Page 1

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 1 2019

rapporten

Perspektiv på framtidens gods Fototävling för sjöfolk Polarresa blev teater

Mäter inomskärs

Stora vinster i säkerhet och effektivitet efter att Sjöfartsverket sjömätt i Stockholms och Ålands skärgårdar.

tema

Sjömät n på grun ing d vatten a


AVGÅNG FOTO: EMMA EDSTRÖM

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessut­ om distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjö­ vägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.

19 6

TR

Adress: Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon: 0771-63 00 00 Webbplats: www.sjofartsverket.se Prenumeration: För att prenumerera, adressändra eller säga upp din prenumeration på Sjörapporten maila sjorapporten@ sjofartsverket.se Adressändring: sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Niclas Härenstam Redaktör: Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion: Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Daniel Lindblad, Sara Loftås. Formgivning: Rubrik AB Tryck: Danagård LITHO ISSN-1402-2028 YCKSAK 3041 0 Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Sjörapporten nr 1 2019 Omslagsfoto: Fredrik Schlyter

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten? sjorapporten@ sjofartsverket.se

Vi värnar sjöfarten – ovan och under ytan! PÅ SJÖFARTSVERKET TAR vi oss

16

BILDER FRÅN DE SJU HAVEN. Vi presenterar resultatet i den Nordiska fototävlingen för sjöfolk.

INNEHÅLL 06

TEMA: GRUNDA VATTEN Stor del av den svenska skärgården är inte sjömätt med moderna mätmetoder, vissa ställen inte sedan slutet av 1800-talet. Men det finns många vinster med att ha god kännedom om havsbotten.

20

TRANSPORTBETEENDEN Hur kommer behovet av transport att se ut i framtiden? Vi låter professor Johan Woxenius tolka trender kring politik, klimat och transportbehov.

22

POLARTEATER I teatern Polarfarare tolkar Åsa Johannison sina egna erfarenheter som kulturstipendiat på isbrytaren Odens polarexpedition.

24

KRÄVS FLER HELIKOPTRAR FÖR ÖKAD KAPACITET Ytterligare tre eller fyra räddningshelikoptrar med be­ sättningar krävs för att kapaciteten i helikoptersyste­ met ska kunna öka, till exempel för att kunna släcka skogsbränder.

under ytan och skådar bortom det vi först ser. Våra mätfartyg undersöker och kartlägger vattendjupet som gör att sjötrafiken får säkra, snabbare och mer miljövänliga rutter. Våra tjänster betalas till tre fjärdedelar av handelssjöfarten, till största delen av utländska rederier. Vi levererar lots­ ning, säkra farleder, isbrytning, trafikinformation, räddningsberedskap och en hel del annat. Men även fritidsbåtar och privatflyg nyttjar våra tjänster och det är tänkt att betalas av statskassan. Nu räcker de pengarna inte riktigt till, så i dagsläget betalar handelssjöfarten betydligt mer än vad som ursprungligen var tänkt när anslagen till oss beslutades. ALLA ÄR ÖVERENS om att mer gods

bör fraktas på sjön och i storstäderna kan kollektivtrafiken på vattnet utveck­ las. Sjöfartsverket behöver utrymme att utveckla moderna tjänster och återin­ vestera i t ex fartyg och helikoptrar för att ge bra service och expertstöd även i framtiden. Därför berättar vi nu i tre­ årsplanen till regeringen att anslagen behöver återställas till ursprunglig nivå och ställer frågan om vilka principer för finansiering som ska gälla. Vi på Sjöfartsverket älskar och är stolta över vårt upp­ drag. Vi har Sveriges vack­ raste arbetsplats och jobbar varje dag för sjöfartens och samhällets bästa – både ovan och under ytan. KATARINA NORÉN Generaldirektör

FOTO NICLAS FASTH

DESSUTOM 03 AVGÅNG Nytt departement // 11 GRUNDA VATTEN Sjömätningsfartyget Anders Bure // 26 FORSKNING OCH INNOVATION Röster om digital informationsdelning // 28 YRKET Kartingenjör // 25 OMBORD Aktuellt i Sjömansbiblioteket // 28 PROFILEN Blåslampa för förändring   2 SJÖRAPPORTEN 1/2019


”FAMOS utgör ett stort steg i utvecklingen” ”FAMOS utgör ett stort steg i utvecklingen för Under Keel Clearence-navigering i Östersjön och det är en stor framgång att ha lyckats lyfta frågor som tidigare sköts nationellt, till att engagera

beslutsfattare i EU.” Mathias Jonas, generalsekreterare vid International Hydropgraphic Organization (IHO). Läs mer på www.famosproject.eu

 TOMAS ENEROTH 

leder nytt infrastrukturdepartement När statsminister Stefan Löfven (S) anmälde de statsråd som ska ingå i regeringen blev det klart att Tomas Eneroth (S) blir kvar som infrastrukturminister och att ett nytt infrastrukturdepartement inrättas. TEXT TOBIAS FÄLTH  FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

POLITIK. I den regeringsförklaring som varje år lämnas av statsminis­ tern inför riksdagen och som beskri­ ver huvuddragen i regeringens politik lyfte Stefan Löfven bland annat fram sjöfarten: ”Den nationella planen för att investera 700 miljarder i vägar och järnvägar fullföljs. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigstäl­

las och järnvägen i norra Sverige ska byggas ut. Allt fler långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart.” – Samordningen av infrastrukturen och transportslagen är avgörande för att stärka Sveriges och sjöfartens konkurrenskraft, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Statsministern berättade i sam­ band med regeringsförklaringen att ett nytt infrastrukturdepartement ska ledas av den nuvarande infra­ strukturministern Tomas Eneroth (S) och att Anders Ygeman (S) blir energi- och digitaliseringsminister vid samma departement. Tidigare har näringsdepartementet varit an­ svarigt departement för transporter och infrastruktur. – Det är en nödvändig uppgrade­ ring för infrastrukturfrågan. Vår upp­ gift blir nu att bygga ihop Sverige och ta ansvar de stora investeringar som ska ske under den komman­ de mandatperioden, säger Tomas Eneroth (S). l ‹ 1/2019 SJÖRAPPORTEN 3


Sjöfartsverket på plats Ett säkert vårtecken är båtmässorna i Göteborg och Stockholm. Sjöfartsverket fanns på plats för att prata om sjökort, säker båtsommar och sitt uppdrag.

Vårens nya båtsportkort Med nära 2500 uppdateringar presenterar nu Sjöfartsverket sex nya båtsportkort för Västkusten norra, Västkusten södra, Ostkusten, Kalmarsund, Bottenhavet norra och Bottenhavet södra. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO SJÖFARTSVERKET

NYUTGÅVOR. Informationen i Sveriges

officiella sjökort och båtsportkort kom­ mer från Sjöfartsverkets sjökortsdatabas. Databasen hålls fortlöpande upp­ daterad med de förändringar som Sjö­ fartsverket får kännedom om eller samlar in genom till exempel sjömätning. – I dag finns 200 miljarder djup i vår djupdatabas, en siffra som växer dag-

Den före detta fyren vid Viksnäsudde.

Sofie Waktinger, kundansvarig på Sjöfartsverket.

ligen. Mer än 60 procent av Sveriges farvatten är sjömätta med moderna metoder och våra sjökort uppdateras årligen med nyfunna grund, bränningar och förändrad utmärkning. –Det är därför det är så viktigt att du uppdaterar dina sjökort, säger Sofie Waktinger, kundansvarig på Sjöfarts­ verket. l ‹

FAKTA

De nya båtsportkorten

› Västkusten norra – 450 uppdateringar. › Västkusten södra – 800 uppdateringar. › Ostkusten – 400 uppdateringar. › Kalmarsund – 250 uppdateringar. › Bottenhavet norra – 250 uppdateringar. › Bottenhavet södra – 200 uppdateringar.

Nytt bokverk om Vänerns fyrar Från Viksnäs till Bornäsudde går en 2 mil lång farled i Vänern vid Mariestad och redan 1904 kunde fartygen passera nattetid då fyrar restes på sträckan. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO MARIESTADS FYRSÄLLSKAP

FYRAR. När det blev fråga om att mod-

ernisera farleden med fyrljus på master klev fyrentusiasterna in, bildade Marie­ stads fyrsällskap, och förvaltar nu detta kulturarv. De har senaste åren renoverat tio fyrar och tre stora sjömärken i samarbete med Sjöfartsverket och Mariestads kommun. 4 SJÖRAPPORTEN 1/2019

Nu har de sammanställt en bok om fyrarna och deras gärning med att bevara dem. En bok som även ger inblick i ett stycke sjöfartshistoria från förra sekelskiftet till i dag. l ‹


ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Färre falska nödraketer Allt färre skjuter falska nödraketer – den positiva trenden fortsätter och sparar samhället stora resurser då sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, är skyldiga att undersöka alla larm.

