FÖRDJUPA DIN KUNSKAP
Tips för studierna i hälsokunskap MÅLET FÖR UNDERVISNINGEN i hälsokunskap i
gymnasiet är att utveckla den studerandes hälsokompetens, det vill säga kunskaper, färdigheter, självkännedom och etiskt ansvar i anknytning till hälsa samt förmåga till självständigt kritiskt tänkande. Att få ett fast grepp om kunskapen förutsätter förstå else och en djup förståelse föds genom att tänka. När studieperioden börjar, bläddra igenom läro boken och undersök innehållsförteckningen. Fäst uppmärksamhet vid de mål för hälsokompetens som finns efter varje huvudrubrik. Det lektionsvisa arbetet främjas om du bekantar dig med innehållet i förväg, till exempel genom att ögna igenom målen för lärande i början av kapitlet, underrubrikerna i
texten och bilderna. Återkalla också i minnet vad du sen tidigare kan om ämnet. Att aktivt bearbeta kunskapen hjälper dig att strukturera innehållet, så att lärandet fördjupas och blir säkrare. Olika studietekniker hjälper dig att om fatta större texthelheter. Utnyttja uppgifterna i slutet av kapitlet. De är delvis till för repetition, delvis för att hjälpa dig tillämpa kunskapen. Hälso kunskapens olika teman kan beröra dig personligen. Bland uppgifterna finns också material som utveck lar din självkännedom och dina egna ståndpunkter. Att följa med vad som är aktuellt i medierna stöder dessutom ditt arbete, utvecklar kritiskt tänkande och fördjupar förståelsen av de saker som tas upp.
Gör sammandrag
Ställ frågor
Sammanfatta det centrala i några meningar eller anteckningar. Du kan prova olika stilar, som korta tweets, där du sammanfattar det väsentliga kon cist och informativt. Du kan också spela in sam mandraget eller fota och spara det i din telefon. Då är det lätt att återkomma till det när som helst. Du kan också prova på att skriva sammanfatt ningen innan temat har behandlats på lektionen. Du fäster uppmärksamhet vid flera saker under lektionen om de redan är delvis bekanta, och du kan koppla sådant som kommer fram under lek tionen till det som du redan lärt dig. När temat har behandlats kan du komplettera din samman fattning.
Ställ frågor till texten: Vad fastnade i minnet? Vad vill du veta mera om? Vilka är de centrala begreppen i texten? Vilka är de viktigaste fak torerna och orsakssambanden som inverkar på fenomenet? Repetera parvis eller i grupp, så att ni stäl ler frågorna till varandra.
Dela upp läsandet i små portioner När man studerar omfattande texter kan man utnyttja den så kallade pomodorotekniken (namnet syftar på en tomatformad timer). Av sikten är att strukturera tidsanvändningen ef fektivt. Ställ en timer att ringa om 25 minuter. Jobba oavbrutet och fokuserat tills timern ringer. Skriv upp de huvudpunkter du lärt dig eller sånt som väckte frågor. Håll en 5 minuters paus. Jobba ännu tre 25 + 5 minuters pass. Håll en längre paus, minst 30 minuter, innan du fortsätter studera.
Studera tillsammans Att läsa tillsammans och diskutera främjar läran det och kan vara roligt. Då du berättar vad du lärt dig för någon annan befästs kunskapen. Ett effektivt sätt att repetera är att göra frågor till varandra och på det sättet testa varandras kun nande. Ge också feedback på varandras essäer eller andra skriftliga uppgifter, det stöder bådas lärande.
