Mosaik B: Kyrkorna i världen Textboko

Mosaik

skolans årskurs 7–9 som undersöker kristendomens uppkomst, spridning och mångfald runt om i världen. Boken ger färdigheter att iaktta på vilka sätt kristendomen inverkar på en ung människas liv.

Mosaik-serien följer grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen från år 2014.

Läromedelsseriens delar: – Lärobok – Digital lärobok – Digitalt lärarmaterial – Aktivitetsbok

ISBN 978-951-52-4787-2 P20

B · KYRKORNA I VÄRLDEN

Mosaik B · KYRKORNA I VÄRLDEN är en lärobok för grund­

Mosaik

TEXTBOK

B · KYRKORNA I VÄRLDEN

Pia Jussila Minna Kartano Mika Nokelainen Anita Virkkula Pernilla Granlund Magnus Winberg

9 789515 247872

Schildts & Söderströms

Mosaik B · KYRKORNA I VÄRLDEN

Pia Jussila Minna Kartano Tuula Sakaranaho Anita Virkkula Pernilla Granlund Magnus Winberg

Schildts & Söderströms

Till läsaren Välkommen till kristendomens värld!

Mosaik Kyrkorna i världen undersöker kristendomens mångfald i hela världen. Du fördjupar dina kunskaper om hur världens största religion kom till, hur den har utvecklats och vilken betydelse den har i världen. Du utvidgar också din kännedom om kristendomen genom att bekanta dig med de olika kyrkosamfunden i världen, så som den katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

Mosaik framhåller religionernas och trosuppfattningarnas mångfald och visar på vikten av varje människas rätt till religions- och samvetsfrihet. Du lär dig att iaktta på vilka sätt kristendomen påverkar din egen livsmiljö.

Studera med glädje!

Författarna

4

Den katolska kyrkan

Religionen i vardagen är utgångspunkten för varje kapitel. Den historiska bakgrunden finns med för att öka förståelsen för nutiden.

Adriana är på utflykt med sina vänner i sin barndoms trakter i norra Italien. De kommer till ett litet kloster, Santa Caterina del Sasso, och besluter sig för att delta i gudstjänsten som snart ska börja. Redan vid dörren ser de att kyrkan är full av folk och det doftar rökelse.

När Adriana kommer in i kyrkan, doppar hon sina fingrar i kärlet med vigvatten, gör korstecknet och knäböjer. Sen tänder hon ett ljus framför helgonbilderna. Det finns många helgon men för Adriana är Jesus mamma Maria det viktigaste helgonet eftersom hon själv valde Maria till sitt skyddshelgon då hon blev konfirmerad. Då tog hon också namnet Maria till sitt tredje förnamn.

Mot slutet av gudstjänsten tar Adriana nattvarden och efter det önskar kyrkobesökarna varandra frid genom att säga pace och de kramar varandra eller skakar hand. Adriana tycker bäst om den här delen av gudstjänsten. När gudstjänsten är slut går Adriana med sina vänner och ser på mumien av Beatus Albertus som grundade klostret en gång i tiden.

Mumien ligger i en glaskista och den fascinerar Adriana på samma sätt som när hon var liten.

Den katolska kyrkan

| 43

Texten som inleder kapitlen berättar om en ung människa som besöker en kristen kyrka eller funderar över frågor som gäller kristendomen. Det här är upplevelsebaserad inlärning som hjälper läsaren att identifiera sig med anhängare av olika kyrkosamfund.

➤ Den katolska kyrkan är väldens största kristna kyrka med över en miljard medlemmar. Det finns katoliker i hela världen och de starkaste katolska regionerna är Sydeuropa, Nordamerika och Latinamerika. I Finland är den katolska kyrkan en liten minoritetskyrka.

Kapitlet inleds med ingressen som presenterar det viktigaste innehållet i kapitlet.

Mässan är religionsutövningens kärna Mässan, en gudstjänst med nattvard, är den viktigaste delen av den katolska religionsutövningen. I de katolska kyrkorna håller man mässa varje dag om det bara är möjligt och en del katoliker besöker mässan flera gånger i veckan. De flesta katoliker går ändå i mässan mera sällan.

Mässorna hålls i kyrkor och leds oftast av en präst. Den katolska kyrkan utvecklades i Västrom och kyrkospråket var därför latin. Mässan hölls länge på latin men numera använder man också de lokala språken.

