samhällslära Palmqvist van den Berg Rantala Luther
schildts & söderströms
samhällslära
Palmqvist van den Berg Rantala Luther
schildts & söderströms
Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Me nyt II Finsk redaktör: Anna-Reetta Sipilä Svensk redaktör: Siv Fogelholm och Maria Palmén Grafisk formgivning, ombrytning och symboler: Per-Oskar Joenpelto, MAO Design Illustrationer: Pekka Rahkonen Den finska upplagan © 2016 Riia Palmqvist, Marko van den Berg, Jukka Rantala och Lasten Keskus ja Kirjapaja Oy Den svenska upplagan © 2016 Annika Luther och Schildts & Söderströms KOPIERINGSFÖRBUD Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf, www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. ISBN 978-951-52-3877-1 Första upplagan, 2016
Till läsaren Nu fortsätter samhällsläran! I den första kursen fick du säkert en uppfattning om vad ämnet samhällslära går ut på. Samhällslära är ett praktiskt och aktivitetsbetonat läroämne där du övar dig i att fungera i grupp och påverka samhället. Precis som i den första boken börjar varje kapitel med ett uppslag som presenterar kapitlets tema. Berättelsen om Västervik skola och eleverna där fortsätter, och berättelserna kompletteras med fördjupande faktarutor. Aktiviteterna och övningarna är till för att du på ett mångsidigt sätt och via olika metoder ska bli ännu bättre på de färdigheter du behöver i samhället. Låt dig inspireras och bli inspirerad att påverka din omgivning! Författarna
3
4
Vi i tiden – Innehåll
Innehåll Vi i Västervik skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Aktivitetsguide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
MEDIER
10
1. Kan man lita på medierna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 2. Tryggt på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 3. Alla följer inte nätets spelregler . . . . . . . . . . . . . . . . 20
AKTIVT OCH ANSVARSFULLT MEDBORGARSKAP
24
4. Finska medborgare behandlas jämlikt . . . . . . . . . . . . 26 5. Brott bestraffas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 6. För att påverka krävs skicklighet . . . . . . . . . . . . . . . 36 7. Planera hur du vill påverka . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
ARBETE AV MÅNGA SLAG
44
8. Barn får inte arbeta hur mycket som helst . . . . . . . . . . 46 9. På jakt efter drömjobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 10. Utbildning ger en bättre framtid . . . . . . . . . . . . . . 54 11. Frivilligarbete hjälper andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
FÖRETAGSAMMA MEDBORGARE
62
12. Fördelar med att vara företagsam . . . . . . . . . . . . . . 64 13. En företagares minneslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 14. Samarbete ger resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 15. Våga och vinn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
5
Vi i Västervik skola
Susanna Backman Familj: två mammor,
18-årig storasyster och den svarta katten Pontus Intressen: ridning, piano, scouter Övrigt: Ambitiös, duktig i skolan. Anser att alla problem kan lösas om man bara vill.
Emil Kråkström Familj: pappa, styvmamma, 7-årig halvbror och 4-årig halvsyster Intressen: schack Övrigt: Har förmågan att göra sig absolut osynlig i en grupp, en bra egenskap för den som tänker sig en framtid som hemlig agent.
Vivian Wickström Familj: mamma och
blandrashunden Trubbel Intressen: musik, särskilt rap och hiphop, gör också egna låtar Övrigt: Vill fortfarande bli proffsmusiker och göra egna låtar.
6
Vi i tiden – Vi i Västervik skola
Fatima Abdulla Familj: mamma, pappa,
Intressen: korgboll,
11-, 9- och 7-åriga småbröder, 2-årig lillasyster, farmor.
läsning Övrigt: Talar svenska,
finska, somaliska och arabiska. Drömmer om en framtid som korgbollsproffs.
Gillar också fantasy och upprätthåller lokal bibliotekets fantasy sidor. Försöker liva upp diskussionen på sidorna och hoppas att också pojkarna ska hitta dem.
Kalle Nyholm, klasslärare Familj: okänd, eventu-
ellt sambo med någon, har kanske ett husdjur Intressen: Har han något annat intresse än skolan?
