Filadelfia - en mötesplats

1

FILADELFIA En mรถtesplats SISYFOS

2

INNEHÅLL

I

Platsen

7

II

Projektet

43

III

Perspektiv

73

IV Referens

81

Filadelfia – En mötesplats Text: Hampus Busk, Sejda; Olle Larsson, Lars Andersson, Sisyfos.

Textredigering: Johanna Lundeberg, Ordaglad.

Foto: Gabriel Lundh, Ljudbildsverket; Simeon Hagström (sid 37).

Foto sidan 78–93: Anneli Lindh, Care of Lindh (Wenngarn, Botell Volta); Peter Rudin (Wenngarn); Gabriel Lundh, Ljudbildsverket (Villa Björkudden, Margarethaskolan, Kaggeholm), Gefle Daglbad och Älvkarleby kommun (Dragon Gate), Gustav Kaiser (Villa Strandvik).

Arkivbilder: Stockholms Stadsmuseum och Filadelfiaförsamligens egna arkivbilder.

Arkitektritningar: Arkitektstudio Haga.

Form: Taeko Östergren Cedermark. Tryck: Danagård Litho 2019.

3

FILADELFIA En mรถtesplats SISYFOS

4

5

FÖRORD En gång fanns det en plats som hette Birkaplan. Men när bussen slutade stanna där upphörde platsen att vara en del av staden.

Den var inte längre intressant för dem som fanns i området.

En gång fanns det en imponerande porslinsfabrik som hette Rörstrand. Men när porslin kunde tillverkas billigare på andra ställen i världen upphörde fabriken.

En gång fanns det ett slott på Rörstrandsgatan. Men när staden utvecklades slukades slottet och upphörde att fylla en funktion.

Tiden är skoningslös mot platser och verksamheter som slutar att leva upp till sin potential.

Det finns fortfarande en kyrka på Rörstrandsgatan. Med tro och gemenskap som verktyg tar Filadelfiakyrkan sig an framtiden.

Men som fastighet på Rörstandsgatan har Filadelfiakyrkan de senaste decennierna inte levt upp till sin potential. Den har inte ens fungerat för bröllop och begravningar, eftersom lokalerna är anpassade för en stor skara besökare – och få av oss firar eller sörjer tillsammans med över 2000 gäster.

Med detta som utgångspunkt har Sisyfos fått uppdraget att hjälpa den här platsen att ta steget in i först nutiden och sedan framtiden. Vi är så nyfikna på hur platsen kan komma att utvecklas och vilka historier som kommer att berättas om den i framtiden.

Det här är vår berättelse om att bevara, berätta och skapa historia.

6

Plats i förändring. Bilden är tagen i samband med Rörstrandsfabrikens rivning 1928. Platsen för den gamla flintugnen är i dag planen framför kyrkan.

6

7

I

Platsen Platsen där Filadelfiakyrkan i dag står var en gång innergården på Rörstrands slott. En byggnad vars historia går tillbaka till byn och kronohemmanet Rörstrand, känt för sina vackra strandängar vid Karlbergssjön som separerar Kungsholmen från fastlandet. Namnet Rörstrand är omdiskuterat, en populär gissning är att det kommer från vassen vid strandkanten. Det här är berättelsen om platsen som förvandlades från ett gårdstun i en by utanför staden till Sveriges största samlingslokal.

8

Gårdens tid PLATSEN FÖRE PLATSEN Markerna kring Filadelfiakyrkan och Rörstrandsområdet har använts ända sedan vendeltiden. Första gången platsen träder in i källorna är det i ett donationsbrev från 1200-talet. Det är Magnus Ladulås som skänker Rörstrand till Klara nunnekloster. Rörstrands ägor hade fin lera som lämpade sig väl för bränning av tegel. Det kom väl till pass när den nya staden Stockholm byggdes och blev en av de första utpräglade tegelstäderna i landet. Det har spekulerats i om Stockholms i dag äldsta byggnad, Riddarholmskyrkan som byggdes som kloster och gravkyrka åt Magnus Ladulås, kan vara byggd med lera härifrån. Ägorna var stora, leran togs från området kring dagens Sabbatsberg och brändes i ugnar i närheten.

Med donationen kom tegelbruket i gång. På kartor från 1600-talet kan man se att området runt Sabbatsberg var fullt av gropar från lera som tagits till tegelproduktionen. Under medeltiden var detta fortfarande landsbygd. Den egentliga staden låg i det område som vi i dag kallar Gamla stan, även om bebyggelsen redan tidigt smugit sig ut på malmarna norr och söder om staden. På Rörstrand fanns förutom tegelbruket även ängar, och där Filadelfiakyrkan i dag står fanns troligen ett gårdstun till byn och storgården Rörstrand. Själva Stockholm, med många trähus och djur som betade på husens torvtak, såg inte mycket ut för världen. Det var ännu vid 1600-talets början en smutsig och kulturellt eftersatt stad med cirka 9 000 invånare. Men snart skulle mycket förändras.

Stockholm utsågs 1634 officiellt till Sveriges huvudstad. Då hade staden 16 000 invånare, 50 år senare bodde här 60 000 personer. I staden växte ståtliga hus i sten och tegel upp, resta med förmånliga villkor från stadens styrande som ville ge den en representativ dräkt. I förstäderna uppstod en ny typ av anläggningar, malmgårdarna. Med vackra trädgårdar och hus fungerade de som ett andra hem för sina ägare: en salongsmässig tillflyktsort från stadens ohälsosamma smuts, och med tillhörande trädgårdar var det möjligt att säkra tillgången av färskvaror till sina ägare.

Överst: Väggmålning från 1400-talet på vinden i Riddarholmskyrkan. Porträttet har identifierats som Kung Magnus Ladulås, passande nog med en tegelkyrka i sin famn.

Det var han som först omnämnde Rörstrand i ett donationsbrev till Klara nunnekloster, bild nedan. Bilden till höger visar den första avbildningen av Stockholm, den så kallade Vädersolstavlan (beskuren, den bevarade målningen är en kopia från 1600-talet i Storkyrkan i Stockholm). En stor del av teglet till staden tillverkades på Rörstrands ägor.

9

10

RÖRSTRANDS SLOTT Rörstrand gick i hand med denna utveckling. På 1620-talet köpte storfinansiären Mårten Wewitzer, adlad Rosenstierna, egendomen, med målet att omvandla den till en representativ bostad i stadens närhet. Han var holländare, och med bygget ville han markera sin status och makt. Det var han som lät uppföra Rörstrands slott, som stod färdigt i sitt första utförande under 1630-talet. Exakt hur det såg ut vet vi inte, men antagligen var det han som gav det dess karaktäristiska hästskoform med två trappgavlar längs långsidan. Som slottet gestaltar sig några år senare på Erik Dahlbergs skisser till praktbildverket Suecia Antiqua et Hodierna bär det tydliga referenser till holländsk renässans, den första stora modestilen under stormaktstiden, senare utbytt mot tydligare franska och italienska förebilder. I bevarade dokument kan man också beundra en vacker och stor trädgårdsanläggning mellan slottet och Karlbergskanalen. Här fanns rikligt med fruktträd och fyra fiskdammar.

NYA ÄGARE – NYA FUNKTIONER Efter Mårtens död säljs slottet vidare till Drottning Kristina. Hon verkar av allt att döma ha haft stora ambitioner för egendomen, redan samma år inrättar hon en riddarakademi. Här ska unga adelsmän lära sig färdigheter nödvändiga för adeln, såsom ridning, fäktning, dans, fortifikationskonst och främmande språk. Det varar bara i två år innan verksamheten avbryts och hon donerar alltsammans till sin kusin och blivande efterträdare Karl X Gustaf.

Efter ytterligare skiften uppläts så småningom hela egendomen åt Stockholms stad med den uttryckliga uppmaningen att inrätta industrier. Som ett resultat av detta räknades Rörstrand in i Stockholms ägor, och gränsen mellan stad och landsbygd flyttades. Avsikterna med upplåtelsen kom inte att uppfyllas på ett kvartssekel. Först brann det stora kungliga slottet Tre kronor. Hovet flyttade till Karlberg, och kungens pager, alla unga män,

Det finns inga bevarade porträtt av Rörstrands slotts byggherre Mårten Wewitzer. När han adlades tog han namnet Rosenstierna och ovanstående sköldemärke med nummer 172 i Riddarhuset. Bild motsatt sida nedtill: Här syns den ståtliga slottsanläggningen på Rörstrand, sett från Kungsholmen, i Suecia Antiqua et Hodierna.

11

inkvarterades på Rörstrand. Sedan bröt det stora nordiska kriget ut år 1700 och skulle pågå i över 20 år. Under krigets första år fungerade Rörstrands slott som fångläger. När pesten drabbade Stockholm 1710, och nära en tredjedel av stadens befolkning dog, grävdes massgravar på ägorna och innan kriget var slut hade slottet fått fungera både som flyktingförläggning och sjukhus. Från 1719 arrenderar hovslaktaren Olof Asker gården och det allt slitnare slottet för djuruppfödning, krogverksamhet och mindre nogräknad andrahandsuthyrning.

Rörstrand på Gripenhielms karta över Mälaren 1689.

12

Fabrikens tid UR ELÄNDE MOT LJUSARE TIDER Det hade varit statens uttalade avsikt att Rörstrand skulle brukas för industri och tillverkning redan då de upplät ägorna till Stockholms stad. Efter två årtionden av katastrofer, krig och umbäranden hade så tiden kommit.

Den rådande nationalekonomiska teorin under första halvan av 1700-talet var merkantilismen. Den utgick, förenklat, i att man i högsta möjliga grad skulle bli självförsörjande. Privilegier och anslag gavs till 149 fabriker runt om i landet. Nu var tiden då det lövtunna kinesiska porslinet slog igenom i Europa och stora ansträngningar för att kopiera tekniken gjordes. Trots försök att hålla tekniken hemlig spreds den snart över hela kontinenten med en lång rad försöksverksamheter, många misslyckade.

Det var från ett sådant misslyckat försök att starta porslinstillverkning i Köpenhamn som den första ”porcellain makaren”, Richard Wolff, bad att få förlägga en ny tillverkning till Rörstrand. År 1726 påbörjade han anpassningarna för tillverkningen och redan året efter skedde första bränningen i högtidlig närvaro av kung Fredrik I. De första åren gick mycket tid åt till att reparera slottet som lämnats illa slitet efter nödårens skiftande användning. Den gamla slottsanläggnigens flyglar blev fabrik, och bottenvåningen i dagens bevarade stenhus inrymde laboratorium och lerkammare. Man tillverkade emaljerade lergods, långt från det porslin man senare kom att förknippa Rörstrand med. Fabriken drevs med primitiva metoder och var fjärran från det kinesiska och tyska finporslinet, här var det grövre lergods med blå dekor eftersom den var mest värmetålig.

Trots generösa lån och bidrag gick det trögt. Först kring 1700-talets mitt tog det riktig fart. På åtta år ökade arbetsstyrkan från 30 till 85 arbetare. Då hade tillverkningen förfinats och produktionen breddats. Nu tillverkades fajans, ljust och bemålat gods gjort på lera som hämtades från Uppsala. Här producerades nu servisgods, prydnadsföremål och inte minst kakelugnar. Men fortfarande kostade verksamheten sina ägare mer än vad den producerade i vinst.

Det äldsta bevarade föremålet som knutits till Rörstrands tillverkning är denna del av en käppknopp. Den är utförd i fajans, ett poröst lergods överdraget med tennglasyr.

Tennglasyr är en vit, ogenomskinlig glasyr baserad på tennoxid. Ordet fajans syftar på majolicagods från staden Faenza.

Föremålet tillkom troligen i samband med försöksverksamhet i och med fabrikens uppbyggnad. Föremålet finns i Nordiska museets samlingar.

13

Vy över Rörstrand sett från öster. Bilden är både osignerad och odaterad men är tillskriven den kände Stockholmsmålaren Johan Fredrik Martin och daterad till cirka 1794.