Fokus på hållbar sjöfart Hur kan vi stärka och utveckla den hållbara sjöfarten i Sverige? Det var temat när intresseorganisationen Gröna Städer bjöd in till seminarium i Riksdagen. – Jag är glad att sjöfarten börjar synas i debatten och att fler försöker lyfta upp sjöfartsfrågorna på den politiska agendan, säger Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén. TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO TOBIAS FÄLTH HÅLLBAR SJÖFART. Gröna Städer är en intresseorganisation som bevakar och driver medlemmarnas intressen gentemot offentliga beslutsfattare. I samband med ett seminarium i riksdagen presenterade Gröna Städer en rapport med fokus på sjöfartens betydelse för klimatet. – Just nu är det ett bra läge att komma med politiska inspel i och med att en stor del av mandatperioden återstår, säger Leif Zetterberg som är generalsekretera­ re för Gröna Städer. I RAPPORTEN SOM skrivits av Gröna

städers kommitté för hållbar sjöfart lyfter man bland annat behovet av större sats­ ningar på forskning kring sjöfart och efter­ lyser större incitament för att stimulera rederier som vill ställa om sin flotta. – Vi håller med om att det behövs mer pengar till sjöfartsforskning och när det är ekonomiskt försvarbart vill vi höja våra miljöincitament som möjliggör lägre avgif­ ter för de redare som genomför miljöför­ bättrande åtgärder på sina fartyg, säger Katarina Norén. Sjöfartsverket är ett av tre affärsverk och finansieras till 70 procent av de av­ gifter som handelssjöfarten betalar, men

verket har även anslagsfinansierade upp­ drag som riktar sig mot allmänheten, båt­ livet och samhället i stort. Anslagen för dessa uppdrag har urholkats över tid och är i dag underfinansierade med över 200 miljoner kronor per år. – De senaste tio åren har vi effektiviserat för cirka en miljard kronor och de kommande tio åren ska vi hämta hem ytterligare en miljard kronor. Vi har dessutom nöjda kunder och levererar det vi ska, men vi får ändå inte ekonomin att gå ihop på grund av att anslagen har urholkats samtidigt som vi ålagts fler myndighetsuppgifter, säger Katarina Norén. VID SEMINARIET NÄRVARADE Pia Berg-

lund, nationell samordnare för inrikes sjö­ fart på Trafikverket, samt riksdagsleda­ möter från riksdagens trafikutskott. Delta­ garna var eniga om att sjöfarten har stora möjligheter att avlasta de andra trafiksla­ gen och betonade att alla aktörer måste jobba tillsammans för att få till en överflytt­ ning av gods till sjön. – Sjöfartens negativa trend är bruten, utflaggningen har stoppats och tonnageskatten har införts. Vi har även ett nytt infrastrukturdepartement på plats och en

Anders Åkesson (C), moderator Anna Ljungdell, Emma Berginger (MP), Jens Holm (V), Johan Büser (S), Jimmy Ståhl (SD) och Anders Hansson (M) från Trafikutskottet diskuterade sjöfartens utmaningar.

nationell samordnare som ska se till att vi flyttar mer gods till sjöfarten. Nu behövs en statlig hamnpolitik, säger Johan Büser (S) som är ledamot i trafikutskottet. Johan Büser påtalade att Sverige har över 60 hamnar som alla har egna intres­ sen och fick medhåll av Anders Åkesson (C ) som lyfte att en stor del av sjöfartens kostnader sker i hamnarna. – Vi har inte rådighet över en stor del av sjöfartens kostnader och måste börja diskutera omlastningen i hamnarna, upp­ märksammade Anders Åkesson. ETT ANNAT AV kommitténs förslag som

diskuterades var att dela in Sjöfartsver­ ket i en anslagsfinansierad myndighetsdel och en del med tjänster som finansieras av kunderna. – Det viktiga för oss är inte om vi är ett affärsverk eller inte. Vi vill ha en princip för vad som ska vara anslagsfinansierat och vad som ska finansieras av avgifter, säger Katarina Norén. l ‹

FAKTA

Gröna Städers kommitté utgörs av: samhällsanalytiker › Leif Zetterberg, på Nivas Gröna Städer › Johan Röstin, vd › Lars Eriksson, ForSea Gröna Städer › Carola Alzén, vd, › Ann-Chatrine Zetterdahl, tidigare Mälarhamnar › Karolina Boholm, generaldirektör Sjöfartsverket transportdirektör Skogsindustrierna › Anders Åkesson, riksdagsledamot (C) › Anna Löfmarck, 1/2019 SJÖRAPPORTEN 5


TEMA Grunda vatten

Säkrare tider I STOCKHOLMS OCH ÅLANDS SKÄRGÅRD 6 SJÖRAPPORTEN 1/2019


Stockholms skärgård: Genom att förkorta rutten kan Waxholmsbolaget minska sina koldioxidutsläpp med närmare 9 000 kg per år.

Säkrare rutter och besparing av tid och bränsle det är vinsterna i Stockholms och Ålands skärgård efter ett lyckat samarbetsprojekt kring sjömätning i grunda vatten. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO FREDRIK SCHLYTER & SHUTTERSTOCK

D

et finns många fördelar med att ha god kännedom om havsbotten. En fördel är sjösäkerhet, men en ökad kunskap kan också innebära smartare och snabbare rutter för kollektivtrafiken och det i sin tur kan ge miljövinster som minskade utsläpp. Grunda vatten i Stockholms och Ålands skärgård har ”Projektet med några undantag aldrig sjömätts med moderna mätADAPT har gett metoder, vissa platser inte sedan slutet av 1800-talet och då med handlodning. Tack vare stöd från EU stora resultat och kunde områden där den kollektiva sjötrafiken passevisar varför det är vikras sjömätas under 2016 och 2017 med hjälp av tigt att just mäta på Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Anders grunda vatten.” Bure. Något som nu får en direkt effekt på kollektivtrafiken i området. Linn Gardell, GIS-ingenjör och projektledare på Sjöfarts– Projektet ADAPT har gett stora resultat verket. och visar varför det är viktigt att just mäta på grunda vatten. Det här gynnar inte bara kollektivtrafiken i de här områdena utan andra aktörer och fritidsbåtstrafiken, säger Linn Gardell GISingenjör och projektledare på Sjöfartsverket. 1/2019 SJÖRAPPORTEN 7


TEMA Grunda vatten LUMPARLAND SOTTUNGA

 Startpunkt  Nötö

Svinö

Ulversö

Granboda

Vessingsboda

Granboda

Husö Finholma Finnö Hastersboda

Föglöfjärden

Flisö FOGLÖ Bråttö Kallsö

Gåsskärs strömmen

Rutten före ADAPT.

 Slutpunkt 

Rutten efter ADAPT.

En av de större förändringar som sker i kölvattnet av ADAPT gäller sjötransporterna mellan Föglö och Kökar i Ålands skärgård. Här finns det möjlighet att spara upp till 35–40 minuter i restid om trafiken i stället planeras till större del över land. Då är väntetider för färjor inräknade. I dag tar resan 2 timmar och 40 minuter. De miljömässiga vinsterna är dock på lång sikt eftersom det krävs utbyggnad av hamnar, broar och vägar.

ADAPT (Assuring Depth of fairways for Archipelago Public Transportation) är ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket, Ålands landskapsregering och Region Stockholm. Projektet går ut på att säkerställa data om havsdjupet där kollektivtrafiken trafikerar i skärgården. Kunskapen kan bidra till att spara in både tid och bränsle, liksom en ökad säkerhet. Att det ska bli ännu säkrare och effektivare att transportera människor och gods.

W

axholmsbolaget har kollektiv båttrafik i Stockholms skärgård och är en del av Region Stockholm. Den gamla devisen ”Waxholmsbolaget känner Stockholms skärgård till grund och botten” har skapats genom en tradition av kunskapsöverföring befälhavare till befälhavare. Men eftersom ingen kände till exakt hur havsbotten ser ut med stenar och grund så fanns det begränsat utrymme att effektivisera rutter.

8 SJÖRAPPORTEN 1/2019

– Vi har hittat tidsvinster och avvärjt en massa säkerhetsrisker och därigenom också minskat miljörisker. Vi åker hela tiden nära land och nu har vi hittat nya vägar. Främst gäller det justeringar och förkortningar i befintliga rutter, säger Indrek Pöldma som ledde arbetet för Waxholmsbolagets räkning. Något som även kommer att gynna resenärerna. – Resenärerna kan se tidsbesparingar. Att vi även minskat säkerhetsriskerna kommer komma dem till godo. I och med kortare rutter får vi även mindre koldioxidutsläpp, säger han.

D

en andra deltagaren i projektet är Ålands landskapsregering. Som den näst största farledshållaren i Finland med närmare 480 kilometer grunda farleder var de redan i full gång att kartlägga farlederna när de blev en del i projektet.


”Att knyta kontakter och se hur olika aktörerna arbetar är ett kunskapsutbyte av stor vinst ur Sjöfartsverkets vinkel.” Linda Blied, kartingengör och projektledare för ADAPT.

– Vi hade redan ett behov att mäta och uppdatera farledsplanerna för att höja sjösäkerheten. Förutom själva navigationsaspekten har vi inom projektet analyserat hur vi kan förbättra planeringen av vår skärgårdstrafik från de erfarenheter som vi delat med Region Stockholm. På vissa platser har vi insett att med mindre muddringsinsatser kan vi göra stora förändringar. Till exempel leda om så att stora segelbåtar kan ta andra vägar än att korsa stora sjöfartsstråk, säger Ian Bergström som är projektchef på infrastrukturavdelningen vid Ålands landskapsregering.

D

en största förändringen, som möjliggjorts genom ökad kännedom om havsbotten, gäller stråket mellan öarna Föglö och Kökar. Nu går trafiken med färja i en farled norr om Föglö, men genom att bygga en bro och förlänga transportsträckan på land och låta färjetrafiken utgå från en ny plats kan de göra tidsvinster på uppemot 40 minuter. – En färja förbrukar motsvarande bränsle som 200 personbilar, och vi kan ta 25 bilar per färja. Detta gör vi i kombina-

tion med att vi ska köpa in elhybridfärja som ska gå mellan Föglö och Åland. 2030 ska hela vår flotta vara fossilfri, säger Ian. Även i Stockholms skärgård kan man spara in bränsle. Genom att införa en begränsningslinje vid en passage vid Söderöra, nordväst om Bodskär kan man ändra rutten och på så vis spara in närmare 9 000 kg koldioxidutsläpp per år.

