Sjörapporten nr 4, 2020

Page 1

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 4 2020

rapporten

TEMA Framgångsvåg i Mälardalen

Stora påfrestningar för sjöfartsanställda under pandemin Ökat antal sjömansviseringar under sommaren Efficient flow-appen testas skarpt i Gävle hamn

Studier som lockar


AVGÅNG 17

sjorapporten@ sjofartsverket.se

Mer gods till sjön

FOTO: JENNY LEYMAN

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten?

Allt gods är av olika skäl inte lämpligt för att fraktas på sjön. Men betydligt mer än idag, främst inrikes. Mycket gods kommer till Sverige via Göteborg eller hamnarna i syd för att sedan fortsätta på lastbil eller tåg genom landet. Inte sällan till en annan hamnstad. Det finns många skäl till varför detta gods borde fortsätta sjövägen genom feedertrafik runt kusten eller på de två stora sjöarna. Det skulle minska trängseln på vägar och järnvägar, säkerheten på vägarna skulle öka och miljöbelastningen minska. Ett enda normalstort fartyg på Östersjön lastar motsvarande 500 lastbilar men förbrukar bara bränsle motsvarande 20 lastbilar. På sjön är det gott om plats, även i hamnarna. Det gör transporterna pålitliga och effektiva och ännu bättre blir det med ökad digitalisering och samordnad rapportering inom EU inom ramen för EMSWe. Det är glädjande att se att fler upptäcker fördelarna med sjöfart, som den regelbundna trafik med containerfartyg som snart startar mellan Norvik utanför Nynäshamn och Västerås. Det är både min tro och förhoppning att det kommer fler liknande initiativ i en snar framtid. Helt i linje med den svenska godstransportstrategin. Potentialen är stor. En analys som vi nyligen presenterat visar att inrikes sjöfart skulle kunna tredubblas om allt gods som är lämpligt att gå på sjön också gjorde det. I det här numret av Sjörapporten kan du läsa mer om vad vi gör tillsammans med andra för att få det att hända. På riktigt.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping

Pernilla Strandberg är matros och ensamstående förälder. Det har sina utmaningar – men också fördelar. När Pernilla är på jobbet bor sonen Kayan hos mormor och morfar.

Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Niclas Härenstam

INNEHÅLL 03

FLER SÖKER SJÖFARTSUTBILDNINGAR Efter en tids nedgång i popularitet har trenden vänt för sjöfartsutbildningarna. Vi träffar Louise Stensson och Amanda Dahlin som läser kursen Sjöbefäl VII på Chalmers.

Redaktör Emma Brask, emma.brask@sjofartsverket.se Redaktion Agne Hörnestig, Sandra Lindroth, Jimmy Eriksson, Value Not Noise

06

POPULÄRT ATT MÖNSTRA AV I SVERIGE De senaste månaderna har pandemin fått antalet utfärdade sjömansviseringar att öka kraftigt. Läs vad gränspolisen har att säga om utvecklingen och vilken effekt covid-19 kommer att ha på svensk sjöfart under hösten.

10

TEMA: FRAMGÅNGSVÅG I MÄLARDALEN Att flytta gods från land till sjö ingår i regeringens strategi för ett klimatneutralt Sverige. I Mälardalen och hamnarna däromkring görs flera satsningar som ska öka mängden godstrafik på vattenvägarna.

22

EFFICIENT FLOW SPARAR TID Nu testas appen Efficient flow i Gävle hamn och vid årsskiftet ska den vara igång fullt ut. Appen sparar tid åt hamnens aktörer, vilket så småningom kommer att ge miljövinster.

Formgivning vnn.se Tryck DanagårdLITHO ISSN-1402-2028

N VA

ENMÄRK

E

T

S

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Trycksak 1234 5678

Sjörapporten nr 4 2020 Omslagsbild: Jenny Leyman EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 4 2020

rapporten

KATARINA NORÉN

Generaldirektör Sjöfartsverket

TEMA

Stora påfrestningar för sjöfartsanställda under pandemin Ökat antal sjömansviseringar under sommaren Efficient flow-appen testas skarpt i Gävle hamn

Studier som lockar 2 SJÖRAPPORTEN 4/2020

DESSUTOM 22 AKTUELLT EMSWe möjliggör datadelning // 22 AKTUELLT Nya sätt att möta kunderna // 28 YRKET Systemförvaltare // 30 OMBORD Fast på fartyget // 32 PROFILEN Erik Tedesjö

FOTO: NICLAS FAST

Framgångsvåg i Mälardalen


Andelen kvinnliga sökande till sjökaptensprogrammet (%)

Antal sökande prio ett 150

25

Chalmers, sjöbefäl klass VII

Chalmers 20 Linnéuniversitetet

120

15

Chalmers, sjökaptensprogrammet

Linnéuniversitetet, sjökaptensprogrammet

10 90 5

2016

2017

2018

2019

2020

2016

2017

2018

2019

2020

Söktrycket ökar på sjöfartsutbildningarna Efter flera års bristande intresse, växer åter antalet ­sökande till Sveriges sjöfartsutbildningar. De har jobbat hårt för att modernisera bilden av svensk sjöfart, genom att bredda rekryteringsunderlaget och lägga vikt även vid mjuka värden. Samtidigt efterlyser man att branschen också tar ett steg fram och gör sitt för att nå de unga. TEXT KRISTINA OLSSON FOTO JENNY LEYMAN

L

ouise Stensson är uppvuxen i Göteborg men det var under hennes jobb som yachtvärd i Medelhavet som kärleken till sjön och båtar växte fram. – Mitt jobb var att serva gästerna inne på båten men så snart jag hade tid över stack jag upp på bryggan och ville lära mig mer om navigation och om att köra båten. I början av september i år började hon därför den ettåriga utbildningen Sjöbefäl klass VII på Chalmers i Göteborg. Hon är därmed en i den växande gruppen studenter som valt att söka sig till de statliga sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitet. Efter ett antal år med fallande söktryck har man lyckats vända skutan och i dag pekar alla kurvor uppåt.

– Svensk sjöfart har förändrats de senaste åren och det finns en positiv känsla i branschen. Vi har också gjort ett stort arbete på de olika utbildningarna, men om inte branschen gör sitt så hjälper det inte, säger Johan Hartler, programansvarig på sjökaptensprogrammet på Chalmers tekniska högskola. I slutet av 00-talet var det som om festen

aldrig tog slut inom svensk sjöfart. Det var högkonjunktur, många drömde om att jobba i offshorebranschen i Norge med höga löner och söktrycket på de svenska sjöfartsutbildningarna var rekordstort. – Vi gick från 117 sökande till 75 platser år

2007 till 415 sökande år 2009, berättar Johan Hartler. Men verkligheten kom ifatt. Det blev finans­k ris, något som slog hårt mot sjöfarten och på sjöfartsutbildningarna syntes ett dalande intresse för att söka sig till branschen. Bottenåret var 2016 då det bara var 121 sökande till 75 platser. – Vintern 2014/2015 rapporterades det om missförhållanden under en praktik i Kalmar, några studenter hade utsatts för trakasserier ombord. Sådana enskilda händelser påverkar också, det har effekt på hur många som söker, säger Johan Hartler. Idag har de svenska sjöfarts­

utbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitetet vänt trenden och redan förra året såg de ett ökat antal Prio Ett-sökande, det vill säga studenter som söker till utbildningarna som första val. I år steg antalet sökningar ytterligare. Den utvecklingen är nödvändig visade en rapport om Framtidens behov om kvalificerad sjöfartskompetens som Chalmers och Linnéuniversitetet initierat och som presenterades i somras. I en analys pekar utredaren Gun4/2020 SJÖRAPPORTEN 3


AVGÅNG

nar Eriksson på att en framtida arbetskraftsbrist inom svensk sjöfart skulle försämra kvalitén på en rad områden, liksom att en hel del företag sannolikt skulle tvingas flytta utomlands dit kompetensen finns. Därför krävs, enligt honom, ett nytänk från utbildningarna när det gäller att locka studenterna liksom en ökad ­finansiering för att i ännu högre grad kunna utveckla utbildningarna så de motsvarar behovet av kompetens. För 26-åriga Louise Stensson är den ettåriga

utbildningen Sjöbefäl klass VII ett sätt att få en grundutbildning och samtidigt kunna läsa in matematiken som krävs för att nästa år söka in på utbildningen till sjökapten, där hon kan tillgodoräkna sig en del av Sjöbefäl klass VII. Målet är att på sikt jobba med containerfartyg eller ännu hellre kryssningsfartyg. – Jag gillar att jobba med människor och skapa relationer, så det är viktigt för mig i mitt kommande arbete. I den digitala världen vi lever i, uppskattar hon att utbildningen på Chalmers lär eleverna kunskaperna från grunden, så att man förstår hur det fungerar även utan datorns hjälp. – Även om sjöfart är så digitaliserat i dag är det viktigt att förstå och lära sig saker för hand. Det känns tryggt, säger hon. I samma klass som Louise går 21-åriga

Amanda Dahlin. Hon är visserligen uppvuxen i inlandet vid Skövde, men alla somrar tillbringade hon på västkusten och där väcktes intresset för havet tidigt. I högstadiet praktiserade hon på en lotsbåt i Lysekil och dit flyttade hon också när hon skulle börja gymnasiet för att gå en utbildning till marinbiolog. Nu går hon Sjöbefäl klass VII för att efterföljande kunna utbilda sig för jobb inom Kust­bevakningen. – För mig är det viktigt att det finns en bredd på utbildningen. Att man läser historia och teo­ri för att sedan kunna sätta det i ett sammanhang, samtidigt som man får det praktiska. Att man får en helhet, säger hon. Det ökande söktrycket är ingen slump utan ett resultat av ett målmedvetet arbete från utbildningarna och branschen, menar Johan Elias­son, programansvarig för Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers. Det handlade om att förändra kommunikationen och visa hur nutida sjöfart ser ut. – Jag tror vi har lyckats förmedla att det är ett utvecklande yrke och att vi tar frågor om jämställdhet på allvar. Det är inte Pippis pappa 4 SJÖRAPPORTEN 4/2020

Jag tror vi har lyckats förmedla att det är ett utvecklande yrke och att vi tar frågor om jämställdhet på allvar. Det är inte Pippis pappa längre, det är ett modernt yrke på avancerade fartyg och det är avancerade operationer man utför. Johan Elisasson, programansvarig för Sjöingenjörsprogrammet på Chalmers.

längre, det är ett modernt yrke på avancerade fartyg och det är avancerade operationer man utför, säger Johan Eliasson. De har till exempel gått igenom allt kommunikationsmaterial för att förnya både text och bild så det är mer i fas med samtiden. Framförallt är synligheten viktig. Kontakten med studievägledare och besök ute på gymnasieskolor spelar roll. Till exempel märks det att besöken från Chalmers på gymnasieskolor, avspeglar sig i antalet sökande från just de områdena. På Chalmers kan man i dag läsa till sjökapten

eller sjöingenjör, fyraåriga utbildningar inklusive ett års praktik på fartyg som kan tas i utlandet. Numera finns också Sjöbefäl klass VII, en ettårig utbildning, som kombinerar Fartygsbefäl och Maskinbefäl klass VII, och som är ett bra basår för fortsatta studier. Och det är just på denna utbildning som söktrycket varit som störst i år, berättar Johan Eliasson. – Jag tror också världsläget påverkar. Med coronapandemin har många fått färre jobbmöjligheter och då har en utbildningsplats varit mer attraktiv, säger han. Just Sjöbefäl klass VII är ett bra exempel på hur man från utbildningssidan blivit mer lyhörd för att lyssna på studenterna.