Mässan har olika delar där man bland annat ber, läser stycken ur Bibeln och lyssnar till körsång. Deltagarna sitter för det mesta i kyrkbänkarna men ibland knäböjer man, ibland står man upp och ibland gör man kors-

kyrkans Katolska g utbrednin

tecknet genom att röra vid huvudet, hjärtat och axlarna. Genom korstecknet tillägnar man Gud sin kropp, sina tankar, känslor och handlingar.

En del katolska kyrkor är populära turistmål.

Byggandet av Sagrada Familia som ligger i Barcelona i Spanien har redan pågått i mera än hundra år och ingen vet när kyrkan, ritad av den kände arkitekten Antonio Gaudi, kommer att stå färdig.

Helgonen ber för människorna Katolikerna ber till Gud och Jesus. De ber också helgonen att be för dem.

Helgonen är kristna som utmärkt sig som förebilder och den katolska kyrkan har kanoniserat, alltså helgonförklarat dem. Man tror att helgonen finns i himlen och att de där kan be för människorna nere på jorden.

Det viktigaste helgonet är Jesus mamma, jungfru Maria, som också kallas Gudaföderskan eller Madonnan. Många katolska kyrkor är tillägnade jungfru Maria och det finns ett speciellt altare för henne. Den viktigaste katolska bönen är Ave Maria (var hälsad Maria) som riktas till just Maria.

Över 50% av invånarna katoliker

Enligt den katolska läran skall man högakta helgonen och lära sig av dem.

Katolikerna berättar många legender och historier om de olika helgonen

25–50 % av invånarna katoliker

44 |

Den katolska kyrkan

| 45

Kartor och diagram beskriver kyrkornas utbredning och andra centrala detaljer. Avsikten är att du tränar din multi­litteracitet.

Biskopen i Myrna, Sankt Nikolaus, brukade dela ut gåvor åt barnen klädd i en mantel. Helgonet Nikolaus blev förebilden för julgubben, men den finländska julgubbetraditionen innehåller också delar av gammal finsk folktro.

I många katolska länder deltar 9–12 åriga barn i konfirmationen. Då brukar man klä sig festligt i vitt.

och olika yrken har sina egna skyddshelgon. Till exempel är den helige Martinus de fattigas och tiggarnas skyddshelgon och den heliga Apollonia är tandläkarnas skyddshelgon. Apollonia är också skyddshelgon för dem som har tandvärk.

Sakramenten är heliga förrättningar Katolikerna har sju heliga förrättningar som kallas sakrament. En del sakrament hör ihop med livets vändpunkter. Ordet sakrament betyder hemlighet och står för något heligt där Gud är närvarande. Enligt katoli­ kerna är sakramenten synliga bevis på att Gud är nådig mot människorna.

När katoliker blir föräldrar får barnet del av dopets sakrament, med vilket barnet blir medlem i kyrkan. Barnet döps genom att en präst tre gånger häller vatten på barnets panna. När barnet växer upp blir hen kon­ firmerad, vilket betyder att hen bekräftar sin kristna tro. En präst ritar ett kors i pannan med helig olja.

Senare i livet kanske man gifter sig. Äktenskapet är ett sakrament som ingås i kyrkan och man brukar hålla en festlig mässa till äktenskapets ära

Radband I många religioner använder de bedjande radband för att lugna sinnet och kunna koncentrera sig. Radband förkommer också i kristendomen och katolikernas populäraste radband kallas rosenkrans. Det består av stora och små pärlor och ett krucifix som föreställer den korsfäste Jesus. Rosenkransen kan användas när man ber rosenkransbönen, en för katolikerna viktig bön som riktas till jungfru Maria och i vilken man minns Jesus liv. Man rör vid pärlorna en i taget, vid en liten pärla ber man Ave Maria-bönen eller Gloria, som betyder ”Ära vare Gud i höjden”. Vid en stor pärla ber man bönen Vår Fader och vid krucifixet den apostoliska trosbekännelsen.

46 | Den katolska kyrkan

känner inte skilsmässa. Om en katolik skiljer sig kan hen inte på nytt gifta sig i kyrkan.

Prästerna i den katolska kyrkan blir prästvigda inför sin tjänst av en bi­ skop. Prästvigningen är ett sakrament som ges åt män som studerat till­ räckligt och som visat sig lämpliga för uppgiften. De prästvigda ägnar sitt liv åt kyrkan och församlingen. De förbinder sig att inte gifta sig utan lever i celibat viket betyder att de inte heller kan få barn och ha en familj. Inom kyrkan diskuterar man ibland om celibatet är nödvändigt. Kvinnor kan inte prästvigas i den katolska kyrkan men de kan utföra andra uppgifter och ha höga ämbeten inom kyrkans arbete till exempel i katolska välgör­ enhetsorganisationer.