OLIKA STUDIETEKNIKER Ögna igenom – fördjupa – repetera Bekanta dig först med texten genom att ögna igenom rubriker, bilder, diagram och svärtade begrepp. Att ögna igenom avsnittet hjälper dig överblicka temat. Läs sedan igenom kapitlets tex ter en gång och fördjupa dig i dem. Skapa en helhetsbild av avsnittet medan du läser och fundera hur saker hör ihop och hur de förhåller sig till det du tidigare lärt dig. Att på något sätt bearbeta texten medan du läser stöder fördjupningen: du kan till exempel strecka under, göra anteckningar i marginalen eller i häftet, föra inlärningsdagbok, rita begreppskartor, hitta på minnes regler eller egna exempel, göra frå gor till dig själv, diskutera ämnet eller sammanfatta med egna ord. När du repeterar inför provet, hjälper dina tidigare understrykning ar eller anteckningar dig att minnas det viktigaste i kapitlet.
18
Samla centrala begrepp i en ordlista Gör en ordlista utifrån texten. Du kan repetera genom att gå igenom ett begrepp i gången. Fundera på begrep pets innebörd och hur du definierar det. Ordlistan kan man också jobba med parvis eller i grupp. De centrala begreppen är ofta de viktigaste i texten. Att förstå, definiera och använda dem korrekt är grun den för att lära sig ämnet. En bra definition förklarar begreppet koncist och tydligt. Ett exempel är ofta ett bra tillägg till definitionen och stöder lärandet. Utgående från de centrala begreppen kan man göra en informativ berättelse, där begreppen utgör stom men. Med hjälp av berättelsen minns man begreppen bättre. Efter det är det lättare att minnas den kunskap som anknyter till dem.
Texter med rubriken Fördjupa går närmare in på något aktuellt i anslutning till ämnet eller presenterar en tillämpning av det.
Granska teman ur olika synvinklar Hälsan är ett mångfacetterat fenomen. När man studerar hälsokunskap är det viktigt att granska frågor ur olika synvinklar alltid då det låter sig göras, så ser man hur nyanserad helheten är.
Förekomst
Nivåer för analys
– Hurdant eller hur allmänt är fenomenet eller problemet? – I vilken riktning utvecklas fenomenet i framtiden?
– individ, gemenskap, samhälle och globalt
RELEVANTA SYNVINKLAR
Gör begreppskartor
Livsbana – barn, ungdomar, vuxna, äldre
Hälsoeffekter
De centrala begreppen kan också samlas i en begrepps karta, som hjälper dig att uppfatta helheten och struk turen. När du gör en begreppskarta, fäst uppmärksam het vid hur olika saker relaterar till varandra och vid orsakssamband. Man kan också lägga orsakssambanden på minnet genom att rita flödesscheman.
– Vilka fysiska, psykiska eller sociala hälsoeffekter kan fenomenet ha? – Vilka positiva eller negativa hälso effekter har fenomenet? – Är hälsoeffekterna direkta eller indirekta?
Samhällelig utveckling
Etik
– historia – kultur – ekonomiska resurser
HÄLSAN – EN DEL AV LIVET
– Vilka värden är relevanta för fenomenet? – Vilka moraliska frågeställningar kan valet medföra?
HÄLSAN – EN DEL AV LIVET
19
Centrala begrepp framhävs i fetstil och finns samlade med förklaring i den alfabetiska ordlistan i slutet av boken.
UPPGIFTER ATT STÖDJA STUDIEVÄLMÅENDET
Ät regelbundet och kom också ihåg morgonmålet. Sov tillräckligt. Hitta ett sätt att motionera som du trivs med. Undvik rusmedel. Håll kontakt med vänner och ta hand om dina relationer. Planera och upprätthåll en lämplig rytm mellan studier och fritid. Gör upp en rimlig tidtabell för studierna. Ställ upp realistiska mål för dig själv. Var inte rädd för att utmana dig själv. Gör och lämna in dina uppgifter i tid. Om du behöver hjälp, prata med dina närmaste eller utnyttja studerandevårdens tjänster. Slappna av, vila och ge dig tid också för återhämtning.
Sexualiteten spelar en viktig roll i utvecklingen av personligheten och identiteten. Den utveck las ännu i gymnasie åldern och kan ibland ge upphov till osäkerhet. Alla har rätt att växa i fred, bli accepterade och sakligt bemötta sådana som de är.