F

örutom projektets huvudsakliga mål, så har de även identifierat andra resultat. Till exempel vad gäller stranderosion till följd av fartygens svallvågor. – Ur ett annat perspektiv är det värdefullt att knyta kontakter och se hur de olika aktörerna arbetar och vilket behov de har av våra produkter. Det kunskapsutbytet är en stor vinst för Sjöfartsverket, säger Linda Blied, kartingenjöroch 1/2019 SJÖRAPPORTEN 9


TEMA Grunda vatten

”Det här gynnar inte bara kollektivtrafiken i de här områdena utan andra aktörer och fritidsbåtstrafiken.” Linn Gardell, ingenjör

föräldraledig och projektledare på Sjöfartsverket. pro­j ektledare för ADAPT. Sjöfartsverket prioriterar sjömätning och sjökortsprodukter för handelssjöfartens räkning, det innebär att djupförhållandena i de stora farlederna är väl kända med stor noggrannhet. Utanför farleder är det dock annat. Det är fortfarande mer regel än undantag att platser i den svenska skärgården inte sjömätts sedan förra sekelskiftet, alltså långt innan ‹ den moderna mättekniken. l

FAKTA OM PROJEKTET

Assuring Depth of Fairways for Archipelago Public Transportation Assuring Depth of Fairways for Archipelgo Public Transportation, ADAPT, är ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket, Stockholms läns landsting och Ålands landskapsregering. Det finansieras av EU genom dess regionala utvecklingsfond Interreg Central Baltic. Slutrapporten, som kommer senare i vår, innehåller ett femtiotal möjliga åtgärder.

VILL DU VETA MER?

Vill du veta kvaliteten på djupdatan i ditt område? När du läser informationen på sjökortet är det a och o att hålla kolla på djupinformationens kvalitet. I Sjöfartsverkets verktyg kartstöd finns ett filter som heter ”djupinformationens kvalitet”. Du hittar det genom att söka på Sjöfartsverkets hemsida.

10 SJÖRAPPORTEN 1/2019


Moderna sjömätningar utförs i enlighet med den internationella standarden FSIS44. Det innebär att kvaliteten säkerställs. Med så kallade multibeamlod är detaljrikedomen väldigt stor. GNSSantenner

Efterprocessering & kvalitetskontroll

Positions& insamlingssystem Valeport ljudhastighetsmätare

Sidescan Klein 5000

SJÖMÄTNING SJÖMÄ ÄTNING G-S SURVEY U RV RV VEY VE EY

POS MV rörelsesensor

Multibeam Resort T50

Online ljudhastighetsmätare

LÄR KÄNNA HAVET PÅ DJUPET Havet är djupt sägs det, men exakt hur djupt vet vi inte förrän vi mätt. Sjömätning är en av Sjöfartsverkets huvuduppgifter och till vår hjälp har vi bland annat R/V Anders Bure: ett 19,99 meter långt, 4,8 meter brett och 1,6 meter djupgående fartyg. TEXT AGNE HÖRNESTIG ILLUSTRATION FREDRIK SAARKOPPEL

SJÖMÄTNINGEN UTFÖRS AV tre personer från Sjöfartsverket och en från Försvarsmakten som också ägnar sig åt sjömätning (läs mer på nästa sida). De jobbar elva timmar per dygn i 14 dagar och blir sedan avlösta. Anders Bure används mest inomskärs och är inte anpassad för körning dygnet runt. Anders Bure byggdes till en början som ett så kallat hydrofonbojfartyg för ubåtsspaning och hette då HMS Viggen. VISSTE DU FÖRRESTEN att sjömätningsfartygen

döps traditionsenligt efter kartografer som utmärkt sig historiskt? Anders Bure (1571–1646) utnämndes 1628 till ”generalmatematicus” och anses vara grundare av det svenska Lantmäteriet och förste svensk att ‹ använda decimalsystemet. l

Anders Bure (Tidigare HMS Svärtan/HMS Viggen) Multibeam Längd: 19,99 meter Bredd: 4,80 meter Draft: 1,35 meter Besättning: 3 man (+1 FM)

› › › ›

1/2019 SJÖRAPPORTEN 11


TEMA Grunda vatten  SJÖFARTSVERKET   HAR SJÖMÄTT 

På uppdrag av Försvarsmakten

På uppdrag av Försvarsmakten har Sjöfartsverket mätt och efterbearbetat data på 138 kvadratkilometer i Stockholms skärgård. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO ANDREAS SKOGH & KRISTINA INGEMANSSON SWAAN

i har sjömätt efter Försvarsmaktens behov. Vi vet att behovet av att sjömäta är stort och på de platser där det är dåligt sjömätt har Försvarsmakten valt att få hjälp av oss för att få mätningar av god kvalité, säger Mikael Levin, nautisk handläggare på Sjöfartsverket. Det är besättningen på Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Anders Bure som gjort sjömätningarna. Anders Bure var bemannat med fyra personer, tre från Sjöfartsverket och en från marinen. Mätningarna gjordes med multibeamlod och side-scan sonar. Samarbetet har pågått sedan mitten av 2017 och det var just mätningarna från 2017 som nu överlämnades. SÅ MYCKET SOM 48 procent av tiden på Anders Bure har gått åt till aktiv sjömätning, det vill säga insamling av data med sonarerna. Det är hög effektivitet. Anders Bure har två besättningar som arbetat i 14 dagar och var lediga 14 dagar. Anders Bure kan mäta med en hastighet på 8 knop, men går långsammare inomskärs.

12 SJÖRAPPORTEN 1/2019


– Samarbetet mellan marinen och Sjöfartsverket har fungerat mycket bra. Det underlag som marinen har tagit emot är oerhört viktigt och ger oss nu en ökad detaljkunskap om de sjömätta områdena. Att samverka mellan myndigheter är resurseffektivt. Sjöfartsverket med sin expertis har levererat underlag med hög kvalitet, samtidig har marinen fortsatt kunna fokusera resurser på att öka vår förmåga. Förutom det nu levererade underlaget har vi också haft möjlighet till kunskapsutbyte då vi har haft marin personal med under arbetet, säger Jens Nykvist, Försvarets marinchef. – Försvarsmakten bjöds in att delta när vi sjömätte Waxholmsbolagets farleder. Därigenom förstod de

att det mest kostnadseffektiva sättet att få nya högupplösta djupdata var att anlita Sjöfartsverket, säger Vid en överlämnings­ Magnus Wallhagen, produktionschef ceremoni i höstas på AO Sjögeografi. överlämnade Sjöfarts­ PÅ BILDEN OVAN:

verkets representanter Mikael Levin, nautisk handläggare och Magnus Wallhagen, produktionschef djupdata på en USB-enhet till Försvarets marinchef Jens Nykvist och Magnus Ström på HMS Visby på Berga Örlogsbas.

NORMALT PRIORITERAR SJÖFARTSVERKET sjömätning och sjökortsprodukter för handelssjöfartens räkning, det finansieras genom farledsavgifterna. Utanför de stora fartygsstråken ser det dock annorlunda ut och det finns fortfarande områden som i värsta fall inte är sjömätta sedan förra sekelskiftet. Samarbetsavtalet kring sjömätning mellan Sjöfartsverket och Försvarsmakten har fortsatt 2018 ‹ och kommer att fortsätta även under 2019. l 1/2019 SJÖRAPPORTEN 13


TEMA Grunda vatten Djupdata kan användas till så mycket mer än navigering. Nu föreslår Sjöfartsverket att Sverige behöver sjömäta grunda vatten. Dels för att öka kunskapen om vad som finns i havet och hur man nyttjar det på bästa sätt. Dels att kunna skapa modeller för klimatanpassning. TEXT EMMA EDSTRÖM  FOTO IDA LING-FLANEGAN & SJÖFARTSVERKET  ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK  

Djupdata kan identifiera skyddsvärd natur

I

dag prioriterar Sjöfartsverket sjömätning utefter de riktlinjer som satts upp av Helsingfors kommissionen, HELCOM, den överenskommelse mellan Östersjöländerna som handlar om att värna om miljön i Östersjön. – Genom god kännedom om havsbotten i fartygstråk som nyttjas av den kommersiella sjöfarten i Östersjön minimeras riskerna för sjöolyckor som kan medföra stora utsläpp som följd. Men också handlar det om att lära sig mer om havet för att kunna skydda och rädda det, säger Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket. FÖR SJÖFARTSVERKET HAR överenskommelsen inneburit stora sjömätningsprojekt med fokus på områden där handelssjöfarten passerar. Men det är dags att ta nästa steg, att sjömäta på grunda vatten med djup på 0–10 meter. Förutom sjösäkerheten och möjligheter att optimera rutterna för kollektivtrafik, fritidsbåtsägare, fiskebåtar

14 SJÖRAPPORTEN 1/2019

och andra entreprenörer, finns det fler samhällsnyttor som är intressanta ur både nationellt och internationellt perspektiv. Magnus Wallhagen lyfter fram tre som Sjöfartsverket framhållit i anslagsframställan till regeringen. – Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska kommuner och länsstyrelser ha koll på var det finns skyddsvärd natur, alltså områden som är viktiga för djur och växter, säger Magnus Wallhagen. Han nämner bland annat att man genom att studera djupdata kan identifiera områden som skulle kunna innehålla en viss typ av vegetation. Till exempel goda förutsättningar för ängar av så kallat ålgräs som fungerar som barnkammare åt många sorters fiskar och andra havslevande djur. ETT ANNAT ANVÄNDNINGSOMRÅDE där det finns ett stort behov av djupdata handlar om havsplanering, det vill säga kommuners detaljplanering till sjöss. Det här grundar sig i ett annat EU-direktiv som heter Havsplaneringsdirektivet. Havs- och

”Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska kommuner och länsstyrelser ha koll på var det finns skyddsvärd natur.” Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket


Tekniken utvecklas hela tiden. En idé är att mäta grunda vatten med hjälp av flygplan med så kallat LIDAR, ett lasersystem. Flyg har en större investeringskostnad och ger inte samma detaljrikedom men kan fånga upp större ytor. Ju djupare det är desto effektivare arbetar sjömätningsfartyg.