– Vi vill lyssna in studenternas tankar samtidigt som vi ställer krav. Det handlar om en balans mellan högre söktryck och den konkurrens det skapar och möjligheten för eleverna att kunna genomföra utbildningen och efterföljande söka jobb, säger Johan Eliasson. Målet är inte bara att få fler sökande, det handlar också om större mångfald, både vad gäller kön, geografisk hemvist och utbildningsbakgrund. Ett sätt har varit att se över behörighetskraven till programmen. Genom att ändra på ett enkelt behörighetskrav på sjökaptensprogrammet så breddade de basen och fick fler samhällstudenter bland de sökande. Även på Linnéuniversitetet i Kalmar syns

en ökning både av sökande men också av antagna som tackar ja till sina platser. De har jobbat målmedvetet med att locka nya grupper. Projektet Sjöfartskonvojen där Sjöfartsverkets isbrytare Atle under förra sommaren lade till i elva hamnar längs hela Sveriges kust och bjöd in intresserade var ett sätt. Hela 27 000 personer kom ombord och fick lära sig mer om vardagen på en isbrytare men också möta studentambassadörer från utbildningarna. Ett annat sätt är, enligt programansvarige Magnus Hofvander att lyfta blicken och inte bara rekrytera från hamnstäderna i södra Sverige. – Vi har till exempel riktat oss mot ungdomar i Norrland. Många av de unga vill bo kvar däruppe, men det finns inga jobb. Då kan vi förmedla att inom sjöfarten kan du bo var du vill, säger Magnus Hofvander, som ser att den insatsen märks i antalet sökande från just Norrland. Både Chalmers och Linnéuniversitetet för-

söker också få fler kvinnliga sökande till utbildningarna. Det handlar om hur man marknadsför utbildningarna och vad man kommunicerar runt sjöfarten. Men lika viktigt är det att branschen också visar på goda exempel och att de är moderna arbetsplatser. Detta gäller både under utbildningen där praktiken är en viktig tid för att visa att studenterna är välkomna, att de behövs och att man är villig att ge dem bra arbetsförhållanden. Men också efteråt när de är färdigutbildade. – Jag kan tycka att branschen också behöver ta ett steg fram och visa att de behöver en ny generation och att de vill anställa de ny­ utexaminerade studenterna, säger Magnus Hofvander.


Louise Stensson och Amanda Dahlin går den ettåriga utbildningen Sjöbefäl klass VII, för att därefter vidareutbilda sig.

4/2020 SJÖRAPPORTEN 5


AVGĂ…NG Covid-19

Fortsatt problematiskt fÜr färjetrafiken Minskande passagerartrafik püverkar rederierna även i hÜst. Rikard EngstrÜm, vd Svensk SjÜfart, tror att vi kommer att fü se effekterna av coronapandemin under lüng tid framÜver. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST

C

oronapandemin har de senaste ­mĂĽnaderna slagit hĂĽrt mot den svenska sjĂśfarten. Trafikanalys rapport â€?Svensk sjĂśfarts internationella konkurrenssituationâ€? visar en kraftigt minskad passagerar­trafik, fĂśrluster fĂśr rederier och Ăśkad arbetslĂśshet inom sjĂśfartsyrken. Totalt minskade sjĂśtransporterna med 47 procent i april 2020 jämfĂśrt med april 2019. Antalet Ăśppet arbetslĂśsa matroser fĂśrdubblades i april och i maj Ăśkade antalet med 233 procent jämfĂśrt med maj mĂĽnad 2019. Rikard EngstrĂśm, vd Svensk SjĂśfart,

säger att läget ser bekymmersamt ut även infĂśr hĂśsten. – Färjetrafiken har nu hĂśgsäsong bakom sig. Vi hoppades att sommaren skulle innebära en lättnad men läget i Ă–stersjĂśn är problematisk. NĂĽgot generaliserat kan man säga att ju mer passagerartunga färjorna är som gĂĽr i internationell trafik desto stĂśrre har effekten av coronaviruset blivit. Inrikes resande blev tillĂĽtet igen den 13 juni och flera färjelinjer i norra Europa ĂĽterupptogs under sensommaren. Men bĂĽde antalet turer och passagerare har varit lägre än normalt vilket drabbat rederierna hĂĽrt. I juli kom beskedet att Birka Cruises la-

des ned efter att ha trafikerat StockholmMariehamn i 49 ĂĽr. – Färjetrafiken till Ă…land och Helsingfors har i princip inga passagerare. Det 6 SJĂ–RAPPORTEN 4/2020

är bekymmersamt även fÜr frakt av gods och trailrar.

Världens Bütintresserade lockas till världens hamnar fÜr att pü nära hüll kunna se de enorma passagerarfartyg som ligger fÜr ankar, eller cirkulerar ­utanfÜr kusterna, i väntan pü ­pandemins slut. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST GRAFIK MAGNUS GILLBERG

MĂĽnga av kryssningsfartygen pĂĽ Ă–st-

ersjĂśn fraktar bĂĽde gods och passagerare. Färre turer och nedlagda linjer kan fĂĽ konsekvenser fĂśr import och export. – Ă„n sĂĽ länge finns funktionen kvar även om trafiken inte är som den var fĂśr ett ĂĽr sedan. Men färjorna trafikerar idag linjerna med fĂśrlust trots att man gjort allt man kan pĂĽ kostnadssidan. – Drar situationen ut pĂĽ tiden verkar det osannolikt att färjetrafiken mellan Sverige och omvärlden inte minskar betydligt, vilket skulle vara mycket skadligt fĂśr svensk industri, säger Rikard EngstrĂśm.

Pü tjänster som Marine Traffic och Cruise Mapper gür det att fÜlja de stora kryssningsfartygens positioner. Münga av dem befinner sig i warm lay up vilket innebär att de hülls i operativt läge fÜr att snabbt kunna üteruppta passagerarverksamheten när coronarestriktionerna hävs.

Ă–vrig godstrafik har generellt klarat sig

bättre under pandemin. Statistiskt sĂĽg det särskilt ljust ut i vĂĽras. – Vi hade dĂĽ en märklig situation där vissa typer av frakt minskade samtidigt som oljetransporterna Ăśkade drastiskt i samband med att oljepriset sjĂśnk. Nu har industrierna bĂśrjat komma igĂĽng men volymerna fĂśr sjĂśtransporter ligger lägre än ett normalĂĽr. Svensk sjĂśfart har pĂĽtalat att regering-

ens omställnings- och permitteringsstĂśd inte nĂĽr sjĂśfarten pĂĽ det sätt som de hade Ăśnskat. Problemet är att rederiernas bolagsform, där man inom en koncern kan ha intäkter i ett bolag och utgifter i ett annat, gĂśr att de i mĂĽnga fall inte kvalificerar sig trots stora ekonomiska svĂĽrigheter. – Det är en extrem situation nu sĂĽ man fĂĽr ha Ăśdmjukhet i att saker inte blir rätt frĂĽn bĂśrjan, men dĂĽ är det ocksĂĽ viktigt att man arbetar politiskt fĂśr att justera reglerna i efterhand, säger Rikard EngstrĂśm och understryker igen vikten av att Sverige skyddar den samhällsviktiga sjĂśfarten fĂśr att hĂĽlla igĂĽng handel och resande.

Miami

đ&#x;‡ľđ&#x;‡Ś đ&#x;‡˛đ&#x;‡š đ&#x;‡˛đ&#x;‡š

đ&#x;‡ľđ&#x;‡Ś đ&#x;‡§đ&#x;‡¸ đ&#x;‡ľđ&#x;‡Ś đ&#x;‡ľđ&#x;‡Ś đ&#x;‡˛đ&#x;‡š

Freeport Carnival Freedom Carnival Sunshine Carnival Paradise Carnival Horizon Carnival Legend

MSCÂ Preziosa MSCÂ Seaside MSCÂ Meraviglia

Ett pärlband av kryssnings­ fartyg ligger sedan i mars fÜr ankar utanfÜr Bahamas. Flera av kryssningsbolagen har aviserat att de planerar ütergü i trafik i november, bland annat Carnival Cruise Line, Royal Caribbean och Celebrity Cruises.


lyxkryssare sĂśker sig mot land Marstrand

Kungälv

Ă–ckerĂś

GĂśteborg

HĂśnĂś

đ&#x;‡§đ&#x;‡¸ đ&#x;‡§đ&#x;‡¸

Vinga

đ&#x;‡§đ&#x;‡¸ đ&#x;‡˛đ&#x;‡š đ&#x;‡˛đ&#x;‡š đ&#x;‡˛đ&#x;‡š

MÜlndal BrännÜ Norwegian Bliss Norwegian Encore

Under nĂĽgra veckor i september lĂĽg de Bahamas-flaggade ­lyxkryssarna Norwegian Bliss och Norwegian ­Encore utanfĂśr GĂśteborgs hamn. De 300 meter lĂĽnga fartygen tar normalt 4 000 passagerare och 1 700 personer i besättningen men hade när de ankom bara 200 personer ombord. Delar av besättningen mĂśnstrade av och reste hem frĂĽn Landvetter.

Adventure of the Sea Celebrity Reflection Celebrity Equinox Celebrity Summit

FOTO SHUTTERSTOCK

Be

Southampton

rr

ENGLAND

y Is la

Portsmouth

nd s

Bournemouth Weymouth

Nassau

BAHAMAS

đ&#x;‡§đ&#x;‡˛ đ&#x;‡˛đ&#x;‡š đ&#x;‡§đ&#x;‡˛ đ&#x;‡Źđ&#x;‡§

Queen Elizabeth Marbella Discovery Queen Victoria Britannia

đ&#x;‡§đ&#x;‡˛ đ&#x;‡§đ&#x;‡¸ đ&#x;‡§đ&#x;‡¸

Isle of Wight

Aurora Allure of the Sea Explorer of the Sea

đ&#x;‡§đ&#x;‡¸ đ&#x;‡§đ&#x;‡¸

Jewel of the Sea Anthem of the Sea

Europeiska fartygsfans sĂśker sig till engelska kanalen fĂśr att fotografera kryssningsfartyg, skriver New York Times. BesĂśkare kan boka in sig pĂĽ färjeturen â€?Ghost ship toursâ€? fĂśr att se de stora kryssningsfartygen pĂĽ bara 50 meters avstĂĽnd. 4/2020 SJĂ–RAPPORTEN 7


Stora påfrestningar för sjöfartsanställda Coronavirusets framfart har de senaste månaderna gett kännbara konsekvenser för SEKO Sjöfolks medlemmar. Svårigheter för besättning att mönstra av och covid-19-fall som mörkats på svenska fartyg tillhör en ny verklighet. Men också rederier som gör sitt absolut bästa för att underlätta för besättningen i en svår tid. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST

A

tt inte veta exakt när man kommer hem tillhör vardagen när man arbetar på sjön. Men karantänsregler och reserestriktioner under covid-19-­ pandemin har för sjöfartanställda världen över inneburit stora svårigheter att mönstra av. – Många fartygs­ ägare har uträttat hjälte­dåd för att få till besättningsbyten, säger Mikael Lindmark, ombudsman på SEKO Sjöfolk. – Wallenius Marine har till exempel använt privatjet för att flyga hem sjömän eller tagit omvägar med sina fartyg för att komma närmare filippinska Manila Bay och Myanmar för att lösa av besättning. Han tycker att de svenska rederierna över lag har skött sig bra.

