Page 1

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 2 2018

rapporten

TEMA:

en Sjöväg ån fr till och e ig Sver

Slussa lugnt i sommar Varningar direkt i sjökortet Spektakulär fjällräddning


AVGÅNG SPEKTAKULÄR FJÄLLRÄDDNING. Helikoptern blev räddningen under lavinfaran.

INNEHÅLL 06

TEMA SJÖVÄGEN: MULTIMODAL TRANSPORT En produkt kan passera många transportslag innan den kommer fram till sitt slutmål. Genom att effektivisera informationen mellan aktörerna, multimodal informationsdelning: finns vinster i tid, pengar och miljö.

16

SLUSSA RÄTT I GÖTA ÄLV Ska du ut och slussa i Göta älv i sommar är det hög tid att börja med planeringen. Här är en snabb guide till slussarna söder om Vänern.

20

SEGLA SÄKERT Fem goda råd för en säker båtsommar. Händer det något på sjön är alternativen till hjälp få. Därför är föreberedelser a och o.

24

BLOCKCHAIN Blockchain ligger just nu på allas läppar. Vi har träffat Erik Möller på Stena Bulk som berättar om hur de ser på möjligheterna med blockkedjetekniken.

19 6

TR

Adress: Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon: 0771-63 00 00 Webbplats: www.sjofartsverket.se Prenumeration: För att prenumerera, adressändra eller säga upp din prenumeration på Sjörapporten maila sjorapporten@ sjofartsverket.se Adressändring: sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Ulrika Ekström Redaktör: Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion: Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Caroline Johansson, Daniel Lindblad, Sara Loftås, Fredrik Nordanslätt. Formgivning: Rubrik AB Tryck: Danagård LITHO Y ISSN-1402-2028 CKSAK 3041 0

18

Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Sjörapporten nr 2 2018 Omslagsfoto: Shutterstock

FOTO: MIKAEL NILSSON KLÄTH

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dess­utom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partner­skap för tillväxt, konkurrens­ kraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten? sjorapporten@ sjofartsverket.se

Vattnets infrastruktur DET HÄNDER MYCKET på Sjöfarts­ verket just nu, därför väljer jag att hop­ pa in här och välkomna er till det här numret av Sjörapporten. Framtidens sjöfart kommer allt närmare och för att möta efterfrågan konkurrenskraftigt, krävs långsiktighet, tekniska innova­ tioner, harmoniserade regelverk och myndigheter som är samstämda. Där ska vi hjälpa våra kunder och just nu genomför vi en förändringsresa på Sjöfartsverket, med projekt och akti­ viteter som sträcker sig minst fram till 2027: Framtidsprogrammet. Sjöfartsverket ska ha en tydlig inrikt­ ning, hög intern effektivitet och lång­ siktigt hållbar ekonomi. Vi utgår från våra kunders behov och på nästa sida kan du läsa mer om djupintervjuerna vi gjort för att stämma av att vi i framti­ den ger rätt förutsättningar för att leverera efterfrågad service till samhälle och kunder. Temat i det här numret är Sjövägen och några framtidslösningar för säkrare och effektiva sjövägar är multimodal informationsdelning och blockchain. Läs mer om vad som händer inom de fälten. Snart är det som­ mar och med det kom­ mer härligt båtliv och kanske slussning. Läs vår snabb­ guide om hur du enklast tar dig genom skilsmässodiket och missa inte våra tips på en säker båtsommar. KATARINA NORÉN Generaldirektör FOTO NICLAS FASTH

DESSUTOM 04 AVGÅNG Normal isvinter // 23 FORSKNING OCH INNOVATION Navigationsvarningar direkt i det elektroniska sjökortet // 27 KORSORD Sommarkrysset // 28 YRKET Platsombud i Antwerpen // 29 OMBORD Tävlingsdags //  32 PROFILEN Vill ha långsiktig sjöfart. 2 SJÖRAPPORTEN 2/2018


Massor återanvänds Muddermassor från farledsprojektet Malmporten med förhöjd föroreningshalt kan användas för att bygga nya lasthanteringsytor i Luleå hamn. Enligt en dom från Mark- och miljööverdomstolen får massor med lägre föroreningshalt dumpas i djuphålan vid Vitfågelskär.

Höga förväntningar på Sjöfartsverket Svensk sjöfart präglas av stor grad av optimism, stor samarbetsvilja och en generell positiv utveckling. Under våren har Sjöfartsverket genomfört omfattande undersökningar bland Sjöfartsverkets kunder och samarbetspartners, så kallade djupintervjuer. Resultatet kommer att presenteras i rapporten ”Framtidens sjöfart”. SJÖFARTSBRANSCHEN.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO INTERMETRA

– VI VILL SÄKERSTÄLLA att vi på Sjöfarts­

verket och de vi arbetar nära ser framtiden på samma sätt. Både på lång och kort sikt. Vi är intresserade av hur behov förändras, vilka förutsättningar och krav som de tror att de kommer att agera under och vad det kom­ mer att skapa för förväntningar på Sjöfarts­ verket, säger Katarina Norén, Sjöfartsverkets generaldirektör. Resultatet av rapporten visar bland annat att hållbarhet är en stor fråga i en bransch som möter hårdare miljökrav och regler

både nationellt och internationellt. Utveck­ lingen av hållbara alternativ går hand i hand med effektivisering och kostnadsminsk­ ningar då många arbetar proaktivt i frågan. Forsknings- och innovationsprojekt kommer att bli en viktig faktor för att främja utveck­ lingsarbetet inom miljö- och teknikområdet. FÖRVÄNTNINGARNA PÅ Sjöfartsverket är

att de ska gynna svensk sjöfart, vara drivan­ de inom miljö och hållbarhet och bör främja samarbete med bransch, samarbetspartners

och andra myndigheter. Dagens farledsavgif­ ter upplevs vara alltför dyra, vilket branschen menar även påverkar den ekonomiska kon­ kurrenskraften. Många aktörer har svårt att förstå varför avgifterna ska vara så dyra, och vad de får ut av dessa. – Rapporten ger tydliga signaler om huru­ vida vår strategi framöver är relevant. Vi vill samla upp trender och signaler från samar­ betspartners, myndigheter, organisationer och kunder. Djupintervjuerna är ett sätt för oss att se att det vi arbetar med de kom­ mande åren är i fas med de behov omvärl­ den kommer att ställa på oss. – Vi ser att Sjöfartsverkets totala uppdrag inte är jättetydligt för alla vi arbetar med oav­ sett om det är sjöfarten, andra myndigheter eller samarbetspartners. Vi bör samordna oss mer bland offentliga parter för att för­ enkla och effektivisera för sjöfarten, säger Katarina. l .‹ 2/2018 SJÖRAPPORTEN 3


Årsredovisning för Sjöfartsverket 2017 Nu finns Sjöfartsverkets årsredovisning att beställa eller ladda ned på www.sjofartsverket.se

”I jämförelse med tidigare vintrar är säsongens istäcke varken litet eller stort, utan fullt normalt.” Amund E. B. Lindberg, driftledare vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket.

Sibirisk kyla gav normal isvinter Trots en rejäl köldknäpp i slutet av februari och in i mars och ihärdiga nordostliga vindar summeras isvintern 2017–2018 som lindrig till normal. – Samtliga isbrytarresurser har varit igång under vintern, säger Amund E. B. Lindberg, driftledare vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket. TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO AGNE HÖRNESTIG

ISBRY TARSÄSONGEN INLEDDES den

7 december då Ale startade sin expedition. Läget under december och stora delar av januari var inte värre än att Ale, den minsta av de fem statsisbrytarna, räckte för att bemästra isen. Den 16 januari hade dock istillväxten i Bottenviken och utmed Norr­ landskusten tilltagit så pass mycket att även isbrytaren Ymer kallades ut. Därefter 4 SJÖRAPPORTEN 2/2018

följde Oden, Frej och Atle, samt även Sjö­ fartsverkets arbetsfartyg Scandica (som assisterade i Vänern), Fyrbyggaren (som bröt upp basränna i Mälaren vid ett par tillfällen och Baltica (som assisterade en handfull fartyg i Kalmarsund). Även inhyrda resurser i form av den finskägda isbrytaren Thetis och flera bogserbåtar gjorde sitt till. Vintern började beskedligt men en köldknäpp med sibirisk kyla drog ner över både land och hav från och med slutet av februari. Den kalla nordostliga vinden ledde till snabb isläggning i flera svenska farvatten. Istäcket nådde sin största utbredning den 5 mars då det enligt SMHI:s beräkningar täckte 174 551 km2, vilket motsvarar knappt 40 procent av Sveriges landyta. – I jämförelse med tidigare vintrar är sä­ songens istäcke varken litet eller stort, utan fullt normalt. Dock var istäcket på Bottenhavet ganska tunt, säger Amund E. B. Lindberg. Behovet av isbrytarassistans påverkas dock av fler faktorer än bara tjockleken

på istäcket. Stundtals uppstod besvärliga isförhållanden då de nordostliga vindarna pressade in stora mängder drivis mot den svenska Bottenvikskusten. – I kombination med att det fasta istäcket var relativt litet orsakade mängderna drivis några kortvariga stopp i trafiken till Skellefteå, säger Amund E. B. Lindberg. Även på Vänern uppstod ett besvärligt läge i den förhärskande nordostliga vinden, vilket föranledde att Ale dirigerades dit från och med den 4 mars. För Ale, som är specialbyggd för att kunna passera genom Trollhätte kanal, var detta första statione­ ringen i Vänern sedan vintern 2010–11. – Scandica gjorde en storartad insats för att hålla igång fartygstrafiken på Vänern till dess Ale nådde fram, säger Amund E. B. Lindberg. Enligt preliminära siffror assisterade de svenska isbrytarna 944 fartyg varav 682 var destinerade till svenska hamnar från säsongstarten den 7 december 2017 till och med den 24 april. l ‹