Det är svårt att i dag förstå hur mycket landskapet har förändrats, Rörstrandsgatan löper längs allén till höger i bild och klipporna i förgrunden är i dag en del av Vasaparken. Vyn är sedan länge skymd av stenstaden och S:t Eriksplan.

Bild: Stockholms stadsmuseum.

14

NYA IDÉER OCH NY TEKNIK Drivande bakom omorganisationen var ekonomen och Stockholmsborgaren Elias Magnus Ingman, adlad Nordenstolpe. Han kom att ta över den direkta ledningen av verksamheten och flyttade omedelbart ut till det gamla slottet. Han lät göra en rad renoveringar och bygga om Rörstrands slott till det utseende det i allt väsentligt har än i dag. Med honom kom också en rad tekniska förändringar, förbättrade arbetsvillkor och en satsning på form och design som gav Rörstrand något av en estetisk guldålder. Elias Magnus söner ärvde och utvecklade tillverkningen, man introducerade en ny, hårdare och mer lätthanterlig typ av keramik, så kallat stengods från England, och förvärvade konkurrenten Marieberg på Kungsholmen som man snart la ner. Det sena 1700-talet innebar en tillfällig nedgång i produktionsvolym och kvalitet. Situationen förvärrades av en generell lågkonjunktur och tekniska brister. 1797 sålde familjen Nordenstolpe sina aktier och flyttade från Rörstrand.

Köparen var överdirektören Bengt Reinhold Geijer. Han var en man av sin tid, en mångbegåvad social person med sinne för ekonomi, gedigen akademisk bakgrund och medlem av Kungliga Vetenskapsakademin. Före köpet av Rörstrand hade han bedrivit keramisk produktion i Ulvsunda och många geologiska undersökningar runt om i Sverige, ofta inriktade mot möjlig keramisk tillverkning. Bengt Geijers tid vid fabriken utmärktes av en liknande driven nyfikenhet och experimentintresse, till exempel köpte han 1807 in en av Sveriges första ångmaskiner från England för att mala flinta och andra hårda ingredienser. Den motsvarade blygsamma 15 hästkrafter men kunde ersätta det tunga arbete som tidigare krävt en hästdriven kvarn och bearbetning för hand. Förändringarna var lönsamma, och tillverkningsvärdet av fabrikens produkter ökade med över 200 procent på 15 år. Sedan Geijers arvingar tagit över löste de 1824 in hela egendomen från staden.

Elias Magnus Nordenstolpe.

Miniatyr av okänd konstnär.

Bengt Reinhold Geijer. Gipsmedaljong av S. Hoffmeister 1800.

15 Rörstrands porslinsfabrik tidigt 1860-tal, innan stambanan drogs på fabrikstomten 1866.

Nere till höger syns en ångbåt.

Bild: Rörstrands museum.

Rörstrands porslinstipp i Vasastan i Stockholm. I bakgrunden syns Karlbergs slott i Solna. Foto: Holger Ellgaard, 2008.

Fabriksområdet 1890-tal, järnvägen går längs vattnet och delar fabriksområde och hamn.

16

MOT INDUSTRIALISERING Kring 1800-talets mitt skedde en serie reformer som helt förändrar det sociala och ekonomiska landskapet. Skråväsendets avskaffande och näringsfriheten hade öppnat för fri företagsetablering i Sverige, och när ståndsriksdagen avskaffades 1866 öppnade det för en period av omfattande förändringar. Avregleringarna var både ett hot och en möjlighet till expansion. För Rörstrand skulle det vara det senare. Från 1850 hade fabriken drygt 200 arbetare, 50 år senare hade de växt till över 1 000, med en produktionsökning som matchade personalstyrkan. Tidens stora medieoch reklamhändelser, världsutställningarna, blev ett självklart fokus.

Med sin närvaro på de stora världsutställningarna, och de framgångar och motgångar som följde med, ökade Rörstrands aktiebolag, som det nu hette, sin globala syn. Fokus låg mot England, som man nu hämtade mycket av sina råvaror från och som med sitt imperium utgjorde en gigantisk potentiell marknad. Det är nu historiemedvetenheten tar sitt definitiva uttryck i verksamheten. 1868 inrättas ett rum för gamla pjäser på slottet, början till Rörstrands museum. Hit tog man sina formgivare för inspiration, imponerade på tillresta agenter och kunder och använde den imponerande samlingen för att hävda sig i policyfrågor i politiken, ett verktyg för det man kallar ”mjuk makt”. Det skulle visa sig vara en framsynt gärning. Museet finns ännu kvar i Lidköping, där Rörstrand hade sin sista inhemska tillverkning.

När norra stambanan drogs mellan fabriken och sjön väcktes farhågor att den skulle bli den stora inskränkningen av området eftersom den skar av det från vattnet. Men det visade sig att det moderna genombrottet som järnvägen och fabriksutbyggnaden var delar av i stället skulle gagna Rörstrand. Nu slog konsumtionssamhället igenom och efterfrågan tycktes oändlig på servisporslin, kakelugnar och mycket annat som fabriken kunde tillgodose. Mellan 1855 och 1895 tiodubblades produktionen. Rörstrand var ännu långt in i denna tid ett eget litet samhälle vid sidan av det snabbt växande Stockholm. I slottets paradvåning och i en nyuppförd villa mot

Stämpel från Rörstrand ur 1897 års katalog.

De tre kronorna infördes i stämpeln 1884 och hämtades från Mariebergs porslinsfabriks stämpel.

VAD ÄR PORSLIN? Porslin var den vanliga benämningen på alla vitglaserade produkter i fajans och flintgods. I dag används ordet som en svepande beteckning på hushållsgods. I Sverige tittade man vid den tiden på den holländska tillverkningen av porslin som i sin tur var ett försök att efterapa det kinesiska porslinet. Trots upprepade försök att uppnå den vackert lövtunna kinesiska kvaliteten gick européerna bet, och de holländska fajanserna skulle bli ett populärt och mer ekonomiskt alternativ.

17

Rörstrand fajans, 1700-talet.

Foto: Bertil Waldén.

Tallrik, tillverkad vid Rörstrand 1772.

Foto: Johanna Krumlinde.

Soppskål, produktion 1759.

Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet.

Kanna, tillverkad 1884– 1926. Foto: Länsmuseet Gävleborg.

Pastejform, produktion 1800–1820.

Foto: Jörgen Ludwigsson.

Vas, produktion 1900.

Foto: Upplandsmuseet.

Rörstrands utställningsmonter i industripalatset på Stockholmsutställningen 1897.

Det var viktigt att exponera sig på stora mässor och utställningar runt om i världen, och stora resurser lades på liknande montrar, ofta utstyrda med fantasifull scenografi. Bild: Stockholms stadsmuseum

Tallrik, djup, porslin.

Märkt Svala (1897–1925).

Rörstrand blågrön.

Foto: Länsmuseet Gävleborg.

18

vattnet bodde ägarna. Därefter följde en strikt rangordning bland de anställda med en graderad och allt sämre bostadsstandard. Mot sekelskiftet och den tilltagande exploateringen i närområdet flyttade många av arbetarna till närförorter som Hagalund i Solna.

STOCKHOLM VÄXER UPP INPÅ KNUTARNA Efter en lång tid av stagnation skulle staden under den senare hälften av 1800-talet helt byta skepnad. År 1860 hade Stockholm 100 000 invånare, tre av fyra barn föddes utom äktenskapet, och barnadödligheten var hög. Stadens styrande insåg vilket förändringstryck man stod inför och genomdrev en ny ambitiös plan för att ge Stockholm förutsättningarna att bli en funktionell storstad. Det var en i det närmaste total omgestaltning av staden då mycket av det stockholmarna i dag tänker som ”sin stad” fick sin form, med nya hus och ny infrastruktur som huserade en ny tid. Nu växer stenstadens kvarter på allvar ut över malmarna. Rörstrands fabriksområde blir allt mindre en egen bruksby, utan absorberas nu in i den nya bebyggelsen. År 1874 infördes också en ny byggnadsstadga som reglerade husens utseende och gatubredden. Liknande stadsomvandlingsprojekt skedde runt om i Europa under samma tid.

De stora genomgående förändringarna mötte omedelbart stor kritik, och planen kom endast delvis att utföras. Trots det har den haft avgörande betydelse. Under de årtionden som följde inträffade en byggboom av aldrig tidigare mått. Längs raka gator växte husen upp efter varandra.

Av de tillgängliga hyreslägenheter som fanns i Stockholm 1893 byggdes 40 procent mellan åren 1880 och 1893. Det fanns en inbyggd social åtskillnad i husen, de nedre våningarna i fastigheten ut mot gatan beboddes oftast av de mer välsituerade, medan vinden respektive husen på de trånga innergårdarna var för enklare folk.

I trakterna kring Rörstrand förändrades landskapet snabbt. Det bergiga landskapet norr om fabriken kom, genom en snabb exploatering under

Rörstrands porslinsfabrik. Interiör från fältspatavdelningen. Foto: Axel Malmström.

Rörstrands porslinsfabrik. Svarvverkstaden i stora verkstadshuset. 1925.

Sorteringssal.

19

1890–1910-talet, att bebyggas med höga, täta hyreshus i den nya jugendstilen. De stora kvarteren med täta gårdar kallades berlinstil i pressen då man jämförde dem med den tyska stadens spekulationsbyggen. Snart ändrade man det till birkastil, en monoton och själlös stenstad. Birkastan var Stockholms hårdast exploaterade område och blev med höghus och flera kringbyggda gårdar ett av sin tids mest kritiserade fastighetsutvecklingsprojekt. År 1906 grundar staden en hälsovårdsnämnd som snart kommer att hamna i konflikt med Rörstrand om koldamm. Bolaget har själv deltagit i exploateringen, men därmed också byggt in sig i ett hörn.

Flintugn.

Parallellt med bostadsutvecklingen samexisterade en alltmer utvecklad industrisektor vid vattnet längs Karlbergskanalen. Här återfanns en betydande del av den svenska avancerade tekniska industrin – Atlas, Separator samt Bolinderska verken – som tillverkade mycket av den tunga infrastrukturen, armaturen och tekniken. Till industrierna och de nybyggda bostadskvarteren strömmade tusentals inflyttare. Det var här som en stor del av folkrörelserna som nykterhetsförbund, frikyrkor och arbetarrörelse skulle få fotfäste och etablera sig.

SEKELSKIFTET I och med att Birkastaden byggs och Sveriges mest tätbebyggda område hamnar dikt an till industrin ser man det som ohållbart att fortsätta driva porslinsfabriken på platsen. Men det skulle visa sig svårt med en sådan omställning. Misslyckade försök gjordes att flytta bland annat till Lidingö där politiker satte stopp, och i Stockholm innebar 1917 års stadsplan ett nybyggnadsförbud inom fabriksområdet.

Samtidigt gjorde första världskriget det svårt att internationellt få avsättning för sin produktion, och när kriget var slut var man tekniskt på efterkälken jämfört med många nya utomeuropeiska producenter. Strejkerna avlöste varandra och svårigheter att finansiera tekniska moderniseringar drog in företaget i en kräftgång.

20

21

Stadsplan för kvarteret Porslinsbruket 1917. Planen skapades alltså redan nio år innan fabriken flyttade. På bilden, nere t.h. där byggnationen är i gång syns slottet knappt längre, på planen markerat i blått. Bild: Stockholms stadsmuseum.

Bild t.v. Rörstrands porslinsfabriks samlade arbetsstyrka på slottets innergård, cirka år 1900. Bakom dem ligger den ännu bevarade slottsbyggnaden med sitt karaktäristiska urverk som styrde arbetstiderna på fabriken. Huvuddelen av den gamla gårdsplanen upptas nu av kyrkan.

Bild ovan: Fotot visar slottets huvudbyggnad när flyglarna rivits och grundarbetena på den nya kyrkan är i gång. Den som i dag ställer sig på samma plats som fotografen skulle se huvudingången till kyrkan. Foto: Svenska Dagbladet, 1930.