Det finns fortfarande svensk besättning som har varit ute lite för länge men rederierna har gjort väldigt stora ansträngningar. I sitt uppdrag som internationell

sekreterare inom SEKO ser han att utländska rederier inte alltid visar samma engagemang. – På den internationella marknaden finns det sjömän som inte kommit hem sedan början av pandemin, säger Mikael Lindmark. Situationen har lett till en ökad psykisk ohälsa ombord. På filippinska och ukrainska båtar har det skett självmord kopplade till den pressade situationen. – Vi fick nys om en kryssningsbåt där besättningen inte mådde bra. De fick ingen lön, hade brist på mat och fick återkommande uppskjutna besked om när de skulle få åka hem. International Transport Workers Federation (ITF) som SEKO är en del av satte press på bemanningsföretaget och fick hem hälften. – Man får jobba i sina kontaktnät för att få saker att hända. Mikael Lindmark lyfter också vikten av att internationella organisationer som IMO ligger på och verkar för sjöfartsanställdas rättigheter. – För besättningens hälsa är ovissheten när fartygen ligger

stilla och lönen inte kommer den värsta. Om då till exempel närstående har drabbats av covid-19 och man inte kan komma hem innebär det en extrem psykisk press. Men även oro för den egna häl-

san kan påverka måendet. Skärpta regler för att minska smittorisken ombord har inte kunnat eliminera smittan helt. Antalet sjukdomsfall ombord på svenska fartyg är högre än vad som redovisats säger Mikael Lindmark: – Det är en konkurrensutsatt marknad och om ett fartyg nämns som ett som fått covid-19 kan det få konsekvensen att man inte blir vald för nästa transport. På svenskägda fartyg har man mörkat att det funnits covid-19 ombord. Man har kanske sagt att det bara funnits ett fall men vi vet att det funnits många fler. Det är inte bra men vi har viss förståelse, det får marknadsmässigt stora konsekvenser. På SEKO har man förhoppningar om att situationen ska lätta under hösten men Mikael Lindmark tror att det kommer vara fortsatt väldigt tufft där facket har en viktig roll för att skydda medlemmarnas intressen. – Det finns en risk för lägre löner när pressen ökar i branschen. Läs mer! Johan Bernekorn satt fast till sjöss i närmare tre månader under pandemin. Sida 30.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt  SOS Alarm 112 Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.  Mind Självmordslinjen 90 101 Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen kl 06–24 varje dag. Tel: 90 101. Chatt: chat.mind.se

8 SJÖRAPPORTEN 4/2020

 Jourhavande präst Tel: 112, alla dagar kl 17–06. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast  Jourhavande medmänniska Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. Chatt: onsdagar och söndagar kl 21-24. jourhavande-medmanniska.se

FOTO: KASPER DUDZIK

AVGÅNG Covid-19

 Pratamera.nu Stöd och behandling av specialister på psykisk ohälsa. Chattoch röstsamtal kostnadsfria. Videosamtal kostar under 100 kr/ gång. pratamera.nu  S uicide zero Fakta och råd om självmord. suicidezero.se/fakta-och-rad

Ökat antal Avmönstring av besättningsmedlemmar med utgånget Schengenvisum var i augusti tre gånger högre än normalt. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST

För de sjömän vars visering gått ut under tiden de befunnit sig ombord på fartygen krävs det att de får en så kallad sjömansvisering för att komma in i Sverige och sedan åka vidare hem.


November

Oktober

September

Augusti

December 12

12

12

12

12 0*

6

11 5 4

Juli

16

14 14

12 3

* Inga sjömansviseringara finns registrerade i april. Skälet kan delvis vara att det under perioden gick mycket få flyg från Sverige vilket minskade ­sannolikheten för att sjömän skulle mönstra av här.

Juni

Maj

April

17

Mars

Februari

Januari

35

40

68

120

Antal viseringar till augusti 2020 jämfört med 2019

sjömansviseringar under coronapandemin En sjömansvisering utfärdas av gränspolisen. Under coronapandemin har flera polisregioner rapporterat in en stor ökning ansökningar. – Ett skäl till ökningen är att Sverige har en betydligt generösare hållning avseende möjligheten att låta sjömän mönstra av än övriga EU-medlemsstater och därmed också till utfärdandet av viseringarna nu under coro-

napandemin. Detta gör att många söker till sig Sverige då man inte har fått mönstra av i andra länder, säger Sonja Johnsen, handläggare vid nationella gränspolissektionen, Noa. En topp med 102 ansökningar för en enskild månad nåddes i augusti men det finns tecken på att ökningen nu håller på att bromsa in. – Region Syd rapporterade under en längre tid en kraftig ökning

Utlännings­ förordningen 11 § En sjömansvisering är en enhetlig visering som får utfärdas till en utlänning som är sjöman och som i samband med av- eller påmönstring skall resa in i landet eller fortsätta till en annan Schengenstat. Sjömansvisering utfärdas av polismyndigheten vid gränsen och gäller i högst fem dagar. En sjömansvisering får utfärdas som en gruppvisering.

av viseringsansökningar för sjömän, men under de senaste veckorna har det skett en minskning i förhållande till tidigare. Det ökade arbetet med sjömansviseringar har inte medfört någon förändring av arbetsstyrkan inom gränspolisen utan har hanterats med befintlig personal. – Sen är det så, särskilt i mindre regioner, att ett stort antal sjömansviseringar samtidigt kan ha lett till enstaka arbetstoppar i enskilda regioner, säger Sonja Johnsen. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 9


TEMA Framgångsvåg i Mälardalen I Överflyttningsanalys – land till sjö skriver Sjöfartsverket att överflyttningen kommer med en del utmaningar, men också många möjligheter. På flera håll görs satsningar som visar på att en överflyttning är ett steg in i framtiden. Mellan Oxelösunds hamn och Lettland körs Ro-Ro-trafik och ”Förbifart Stockholm” på vattnet har blivit en realitet. Och Västerås och Köping ligger i startgroparna för Mälarpendeln. SAMTLIGA TEXTER: AGNE HÖRNESTIG

Västerås 1 633 000 ton gods 2019

Köping 1 032 000 ton gods 2019

Minskade klimatutsläpp Fler godsnav med väg, järnväg och hamn nära varandra och bättre användning av sjötransporter längs kusterna som avlastar väg och järnväg. Det är några exempel från Sjöfartsverkets delrapport för överflytt av gods från väg till sjö. Vi lät Johan Wahlström och Mats Jäderland, författare till delrapporten, kommentera. Regeringens mål är ett kli-

matneutralt Sverige 2030. Men det är en bra bit dit. 2014 dominerades den inrikes godstrafiken av tung lastbilstrafik och sjöfartens andel var tre procent. Där­emot stod sjötrafiken för 70 procent av godstrafiken utomlands, enligt analysen som baseras på tidigare genomförda analyser och utredningar. Hanteringen av gods koncen-

treras främst till de fem största svenska hamnarna: Göte­borg, 10 SJÖRAPPORTEN 4/2020

Brofjorden, Trelle­borg, Luleå och Malmö. De svarade tillsammans för nästan hälften av landets totala godshantering 2014. Trafikverkets prognos pekar på att godstransportarbe-

tet ökar med 50 procent fram till 2030. Även sjöfarten från ostkusthamnarna till Ryssland och Baltikum förväntas öka. Vägtrafiken beräknas öka mest på Europa­vägarna mellan storstadsområdena samt längs Norrlandskusten.

Johan Wahlström: – Sjöfarten fraktar ungefär 90 procent av världshandeln. Men i Sverige står tunga lastbilar för 88 procent av all frakt.

Mats Jäderland: – En optimal godsfördelning vore om sjö­transporterna kunde nyttjas bättre i nord-sydlig riktning tur och retur. I dag transporteras en alltför stor del av godsflödet på det redan hårt belastade väg- och järnvägsnätet till och från en hamn i södra Sverige, istället för att fraktas med fartyg längs den svenska kusten.


FOTO: KASPER DUDZIK

Petroleum

Bränsle

Container

Gods in i Mälarhamnar

Container

Jordbruk

FOTO: HYWIT DIMYADI/MOSTPHOTOS

FOTO: ROLAND MAGNUSSON/MOSTPHOTOS

Gods ut ur Mälarhamnar

Mineraler KÄLLA: MÄLARHAMNAR AB

med mer gods på sjön Sjöfartens andel av gods­

hanteringen kan öka genom fler och bättre samlastningsterminaler, logistikparker, där olika varuslag och transportsystem hanteras nära någon hamn. Tänkbar utveckling är etable-

ring av utökade linjer i ”slingor” för containerhantering och Ro-Ro till flera hamnar närmare kunden/beställaren. På så sätt frigörs också väg och järnväg för mer persontrafik. Ett exempel på nysatsning är RoRo-linjen som öppnades i somras mellan Oxelösund och Riga. Koldioxidutsläppen kan minska med 4–11 procent om

godset, som i dag körs genom Skåne, i stället transporterades på sjön.

För att påskynda överflyt-

Johan Wahlström: – Det är A och O att terminalen ligger nära hamnen för omlastning. Det går inte att köra båt ända in på Biltema eller IKEA och därför gäller det att hitta samverkanslösningar med övriga transportslag.

Mats Jäderland: – För att sjöfarten ska kunna konkurrera med väg och järnväg krävs en hög turtäthet, antagligen dagliga fartygsavgångar. Undersökningar visar också att varuleverans på utlovad tid är viktigare än på snabbast möjliga tid.

Mats Jäderland: – Det rör sig inte om några glädje­ siffror men uppgifterna är i högsta grad relevanta.

ten föreslås bland annat att kostnadsbilden för sjöfarten behöver bli konkurrensmässig gentemot vägtransporternas transportkostnader. Kraftfulla politiska styrmedel behövs i samverkan med hamnar och kommuner. Transporterna till och från ett fåtal hamnar i södra Sverige och på västkusten sker huvudsakligen via väg eller järnväg på redan hårt trafikerade sträckor. Både väg och järnvägsnät skulle däremot avlastas i nord-sydlig riktning om sjötransporterna skulle öka längs kusterna. Ett annat förslag är att införa en näringslivspott för sjöfart i nationell infrastrukturplan. Järnvägen har en sådan redan i dag för att täcka åtgärder i infrastrukturen med kort varsel.

Johan Wahlström: – Sjöfartens kostnadsbild behöver sänkas för då blir den konkurrenskraftig. Alternativt­ ­behöver vägtransporternas kostnader öka. Det är tänkbara möjligheter som förbättrar sjöfartens konkurrensläge för att hantera större godsvolymer.

Fotnot: Delrapporten baseras på flertalet t­idigare gjorda analyser och utredningar. Däribland av ­Trafikanalys, en kunskapsmyndighet för transportpolitik. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 11


TEMA Framgångsvåg i Mälardalen

Förbifart Stockholm går Ro-Ro-trafik har öppnats mellan Lettland och Oxelösund. Oxelösunds hamn blir ett nav för mer rationell godshantering till eller från Mälardalen och södra Sverige.

D

et är nära till både järnväg och Europaväg från Oxelösunds hamn, som ligger cirka 12 mil söder om Stockholm. Avståndet innebär en kraftig tidsvinst jämfört med att sitta i bilkö-

12 SJÖRAPPORTEN 4/2020

er till och från hamnen genom Stockholm. – Hanteringen av tunga industriflöden på Ro-Ro trafik passar bra för oss. En större del av export och import kan gå med den här typen av fartyg. I dagsläget är

det mycket betongprodukter och husmoduler som kommer hit, säger Douglas Heilborn, VD i Oxelö­sunds hamn. Slutresultatet är tidsvinst för både varuproducent och kund jämfört med om transporten skulle ha passerat Stockholm på vägen. – Vi kallar det ”Förbi­fart Stockholm”! På sjön finns en stor outnyttjad fraktkapacitet och med mer last vid ett och samma tillfälle pressas fraktpriserna och

hanteringen blir miljömässigt bättre jämfört med om lasten gått på bil. Som bonus avlastas vägoch järnvägsnätet, fortsätter han. Konceptet med Oxelösunds

hamn som godsnav skulle kunna användas för att öppna direkttrafik av gods även från Finland, Ryssland och kontinenten. – I ett andra steg skulle man kunna tänka sig direkttrafik till Oxelösund med industrigods och importerade konsumtionsvaror via Tyskland från kontinenten. I dag fraktas godset först till de


Ny direktlinje över förväntan Marknadens reaktion på direktlinjen Oxelösund-Riga är över förväntan. Den bedömningen görs av David von Platen, Line Manager på rederiet Wagenborg, som kör trafiken. Oxelösund är en god kompromiss med sitt geografiska läge mellan Göteborg och Stockholm. Bedömningen är att kunderna ska se det som en styrka med direkttrafik från det produktionstunga området i och kring Riga i Lettland till Oxelösund för vidare transport inom Norden. Trafiken öppnade så sent som i början av juli 2020. – Vi tyckte det skulle vara lämpligt att starta linjen när så många andra rederier bromsade i coronatider. Tillgången på fartyg är också god, förklarar David von Platen. Coronapandemin har å andra sidan minskat transportvolymen, vilket påverkat rederiernas volymer högst dramatiskt. Den har samtidigt drivit fram ett priskrig på godstransporter över Östersjön. Motståndet är tufft och konkurrens hård. David von Platen upplever ändå att marknaden tror på den här logistiklösningen. – Vi säljer en unik produkt och marknaden har svarat med bra respons.