Vattenmyndigheten har ett övergripande ansvar för havsplaneringen och ska tillse att havsplanering sker utanför kommunernas ansvarsområde. – Hur ska man nyttja havet på bästa sätt? Det finns många intressen som ska samsas. Någon vill dra bredband, el och vatten till sin ö, det ska planeras så att det inte förstör för varken känsliga naturområden eller påverkar sjöfarten. På land finns det mycket god information men den tar ofta slut vid strandlinjen. Med bra djupdata vid kusten kan vi också bättre förebygga erosion vid kusten, vilket är ett påtagligt problem i delar av landet. DET TREDJE ANVÄNDNINGSOMRÅDET handlar om modeller för klimatanpassning. Mer specifikt hur vi i effektivast ska skydda vår kust vid förhöjda havsvattennivåer. – Med djupdata kan vi bygga översvämningsmodeller. Modellerna som finns i dag bygger på att havet stiger jämnt fördelat, men det finns vågor

i havet. Hur de sveper in på land beror till stor del på bottentopografin. Det är många som vill bo vid havet men men översvämning eller erosion som skadar egendom ingår säkerligen inte i de planerna. Med god kännedom om havsbotten kan man innan man bygger beräkna konsekvenserna av om till exempel havsnivån stiger. Med anledningen av just havsmiljödirektivet, havsplaneringsdirektivet och modeller för klimatanpassning har Sjöfartsverket tillsammans med andra myndigheter arbetat fram ett förslag för nationellt program för sjö­ mät­ ning på grunda vatten. Ett förslag som bygger på skattefinansierat anslag. – Andra myndigheter och kommuner köper redan i dag data från oss, men de påpekar att det är väldigt gles data, vilket beror på att det inte är

sjömätt med moderna metoder närmast kusten. Det skulle ta väldigt lång tid för oss om vi skulle använda Sjöfartsverkets egna medel, utan att radikalt höja avgifterna. Vi har räknat ut att sjömäta Sveriges grunda vatten, 0–10 meter, skulle innebära en kostnad på en och en ‹ halv miljard. l

Sjöfartsverket har börjat testa om det går att sjömäta med drönare. 1/2019 SJÖRAPPORTEN 15


FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2018 – Norden

Isländsk topp i traditionell fototävling När Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2018 skulle hållas den 8 februari, var det Sjöhistoriska museet i Stockholm som huserade arrangemanget. Juryn bestod i år av bildjournalisten Stefan F. Lindberg och Oliver Lindkvist, fotograf på Statens maritima och transporthistoriska museer. TEXT JIMMY ERIKSSON

TILL TÄVLINGEN HADE 111 besättnings-

medlemmar sänt in totalt 825 foton. I de nationella deltävlingarna sållades 15 bilder ut från varje nation, för nordisk tävlan. 75 bilder skulle alltså bedömas under två timmar. Arrangörerna lämnade rummet och de två jurymedlemmarna kom snabbt överens om vad som kännetecknade en riktigt bra bild och satte igång med arbetet. Efter ca 1,5 timme meddelade juryn att uppdraget var utfört och arrangörerna välkomnades tillbaka till lokalen. – Vi var måna om att det fanns en atmosfär och stämning i bilden. En bra bild ska ha ett språk och innehåll men också närvarokänsla av personen bakom kameran. Vi vill uppmuntra fotograferna att använda bilden som språk och att använda sig av förutsättningarna som finns – ljus, stämning, färgrytm och linjespel. Vi ser det som en parallell till det skrivna språket, inledde Stefan F. Lindberg. De fem korade vinnarbilderna presenterades en efter en, med början på femteplatsen. Till varje bild gav juryn en motivering. Efter att alla bilderna redovisats stod det klart att årets tävling genererade en ovanligt bra spridning över de nordiska länderna. Det var bara Finland som inte fick någon vinnarplacering. l ‹ 16 SJÖRAPPORTEN 1/2019

1

1 ”GAMMEL VIDENSKAP”, GUÐMUNDUR ST. VALDIMARSSON, båtsman kustvaktfartyget Týr, Island. (Fotoutrustning för 5 000 DKR sponsrat av Ulykkesforsikringsforbundet for Dansk Søfart)   Juryns motivering: En fin ljusbehandling och en god förmåga att placera de vitala punkterna i bilden – mannen med sextanten och isblocket. Siluettverkan skapar en poetisk känsla, stillhet och kontemplation. Ger en känsla av hur det kan vara i det stilla livet på sjön. I mötena i dimman. Bilden har allt vi söker – ljus, innehåll, tolkning, form och närvaro. Det gör den till en vinnare.


FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2018 – Norden

2

4

3

2

”I TUNG SJÖ”, BERGÞÓR GUNNLAUGSSON, kapten, hekktravleren, Gnúpur GK, Island. (Fotoutrustning för 5 000 NKR sponsrat av Sjøfartsdirektoratet.) Juryns motivering: Den här bilden berättar mycket om livet till sjöss. Den visar det eviga mellantinget mellan höst och vinter och måsarna hjälper till att berätta om en speciell typ av sjöfolk – inom fiskeindustrin. Det finns en dramatik i vågen som nästan sväljer fartyget. Krafterna från fartyget och vågen möter varandra och skapar känslan av ett hot. Vi undrar om det är en medveten komposition eller om det är slumpen som gjort att fotografen fångat motivet just där. Oavsett är det en skicklig iakttagelse som skapar närvaro.

3

”SVETSAREN”, JOHAN BYSTRÖM, motorman Isbrytaren Ymer, Sverige. (Fotoutrustning för 5 000 SEK sponsrat av Sjöfartstidningen.)

Juryns motivering: En fantastiskt fin bild som visar ett arbetsmoment. Men det finns också en koncentration, ett ljus, ett poetiskt rum och en atmosfär. Det känns som om det handlar om både arbete och yrkesstolthet. En fin iakttagelse som också är tekniskt genomtänkt, med ljuset som faller in. Det är lätt att se en sådan här bild men det är inte lätt att fånga den.

4

”FAST”, CLAUS JACOBSEN, matros Svitzer Madeira, Danmark. (Fotoutrustning för 450 EUR sponsrat av Rederiet Þorbjörn.) Juryns motivering: Fotografen har arbetat mycket med färg och diagonalerna ger formen. Det finns ett väldigt rakt språk i bilden. Krysstecknet visar ett arbetsmoment. Det finns en atmosfär och laddning i bilden som tilltalar oss. Hade fotografen arbetat lite mer med balansen och bildkompositionen så hade den kunnat ta en högre placering.

Hallå där Johan Byström, motorman på Isbrytaren Ymer Grattis till tredjepriset i den Nordiska fototäv-

fotot. Vad kan du berätta om händelsen?

Den stora anledningen till varför fototävlingen

lingen för sjöfolk med din bild ”Svetsaren”. Kan

– Det utspelar sig i Bottenviken våren 2018. Ymer assisterar en konvoj över till finska sidan där vi skall möta upp den finska isbrytaren Sisu, som är på väg mot Sverige med en konvoj om två fartyg. Strax innan mötet kolliderar dom två båtarna i den finska konvojen med varandra. Efter att vi har skiftat fartyg med Sisu ser vi att ett av fartygen har en skada i bogen. Skadan är stor och bedöms så pass allvarlig att beslut tas att hon ska assisteras till närmsta hamn för reparation, innan hon kan fortsätta sin resa söderut. Inga personer skadades under kollisionen.

uppstått är att Sjömansservice och de nordiska

du berätta något om tillfället då bilden togs?

–Javisst, bilden är tagen sommaren 2018 i en av färskvattentankarna ombord på Ymer. Jag och reparatören John (bildmotivet) svet­ sade in flänsar till suglinan till ett nytt brand­ släckningssystem ombord. Jag satt luckvakt och tog tillfället i akt, ringde efter en avlösare och hämtade min kamera. Med bilden ”Damage Assessment” fick du även den svenska deltävlingens tredjepris. Bilden visar ett fartyg med ett stort hål i skrovet. Det ser otäckt ut och juryn reagerade starkt på

kollegorna har som mål att aktivera sjöfolk på fritiden. Fotograferar du mycket?

– Det är nästan uteslutande den hobby jag har ombord. Ofta är det bilder på vän­ ner och kollegor i olika arbetsmoment, men jag fotar även en hel del fartyg. Det är en bra sysselsättning att ha, speciellt när man job­ bar i maskin. Tack vare fotointresset får jag sol och frisk luft när jag är ombord. Det är bra med ett intresse som nästintill tvingar en att gå ut på däck. l ‹

1/2019 SJÖRAPPORTEN 17


FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2018 – Sverige

Många nya namn i 31-årig tävling Den nordiska fototävlingen föregås av en nationell deltävling. För Sveriges del skickade 17 fotograferande sjömän in 92 bilder, som klarade grundkravet om att bilderna ska hålla en viss minimikvalitet. Bland deltagarna fanns en hel del nya namn, vilket alltid är roligt att se. TEXT JIMMY ERIKSSON AV DE 92 BILDERNA skulle sedan 15 väljas ut

för att ställas mot de andra nordiska ländernas 15 finalister. Uppdraget utfördes den 23 januari av frilansfotografen Fredrik Schlyter och Sjöfartsverkets Emma Edström, som arbetar som redaktör för Sjörapporten. Efter nästan två timmar kunde de båda jurymedlemmarna enas kring tre bilder som

skulle premieras och ytterligare tolv som skulle vidare till nordisk tävlan. Av de tolv tilldelades en bild juryns hedersomnämnande, eftersom den varit nära att komma med bland de tre premierade bilderna. Jörgen Språng lyckades med bedriften att ta både första och andra plats i den svenska deltävlingen. Tredjeplatsen tog debutanten Johan Byström, som också var den enda

svensk att premieras i den nordiska tävlingen. Vi gratulerar de båda och konstaterar att 2018 års fototävling lockat en hel del nya deltagare. Ungefär hälften av fotograferna har inte tidigare deltagit. Det är glädjande att se. ALLA SJÖANSTÄLLDA – nybörjare eller er-

faren, ung som gammal – är varmt välkomna in i tävlingen 2019! l ‹

1 2

1

”REKORDSOMMAR”, JÖRGEN SPRÅNG, kock Bit Okland. Juryns motivering: En härlig aktivitetsbild som har hög teknisk kvalitet, fin komposition och tilltalande färger. Fotografen kan inte bara hantera tajming utan lyckas även skapa djup med perspektivet.

