hamnanlöp, har nominerats till Regiostars Award 2023 i kategorin ”A connected Europe”. Den digitala infrastrukturen som utgör EfficientFlow gör att uppdaterad hamndata kan delas i realtid, med minskade kostnader och utsläpp som följd. – Projektets resultat hjälper till att rädda planeten, säger Ulf Siwe på enheten Forskning och Innovation. ULF SIWE EFFICIENTFLOW ÄR ETT samarbetsprojekt med FinTraffic, Satakunta yrkeshögskola

samt Gävle och Rauma hamnar. Regiostars arrangeras av EU-kommissionen och årets vinnare presenteras vid en ceremoni i tjeckiska Ostrava den 16 november. n 28 SJÖR APPORTEN #4 2023

Enheten för Forskning och Innovation, Sjöfartsverket


FOTO TOMAS NYBERG/TRELLEBORGS ALLEHANDA

Sista måltiden på Titanic återskapas i Trelleborg

Lakeway Link – ny hållbarhetssatsning i Östersjön

V

id årsskiftet börjar Lakeway Link transportera trailer och oversize cargo mellan Polen och Mälaren. Rederiet bildades för två år sedan av

Wallenius och Greencarrier. – A perfect match, säger Göran Söderdahl, kommersiellt ansvarig på Wallenius Marine. Greencarrier är ett familjeföretag som vi, med

U

nder två kvällar i oktober serveras en unik tiorättersmeny på restaurang Victoriasalongen i Trelleborg. Det är krögaren Jimmy Brorsson, känd från bland annat ”Dessertmästarna” på Kanal 5, som ligger bakom initiativet. VICTORIASALONGEN SLOG UPP portarna i december 2022 i

anslutning till Trelleborgs centralstation och har hämtat både namn och inredning från den gamla tågfärjan S/S Drottning Victoria som främst trafikerade sträckan Trelleborg – Sassnitz och gjorde sin sista resa 1967.

samma inställning när det gäller hållbara transporter. GÖRAN SÖDERDAHL Kommersiellt ansvarig, Wallenius Marine

DEN NYA SATSNINGEN är ett

led i att närma sig den omfattande kustsjöfart som fanns i Sverige och runt Östersjön på sextio- och sjuttiotalen.

– Vi behöver komma tillbaka till det och få ut lasten på sjön igen. Transporterna korkar igen vägar och städer och sliter hårt på järnväg och vägnät.

DEN EXKLUSIVA TIORÄTTERSMENYN består bland annat av

lamm i mintsås, ostron och gåsleverpaté med selleri. Har du inte bokat bord, är du för sent ute. Båda sittningarna sålde slut fort, enligt Sydsvenskan. n

TVÅ NYA FARTYG ska byggas så snart volymerna är

säkrade. Gällande valet av hållbart drivmedel för Lakeway Link en kontinuerlig dialog med myndigheter, organisationer och andra aktörer i branschen. – Den gröna omställningen kommer inte att flyga om alla sitter på sin kammare och bara tittar på sitt eget, säger

Grattis till korsordsvinnarna!

Göran. Vi samlar på oss kunskap och gör vad vi kan. Förhoppningsvis kan vi även starta fler hållbara linjer. Vilka kan inte säga idag, för det är ju så inom shipping – vi åker

Tore Olsson, Sundsvall, Ellinor Utbult Karlsson, Helsingborg

dit kunderna finns. n

och Gunnar Hjertstrand, Stavsnäs som löste förra numrets korsord korrekt och får varsitt exemplar av Sjöatlasen. n SJÖR APPORTEN #4 2023

29


OMBORD

OMBORD är sidor för dig som arbetar till sjöss. Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjöfolk ett fritidsoch kulturliv som ska kompensera för det man går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

BOKTIPS FRÅN SJÖMANSBIBLIOTEKET

1

Galenskaparna och After Shave: Ogräset i den svenska underhållningsrabatten (Bokförlaget Forum) Kalle Lind, Henrik Jutbring