Ny utgåva av Fakta om båtlivet I publikationen finns intressanta fakta för den båtintresserade som sträcker sig brett mellan sjösäkerhetsstatistik till upplevelsestatistik och redovisning av drivmedelsskatt. Sjöfartsverket har bidragit med statistik och fakta tillsammans med andra myndigheter.

Lotsbåtar är en fordonstyp som ingår i Trafikverkets analys av förutsättningar för fossilfria statliga fartyg.

Forskningsprogram om sjötransporter

Undersöker fossilfria statliga fartyg Kan de statliga fartygen, som till exempel lotsbåtar eller vägfärjor, vara fossilfria till 2030 eller 2045? Det ska Trafikverket undersöka enligt ett regeringsuppdrag. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO STIG HELLSTRAND

HÅLLBARHET. – Staten ska vara

ett föredöme i den omställning som hela transportsektorn måste göra. Därför är uppdraget en viktig del i regeringens arbete med att utveckla hållbara transporter, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister i ett pressmeddelande.

Växthusgasutsläppen ska minska med 70 procent från 2010 till 2030 för inrikes transporter enligt de na­ tionella klimatmålen. Museifartyg, Försvarsmaktens fartyg och Sjöfart­ sverkets isbrytare ska exkluderas ur analysen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2018. l ‹

Energimyndigheten startar ett nytt forskningsprogram med fokus på energieffektiva och fossilfria sjötransporter. Totalt kommer de att avsätta 83 miljoner kronor över sex år. TEXT EMMA EDSTRÖM ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

FOSSLILFRITT. Insatser inom

sjötransportområdet har goda möj­ ligheter att leda till ökad hållbarhet och en stärkt konkurrenskraft för den svenska maritima sektorn skriver de i ett pressmeddelande. Sjöfarten är idag helt beroende av fossila bränslen och förbrukar unge­ fär 257 miljoner ton olja per år enligt FN:s sjöfartsorganisation IMO. – Dessutom förväntas sjötranspor­ terna också att öka i framtiden vilket ytterligare driver på behovet av en snabb övergång till förnybar energi och energieffektiva transporter, sä­ ger Peter Engdahl, enhetschef på Energimyndigheten. l ‹ 2/2018 SJÖRAPPORTEN 5


TEMA Sjövägen

Digitalt informationsutbyte för effektivare transporter Det finns många potentiella fartgupp längs vägen för gods som ska från punkt A till punkt B. Tidsglapp leder till väntan, förseningar, ökade kostnader och ökad miljöpåverkan. Stopp som till största delen kan här6 SJÖRAPPORTEN 2/2018


I studien ”Multimodal Informationsdelning” tror man att de att ökat informationsflöde inte bara leder till sömlösa transporter, utan även ta bort osäkerheten kring vad som händer i kedjan och ge de olika aktörerna mer pålitliga planeringsmöjligheter.

ledas till bristande information mellan aktörer som är involverade i resan. Genom att dela information med varandra får aktörerna lättare att planera både sin tid och verksamhet. TEXT CAROLINE JOHANSSON FOTO ADOBE STOCK & ANDREAS SKOGH

2/2018 SJÖRAPPORTEN 7


TEMA Sjövägen

”Det är orimligt och ineffektivt och det rings en väldig massa telefonsamtal.” Jouni Lindberg, avdelningen för forskning och innovation vid Sjöfartsverket.

E

n varas väg från producent till konsument sker oftast med olika trafikslag: lastbil, järnväg, fartyg och ibland flyg. Men det finns inget system för att dela information om transporterna mellan de olika aktörer som är inbegripna i en försändelse, något

8 SJÖRAPPORTEN 2/2018

som leder till onödig väntan och oplanerade avbrott vid transport. En container som skeppats till en hamn, kan bli stående där för att nästa speditör inte får reda på att containern är på plats förrän den faktiskt står i hamnen. Hade transportören kunnat löpande fått information om fartygets ankomst och containerns avlastningsstatus, hade hen kunnat stå redo i hamnen för att lasta containern med en gång den var avlastad från fartyget. PÅ CLOSER VID Lindholmen Science Park, en nationell samverkansplattform för ökad kunskap kring innovation för ökad transporteffektivitet, arbetar man just nu med att utröna business case för informationsutbyte mellan transportslag. I studien ”Multimodal Informationsdelning” samarbetar flera aktörer för att påvisa nyttan med ett digitaliserat informationsutbyte i transporter av varor som ägs av SSAB och Sandvik. Godset förtransporteras både på väg

och järnväg innan det skeppas ut via Gävle hamn. Redan nu kan de se generella vinster med att stävja glappen i ett fartygs resa och senare omlastning av gods, som beror på informationsbrist. Att till exempel få reda på olika moments start och stopp under en transport, ger en helt annan planeringshorisont för övriga aktörer än vad som finns idag. En bättre planering kan i sin tur leda till mer optimerade och kostnadseffektiva transporter. Tydliga intressen finns också för hamnar, som med en bättre informationsdelning kan erbjuda sina kunder sömlösa och förutsägbara anlöp. –Idag delas inte ens enklare tidsstämplar. En terminal delar inte information med hamnen, så hamnen vet inte på förhand när båten beräknas vara färdiglastad. Det är orimligt och ineffektivt och det rings en väldig massa telefonsamtal. Istället skulle man så fort ny information är tillgänglig kunna skicka den i delningstjänsten, så


”Information kring en specifik försändelse behöver hanteras på samma sätt som den fysiska hanteringen av godset.”

att alla aktörer får en perspektiv, men även för avisering om att ny info att undvika informationsKristoffer Persson, projektledare finns tillgänglig. Då skulöverbelastning. CLOSER le hamnen kunna planera för – Information kring en specibåtens avgång i mer eller mindre fik försändelse behöver hanteras samma stund som besättningen på farty- på samma sätt som den fysiska hanteringen get blir varse om förutsättningarna för att av godset. En fysisk hantering innebär lämna kaj. Mycket av informationen går att en enskild försändelse lastas i en condessutom att hämta ur redan befintliga pro- tainer och denna container lastas på en gram, så ingen administration skulle behö- transport. På samma sätt kan informatiovas för att dela den. Allt sköts automatiskt, nen enhetsberedas. Detta innebär att insäger Jouni Lindberg vid avdelningen för formation kring en specifik försändelse forskning och innovation som represente- knyts till containern. Vidare länkas inrar Sjöfartsverket i projektet. formation kring container-id med det fordon där den lastas. Informationen hålls på IDAG FINNS FUNKTIONEN ”track and trace”. detta sätt samlad genom hela transportDu kan någorlunda se var godset befinner kedjan, säger Kristoffer Persson, prosig, men information som ska följa med god- jektledare vid CLOSER . set för att främja optimerade transporter – Den information som krävs för respekbehöver vara betydligt mer mångbottnad tive aktör i transportkedjan görs tillgängän så. Olika informationsbehov föreligger lig från detta informationspaket. Terminaför olika aktörer och all information ska len har exempelvis endast behov av inforinte delas med alla, dels ur ett sekretess- mation kring container-id och vilket fordon 2/2018 SJÖRAPPORTEN 9


TEMA Sjövägen

som containern ankommer med. Tullmyndigheter har främst intresse av containerns innehåll. Genom att bygga denna typ av informationsstruktur hålls informationen samlad och kan härledas till specifika fysiska hanteringsmoment under transport. Vi undviker också behovet av dubbel data under vägen, fortsätter han.

mensamt kommer fram till när man kan ta hand om ett fartyg och dess last på mest optimerade sätt, så får du ju en helt annan planeringshorisont, säger Magnus Sundström, enhetschef för avdelningen forskning och innovation på Sjöfartsverket.