18 SJÖRAPPORTEN 1/2019

2

”FIRTH OF FORTH”, JÖRGEN SPRÅNG, kock Bit Okland. Juryns motivering: En grafisk och konstnärlig bild som väcker intresse, mycket tack vare sina linjer och geometriska former. Bilden har en tydlig koppling till sjöfart och transport och skulle dessutom kunna hängas på vardagsrumsväggen.


FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2018 – Sverige

3

H

A

B

C

3

”DAMAGE ASSESSMENT”, JOHAN BYSTRÖM, motorman Isbrytaren Ymer. Juryns motivering: Så fort vi såg den här hajade vi till. Bilden har en dokumentär känsla och kompositionen med linjerna gör den intressant. Men framför allt väcker den frågor som; Vad har hänt? Håller hon sig flytande? Vad gör mannen i skrovhålet och vart befinner sig fotografen?

H

HEDERSOMNÄMNANDE ”TATUERING”, STAFFAN AHLSTRAND, teknisk chef, Isbrytaren Atle. Juryns motivering: Fotografen har använt kameran på ett kreativt sätt. Bilden förmedlar glädje och lekfullhet och ger oss en känsla av att få vara med. Den här bilden tror vi kan väcka inspiration till kommande år.

FLER SVENSKA BIDRAG SOM TOG SIG TILL NORDISK FINAL

A ”ATLANTIC CONVEYOR BEACHED AT ALANG EARLY MORNING”, DAN DESHAYES, andre fartygsingenjör M/T Ternsund.

B ”BRIDGE UNDER AKASHI BRIDGE”, JEFFREY ESPUERTA, andrestyrman M/V Undine.

C ”KONINGSDAM”, ELIAS NILSSON, skeppare M/S Emelie.

1/2019 SJÖRAPPORTEN 19


AKTUELLT Framtidsprogrammet

En överhängande risk att behovet ändras J ohan Woxenius är professor vid Göteborgs universitet och är inriktad på sjöfartens logistik. I sin forskning fokuserar han på sjöfarten i ett logistiskt sammanhang med fokus på gods i enhetslaster såsom container och semi-trailer i så kallade intermodala transportkedjor, det vill säga när flera trafikslag ingår i transporten. – Vi har globalt sett haft en lång period av avregleringar och bilaterala avtal med utökad frihandel. Det har gynnat den globala sjöfarten och handeln generellt. Särskilt för oss i Sverige som har en stark exportindustri som är beroende av en fungerande utrikeshandel både när det gäller import och export.

MEN DET FINNS mörka moln på horisonten menar Johan. Det är framför allt de övergripande politiska systemen som påverkar den 20 SJÖRAPPORTEN 1/2019

Framtiden för handelssjöfarten spås vara ljus men det finns hinder som behöver övervinnas. Politiska övergripande system, klimatanpassningar och behovet av transporter kan mycket väl se annorlunda ut om tio år.

TEXT FREDRIK NORDANSLÄTT  FOTO GÖTEBORGS UNIVERSITET & SHUTTERSTOCK

internationella handeln och de senaste åren har frihandeln ifrågasatts. – Vissa länder känner sig förfördelade och det påverkar de politiska valen. Det är en mänsklig egenskap att vilja skydda sig och sätta barriärer när man upplever att det finns ett hot utifrån. Då vill människan sätta barriärer och skapa hinder för att minska konkurrensen. Det skapar en protektionistisk inställning. Resultatet visar sig konkret i form av Brexit, strafftullar och fysiska hinder för att hindra och kunna reglera försörjningskedjor och kunna gynna det egna landets produktionsförmåga.


”De begränsningar som andra länder sätter upp påverkar Sveriges handelsförmåga och i längden sjöfarten till och från Sverige.”

stark och konkurrenskraftig i framtiden? –  Att man tar hållbarhetsfrågorna på allvar och ställer om när det gäller framJohan Woxenius, professor drivning av fartyg. Sjöfarten har historiskt inom sjöfartens logistik. haft det fördelaktigt med en låg beskattning då det har varit möjligt att flagga om till lågskatMEN DET ÄR inte bara politiken som kommer påteländer. Jag gissar på att det kommer att förändras verka handelssjöfarten de kommande åren. Förändringar i framtiden i takt med att avgifter och skattesystem i Sverige i hur industrin fungerar med mer automatisering, bättre och andra länder kommer att justeras för att kunna ta ut mer förädlingsprocesser och större möjligheter att tillverka flera skatt från sjöfarten, berättar Johan. produkter på samma produktionslina kommer att påverka – Nationalstaterna har svårt att finansiera välfärden och behovet av handelssjöfart. Enligt Johan kommer sjöfarten, att öka beskattningen av sjöfart och flyg följer naturligt på åtsom följer de ekonomiska lagarna om tillgång och efterfrå- stramningen av finansiella skatteparadis och storföretagens gan väl, att påverkas när behovet av att skeppa förändras. flytt av vinster för att minska sin skatt. – Det finns redan i dag svagare argument för att flytta olika moment av industrins tillverkning och produktion utomlands HUR VÄRLDENS LÄNDER löser energifrågan och hittar i och med att mer och mer förädling av produkter sker av ma- alternativ till kol och olja kommer att påverka sjöfarten, skiner. Där är kostnadsskillnaden inte lika stor mellan länder. menar Johan. Han syftar till att energi är en av de största Tillsammans med en protektionistisk inställning finns det en godstyperna som transporteras och om länder hittar eneröverhängande risk att behovet av transporter från industrin gilösningar som bygger på sol, vind och vattenenergi kommer transportbehovet av andra energilösningar minska, förändras, förklarar Johan och fortsätter: – Det betyder att vi i ett scenario med mer handelshinder vilket då kommer att påverka sjöfarten. kommer att se mer färdiga produkter som skeppas och färre förädlingskomponenter eftersom det inte lönar sig att flytta Är kustnära sjöfart och inre vattenvägar viktigt för Sverige? komponenter mellan olika geografiska platser för förädling. – Jag tror på fortsatt användning av sjöfarten för bränslen Det gör att de politiskt övergripande systemen tillsammans och råvaror och att det kommer dyka upp fler segment av kortmed fortsatta handelshinder skapar stor osäkerhet om hur väga sjöfart. Förutsatt att vi lyckas lösa de problem som finns framtiden kommer att se ut och därmed riktigheten i de prog- runt regelverk och infrastruktur. Det skulle med rätt förutnoser som satts upp för sjöfarten. sättningar kunna avlasta väg och järnvägssystemet i väntan på större investeringar i den landbaserade infrastrukturen Vad är det mest kritiska för att handelssjöfarten ska vara och bli en naturlig del av stadsbilden i de större städerna. l ‹ – Bra export och importflöden är otroligt viktigt för oss i Sverige. De begränsningar som andra länder sätter upp påverkar Sveriges handelsförmåga och i längden sjöfarten till och från Sverige.

1/2019 SJÖRAPPORTEN 21


AKTUELLT

TEXT SARA LOFTÅS FOTO MARKUS GARDER & SÖREN VILKS

En plats utanför tiden Hundra konstnärer ansökte om konstnärsstipendiet 2016 men bara regissören Åsa Johanisson fick följa med på arktisk expedition med isbrytaren Oden. Vistelsen i Arktis påverkar henne än. – En del av mig är för alltid kvar i det där storslagna landskapet, säger Åsa Johanisson. Resan inspirerade henne till en pjäs om Polarfarare.

H

on satt ofta uppe på bryggan och förde en slags dagbok över vad som hände. Där, på den stora isbrytaren, långt hemifrån i ett oändligt vitt landskap fångade Åsa Johanisson sina intryck i ett block alltmedan båten krängde och rörde sig som en klick sylt i en gröttallrik.

RESAN GICK I LÅNGA ljusa dygn genom is och snö, vita dagar som inramades av mat på bestämda tider och det faktum att alla visste precis vad de hade att göra. – Jag fick skapa mina egna arbetsuppgifter, leva min egen

22 SJÖRAPPORTEN 1/2019

kreativa process, säger hon och pratar om hur lätt det kan vara att förlora sin inre kompass i upplevelsen av att vara på en plats utanför tiden. – Du vet, det är en konstig plats. Eftersom det var på sommaren var det ljust hela tiden men vi rörde oss utanför tiden och alla tidszoner samtidigt. Det var en stark upplevelse, detta att vara utanför tid och rum. Ombord fattade vi ett gemensamt beslut om vad klockan var och vilken veckodag det var. Besättningen pratade om det, att det är viktigt att upprätthålla nån slags regelbundenhet, exempelvis genom att äta på bestämda tider.