Råd bildat för godstransporter

via Oxelösund skånska hamnarna och sedan därifrån på bil. Det rör sig om minst 50 mil på bil enkel väg för att komma i höjd med Oxelösund och då är det fortfarande 12 mil kvar till Stockholm. Det finns kort sagt en väldig potential för sjöfarten, understryker Douglas Heilborn. Han nämner också att både reger-

ing och samhället i stort vill få till stånd en överflyttning av mer gods på sjöfart. I och med covid-19 visade det sig hur pass känslig hanteringen var av ”just in time”-produkter är, det vill säga där företagens

Ro-Ro till Riga Ro-Ro-trafiken, last som rullar på och av, på linjen Riga–­ Oxelö­sund öppnades sommaren 2020 på initiativ av Wagenborg Shipping. Trafikering sker med samma fartyg tre gånger i veckan från respektive hamn. Årligen transporteras cirka 1,4 miljoner ton gods på färjor med lastbil eller trailer mellan Mälar­d alen och Lettland.

lager i princip ligger på lastbil eftersom det blir för dyrt att ha traditionella lager. – Överlag behövs det nog en allmän förändring i människors medvetande om de konsekvenser som uppstår till följd av att konsumtionen ofta pressat fram leveranser av ”just in time”, där de traditionella lagren ersatts av transport på bil som kommer fram i rätt tid. Kan attitydförändringen komma till stånd får sjöfarten många konkurrensfördelar på köpet.

Ett storregionalt godstransportråd har bildats i Stockholm-Mälarregionen. Det ska bland annat utveckla och stärka samverkan mellan olika trafikslag. Årligen fraktas 150 miljoner ton till, från eller genom regionen. Bakom satsningen står Trafikverkets region Stockholm och Öst tillsammans med Mälardalsrådet, som är en samarbetsorganisation mellan kommunerna och regionerna i området. – Vi behöver hjälpas åt för att påverka lagar och riktlinjer för att skapa bättre förutsättningar för effektiva och hållbara godstransporter tillsammans med näringslivet, säger Jan Owe-Larsson, Region Östergötland, som lett den politiska arbetsgruppen, i ett pressmeddelande. Några av målsättningarna är att: • Stärka och utveckla dialogen mellan näringsliv och myndigheter. • Verka för bättre användning och välmotiverade kompletteringar av redan befintlig infrastruktur. – Transportslagen ska användas tillsammans och där de gör mest nytta, säger Helena Sundberg, regional direktör Trafikverket Stockholm. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 13

FOTO: OXELÖSUNDS HAMN


”Våga satsa på sjöfarten”

FOTO: STOCKHOLMS HAMNAR

TEMA Framgångsvåg i Mälardalen

Wallenius Marine är intresserad av att driva trafik mellan Stockholm Norvik Hamn och Mälar­ hamnar, och undersöker nu förutsättningarna för att kunna ta nästa steg. – Partnerskap och hållbar sjöfart är viktigt för oss, säger Göran Söderdahl, Global Senior Commercial Manager.

– Projektet är högintressant för oss

långsiktigt perspektiv och därför finns planer på beställning av fartygsbygge med drivkraft av biogas och el. – Vi börjar i Mälardalen, men på sikt finns det också andra hamnar som är strategiskt intressanta. Viktigt i sammanhanget är att möjlighet finns till annat transportslag nära hamnen. Godstransporten Stockholm Nor-

Inledningsvis tänker Wallenius Ma-

Göran Söderdahl bedömer att poli-

:K A

RI

N

R

Ö

SE

14 SJÖRAPPORTEN 4/2020

Norvik

FOTO

rine i så fall hyra ett mindre fartyg för Mälarpendeln. Men rederiet har alltid tänkt i ett

vik Hamn – Mälarhamnar beräknas till cirka nio timmar. Därefter lossning och lastning vid kaj om cirka tre timmar för att sedan gå i retur till Norvik, men tiden i hamn styrs av godsvolymen. – En effekt av pandemin var att de traditionella transportvägarna från producent till kund fick kraftigt försämrad leveranstrygghet utifrån mottot ”just in time”, men nu skönjer vi en försiktig återhämtning. I takt med att hjulen börjar snurra igen på många områden, däribland logistik, krävs att makthavarna visar att de menar allvar i synen på sjöfarten som transportbärare. Nu är rätt tillfälle i återuppbyggnadens tidevarv.

och just nu tittar vi på den finansiella biten. För att det här ska bli möjligt krävs samarbete mellan alla goda krafter, däribland flera myndigheter, säger Göran Söderdahl, Senior Commercial Manager, Wallenius Marine AB. Blir satsningen verklighet handlar det inledningsvis om containertrafik, i en andra fas sannolikt om tyngre och utrymmeskrävande last som generatorer och rörkonstruktioner. Vid landsvägstransport kräver sådana produkter mycket logistikförberedelser och säkerhetsaspekter innan start, tillstånd att passera broar med mera. Lastbilskapacitet skulle i så fall bara behövas från ankomsthamn ut till kund, bedömer Söderdahl.

FOTO: STOCKHOLMS HAMNAR/PER-ERIK ADAMSSON

P

artnerskapet gäller i så fall en överenskommelse mellan Wallenius Marine, hamnarna i Västerås och Köping, Stockholms Hamnar, Stockholm Norvik Hamn samt entreprenören Hutchinson Ports, som bedriver verksamhet i Norvik.

tiska styrmedel krävs för att lätta på kostnadstrycket från olika myndigheter och kommunala verksamheter.

Järnväg och hamn sida vid sida.


Det första containerfartyget anlöper Norviks hamn.

kan bli startskottet Tanken är att Mälarhamnar ska trafikeras fem gånger i veckan på vardagar från Stockholm Norvik Hamn, som blir godsnav i Sveriges mest befolkningstäta område. Varje båt rymmer gods motsvarande drygt 90 lastbilar.

– Sjöfartens samlastningsfördelar i sammanhanget är överlägsna alla andra transportslag, men i Sverige är vattnet en underutnyttjad infrastrukturresurs. Vi har en lång kust och en fantastisk möjlighet att transportera gods på Mälaren, fortsätter han. Marknadschefen FOTO

:P E

R-

ER

IK

AD

AM

SSO

N

S

jöfarten är en effektiv och hållbar transportbärare och nu gäller det att låta den visa sin stora potential i Mälardalen. – Gods på sjön är bra för klimatet och minskar trängseln på hårt belastade vägar i Stockholmsregionen, säger Johan Wallén, marknadschef Stockholms Hamnar.

bedömer att satsningen från och till Stockholm Norvik Hamn kan bli startskottet så att fler upptäcker möjligheterna med inlandssjöfart. Han bedömer att Sveriges långa ostkust borde kunna utnyttjas ännu mer för att avlasta den hårt trafikerade landinfrastrukturen. Framförallt för gods som kräver stort lastutrymme, som till exempel sågade trävaror, papper och metallprodukter. Johan Wallén ser också behov

av en balansering i den ”snedvridna konkurrensen” som idag råder mellan sjöfart, väg och

järnväg. Då tänker han närmast på avgifter, skatter och investeringar som behöver göras för transport­slagens fortlevnad och utveckling. – Sannolikt behövs politiska

styrmedel för att någon redare ska våga satsa på ny trafik. Även om sjöfarten är ett relativt kostnadseffektiv alternativ inom infrastrukturen, blir dagens kostnader ändå högre i jämförelse med väg och järnväg. Om sjöfarten kan bli lönsam som transportbärare igen, är jag övertygad om att fler intressenter vill vara med, summerar Johan Wallén.

4/2020 SJÖRAPPORTEN 15


ILLUSTRATION: STOCKHOLMS HAMNAR

FOTO: EMMA BRASK

TEMA Framgångsvåg i Mälardalen

Nio av tio varor transporteras sjövägen till Sverige och de flesta ska till Mälardalen och Storstockholm. Carola Alzén är VD för Mälarhamnar och skulle gärna se att inlandssjöfarten utnyttjades bättre.

Stor kapacitet för inlandssjöfart Mälarhamnar i Västerås och Köping planerar för inlandssjöfart med hållbara transporter in till Mälardalsområdet. Ett område där en tredjedel av Sveriges befolkning bor. Hamnkranarna i Västerås och Köping har i dag 85 procents ledig kapacitet.

V

i ska inte ställa trafik­ slagen mot varandra. Alla behövs för ett robust och fungerande transportsystem. Det säger Carola Alzén, VD Mälarhamnar, och fortsätter: – Men för godstrafiken är det ofta helt galet att satsa på nya väglösningar, när befintliga transportmöjligheter finns sedan decennier på sjön. Det är smartare både kapacitets- och miljömässigt om vi använder sjövägen för transporter som funnits sedan urminnes tider. Här fanns ju handelsstaden Birka på 1000-talet. Statistik visar att nio av tio varor

transporteras sjövägen till Sverige och de flesta ska till – just det, Mälardalen och Storstockholm. I den nationella godstransportstra16 SJÖRAPPORTEN 4/2020

tegin, som tar sikte på framtidens transportsystem, spelar sjöfarten en viktig roll. – Tänk dig Mälaren som ett flodsystem med nästan fem miljoner invånare som kan få sina varor huvudsakligen via sjön. Vilken slumrande potential sjöfarten är, utbrister Carola Alzén. Omlastning sker i Norvik till mindre fartyg som kan gå in i Mälaren. Ju närmare konsumenten varan kan komma desto bättre, och då behövs vägtransport bara för slutsträckan. I detta fall har Mälarhamnar startat ett samarbetsavtal med Stockholms hamnar och nybyggda Norvik/Hutchinson Ports om att få igång inlandssjöfarten. Arbetsnamnet är Mälarpendeln och Wallenius Marine har visat intresse för projektet.

”Tänk dig Mälaren som ett flodsystem med nästan fem miljoner invånare som kan få sina varor huvudsakligen via sjön. Vilken slumrande potential sjöfarten är!” Carola Alzén, VD Mälarhamnar.

Carola Alzén ger några exempel på hur sjöfarten används på andra håll i världen: När Rotterdams hamn byggdes ut bestämde politikerna att 45 procent av transporterna till och från hamnen måste gå vatten­ vägen. I Paris finns en livsmedelskedja som regelbundet får sina beställda leveranser via sjöfart på mind­ re fartyg. I Holland finns också en mobilapp där du kan beställa hämtning och lämning av gods via ”sjötaxi”. Vad behövs för att mer gods

ska flyttas över till sjöfart?

– Fler varuägare måste ta mer handfasta beslut i den riktningen. En möjlighet skulle kunna vara styrmedel som incitament för överflyttningen. Då tänker jag närmast på Ekobonus, ett tids­ begränsat ekonomiskt stöd till ­redare som flyttar gods från väg till sjöfart. –Det handlar också om en mental omställning som kanske får fullt genomslag, som med opinionsbildaren Greta Thunberg engagemang i klimatfrågan, bedömer Carola Alzén.