DET ÄR EN SKILLNAD mot idag, där någon har matat in information om fartygets resa DET ÄR INTE bara i moment med godshan- flera dagar i förväg och där den sedan ligtering som informationsglapp kan identi- ger statisk om ingen aktivt går in och uppfieras. Under ett fartygs resa finns många daterar den. situationer där en delad informa– Tänk om du kunde koppla upp tion skulle vara till gagn för din ECDIS och den ankomsttransporten. tid du har där, som bor”Med ett digi–  Att dela information de vara den prognos som taliserat informakommer inte alltid att är närmast verkligheten tionsutbyte mellan leda till sömlösa transoch dela den informaaktörerna så får du porter, men det kommer tionen med andra aktöju en helt annan att eliminera mycket rer som påverkas av din osäkerhet kring vad resa. planeringshorisont.” som händer i kedjan och Att dela information Magnus Sundström, avdelningen för forskning och innovation ge de olika aktörerna en mellan transportslag och vid Sjöfartsverket. mycket mer tillförlitlig plaaktörer är idag nästintill neringshorisont. Om ett farobefintligt, men de tekniska tyg till exempel i god tid får veta att lösningarna finns redan för det. de inte kan få lots förrän ett visst klockslag, Världen har gått vidare från radio- och telekan de kanske dra ner på farten eller plane- kommunikation till digitalisering och molnra något underhåll eller en övning istället tjänster. Utvecklingen har gått långsamt, för att köra fullt till lotsplatsen. Att lotspla- det handlar dels om stora och kostsamma neringen i sin tur får uppdaterad informa- enheter, men också ett jobb med stantion om fartygets ankomst, gör att de också dardisering. kan planera sin verksamhet för att kunna lotsa fartyget så snart som möjligt. Infor- – MAN MÅSTE TITTA både inom transportsmationsdelningen går åt alla håll och hjäl- lagen, mellan transportslagen och i noderper alla aktörer att optimera sin verksam- na. Vi måste höja digitaliseringsgraden het, säger Jouni Lindberg. inom sjöfarten för att kunna dela vår infor– Alla planerar utifrån sin värld, i sitt mation med andra. Involvera dem som fak”stuprör” och ser inte till hela anlöpet. Mel- tiskt jobbar med sakerna och våga bli konlan stuprören har du en agent som sitter kreta för att kunna testa det som vi menar och ringer en massa samtal och försöker skulle effektivisera både sjötransporter koordinera. Med ett digitaliserat informa- och vidarebefordring av godset till andra tionsutbyte mellan aktörerna där man ge- transportslag, säger Magnus Sundström. l ‹ 10 SJÖRAPPORTEN 2/2018


FAKTA

Vad är ECDIS?

Vad är CLOSER?

Vad är Track and trace?

ECDIS, Electronic chart display and information system, är en standard för elektroniska sjökort. Dessa elektroniska sjökort kan ersätta papperssjökort vid navigering till sjöss, men användningen av digitala sjökort istället för papperssjökort regleras av internationella bestämmelser. Fartygets position kan plottas direkt i sjökortsbilden på den digitala skärmen. Systemet kan med hjälp av kända parametrar som kurs, fart och fartygets djupgående, till exempel varna när fartyget närmar sig ett grundområde. Och kan även visa information från AIS (ett system som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser) och radar.

CLOSER är en nationell samverkansplattform på Lindholmen Science Park i Göteborg som samlar aktörer från näringsliv, industri, universitet och institut, städer, regioner, myndigheter. De verkar för samarbeten och projekt för att utveckla och sprida kunskap om hur transporter kan göras mer effektiva. CLOSER arbetar utifrån tre temaområden. Energiförsörjning och logistik, High Capacity Transport (längre och tyngre fordon) och digitaliserad och uppkopplad logistik.

Track and trace är en funktionalitet som gör det möjligt att spåra brev, paket eller pallar med hjälp av ett försändelse-ID. Vilket gör att vi i realtid kan se var en försändelse är och var den har varit. Informationen berättar var i transportkedjan som paketet eller godset befinner sig.

2/2018 SJÖRAPPORTEN 11


du sko kter gs från bru jo k o rdb ch ruk Ko l, r fis , åo ke lja o ch Ma na lm tur oc ga ha s nd ra frå pro L i vsm n u du Trä tvin kte ed ma samt el, nin r ssa va d g r yck , p ror ap av er pe trä o ch r, p tob ap och ak pe ko Ste rsv rk nk ( a e r x or ols & t kl mö pro Ke r yc bl du mi ksa er), k te gu kali ke mm er, pe r oc r t h k r i- o em ole ra ch isk um ffin pla a p pro era stv ro du de aro duk kte r s ter r am , ko t k ns ärn tfib An brä rer ns , mi dra i le ne ck ral e-m i s e k Me a p tall tal rod isk lva uk a ror ter exk oc l. m h u as Ma tru kin stn er ski ing ne ro ch ins tru me nt Tra ns po rtu tru stn ing Av fal l oc hr Fly etu ttg rrå od var s, f a ord on för Sty rep cke ara go tio ds n oc hs am las tat go ds O An ide dra nti fie var rba or, rt g ej t od idi s ga re sp ec ific era de

Pro

5

0

12 SJÖRAPPORTEN 2/2018

18 346

1 6 111

26 007 27 448

30

851 458

256 386

1 0

958 563

950 697

898 1 203 1 202 1 280 32 27

7 730

15

2 414 1 184

2 444

359 100

4 715 5 572

20 20 770

25

77

10

4 007 1 761

TEMA   Sjövägen

Sjövägen till Sverige Sjöfarten är en viktig kugge i det stora logistiknät som förser Sverige med gods och varor. När det kommer till import av gods från utlandet är sjöfarten det dominerande trafikslaget, medan vägtransporter är det främsta trafikslaget för inrikes transporter.

TEXT EMMA EDSTRÖM INFOGRAFIK HANNA FINNSTRÖM & SHUTTERSTOCK

LOSSAT & LASTAT GODS

( angett i tusental ton )

Varugrupper enligt klassifikationssystemet NST 2007.


GODSTYP Annan last

10 % Containrar

8 %

Flytande bulk

39 %

Torr bulk

16 %

Roro-enheter

27 %

Bulktransport innebär att produkten lastas direkt i ett lastutrymme i fartyget. Ofta transporteras stora mängder åt gången. Det kan vara fasta, flytande eller gasformiga produkter. Roro-fartyg är lastfartyg som är konstruerade för att fartygets last lätt ska kunna köras ombord och i land.

57

Miljoner ton gods ankommer från utlandet årligen.

ANDEL SJÖFART Från Sverige till utlandet:

Från utlandet till Sverige:

31 %

69 %

15 %

26 %

av den totala godsvikten går enbart på sjöfart.

av det totala godsvärdet går enbart på sjöfart.

av den totala godsvikten går enbart på sjöfart.

av det totala godsvärdet går enbart på sjöfart.

SJÖTRAFIKEN

77 000 171 Ungefärligt antal fartyg som anlöper svenska hamnar årligen.

miljoner ton gods som hanteras under ett år i Sveriges hamnar.

Källa: Varuflödesundersökningen 2016 samt Sjötrafik 2016 (Trafikanalys). 2/2018 SJÖRAPPORTEN 13


TEMA    Sjövägen 2050 spår Trafikverket att den totala transporten av gods har fördubblats mot idag. För att kunna fylla det transportbehovet tror Rikard Engström, VD på branschorganisationen Svensk sjöfart, att sjöfarten kommer ha en större roll i logistikkedjan än vad den har idag där stordriftsfördelar med längre tåg, längre lastbilar och större fartyg får ännu större betydelse. TEXT FREDRIK NORDANSLÄTT  FOTO SVENSK SJÖFART  

BRANSCHEN:

Sjöfarten får större roll i logistikkedjan

M

an kan tänka sig att det i framtiden kommer finnas autonoma logistiknoder som fördelar godset efter det mest effektiva transportslaget. Men det betyder inte att människor inte kommer ha en stor betydelse. Det blir en förändring där sjömannen, hamnarbetaren eller lastbilschauffören har en annan kompetens. Det kanske handlar mindre om att framföra ett fordon, lastkran eller ett fartyg och mer om att förstå det tekniska och digitala systemet som driver det.”

raktivt. Det ger i sin tur kvalitativa utbildningar som på sikt ger vår svenska sjöfart den nödvändiga kompetensen som kommer att krävas i framtiden, säger Rikard. Längre tåg, längre lastbilar och större fartyg skapar också behovet av en god infrastruktur för effektiva logistikkedjor. För nya vägar och järnvägar är investeringstunga och har, relativt sjövägen, en stor underhållskostnad att beakta anser Rikard och fortsätter: – Vi måste ta vara på de resurser vi har. För varje ny väg vi bygger så måste perspektivet med underhåll finnas med. Det ger mindre och mindre investeringsmöjligheter för att underhållskostnaden blir så stor.