Polarforskningssekretariatets konstnärsstipendium

Det är sånt som blir betydelsefullt, annars blir tillvaron för ödslig och människan blir för liten. ÅSA JOHANISSON ÄR en kultur-

så länge på händer som jag gjorde på det där krängande fartyget. Hon summerar resan som existentiellt genomgripande, en resa om vad det är att vara människa, om människan litenhet och utsatthet och om vilka vi är med varandra.

ell mångsysslare med bakgrund Åsa Johanisson, i cirkusen. Hon har arbetat kulturell med nycirkus och med svensk nymångsysslare. skriven dramatik samt i olika DET ÄR OCKSÅ det hennes pjäs konstellationer där man sammanför olika Polarfararna handlar om. I det ödsliga pokonstformer, exempelvis scenkonst och larlandskapet befinner sig tre människor liveglasblåsning. på ett forskningsuppdrag när ett oväntat Det var spännande ombord och hon var katastrofläge uppstår. nyfiken på allt. Hur klarar sig tre skyddslösa människor – Jag blev cirkusinspirerad. Det var båt- i en extrem natur och vad händer med den ens rörelser och precis som på cirkusen his- som står öga mot öga med sin egen utsattsar man saker upp och ner på fartyg. Kap- het? Pjäsen behandlar också frågor som vad tenen blev nog lite rädd att jag skulle sätta det innebär att bege sig ut i det okända. När planerna i verket, säger hon och skrattar. Det gjorde hon inte, men en ung matros blir vi tvungna att vända om, och när komfrågade om hon kunde träna honom i akroba- mer vi till punkten då det är för sent? Och tik, och det bildades en liten träningsgrupp går det att hitta vägen genom att gå vilse? – Arktis är ett landskap som alltid komombord. – Det var väldigt kul, särskilt eftersom ini- mer locka fram de stora existentiella frågtiativet inte var mitt, men det var svårt. orna, och med ett klimathot mitt i detta Det var för låg takhöjd på Oden för att man vackra sakrala landskap, löper tanken lätt skulle kunna klättra på varandra och byg- i väg till frågor som vart vi är på väg och vad är det vi har, säger hon. ga ens en liten pyramid. Efter en stund tystnad ger hon svaret Men Åsa Johanisson slog ett personligt själv: rekord. – Allt vi har är varandra. l – Ja, det var konstigt. Jag har aldrig stått ‹

 FRÄMJAR SVENSK  POLARFORSKNING  Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och samordnar svensk polarforskning i Arktis och Antarktis. Sjöfartsverkets isbrytare Oden har under många år använts vid polarexpeditioner. Redan när människan började resa till polartrakterna har konstnärer varit med som deltagare i expeditioner, i begynnelsen för att arbeta med illustration och dokumentation så att det på hemmaplan kunde redovisas vad expeditionen hade upplevt.  KORSBEFRUKTNING  MELLAN FORSKARE    OCH KONSTNÄRER  Polarforskningssekretariatet har fortsatt traditionen genom att bereda plats för konstnärer på svenska forskningsexpeditioner. Begreppet konstnär tolkas vidare än bildkonstnär och under åren har platserna fyllts av personer som verkat inom de flesta av konstens domäner. Korsbefruktning är det som sker när forskare och konstnärer åker tillsammans på expedition, där de möts och samtalar, på helt andra villkor än i sina hemmiljöer. Olika erfarenheter och kulturer ställs mot varandra. Det är svårt att mäta men man tror att korsbefruktning har betydelse för de vetenskapliga och konstnärliga projekten som pågår under en expedition. Källa: Polarforskningssekretariatet

1/2019 SJÖRAPPORTEN 23


AKTUELLT

Fler helikoptrar krävs för att nå ökad förmåga Sjöfartsverkets räddningshelikopterflotta behöver utökas med ytterligare tre till fyra helikoptrar och fler besättningar, i syfte att stärka kapaciteten. Det föreslår Sjöfartsverket för regeringen, efter att ha utrett möjligheten att släcka skogsbränder med verkets räddningshelikoptrar. I en temautredning kommer Statens Haverikommission fram till en liknande slutsats. – Utökad helikopterverksamhet skulle öka vår förmåga att ge stöd till både civilsamhället och Försvarsmakten vid kriser och stora händelser, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket. TEXT DANIEL LINDBLAD  FOTO PERNILLA ANDERSSON, NICLAS FASTH & PATRIK NILSSON 24 SJÖRAPPORTEN 1/2019


E

fter sommarens skogsbränder gav löpande upprätthålla beredskapen på fem regeringen i uppdrag åt Sjöfartsbaser samtidigt. – SHK kommer till samma slutsats som Sjöverket att utreda förutsättningarna för att verkets sju räddningshelifartsverket kommit till tidigare. Räddningshekoptrar av typen AW 139 ska kunna likopterverksamheten bör stärkas med ytterlianvändas för att släcka skogsbränder. RäddKatarina Norén, gare helikoptrar, personal och finansiering för att nå en högre målsättning än dagens. Med ningshelikoptrarnas huvuduppgift är statlig generaldirektör för Sjöfartsverket. nuvarande dimensionering och finansiering sjö- och flygräddning i hela det svenska territoklarar vi vårt huvuduppdrag, sjö- och flygriet samt den svenska räddningsregionen som sträcker sig över stora delar av Östersjön. räddning – men det finns inga marginaler för –  Vi föreslår att regeringen ger Sjöfartsökade krav eller uppgifter, säger Mattias Hylverket ett utökat uppdrag att stötta de komlert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelmunala räddningstjänsterna med resurser ningen på Sjöfartsverket. för skogsbrandsbekämpning, i kombination med en anslagsfinansierad investering för att Mattias Hyllert, EN SKILLNAD MELLAN den statliga sjö- och direktör på flygräddningstjänsten som Sjöfartsverket ankunna köpa in ytterligare tre eller fyra räddSjöfartsverket. svarar för och den kommunala räddningsningshelikoptrar. På så sätt blir räddningstjänsten som ansvarar för räddningsinsatserhelikoptrarna i ännu större utsträckning till en stödresurs för samhället vid skogsbränder, fjällrädd- na i samband med skogsbränder är finansieringen. Sjöning, drunkningsolyckor i insjöar och större händelser, och flygräddningen, där Sjöfartsverkets räddnings- ”Med nuvarande säger Katarina Norén. helikoptrar ingår, finan- dimensionering ETT UTÖK AT HELIKOPTERSYSTEM enligt Sjöfarts- sieras till största del av och finansiering verkets förslag skulle också innebära att förmågan att handelssjöfarten, den ciklarar vi vårt hustötta Försvarsmakten med flygräddningsresurser för- vila luftfarten samt Förvuduppdrag, sjöbättras. Den nuvarande organisationen utgår från sju svarsmakten i form av avoch flygräddning – helikoptrar fördelade på fem baser. Försvarsmaktens gifter till Sjöfartsverbehov av yttäckning för flygräddning är inte fullt tillgo- ket. Kommunal räddnings- men det finns inga tjänst är till största del marginaler för dosett genom nuvarande organisation. – I nuläget har vi för få helikoptrar och för glest mel- skattefinansierad. ökade krav eller lan baserna i norra Sverige för att fullt ut tillgodose För– Ett utökat uppdrag till uppgifter.” svarsmaktens behov. I praktiken befinner sig alltid en av Sjöfartsverket i form av att Mattias Hyllert de sju nuvarande helikoptrarna på räddningshelikoptrarna ” I nuläget har tungt underhåll, vilket innebär att ska kunna användas till vi för få helikop- systemet är känsligt för störningar. skogsbrandsbekämpning kräver att ekonomiska medel trar och för glest Detta förhållande kan förbättras ge- i form av anslag skjuts till eftersom det är orimligt att mellan baserna nom vårt förslag som innebär att en låta sjöfarten, luftfarten samt Försvarsmakten betala sjätte helikopterbas etableras i Norr- för stöd till kommunal räddningstjänst, säger Katarina i norra Sverige lands inland, säger Katarina Norén. Norén. för att fullt ut till- En liknande slutsats, att SjöHögsäsongen för skogsbränder sammanfaller med godose Försvars- fartsverkets räddningshelikopter- högsäsongen för sjö- och flygräddning, vilket är räddmaktens behov.” verksamhet behöver förstärkas med ningshelikoptrarnas huvuduppdrag. Att utöka uppdraytterligare helikoptrar, kommer Sta- get utan att tillföra fler resurser och enbart utrusta de Katarina Norén tens Haverikommission (SHK) fram nuvarande sju räddningshelikoptrarna för skogsbrandstill i en ny temautredning som fokuserat på en handfull bekämpning skulle ge negativa konsekvenser för heliinsatser som inträffade under hösten 2017 och vintern koptrarnas huvuduppdrag, sjö- och flygräddning. För2018. SHK:s utredning har mynnat ut i rekommenda- mågan att släcka skogsbränder skulle i så fall vara tioner till regeringen, regeringskansliet och Sjöfartsver- begränsad till initiala insatser under kort tid för att inte ket. Utredningen visar att Sjöfartsverkets helikopter- gå ut över huvudsyftet att rädda liv. – Att modifiera helikoptrarna och träna besättningverksamhet är underdimensionerad i förhållande till ambitionen att tillhandahålla räddningshelikoptrar arna i att flyga med brandtunna skulle ta cirka två år på fem baser i landet dygnet runt. Utredningen kon- om utbildningen ska ske på ordinarie arbetstid och utan staterar att med nuvarande helikoptrar (sju) finns det negativ påverkan på sjö- och flygräddningsuppdraget, inte möjlighet att genomföra nödvändigt underhåll och säger Katarina Norén. l ‹ 1/2019 SJÖRAPPORTEN 25


FORSKNING & INNOVATION Sea traffic management handlar om kommunikation och digitalt informationsutbyte, att fartyg kan dela med sig av information om position och rutt automatiskt till utvalda parter. Till exempel andra fartyg, hamnaktörer, VTS-centraler och andra tjänsteleverantörer. Konceptet utvecklades av Sjöfartsverket och aktörer över hela världen arbetar nu med att förverkliga det. TEXT EMMA EDSTRÖM  FOTO CAJSA JERSLER FRANSSON & SHUTTERSTOCK

”Låt IMO överväga ett globalt genomförande av STM” Internationella sjöfartsorganisationens generalsekreterare ser fram emot att diskutera Sea Traffic Management vid IMO.