Alexander Koskinen Familj: mamma, pappa, 15-årig storasyster och 9-årig lillasyster Intressen: scouter,
simning, gitarr, dataspel och alla andra tänkbara digitala spel Övrigt: Bra på mate-
Sergei Ivanov Familj: mamma
matik, drömmer om ett jobb inom spelbranschen. Vill bli rik.
och pappa Intressen: balett,
violin och konstskola Övrigt: Fenomenal tecknare.
7
Aktivitetsguide
t
Debat
Du försvarar en åsikt och ditt par motsätter sig den. Åsikterna lottas ut för varje debatt. Nu är det alltså inte fråga om vad du tycker på riktigt, utan om hur bra du är på att motivera en åsikt.
fé
ca Popup
Samlas kring ett bord och bekanta er med ämnet för just det här bordet. Diskutera ämnet och flytta sedan till nästa ämne vid nästa bord. En i er grupp stannar kvar vid bordet och berättar om er diskussion för nästa grupp. Byt bord några gånger.
8
Vi i tiden – Ohjeet
tation Presen
Gör presentationer om olika forskningsresultat, till exempel i form av ett pressmeddelande, en plansch, en dokumentärfilm eller en nyhetsöversikt. Filma dokumentären eller nyhetsöversikten med era telefoner och bearbeta den med ett editerings- eller filmprogram. På nätet hittar ni också gratis underlag för bloggar och nyheter som är lätta att använda. Skriftliga presentationer gör ni med ett textbehandlingsprogram. Använd gärna ett färdigt underlag. Det finns också program för bildcollage som ni kan använda. Kom ihåg: Skriv ett manus innan ni börjar filma!
Drama
När ni jobbar med drama studerar ni ett ämne med teaterns hjälp. Börja med uppvärmning, det vill säga bekanta er med ämnet. Kom också överens om spelreglerna. Efter det lever ni er in i dramat och i avslutningsskedet diskuterar ni hur den här metoden kändes och vilka nya tankar ni fick. Utvärdera hur ni själva och de andra lyckades med dramat. Kom ihåg: Ingen behöver uppträda om den inte vill. Alla måste respektera varandras arbete.
t
Projek
Ett projekt är ett arbete med ett klart mål, till exempel att ordna en tillställning. För ett projekt behövs flera personer som kan samarbeta med varandra.
arbete
Grupp
Hitta på olika sätt att bilda grupper eller par. Pröva till exempel att lotta ut grupperna. Be läraren om tips på hur ni kan göra! Bestäm gruppernas storlek enligt vad ni ska jobba med. Det viktiga är att alla får möjlighet att säga sin åsikt och motivera den.
ju Interv
Ta reda på vilka åsikter andra har om det ämne ni jobbar med. Fundera ut frågor på förhand. Banda eller filma intervjun, men kom ihåg att först be den ni intervjuar om lov.
rta
ppska
Begre
Med hjälp av en begreppskarta kan du samla både dina tankar och dina kunskaper. En begreppskarta är alltid personlig! Fundera först på vad du vet om ämnet du ska studera. Leta upp det mest omfattande begreppet i texten och använd det som rubrik. Samla sedan allt du vet, detaljer och kanske bilder runt rubriken. Dra pilar mellan begrepp och fakta så man ser hur de hänger ihop. En begreppskarta gör du lätt för hand, på datorn med ett textbehandlingsprogram eller en särskild app för begreppskartor.
a Bikup
Bikupan är en liten grupp där ni kan diskutera fritt kring en fråga som läraren ställt. I bikupan kan ni också komma fram med egna åsikter.
9
Medier
10
Vi i tiden – Medier
t
Projek
Planera ett eget spel Planera ett eget spel på nätet. I spelet bygger ni upp ett eget samhälle. Planen ska bestå av tre delar: beskrivning, regler och design.
Beskrivning Vilken är spelets idé? Hurdant är samhället? Vad händer där? För vem är det tänkt? Regler Gör upp noggranna och rättvisa regler för ert samhällsspel. Hur förhindrar ni fusk? Vad gör ni om en spelare inte följer reglerna? Design Planera karaktärer och grafik. Arbeta digitalt, till exempel i en gemensam anteckningsbok på nätet där ni kan lägga in bilder och anteckningar. Presentera era spel för klassen.
11
1. Kan man lita på medierna?
”
Kalle! Det står ingenting på nätet om Vita frun på Västervik! Sergei knattrar irriterat på datorns tangenter.