FÖR SJÖFARTEN MENAR Rikard att det är en övergångsperiod där vi kommer se digitalisering och autonoma transportslag öka i betydelse men att det under lång tid kommer att behövas en bredd av klassisk kompetens och digital kompetens. – Här kommer betydelsen av forskning och utveckling in. För att locka forskare och akademiker till sjöfartsområdet krävs det att området är att-

MILJÖHÄNSYN MED HÅRDARE regler för ut-

14 SJÖRAPPORTEN 2/2018

släpp och reglerade krav på drivmedel ger förändrade spelregler i den framtida transporten av gods både nationellt och internationellt enligt Rikard. – Många av våra medlemmar är på eget initiativ långt framme i miljöutvecklingen. HH Ferries Group har till exempel installerat batteridrift på


”Miljöincitamenten måste vara tillräckligt starka och fokusera på rätt sak” Rikard Engström, VD på Svensk Sjöfart

två av sina färjor och ligger därmed, på eget initiativ, i framkant när det gäller att minska sin påverkan på havsmiljön. Trenden idag, enligt Rikard, är branschen måste anpassa sig till mer styrning av miljöpåverkan genom miljöincitament och miljökrav för alla transportslag och att det blir allt viktigare att få ordentlig genomlysning av de verktyg som används för att styra. – Miljöincitamenten måste vara tillräckligt starka och fokusera på rätt sak. Under min tid på Trafikverket pratade vi om hur vi skulle skapa miljöincitament som belönade lastbilar som var miljövänligare. Ett exempel var att låta de miljövänliga transporterna använda bussfilerna som ”belöning” genom snabbare ankomster. Men effekten skulle ju bli att de lastbilar som släpper ut för mycket avgaser blir de som blir stående i bilköerna vilket faktiskt ger en direkt motsatt effekt för miljön, berättar Rikard och fortsätter: – Jag tror att vi kommer att behöva både piskor och morötter för att knuffa på de som är sämst i klassen men också belöna de som är bäst i klassen på ett bra sätt.

Som en lösning för att nå de miljö- och klimatmål som Sverige satt upp till 2030 föreslås att mer gods flyttas från väg till järnväg och sjöfart. Vad är de viktigaste faktorerna för att det ska kunna fungera för sjöfarten? – Det finns mycket att göra och är flerdelat där effektivare hamnsystem som skapar enkla övergångar mellan olika transportslag skulle ha stor betydelse. Kanske en typ av omlastningsbidrag i hamnar. Men också fler farleder och kanske större anslag till Sjöfartsverket för att kunna genomföra subventioneringar av farledsavgifter och framtida investeringar. För att belasta näringen mindre, säger Rikard. Enligt Rikard behövs en löpande kalibrering där man genom politiken skruvar lite här och lite där för att nå de politiska målen och på sikt få mer gods att gå via sjöfarten. – I allt det här är det viktigt att komma ihåg att nästan allt gods har någon gång passerat via ett fartyg. För transportköparen är de olika transportslagen tillsammans en logistikkedja som skapar ett värde oavsett vilket transportslag den ‹ följer. l 2/2018 SJÖRAPPORTEN 15


EN TITT PÅ  Slussning på Göta älv

Slussning på Göta älv Göta älv är den 8 mil långa sjövägen in till Vänern från Kattegatt. Sommartid samsas fritidsseglare med handelsfartyg i farlederna. Här är tips för fritidstrafiken i när du passerar broar och slussar längs älven. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO PER LAGERSTRÖM GRAFIK HANNA FINNSTRÖM

› Öppettider: Farleden är öppen dygnet

runt, med undantag för delen mellan Lilla Edet och Gropbron. Den är öppen för fri­ tidsbåtar mellan klockan 09.00 och 19.00. › Avgifter: En enkel resa mellan Väners­ borg och Göteborg eller omvänt kostar 1 000 kronor. Avgiften betalas vid ka­ nalcentralen i Trollhättan eller i Trollhätte kanal-appen. › Anropa slussning: Broar och slussar anropas på VHF-kanal 09. De som inte 16 SJÖRAPPORTEN 2/2018

har VHF-radio lägger sig framför bron för broöppning och framför slussen för sluss­ ning. Håll din båt så nära slussen som det är möjligt och ha förtöjningar och båtshake redo att användas. › Håll fast båten: Fendra ordentligt på båda sidor av båten, annars kan båten skrapas. Håll fast båten i de lejdare eller krokar som finns i slussväggen. Kom ihåg att inte knyta fast tampen. › Se upp för yrkestrafik: Fritidsbåtar ska

lämna företräde till sjöfarten vid passage av sluss, bro och trafikreglerad sträcka. › Säkerheten: Använd flytväst. Vattnet är mycket strömt under slussning – och det finns risk att du sugs ned. › Sjökort: För att navigera på Göta älv se båtsportkort 1351. › Spärrtider: Jordfallsbron öppnas inte 07.00–09.00 och 16.00–18.00. Götaälv­ bron är stängd för sjötrafik 06.00–09.00 och 15.00–18.00. l ‹


1

Vänersborg

2

Vargön

Vänern

3 4

5 6

7 Trollhättan

Göta älv

Lilla Edet

8

Göta

Lödöse

Älvängen Nol Kungälv 9 11

Nödinge

10 12

Ormo dammanläggning

Bohus

Nordre älv

Göta älv 13

15

FAKTA

Broarna över Göta älv 1. Dalbobron, fjärrmanövrerad klaffbro 2. Järnvägsbro, fjärrmanövrerad klaffbro 3. Gropbron, fjärrmanövrerad klaffbro 4. Stallbackabron 5. Järnvägsbro, fjärrmanövrerad lyftbro 6. Klaffbron, fjärrmanövrerad

14 Sluss

7. Olidebron, fjärrmanövrerad 8. Lilla Edet-bron, fjärrmanövrerad klaffbro 9. Bohusbron, fjärrmanövrerad klaffbro. 10. Motorvägsbro, klaffbro 11. Ytterby järnvägsbro 12. Jordfallsbron, fjärrmanövrerad klaffbro 13. Angeredsbron 14. Marieholmsbron, fjärrmanövrerad svängbro 15. Göta älv-bron, klaffbro Turistinformation

2/2018 SJÖRAPPORTEN 17 1/2018 SJÖRAPPORTEN


FORSKNING OCH INNOVATION Beroende på vilket område du befinner dig så ska du få ett meddelande direkt i det elektroniska sjökortet, ECDIS.

Navigationsvarningar utan omvägar Snart kan fartygen som trafikerar Östersjön få navigationsvarningar direkt i det elektroniska sjökortet. Just nu installeras programvaror på trehundra fartyg i en demonstration av Sea Traffic Management, STM. Den nya tjänsten kommer innebära att informationen bara når de fartyg som berörs. TEXT EMMA EDSTRÖM BILD SJÖFARTSVERKET

N

avigationsvarningar är brådskande meddelanden till sjöfarten, för en säker färd. Sjöfartsverkets trafikinformationscentral Sweden Traffic skickar idag ut dem som maritim säkerhetsinformation, MSI, via systemen Navtex och VHF-radio. Och snart också direkt till de elektroniska sjökorten, ECDIS. Men för att förstå hur revolutionerande det här är måste vi förstå hur det har fungerat fram till idag.

18 SJÖRAPPORTEN 1/2018

– På fartygen skriver Navtex-mottagaren ut varningarna på en pappersremsa. Sen ska du gå och hämta den och lägga in varningarna manuellt i det eletroniska sjökortet. Det är lätt att göra misstag med koordinater och du riskerar att missa navigationsvarningarna på det här steget, säger Björn Andreasson, projektledare på Sjöfartsverket. UNDER VÅREN KOMMER de trehundra fartyg som

deltar i testbädden för Sea Traffic Management att få navigationsvarningarna direkt i det elektroniska sjökortet. – Vi har utvecklat en tjänst som bygger på den generiska infrastrukturen i STM, och tjänsten gör att du kan ta emot navigationsvarningar oavsett vilken leverantör av ECDIS du använder förutsatt att de är STM-kompatibla. Det räcker med att fartygen delar sin rutt så får de navigationsvarningar som är relevanta i det område de befinner sig, säger Björn.