3

Sjömansliv och guldgrävardöd (Breakwater Publishing) Gunwor Nordström

SEDAN GALENSKAPARNA OCH After Shave slog sina

BOKEN UTGÅR FRÅN

påsar ihop 1982 har de tagit den svenska underhållnings-

författarens egen släkt-

branschen med storm. Macken, Leif och En himla många

historia med minnes-

program är milstolpar i den svenska nöjeshistorien. Gruppen

fragment och skön-

har skapat sin alldeles egna nisch, med en fot i det folkliga

litterära inslag från sten-

och en i det absurda.

huggarliv, kvinnoliv och sjömansliv. Fartygs-

TILLSAMMANS MED GAS-FANTASTEN Henrik Jutbring

historia, barkbåtsarmada

tar sig Kalle Lind an ännu en samling svenska humorikoner,

och sjöfart. Historiska

i den första boken som försöker täcka gruppens hela

fakta med fotografier,

produktion, på fullaste skoj och allvar. Det här är en berättelse om gruppdynamik,

gamla brev, postkort, varvas med Axel Valfrids

meningsskiljaktigheter, entreprenörskap, underifrånperspektiv, underbett, stämsång,

unika levnadsöde. Vi får följa Axel Valfrid och hans

satir och en ständig strävan framåt. n

familj genom barndomen i norra Bohuslän; från gränstrakterna Sverige–Norge och den så vidunderligt vackra Idefjorden. Vid 15 års ålder påbörjas matrosutbildning för Axel Valfrid tillsammans med äldre brodern på Karlskrona Amiralitet. Därefter följer

2

spännande seglatser ombord på fartyg, osedvanligt

Hajen (Modernista) Peter Benchley

dramatiska händelser äger rum på världshaven. EFTER MISERABLA ARBETSFÖRHÅLLANDEN

EN HELT VANLIG morgon spolas vad som finns kvar av

ombord på en långresetur rymmer Axel Valfrid

Chrissie Watkins kropp upp på badorten Amitys vita sand-

från den norska skutan i Australien, vintern 1911.

dyner. Hon har dödats av en massiv vithaj. Polischefen

Därborta får han anställning som järnbanearbetare

Martin Brody vill få badstränderna stängda, men krassa

under några år. Han återvänder till sjöss, hamnar

affärsmän – liksom borgmästaren Larry Vaughn – kräver att

i Sydafrika och arbetar länge vid guldgruvorna i

saken tystas ner.

Transvaal samt vid koppargruvorna i norra Rhodesia. Axel Valfrid finner den stora kärleken och bildar familj

SÅ SKÖRDAR HAJEN ytterligare människoliv, bland dem

i Sydafrika. Han arbetar kvar i Transvaal fram till sin

en ung pojke. När ryktet och rädslan sprids hotas den

död 1937 (gruvdistrikten kring Johannesburg).

turismberoende staden av ruin. Martin Brody blir tvungen att ta upp kampen mot Amitys cyniska maktmän – och mot djuret från djupen.

ÅTERBLICK PÅ SJÖMANSKAPET i bokens slut-

kapitel visar god kamratskap genom åren, utifrån HAJEN HÖR TILL 1900-talets stora populärkulturella klassiker, lika delar äventyrs-

gemensamma erfarenheter till sjöss. Trots dåtidens

roman som samhällskritik. Nu ges romanen ut på svenska för första gången på 45 år,

stenhårda arbetsvillkor fanns en längtan och levande

i översättning av Staffan Andrae och Ingemar Forsström.

kärlek kvar till havet och sjöfarten. n

30 SJÖR APPORTEN #4 2023

n


FILM

Tre tips för en lyckad filmhöst TEXT JOAKIM MALMBERG

V

i vet hur det kan va. Du mönstrar av, du vill ta det lugnt

EN ANNAN METOD för att slippa genomföra omfattande sökinsatser

en stund, se en film men redan där stöter du på patrull.

så fort filmsuget kommer är att abonnera på Sjömansservice hyrfilms-

Ska man ta den på bio, hemma eller på surfplattan? När

tjänst. Varje månad får ditt fartyg ett paket med fem till sex stycken

valet är gjort kvarstår dock den största frågan; vad i hela

kvalitetsfilmer. Filmerna kommer på dvd eller Blu-ray. Ett stort antal av

fridens namn ska man se, hur väljer man i ett närmast

titlarna är amerikanska men vi eftersträvar alltid en bredd kring genre och

oändligt utbud? Men du kan sitta lugnt i båten för Sjömansservice har löst

ursprung. Besök seatime.se eller maila på sjomansmedia@sjofartsverket.se

problemet. Här kommer tre noga utvalda titlar med premiär under hösten.

så berättar vi mer. Vi tror att ni kommer att gilla det här!