22

AVVECKLING AV FABRIKEN Den 28 oktober 1926 skedde den sista bränningen, och därmed avslutades Rörstrands 200-åriga verksamhet på plats i Stockholm. Verksamheten flyttade vidare till en fabrik i Göteborg och senare till Lidköping, där den lades ner 2005. I dag sker tillverkningen utomlands under koncernägaren Fiskars.

Fabriksområdet omvandlades på rekordtid och gavs efter tidens smak en stildräkt i en lekfull nyklassicism. Nya stadsplaneringsideal gjorde sig gällande, och förlängningen av Birkastans kvadratiska kvarter fick brutna gator med öppna innergårdar och många små lägenheter. Men innan ugnarna svalnade hade en ung växande församling lyckats lägga ett bud på slottet med dess flyglar. Enligt tidens osentimentala syn sparades mycket lite av det gamla industrilandskapet.

De sista bilderna av porten in till Rörstrands fabriksområde under pågående rivning. Bakom porten är redan nya flerbostadshus på väg upp. Porten låg på ett ungefär alldeles framför dagens Filadelfiakyrka. Bild: Stockholms stadsmuseum.

23

Rörstrands fabriksområde blir en stadsdel på rekordtid, Vid nybyggnationen togs mycket av teglet från de gamla fabriksbyggnaderna samt ugnarna tillvara, och historien sitter därmed bokstavligen i väggarna. Av det en gång stora antalet byggnader i området var det bara det gamla slottet (inringat), ett ombyggt centrallager, fabrikörsvillan och lagerbyggnaderna som återstod. De senare revs när man så småningom breddade spårvägen och drog en motorled längs vattnet. Foto: Stockholms stadsmuseum, 1930.

24

Trons tid VÄGEN TILL STOCKHOLMS STÖRSTA KYRKA Filadelfiaförsamlingen kan spåra sitt ursprung från den allmänna väckelsen som spreds i Sverige under sena 1800-talet. Sverige hade fram till dess haft en sträng religionskontroll genom statskyrkan, tolkningar av tron vid sidan av den statligt påbjudna tolererades inte. Det var en social ordning som blev allt svårare att bibehålla i takt med industrialiseringen.

Reformer samt tekniska och demografiska förändringar löste upp den gamla ordningen och formade nya värdegemenskaper. Framför allt i urbana centrum som Stockholm såg man utvecklingen tydligt. Hit kom människor från när och fjärran som brutit upp från sina gamla sammanhang och sökte nya.

Runt om i Sverige byggdes samlingshus för nya rörelser, frikyrkor, folkets hus och nykterhetsloger. Det var inte bara till städer inom landets gränser som folk sökte sig. Under en 70-årsperiod fram till 1920 lämnade drygt 1,5 miljoner människor Sverige för att söka möjligheter utanför landets gränser, främst USA. Det kulturella inflytande som denna massemigration kom att få gick åt två håll. Flera frireligiösa rörelser som med en ny bibeltolkning och socialt patos vuxit sig starka i Nordamerika började göra sig gällande i Sverige, många gånger med återvändande svenska migranter. Ur en baptistförsamling i Stockholm formade en grupp utbrytare 1911 en ny församling som gick under namnet Filadelfia.

Församlingen skulle med ledning av flera starka personligheter, som Lewi Pethrus, utvecklas till en rörelse med 3 500 medlemmar 1925. Fokus på social verksamhet och informella sammankomster gav snabbt församlingen ökade lokalbehov.

Första församlingshuset.

25

VÄGEN TILL ETT EGET HUS Planen med en ny kyrka föddes med den snabba expansionen, det fanns helt enkelt inte längre någonstans att flytta om man skulle rymma hela församlingen. Det är med detta som bakgrund som beslutet 1925 föll på att förvärva en del av det gamla industriområdet i Rörstrand. Filadelfiaförsamlingen ingick i en tradition av att utforma sina kyrkolokaler på ett medvetet icke-kyrkligt sätt, deras lokaler hade ofta varit svåra att skilja från en vanlig bostadsfastighet. Det var en del i ett moraliskt ställningstagande att det just var verksamheten, inte dess yttre form, som var kärnan i församlingsarbetet.

Birkastan och omgivningarna var arbetarkvarter med små lägenheter och hushåll där många av församlingsmedlemmarna bodde. Församlingen var inte rik, många av medlemmarna hade små ekonomiska möjligheter, och frågan var om man verkligen skulle kosta på ett stort bygge när det fanns så uttalade behov av att använda pengarna i verksamheten. Samtidigt såg man möjligheten att byggnaden skulle skicka en tydlig signal om såväl församlingens ställning som pingströrelsen i stort. Platsen var enkel men byggnaden ambitiös och prestigefull, en medveten satsning i ett av andra förbisett område, en symbolisk placering mitt i livet hos dem man ville nå.

26

EN UTMANING ATT TRO Förutsättningarna för en så stor byggnad var emellertid inte enkel, tomten låg inklämd i den nya stadsbebyggelsen och krävde en kreativ lösning för att få in de stora ytor som skulle behövas.

Församlingen bjöd därför in till en arkitekttävling, och valet föll på Birger Jonsson. Hans förslag gick helt i den nya funkisstilen som gjorde anspråk på hygien, modernitet och framtidstro. Det anslöt också till traditionen att fjärma sig från traditionella kyrkolokaler. Jonsson hade djup teknisk erfarenhet efter att ha arbetat med arkitekt Ivar Tengbom i bygget av Stockholms konserthus. Han skulle senare finnas representerad på funkisens stora genombrott, Stockholmsutställningen 1930.

27

Filadelfiaförsamlingen har alltid definierat sig utifrån sin verksamhet, vilken har sträckt sig långt utanför den fysiska byggnadens gränser. En verksamhet som har varit bred och präglad av ett socialt patos. Här bilder från församlingens årsbok 1931 med bilder som berättar om verksamheterna. Motsatt sida, t.v: Tältmöte. T.h: Tvätt på församlingens sommarkollo. Överst: bilder från invigningsfest i församlingens missionsoch församlingshus i Obera, Brasilien. Mitten: Kön ringlar lång utanför församlingens räddningsmission i Stockholm. Nedre t.v: Församlingen förbereder årlig julutdelning av livsmedel och kläder. T.h: ett av många friluftsmöten, här på Östermalmstorg.

28

HUSET Efter en omfattande bearbetning av förslaget kunde ansökan lämnas in till byggnadsnämnden 1928. Samma år kunde man påbörja schaktnings- och sprängningsarbeten. I fundamentet till den västra granitkolonnen murades en zinklåda in som tidskapsel. Där ligger, förutom församlingshistorik och religiös litteratur, en samling dagstidningar från den dagens datum, den 24 oktober 1929. Bygget tog fart och skulle pågå i drygt ett år. Slutsumman för köp och byggnation landade enligt församlingen på över 2 miljoner kronor i dåtida penningvärde, vilket motsvarar 60,6 miljoner i dagens penningvärde (2019).

Den 2 november 1930 invigdes byggnaden med en serie predikningar och musik. Den nya lokalen skildras som ett hem, som trygghet och som en borg, som med sina små fönster liknas vid skottgluggarna på en fästning.

Epitetet ”funkistempel” som använts i tidningarna sätter stolthet till begreppet. Församlingens årsberättelse 1931 beskrev det som ”rena, raka linjer, som släppa in mycket sol och luft; samt att de många krusiduller och onödiga sirligheter, som voro så utmärkande för 1800-talets byggnadskonst, fått vika för det praktiska och ändamålsenliga”. Det var kvaliteter man ansåg även återspeglades på församlingen. Trots all symbolik menar man att byggnaden är ett medel, ett verktyg och inte ett mål i sig själv.

SOCIALT ANSVAR I HJÄRTAT Med kyrkobygget befäste sig Filadelfiaförsamlingen i den religiösa och politiska diskursen i Sverige med ett levande församlingsliv, aktiviteter och inte minst ett livligt musikliv. Men här fanns också tryckeri och tidningsverksamhet, bibel- och söndagsskola och senare folkhögskola samt flera körer. Inte minst har man en lång tradition av att upplåta sina lokaler till andra. Här fanns också en egen arbetsförmedling. Ett annat inslag var ”fattigbjudningar”, offentliga bespisningar av medellösa som pågick från 1920-talet fram till 1943. Det sociala ansvaret fanns med från början och fördjupades efter hand.

Invigningen den 2 november 1930.

29

När Birger Jonsson vann arkitekttävlingen för att formge Filadelfiakyrkan var processen långt ifrån avslutad. Han skickades av församlingen bland annat till Paris för att studera det nya konsert- och nöjespalatset ”Salle Pleyel” som fungerade som akustisk förebild.

Form och utseende inspirerades en annan internationell förebild: Angelus Temple i Los Angeles, Kalifornien. Vid en resa i Nordamerika på 1920-talet besökte Lewi Pethrus den karaktäristiska byggnaden och beskrev den som en av världens vackraste byggnadsverk. Lägg märke till de höga radiosändarna som var monterade på taket. På Birger Jonssons färdiga byggnadsritningar, som han presenterade i facktidskriften "Byggmästaren" 1931, gestaltar sig en byggnad som tagit vara på dessa influenser och skapat något helt eget. Som man ser på bilden så fanns från början planer på att skapa en hög sidobyggnad på slottets plats, men man valde sedan att behålla den gamla byggnaden, vilken skapade det märkliga samspelet mellan slott och funkiskatedral.

30

Arkitekttävlingen för den nya kyrkan drog till sig ett stort intresse från allmänheten och rapporterades om i dagspressen.

Efter genomförd tävling 1926 presenterades förslagen i flera tidningar. De två övre bilderna visar två av de huvudtävlandes förslag: Arkitekterna Engström & Lundqvist, t.v., samt Nordenskiöld, t.h. Enligt flera artiklar hade församlingsledningen valt att rekommendera det förstnämnda förslaget. Men efter stor diskussion i församlingen valde man att gå vidare med arkitekt Birger Jonsson som fick omarbeta sitt förslag utifrån församlingens önskemål – från en fri nyklassicism till stram funkis (De två nedersta bilderna). Bild: Svenska Dagbladet.

31

32

Svenska Morgonbladet den 23 augusti 1929.

33

Dagens Nyheter den 10 november 1929.

Stockholms Dagblad den 20 augusti 1929.

Foto: Svenska Dagbladet, 1930.

34

OLIKA STILAR INOM KYRKORÖRELSEN När Filadelfiakyrkan stod klar 1930 var den en av de största byggnaderna i Sverige i den nya stilen funktionalismen. I dagspressen uppmärksammade man gärna nybygget som en funkiskatedral, och huset hade stilmässigt inte mycket gemensamt med det som många föreställer sig en vanlig kyrka.

Men vad betyder det att byggnaden ser så annorlunda ut jämfört med vad vi kallar en ”vanlig” kyrka? För att förstå det behöver vi gå längre tillbaka i tiden, till 1800-talets senare del. Då genomgick samhället en liberalisering, och så även i religionen.

För första gången var det nu möjligt för svenska medborgare att bilda sina egna trossamfund utanför statskyrkan. Reformerna sammanföll med den väckelsevåg som svepte fram över Sverige och västvärlden. Flera så kallade lågkyrkliga rörelser uppstod inom och utanför svenska statskyrkan. Många influenser kom från USA, dit många svenskar hade utvandrat och nu återvände för att sprida nya idéer till sitt gamla hemland. De nya strömningarna återspeglade sig i arkitekturen, där förebilderna hämtades internationellt, främst från England. Det sena 1800-talet är nystilarnas tidevarv. De framväxande städernas moderna bebyggelse hämtade inspiration från äldre stilar som tolkades om för nya behov i mer eller mindre fria former.