Helcom rekommenderar STM Nu har Helsingforskommissionen, HELCOM, rekommenderat e-navigation genom Sea Traffic Management, STM, som ett viktigt verktyg för att ytterligare minska risken för olyckor till sjöss. TEXT EMMA EDSTRÖM

DEN 5 MARS antog HELCOM den reviderade

Sjöfartsverket ansvarar för lo- ”Det räcker kala varningar på svenskt vatten med att fartymen har också koordineringsangen delar sin svar för hela Östersjön. rutt så får de – Vi på Sweden Traffic kommer inte behöva förändra vårt arbete navigationsoch det är glädjande att STM möj- varningar liggör att navigationsvarningarna som är relekommer sjöfarten tillhanda på ett vanta i det mer modernt sätt än att bara lyss- område de na på VHF- och MF-radio och ta embefinner sig” ot Navtex, säger Victor Horner Björn Andreasson, som arbetar på Sweden Traffic och projektledare på som är en av deltagarna som tagit Sjöfartsverket. fram lösningen. Men ska detta gälla hela marknaden behövs en internationell standard, precis som det finns kring Navtex. ÄN SÅ LÄNGE är detta bara ett demonstrations-

projekt men förhoppningen är att visa på hur det går att leverera varningar på ett smartare sätt. l ‹

rekommendationen 34E/2 om förbättrad sjö­ fartsäkerhet och uppmanar därigenom Öster­ sjöländerna att bland annat delta i STM-pro­ jekt och utbyta ruttinformation. Till exempel vad gäller VTS, isbrytning, sjöräddning och lotsning. – Detta ger en politisk uppbackning för Sjö­ fartsverkets arbete med att fortsätta arbetet med STM. Vi är beroende av ett politiskt stöd. Nu har vi fått det stöd vi behöver för att kun­ na förmå fartygen att dela sin färddata, säger Magnus Sundström, enhetschef för Sjöfarts­ verkets forskning och innovationsenhet. HELCOM SAMORDNAR ARBETET kring Helsingforskonventionen, det vill säga antar rekommendationer för skydd av den marina miljön i Östersjön och Kattegatt. – Det ger ökad sjösäkerhet för att undvika olyckor och oljeutsläpp. De fartyg som har STM ombord får en bättre situationsmedvetenhet, vilket minskar risken för olyckor med till­ hörande utsläpp som följd. Det innebär även att landcentralerna kan följa sjötrafiken på ett helt annat sätt och tidigare se om något är på väg att gå fel, säger Magnus. – Resultat från projekt inom e-navigationoch Sea Traffic Management visar att detta är vägen framåt. Vi ser fram emot ytterligare resultat och ett konkret genomförande i Östersjön, där nästan femton procent av världens totala godsvolymer transporteras, säger Monika Stankiewicz, verkställande sekrete­ rare för HELCOM. l ‹ 2/2018 SJÖRAPPORTEN 19


SJÖSÄKERHET Fem tips

Håll dig torr i sommar

Ska du ut med båten i sommar? Här är Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentrals tips för fritidsbåtsfarare. Om du är väl förberedd minskar risken att råka ut för obehagliga händelser.

PLB

1

2

3

Om motorn stannar

Rätt kommunikationsutrustning

Navigera säkert

Ha en assistansförsäkring hos till exempel Sjöräddningssällskapet eller hos ett försäkringsbolag. För att ett larm ska klassas som sjöräddning måste det föreligga fara för liv. Fritidsskeppare som står fast på grund utan att någon svävar i livsfara måste bekosta bärgning själv. Det kan bli dyrt om du inte har tillgång till assistans.

Anpassa båtens kommunikationsutrustning. Samtliga mobiler ombord bör ha ett vattentätt mobilskydd. Ett råd vid utomskärs segling är att utrusta båten med VHF-radio, vars täckning är bättre än mobiltelefonens. Ett annat bra komplement ombord är en PLB, personlig nödsändare. PLB:n larmar via satellit och båtens position blir känd samtidigt med larmet. Har du en PLB måste den registreras. Se mer information om detta på www.sjofartsverket.se

Var förtrogen med tekniken ombord. Se till att du behärskar navigationsoch kommunikationsutrustningen ombord så att du kan ange din position om det behövs. Passa också på att gå en utbildning innan säsongen startar, till exempel en kurs för förarintyg eller kustskepparintyg. Har du papperssjökort ombord har du en bra backup om elektroniken slutar 2 fungera. Se också till att ha funktionen 2 för platstjänst aktiverad på din smartphone, på så vis kan du lättare bli positionerad vid händelse av en olycka.

20 SJÖRAPPORTEN 2/2018


TEXT FREDRIK NORDANSLÄTT FOTO SHUTTERSTOCK ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK & ELIN LINDAHL

4

Planera din resa Det lönar sig att tänka ett eller ett par steg framåt i allt man gör på sjön. Om du sökt lä och vinden vänder 180 grader, vad ska du göra då? Håll dina anhöriga underrättade om dina planer samt om färdändringar i din planerade rutt. Då har sjö- och flygräddningscentralen bättre förutsättningar att lokalisera dig vid händelse av en olycka.

5

Håll koll på vädret Det är alltid viktigt att följa väderprognoser. Men det är lika viktigt att kunna tolka vad som rapporteras. Är det till exempel risk för åskbyar så är det också risk för snabba och kraftiga väderomslag. Hastiga väderomslag är ofta mer riskabelt än lågtrycksväder.

2/2018 SJÖRAPPORTEN 21


AKTUELLT Fjällräddning

Mulet och snöfall i västerbottniska Borgafjäll. Två män befinner sig på varsin skoter på en fjällsida när snön ger sig av och lavinen är ett faktum. TEXT SARA LOFTÅS BILD MIKAEL NILSSON KLÄTH & SJÖFARTSVERKET

D

et är inte värre än att en av dem bryter ett ben, men faran är inte över. Det finns risk för ännu ett skred. En enorm snömassa hänger på kanten precis ovanför dem och riskerar att när som helst ge sig av. Det är väldigt brant, cirka 45 graders lutning och vädret försämras. – Det var en mycket ogästvänlig miljö, säger Mikael Nilsson Kläth, co-pilot. Det är polisen som ansvarar för fjällräddningen, men precis som vid sjöräddning bygger räddningsverksamheten på samverkan mellan flera olika aktörer. Sjöfartsverket är exempelvis ansvarig för eftersök av flyg och bistår med räddningshelikoptrar vid fjällräddning. När det gäller räddningsverksamhet är det alltså inte ansvarsförhållandet som avgör vem eller vilka som utför ett räddningsuppdrag. Det gör den som är först på plats eller har bäst förutsättningar vid det aktuella tillfället. NÄR SJÖFARTSVERKETS RÄDDNINGSHELIKOPTER kommer fram till platsen är ambulanshelikopter, polis och fjällräddningen redan på plats cirka 700 meter från skade-

22 SJÖRAPPORTEN 2/2018

platsen. En polishelikopter med vinschkapacitet väntas också komma fram inom 45 minuter. – Vi får veta att ambulanshelikoptern gjort ett försök men eftersom den saknar vinsch och måste landa gjorde de bedömMikael Nilsson ningen att det var en alltför stor risk att Kläth, co-pilot, rotorvinden skulle orsaka ett nytt skred. Sjöfartsverket. Männen uppe på fjället är fullt medvetna om att de befinner sig i fara. Den ene riskerar sitt liv när han stannar hos sin skadade kompis som inte kan förflytta sig till en säkrare plats. De gräver ner sig i en grop med förhoppningen att en ny lavin ska gå över dem och inte dra dem med sig. – Situationen förvärras med tilltagande snöfall och allt sämre sikt. Det blir vitare och vitare vilket gör att kontrasterna försämras. Det brådskar alltmer. Det finns ett fenomen som på flygspråk kallas för white out. Det är när fjäll, snö och även snömoln flyter ihop till en enda oformlig och obegriplig vithet. I den vitheten finns inte längre några referenspunkter, allt är vitt, bara vitt. Det är en mycket farlig situation och en helikopterbesättning ska göra allt för att undvika den.


– Men vi kan fortfarande se trädgränsen nere på marken och fortfarande bedöma hur vi rör oss, säger Mikael Nilsson Kläth. För ytbärgaren Markus Friberg är räddningsuppdraget speciellt. – Situationen är fortfarande farlig, och jag har aldrig tidigare jobbat i en situation med uppenbar lavinfara, säger han. DEN HÄR GÅNGEN ska han också vinschas från ovanligt hög höjd, 70 meter. I normalfallet sker en vinschning på cirka 30 meters höjd, men för att säkerställa att rotorvinden inte sätter snömassan i rörelse sker vinschningen på 70 meters höjd. När helikoptern stigit till den höjden befinner de sig precis i underkant på snömolnet. – En del moln har en distinkt undersida, men det har inte det här snömolnet. Vi får känna oss för lite genom att gå upp mot molnet för att göra en bedömning, säger Mikael Nilsson Kläth. De gör bedömningen att det är möjligt och ytbärgaren Markus Friberg vinschas ner genom snöfallet.