– Allting finns inte på internet, svarar Kalle skarpt. Men i bokhyllan
bredvid fönstret står boken Västervik i helg och söcken. – Ta ner den så
lyckas du kanske bättre. – Ingen har ett sådant elefantminne som du, Kalle! skrattar en rödhårig kvinna som kommer skuffande på en vagn full med böcker. – Hej Maria! Tack för att du hjälper oss med informationssökningen. Vad skulle vi göra utan biblioteket? säger Kalle och ler mot bibliotekarien. – Vi har också en annan bok, Spöken och oknytt i Svenskfinland. Där finns
ett kapitel om spökerierna på Västervik gård, ropar Maria efter Sergei som försvinner in mellan hyllorna. – Hur ska jag hitta just den boken? hojtar Sergei. – Alla biblioteksböcker är katalogiserade. Kolla på datorn så ser du vilken hylla den står på, hojtar Maria tillbaka. Susanna sitter vid datorn och letar på orden ”Västervik” och ”spöken”. – Visst finns det något här också, ropar hon. – Men det är ju en helt annan historia: ”För några år sedan hittade man två lik i ett övergivet hus på Västervik gård. En ung man och hans fästmö fick inte gifta sig. Därför gömde de sig i den gamla bagarstugan och tog gift …” Usch, så kusligt! ”Under månljusa nätter kan man fortfarande möta dem längs Västervikens stränder där de går hand i hand …” Susanna känner hur de tunna hårstråna på hennes armar reser sig. Sergei kommer tillbaka med båda böckerna. Han tittar på den suddiga bilden på skärmen framför Susanna. – Ska det där föreställa spökhuset? frågar han. – Tänk vad deras föräldrar måste ha ångrat sig sedan när det var för sent, suckar Susanna och nickar.
12
Vi i tiden – Medier
Kalle kommer också och tittar. – Men det där liknar ju ungdomsgården! säger Sergei förvånat. – Den var nog inte övergiven i tisdags åtminstone. Kalle och Susanna lutar sig fram för att se bättre. – Du har alldeles rätt, Sergei. Bilden föreställer ungdomsgården innan den målades om, nickar Kalle. – Så hela grejen är bara påhittad? Susanna tittar på skärmen med runda ögon. – Lögn och förbannad dikt om du frågar mig! Kalle skrattar men blir sedan allvarlig igen. – Internet är fullt av bra information, men det finns också en massa helt galna saker där. – Är böcker bättre då? Finns Vita frun på riktigt bara för att hon är med i en bok? Sergei öppnar boken för att läsa historien om spöket. – Ja? Vad säger ni andra? Kalle kallar till sig de andra eleverna för att höra vad de anser. – Är allt man kan läsa i tidningar och böcker sant?
13
Aldrig tidigare har människor bombarderats med så mycket information som vi får ta del av i dag via internet, tv, böcker och tidningar. Tillsammans
a Bikup
kallas de medier, och de finns till för att producera och förmedla information. Eftersom medierna når så många människor kallas de ofta för massmedier. Sociala medier är applikationer på nätet som låter användarna vara i kontakt med varandra, till exempel ta emot och själva lägga upp text, bilder och videofilmer. För att utnyttja medierna vettigt behöver du mediefärdigheter. Du måste kunna förhålla dig kritiskt till informationen som sköljer över dig. Allt du läser eller hör är inte sant. I många frågor ger medierna dessutom en ensidig bild av vad som hänt. Vissa händelser görs till stora sensationer och ibland sprider människor medvetet eller omedvetet helt felaktig information. I mediefärdigheterna ingår också att du vet hur du kan göra din röst hörd när du vill påverka hur någon sak sköts. Det kan handla om att försvara din åsikt i en nätdiskussion eller skriva en insändare i tidningen. Det blir också hela tiden viktigare att veta hur du kan skydda din identitet och undvika att berätta för mycket om dig själv.