Det fanns från början en arkitektonisk klyfta mellan frikyrkan och den svenska statskyrkan. Den senare uppförde eller renoverade gärna sina kyrkor i nygotik, en stil som fokuserade på kyrkans långa historiska roll i samhället. Frikyrkorna uppförde sina hus med en friare stil. Det var inte ovanligt att frikyrkornas lokaler liknade den omgivande bebyggelsen i städerna, ibland hade man till och med butikslokaler i bottenplanet. Genom skillnaden mellan stilarna ville frikyrkorna visa ett ideologiskt ställningstagande. Detta var extra tydligt i samlingslokalerna hos metodisterna och baptisterna, samfund som kan ses som föregångare till pingströrelsen. De bottnar i en uppfattning att man ska ha fokus på tron, inte det materiella, och därför var deras lokaler ofta avsiktligt enkla och avskalade. Det är i det sammanhanget vi kan förstå Filadelfiakyrkan som en saklig byggnad i en ny stil med sikte på framtiden.

35

S:t Johannes kyrka. Byggnaden som uppfördes på Brunkebergsåsen 1890 är ett utmärkt exempel på svenska statskyrkans högkyrkliga nygotik.

Betlehemskyrkan. På bilden syns den första frikyrkan i Stockholm som 1840 uppfördes på Sergelgatan 6, på pappret till för utländska medborgare. Kyrkan var en mycket enkel lokal. Med kringlöpande läktare fick man plats med över 1 000 personer. Kyrkan revs 1953.

Blasieholmskyrkan. En av portalbyggnaderna i svensk frikyrkorörelse är den imponerande Blasieholmskyrkan, uppförd 1867 på initiativ av den karismatiske prästen Emanuel Beskow. Förebilden var baptistkyrkan Metropolitan Tabernacle i London. Med dubbla läktare fick lokalen plats med över 2 600 åhörare och var därmed en av Sveriges största samlingslokaler. Med sin plan och enkla utformning var kyrkan stilbildande för liknande projekt, också Filadelfiakyrkan ansluter sig till den här traditionen. Kyrkan revs 1964.

36

EN VERKSAMHET SOM HAR FÖRÄNDRATS MED SIN TID Staden har förändrats. Från 1960-talet vände befolkningsströmmen från innerstaden och ut mot de nybyggda förorterna. Församlingen följde med en utvidgad verksamhet och har tillsammans med andra vänförsamlingar i pingstkyrkan bedrivit en omfattande filantropisk och missionerande verksamhet där de också internationellt blivit mycket uppmärksammade.

Lewi Pethrus avgick 1958 som församlingsledare. Då hade man redan grundat Lewi Pethrus stiftelse för filantropisk verksamhet, mer känd som LP-stiftelsen. Stiftelsen hade ett uttalat syfte att bedriva vård för alkoholister och narkomaner, fristående men i pingströrelsens anda. När stiftelsen stod på höjdpunkten av sin verksamhet betraktades den som en av de mest framgångsrika för rehabiliteringsvård, enligt undersökningar av religionssociologen och professorn Berndt Gustafsson. Inom stiftelsen bedrevs också en industriell verksamhet där de intagna fick arbetsutbildning och lön. Under många år var det gamla nöjespalatset Nalen stiftelsens säte.

FÖRÄNDRINGAR I KYRKSALEN Själva kyrksalen är renoverad vid flera tillfällen. Varje gång har man förändrat rummet ytterligare en liten bit från den ursprungliga utformningen. Största förändringen är att man låtit flytta ner estraden för att den skulle komma närmare församlingen. Det har gjort att de 590 platserna på översta läktaren har fått begränsad eller obefintlig siktlinje ner mot estraden. Estraden, eller tabernaklet som det ursprungligen kallades, skapade en akustisk nödvändighet men också en oönskad distans. Akustiken som en gång ansågs vara före sin tid har en efterklang på drygt två sekunder.

Inredningarna har i stort bevarats sedan invigningen 1930.

Rörstrands slott och Filadelfiakyrkan har kostat stora summor i underhåll.

Under nästan ett sekel på Rörstrandsgatan har verksamheten också förändrats, nu tar social samvaro och informella möten allt större plats.

En stor del av utgiftsposterna för underhållet har församlingen klarat av genom försäljning av fast egendom och donationer. Från 2014 har man sett över en ny plan för att kunna fortsätta sin verksamhet i innerstan.

Slott och kyrka har allt sedan 1930-talet varit centrum för kyrkans verksamhet som, bland mycket annat, inkluderade Sveriges första ickestatliga sändningar i radio och tv. Foto: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.

37

Allt sedan starten 1930 har Filadelfiakyrkan varit en plats för möten, sammankomster och scenkonst i och utanför kyrkans egen verksamhet. Här har Nobelpris delats ut, Karolinska universitetets examensceremonier hållits och flera av stadens minnesvärda artister uppträtt. Det är en byggnad som spelat stor roll för en vid krets människor, både i och utanför församlingen. Foto: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.

38

WENNGARN – BÖRJAN PÅ ETT NYTT KAPITEL I och med den statliga alkoholistvårdens nedmontering under tidigt 1980-tal erbjöds LP-stiftelsen möjligheten att ta över alkoholistanstalten på Wenngarn i Sigtuna kommun. Anläggningen, som innehöll ett av landets äldsta slott, ett större antal bostads- och ekonomibyggnader samt en ståtlig anstaltsbyggnad, hade tjänat sitt syfte sedan 1910-talet. Nedläggningsbeslutet kom sig av en i allmänhet förändrad vårdsyn samt en återfallsfrekvens som gjorde att den statliga verksamheten ifrågasattes.

LP-stiftelsen tog över den gamla statliga anläggningen och lyckades under mer än 20 år driva en framgångsrik missbruksvård, inriktad på arbets- och familjeterapi. Men allmänna ekonomiska försämringar och omvårdnadsreformer där missbruksvården i högre omfattning skulle ske i hemkommunen utarmade gradvis stiftelsen. Konkursen blev till slut ett faktum, och 1997 såldes Wenngarn med lösöre på exekutiv auktion.

LP-stiftelsen ombildades och bedriver ännu missbrukarvård och hjälp till socialt utsatta grupper.

Wenngarns alkoholistanstalt där LP-stiftelsen drev missbrukarvård i 20 år.

Köparen av Wenngarn hade 1997 storslagna planer på att ombilda området till en spadestination. Trots högt ställda förväntningar och lovande första kontakter förföll både planer och verksamhet. Det som först var ett utvecklingsprojekt skiftade snart till att inrikta sig mot allt mindre nogräknade och utsatta hyresgäster, detta för att få tillräckligt med hyresintäkter. Wenngarn drogs med en allt större social belastning och utvecklades sakta till att under 2000-talet ses som ett icke-samhälle av kommunen. Till sist la dåvarande ägare ut Wenngarn till försäljning.

Inom ramen för sitt företag hade Sisyfos grundare Olle Larsson verkat inom fastighetsförädling i Stockholm, främst inriktat på vindsvåningar i innerstan. Hans intresse för Wenngarn utvecklade sig nu mer och mer.

Tanken att vända det som alltmer börjat utspela sig som en förvaltningsteknisk katastrof i slowmotion lockade honom. Här fanns en plats med

Wenngarns bostadsområgde låg i förfall.

39

fantastisk historia. Intresset fördjupades genom efterforskningarna i platsens historia och det märkliga fastighetsbeståndet. Efter noggranna förberedelser tillträde Sisyfos anläggningen hösten 2013.

Wenngarns slott.

Övertagandet och arbetet var allt annat än lätt, men genom en noggrann plan lyckades Sisyfos skapa en trivsam plats. Tanken med Wenngarn var att med basen i den infrastruktur som fanns genom fastigheter och kulturarv skapa tekniska och sociala komponenter. På så vis skulle en ny gemenskap utvecklas på platsen, ett levande bysamhälle. Grunden till arbetet skedde med tro: tro på framtiden, tro på projektet och tro på att historiska miljöer kan spela en avgörande roll för att ge perspektiv och värde till människor i deras vardag. Det intensiva utvecklings- och förädlingsarbetet som vidtog skedde med ett aktivt förhållningssätt just till platsens historia, som lyftes fram som dess främsta tillgång.

Genom arbetet med att på Wenngarn spegla samtida verksamhet och dess utmaningar mot platsens historik utvecklades ledorden bevara–berätta– skapa historia och viljan att göra dem som involveras i Sisyfos projekt till medskapare av sitt eget livserbjudande. Wenngarnprojektet väckte också Sisyfos intresse för Lewi Pethrus liv och verk. Kontakter togs med Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och pingströrelsen.

Det var i förlängningen Wenngarn som låg till grund för att Sisyfos förvärvade Kaggeholm, där folkhögskoleverksamhet i pingstkyrkans regi fram till nu har bedrivits. Skolverksamheten ska nu flytta tillbaka till de lokaler där man en gång inledde sin verksamhet: inne på Rörstrands slott.

Skolverksamhet som bedrivits i Kaggeholms slott ska flytta tillbaka till den plats där man en gång inledde sin verksamhet – Rörstrands slott.

Övertagandet av Kaggeholm skedde med ett avtal om samarbete. Det ledde till att Sisyfos nu är med och formar folkhögskolan nya lokaler och anpassa kyrkan till sin nya funktion. Men det tillhör nästa kapitel.

40

1751

1885

41

1930

2019

42

43

II

Projektet En av stadens största och livaktigaste gemenskaper ska bygga om sin lokal. Förutsättningarna är knepiga. För det första är lokalen en blandning av ett unikt historiskt och arkitektoniskt kulturarv av storartade mått. För det andra så är budget och byggtid begränsade. Dessutom ska omvandlingen ske i ett av Sveriges mest tätbebyggda områden.

Det blir svårt. Men det gör det också roligt och intressant. Och det lockar oss i Sisyfos. I vanliga fall brukar vi ta oss an projekt som har tappat både sin funktion och sin ägare. Men vi gillar att ha roligt på jobbet och vi tycker att det som verkar svårt ofta också är väldigt roligt. Det är därför vi för första gången ska vara med och förverkliga någon annans vision och plats, genom att utveckla den till något som vi också tror på. Nu berättar vi vad vi ska göra och hur!

44

Bakgrund Om Filadelfiaförsamlingen skulle fortsätta att äga sina fastigheter i den utformning de har i dag så tror de att det skulle kunna gröpa ur de ekonomiska förutsättningarna i deras verksamhet. De senaste åren har de därför diskuterat vilka alternativ som finns. Skulle det vara möjligt att sälja delar av Rörstrands slott, kanske som privatbostäder och kontor? Hur ser kyrkans framtid på platsen ut? Viljorna och tankarna har varit många. Filadelfiakyrkan och Rörstrands slott är en ofrånkomlig del av Birkastans identitet och en del av Stockholms historia. Den tillhör inte bara församlingen utan bär också på en historia och arkitektur som har påverkat många människor. Dessutom har kyrkans lokaler den bästa akustiken i staden, något som förpliktigar i en utvecklingsprocess.

När Kaggeholms folkhögskola, som församlingen har starka band till, blev tillfrågad om att samarbeta kring lokalerna landade det i beslutet att skolan, som en

gång startade i slottet, skulle flytta in i lokaler bredvid församlingen. I samband med den diskussionen utarbetade församlingsledningen och skolan ett gemensamt dokument med en vision för församling, skola och samhälle och vad de önskade av en framtida process.

Tillsammans med Sisyfos har man nu landat i ett avtal om en entreprenad och ger sig gemensamt in i ett spännande projekt.

Sisyfos och Filadelfiaförsamlingen börjar få en lång gemensam historia genom platser som knyter oss samman. I dag har vi fått förtroendet att förvalta Kaggeholms slott, platsen för en lång utbildningsverksamhet med anknytning till Filadelfia. I det åtagandet ingår att ge folkhögskolan nya lokaler i Rörstrands slott och möjliggöra församlingens verksamhet i en föränderlig stad. På så vis skiljer detta projekt sig mycket åt från andra resor vi har gett oss in på.

Kyrkan mitt i staden. Under de första årtiondena efter invigningen 1930 ringlade sig kön lång till kyrkans soppkök och härbärgen, lika ofta som till samlingarna. Numera köar människor med anledning av konserter och evenemang, men församlingen bedriver fortfarande en omfattande social verksamhet.