FAMILJ

Kärlek på andra sidan havet Att lösa vardagen så att den fungerar för alla i familjen kan vara en utmaning när man jobbar på sjön. Vi hälsar på matrosen Pernilla Strandberg och hennes tolvårige son Kayan och pratar med psykologen Per Johnsson om relationer på distans. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 17


LIVET & SJÖN

Pernilla Strandberg är matros och ensamstående förälder. När hon jobbar bor sonen Kayan hos mormor och morfar.

Pernilla Strandberg fick sommarjobb på Stena Nautica när hon flyttade hem till Sverige, sex år senare jobbar hon fortfarande kvar. Men med en 12-årig son har det krävts god uppbackning från både föräldrar och chefer för att få vardagen att fungera. TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO JENNY LEYMAN

FAKTA Namn: Pernilla Strandberg Ålder: 42 år Familj: Sonen Kayan, 12 år Jobbar som: Matros på Stena Nautica

18 SJÖRAPPORTEN 4/2020

T

vå veckor till sjöss och tre veckors ledigt, så ser arbetsschemat ut för Pernilla Strandberg. Hon arbetar på Stena Nauticas färjelinje mellan Halmstad och Grenå. När vi pratar har hon varit hemma en vecka och befinner sig i sin lägenhet i Varberg tillsammans med sin åriga son Kayan. Efter att ha bott utomlands i Spanien, Grekland och Thailand kom Pernilla Strandberg hem till Sverige och fick sommarjobb i butikerna ombord på färjan. Därifrån tog hon klivet till jungman och sedan matros. – Det var en ren slump. Men väldigt lyckosam. Jag älskar verkligen mitt jobb. Det händer något hela tiden även om vi bara trafikerar Sverige-Danmark.

Att få ha ett yrke där hon får röra på sig och alla dagar är olika passar Pernilla Strandbergs personlighet, hon gillar att vara på språng. – Jag trivs också väldigt bra med mina kollegor. Det är viktigt eftersom man bor på båten. Jag har ingen måndagsångest utan är alltid glad när jag går till jobbet. Extrarum hos mormor och morfar

Som ensamstående behöver Pernilla mycket stöd från sina föräldrar för att kunna jobba. – Praktiskt fungerar det så att mina föräldrar tar hand om min son veckorna när jag arbetar. Det har de gjort sedan jag började arbeta på sjön när han var sex år. Han har ett rum där och är van vid att växla boende. Att morföräldrarna bor nära gör också


Det är påfrestande att vara ifrån varandra. Pernilla och Kajan pratar med varandra varje dag när hon är ombord.

att Kayan kan gå hem till sin och Pernillas lägenheten en stund och spela tv-spel eller bara hänga om han vill det. Som förälder tycker Pernilla att upplägget har fördelar även om det innebär en påfrestning för henne och Kayan att vara ifrån varandra. – När jag är hemma är jag hemma, jag kommer inte klockan 18 och ska laga mat innan min son ska på handboll. Vi har mer kvalitetstid tillsammans. När jag är hemma så är jag där för honom. Jag får inga stressande mejl utanför arbetstid som i många andra jobb. Coronaviruset påverkar vardagspusslet

Att föräldrarna börjar bli gamla gör framtiden osäker eftersom Pernilla inte vet hur många år de kommer orka hoppa in som extraföräldrar. Något som aktualiserats ytterligare under covid 19-pandemin eftersom båda föräldrarna tillhör riskgrupper. När spridningen av coronaviruset varit som störst har det känts oroligt att låta Kayan bo hos dem med risk att han tar med sig virus från skolan. – Men Försäkringskassan ger ingen ersättning om jag stannar hemma. Jag kan inte hel-

ler sjukskriva mig eftersom ingen är sjuk, ­säger Pernilla. Att behålla jobbet är viktigt för den ekonomiska tryggheten. Särskilt under en period då många inom branschen sägs upp. Lösningen har varit att jobbat ändå med hjälp av både pojkvän och föräldrar, men med färre pass än vanligt. Tät kontakt med sonen

När Pernilla Strandberg går ombord pratar hon med sin son och sina föräldrar varje dag om vardagliga saker som behöver lösas. Tekniken har gjort det lättare att vara närvarande. – Det praktiska fungerar väldigt bra. Jag får mejl från skola och fritidsaktiviteter. Det är lätt på det viset. För att arbeta på sjön har hon också nära hem om något skulle hända. Färjeturen tar 4,5 timmar enkel resa. – Förr när färjan gick från Varberg kunde min son stå på kajen och vinka varje kväll, det var hemskt smidigt. Vissa säsonger låg vi stilla i Varberg över natten, då kunde jag ofta gå hem några timmar. Känslomässigt har perioderna ifrån varan-

”När jag är hemma är jag hemma, jag kommer inte klockan 18 och ska laga mat innan min son ska på handboll. Vi har mer kvalitetstid tillsammans.”

4/2020 SJÖRAPPORTEN 19


FAMILJ LIVET & SJÖN

Att packa sina grejer och säga hejdå är det värsta för båda.

Hallå där

Viktigt för barnen att få inblick

Han har också varit med på båten många gånger. Pernilla säger att hon haft tur med befälhavare som haft förstående för hennes situation. – I somras fick han vara med ombord en vecka. Han tycker att det är kul att vara med mig och känner många på båten. Alla barn vill veta vad föräldrarna gör. För personer i sjöfartsyrken tror Pernil20 SJÖRAPPORTEN 4/2020

la att det är vanligt att barnen ibland är oroliga för att något ska hända föräldrarna när de är på jobbet. – De kanske hör att man pratar om säkerhetsuppgifter och säkerhetsutbildningar och börjar fundera på ett annat sätt över risker än någon som har en mamma eller pappa som jobbar på kontor. Att då få vara med ombord någon gång när det är möjligt tror hon kan vara ett sätt att öka tryggheten. Mat och hemlängtan

Några speciella rutiner för att minska hemlängtan har Pernilla inte. Efter att ha rest omkring hela livet är hon inte beroende av att ha en fast punkt utöver familjen. Däremot ser hon till att få med sig den mat som hon vill äta eftersom hon är vegetarian. Några affektionssaker gör det också lite hemtrevligare i hytten. – Jag har en ”jag saknar dig”-docka som min son gjort, som jag ställer fram på en hylla varje gång jag går ombord.

… Jan-Eric Alcén, befälhavare på Stena Line, hur kan du göra vardagspusslet enklare för besättning som har familj? – Jag försöker underlätta genom schema­läggning och liknande för att få det så bra som möjligt för den anställda. Vi vill vara en sjyst arbetsplats. Hur mycket pratas det om de här frågorna? – De diskuteras mer och mer kring familj och hur man kan få andelen kvinnor att öka i branschen. Att få in dem är inte så svårt men vi måste få kvinnorna att vilja stanna och tycka att det är något de kan syssla med. Dina barn är vuxna i dag, men hur upplevde du avståndet till familjen när du var till sjöss? – När barnen var yngre krävdes det mycket uppbackning från mor- och farföräldrar. Relationsmässigt fick man värna det som fanns. Ringa kunde man alltid. Att komma hem efter fem veckor och inse att allt fungerat ganska bra och att man egentligen inte behövdes var ibland tufft. Var det värt det? – Det är en uppoffring att vara till sjöss, men det är ett val som jag inte ångrat en dag. Det är ett fantastiskt yrke.

dra varit olika jobbiga i olika åldrar. De senaste månaderna har hon märkt att oron ökat. Coronaviruset har förändrat rutiner både på skolan och hemma. – Han kan vara ledsen när jag åker och det är skitjobbigt. Att packa sina grejer och säga hejdå är värst för båda. Redan dag två känns det lättare. Möjligheten att kunna kommunicera nästan när som helst hjälper när de är ifrån varandra. – Med tekniken är det lätt att ringa och jag kan skicka bilder på vad jag håller på med precis när jag gör det.


Våga ta viktiga samtal på distans När man arbetar på sjön kan man behöva fundera lite extra på hur man tar hand om relationen till nära och kära. Per Johnsson, universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet, ger tips om hur man kan underlätta perioderna isär.

Under coronapandemin blir tillvaron mer oförutsägbar. Det kan också vara svårare att få den hjälp man brukar från mor- och farföräldrar. Det gör det extra viktigt att ta hand om sig själv och relationen så gott de går, även på distans. När vi inte ser varandra i ögonen ökar risken att man sätter viktiga samtal på vänt och istället avTEXT CHARLOTTE LUNDQVIST handlar mer praktiska saker. ILLUSTRATION MAGNUS GILLBERG – När man ses sällan vill man ha det så bra som möjligt men i Många visor har skrivits om sjöalla relationer finns det friktion. mannens vemodiga hemlängtan, Ju tidigare man kan ta i den dei dag har mobiltelefoner och wifisto bättre, så att man inte skjuter uppkoppling ombord gjort det be- konflikter framför sig. Då kan de tydligt enklare att behålla en nära lätt växa sig stora och explosionsrelation till vänner och familj. artade. En stund på Face­book, ett Att vara i en relation Tips godnatt med videoinnebär glädje men Hemtama lukter har samtal och småprat också diskussiovisat sig kunna påverka om vardagligheter ner. Per Johnsamygdala (också kallad kan betyda myckson tipsar om känslohjärnan). Ett sätt att skapa lugn och trygghet när et för känslan av att ibland våga man är hemifrån kan vara att att delaktighet. ta samtal, som ta med en påse av familjens För en del par hur man hängfredagschips, eller någon annan av familjens favoritdofter ger perioder isär er upp hand­ att lukta på ibland för att en upplevelse av att duken och vem minska känslor av alltid vara nykär när som ska plocka stress och oro. man ses, medan det för undan på barnens andra är betydligt svårare att rum, även på telefon. lösa de praktiska och känslomässiga utmaningarna. Hur ofta man hörs när man är – Det är extra påfrestande om ifrån varandra kan också vara bra man har barn och är ifrån varanatt lyfta. Många hittar kanaler där dra. Man kan ha dåligt samvede har tät kontakt. te när det händer saker och ting – Men det kan leda till att man hemma och man inte delar en var- lägger för stor vikt vid att den dag, säger Per Johnsson, universom är hemma ska leverera om sitetslektor vid institutionen för man sitter och väntar på nya bilpsykologi vid Lunds universitet. der varje kväll. På samma sätt måste den som Redan innan man reser iväg börär hemma förstå att partnern arjar en inre nedsläckningsprocess. betar och inte alltid kan vara tillMan förbereder sig och tänker att gänglig. nu är det bara en vecka kvar. Ett sätt att lindra hemlängtan – Det blir en stress där man själv är att ta med sig bilder på kan känna sig lite rädd och oronära och kära när man åker iväg. lig. Man har kanske barn som ska Så ny­tagna som möjligt och gärna hämtas och lämnas på dagis och i pappersformat. Det ger en annan funderar på hur partnern ska orka tröst att kunna hålla i bilden än att med det. ha den i mobil­telefonen. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 21


AKTUELLT

EMSWe lägger grunden

S

TEXT EMMA BRASK

jöfartsmyndigheter har en viktig roll för att möjliggöra regulativ datadelning, som komplement till den frivilliga, vid fartygsanlöp. Något som är avgörande för global utveckling av sjöfarten, menar Mikael Lind vid RISE och Mikael Renz vid Sjöfartsverket. Tillsammans med Trafikverket driver de arbetet inom den svenska delen av projektet FEDeRATED som syftar till att dela information mellan trafikslag. – Historiskt har olika initiativ

tagits för att uppmuntra digitalt samarbete mellan intressenter inom hamnen, och digitaliseringen går nu i ett allt högre tempo i sjöfarts- och transportsektorn. Uppmärksamheten riktas nu mot att koppla samman de olika transportsätten för att klara utmaningar som uppstår i hamnars samordning och synkronisering för att skapa förväntat värde i transportkedjan, säger Mikael Lind. Ett av de största initiativen i

­ ärlden idag kring regulativ v data­delning är European Maritime Single Window environment (EMSWe) som är en förordning och kommer mynna ut i en systemmiljö på EU-nivå. Systemet ska kunna samla in och dela information för ett fartygs anlöp alla led, i hela EU. I en allt mer digital värld måste de olika parterna som är engagerade längs transportkedjan inom sjöfart vidta åtgärder för att förbättra sin samordning och synkronisering. Det finns mycket in22 SJÖRAPPORTEN 4/2020

formation som aktörerna har ett ömsesidigt beroende av. EMSWe ska vara grunden och stimulera att detta sker inom EU. Under 2021 kommer spe-

cifikationerna för European Maritime Single Window environment att vara klara och parallellt kommer International Maritime Organizations (IMOs) kommitté för facilitering att godkänna en andra version av sitt kompendium för att underlätta datadelning globalt. Arbetet inom IMO återanvänds av EU för att även uppnå bättre global harmonisering. – Idealiskt, i framtiden, i en starkt ansluten värld, kommer det också att vara möjligt för en sjöfartsmyndighet att hämta data från olika informationsdelningsytor för att skapa grunden för de rapporter som de behöver. Då skulle befäl­ havaren eller någon som agerar å fartygets vägnar, som operatören eller agenten, bara behöva fylla i de saknade uppgifterna och sedan formellt kunna lämna in rapporten, säger M ­ ikael Renz.