14
Motivation hjälper dig agera och slutföra uppgifter. Motivationen delas in i inre och yttre motivation. Den som drivs av inre motivation gör saker för sin egen skull och orkar satsa utgående från sin egen drivkraft: till exempel en hobby som känns meningsfull eller ett ämne som är intressant. Yttre motivation kommer utifrån, som till exempel bra vitsord, en inspirerande lärare eller vårdnadshavarens uppmuntran. Inre och yttre motivation förekommer ofta sida vid sida. Enligt inlärningspsykologin lönar det sig att försöka uppnå inre motivation, eftersom det gör arbetet mera inspirerande och därför också mera effektivt. Inre motivation kan medföra studieiver som i sin tur gör att man är energisk, kan koncentrera sig och har en positiv attityd till studierna. Studieiver gör att du lär dig mer och har mera framgång. Ibland känns det som om motivationen är försvunnen. Det kan leda till att man inte får något till stånd eller förlorar tron på det man håller på med. Motivationsbrist kan bero på alltför stora krav i förhållande till de egna resurserna och studiefärdigheterna. I bakgrunden kan finnas osunda levnadsvanor, en belastande livssituation eller svaga studiefärdigheter. Ibland kan motivationen naggas i kanterna av att man kräver för mycket av sig själv och upplever att man misslyckas. Då kan det hjälpa att bromsa lite och sedan ställa upp realistiska delmål för sig själv. Det är också viktigt att du värderar sådant du redan har gjort och uppnått.
HÄLSAN – EN DEL AV LIVET
Studera figuren Studieförmågans delområden (s. 13).
5
b. Dela bildserierna med hela gruppen och diskutera tillsammans om de tankar som bildserierna väcker.
b. Ge exempel på hur vardagsrytmen, relationerna och motivationen inverkar på studievälmåendet.
6 2
Analysera dina styrkor som studerande.
b. Gör upp en plan med fem råd för hur man kan förutse och förebygga skoltrötthet.
b. Vad behöver du ännu utveckla? Lär dig det centrala innehållet. a. Återvänd till målen i början av kapitlet (s. 12). Skriv ner det mest centrala för varje mål. På det här sättet kan du bygga upp anteckningarna för kapitlet. b. Utnyttja den här tekniken när du läser kommande kapitel i boken.
4
Hitta passande studietekniker. a. Hurdana studietekniker har du använt dig av? Vilka verkar fungera? b. Bekanta dig med olika studietekniker på sidorna 18–19. Välj ett nytt sätt att bearbeta information och jobba med kapitlet på det sättet. c. Bestäm vilka andra tekniker du kunde prova på under nästa skolvecka.
22
HÄLSAN – EN DEL AV LIVET
Hur förebygga skoltrötthet? a. Vad kan vara tecken på skoltrötthet?
a. Vilka är dina styrkor som studerande?
3
Studievälmående i den egna skolan. a. Ta foton och gör en bildserie med bild texter om faktorer som stöder studie välmåendet i er skola.
a. Vilka tre faktorer tycker du att inverkar mest på studievälmåendet? Motivera ditt val.
Motivation fungerar som drivkraft för studierna
Bilderna och bildtexterna kompletterar inlärningsprocessen.
4
1
7
Gör upp en tidsplan. a. Gör ett skriftligt veckoschema för den här perioden. Skriv ner följande saker: – lektioner – tiden som går åt till läxor – större inlämningsarbeten: deadlines och tid att göra arbetena – prov och tid att läsa till dem – fritidsintressen – tillräcklig nattsömn – tid för avslappning och att umgås med vänner och familj b. Bedöm om din tidsanvändning är i balans så att den stöder ditt välmående. Hur kunde du förbättra din tids användning?
Uppgifterna bygger på ett mångsidigt material och är indelade enligt delområden i kunskapshantering: i de gröna upp gifterna övar du minnet och förståelse, i de turkosa analys och tillämpning och i de lila värdering och skapande.