Nr 1: The Killer

Nr 2: Napoleon

DAVID FINCHER ÄR tillbaka med

RIDLEY SCOTT SOM inledde sin film-

en mördare-skildringar i thriller-skrud.

skarriär storartat med Alien och Blade

BELLMAN, TAUBE OCH Cornelis,

Nu spelar Michael Fassbender en

Runner och följde upp med bland annat

så ser väl våra skalder ut i kronologisk

Streamingpremiär: 10 november

Biopremiär: 22 november

Nr 3: Somliga går med trasiga skor Biopremiär 17 november

yrkesmördare som får ett pris på sitt

Gladiator och The

ordning. Under hösten får den sist-

eget huvud. Fincher är van vid att

Martian är tillbaka.

nämnda en egen dokumentär och visst

adaptera befintliga verk och nu är

Hans ointresse för

är det väl på tiden? Det har naturligtvis

förlagan en fransk serieroman.

nutidsskildringar

gjorts mycket material kring trubadurens

manifesterar han

liv och gärning men det var länge sedan vi

MANUSET ÄR SKRIVET av Andrew

återigen, nu genom

fick något riktigt välarbetat kring honom

Kevin Walker som senast jobbade

att göra en film

i filmform.

med Fincher under Se7en, vilket väl

om Napoleon

Men snart

kanske är den

Bonaparte.

bästa polis-jagar-

är det dags och jag tror

mördare-filmen

TITELROLLEN

att vi kan

genom tiderna?

SPELAS AV vår

förvänta oss

Filmen går direkt

tids kanske främsta karaktärsskådis

ett ärligt och

till streaming så

– Joaquin Phoenix, så förutom ett

relevant stycke

för oss Se7en-

påkostat historiskt epos kan vi också

film från

fans kommer jul-

förvänta oss en Napoleon med felfri

en skicklig

afton tidigt i år.

amerikanska.

berättare.

SJÖR APPORTEN #4 2023

31


OMBORD

FOTO MIKE JOSEFSSON

Ida H:s årsdebut i Sjöpokalen

Rosenhill renoverat

HELGEN FÖRE MIDSOMMAR låg torrlastaren Ida H i

VÅR ANLÄGGNING ROSENHILL Seamen’s

Malmö. Besättningen ville gärna friidrotta och så blev det.

Center har rustats för framtiden. Det hand-

– Det är ett glatt gäng och jag har följt vissa av dem

lar om investeringar i ny ventilation och upp-

i över tio år, sedan min tid i Norrköping, säger Mike

värmning. Simbassängen har också fått sig

Josefsson som är platsombud i Malmö.

en uppfräschning. Välkomna på ett besök!

EVENT

Krigsseglardagen i Norrköping och Göteborg TEXT OCH FOTO JIMMY ERIKSSON

D

en första söndagen i september hålls traditionsenligt minnesstunder för de svenska sjömän som omkom under andra världskriget. Högtidlighållandet sker på olika platser i landet och Sjömansservice är involverade i flera av arrangemangen.

Henning Plath, vid Estoniamonumentet. Därefter tog sig två tredjedelar av skaran till Johannisborg Seamen’s Club för att lyssna till Carl Carlsson från föreningen Svensk Sjöfart, som berättade om återuppbyggnadsarbetet av totalförsvaret från sjöfartens perspektiv.

I NORRKÖPING SAMLADES ett 40-tal

EFTERÅT BLEV DET gemensamt fika.

personer för ett korum, lett av prästen

Arrangörer var, förutom Sjömansservice,

32 SJÖR APPORTEN #4 2023

Sjömanskyrkan i Norrköping, Skeppare Societeten och Flottans män i Norrköping. I GÖTEBORG HÖLLS arrangemanget i

Carl Johans församlingshem, tillsammans med Sjömanskyrkan i Göteborg. Där bjöds besökarna på ett högtidstal av Torbjörn Dalnäs, musik från Flottans män och en vacker bakelse till kaffet. n


FOTO AZAMARA PURSUIT

Uppskattad basketmatch i Stockholmsnatten UNDER EN SEN augustikväll ordnade Sjömansklubben Kaknäs nattbasket

för besättningen på passagerarfartyget Azamara Pursuit. Stämningen var så god hos de 20 spelarna att matchtiden fick förlängas och sjöfararna uttryckte flera gånger sin tacksamhet för servicen och hela arrangemanget.