Destination världsarv Coronapandemin har fått många att kasta om begreppet semester. Kanske har vi aldrig förr upplevt svensk sommar på det sättet som 2020 fått oss att göra. Många både i och utanför sjöfartsbranschen har haft det kämpigt, men flera har också hittat nya sätt att möta sina kunder. TEXT EMMA BRASK

Läs mer EMSWe ska vara fullt implementerat till 2025. Läs mer här: https://maritime-executive.com/editorials/do-maritime-authorities-havea-role-in-digitalization-of-shipping

T

allink Silja som i vanliga fall har fullbokade kryssningar till Tallin, Helsingfors, Åbo och Riga under sommaren fick tänka om i och med de reserestriktioner som rådde. Destinationerna Visby och Höga Kusten infördes och gjorde succé. – Vi började med att släppa fyra avgångar till Visby, som i slutändan blev sexton slutsålda avgångar. Till Höga Kusten släppte vi fem avgångar som sålde slut på

rekordtid, så vi fick lägga till ytterligare kryssningar även dit, berättar Erika Jansson, kommunikationschef på Tallink Silja. Silja Symphony har kryssat från Stockholm upp till Härnösand och Tallink Silja har fått stor


FOTO: PRIVAT

FOTO: TALLINK SILJA

FOTO: PRIVAT

Peter Öberg.

Avgångarna till Höga Kusten sålde slut på rekordtid.

uppskattning för de inhemska kryssningarna. – Vi hoppades självklart att det skulle bli uppskattat, men att efterfrågan skulle vara så otroligt stor som den varit förstod vi nog inte i början av sommaren. Överlag har dock ”svemester” fått ett uppsving på grund av Coronapandemin och många har fått upp ögonen för att man kanske inte behöver åka så långt bort för en upplevelse. Kryssningsfartyg längs Höga

Kusten är inte helt nytt. Tidigare har Birka Cruises kört sträckan, och inför sommarens resor hörde Tallink Silja av sig till Sjöfartsverkets lotsar och frågade om rutten även kunde fungera för dem. Peter Öberg, lots baserad i Örnsköldsvik, är en av de som jobbade med Birka Cruises. Årets rutt för fartyget Silja Symphony bygger på samma ruttkoncept som Birka hade.

– Silja Symphony är det största fartyg vi haft på den här rutten, så där fick vi först ta ställning till om det skulle gå överhuvudtaget, säger Peter Öberg som har jobbat med att ta fram ruttförslaget. Viktor Rinaldo är också lots i Örnsköldsviksområdet och har lotsat Silja Symphony från Härnösand och norrut. – Vi har haft bra kontakt angående rutten, till exempel om hur väderförhållande sett ut gällande de smala passagerna här uppe och vad som kan tänkas bli mer utmanande områden. Men vi har också givit dem förslag på hur vi kan lägga rutten för att passagerarna ska få se så mycket som möjligt av Höga Kusten, säger Viktor Rinaldo. För Sjöfartsverkets lotsar är re-

san uppdelad över två områden; Sundsvall-Härnösand och Härnösand-Örnsköldsvik, och tillbaka. Viktor Rinaldo deltog un-

Viktor Rinaldo.

der provanlöpet på hela sträckan tillsammans med en kollega från Sundsvall, innan Sundsvall gick ned till en lots på sträckan. – Från Härnösand upp till Örnsköldsvik tar det fem timmar och här har vi varit två lotsar ombord så att vi kan bytas av men främst för att bygga erfarenhet. De tre erfarna lotsarna här uppe går i pension nästa år så vi tar chansen att bredda och fördjupa vår kompetens, förklarar Viktor Rinaldo. Peter berättar att förr gick det

väldigt sällan kryssningsfartyg i området, och båda två tycker det har varit roligt med nya typer av fartyg. – Vi har fått många kryssningsförfrågningar de senaste två åren, det är en bra anledning att få ta på sig vitskjortan, säger Viktor. Sedan är besättningen på kryssningsfartygen också väldigt duktiga på att köra vilket är roligt och givande att möta.

Inför höst och vinter jobbar Tallink Silja utifrån flera olika scenarion. Hur verksamheten kommer att se ut beror helt och hållet på hur andra länders reserestriktioner utvecklas. – Även om de inhemska kryss-

ningarna vi gjort under sommaren gått bra, så räcker det inte i längden utan vi behöver också komma igång med vår normala trafik igen. Men det är svårt att sia om framtiden, och extra svårt under rådande omständigheter. Antingen kommer vi igång med våra vanliga rutter igen under hösten, eller så får vi fortsätta tänka nytt tills vi tagit oss igenom pandemin eller smittläget åtminstone har stabiliserats mellan Sverige och våra grannländer. Men självklart tycker vi i vilket fall som helst att det vore kul att kunna fortsätta erbjuda inhemska resor även framöver, på ett eller annat sätt, säger Erika Jansson. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 23


AKTUELLT

Hemester ökade inte räddningsinsatserna Sjöfartsverket genomförde över 800 sjöräddningsinsatser mellan maj och augusti. En majoritet av insatserna genomfördes för att hjälpa fritidsbåtar. – Sommaren innebär högsäsong för oss och våra samarbetspartners inom den svenska sjöräddningsverksamheten, och går också hand i hand med fritidsbåtssäsongen. Larmorsakerna har i vanlig ordning varierat och handlat om allt ifrån motorhaverier och grundstötningar till snabba väderomslag som gjort att man som fritidsbåtsägare hamnat i ett utsatt läge. Det säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella sjö- och flygräddningscentral.

80

60

40

Enligt Sjöfartsverkets preliminära siffror för årets sommar genomfördes totalt 829 sjöräddningsinsatser mellan maj och augusti. Samtidigt som årets resultat visar på en viss ökning under augusti, ligger siffrorna på samma nivå som för de senaste fyra åren. En majoritet av insatserna under årets sommar genomfördes för att bistå olika typer av fritidsbåtar. – För att undvika att hamna i obehagliga situationer som fritidsbåts­ ägare gäller det att planera sin resa i god tid. Säkra därför upp att båten är i trim, håll koll på vädret och använd alltid flytväst.

20

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Sluss och kanal ny fas för Mälarprojektet TEXT EMMA BRASK

Mälarprojektet går in i en ny fas. Sjöfartsverket och Trafikverket har inlett ett samarbete kring färdigställandet av Södertäljes nya sluss och kanal där Trafikverket blir byggherre och ansvarar för att bygga klart den nya anläggningen. – Mälarprojektet är en viktig sjö24 SJÖRAPPORTEN 4/2020

fartssatsning för att skapa mer hållbara och effektiva godstransporter. Trafikverket har stor erfarenhet av att driva komplexa och stora infrastrukturprojekt i hela landet, säger Einar Schuch, regional direktör, Trafikverket och fortsätter: – Vi ser fram emot att samarbeta med Sjöfartsverket och deras experter. Vi har redan aktiverat vår

projektorganisation för att snarast möjligt påbörja arbetet med Södertälje sluss och kanal. Sjöfartsverket kommer att vara anläggningsägare och ansvara för driften när projektet är klart. Arbetet kommer därför att ske i nära samarbete mellan de två myndigheterna. – Med gemensamma krafter inleder vi nu en ny fas inom Mälarpro-

jektet. Genom samarbetet med Trafikverket kommer vi kunna optimera användandet av statens resurser, samtidigt som vi drar nytta av våra olika expertområden. Vi har redan idag ett väl fungerande samarbete med Trafikverket inom andra komplexa infrastrukturprojekt, säger Joel Smith, infrastrukturdirektör vid Sjöfartsverket.

Oktober


”Världens mest miljövänliga fartyg” sjösatt

Sjöräddnings­insatser Sjöfartsverkets preliminära statistik över antalet sjöräddningsinsatser för veckorna 1–37 i år, jämfört med medelvärdet för åren 2016–2019.

ILLUSTRATION: SWECO

November

December

I mitten av september sjösattes Wasa­lines nya passagerar- och bilfärja, som ska färdigställas under våren 2021. Hon heter Aurora Botnia och ska efter leverans inleda trafik för Wasaline mellan Umeå och Vaasa. – Det nya fartyget är världens mest miljövänliga passagerareoch bil­färja och har ett flertal nya egenskaper. Wasaline vill vara Östersjöns mest sympatiska, miljövänligaste och pålitligaste rederi, säger Wasalines VD Peter Ståhlberg i ett pressmeddelande. Aurora Botnias fyra huvudmotorer kan drivas med både flytande gas (LNG) och flytande biogas (LBG). I framtiden kommer färjan även kunna ankomma och avgå hamnar under eldrift. Dagens nya teknik möjliggör för en märkbar minskning av avgaser jämfört med andra fartyg som trafikerar området. Färjan kommer att rymma 800 passagerare och ha en godskapacitet på 1500 meter.

Södertälje nya sluss och kanal.

FOTO: JAN-ÅKE SKÖLD

FOTO: WASALINE

FOTO: AGNE HÖRNESTIG

Aurora Botnia.

De nya lotsbåtarna kommer att vara orangea, precis som sina föregångare på bilden.

Nya lotsbåtar till västkusten Under 2022 ska tre nybyggda lotsbåtar tas i bruk av Sjöfartsverket. Goda sjöegenskaper och mindre miljöpåverkan är ledord i upphandlingsprocessen. TEXT EMMA BRASK

– Vi har i dagsläget en fartygs-

flotta med en väldigt hög medelålder. I Göteborgsområdet är aktiviteten mycket intensiv och lotsbåtarna går väldigt hårt, de får mycket stryk både skrovmässigt och maskinmässigt. Systemen som finns ombord börjar också bli slitna. De nya båtarna kommer därför att placeras i Marstrand, Lysekil och Göteborg, berättar Patrik Granstam som är rederiinspektör och projektledare för inköpet. För att få fram båtar väl anpassade för området har rederiinspektörerna tillsammans med båtmän och lotsar utvärderat de nuvarande lotsbåtarna som är omtyckta. De nya lotsbåtarna ska därför motsvara den nuvarande 740-serien avseende geometri och tyngdpunkt. – Den huvudsakliga poängen

med att beställa liknande båtar är att komma de befintliga båtarnas sjöegenskaper så nära som möjligt. Det är viktigt att vi får båtar med egenskaper som vi känner oss trygga med och som ger den uthållighet som krävs för att utföra vårt uppdrag. Ett annat krav på båtarna är

att de ska ha mindre påverkan på klimatet och lägre utsläpp av farliga ämnen. – Vi försöker att göra minsta möjliga miljöavtryck. Det har hänt en del vad gäller kraven på motorernas utsläppsnivåer. Från och med årsskiftet kommer det nya regler som kravställer och reglerar mängden kväveutsläpp. Ny teknik möjliggör mer effektiv rening av avgaserna, säger Patrik Granstam. Det finns också energieffek-

tivare lösningar när det gäller till exempel värme och kyla ombord. – Vi kan minska energiåtgången genom att närvaroreglera ventilation och värme, så att antalet luftväxlingar dras ner när ingen är ombord. Båten förbereds också för fjärrvärmeanslutningar, då behöver vi inte köra en oljepanna vid kaj utan kan använda fjärrvärme, berättar Patrik Granstam. De lotsbåtar som blir ersatta kommer att placeras i andra områden med lägre tryck, och då ersätta båtar som är äldre. Anbuden ska vara inne i mitten

på december och kontrakt med leverantör beräknas vara signerat strax efter årsskiftet, om allt går som det ska. Därefter räknar Sjöfartsverket med att de tre båtarna levereras under 2022. Och som sina föregångare kommer även dessa vara tydligt orangea.