45

Bild: Simeon Hagstrรถm

46

Livserbjudande SAMSYNEN MED FÖRSAMLINGEN Centralt för Filadelfiakyrkans verksamhet är tron. Det handlar inte bara om att bejaka sin kristna tro utan lika mycket om att ha en tro till livet och till andra människor. Att tro på det man vill åstadkomma och att det går att genomföra även om vägen är krokig.

Lewi Pethrus är också en stor inspirationskälla i synen på tro, oavsett om man tillhör en kyrka eller ej. Tron är också central i utvecklingen av Filadelfiakyrkan, att det går att genomföra projektet trots att det är knepigt och trots att budgeten är begränsad. En stark tro skapar nätverk, möten och spännande möjligheter.

Sisyfos intresse för Filadelfiakyrkan bygger på att vi ser en kraft i församlingen, ett förslag på den sorts gemenskap och tro som vi har arbetat med genom åren när vi har byggt bostäder och skolor och förvaltat historier.

De är alla ett, eller en del av ett, samhälle som vi vill stärka och komplettera. Filadelfiakyrkan är en plats och en verksamhet som är och har varit avgörande för många. Här har vi sett hur den informella gemenskapen mellan människor lett till goda saker, en gemenskap som påminner om samspelet i en by.

Bysamhället som idé och vad det innebär för människor i ett större perspektiv är fascinerande. Bilden av vad ett samhälle innebär har delvis förskjutits. I dag tror många sig kunna köpa trygghet utan att vara med och skapa den. Andra tänker på pengar som sedlar och mynt i stället för det värde de kan skapa.

Vi i Sisyfos har drivit flera projekt där vårt syfte bland annat har varit att skapa hållbarhet, socialt och ekonomiskt. För oss innebär det att göra människor beroende av varandra, för att på så vis skapa en arena för synergier. Vi tror att både människor och samhällen är summan av sina nätverk, genom förmågan att formulera sin tro och sina önskningar och att svara på andras behov.

Filadelfiakyrkan har skapat en bas för sin gemenskap, det som vi i våra egna projekt kallar för livserbjudande.

Det tar avstamp i bysamhället och är en möjlighet för oss alla att bygga nya gemenskaper.

Tillsammans med församlingen kopplar vi samman människor och deras behov. Vi erbjuder dem att delta i ett sammanhang i stället för att bara köpa en produkt.

Livserbjudandet riktar sig till den som vill vara med och skapa sina egna förutsättningar och samtidigt få vara en del av en gemenskap. Vi lägger grunden till förutsättningarna genom att bevara, berätta och även skapa historia.

Filadelfiakyrkan ska vara en plats som fortsätter att skapa mening. En plats som skapar social, ekonomisk och kulturell hållbarhet. En plats som kommer att finnas kvar långt efter oss – om vi lyckas. Genom att addera fler värden rullar vi – Sisyfos tillsammans med församlingen och dig – stenen vidare uppför berget.

47

48

Filadelfiakyrkan – ett Sisyfosprojekt PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Från årsskiftet 2020/21 ska Filadelfiakyrkan och Rörstrands slott vara en levande gemenskap mellan folkhögskola, kyrka och övriga verksamheter.

I Filadelfiakyrkan behövs nya ytor för möten som sker utanför gudstjänsten. Barnverksamhet, musik, begravning, bröllop, evenemang, föredrag, konserter och kaféverksamhet är några exempel på vad byggnaden i framtiden ska kunna erbjuda. I de nya delarna hämtar vi inspiration från hur byggnaden ursprungligen är gestaltad. Vi väljer nya material och lösningar som harmoniserar med ursprunget och som skapar en helhet.

FOKUS Rörstrands slott anpassas för att kunna husera Kaggeholms folkhögskola. Vi tillgodoser de speciella behov som finns för att utbildningar inom media och musik ska fungera.

I Filadelfiakyrkan lägger vi ett nytt bjälklag i den befintliga stora salen. Det skapar en ny gudstjänstlokal och frigör också ytor för att bedriva social verksamhet i markplan och skapa en mindre vardagskyrka. Fastigheten ska också tillgänglighets- och teknikanpassas samtidigt som vi behöver ha det byggnadsantikvariska skyddet i åtanke. De nya funktioner som tillkommer ska gestaltas som just nya, med respekt för material och ursprunglig intention.

49

NYCKELVARIABLER Vi arbetar nära församlingen och bollar idéer och beslut. Vårt team är på plats under hela projekttiden för att kunna sköta logistik och ta hand om de byggnadstekniska utmaningar som uppstår.

NÄR ÄR DET KLART? Rörstrands slott ska ta emot folkhögskolans elever från vårterminen 2020. Projekteringen av arbetena i kyrkan skedde på plats under hösten 2019 med arbeten på plats från november samma år. Överenskommet mål är slutbesiktning och leverans inför årsskiftet 2020/21.

KOMMUNIKATION Projektet har omfattats av ett genomgående researcharbete där vi har intervjuat och dokumenterat platsens historia för att bättre förstå projektets förutsättningar och för att kunna bevara och berätta den historia som finns innan vi alla skapar ny. Resultatet ser du i den projektbok du nu håller i din hand.

BEMANNING Sisyfos ansvarar för att ha den spetskompetens som krävs för den byggtekniska processen. Genom ett nära dagligt samarbete mellan byggledare, arkitekt och beställare ser vi till att ha rätt bemanning och hålla en tät dialog.

50

Byggstenar Våra projekt är som en förälskelse. Byggnader och platser som bär på både charm och historia är inte bara ett arbete, utan också något som utvecklar oss och ger oss glädje. Våra projekt är fyllda med både motgång och medgång, men genom att tycka att enkla genvägar kan bli ganska trista och i stället välja det svåra, eftersom vi vet att det ofta är mycket roligare, har vi också kul under projektets gång. Och när vi har kul och utvecklar galna idéer till något som till sist blir riktigt bra så tror vi också att vår kärlek till byggnaden dröjer sig kvar i dess väggar. Genom att utveckla byggnader får fler möjlighet att uppleva dem och sätta sina spår på platsen.

DE GODA KROCKARNA Människor behöver varandra. Det bevisas i åtskillig forskning där sambandet mellan att ha en mängd mellanmänskliga relationer och psykisk hälsa lyfts fram.

Staden är i dag ofta ett alltför strömlinjeformat rum utan plats för oväntade möten mellan människor. Vi vill därför medverka till att skapa en miljö där möten är möjliga mellan individer med olika livserfarenhet och åldrar. En levande gemenskap är en förutsättning för ett gott och tillitsfullt samhälle.

Vi tar oss inte an ett projekt utifrån någon teoretisk process utan mycket bygger på våra lärdomar från tidigare projekt: Vad gjorde vi bra? Vad lärde vi oss? Vad kan vi utveckla? När hade vi som roligast? Modellen har sitt ursprung i vårt första historiebärande projekt, Wenngarn. I dag kallar vi den för Sisyfosmodellen.

Det är när vi möts som tankar och relationer kan uppstå. I en samtid där vi har praktiska möjligheter att leva helt avskilda liv från en större gemenskap blir våra basbehov den grund som vi kan bygga relationer på.

Genom att skapa en yta för social gemenskap och verksamhet blir den en tillgång för brukarna av lokalen, församlingen och tillfälliga gäster. Att församlingen tydligt grundat sin behovsbeskrivning i den egna verksamheten är avgörande.

SKAPANDE GENOM DELAKTIGHET

BYGGNADEN I STADEN

Under planarbetet har vi tillsammans med församlingen sett över möjliga lösningar för lokalerna. När vi i Sisyfos gick in i projektet hade församlingen redan en bild av vilka funktioner som skulle komplettera byggnaderna. I Filadelfiaförsamlingen har verksamheten alltid stått i fokus. Det innebär att man ofta haft ett osentimentalt förhållande till den fysiska miljön. Det är kring denna starka tradition som vi fokuserar.

Kyrka och slott ska fortsätta att utgöra det definierande inslaget i Birkastaden. Det innebär att miljön kompletteras med funktioner samtidigt som vi i möjligaste mån bevarar och förstärker kulturbebyggelsens karaktär.

Fastighetsutvecklingen ska understödja kulturmiljön, inte tvärtom. Alla tillägg som sker ska i största möjliga mån göras reversibla och integreras så att de inte utgör störande moment i miljön.

51

Vi lyfter fram områdets historiska funktioner som en levande del av kulturmiljön. Det kommer att märkas i det ökade samspelet mellan såväl slott och kyrka som skola och församling samt i det ökade flödet mot stadsrummet framför kyrkan, en gång kallat Birkaplan.

Tanken är att tillföra funktioner till stadens miljö som ökar bruksvärdet för den här delen av fastigheten och öppna för en ökad samanvändning i staden. Att dela resurser och öka resursutnyttjandet och därmed skapa värden är också en viktig hållbarhetsfråga.

Filadelfiakyrkan har stått sig väl under sina första hundra år. Det har vi tagit intryck av när vi planerat tillägg och underhåll. Ambitionen är att tillämpa ekologiskt byggande genom modernt beprövade tekniska lösningar med miljövänliga material.

Många av de nya tilläggen har därför behandlats i material som tål kompletteringar.

RÖRELSEN TAR PLATS Bilar var inte en självklarhet när Rörstrandsområdet och kyrkan byggdes, och vägarna omkring kvarteret är inte anpassade efter dagens trafiksituation. Inuti byggnaden märks det att synen på tillgänglighet för personer med funktionsvariationer förändrats i lika hög grad. En central del i vårt arbete blir därför att se över tillgängligheten i och omkring byggnaderna för att säkerställa att det blir ett rum för alla människor, oavsett förutsättningar.

52

Folkhögskolan tillbaka till rötterna Sedan sommaren 2018 har Kaggeholm varit ett pågående projekt för Sisyfos. På Helgö i Mälaren med anor långt tillbaka i tiden har Kaggeholms slott de senaste 75 åren varit centrum för en folkhögskola. Skolan grundades av Filadelfiaförsamlingen 1942 och började en gång sin verksamhet i Rörstrands slott. Tack vare

dess starka närvaro på ön har ett eget samhälle vuxit fram runt de gamla byggnaderna. Nu ska skolan återvända till sina gamla lokaler i Rörstrand för att knyta verksamheten närmare Filadelfiaförsamlingen. Ute på Kaggeholm bygger Sisyfos vidare på en lång historia.

53

54

Slott och kyrka in på knutarna.

När Filadelfiakyrkan uppfördes 1930 tog man varje meter i anspråk, och den gamla huvudbyggnaden integrerades med den nya. När slottet nu ska husera Kaggeholms folkhögskola kommer det att fungera som en egen fastighet. När församlingen har återtagit sin plats efter renoveringen är planerna många på samarbeten mellan skola och församling. Blandningen mellan stilar märks tydligast i ljusgården, det som finns kvar av den en gång så stora borggården.

55

På Helgö ska Kaggeholms slott nu hitta sin framtid.

Här ska platsen kunna stå på egna ben utan stöd från den kyrka och den skola som i 75 år har befolkat platsen. För Sisyfos handlar det om att tillsammans med dem som bor i närområdet utveckla platsen till att bli värd att besöka, bo eller verka på.

Utvecklingen av Kaggeholm är för Sisyfos fortfarande i en tidig fas. Vi tror på att i Lewi Pethrus anda bygga vidare på idén om det goda samhället. Men först ska vi hjälpa skolan att få sitt nya hem. Det gamla slottet Rörstrand, som bär spår av både en högreståndsmiljö och fabriksverksamhet, ska nu moderniseras med de funktioner som verksamheten kräver.

Under 2019 har arbetet med att anpassa slottet pågått, så att skolan kan ta byggnaden i besittning från vårterminen 2020. Arbetet har sträckt sig från ventilationstekniska utformningar till antikvariska hänsynstaganden. Det har också förberett oss för nästa fas i projektet, själva Filadelfiakyrkan. Vår vision är att lokalerna ska bidra till att skolan och församlingen får ett nära och bra samarbete.