14
Vi i tiden – Medier
Att läsa rubriker Läs instruktionerna för bikupan på sidan 9. Läs sedan de påhittade notiserna här nedanför. Svara på frågorna: FALL 1 En berömd sångare var ute och promenerade i en park med sin stora svarta newfoundlandshund. Hunden var kopplad. I parken träffade de en tonårig flicka med en liten tax som sprang lös. Taxen började bjäbba åt sångarens stora hund och rusa omkring den som en liten råtta. Newfoundlandshunden blev så nervös att den morrade och visade tänderna åt taxen. Sångaren
ropade till flickan: ”Ta fast din hund, annars kanske min hund biter den!” Flickan försökte koppla taxen men lyckades inte genast och morrandet och bjäbbandet fortsatte en stund. En person som gick förbi tog en bild med sin telefon och skickade den till en kvällstidning. Nästa dag fanns bilden i tidningen med rubriken: ”RASANDE KÄNDIS BUSSADE SIN HUND PÅ FLICKA”. 1a. Hur beskrev rubriken det som hände? Motivera. 1b. Skriv en bättre och mer sanningsenlig rubrik. FALL 2 En fredag kunde skolköket i Sjundeå skola inte servera eleverna den mat som stod på menyn eftersom en vattenledning hade spruckit. När eleverna kom till skolan på morgonen täcktes både kökets och matsalens golv av flera centimeter vatten. I stället fick eleverna ostsmörgåsar och saft i klasserna. Under eftermiddagstimmarna kände sig en del av eleverna hungrigare än vanligt. På måndagen var röret reparerat och köket fungerade normalt igen. I lokaltidningen beskrevs fredagen så här: ”SKOLAN ÖVERSVÄMMAD – ELEVERNA SVALT”
FALL 3 I Komossa skola ordnades en omröstning där eleverna fick ta ställning till om skolan borde servera vegetarisk mat en dag i veckan eller inte. 90 elever stödde idén, 80 motsatte sig och 20 kunde inte säga vad de tyckte utan röstade blankt. Eftersom båda förslagen hade många anhängare gick elevkåren och rektorn in för en kompromiss. I stället för en dag i veckan skulle köket servera vegetarisk mat en gång i månaden under en termin. Efter det skulle eleverna få rösta på nytt. Hitta på en rubrik för en artikel i skoltidningen som 3a. får det att låta som om elevkåren och rektorn fattat ett dåligt beslut 3b. får kompromissen att verka som ett klokt och bra beslut 3c. informerar om hur allt gick till, så nära sanningen som möjligt. Bilda till sist större grupper och presentera era resultat. Diskutera frågorna här nedanför: 4a. Varför kan olika medier berätta om samma händelse på så olika sätt? 4b. Har ni själva upptäckt att någon fråga behandlats ensidigt i medierna?
2a. Hur beskrev rubriken det som hände? 2b. Skriv en bättre och mer sanningsenlig rubrik.
15
2. Tryggt på nätet
”
Vivian, nu fick du ett meddelande igen! Kan du inte dra ner på ljudet åtminstone? Jag försöker koncentrera mig på att
läsa. Vivians mamma sliter sig i håret av irritation och försöker samla ihop pappershögen som breder ut sig åt alla håll. Vivian slinker in i vardagsrummet och plockar upp sin telefon ur soffhörnet. – Sorry, sorry! Jag hör bara till så många grupper. Varje gång någon skriver ett meddelande plingar det. Vivian slår snabbt in något på telefonen. – Det var bara Emil i vår klassgrupp som sa att han är sjuk. Stackars Emil, men jag skickade en katt till honom så han skulle bli lite gladare. – Vivian! Mamma tar av sig glasögonen. – Förstod jag rätt? Du skickar
en kattbild till Emil och det piper i varenda en av dina klasskamraters telefoner? Mamma ser ut som om hon hade hört något helt otroligt. Vivians telefon piper till igen.