– När jag ser sprickan i snötäcket förstår jag att snön kan ge sig av precis när som helst, säger han. Den här gången kopplar han inte loss sig på skadeplatsen, risken att han inte ska hinna upp igen är alltför stor. Han kryper de sista metrarna fram till männen. Det finns ingen tid för omhändertagande, Markus Friberg kallar det för en räddning med hit and run-karaktär. I normalfallet ska en person med fraktur lyftas på bår, men det här var inget normalfall. Markus Friberg skriker rakt in i den skadade mannens öra att de måste bort härifrån och att det inte finns tid att koppla en bår. – Jag kopplar honom i selen och håller hans ben på vägen upp. Det funkar riktigt bra även om det inte är ett ultimat omhändertagande. Ibland måste man bara fokusera på att rädda liv och att göra det snabbt, säger han. MANNEN OMHÄNDERTOGS SEDAN av ambulanshelikopterns personal och inom bara ett par minuter har Markus Friberg även hämtat upp den andre mannen. l ‹

  SPECIFIKA KRAV PÅ FJÄLLFLYGNING   Vädret är en verklig utmaning för den som ska flyga helikopter i fjällen. Det är ombytligt, kan vara våldsamt och väldigt lokalt varierande. – I fjällen handlar det om att flyga där det går att flyga, säger Michael Åkerlund, chefspilot, Sjöfartsverket. VINTERTID TRÄNAR SJÖFARTSVERKETS

helikopterbesättningar ett antal veckor i fjällmiljö. Orsaken är att fjällflygning ställer speci­ fika krav eftersom man i fjällvärlden kan råka ut för svårigheter man inte råkar ut för annars. – När du flyger över platt land är inte vindoch väderförhållandena särskilt föränderliga. I fjällvärlden är det tvärtom, säger Michael Åkerlund och berättar om snabba kast och helt olika väder i dalgångar som ligger bredvid varandra. Det man tränar på är att lära sig att tolka terrängen och att inte behöva bli överraskad av plötsliga vind- och väderfenomen. Ett exem-

pel på ombytligheten är att flyga i en dal­ gång där allting känns lugnt och stabilt för att sedan mötas av något helt annat bakom en fjällvägg. Michael Åkerlund säger att det är svårt att föreställa sig våldsamheten i föränd­ rade vindriktningar. – Tänk dig att du flyger i godan ro och helt plötsligt är det som att en jätte tar tag i hela maskinen och riktigt ruskar om den så att all­ ting börjar skaka och hoppa. Den enda orsa­ ken till att du ens sitter kvar i din flygstol är att du är bältad. Så kan det vara att flyga i fjällen. Michael Åkerlund betonar det oförutsägbara med fjällflygning och att man aldrig på förhand kan veta om det är möjligt att flyga dit man vill. – Ibland får man ta en annan väg. Hela fjällvärlden är ju sällan oflygbar samtidigt, säger han. Ju hårdare vind desto större risk är det för

turbulens och svårigheter. Om fjällen är rejält höga och spetsiga är dalgång­ arna desto djupare och trängre vilket bäddar för obehagliga vindfenomen. Michael Åkerlund, Den andra svårigheten chefspilot, Sjöfartsverket. med fjällflygning är vinter och snö. – När du passerat trädgränsen finns inga träd, inga hus, inga telefonstolpar eller annat som du kan ha som referensobjekt. Avsakna­ den av detta gör att det plötsligt blir jättesvårt att veta om en sten på marken är stor som en tvättmaskin eller stor som ett hus, säger han. När alla referenser försvinner och allt som återstår är en enda stor vithet, en så kallad white out, uppstår ett fenomen som kan bli väldigt farligt. – Men jag vill också säga att om vädret är bra, då är fjällen Sveriges mest storslagna natur, säger Michael Åkerlund. l ‹ 2/2018 SJÖRAPPORTEN 23


INTERVJUN

Blockchain – en revolution för sjöfarten

Blockchain är ett av digitaliseringens hetaste buzzwords. Men hur kan blockkedjetekniken komma att påverka sjöfartsbranschen och kan det bli en konkurrensfördel? Det försöker Erik Möller och hans kollegor på Stena Bulk att förstå. TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO TOBIAS FÄLTH& STENA BULK ILLUSTRATION HANNA FINNSTRÖM

lla vill digitalisera sig. Organisationer och företag runt om i världen pratar om big data, autonoma system, molntjänster, virtuell verklighet, robotisering och så blockchain. Blockchain är mest känt som tekniken bakom Bitcoin. I grund och botten är det en teknologi för att skapa tranparens i en process. Transparensen med blockchain uppstår i och med att alla transaktioner lagras på datorer hos alla som är del av en transaktionskedja. I och med att informationen samlas i blockkedjan kan alla följa vad som händer, vilket gör det omöjligt att manipulera eller ändra en transaktion i efterhand. – Vi hade läst en hel del om ett buzzword som vi inte visste så mycket om. Vi vill vara med på 24 SJÖRAPPORTEN 2/2018

blockchain-tåget när det går och inte springa efter. Det är alltid lättare att hoppa av tåget än att hoppa på det i farten, säger Erik Möller som är Business Intelligence Manager på Stena Bulk.. I DIGITALISERINGENS TIDSÅLDER är

det nödvändigt att vara förberedd ”Vi vill vara på att snabbt ställa om i takt med med på blockatt omvärlden förändras. För att hänga med i utvecklingen chain-tåget. Det är kring blockchain inledde Erik alltid lättare att hoppa och hans kollegor ett samarav tåget än att hoppa bete med Massachusetts Instipå det i farten.” tute of Technology, MIT. Syftet Erik Möller, Business Intelligenmed deras gemensamma proce Manager på Stena Bulk. jekt var att titta närmare på hur Blockchain skulle kunna förändra tankindustrin.


Fartygsägare

Transportköpare

Befraktare/ mäklare

Handelsorganisationer

Hamnar/ hamnterminaler

FAKTA

Vad är Blockchain? Blockchain-tekniken bygger på decentraliserad data som valideras av alla användare i en kedja. Blockchain-system använder ingen mellanhand så som central myndighet utan transaktioner kan genomföras direkt mellan användare. Blockchain är mest känt som tekniken bakom Bitcoin.

– Ett användningsområde för Block-chain skulle kunna vara att säkra den idag manuella hanteringen av transportdokument, Bill of Lading, som hanterar stora finansiella transaktioner. Det handlar i mångt och mycket om att digitalisera en gammal process där stora pengar bygger på papper, säger Erik Möller. Det går i stort sett inte en dag utan att företag, stora som små, aviserar satsningar på blockchain. Även statliga myndigheter såsom svenska Lantmäteriet har intresserat sig för tekniken som skulle kunna användas för säker lagring av exempelvis pant/skuldbrev kopplade till fastigheter. DANSK A MAERSK TAR har tagit ett större grepp

och ska tillsammans med IBM utveckla en blockchain-lösning för att digitalisera hela fraktkedjan, och göra det möjligt att följa eller spåra en

Myndigheter

Källa: Stena Bulk

Blockchainplattform

last. Systemet är tänkt att fungera som en virtuell instrumentbräda där alla parter, som tillverkare, logistikföretag och myndigheter, ska kunna få en vy över frakten och leveransinformation om varorna. – En svårighet med blockchain i hela distributionskedjan är att varje aktör måste vara involverad. Det kan vara svårt för mindre aktörer. Vi tar blockchain i små steg och försöker att testa tekniken. Just nu har vi tagit fram ett business case (ett beslutsunderlag för att bedöma och realisera nyttan av investeringar, reds. anm.) för att tillsammans med en av våra kunder testa blockchain inom en begränsad del av fraktkedjan, säger Erik Möller. Det finns många potentiella hinder som kommer att behöva hanteras för att få till komplexa blockchain-lösningar. För att komma över en del av hindren har Shell och BP bildat ett konsortium 2/2018 SJÖRAPPORTEN 25


INTERVJUN

– Vi är övertygade om att sjöfartsbranschen står inför en stor förändring och att vi kan hitta ett kommersiellt försprång med hjälp av digitalisering, säger Erik Möller som är Business Intelligence Manager på Stena Bulk.

som tillsammans ska utveckla en blockchain-plattform för oljehandel. – Vi vill vara på banan och kunna vara så förberedda vi kan rörande den utveckling som sker i branschen.