56

57

58

Birkaplan LÅT TORGET HITTA TILLBAKA Under de första decennierna efter att Filadelfiakyrkan uppförts benämndes platsen framför kyrkans ingång Birkaplan. Platsen var naturlig, Här låg tidigare huvudingången till Rörstrands fabriksområde och långt före dess gårdstunet till Rörstrands by. Torget var en knutpunkt i det lilla livet, här fanns busshållplats och torghandel och det fungerade som en naturlig förgård till kyrkan. Från 1980-talet försvann benämningen Birkaplan, och platsen reducerades till att lite diffust kallas ”utanför Filadelfia”. En del i arbetet med omgestaltningen av kyrkan blir att se hur vi kan återuppliva korsningen mellan Birkagatan, Bråvallagatan och Rörstrandsgatan till det torg och nav som det en gång var och kan fortsätta vara i staden.

1930-talet

1953

59

60 KYRKANS GESTALTNING – KOMPLETTERANDE FUNKTIONER

Lounge och reception HJÄRTA OCH KAFÉ Utifrån sett framstår entrén till kyrkan som väl tilltagen och med en uteplats, men invändigt möts man av ett trångt utrymme. Vi gillar öppna ytor och spontana mötesplatser. Därför vill vi skapa en mer generös och välkomnande ankomst till byggnaden genom att öppna väggen som leder vidare in i våningsplanet. Själva bjälklaget öppnas även mot planet ovanför för att ytterligare öka rymden och ljuset vid entrén.

En receptionsdisk är det första besökaren ser, och strax bakom den följer en lounge med generösa ytor för mingel, möten och servering. Här tror vi att byggnadens hjärta kommer att vara.

Entréplanet i kyrkan har betydligt färre fönster än vad de övre våningsplanen har och det nya kaféet har inga fönster alls. För att rummet inte ska kännas trångt och mörkt bygger vi väggen mellan kaféet och salarna i glasbetong. Vi kompletterar med växthuslampor för att få växter att leva.

61

62 KYRKANS GESTALTNING – KOMPLETTERANDE FUNKTIONER

Vardagskyrka och salar LJUST, FLEXIBELT OCH MÖTEN Våningsplanet kan användas både som en stor sal och som flera mindre mötesrum. Vi använder ljudtäta vikväggar för att skapa rum med flexibilitet, allt för att kunna erbjuda olika verksamheter plats att mötas.

Taket har försetts med absorbenter för att säkerställa en god akustik, och för att få ljusa och trivsamma lokaler arbetar vi med olika lösningar för belysningen.

63

64 KYRKANS GESTALTNING – KOMPLETTERANDE FUNKTIONER

Kyrkan HÖGTIDLIGT OCH SAMMANHÅLLET Den stora kyrksalen kommer att behålla sin nuvarande funktion och till största delen även sitt utseende.

Rummets volym krymper i och med det nya bjälklag som sätts in men utöver det är rummet ganska oförändrat, med 1650 sittplatser. Den ursprungliga absorbenten på bjälklagskanten flyttas ett våningsplan upp, alternativt återskapas.

Belysningen på läktaren har kompletterats med tiden och är i dag tämligen brokig. Vi ska här skapa en ny armatur som fungerar både på vägg och i tak.

Runt scenen vill vi arbeta med textila draperier som kan användas på ett flexibelt sätt och rama in scenen.

Scenkanten förses med utdragbara lådor för förvaring.

De två nya spiraltrapporna kommer att vara synliga i hela rummet så de behöver vara väl övervägda i sitt utförande.

65

66 KYRKANS GESTALTNING – KOMPLETTERANDE FUNKTIONER

ARBETSPLATSER & LOGER HEMTREVLIGT OCH LUGNT Högst upp i huset finns två kontorsplan. Vi gör vårt yttersta för att optimera såväl arbetsplatser som interna sällskapsytor och mötesrum i förhållande till rummens oregelbundna höjd och geometriskt oregelbundna golvytor.

Eftersom intaget av dagsljus är begränsat vill vi hålla ytorna i en ljus och naturlig färgskala. Att använda naturmaterial skapar också en hemtrevlig känsla. Vi arbetar med glaspartier till alla mötesrum men i övrigt är våningsplanen helt öppna. Detta för att skapa rymd och för att få ytan att kännas större än den är.

För att säkra en bra akustik arbetar vi med mattor, textilier, ett akustiktak och akustikpaneler på väggarna.

KÄLLARPLAN DANS, MUSIK OCH TV-STUDIO Källarplanet kommer att ha samma funktion som i dag, men vi vill optimera både utseendet och funktionen.

Avsaknaden av dagsljus gör att miljön fungerar utmärkt för filmvisning, konferens och musikstudio.

Vi strävar efter att skapa en studioliknande miljö där akustiken är i fokus.

Med tjocka textilier i form av draperier skapar vi rum i rummet. Allt går i en mörk färgskala, och det befintliga parkettgolvet slipas och betsas i en mörkare färg för att slutligen få ett par lager lack så att det håller ordentligt.

TOALETTER ENKELT OCH FRÄSCHT Kraven på fler och tillgängliga toaletter har vuxit under byggnadens 90-åriga existens. Även detta utrymme ska vara lättstädat och tillgängligt. Men vi vill också att det ska kännas fint.

I förrummet sätter vi mönstrat kakel, och i själva wc-utrymmet blir kaklet enfärgat i samma färgskala som det mönstrade.

Ovan handfatet sätter vi en rundad spegel med integrerad belysning, och taket målas i en duvblå kulör.

67

Värden att bevara Filadelfiakyrkans kulturhistoriska värden är dess viktigaste tillgång, och dem ska vi behålla.

MILJÖ

SAMHÄLLSHISTORIA

ARKITEKTURHISTORIA

Kyrkobyggnaden är uppförd i monumental funkisstil, och Rörstrands slott är den äldsta bevarade byggnaden i Birkastan.

Dessa unika miljöskapande värden innebär att byggnadernas yttre inte får förvanskas utan ska behållas som det är i dag.

Filadelfiakyrkan är en symbolbyggnad i flera avseenden. I första hand visar den vilken stor roll som kvarteret har spelat för församlingen och som bas för pingströrelsen.

I ett större perspektiv visar den också hur de folkrörelser som under 1900-talet växte sig allt starkare manifesterades i byggnader som än i dag påverkar stadsrummet långt bortom sin ursprungliga målgrupp.

Byggnadens kulturhistoriska värde sitter främst i fasader, byggnadsvolym, trapphus och stora samlingssalar. Byggnadernas monumentala uppbyggnad med sitt tidstypiska formspråk har ett unikt och oersättligt arkitekturhistoriskt värde.

68

69

70

71

72

73

III

Perspektiv Allt som finns runt omkring ett projekt hjälper till att forma det. Flera olika perspektiv bidrar till att ge det en annan infallsvinkel och nya tankar. I processen kring RÜrstrand har vi lyft in tre perspektiv som har stor betydelse fÜr det slutgiltiga resultatet: byggnadens gestaltning, byggnadens bruk och den omgivande staden.

74

PE R S PE K T I V

ARKITEKTUR & GESTALTNING

I

den arkitektoniska gestaltningen vill vi lyfta fram det som byggnaden har att berätta. Ett hus är inte en skulptur eller ett fruset ögonblick i historien. Ett hus är en berättelse som ständigt utvecklas. Därför är det viktigt att låta alla dess tidigare skikt samspela i byggnaden, att inte ta bort de spår som är en del av husets historia. I de olika förändringar som har skett under åren, till exempel om- och tillbyggnader, kan man läsa in vad som tidigare har hänt med huset, och det är en del av den historia vi så klart vill bevara.

Man kan argumentera för att det förhållningssättet rimmar illa med modernismen och funkisen, att byggnaden som maskin och ren form inte får förvanskas. Vi menar tvärtom att det är funktionaliteten som står i centrum och att kulturhistoriska värden är en del av den funktionen.

Redan husets första arkitekt, Birger Jonsson, fick anpassa gestaltningen när han för 90 år sedan ritade huset. Han hade redan erfarenhet från att ha arbetat bland annat med Ivar Tengboms konserthus på Hötorget, och senare skulle han bli en av Sveriges namnkunnigaste järnvägsarkitekter.

I församlingsprotokollen kan vi följa hur arkitekten redan från början fick pröva sina idéer mot församlingens behov: argumentera, anpassa och väga upp olika krav.

Det är en process vi själva känner igen oss i. Det är historien som har gjort oss nyfikna. Det är lätt att backa till enkla eller tråkiga lösningar och gömma sig bakom dem. Men det är roligare att testa idéer som först känns galna och att utveckla dem till något som blir riktigt bra och innovativt. Vi har arbetat med att konvertera vindar i gamla hus till moderna våningar och vi har arbetat med rena nyproduktioner på historiska platser. Det byggnaden och platsen berättar för oss är ett värde som är viktigt

att bevara så långt det är möjligt i en balansgång med nya behov och önskningar. Vi utvecklar bäst en byggnad genom att stryka den medhårs. Även om vi bygger nytt har vi en plats och ett tänkt behov att förhålla oss till. Om vi i stället ska anpassa en befintlig byggnad är utmaningen densamma, men huset och dess berättelser blir också viktiga aktörer. Då vill vi utgå från byggnadens ursprungsidé och utifrån den förändra med omsorg. Genom att göra väl genomtänkta ingrepp kan det gamla husets själ bevaras och få nytt liv, samtidigt som byggnaden fortsätter att bära med sig minnen från en tidigare epok.

Ibland lägger vi till moderniteter. De ska inte ljuga om sitt ursprung. För om vi försöker dölja att de kommer från en annan epok än resten av innehållet så skaver det på något sätt ofta hos betraktaren. Det vill vi undvika. I stället vill vi att alla byggnadens delar ska bilda en helhet som ger både byggnaden och besökaren harmoni. Det blir ännu viktigare i en byggnad som Filadelfiakyrkan och Rörstrands slott som har fått märkningen synnerligen högt kulturhistoriskt värde av Stockholms stad. Det innebär att vi inte får förändra utsidan av huset. Allt vi gör måste ske inom befintliga väggar och tak. Självklart kommer församlingsmedlemmarna att se att Filadelfiakyrkan har genomgått stora förändringar, men vår målsättning är att besökarna inte ska känna att någon har varit där och gjort onödiga ingrepp. Den nya helheten ska kännas både okonstlad och ny. Det är då vi verkligen har lyckats.

Det handlar om att ta tillvara på de kvaliteter som finns i struktur och material och att visa respekt för husets själ.

Och att alltid behålla nyfikenheten och glädjen.

75

76

PE R S PE K T I V

BYGGNADENS BRUK

F

iladelfiaförsamlingen har alltid kretsat kring sin verksamhet, och kyrkan har fört fram sitt budskap snarare genom handling än tomma ord.

Varje dag och varje möte med människor har bidragit till att ge församlingen en identitet. I en sådan gemenskap kan en byggnadskropp bli en belastning, något att låta verksamheten kretsa kring, snarare än att se till de mjuka värdena. När församlingen flyttade in på Rörstrands slott lyfte man fram friheten från flärd och symboler som ett bevis på att den egna verksamheten var fri från ytlighet och sentimentalitet. Här skulle bara människokärleken ha sin plats.

Genom församlingens egen breda verksamhet och dess låga tröskel för att ställa sina lokaler till förfogande för utomstående – allt från körer och konserter till Nobelprisutdelningar och examinationer – har byggnaden inte bara fyllt ett praktiskt syfte och varit ett tydligt exempel på delningsekonomi när den är som bäst.

Genom årtiondena har den också fått ett oskattbart symbolvärde och skapat en känsla av en fast punkt hos många, i Stockholm som i världen. Sedan 1930-talet

har kyrkan blivit en del av Stockholms geografi, och i dag finns den till och med markerad på kartorna i lokaltrafiken. Men församlingen definieras inte av byggnaden. Den definieras av människorna. Och för dem har det varit en utmaning att förstå att deras fasta punkt, deras hem, inte bara tillhör dem och församlingen, utan att många andra också kan identifiera sig med byggnaden och kyrkan som en del av stadsbilden.