”V

i står inför strukturella förändringar inom robotik och automatisering och vissa länder har snart autonoma hamnar och halvautonomiska fartyg. IMO har en strategisk inriktning att integrera ny och avancerad teknik inom regelverket. Samtidigt som fördelarna med ny och avancerad teknik måste ställas mot säkerhetshänsyn, miljöpåverkan och internationell handelsfacilitet balanseras, de potentiella kostnaderna för att branschen och inverkan på personal, säger Kitack Lim, generalsekreterare för Internationella sjöfartsorganisationen, IMO. FN:s organ för säkerhet för sjöfarten och förebyggandet av föroreningar från fartyg. IMO HANTERAR ETT antal e-navigationsprojekt som huvudsakligen fokuserar på standardisering och harmonisering av digital information, konstruktion av fartygs-

26 SJÖRAPPORTEN 1/2019

bryggor och automatisk rapportering. Generalsekreteraren säger att de lösningar som STM utvecklat kan också bidra till IMOs mål för e-navigation. Även om IMO inte hanterar frågor kring den kommersiella sidan av sjöfarten, bidrar internationella bestämmelser till att skapa lika villkor för alla fartyg. Kitack Lim vill se till att IMO antar alla nödvändiga åtgärder för att uppnå ett globalt införande. – Historiskt har vi ett gott samarbete mellan våra medlemsstater och när det gäller STM behöver vi prata om det på ett globalt plan. Det arbete som utförts hittills som en del av planen för genomförandet av e-navigeringsstrategin, som har godkänts av IMO:s sjösäkerhetsutskott, behandlar redan ett antal frågor som rör standardisering av maritim digital information som skickas till eller från fartyg. Förenklingskommittén arbetar också med standardisering av blanketter, certifikat och andra dokument, i elektronisk form och genomförandet av Maritime Single Window. – Det arbete som STM utfört är relevant för säkerheten och effektiviteten i sjöfarten. Jag värdesätter verkligen Sjöfartsverkets arbete med att framföra denna viktiga och meningsfulla utveckling. l ‹


Mot mer hållbara och effektiva transportkedjor Digitala verktyg som Sea Traffic Management (STM) kommer att bli viktiga för att bygga upp kommersiellt effektiva transeuropeiska transportkorridorer.

”S

ea Traffic Management är ett bra instrument för att öka effektiviteten inom transportbranschen och samtidigt minska utsläppen, främst på grund av den tid du sparar. Det bidrar till att minska kostnaderna. Det är bra att den här plattformen hjälper till att göra det billigare med övergången till mer hållbara transportalternativ, säger Kurt Bodewig, koordinator för Motorways of the Sea. Som europeisk koordinator för konceptet Motorways of the Sea vid Europeiska kommissionen är Kurt Bodewig särskilt engagerad i att se till att sjötransporterna integreras fullt ut i det transeuropeiska transportnätet. I det sammanhanget ser han

många fördelar om Sea Traffic Management blir verklighet. – Vill vi minska utsläppen och vill vi ta ytterligare ett steg bort från kol måste vi flytta över transporterna till mer hållbara alternativ. Med verktyg som STM kan vi göra hela logistikkedjan effektivare och stimulera användningen av inre vattenvägar eller närsjöfart. – Kan du beräkna transporterna bättre, kommer det att gynna alla som är inblandade i logistikförsörjningskedjan. Det hjälper till att få transporten till rätt ställe vid rätt tidpunkt. Det måste vara enklare. Det måste vara snabbare. Det måste vara billigare. Då har vi en bra chans. Digitalisering är ett mycket användbart verktyg. l ‹

  Rolls-Royce   redo för auto  nom sjöfart   Om autonoma och fjärrstyrda fartyg är en fråga för framtiden, så är framtiden redan här för Rolls-Royce. En viktig fråga gäller säkerhet och ruttoptimering. STM kan vara en del av lösningen. TEXT EMMA EDSTRÖM

– NI KOMMER ATT

se en demonstration från oss i år (reds anm: läs 2018). Ett av våra största bekym­ mer gäller säkerhet. Annsi 70–90 procent av alla Lappalainen, projektledare på marina olyckor kan Rolls Royce härledas till fel orsakade av den mänskliga faktorn. Om en maskin fattar besluten i stället kommer det att vara minst lika säkert eller till och med säkrare, säger Anssi Lappalainen projekt­ ledare inom forskning och innovation på Rolls-Royce. Rolls-Royce utvecklar fjärrstyrda och självstyrande fartyg och tjänster som är beroende av data från olika källor, till ex­ empel andra fartygs positioner och rörel­ ser. STM kommer också att möjliggöra information om fartygs förväntade rörelser, något som kan vara mycket fördelaktigt för ett autonomt navigationssystem. MED INFORMATION FRÅN Sea Traffic Management kommer man inte bara att bidra till ökad säkerhet utan också öka ef­ fektiviteten genom ruttoptimering och opti­ mering och synkronisering av hamnanrop. – Vi fokuserar inte på en enda resa, utan måste optimera hela försörjningskedjan från lager till slutkund. På Rolls-Royce för­ söker vi göra frakt effektivare och säkra­ re. Det är just det som STM gör enligt min mening. Detta är en byggsten i vår produkt som vi kan erbjuda till våra kunder för att hjälpa dem i deras vardagliga affärer. l ‹ 1/2019 SJÖRAPPORTEN 27


YRKET   Kartingenjör

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO AGNE HÖRNESTIG

Elisabeth har koll på djupet Sjökort är en förutsättning för att sjötrafiken till och från Sverige ska fungera på ett säkert och bra sätt. En förutsättning för att de ska bli till är Sjöfartsverkets kartingenjörer som är specialiserade på framställning av både digitala och analoga kartor. – En bra kartingenjör ska vara noggrann, ha öga för hur slutprodukten blir och framför allt tycka att jobbet är roligt, säger Elisabeth Svensson.

D

e första svenska sjömätningarna och kartorna över farbara vatten gjordes så tidigt som på 1600talet. I dag är det Sjöfartsverket som tar fram sjökort åt handelssjöfarten och numera är allt kartmaterial lagrat i digitala databaser. På Sjöfartsverket finns en avdelning som heter Sjögeografi. Här arbetar cirka 120 medarbetare med allt från inmätning av objekt, både ovan och under ytan, till förvaltning och uppdatering av de digitala databaserna. Slutprodukten som tillverkas är sjökort. – Som kartingenjör på Sjöfartsverket är man en viktig kugge i arbetet med att framställa och uppdatera sjökort. Vi är cirka 25

28 SJÖRAPPORTEN 1/2019

kartingenjörer som redigerar och uppdaterar sjökortsdatabasen med information som är till nytta för sjöfarten. Dessutom lägger vi in ny sjömätning och ser till att alla sjökort får samma referensnivå och rätt kartografi. ELISABETH ÄR I GRUND och botten utbildad undersköterska. Hon hann med 17 år inom vården innan hon tröttnade på bristande resurser och kände att det var dags att göra något nytt. Något nytt blev till en tvåårig yrkesutbildning inom GIS, geografiskt informationssystem. Nästa anhalt hittade hon via ett intressant studiebesök och nu har Elisabeth arbetat sju år som kartingenjör på Sjöfartsverket.

– Det bästa med jobbet är när vi ser resultatet av det vi gör, både i de elektroniska sjökorten och i papperssjökorten. Det svåraste är att få det att se bra ut i både de elektroniska sjökorten och i papperssjökorten eftersom de tryckta korten blir svårlästa om vi tar med för mycket detaljer. KARTANVÄNDNINGEN ÖKAR MER och mer

i samhället. Högupplöst djupdata från Sjöfartsverkets databaser används numera till allt från miljöanalyser till underlag vid etablering av vindkraftsparker samt kabel- och rördragningar. Elisabeth och hennes kollegor kan dessutom ta fram extra detaljerade sjökort eller sjökort som visar särskilda djup som kan vara intressanta för vissa kunder. – Privat är jag ingen kartnörd men jag tycker att de är intressanta att titta på. Innan jag utbildade mig hade jag mest använt mig av kartor i samband med rally som är mitt fritidsintresse. Jag har gjort allt från att serva kompisarnas bilar till att köra själv och åka bredvid som kartläsare. Inom rallysporten är kartorna viktiga till exempel för att hitta till serviceplatser. l ‹


SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

BÖCKER

Boktips från Sjömansbiblioteket TEXT ANN-CHRISTIN WESTMAN

ROY JACOBSEN: Fartygets ögon © Norstedts Förlag

Ingrids dotter Kaja har nyss fyllt tio månader. Året är 1946 och kriget är över, spåren syns efter ockupationen på den lilla ön som påminner om ett fotspår i havet. Ingrid beslutar sig för att söka rätt på Kajas far, den ryske soldaten Alexander som befann sig ombord på det tyska fångskeppet M/S Rigel när det sänktes av de allierade i november 1944. Vad blev det av honom? Är han död eller vid liv?

JOHAN ROCKSTRÖM m.fl.: Eat Good: recept som förändrar världen © Wolfgang Kleinschmidt

Maten är mänsklighetens största enskilda utmaning – inget annat påverkar klimatet lika mycket som framställningen av mat. Samtidigt behöver en växande befolkning på jorden förses med hälsosam mat där produktionen håller sig inom hållbarhetens gränser. Forskare och politiker över hela världen brottas med dessa frågeställningar. En sak är alla överens om: det finns mycket som går att göra hemma i det egna köket – det är där förändringsresan måste börja

SØREN SVEISTRUP: Kastanjemannen © Albert Bonniers Förlag

En kvinna hittas brutalt mördad på en lekplats i Köpenhamn. Vid kroppen finner man en liten figur gjord av tändstickor och två kastanjer. När figuren undersöks hittar man fingeravtryck från en ung flicka som försvann för mer än ett år sedan. Samtidigt som polisen jagar en mördare letar de också efter spår som kan leda dem till den lilla flick­ an – tänk om hon fortfarande lever? Kastanjemannen är bladvändarläsning skriven av mannen bakom tv-serien Brottet.

ERLING KAGGE: Att gå – ett liv i rörelse ©Norstedts Förlag Varför går vi? I den här boken går den norske äventyraren och passionerade vand­ raren Erling Kagge på djupet med gåendet. Här blandas historiska nedslag och anekdoter, samtidigt som författaren påminner om vikten av att våra fotsulor behåller markkontakten. Författaren delar med sig av sina intryck från den dagliga promenaden till jobbet, liksom från långa vandringar till Nord- och Sydpolen eller genom New Yorks kloaksys­ tem. För vare sig du går för att uppnå 10 000 steg om dagen, lösa ett problem eller ge dig ut i naturen finns inget bättre sätt att färdas.