”Det är absolut nödvändigt att vi håller oss uppdaterade om olika teknologier, trender och forskning.”

da ska få rätt information vid rätt tidpunkt. Till exempel kombinerar de AIS-data med annan intern och extern information för att bestämma var och när de ska flytta sina fartyg. –För att kunna ta rätt beErik Möller, Business ATT STENA BULK ÄR tidigt slut har vi med hjälp av UniIntelligence Manager på Stena Bulk. ute med blockchain-tekniken är versity College London, UCL, utingen slump. Erik och hans kollevecklat algoritmer som bygger på gor är övertygade om att tanksjöfarten hur fartygsflottor brukar röra sig. Unikommer att förändras drastiskt i framtiden. För versitetet sitter på enormt mycket kompetens att hänga med i utvecklingen har de satt ihop ett och vi rekommenderar verkligen att jobba med team med tre personer som ska säkerställa att studenter som ännu inte har färgats av vår bolaget förändras i takt med omvärlden. industri. – Min roll är att titta framåt och utanför vår egen sfär. Det är absolut nödvändigt att vi hål- TRANSPARENSEN SOM FÖLJER med blockchain ler oss uppdaterade om olika teknologier, trender och digitaliseringen i stort innebär redan en stor och forskning. Mina två kollegor jobbar med att förändring för sjöfartsbranschen. Med hjälp av säkerställa affärsnyttan och att vi tar fram saker AIS-information kan vem som helst numera följa som verkligen går att använda. alla större fartyg och ta reda på deras position. Ett konkret resultat av teamets arbete är en –  Transparensen är vår ledstjärna och den digital plattform som används inom bolaget. kommer bara att öka. Vi väljer att se transparens Ambitionen med plattformen är att deras anställ- som en möjlighet istället för ett hot. l ‹ 26 SJÖRAPPORTEN 2/2018


KORSORD

KUN SK A P E NS

• Tre lyckliga korsordslösare kommer få ett exemplar av boken ”Och fyrarna fick lysa”. Vill du delta i utlottningen? Skicka in din lösning till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping. Lösningen måste vara Sjöfartsverket tillhanda senast fredagen den 10 augusti.

Bonobo dam

Meningar

Runda ju! Föll förr

Atlas Afrikaresenär

Instämde

De bor ju där!

Värmer

Ledde doktorn

Ledde Beatles

Aktuell Grabbrörelse arna Kodex hos snuten

Finns även rostiga ?

Har jägare

Stödjer

Drag i Istanbul

Kom först

Slott i Uppland

So Gla 20 mma d 18 r

Oanvända

Atmosfär

Frön

1/10 $

Svetsar

Dalademokrat Skrev rysligt bra

Är gegga För fartyg Rids och springs

Ibland ädla

Sv U e l 20 dbe f 18 rg

Döljer dragen

Havre och korn

Miljardddel

Speciell karaktär

Mosebok

Spanar

Härk Vinyl

Ryssja

Axlas

C/2 Förhärskande

Stenar för smörgåsar

OMB OR

Mårddjur Pannkakans antipod

A R B E T S B Ö R DA

Fat i ugn

Umeå

Möbelträ

Rörig Lovisbarn

Var Rhett Butler

Trollkonstnär

Rådig

Dumpade Halkig

Lärd Gubbvälde

Lunch

Missljud

Vajor

Har dojjor Säga

Rodriguez pronomen

Snofsiga

Tändare

Målade Salvator Mundi

Frukt

Sullivan

Yngve med två O

Är fuling

Punkt

Har biff

Existera Isolerar sladden

Nokia ort

Ungt par

Önska

Från

Tecken för backen

Vigt

Samlande

Domesticerad

Får hjul AdminiRitade strativ Tynger Berså bas

Snabb Elgh

Händelse

Laddat

Overklig

Radda

Aktuella snillen

Dagens tidning?

Håller Var väl Vatten- Körs på balansen målboll hål Isle of Man

Badplats Skuggad

Eken sjukhus

Område

Sågs med orm Linje för sjöman

Handlare förr

Pyssla om Eken sjukhus

Namn: Adress: 2/2018 SJÖRAPPORTEN 27


YRKET   Platsombud

TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO PRIVAT

Adam levererar välfärd till ombordanställda Sjöfartsverkets Sjömansservice har anläggningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping – och ett platsombud i Antwerpen. Sedan 2017 är det Adam Nordström som är Sjömansservice man på kontinenten.

A

rbetet som platsombud handlar om att leverera välfärd, bland annat i form av kultur- och fritidsaktiviteter, till ombordanställda. – Jag besöker fartyg med svensk flagg och fartyg där det finns svenska sjömän ombord. Därmed stöter jag på sjömän med olika nationaliteter men där alla har samma möjligheter som svenskar på svenskflaggade fartyg, säger Adam Nordström. Han arbetar i hamnar från Amsterdam ner till Dunkirk och även längre bort när behov uppstår. De flesta fartygsbesöken gör Adam Nordström i Rotterdam, Antwerpen, Gent och Zeebrugge. – Vi samarbetar med svenska kyrkan i Rotterdam och Antwerpen. De hjälper oss

med fartygsbesök om vi för tillfället inte har möjlighet att besöka ett fartyg. Vi har även ett mycket bra samarbete med den danska varianten av sjömansservice. Vi hjälps åt och vi har möjlighet att använda den danska sjömansklubben i Brielle i Rotterdams hamn. ADAM NORDSTRÖM UTGÅR från tjänste-

bostaden i Brasschaat utanför Antwerpen. Något traditionellt nio till fem-jobb är det inte tal om.

FAKTA

Sjömansservice Sjömansservice, som från och med 2007 ingår som ett affärsområde i Sjöfartsverket, var under åren 1976 – 2006 en egen myndighet, Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF). Innan dess gick man under namnet Handelsflottans välfärdsråd. I grunden är verksamheten den samma som den varit sedan starten 1948 – att främja social hållbarhet för 28 SJÖRAPPORTEN 2/2018

ombordanställda, vilket bland annat sker genom kompensation för bristande utbud av kultur- och fritidsaktiviteter på grund av tjänstgöring ombord. Det är något som Sverige har åtagit sig att göra genom att man undertecknat den internationella konventionen Maritime Labour Covention 2006, som utfärdats av FN-organet ILO (International Labour Organization).

– Det kan hända att man stiger upp tidigt på morgonen för att inte komma hem förrän framåt midnatt då man varit på aktiviteter med sjömän. Andra dagar är betydligt lugnare. Det jämnar ut sig rätt bra över tid vilket man måste vara beredd på när man jobbar här. FART YGSANLÖPEN ÄR SEDAN flera år tillbaka en rationaliserad process där det mesta sker i hög takt i syfte att fartygen inte ska ligga vid kaj längre än absolut nödvändigt. Sjömansservice-besöken ombord brukar dock vara högt uppskattade. – Jag får ofta höra hur tacksamma sjömännen är att vi finns där för dem när de behöver hjälp. Det känns givetvis bra och gör jobbet väldigt meningsfullt. – Jag tycker att det bästa med jobbet som platsombud är när man är ute på en aktivitet med en eller flera sjömän och man märker att de släppt jobbet för några timmar eller kunnat ordna något som de gett upp hoppet om. Allt från att se Sverige spela VM-kval i fotboll till att åka till IKEA och ordna julmust inför julhelgen. Då känns det lite som man lyckats med sitt uppdrag. l ‹


SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

FILM

BÖCKER Vicky Krieps och Daniel DayLewis övertygar båda i sina roller i Thomas Andersons ”Phantom thread”, om en hyllad modeskapare i 50-talets London. Trots det fick ingen av dem någon Oscar med sig hem.

Nytt på Sjömansbibliotekets hyllor

FOTO: ©2017 FOCUS FEATURES, LLC.

ANNA-MARIA STAWREBERG: Prepping: att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta

Prisade filmer på väg till sjöss NÄR FILMGALORNAS GALA – Oscars­ för agerandet i Churchill-biografin ”Darkest galan – hölls på Dolby Theatre, den 4 mars, hour”. Bästa kvinnliga biroll gick till Janney var det för 90:e gången. Inför galan floreAllison efter prestationen i ”I, Tonya”. rade en hel del favorittips och de flesta slog Årets skräll bjöd Jordan Peele på, när in. Här kommer en kort sammanfattning. han tilldelades en Oscar för bästa original­ Guillermo del Toros vuxensaga ”The manus till hans rysare ”Get out”. Filmen shape of water” var nominerad i hela behandlar rasismfrågan på ett ovanligt 13 kategorier och blev också den stora och intelligent sätt. 89-årige James Ivory, vinnaren med sina fyra vinster, bland an­ känd för filmer som “A room with a view” nat i de mest prestigefulla kategorierna och “Återstoden av dagen”, fick en Bästa film och Bästa regi. Här förälskar Oscar för Bästa manus efter förlaga med sig städerskan Elisa i en vattenvarelse kärleksfilmen ”Call me by your name”. och försöker hitta sätt att frita honom från Daniel Day-Lewis var en av storfavoden topphemliga forskningsanläggningen. riterna för Bästa huvudroll men när den Spännande och vackert. gick till Oldman fick den eleganta filmen ”Dunkirk” hade åtta nomineringar och ”Phantom thread” nöja sig med priset för lyckades bärga hem tre av dessa. Två av Bästa kostym. Day-Lewis har meddelat dem i ljud och ljudredigering. ”Blade att detta blir hans sista film och om det Runner 2049” vann kategorierna Bästa är sant så förlorar filmvärlden en av foto och Bästa specialeffekter. de bästa. I dramat ”Three billboards outside Ebbing, Missouri” fick Frances McDor­ VISSA AV DE nämnda titlarna har mand och Sam Rockwell möjlighet att redan skickats ut till abonnenterna lysa. Det gjorde de så bra att de fick prii Sjömansservice hyrfilmstjänst. Vårt set Bästa kvinnliga huvudroll respektive mål är att alla nämnda Oscarsvinnare Jimmy Eriksson, Bästa manliga biroll. Gary Oldman tog får en plats i filmprogrammet, så att det medieansvarig, hem priset för Bästa manliga huvudroll, ska finnas något för alla smaker. l ‹ Sjömansservice.