16
Vi i tiden – Medier
– Just så, svarar Vivian samtidigt som ännu ett pip skär genom luften. Mamma lägger pappren ifrån sig. Nu väntar hon sig en lite längre förklaring, och Vivian skyndar sig att lugna henne. – Du behöver inte oroa dig! De här meddelandena kostar ingenting. – Jag oroar mig mera för vad den där bullerföroreningen gör med din hjärna! suckar mamma. Vivian lyssnar inte utan går till datorn och startar den. – Ett ögonblick, damen! ropar mamma. – Spelade du inte en timme redan i morse? – Men spelet slutade mitt i när jag måste gå till skolan. Kan jag inte få fortsätta nu? Snälla? Vivian vänder sig mot sin mamma med en bedjande min. – Se inte ut så där, morrar mamma. – Du vet exakt vad vi har kommit överens om när det gäller datoranvändning! – En timme per dag. Och en timme till om det handlar om skoluppgifter. Vivian rabblar upp reglerna som de bråkat om hundra gånger tidigare. – Och sedan? Mamma ser sträng ut. – Inte gå in på andra sidor än dem vi kommit överens om, aldrig lägga ut mitt namn eller någonting som visar vem jag är. Aldrig lägga ut bilder av mig själv eller av någon annan utan lov. Allt som vi inte kommit överens om att jag får göra är strängt förbjudet. Vivian himlar med ögonen och ser uttråkad ut. – Men du förstår väl att alla de här förbuden finns till för att du inte ska råka ut för någonting! Allt som en gång lagts ut på nätet finns kvar där i evighet, säger mamma som också är ganska trött på hela diskussionen. – Jag förstår, jag förstår. Får jag spela nu? stönar Vivian. – Jag trodde det var klart att det är slutspelat för i dag! Mamma rynkar pannan, men då piper Vivians telefon igen. Vivian läser meddelandet och drar på sig skorna. – Det var Susanna. Jag går ut! Hej då! – Kom ihåg telefonen! ropar mamma efter henne. Hmm…, mumlar hon för sig själv när dörren smäller igen. – Måste hon faktiskt alltid ha telefonen på sig?
17
Internet är en viktig och självklar del av många barns liv. Alla familjer har inte möjlighet att använda nätet hemma, men bibliotekens och skolans datorer är till för alla. Många har nätförbindelse på sin telefon. Själv håller du kanske kontakt med dina vänner via nätet, ser på film eller letar efter information. Det är också vanligt att barn lägger ut foton, teckningar, texter och videor på nätet. Familjer diskuterar ofta hur mycket och hur fritt barnen ska få röra sig på nätet. Föräldrarna är oroliga eftersom nätet innehåller nästan vad som helst och de inte kan övervaka allt som barnen gör. All information på nätet är inte pålitlig, och många saker framställs mycket ensidigt eller på ett sätt som kan vara skadligt för barn.
Många föräldrar gör upp regler och begränsningar för hur mycket barnen får använda nätet. De kan till exempel komma överens om hur många timmar barnen får vara på nätet under en dag, vilka sidor som är förbjudna och vad barnen får dela. Det här gör föräldrarna för att de vill sina barns bästa. Om ett barn tillbringar orimligt mycket tid på nätet börjar skolarbetet lida. Föräldrarna vill också skydda sina barn mot andra risker på nätet.
18
Vi i tiden – Medier
Drama
Spelregler för internet Läs instruktionerna för drama på sidan 8. Planera ett miniskådespel som handlar om nätanvändning.
Temat kan vara till exempel: • en diskussion mellan föräldrar och barn om spelregler för nätanvändning • nackdelar / dåligt med internet • fördelar / bra med internet • osakligt innehåll på internet. Hitta på roller och dela ut dem i smågrupper. Planera och skriv ner berättelsen och dialogen. Framför skådespelen för klassen.
19
3. Alla följer inte nätets spelregler
I
dag gör Kalle Nyholms klass en utfärd till Västerviks bibliotek. En rödhårig kvinna bakom mottagningsdisken stiger upp och hälsar på Kalle och leder sedan klassen till bibliotekets läsesal. Kalle slår sig ner på
en av de tomma stolarna längst bak och bibliotekarien tar till orda. – Hej på er alla! Jag heter Maria om det är någon som inte känner mig. Själv tror jag att jag åtminstone känner igen de flesta av er. I dag ska vi ha en liten diskussion om nätanvändning. Maria slår på datorn och Västerviksbilbliotekets hemsida dyker upp på den vita duken ovanför henne. – Här är vår egen förstasida, säger hon och pekar på menyn till vänster. – Via den kommer ni till exempel till fantasyserien Drakens dotters egna fansidor. – D-det är faktiskt jag som upprätthåller dem … eller egentligen lägger jag upp nytt innehåll då och då, berättar Fatima stolt men lite blygt. – Fantastiskt fina och roliga sidor, berömmer Maria henne och ler. – Men