IDROTT OCH MOTION MED SJÖFOLK

Repris för golf på ”Öjn” TEXT JOAKIM MALMBERG FOTO ANDERS GUNNARSSON

F

ör andra året i rad spelades golftävlingen Sjöslaget Ost på gotländska Gumbalde GK. Totalt reste 47 deltagare till banan för att göra upp i A-respektive B-klassen, samt den årliga skolmatchen mellan Chalmers och Kalmar. Inspel erbjöds dagen innan men klockan nio på onsdagsmorgonen den 6 september var det skarpt utslag. Starten var av typen shotgun vilket den här gången innebar att spelarna startade samtidigt på 14 av banans 18 hål. Vädermässigt var det som om september ville kompensera för hur juli och augusti betett sig och bjöd på 22 graders värme och strålande solsken. En del vind fick dock golfarna stå ut med.

FÖRUTOM SJÖSTUDERANDE FANNS det spelare från

Destination Gotland, Viking Line och Tarbit Shipping med flera. PER JOHANNISSON FRÅN Wesman upprepade bedriften

från Sjöslaget Väst och vann B-klassen och i A-klassen var det Sam Saetre från Bit Wind som tog topplaceringen. Priser för längsta drive, närmast hål och bästa brutto delades också ut. Vinnarna kunde efter spelet se fram emot en prisutdelning med golfbagar, golfklockor, klubbor och mycket annat. Stort tack till alla som möjliggjorde tävlingen, vi ses nästa säsong! n

DEN PRESTIGEFYLLDA SKOLMATCHEN blev i år ett gastkramande

möte men resulterade till slut i att Chalmers tog hem titeln med bara ett slags marginal. Kalmar gick i hamn med 145 medans Chalmers landande på totalt 144 slag.

u

u

Fler bilder och resultat finns på seatime.se

Axel Johansson, Sjöingenjör 3, Chalmers, vann priset längsta drive på hål 15, med sitt slag på 260 meter.

SJÖR APPORTEN #4 2023

33


Leverans av medier till ett fartyg i den japanska hamnstaden Kobe. Lådorna med böcker, kassetter och filmrullar var tunga att bära och ibland fanns det enklare sätt att få dem ombord. Bokväskorna finns fortfarande kvar men har blivit något nättare med åren.

u

Trefjärdedels sekel i sjöfolkets tjänst JUBILEUM Välfärden, HKF och Sjömansservice – kärt barn har många namn. Sedan 1948 har den svenska sjömansserviceverksamheten arbetat under olika organisationer men alltid med samma inriktning; att erbjuda sjöanställda en meningsfull fritid och en känsla av ett hem långt hemifrån. TEXT JIMMY ERIKSSON

34 SJÖR APPORTEN #4 2023


R

edan 1920 tog Internationella Arbetstagarorganisationen, ILO, upp frågan om välfärdsservice till sjöfolket på sin agenda. Sedan skulle det dröja till 1936 innan en särskild rekommendation kunde godkännas. Rekommendation nr 48 avsåg åtgärder för främjande av sjömännens välfärd i hamnarna. Tolv år senare, 1948, bildades Handelsflottans Välfärdsråd i efterdyningarna av andra världskriget. Runt 2 000 svenska sjömän i handelsflottan omkom på grund av olika krigshandlingar och efter krigsslutet rådde svåra förhållanden för många. SEDAN DESS HAR uppdraget varit att sörja

för goda fritids- och rekreationsmöjligheter, att tillhandahålla sjömännen ett kulturutbud och se till att aktuella nyheter kan komma ombord. I olika kostymer och tack vare svenska-, nordiska- och internationella samarbeten har Sjömansservice och dess föregångare kunnat göra just det under 75 år.