Om vi skulle bygga helt nya lokaler i dag skulle den se helt annorlunda ut än de ritningar och planer som nu ligger framför oss. Men historien är en del av församlingen, och därför något som vi vill bygga vidare på. Genom att både bevara och förnya kommer församlingen och staden att fortsätta att vara en del av varandra. När nu också folkhögskolan flyttar åter från Kaggeholm och in i de ombyggda lokalerna innebär det att verksamheterna på platsen förtätas och bjuder in till fler spännande möten mellan olika människor. Det ger både möjlighet för fler att ta del av platsens tidigare historia och att vara med och skapa ny.

77

78

PE R S PE K T I V

STADEN RUNT OMKRING

F

iladelfiakyrkan är på flera sätt en del av staden.

Både som en befintlig plats med historia och som en andlig del. Församlingen har redan konstaterat att om de i dag hade byggt ett hus för de behov som finns så hade det nog blivit ett helt annat hus. Kyrkan hade kanske inte ens hamnat i samma stadsdel. När Filadelfiakyrkan byggdes fanns det såväl en ekonomisk aspekt – marken var förhållandevis billig – som att man ville vara nära sina medlemmar som till stor del fanns i området.

Sedan dess har grannskapet förändrats – från en plats som befolkades av ett tvärsnitt av Stockholms invånare till att socioekonomiskt bli en alltmer homogen innerstadssamling.

När området var nybyggt var andelen ensamstående arbetande kvinnor, med och utan barn, anmärkningsvärt hög. Kvinnorna formade en stor del av själva Filadelfiaförsamlingen och hade en avgörande roll i utformningen av den kyrka som i dag står på platsen. Det här var en plats som angick dem och fanns i deras närhet.

I dag är församlingsmedlemmarna mer spridda över staden och behovsbilden är annorlunda. Ensamhushållen här är fortfarande många. Än i dag är Birkastan en av de singeltätaste platserna i Stockholm, Sverige och världen.

Staden erbjuder stora möjligheter och kommer att fortsätta att utöva sin dragningskraft. Men för många blir också staden anonym. Ensamheten i city är stor, och här har kyrkan traditionellt spelat en viktig roll genom att vara en samlingsplats. En viktig fråga är vilken roll den ska spela i framtiden, hur platsen kan utvecklas till något som fortsätter att angå människor, såväl i som utanför församlingen. Även om kyrkan är fast förankrad i sin tro behöver dess verksamhet ta hänsyn till hur samhället förändras och på ett modernt sätt erbjuda den utsträckta hand och fasta punkt som alltid har funnits i dess idé.

Allteftersom vi alla knaprar av jordens resurser och konsumerar mer än vad vi behöver blir också delningsekonomin allt viktigare Vi tror att en kyrka som tar sig an framtiden med det perspektivet också får en viktig roll för många människor, oavsett om de vill använda en lokal eller söker gemenskap. Vi tror också att ett hus blir lyckligt om man fyller det med människor.

Och att människorna som besöker huset också blir lyckliga av att hitta sin gemenskap och den värme som uppstår av medmänskliga möten.

79

80

81

81

IV

Referens Länge fokuserade vi på Sisyfos på att driva och utveckla olika vindsprojekt. Ofta innebar det logistiska krumbukter, svåra avvägningar och att lösa oväntade situationer. Sedan upptäckte vi hur roligt det är att arbeta med byggnader och platser som berättar en historia. Vi gillar delningsekonomi, och därför vill vi inte skapa museala miljöer utan i stället utveckla byggnader som används och gör människor glada. Det gör vi genom att bevara det som redan finns, utveckla det vidare och berätta den unika historia som varje plats bjuder på. Den historia som vi har fått förtroendet att förvalta tillhör oss alla, och alla kan vara med och utveckla den. Vi hoppas att fler vill dela vår glädje i de projekt som vi driver, komma med idéer och hjälpa oss att göra det svåra till något väldigt roligt.

Här presenterar vi några av de platser och byggnader som vi är extra glada över att ha fått vara med och utveckla.

82

WENNGARN BAKGRUND Wenngarns slott, med anor från medeltiden, och platsen det ligger på är ett av Sveriges mest kulturhistoriskt intressanta områden. Med sin placering strax utanför Sigtuna har området spelat både huvud- och biroller i olika händelser som format Sverige. Under flera år drev Lewi Pethrus stiftelse en alkoholistanstalt här, men under 1990-talet förföll Wenngarn sedan platsen fallit i händerna på en tysk affärsman med en dröm om att skapa en kurort, något som aldrig realiserades. I stället blev Wenngarn ett tillhåll för samhällets mörkare krafter med kriminalitet, droger och prostitution.

Alkoholistanstalten invigd, 1916.

UTMANING Ingen ville ha med Wenngarn att göra. Ingen ville bo där, och barn och ungdomar uppmanades av oroliga föräldrar att hålla sig borta från den plats som uppfattades som otrygg.

Midsommarfirande med personal och intagna, 1920-tal.

INSIKT Om vi ska bygga ett nytt samhälle som kan ge liv åt området så behöver vi ha ett holistiskt samhällsperspektiv på platsen. Vi behöver inte bara bygga nytt utan också presentera ett livserbjudande genom att utveckla en hållbar plats som människor vill besöka, bo eller verka på.

LÖSNING Vi öppnade slottet och gjorde det till Wenngarns hjärta.

Vi tog tillvara alla berättelser – goda som onda – och har genom dem byggt ett nytt Wenngarn. I dag lever här över 600 personer och det finns många olika verksamheter och servicefunktioner på platsen. Nu finns ett bysamhälle med en egen gemenskap etablerad på platsen, och arbetet med att utveckla det delar vi med alla invånare.

Anstaltsbussen med chaufför, 1950-tal.

Anstaltens betongfabrik, i dag företagscenter, förskola och gym, 1970-tal.

Wenngarns historia är fascinerande. Med anor från 1000-talet är det ett av Sveriges äldsta slott. På 1900-talet utvecklades det gamla godset till ett samhälle under den tid som man drev alkoholistanstalt här, men från mitten av 90-talet gick det gradvis ner sig i ett tillstånd av misär.

83

Slottet med sitt märkliga kapell är öppet för besökare och går även att hyra. Slottsområdet har blivit ett litet samhälle med bostäder för cirka 700 personer. Här finns också vedugnspizzeria, kafé, orangeri, musteri, bageri, företagscenter, eventlokal, gym och förskola. Allt med slottet som hjärta.

84

BOTELL VOLTA BAKGRUND På en attraktiv plats strax utanför centrala Stockholm ligger den gamla dammsugarfabriken Volta. Verksamheten var som allra mest intensiv under 1910-talet då över 100 människor arbetade i fabriken. I dag är det inte längre många som städar med en Volta, och sedan fabriken stängdes har huset i stället härbärgerat småföretag och under åren blivit alltmer slitet.

UTMANING Hur kunde vi ge den här fastigheten, som är industrihistoriskt intressant, ett nytt liv? Trots ett skriande behov av nya lägenheter i Stockholm medgav detaljplanen inte nya bostäder på platsen. Vi behövde därför fundera på hur fastigheten kunde skänka värde till många människor utan att omvandlas till bostäder.

Nya Elektriska Volta grundades mitt under brinnande världskrig med siktet inställt på att efter krigsslutet stå redo att förenkla livet för privathushållen. Navet var Ulvsunda där produktionen snabbt tog fart med en stor fabrik och internationell reklamavdelning. Bild från ett säljevent under 1920-talet.

INSIKT Vi lever i ett ålderdomligt regelverk som berättar för oss vad som räknas eller inte räknas som en bostad. För den som saknar tak över huvudet är det ointressant om boytan är korrekt enligt byggnormen.

LÖSNING Vi skapar ett botell. En blandning av bostad och hotell där vi utforskar hur en kombination av de två boendeformerna kan skapa något nytt och bra. En plats där man med hjälp av delningsekonomi kan maximera nyttan med ett boende genom att hyra ut det när man inte själv behöver sitt botellrum och därmed låta staden bli en möjlighet för fler.

Mekaniska avdelningen och monteringsavdelningen i Ulvsundafabriken.

1910-tal.

Genom företagets stora internationella reklamavdelning producerade Volta pamfletter, reklammaterial och kataloger, vilka översattes till spanska, engelska, tyska och ryska.

85

I Sisyfos projekt omvandlade vi en del av den gamla fabriken till funktionsanpassade boenden. Husets speciella karaktär krävde att rummen fick sin unika planlösning – från compact living på 9 kvadratmeter till stora våningar på 120 kvadratmeter. Ett koncept mellan bostad och hotell – botell.

Samtliga interiörer tog avstamp i Voltas grafiska profil från det expansiva 1920-talet och toppades med specialdesignade konstverk av Mattias Stenberg, Kosta Boda.

86

VILLA BJÖRKUDDEN BAKGRUND Villa Björkudden är en pampig rest av världsutställningen i Stockholm 1897. Huset stod ursprungligen vid Djurgårdsbron och fungerade som expeditionsbyggnad innan det bräda för bräda monterades ner och fraktades till sin nuvarande plats på Tynningö i Stockholms skärgård.

Genom åren har huset gått från att vara sommarnöje för societeten till att användas som flyktigboende under andra världskriget innan det så småningom började förfalla.

UTMANING Hur gör man en av skärgårdens vackraste platser tillgänglig för många, i stället för att förvandla den till ett privatägt sommarpalats med stängsel?

INSIKT Vi på Sisyfos tycker att det är en magisk plats för möten och nätverkande, för att hämta inspiration och för att arrangera roliga fester. Antagligen finns det fler som tycker likadant.

LÖSNING Vi renoverade varsamt och sparsmakat upp Villa Björkudden, men med idén att huset fortfarande skulle förfoga över sin ursprungliga charm. Enkel skärgårdsstandard varvas med toppmoderniteter, nya konstinstallationer och tennisbana. Läget är oförändrat, liksom sommarbarnens klotter från 50-talet. En magisk plats som nu vem som helst kan hyra till en rimlig kostnad. I flera samarbeten med Orrefors och Kosta Boda har platsens historia speglats i en serie konstverk som har skapats av några av deras främsta konstnärer.

En rik historia. Villa Björkudden uppfördes först på Djurgården i samband med Stockholmsutställningen 1897 och flyttades därefter ut till Tynningö.

Huset har sedan dess varit bland annat sommarnöje, flyktingförläggning, skola och kollektiv.

87

Mellan historia och framtid. Från 2015 har Sisyfos förvaltat villan. Interiören har återställts och kompletterats. Bland annat med en kristallbar av Lena Bergström, Orrefors, som inspirerats av platsens historia.

88

HUS UTAN SLADD BAKGRUND Vi står inför stora utmaningar kring miljö, hållbarhet och energianvändning. Oavsett vad vi bygger så måste vi bygga för framtiden eftersom våra fastigheter kommer att leva under lång tid.

UTMANING Beroende på vem man frågar så får man olika svar. Vissa säger att något fungerar för framtiden och andra säger tvärtom. Olika tekniker utvecklas oberoende av varandra, men det är svårt att veta vad som händer när man kombinerar olika redan existerande lösningar.

INSIKT Det är lättare att prata om hållbarhet än att faktiskt göra något. Men går det att bygga ett hus utan sladdar och rör som går in och ut i byggnaden? Ett hus som alltså sköter sig själv?

LÖSNING Vi byggde Hus utan sladd. Sedan 2015 står det på Wenngarn, och i det bor människor som lever ett fullgott och bekvämt liv med betydligt mindre miljöpåverkan än vi andra.

Teknologi i vardagsidyllen. Hus utan sladd är uppfört på en befintlig husgrund på Wenngarn och smälter trots sina många tekniska finesser väl in i byn. Huset bebos i dag permanent.

För att göra huset självförsörjande fanns det fyra stora frågor att lösa: värme, el, vatten och avlopp.

Projektet innehåller bland annat följande delar: • Pelletseldad stirlingmotor som ger el och värme på vintern.

• Passivhusstandard med högisolerade tak och väggar samt fyrglasfönster.

• Energilagring med litiumbatterier och genom laddning av elbil.