det som någon skrivit här i diskussionsspalten är allt annat än roligt! Texterna i diskussionsspalten rullar upp på vita duken. Hela klassen blir dödstyst och försöker hinna läsa vad det står där. – Vem är det som har skrivit sådana dumheter? Kalles röst dånar från salens andra ända så att hela klassen hoppar till. Salen blir så tyst att man kan höra stegen av någon som går i korridoren utanför. Alexander säger med liten röst: – D-det var jag som skrev det där att Drakens dotter bara är skit. – Och jag satte dit alla smilisar och sångtexter på engelska. Jag försökte bara vara rolig, inte elak mot Fatima, erkänner Vivian och petar på sitt örhänge. – Hur många Drakdotterböcker har du läst, Alexander? frågar Kalle mycket lågt och allvarligt. Alexanders röst blir så liten att den nästan försvinner:
20
Vi i tiden – Medier
– Inte en enda … – Hur kan du då veta att de är … att de är allt det där som du skrivit på sidan? Kalle hyssjar åt Sergei som viskat något till Emil. Alexander säger ingenting. – Sådana här skriverier gör ingen glad, de bara förstör glädjen för andra, säger Maria. – Nätet är fullt av diskussionsforum där man kan prata med andra, säga vad man tycker och lära sig nya saker. Men också här måste man alltså bete sig civiliserat, fortsätter hon. – Människor som skriver sådant här kallas troll! Susanna ser viktig ut. – Att trolla är nästan detsamma som att mobba, eller hur Kalle? Kalle håller upp handen för att Susanna ska vänta lite och fortsätter: – Vivian, dina kommentarer är inte heller särskilt smarta. Om ingen av er ens har läst de här böckerna, varför måste ni då gå in på sidan och bråka? frågar Kalle. – Just det! Det är ju som att förstöra andras lekar eller spel, ropar Susanna som inte alltid förstår när hon borde hålla tyst. Kalle låtsas inte höra och frågar: – Hur mycket vet ni förresten om mobbning på nätet?
21
Internet är en viktig kanal för människor som vill träffas och diskutera. Det finns en mängd diskussionsforum där man kan utbyta erfarenheter, sprida information och hålla kontakt med människor över hela jorden. Många av de här diskussionsforumen har en nedre åldersgräns, men inte alla. Användningen av internet har sina egna regler som bygger på lagen. Det är till exempel förbjudet att lägga ut elaka texter eller sårande bilder av andra på nätet. Nätpolisen övervakar att reglerna följs. Du kan få hjälp av dem om du själv råkar ut för någon typ av nätmobbning.
Mobbning, störande beteende och elakheter är precis lika förbjudna på nätet som i verkliga livet. Mobbning på nätet kan i själva verket få ännu allvarligare följder än mobbning på en skolgård. Det som läggs ut på nätet kan läsas av nästan vem som helst och dessutom vara svårt eller omöjligt att ta bort. De allra flesta som använder internet är naturligtvis vanliga hyggliga människor. Ändå lönar det sig att inte vara alltför blåögd och tro på vad som helst. Via nätet kan du stöta på ohederliga människor eller till och med brottslingar som ljuger om vem de är och försöker få dig att tro på sådant som inte är sant. De kan till exempel vilja komma åt dina pengar eller göra dig illa på andra sätt. Ge aldrig ditt telefonnummer, din adress eller ens namnet på din skola till någon du inte känner.
22
Vi i tiden – Medier
tation Presen
Nätsäkerhet Läs beskrivningarna av de olika fallen nere på sidan. Svara på frågorna. Samla in och ordna era svar och gör en presentation om nätsäkerhet. Använd det fall ni valt som exempel. Hur lönar det sig att handla i de olika fallen? Vem vänder ni er till först? Vad lönar det sig att undvika? Skulle ni själv kunna råka i en liknande situation? • En ung person vill stämma träff med någon hen träffat på ett diskussionsforum på nätet.
• En ung person hittar en video på nätet som filmats i smyg och som handlar om en av hens lärare.
• Några föräldrar vill göra upp regler för hur deras barn får använda sina telefoner.
• En skolelev letar information om unga människors utveckling för en biologiuppgift men stöter på osaklig information.
• En ung person deltar i en diskussion där en man på ett hånfullt sätt diskuterar en video där en av hens klasskamrater syns. • En ung person får ett privat meddelande där avsändaren vill att hen ska dela sina egna foton med någon okänd.
• En ung person måste hela tiden kolla sin telefon för att se om det kommit nya meddelanden: mitt i maten, på timmen, mitt i matchen, sent på natten … Situationen börjar kännas störande för hela familjen.
23