4/2020 SJÖRAPPORTEN 25


FORSKNING & INNOVATION

Nya appen igång i Gävle

Linda Astner ser stora möjligheter med appen som är resultatet av EU-projektet ”Efficent flow”.

Löpande information till hamnens alla aktörer ska göra anlöpen mer effektiva. Det är grundtanken bakom appen ­”Efficient flow”, som nu testas i skarpt läge i Gävle hamn. TEXT FRIDA ROIJER FOTO KASPER DUDZIK

Johnny Uhlin övervakar och planerar flöden på containerterminalen.

”Efficient flow” är ett av Sjöfarts-

genererar väntas i sin tur leda till miljövinster, när fartygen inte behöver ligga och vänta med motorerna på i samma utsträckning som förr. – Appen är ett viktigt verktyg för att vi ska nå våra klimatmål. Jag ser en stor potential, den kommer att svara för en stor del av våra energieffektiviseringar, säger Linda Astner, chef för hållbarhet och digital utveckling i Gävle hamn.

verkets EU-finansierade projekt, där Gävle hamn och finska Rauma hamn deltar. Själva appen utvecklas av ett mjukvaruföretag i Finland. I oktober släpps den för alla användare och finns tillgänglig i Appstore, Googleplay och snart hos Huawei. Syftet med appen är att ge en hamns alla aktörer samlad information om fartygsanlöpen, både planerade och aktuella tider för ankomst, lastning och avgång. På så sätt kan lotsar, bogserare, förtöjare, lastnings- och lossnings­ ledare och alla andra som är inblandade när ett fartyg anlöper göra processen effektivare. – Appen sparar tid åt mig. Jag

slipper ringa ett antal samtal, och jag behöver inte längre gå in på olika internetsidor och uppdatera mig om läget, lotsinfo till exem26 SJÖRAPPORTEN 4/2020

pel. Nu finns allt i appen, säger John Söderström, operativ chef för containerterminalen i Gävle hamn, som har varit med i projektet från början. Han är också glad över möjligheten att kunna hålla koll på fartygen även när han inte är på plats på jobbet och kan följa lastning- och lossning från kontorsfönstret. – Det lugnar ens kontrollbehov. Nu får jag pushnotiser för de fartyg som jag har markerat intresse för. De fungerar över förväntan. John Söderström gissar att pushnotiserna är en funktion som även hans personal kommer att ha glädje av. – Det finns många som är extremt informationshungriga. Tidsbesparingen som appen

Än är det för tidigt att se några

konkreta effekter. Appen började testas i mindre skala i våras, och användningen har sedan växlats upp allt eftersom fler aktörer i hamnen involverats. Från årskiftet ska den vara i drift fullt ut. – Vi har haft ett bra tempo i projektet, även om corona gjor-

de att vi fick ställa in en del resor till utvecklarna i Finland. Det var ett orosmoment, men det funkade bättre än väntat med digitala möten, säger Linda Astner. I början fanns en del språkför-

bistringar att reda ut mellan sjöfolket och apputvecklarna. Man fick skapa ett lexikon över sjötermer, så att alla var överens om terminologin. Dessutom fanns inledningsvis lite olika uppfattningar om vad som skulle rymmas inom ramen för projektet, helt enkelt vilka funktioner appen skulle ha. När appen väl började testas handlade de främsta farhågorna om buggar. Eftersom data hämtas från många olika källor är det mycket som kan gå fel. Men appen känns stabil, menar både Linda Astner och John Söderström. Tekniken har finslipats och jus-


Vid nyår ska appen kunna användas av alla hamnens aktörer.

terats. Några funktioner har tillkommit som inte var med från början, men som nu känns helt avgörande. Hit hör live-ETA, som visar fartygens beräknade ankomsttid till hamnen utifrån spårning av fartygens AIS-signaler (Automatic Identification System). Funktionen ger bättre framförhållning, och är dessutom försedd med AI-inlärning, så att den löpande förbättrar sig själv och ger allt stabilare prognoser. En sjökortsmodul med visuali-

sering är också under utveckling. Det är ett användningsområde som samtliga aktörer uppskattar värdet av. – Man måste kunna lita på appen, man ska inte behöva gå till andra källor och dubbelkolla. Och det är lättare att lita på något man ser, därför är visualiseringen så viktig, förklarar Linda Astner.

Reaktionerna från användarna har varit positiva under året som gått, när appen har utvecklats och testats. Många kloka förslag och önskemål har kommit in, berättar Linda Astner. En del har förverkligats, medan andra har lagts åt sidan så länge. John Söderström skulle gärna

se att appen växte med en kundportal med information om varje terminal, exempelvis när olika containrar är tillgängliga efter lossning. Ett annat förslag är att ändrad lotsning skulle gå att förmedla via appen. Då skulle han slippa ringa tre samtal; till lotsen, bogseraren och förtöjningspersonalen. Linda Astner skulle gärna se att appen utvecklades med kopplingar till anlöpen även från landsidan, det vill säga väg- och järnvägstransporter. En del av önskemålen som

kommit in från användarna kan komma att bli verklighet. Gävle hamn håller ett internt utvecklingsprojekt öppet för uppdateringar även sedan EUprojektet avslutas i februari 2021. – Appen är som ett litet barn som man fött och släpper ut i världen. Den kan snart gå själv men kommer att behöva vårdas och lotsas av sina föräldrar ett bra tag framöver. Och utvecklingsresan är ju livslång, säger Linda Astner.

Appen ger information om fartygen som anlöper hamnen.

4/2020 SJÖRAPPORTEN 27


YRKET Systemförvaltare TEXT SANDRA LINDROTH

FOTO AGNE HÖRNESTIG

Doldisyrke i fokus E

n av Sjöfartsverkets senast anställda, ­Federico Pasik, slår sig ner med en kopp kaffe i ett av mötesrummen på plan 3, i Lithografen på Sjöfartsverket i Norrköping. Han har förflyttat sig en våning ner, från avdelningen Sjögeografi, som är låst för besökare av säkerhetsskäl. Sedan februari i år arbetar han som systemförvaltare där. I sin roll ansvarar han för att system inom Sjöfartsverket, både stora och medelstora, rullar på som de ska. Dessa system är knutna till olika behov inom verksamheten. – Jag utvecklar systemens funktionalitet efter verksamhetens förändrade behov, genom att koda på egen hand men också genom att samverka med vår IT-avdelning. Han har också ett nära samarbete med olika kompetenser inom källdata och djupdata. – Jag jobbar bland annat med informations­ ledare som är verksamma i de system som behandlar djupdata. Det är den data som sedan kan resultera i exempelvis 3D-modellerna av vrak som har synts lite mer senaste tiden, berättar Federico. – Jag gillar att ta emot beställningar, tolka vad 28 SJÖRAPPORTEN 4/2020

det är verksamheten behöver och sedan kunna hjälpa till med det. Det är roligt att utföra ett jobb, se det landa på en praktisk nivå och att få uppskattning för det jag har gjort, ler Federico. På tal om just uppskattning anser han att arbetet som utförs på Sjögeografi generellt får oförtjänt lite uppmärksamhet. – Vi på Sjögeografi jobbar lite i kulissen. Alla tänker inte på att det jobb vi gör, med anknytning till kartor och digitala kartor, är väldigt viktigt för andra yrkeskategorier. Sjöfartsverket ligger i framkant bland myndigheter vad gäller digitalisering, automatisering och förbättringar av våra produkter och system, och det ska vi vara stolta över. Utanför jobbet är Federico aktiv i den ideella organisationen Mentor Sverige som arbetar med mentorskap för ungdomar. Deras huvudsakliga syfte är att alla ungdomar ska känna en stark framtidstro och välja att avstå från våld och droger. Federico har vid flera tillfällen föreläst för ungdomar i skolor, och där är hans yrke ett utmärkt ingångsämne. – Inom Mentor utgår vi från vissa värderingar som är viktiga för ungdomar, och försöker utifrån dessa inspirera dem. Jag berättar om mitt yrke

inom IT, om att ha en utländsk bakgrund och att det går bra att börja plugga lite senare, som jag gjorde. Efter gymnasiet känner sig många fortfarande osäkra på vad de vill jobba med, förklarar Federico. Bakgrunden till engagemanget hör ihop med hans egen historia. – Jag hade behövt en mentor när jag var ung. Jag var 16 år när jag kom till Sverige från Uruguay, och min mamma var också ny i landet. Alla ungdomar har inte vuxna i sin närhet som kan guida dem rätt. Så för mig känns det viktigt att visa dem att det kan finnas andra personer som kan vara ett stöd och som kan inspirera. Inför ungdomarna sammanfattar han ofta vad som behövs för att bli en framgångsrik systemförvaltare, och vi frågar honom också det. Vara lyhörd, noggrann och ha tålamod menar Federico är viktigt. – Och det är en fördel att vara nyfiken och ha lite koll på hur andra myndigheter gör, hur andra system ser ut och fundera på om vi ska utveckla något liknande hos oss. Att spana på och analysera omvärlden är värdefullt.


SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

Boktips från sjömansbiblioteket Sten Bergström, Mats Andréas-

Susanne Jansson: VINTERVATTEN

son, Torbjörn Skogedal: VID RINNANDE VATTEN

(Wahlström & Widstrand)

BÖCKER

(Votum) Vad är egentligen skillnaden mellan en älv, å, jokk och bäck? Varför finns det inga floder i Sverige? Och vad har det rinnande vattnet betytt för naturen och det moderna samhälle som vi lever i idag? Boken beskriver – från norr till söder – det svenska rinnande vattnets betydelse för natur, kultur, historia, samhällsutveckling och människor. Utifrån sin yrkeserfarenhet och omfattande resor genom landet ger de tre upphovsmännen i text och bild sin syn på det flödande vattnets mångfald.

Treårige Adam försvinner från sitt hem på Orust. Polisen drar slutsatsen att han drunknat, men pojkens skuldtyngda pappa Martin anar vad andra inte förstår. Det var inte någon olycka. Bland kartonger på vinden hittar han märkliga fakta om tragedier som går långt tillbaka i tiden. De visar sig tjäna inte bara som ledtrådar till vad som hänt hans son, utan också till Martins eget förflutna. Vintervatten är en berättelse om sorg och tröst, och om det vackra, viskande, vredgade havet.

Lars Berge: MONSTERVÅGEN

Martin Hedberg: EXTREMT VÄDER

(Albert Bonniers förlag)

(Max Ström)

Fullriggaren Alcides seglade runt jorden under brinnande världskrig. I en häftig storm spolades en svensk matros överbord. Istället för att han hamnade på listan över förlorade sjömän skedde ett mirakel: en stor våg spolade upp honom på däck igen. Det är åtminstone så det har berättats i en västerbottnisk släkt i över hundra år. Tills Lars Berge bestämmer sig för att undersöka vad som egentligen hände hans morfars far, sjömannen J.W. Granström.