Hyrfilmer på väg till sjöss DE FART YGSBESÄTTNINGAR som abonnerar på Sjömansservice hyr­ filmstjänst kan se fram emot en vår med många storfilmer. Från Sverige kan nämnas Guldbagge-favoriterna ”Gräns” och ”Goliat”, som tog hem hela sex respektive fyra guldbaggar på den svenska galan i slutet av januari. Det inne­ bär att trolldramat ”Gräns” tangerade rekordet för antal guldbaggar per en­ skild film. Rekordet från 2014, sattes när Ruben Östlunds ”Turist” kammade hem lika många. Vi hoppas givetvis att ni gillar de båda filmerna lika mycket som Guldbaggejuryn gjorde. l ‹ TEXT JIMMY ERIKSSON

BOKTIPS! Läs om månadens boktips på www.seatime.se

FLER HYRFILMER PÅ GÅNG Vi planerar även följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under de kommande månaderna:

› A star is born › Bad times at the El Royal › First man › Bohemian Rhapsody › The girl in the spider’s web 1/2019 SJÖRAPPORTEN 29


OMBORD MOTION Resultat & Utmärkelser 1. Silja Serenade 2. Högskolan på Åland 3. Dickson IF 4. ENÅ MVP spelare: Lari Lundström, Silja Serenade Playmaker: David Wilhelmsson, Dickson IF Bästa damspelare: Sara Hougberg, Birka Stockholm Bästa målvakt: Jens Lundell, Högskolan Åland Spelglädje: VG Shipping/Vaparit Fairplay: Polfors

Det mångfaldiga vinnarlaget Silja Serenade i en av sina matcher. Här möter de Sjömansskolan Stockholms lag Polfors.

Serenades sjätte seger av åtta möjliga TEXT JARI RAMINEN FOTO FINSKA SJÖMANSSERVICEBYRÅN

INNEBANDY TURNERINGEN Nordic

Open spelades för åttonde gången den 2 februari i Mariehamn på Åland. Turneringen, som är samarbetsprojekt mellan Sjömans­ service och finska Sjömansservicebyrån (MEPA), har blivit den mest populära av de turneringar som Sjöfartsklubben Kaknäs arrangerar. Deltagande från handelsflottans fartyg upplever att det är enda gången på året de kan möta sina arbetskamrater, efter­ som de annars är ute på de stora haven på olika fartyg. För personalen på färjorna är det något enklare att få till gemensamma sammankomster. Årets turnering bjöd inte på några stora överraskningar. De lag som brukar vara bra höll samma standard som alltid. Största överraskningen var lag Polfors, Sjömans­ skolan Stockholms lag, som varit med alla 30 SJÖRAPPORTEN 1/2019

åtta åren. Förra året gjorde de sitt första mål i turneringen. I årets turnering kom för­ sta matchvinsten. Alla deltagande lagen uppskattade deras kämpainsats och gav dem uppskattning för vinsten. Av de tretton lag som deltog var det till slut Silja Serenade, Dickson IF, Högskolan Åland och ENÅ som gjorde upp om med­ aljerna. Anmärkningsvärt var att av de fyra lagen var det tre skolor som kom till med­ aljmatcher. I bronsmatchen var Dickson lite starkare än ENÅ och vann med 1-0. FINALEN MELLAN Silja Serenade och Högskolan Åland gick till övertid innan Silja Serenade kunde koras som vinnare med resultatet 5-4. I finalmatchen gjorde Lari Lundström fyra mål och var också den som satte det avgörande målet. Det gav Silja Serenade sin sjätte seger i turneringen. l ‹

Ramona vann Motionsligan TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO JOEL LIWANAG

OMBORD på Älvtanks fartyg Ramona är

besättningen aktiv och håller gärna igång. Det välutrustade gymmet används flitigt. Enda problemet är att det är så uppskattat att det ibland kan vara svårt att hitta trä­ ningstider. En del väljer också att springa eller ta en promenad på däck, för att få den dagliga motionen. Om möjlighet finns vid hamnuppehållen är det också populärt att ta en löprunda eller en cykel för att se om­ givningarna, och på så sätt förena nytta med nöje. Träningsrutinerna som vuxit fram på Ramona har gjort att besättningen tillsam­ mans utfört 3 021 aktiviteter under det gånga året. Det gör fartyget till vinnare av Motionsligan 2018. l ‹


MOTION Resultat & Utmärkelser 1. Klippans Båtmän 2. Evinco 3. Stena Jutlandica Fair play: M/S Byfjorden Bästa spelare: Albert Hansson, Evinco Bästa målskytt: Albert Hansson, Evinco, 7 mål Bästa målvakt: Leo Johansson, Stena Jutlandica

Futsal på Rosenhill lockade nya lag

De båda finallagen efter prisutdelningen. Debuterande Evinco (i blå dressar) och de rutinerade vinnarna i laget Klippans Båtmän (i orange).

TEXT OCH FOTO GLENN HJELLE

DEN 9 FEBRUARI spelades årets Futsalturnering på Rosenhill Seamen’s Center. Elva lag kom till sjömanscentrat i Göteborg med en härlig inställning. Debutanter i det här forumet var lagen Evinco, Skandiahamnen, NOS, M/S Byfjorden och Tern­ hav. Trots flera oerfarna lag i det här sam­ manhanget var alla lag oerhört jämna och höll bra klass genom hela turneringen. I första semifinalen möttes Klippans Båtmän och Stena Jutlandica i en spän­ nande match. Klippans Båtmän segrade till slut med 2-1. I den andra semifinalen

spelade Evinco mot OljOla. Evinco vann matchen med 1-0, efter att ha lyckats hålla undan motståndarnas försök till kvittering. FINALEN, MELLAN Klippans Båtmän och Evinco, blev en riktigt underhållande match mellan två lag som verkligen inte ville förlora. Men efter en stunds spelande gjorde Klippans Båtmän det första målet, följt av det andra och tredje, varpå mot­ ståndarna blev pressade. När de sköt in ytterligare ett mål visade resultattavlan 4-1 och segern var ett faktum. Stort grattis till segern, Klippans Båtmän! l ‹

Evincos Albert Hansson fick pris för både bästa spelare och bästa målskytt, efter att ha gjort sju mål under Futsalturneringen.

Andra Sjöpokalssegern för Ida H TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO ADAM NORDSTRÖM

Under året idrottade Ida H i Norrköping, Halmstad, Kalmar och, som här, i Falkenberg. Fast beslutna att ta hem pokalen även den här gången. De tre faktorerna delaktighet, viljestyrka och fina resultat gjorde det hela möjligt.

57 FARTYGSBESÄTTNINGAR deltog i friidrottstävlingen Sjöpokalen under 2018. Ibland på en fin sportanläggning, ibland på en kaj någonstans. Fina resultat gjorde Scandica, Envik och Fox Luna, som kom tvåa, respektive trea och fyra. Men de som levererade bäst i Sjöpokalen var besättningen på rederiet Fiducias torrlastare Ida H. 1/2019 SJÖRAPPORTEN 31


POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN   Pia Berglund

”Havet är en oerhörd resurs”

1

Vill flytta gods till sjön

I rollen som nationell samordnare för inrikes sjöfart ska Pia Berglund främja och förbättra förutsättningarna för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. – Vi har kommit till en punkt där vi vet vad vi vill – och nu ska vi få det att hända. Det handlar mycket om samverkan mellan myndigheter, kommuner och regioner samt näringslivet. En del av mitt uppdrag är att visa på de bra saker som redan görs och en del handlar om att verka som blåslampa för att få till en förändring.

2

Tillbaka i staten

Pia har tidigare haft flera internationella uppdrag och chefstjänster på Transportstyrelsen och på Sjöfartsverket. Hon kommer närmast från en tjänst som vice vd och innan dess vd för branschorganisationen Svensk sjöfart. – Målsättningen är densamma och det är att öka sjöfarten i Sverige. Jag är ödmjuk för att jag själv bara kan göra vissa delar. Mycket av mitt arbete bygger på att få andra att ta ansvar och att arbeta med att utveckla sjöfarten. Jag tycker personligen att det är dags för alla inblandade att fundera över åtgärder de själva kan vidta för att nå målet med en överflyttning av gods till sjöfart.

3

Brinner för sjöfart

4

Älskar fotboll och IFK Norrköping

5

Smak för rugby

För Pia Berglund har sjöfarten och dess historia varit en viktig del i att upptäcka världen. – Det är också det trafikslag som binder ihop våra kontinenter vilket innebär en stor tjusning för mig. Havet är fritt för alla i världen att nyttja och därmed en oerhörd resurs.

– Jag älskar all sport och särskilt fotboll. Bor man i Norrköping så upptäcker man snabbt att staden lever och andas med fotbollslaget IFK Norrköping. Det pratas på gator och torg så det var självklart för mig att bli en trogen supporter. Pia och hennes man har årskort på supporterläktraren Curva Nordahl och går på i stort sett alla hemmamatcher.

Intresset för rugby tog Pia hela vägen till sportens hemland där hon spelade med ett lag från London. – Jag fick smak för rugbyn när jag läste vid Stockholms Universitet och sedan drog jag igång ett damlag hos Marinen. Det är en ynnest att upptäcka en ny sport i vuxen ålder. l ‹

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO FREDRIK SCHLYTER

  KORT OM //     PIA BERGLUND   Gör: Nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Bor: Norrköping Familj: Man och två tonårsbarn. Utbildning: Speditionsutbildning, samhälls- och transportekonomi samt juristut­ bildning. Intresse: Jag älskar att resa och har arbetat och pluggat i tre olika länder utöver Sverige.

Profile for Sjöfartsverket

Sjörapporten nr 1, 2019  

På Sjöfartsverket tar vi oss under ytan och skådar bortom det vi först ser. Våra mätfartyg undersöker och kartlägger vattendjupet som gör at...

Sjörapporten nr 1, 2019  

På Sjöfartsverket tar vi oss under ytan och skådar bortom det vi först ser. Våra mätfartyg undersöker och kartlägger vattendjupet som gör at...