Den katolska kyrkan

Stjärntexterna presenterar intressanta fenomen i populärkultur eller folkliga religiösa uppfattningar. De visar på vilka sätt kristen­ domen syns i kulturen.

4 | Kristinusko ja kulttuuri

vid vigseln. För katolikerna är hela äktenskapet ett sakrament, inte bara vigseln. Man anser att äktenskapet är livslångt och katolska kyrkan god­

| 47

De centrala begreppen markeras med fetstil när de nämns första gången.

Alla begrepp med fetstil finns i bokens register.

Munkarna och nunnorna lever ett noggrant inrutat liv i klostren. Böner, gudstjänster, arbete och vila styr deras vardag. Tidigare i historien fungerade klostren som sjukhus och apotek, traktens barn kunde gå i klostrets skola och resande kunde övernatta i klostrets härbärge. Klostren producerade sin egen mat och mycket av arbetet på den tiden var jordbruk och djurskötsel. Ännu i dag producerar många kloster hantverk, naturprodukter, vin och öl och turismen är en viktig inkomstkälla.

Påven Franciskus har många gånger överraskat den katolska kyrkan genom att bryta gamla traditioner. I alla tider har påvarna under påsken tvättat tolv prästers fötter till minne av Jesus som tvättade sina lärjungars fötter för påskmåltiden.

Under påsken 2013 besökte Franciskus istället ett ungdomsfängelse där han tvättade de unga fångarnas fötter.

Påven leder den katolska kyrkan

nya påven. De diskuterar och röstar, ibland många gånger, tills en kandidat får minst två tredjedelar av rösterna. Folkmassor brukar samlas utanför kapellet där de håller ögonen på kapellets skorsten. När vit rök bolmar från skorstenen vet de att en ny påve har blivit vald. Sedan stiger den nyvalde påven ut på Peterskyrkans balkong och välsignar Urbi et orbi, det vill

ledare och de ska följa hans undervisning. Påven är också statsöverhuvud i världens minsta land, Vatikanstaten. Vatikanen är bara 44 hektar stor och ligger i sin helhet i Rom. Påvens bostad och kyrkans centraladministration ligger i Vatikanen. Där finns också Peterskyrkan och Vatikanpalatset med Sixtinska kapellet som är känt för sin takfreskomålning av Michelangelo.

När påven dör eller avgår väljs en ny påve av kyrkans högsta tjänstemän, kardinalerna. De samlas i Sixtinska kapellet, dörrarna stängs och kardinalerna stannar kvar tills de kommit överens om vem som ska bli den

hålls mässa varje dag om det bara är möjligt.

säga ”staden (Rom) och världen”.

➤ Katolikerna ber helgo-

Den nuvarande påven Franciskus valdes år 2013 och är från Argentina.

Han föddes 1936 som Jorge Maria Bergoglio och blev känd för sitt arbete

➤ Påven är katolikernas

bland de fattiga. Han har som påve arbetat för ett enkelt och anspråkslöst

Den globala katolska kyrkan leds av påven. Påven är alla katolikers andliga

Kom ihåg ➤ I de katolska kyrkorna

nen be för dem. andlige ledare.

sätt att leva och visat exempel genom att avstå från påvens lyxiga tjänstebostad och fina tjänstebil.

Katolska kyrkan verkar i Finland Den katolska kyrkan kom till Finland redan på 800-talet men var efter reformationen på 1500-talet overksam i flera hundra år. I dag är den katolska kyrkan i Finland rätt liten med ungefär 15 000 medlemmar. Den är mycket internationell, omkring hälften av medlemmarna är immigranter från hela världen. Det medför att mässor hålls på många olika språk, till exempel på franska, tyska, polska och spanska.

Största delen av katolikerna i Finland bor i huvudstadsregionen. Förutom det finns det katolska församlingar i Tammerfors, Jyväskylä, Kouvola, Uleåborg och Åbo. I Finland finns det också katolska kloster-

I slutet av varje kapitel finns en Kom ihåg-ruta som du kan använda för att kontrollera vad du lärt dig.

ordnar, till exempel dominikanerbröderna och birgittinersystrarna. I Åbo finns det ett birgittinskt nunnekloster som har ett resandehem, öppet för alla som behöver övernattning.

Den heliga Birgitta levde på 1300-talet i Sverige och kom från en betydande familj. När hennes man dött blev hon nunna och grundade en egen klosterorden. Ett birgittinerkloster låg i Nådendal och nunnorna där lärde bland annat finländarna att sticka yllesockor.