Meteorologen Martin Hedberg tar oss med på en fascinerande upptäcktsresa och berättar i den här boken om världens mest extrema väder. Han förklarar de stora sammanhangen och de exceptionella väderfenomenen. I fantastiska – och ibland skrämmande bilder – skildras allt från tromber och ihållande torka till köldrekord och förödande isstormar. Bilderna är tagna av framstående fotografer från jordens alla kontinenter. Detta är sannolikt den största fotobok om väder som någonsin getts ut i Sverige.

Resultat efter sommarens tävlingar Under juli och augusti pågick en sommartävling i Sjömansservice motionsportal SeaSportal. Priser delades ut till de lag som aktiverat flest och till de som gjort flest poäng under perioden. Poängpriserna gick till Ternholm, Solsund och Svitzer Skuld. Rekryteringspriserna tog Oberon och Ramona hem. Även Evinco fick ett pris för att de haft flest aktiva deltagare under året, hela 16 stycken. Vi gratulerar samtliga vinnarlag till priserna och alla deltagare till en aktivare fritid.

Golftävlingen Sjöslaget Ost Årets Sjöslaget Ost var en efterlängtad turnering. Efter en synnerligen annorlunda vår och sommar var det många som längtade ut på banan igen. Onsdagen den 16:e september samlades de 41 deltagarna på Kalmar GK för en härlig dags golfande. Bilder och resultat från tävlingen finns på www.seatime.se

Nordiska Fototävlingen för Sjöfolk 2020 Har du ännu inte hunnit skicka in dina bästa bilder till fototävlingen för sjöfolk? Ingen fara. Tävlingen pågår året ut. På www.seatime.se/fototavling kan du läsa om hur du deltar. 4/2020 SJÖRAPPORTEN 29


OMBORD

En vanlig situation i en ovanlig tid

Johan Bernekorn arbetar på National Geographic Orion. Bilden tagen vid Stromness i Sydgeorgien. TEXT JOAKIM MALMBERG FOTO JEROEN BARTOS

F

ör sex månader sedan befann sig Johan Berne­ korn vid en av Sydamerikas allra sydligaste punkter. Platsen heter Kap Horn och han var där med expeditions­ kryssningsfartyget National Geographic Orion. Johans position ombord var förste styrman och Kap Horn var dagens utflyktsmål. Orion låg för ankare medan Johan och hans besättningsmän tog med några passagerare ut mot Chiles Smygehuk. Platsen de befann sig på är mest känd för häftiga stormar och kraftig dimma, men just den här dagen var det strålande sol och helt vindstilla. Efter några timmar var gruppen tillbaks på Orion igen. Det var fredagen den 13:e mars och Johan hade ingen

30 SJÖRAPPORTEN 4/2020

aning om att det skulle dröja nästan tre månader innan hans fötter kände fast mark igen. – Under de nästföljande dagarna stängde länder sina gränser på löpande band och vi fick med nöd och näppe av gästerna från fartyget, berättar Johan. Efter ett misslyckat försök på Chiles fastland fortsatte de, likt många andra expeditionsfartyg, till Falklandsöarna, men Orion fick inte ankra ens i närheten av huvudstaden av rädsla för att någon skulle hoppa i vattnet och försöka simma i land. – Efter tio dagars karantän ombord och utan några symptom fick vi till slut gå till kaj och gästerna kunde kliva iland. Sedan april har Orion, som normalt befinner sig i polarområden större delen av året, legat på en ankarplats en bit utanför Los

Angeles. Väl där kunde de börja få hem besättningen, för Johans del innebar det hemfärd i juni. Sedan augusti är Johan Bernekorn åter på fartyget. Vanligtvis består besättningen av cirka 80 man. Nu är de 19 stycken ombord som håller fartyget redo att tas i drift. Johan berättar att den del av sjöfartsbranschen som han är verksam inom, helt har gått i ide och att det arbetas febrilt på procedurer kring hur man, på ett säkert sätt ska kunna starta upp igen. – För tillfället tar Orion inte emot några besökare och alla leveranser hålls i karantän under tre dygn innan de packas upp. Väl tillbaka på fartyget fick även Johan Bernekorn sitta i karantän innan han helt kunde återuppta sina plikter. Innan Johan nyligen lämnade Sverige för påmönst-

ring i Los Angeles fick han göra ett PCR-test för att se om han hade någon pågående infektion. När han kom ombord på Orion väntade cirka en veckas isolering. Där efter fick han göra ett nytt test. När provresultatet kom, två dagar senare, fick han lämna hytten och hans avlösare kunde flyga hem. Under isoleringen fick Johan inte ha några mänskliga kontakter alls. Tre gånger om dagen placerades en bricka med mat utanför hytten och kaffe hissades ner i en pyts och togs emot genom hyttens franska balkong. – Hytten var väldigt lyxig och jag hade möjligheter till träning. Jag kunde dock inte hitta motivationen utan ägnade i stort sett varje vaken stund åt att redigera film och jag skrev en del dagbok. Hade jag inte lyckats hålla mig


TEXT JOAKIM MALMBERG, SJÖMANSSERVICE

D

en är över nu. Biodöden. I nästan ett halvår höll majoriteten av världens biografer sina portar stängda vilket har resulterat i mängder av uppskjutna premiärer och pausade filminspelningar. När tystnaden bröts, i slutet av augusti, var det inte vilken film som helst som fick markera starten för blockbusterns comeback. Christopher Nolans mycket framemotsedda film ”Tenet” gick upp som första storfilm efter pandemins utbrott. Det blev därför inte bara en efterlängtad premiär utan dessutom en symboliskt viktig sådan.

Följ på Instagram Följ Johan Bernekorns äventyr till sjöss på instagramkontot @yggdraship

syssel­ satt med något kreativt hade resultatet blivit något helt annorlunda. Nu gick det fint men jag uppskattade friheten och möjligheten att promenera på däcket väldigt mycket efteråt, säger Johan. Johan berättar att besättningen på Orion är sammansvetsad och i allmänhet ett väldigt positivt gäng men att coronaperioden har varit en prövning. – En del av min världsbild har mer eller mindre raserats och byggs nu upp igen efter lite nya spelregler. För första gången har jag känt mig begränsad i min rörelsefrihet. Privat har jag sedan fyra år tillbaka planerat en världsomsegling men det kommer jag nu att få skjuta upp på obestämd framtid, säger Johan.

”Tenet” har fått ett varierande

mottagande av både publik och kritiker och om man verkligen vill förenkla handlingen, och det vill man, så kretsar det mesta kring några CIA-agenter som ska hindra världens undergång genom att sätta stopp för en rysk oligark. Förutom att den Oscars-­ vinnande östgöten Ludwig Göransson står för musiken och att fotot är signerat halvsvenska Hoyte van Hoytema har filmen ytterligare nordiska kopplingar. Nämligen AHTS-fartyget (Anchor Handling, Tug & Supply) Magne Viking. Redan i trailern fick vi en tydlig bild av att det norskflaggade Viking Supply-skeppet spelade en väsentlig roll i filmen. Befälhavaren Sandy Broom var involverad i pla-

Som befälhavare på Magne Viking, var Sandy Broom med under inspelningen av stor­ filmen ”Tenet”.

neringen av filmningen och var även med under inspelningen. – Jag har fått väldigt många frågor men fram tills premiären av filmen har jag inte kunnat kommentera något. Reaktionerna hittills har varit ”Wow, vilken grej att få vara med om!”, säger Sandy Broom. Det var i januari 2019 som Sandy fick ett samtal från huvudkontoret. De berättade att de fått en förfrågan från ett filmbolag om att få besöka Magne Viking inför planering av ett filmprojekt. Först dök det upp en person, berättar Sandy, som pratade med besättningen och fotograferade fartyget. Besöken blev mer frekventa, det togs fler foton, mätningar gjordes och det blev snabbt tydligt att Magne låg bra till hos filmbolaget. – Vid det tillfället hade vi bara en vag uppfattning om att det rörde sig om en storfilm och sen

fick vi höra att Christopher Nolan skulle regissera, säger Sandy. Filmbolaget hyrde fartyget under fem dagar. De mobiliserade i danska Nakskov för att sedan segla ut till vindkraftsverksparken utanför Rødby, där scenerna med Magne Viking spelades in. Under inspelningen var det omkring 100 personer från filmteamet ombord. Några av gästerna var lite mer namnkunniga än andra. – Christopher Nolan, John David Washington, Robert Pattinson och Elizabeth Debicki var alla ombord. De var väldigt artiga och pratsamma och inte alls några primadonnor. De var lika intresserade av oss som vi var av dem. I det hela var alla ombord ett nöje att jobba med, jordnära och de jobbade väldigt långa pass, säger Sandy.

FILM

FOTO: PRIVAT

Magne Viking spelar roll i Hollywood

Ett starkt minne är när en scen

skulle spelas in på bryggan. Det regnade och vindrutetorkarna var påslagna. Nolan sade att de skulle vara igång under inspelning. Halvvägs in, slutade de plötsligt fungera. Inspelningen avbröts och Sandy ombads försöka få igång dem igen. – Så där satt jag och fipplade med kontrollerna medan Christopher Nolan, tre Hollywoodstjärnor, fyra kamerateam samt ljud- och ljustekniker tittade på mig. Under alla mina 26 år som kapten har jag nog aldrig känt så mycket press på samma gång. Som tur var fick jag igång torkarna igen, säger Sandy Broom.

FOT O: KEL D ØBY

4/2020 SJÖRAPPORTEN 31


POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN Erik Tedesjö

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO JENNY LEYMAN

”Ett mål är att profilera hamnarna tydligare”

1

Ny på jobbet

– Det är speciellt att börja en tjänst i de här tiderna (under covid19-pandemin). Det är ganska tomt på kontoret men jag försöker vara här ändå för att komma in i jobbet. Nu hade jag önskat att jag kunde åka ut och träffa så många medlemmar som möjlig under hösten, men det är bara att gilla läget. Vi har en dialog ändå via teams och telefon.

2

Rollen som branschchef

– Jag ser framför mig att jag blir en katalysator och ett språkrör för medlemmarna i det transportpolitiska Sverige. Jag kommer att paketera deras önskemål, förväntningar och erfarenheter och föra fram dem till politiker och myndigheter.

3

Bakgrund inom logistik

– Jag har arbetat mycket med trafik och infrastruktur, men inte med sjöfart. Det ligger ofta lite utan­för övrig logistik. Så har ­åtminstone jag upplevt det. Förhoppningsvis kan det vara en styrka att komma från andra sidan och förena världarna. Jag tror att

man måste påverka kulturen i hur man ser på sjöfart för att minska glappet.

Prioriterar hållbart

4

– I allmänna ordalag ser jag fl ­ era saker jag tycker är viktiga. Ett mål är att profilera hamnarna tydligare och bygga vidare på hållbara transporter. Det är jätteviktigt att transportbranschen förstår hamnarnas betydelse och kapacitet. Hamnar och sjöfart är en del av lösningen för de transportpolitiska målen. Det finns ett behov av att få upp ögonen för det i övriga infrastruktur-Sverige.

5

Fascinerad av struktur

– Transporter är inget själv­ ändamål utan styrs av e ­ fterfrågan. Det är intressant att få ihop de smartaste flödena av gods och passagerare för att skapa det goda samhället och en attraktiv stad. Jag tycker om samspelet mellan trafik, infrastruktur och samhälle. Paletten av komponenter är en fascination.

KORT OM // ERIC TEDESJÖ Gör: Branschchef för Sveriges hamnar och infrastruktur på Transport­företagen. Bakgrund: Utbildad inom kollektivtrafiksoch samhällsplanering. Tidigare chef för strategisk trafikplanering på Trafikkontoret, Stockholms stad. Bor: Södermalm, Stockholm. Familj: Sambo, två egna barn och två bonusbarn. Intressen: Samhälls­ frågor i alla former och har nyligen upptäckt träningsformen paddel.