presset har gått från telegrafi till Telex till e-post, Sjömansbiblioteket erbjuder idag inte bara fysiska böcker, utan även e-böcker och e-ljudböcker, och rapportering av motionstillfällen sker idag via e-tjänsten SeaSportal; där individens träningsdagbok genererar poäng till lagtävlingen Sports League. IDAG DRIVER SJÖMANSSERVICE tre egna

anläggningar – i Göteborg, Stockholm och Norrköping. Ett kännetecken är nära samarbeten med sjömanskyrkorna och lokala idrottsföreningar på samtliga dessa platser och några till i Sverige. I Antwerpen finns en representant som efter överenskommelse också servar fartyg i kringliggande hamnarna Rotterdam, Zeebrugge och Gent. VERKSAMHETEN NÄTVERKAR MED de nordiska systerorganisationerna och det internationella organet International Seafarer’s Welfare and Assistance Network, ISWAN, och har flera gånger fått ekonomiskt stöd från ITF Seafarer’s Trust.

FARTYGENS LIGGETIDER I hamn har blivit

allt kortare. Sjöfolkets behov förändras i och med det och med ny teknik. För Sjömansservice har det hela tiden gällt att hänga med i förändringarna och vara flexibla, för att kunna erbjuda en värdeskapande service. För bara 10-15 år sedan fanns det fortfarande ett behov av telefonhytter och stationära datorer på sjömansklubbarna. De har idag ersatts med refill-kort till mobiltelefoner, wifi och besökarna har egna surfplattor. Inom några år kanske de flesta besättningar har fri tillgång till internet. Den ökade möjligheten till uppkoppling ombord kan säkert minska avståndet till familjen därhemma. Baksidan kan vara att fler isolerar sig i sina hytter för att kommunicera på sin fritid. Sjömansservice tror att det sociala mötet blir ännu viktigare framöver och arbetar vidare med att ta verksamheten in i framtiden, med sjöfolkets behov i fokus. n

VID HALVÅRSSKIFTET 1976 tog arvtagaren

Handelsflottans kultur- och fritidsråd, HKF, över rodret och 1978 införlivades Svenska Sjömansbiblioteket, grundat 1930, i organisationen. ATT SJÖFARTEN ÄR en ovanligt föränderlig

bransch är knappast någon nyhet för dig som läser det här och det har också präglat verksamheten genom alla år. Stationer och sjömansklubbar har öppnats och stängts i flera av världens hörn, för att följa det svenska tonnaget. Bland annat kan nämnas Kobe, Sydney, Hamburg och Rotterdam. 30 ÅR EFTER att HKF bildats inordnades

verksamheten i Sjöfartsverket. Detta skedde den 1 januari 2007 och här ligger verksamheten än i dag. Trots att mycket förändrats genom åren är grunduppdraget detsamma – att erbjuda sjömän ett meningsfullt och attraktivt fritidsliv. 16 mm filmrullar har, via VHS, ersatts med DVD- och Blu-rayskivor, den klassiska nyhetsbäraren SAX-

p

t

1956 köpte Välfärdsrådet ett markområde utanför Sydney, Australien, där fritidsanläggningen Boomerang byggdes. Med tiden minskade de svenska anlöpen drastiskt, vilket gjorde att anläggningen såldes 1976. Idrotts- och friskvårdsarrangemang har i alla år genomsyrat verksamheten, och gör det än idag. Under flera decennier fanns världsomspännande serier inom fotboll och bordtennis. Men det behöver inte vara uppstyrda arrangemang. Som bilden visar, räcker det gott med en boll i en lina för att få till både rörelse och engagemang ombord.

SJÖR APPORTEN #4 2023

35


POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

Är energieffektiva transporter på din horisont? Om du frågar oss på Sjöfartsverket, så går vägen till en energieffektivare transportsektor till sjöss. Ett enda fartyg på Östersjön motsvarar 500 lastbilar och redan idag skulle mer än var tionde lastbil som kör långväga godstransport kunna flyttas över till sjötransport. Det är mer än 165 000 lastbilar per år, vilket skulle avlasta våra vägnät och halvera koldioxidutsläppen för samma mängd gods. På Sjöfartsverket jobbar vi för att utveckla sjöfarten och att öka dess kapacitet. Vi gör det genom forskning och innovation, utveckling av farleder och att attrahera viktig kompetens till branschen.

sjofartsverket.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.