Hur länge skulle du klara dig om det blev ett långvarigt strömavbrott? Om vattnet försvann och våra bensinkort eller betalkort slutade fungera? Det finns en grupp människor som övar sig i att vara förberedda på just det: prepparna. LOUISE BOIJE AF GENNÄS: Blodlokan

Med Blodlokan, som är den första delen i Motståndstrilogin, byter Louise Boije af Gennäs genre och skriver för första gången en samhällskritisk, psykologisk thriller med stark koppling till verklighetens många ouppklarade affärer. NIKLAS KÄLLNER: Och bilen går bra?

Den obehagliga tystnaden. Brukar du också kasta ur dig plattityder som ”åh vilket vackert väder” för att snabbt bryta den? Då är det här precis den bok du behöver. Här delar Niklas Källner med sig av sina bästa tips på hur du fixar kallpratet - som faktiskt är ett viktigt kitt för goda relationer.

BOKTIPS! Läs om månadens boktips på www.seatime.se

2/2018 SJÖRAPPORTEN 29


OMBORD Dubbelturnering i badminton DEN 24 FEBRUARI samlades ett glatt gäng på Rosen­

hill Seamen’s Center. Målet för dagen var att kora den bästa duon i badminton. Några spelare hade rest långt för att kunna delta i turneringen. En stor eloge till Tom Grönholm från Stena Saga, som rest hela 40 mil under morgonen för att vara med. Vinnarna fanns i laget Team Foreigner, som bestod av Daniel Jansson från Eide Marine Construction och Ulf Tunberg från Blue Whale Offshore. l ‹

Under många år har besättningen m/s Aurora af Helsingborg utmärkt sig i Simcupen. Scandlines har uppmärksammat detta genom att bjuda in till en prisutdelningsceremoni på fartyget. Glenn Hjelle och Agneta Swenson var extra glada i år, när de fick ta med sig guldpokalen till besättningen.

30 SJÖRAPPORTEN 2/2018

Sjöpokalsidrott i Helsingborg Ortvikens överstyrman Jonny Henriksson hoppar stående höjdhopp, påhejad av Sjömanskyrkans Stefan Larsson och kapten Anders Avén. Vid fartygsbesöket fick gubbarna inte bara ny energi utan även nya boklådor.

FOTO: LASSE HULT

Prisutdelning på m/s Aurora af Helsingborg

FOTO: GLENN HJELLE

TEXT OCH FOTO KATARINA DAHLQVIST


TOPP 3 I FARTYGSTÄVLINGARNA

SNITTPOÄNG

1. Gotlandia 2 2. Obbola 3. Baltica

740,6 711,3 606,2

MOTIONSLIGAN POÄNG

1. Ramona 2. Solero 3. Baltico

64,18 43,04 28,19

SIMCUPEN

LÄNGD (KM)

1. Aurora af Helsingborg 2. Stena Scandinavica 3. Peter Pan

129 102 71

FOTO: GLENN HJELLE

Se www.seatime.se för fler resultat.

SJÖPOKALEN

Samtliga tio spelare och arrangörerna Alexander Erixon och Gith Jansson.

Besättningen på Stena Jutlandica missar inte en fotbollsturnering i första taget. Erfarenheten och spelglädjen gav dem en tredjeplats i turneringen.

Bordtennis på Rosenhill LÖRDAGEN DEN 24 MARS ar-

rangerade Rosenhill Seamen’s Center en bordtennisturnering. Spelschemat lades upp med två grupper om fem spelare i varje. Transatlantics Jan-Inge Frick gick

obesegrad genom turneringen och vann även finalmatchen, med de fina siffrorna 3–0. Under hela dagen rådde en fin stämning och deltagarna var nöjda med spel och allt runtomkring. l ‹

Motionsligan fick ny segrare platsombudet Adam Nordström en prisutdelning för Donsötanks fartyg Baltico i Rotterdam. 2017 bröt besättningen på Baltico rederi-

kollegan Evincos fyraåriga svit som vinnare i Motionsligan. Det var en glad och nöjd besätt­ ning som mottog diplomet och pris­ pokalen. l ‹ FOTO: ADAM NORDSTRÖM

I BÖRJAN AV MARS ordnade

Laget Polfors från Sjömansskolan i Stockholm reste från Stockholm till Göteborg för att kunna delta i Futsalturneringen på Rosenhill.

Futsal ersatte Five-a-side INFÖR ÅRETS TURNERING bytte vi spelform från Five a side till Futsal. Den 3 mars kom åtta lag till spel och segrare i årets turnering blev inga mindre än Klippans Båtmän, som spelade bra och stabilt igenom hela turneringen. På andra plats kom laget OljOla efter en jämn finalmatch mot Klippans Båtmän, som slutade 3–2 till Klip­ pan. På tredje plats kom Stena Jutlandica. Vi hade flera skollag i årets upplaga – Polfors, Lindholmens Tekniska Gymnasium, Dickson och Öckerö seglande skola (Gunilla). Tack till alla deltagare, för en mycket trevlig turnering! l ‹ TEXT NILS EDOFF FOTO GLENN HJELLE 2/2018 SJÖRAPPORTEN 31


POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN   Carola Alzén

TEXT CAROLINE JOHANSSON FOTO PIA NORDLANDER

Brinner för samhällsnytta

1

Sjöfart ur ett samhällsnyttigt perspektiv

– Jag är förvånad att det inte händer mer inom sjöfarten, men samtidigt måste jag ha respekt för infrastrukturen och att det tar tid. Nu är sjöfarten på den politiska agendan igen. Kapacitetsproblem på landsidan av transportinfrastrukturen kombinerat med miljötänk gör att man har fått upp ögonen för sjöfarten igen.

2

Vanans makt

– Det finns mycket gods som skulle kunna flyttas över till sjöfart. Jag har varit med och startat upp Ostkusthamnar i samverkan och det är tydligt att förändringar gällande godstransporter uteblir på grund av vanans makt och obalans i kostnadsfördelningen mellan transportslag. Det gör övergången trög när man vill flytta transporter från land till sjö, även om viljan säger sig finnas där.

  KORT OM //     CAROLA ALZÉN   Gör: VD på Mälarhamnar. Bor: Västerås Familj: Make och tre vuxna barn. Utbildning: Civilekonom, Upp­ sala universitet. Intressen: Träning, resor, språk, engagemang för nyanlända. Bakgrund: Arbetat 20 år med järnväg innan rekrytering till VD-posten 2012. ”Jag har ett driv och känner stor mening med att få vara med i sammanhang där jag kan göra skillnad i större system”.

3

Vad skulle inte kunna gå på vatten?

– I Paris fraktar man livsmedel över floden Seine och i Amsterdam öl från bryggerierna till pubarna. Det är inte svårt att se nyttan. Inre vattenvägar och utökad kustsjöfart är

transportsystem som skulle passa bra och öppna upp möjligheter på många håll i Sverige, men det funkar ju lite så här i landet, att om det inte finns något direkt svar på en fråga, då skall det tillsättas en massa utredningar först.

4

Målstyr mot ökad sjöfart

– Om vi talar om elmarknaden, så var det inga problem att få till förnyelsebar energi. Det bestämdes helt enkelt att en viss andel el skulle vara förnyelsebar. Det tycker jag att vi skulle kunna göra med sjöfarten också, säga att den ska vara en viss andel av det nationella transportarbetet.

5

Att möta krav

– Jag rekryterades för att effektivisera verksamheten, förbättra resultaten och öka volymerna i Mälarhamnar. Vi har gjort de två första, något som slagit hårt mot många medarbetare. Nu längtar jag efter att kunna ge tillbaka. Vår organisation är slimmad, men redo att expandera igen så snart godsvolymerna börjar öka, men att göra de här tuffa nedskärningarna var tvunget för att möta krav från ägarna och bidra till Mälarprojektet, som i sin tur ger oss förutsättningar att expandera så snart volymerna ökar. l ‹

Profile for Sjöfartsverket

Sjörapporten nr 2, 2018  

Vi tittar närmare på godsets transporter via sjön i det nya numret av Sjörapporten under temat sjövägen. Dessutom gör vi oss reda för en fri...

Sjörapporten nr 2, 2018  

Vi tittar närmare på godsets transporter via sjön i det nya numret av Sjörapporten under temat sjövägen. Dessutom gör vi oss reda för en fri...