• Internt elnät baserat på likström för att minska omvandlingsförluster.

• Rymddusch som återcirkulerar vattnet och spar massor av energi och vatten.

• Avloppssystem inspirerat av naturens egna processer.

Läs mer på husutansladd.se

89

Teknologi i vardagsidyllen. Hus utan sladd är uppfört på en befintlig husgrund på Wenngarn och smälter trots sina många tekniska finesser väl in i byn. Huset bebos i dag permanent.

90

MARGARETHAHEMMET BAKGRUND Byggt 1914 som ett hem för samhällets mest utsatta, epileptiska barn, och finansierat av privatpersoner i en tid då samhället inte hade plats för avvikande diagnoser. Sedan avvecklingen på 1960-talet har byggnaden varit vårdhem, psykiatriklinik och cancerklinik. På senare år har en vårdcentral huserat här, och här finns också den största skolan i Sverige som drivs enligt Reggio Emilia-modellen.

UTMANING Vi lever i dag funktionsseparerade liv, där vi bor, jobbar, utbildas, umgås och åldras på olika platser utan att riktigt möta människor som befinner sig i en annan fas av livet.

Margarethahemmet invigdes 1915 som ett ideellt initiativ för vård av barn med epilepsi. Hundratals barn hade sin uppväxt här under åren fram tills verksamheten upphörde 1969. Därefter har de slottslika byggnaderna hyst företag, annan omvårdnad och en kooperativ skola.

INSIKT Platsen Margarethahemmet är redan ett forum för ett gott utbyte mellan behov och tjänster med befintlig skola, vårdcentral och boende. Genom att ta vara på dessa förhållanden kan vi skapa hållbara strukturer som bryter vår annars uppdelade tillvaro.

LÖSNING Vi utvecklar och bygger vidare på den befintliga skolan, kompletterat med ett erbjudande om boenden för äldre.

På så sätt kan vi skapa nya värden genom bättre resursutnyttjande, men framför allt skapa en plats där människor som behöver varandra kan mötas. Det är vad vi kallar ett modernt bysamhälle. I september 2019 inleddes arbetet med den nya skolbyggnaden, ett arbete där eleverna aktivt deltar under byggnadsprocessen och bidrar med sina idéer.

Lektionssal, 1959.

91

Förändring ur ett brukarperspektiv. I arbetet med att komplettera Margarethahemmets bebyggelse har eleverna på skolan tagit aktiv del. Via workshoppar mellan arkitekter, byggherre och elever drogs planerna för skolans miljö upp. Här ska äldre och yngre samt boende och besökare kunna trivas.

92

DRAGON GATE BAKGRUND Bredvid E4:an mellan Uppsala och Gävle ligger Dragon Gate. En gång i tiden var det antagligen ett av Sveriges mest utskrattade byggprojekt. Ett Kina i miniatyr som aldrig öppnade på riktigt. Ändå har det engagerat många människor och inte lämnat någon oberörd. Historien om Dragon Gate börjar inte med en kinesisk affärsman, utan med svenska kommunpampar som på 1980-talet anlade ett hotell här. Människor fnös åt projektet och kallade det skandalbygge. Något i den norduppländska skogen gick snett redan då, men nu försöker vi hitta en ny väg framåt och ta tillvara de fascinerande delarna av Dragon Gates historia.

Vem sa att det ska vara lätt? Vi säger att det är kul!

Vy över det nybyggda Hotell Älvkarlen vid E4:an 1989. Foto: Avena/Upplandsmuseet.

UTMANING Hur kan man gjuta framtidstro i ett projekt och framför allt en plats som konsekvent har gjort människor besvikna och blivit så utskrattad?

INSIKT En plats som bär på så starka berättelser och så mycket engagemang kan inte bara vara ett problem. Den måste vara en möjlighet. Dragon Gate är en nutidsgåta som på olika sätt berör och skapar funderingar. Utifrån det finns det något att bygga på.

LÖSNING Lösningen för Dragon Gate ligger kanske inte i att behålla hela den kinesiska kultur som i dag finns på platsen.

I stället har vi bjudit in entreprenörer och kreativa krafter att testa platsen och ge förslag på vad den kan utvecklas till. Det har hittills lett till festivaler, ett populärt kafé samt ett träningscenter för kampsport och wellness. Och både vi och våra besökare har skrattat gott åt vår butik med alla de saker som den tidigare kinesiska ägaren lämnade kvar.

Under byggnadstiden kantades Dragon Gate av kritik, och Arbetsmiljöverket utfärdade flera anmärkningar på byggarbetsplatsen. Trots bristerna rapporterades inga allvarliga tillbud.

I efterhand förklaras problematiken med "kulturkrockar".

Foto: Gefle Dagblad.

93

Dragon Gates inredning och utsmyckningar är inspirerade av den kinesiska kulturen. Vid sidan av den pagodformade huvudbyggnaden finns här både en staty av Buddha och en hel terrakottaarmé. Hur platsen kommer att utvecklas är ännu inte klart, men här finns alla förutsättningar för ett spännande möte mellan Sverige och Kina.

94

VILLA STRANDVIK, GUSTAVSBERG BAKGRUND I Gustavsbergs hamn ligger den vackra villan Strandvik.

Länge var den hem för porslinsfabrikens bolagsdirektör och användes senare som representationslokal. När Gustavsbergsbolaget splittrades och en stor del av marken såldes till olika intressenter under 1990-talet kom villans underhåll alltmer på efterkälken. Under 2000-talet användes den först som socialinstitution och stod sedan helt tom under en längre period. Den nya ägaren JM, som utvecklar större projekt i närområdet, ville hitta en ny användning för villan utan att radera dess historia. Det var så vi kom att samarbeta.

Gammal handmålare.

UTMANING Hur skapar man en funktionell lösning för byggnaden samtidigt som man behåller de starka arkitektoniska och miljöskapande värden som villan står för? Byggnaden är för stor för en enskild brukare, och detaljplanen medgav inte någon annan verksamhet än bostäder.

Berså – av Stig Lindberg.

INSIKT Det finns ett starkt intresse för andra boendeformer än de vanliga tomtägar- eller bostadsrätterna. Men trots att nya boendeformer som ägarlägenheter i några år har varit möjliga i Sverige har de inte utforskats i någon större omfattning. Villa Strandvik är byggd för att vara en representationsbyggnad i gränssnittet mellan offentligt och privat, vilket lämpar sig väl för en sådan boendeform.

Wilhelm Kåge och hans elev Stig Lindberg.

LÖSNING I stället för att stycka byggnaden i många små enheter behöll vi tanken på villan som en representationsbyggnad.

Varje plan av villan fick bli sin egen bostad med generösa sociala ytor där vi har tagit särskild hänsyn till den tidigare planlösningen och dess inredningsdetaljer. Ägandet sker genom så kallade ägandelägenheter, som ger den boende större inflytande över hur man använder sin egen bostad, med en gemensam underhållsfond. Resultatet blev en byggnad som både utseendemässigt och i sin funktion går i linje med historien.

Torkning på transportband av sanitetsgods som passerar den varma luften ovanför de elektriska tunnelugnarna, 1951.

Foto: Gustav Kaiser

95

96

97

SLUTORD Vi är alla en del av historien.

Det vi gör i dag kommer någon i framtiden att se och kanske även diskutera. En dag ska det arbete vi under 2019–2020 gör på Filadelfiakyrkan och Rörstrands slott betraktas och bedömas utifrån en annan tid än den vi nu lever i. Vi kan bara hoppas att de tycker att vi har gjort så fint vi kunde.

Framtidstro är det viktigaste vi har.

Det går förstås att vakna upp varje morgon och tänka ”äsch i dag orkar jag inte”. Vi lever i en värld som av många uppfattas som orolig och utmanande. Därför behöver vi hålla blicken mot framtiden och agera ansvarsfullt. Gemenskap människor emellan är det som har tagit oss hit, och det är det som bygger morgondagen. Oavsett tro och religion är kyrkan en inspirationskälla för framtiden.

En bok är inte bara en bok.

Den här boken du nu har läst är vårt sätt att sätta allt i ett sammanhang. Boken i sig löser ingenting, men den hjälper oss att se hur många olika delar måste samverka för att nå goda resultat.

Vår förhoppning är att när församlingen återtar Filadelfiakyrkan så lämnar vi inte bara över en fastighet, utan en ny, modern och livskraftig mötesplats där framtiden skapas på många olika sätt och av många olika människor.

Olle Larsson, vd Sisyfos

98

SISYFOS – VI BYGGER PÅ HISTORIEN MED NYA IDÉER Sisyfos har trotsat den mäktige Zeus. Som straff för sin hybris döms han att för all evighet rulla en tung sten uppför ett högt berg. Han tvingas använda all sin kraft, och när han äntligen når toppen rullar stenen ner igen. Berget är alldeles för brant och Sisyfos måste börja om från början.

Sisyfosarbete är ett begrepp som handlar om ett arbete utan slut, ett evigt ”straff ”. Men Sisyfos lyckas lura gudarna och hålla fast vid sitt ord om att han aldrig ska låta sig straffas av gudarna. Det gör han genom att inse att straffet bara är ett förhållningssätt, för om han ändå ska rulla sten hela livet gäller det att i stället hitta glädjen i uppgiften och att utmana sig själv. Vi vet inte varifrån vi kommer eller vart vi är på väg, men vi vet att vi kan göra det bästa av alla situationer och att vi äger vår egen lycka och framtid. Vår inställning och vårt förhållningssätt är nyckeln. Svårt är roligt och enkelt är tråkigt.

Ett byggprojekt och att förädla en byggnad som innehåller en historia är som en förälskelse och en resa. Det är så mycket mer än bara arbete. Det är en resa fylld av motgång och medgång. För att vi inte ska förlora oss helt i projektet

är det viktigt att vi skapar en struktur med en början och ett slut. Planeringsfasen är för oss och för många andra själva höjdpunkten. Det är då drömmarna, möjligheterna och utmaningarna formas. Vi får formulera våra visioner, mål och strategier och vi får göra en handlingsplan, bygga en organisation och skapa förutsättningarna.

Det är spännande när vision, mål och värdegrund ska omvandlas till verksamheter, tjänster och miljöer. Vi vet vart vi vill men vi vet inte var vi kommer att hamna. De tomma fastigheterna möter människor som skapar kultur och ger fastigheten liv, en organisk identitet som inte går att styra. Som byggbolag skapar vi arenor för människor och möten. Vi skapar förutsättningar och mötesplatser. Det är det roligaste vi vet.

Alla historier vi får ta del av är fantastiska. De knyter ihop dåtid med både nutid och en framtid som vi vet väldigt lite om. Men här och nu är vi med och förändrar världen. Den vetskapen gör oss motiverade att varje dag satsa på det som vi tror på och att använda de plattformar vi har så mycket vi kan. Vi ångrar sällan det vi har gjort men vi ångrar ofta det som vi inte gjorde. Om vi hittar passionen och glädjen och vågar misslyckas så kommer vi alltid att lyckas.

99

100

Året är 1929. På Birkagatan fångar fotografen en utsikt som inom kort ska förändras. Mellan det gamla slottet och planket ligger den rivningstomt som snart ska bli en av Nordens största samlingslokaler. Den 24 oktober samma år lägger församlingen den symboliska första byggstenen. Under den placeras en zinklåda med dokument, tidningar och ritningar. En tidskapsel från en tid i förändring.

Vad som hände sedan är, som vi säger, historia. Nu, 90 år senare, står Filadelfiakyrkan, funkiskatedralen i Vasastan, inför en ny tid. Nu ska Sisyfos tillsammans med Filadelfiaförsamlingen ta ett kliv framåt. Det du håller i din hand är vår grundsten. Det är en berättelse om varifrån vi och platsen kommer, vart vi tillsammans ska och varför vi ska dit. Du kan läsa den här boken som nyfiken stockholmare, församlingsmedlem eller som intresserad av Sisyfos och den del av vår berättelse som vi nu väver in med de tidigare. Välkommen till en berättelse som vi fascineras av, en plats vi älskar och till planen för en spännande resa.