50 | Den katolska kyrkan

Den katolska kyrkan

| 51

Uppgifter Att fundera på

1. Förklara: a) mässa b) helgon c) eukaristi d) kardinal

Franciskus av Assisi

Kapitlets sista uppslag har en Gnista – text som beskriver en intressant person i kristendomen.

Texten har egna arbetsuppgifter.

F

ranciskanerordern är en av de mest kända katolska ordnarna. Orden grundades av Franciskus av Assisi (cirka 1182–1226) som var son till en rik tyghandlare. Pappan ville att Fran­ ciskus skulle bli handelsman eller soldat men Franciskus valde annorlunda. Han kände på sig att Gud kallade honom till andra uppgifter.

Medan han ännu var osäker över sin kallelse, besökte han en mässa där prästen läste en text ur Bibeln (Matt. 10:9–10) där Jesus sände iväg sina lärjungar med orden ”Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, ingen påse för färden, inte mer än en enda skjorta, inga sanda­ ler och ingen stav”. Efter detta tog Franciskus av sig skorna, slängde sin stav och sin börs och bytte sitt läderbälte till en repstump. Franciskus började gå omkring och predika och fick snart följeslagare. De vandrade tillsammans, hjälpte fattiga och sjuka, predikade om Guds rike och ledde böner med enkla ord så att människorna skulle förstå dem.

Franciskus och hans följeslagare var flitiga och ansåg att arbete är viktigt men de hade en annan uppfattning om arbete än många har i dag. För dem var arbete det man gjorde för att hjälpa andra och för det gemensamma bästa.

På så sätt fanns det arbete och utkomst som räckte till alla. Franciskus ansåg att lön för arbe­ te som betalades i pengar fick människorna att arbeta bara för egen vinning. Han förbjöd också sina lärjungar att ta emot betalning för sitt arbete.

2. Rita en bild av hur du tror den heliga Apollonia såg ut.

3. Använd kartan i boken och hitta fem länder där över 50 procent är katoliker och som finns: a) i Europa (fem länder) b) i Latinamerika (fem länder) 4. Rita en tankekarta över vad som händer i ett kloster.

5. a) Vad händer i bikten? b) Varför är bikten viktig för många katoliker? c) Fundera över saker som en ung person i dag kunde berätta i bikten.

Fördjupa

6. a) Fundera över varför munkar och nunnor förbinder sig till att leva utan egendom, utan att gifta sig och att lyda klostrets ledare. b) Vilka av dessa tre regler skulle vara svårast för dig att följa? Varför?

7. Hur förhåller sig den katolska kyrkan till att kvinnor fungerar som präster?

8. Vilket lands flagga är det här? Ta reda på vad flaggans färger och symboler betyder.

1. Hur ska man arbeta enligt Franciskus?

2. Vad hade Franciskus för åsikt om pengar?

Enligt legenden brukade Franciskus predika också för fåglarna. Fåglarna trivdes i hans sällskap och satt gärna på hans axlar och lyssnade. Franciskus lär ska ha sagt: ”Så länge det finns barn och blommor och fåglar i världen, behöver du inte vara rädd”.

52 | Den katolska kyrkan

Tillämpa

9. a) Vatikanen är 44 hektar till sin yta. Använd en karttjänst på nätet och placera Vatikanens yta på kartan nära din skola. b) Ta reda på hur stor Peterskyrkan är och placera också denna yta på samma karta.

10. Ta reda på hur du ska göra om du vill ansluta dig till den katolska kyrkan.

Den katolska kyrkan

| 53

Författare: Pia Jussila, TM, lektor i religion och historia, Haukilahden koulu, Esbo Minna Kartano, TM, rektor, lärare i religion och historia, Järvenperän koulu, Esbo Mika Nokelainen, TD, verksamhetsledare, Martinus-säätiö, Tammerfors.

Anita Virkkula, TM, lektor i religion, Urheilupuiston koulu, Nurmijärvi.

Pernilla Granlund, FM, lärare i religion och historia, Lyceiparkens skola, Borgå.

Magnus Winberg, lektor, Borgå.

Vi tackar alla de lärare i religion som har läst bokens manuskript och gett värdefulla kommentarer om innehållet.

Läroboken innehåller många arbetsuppgifter som är indelade i: Att fundera på, Fördjupning och Tillämpning.

Med hjälp av uppgifterna repeterar du det du lärt dig och tillämpar det i praktiken.

Innehåll 1 Kristendomen och kulturen

11

Kristendomen är världens största religion 12 Kristendomen påverkar finländarnas liv 13 Tideräkning och högtider grundar sig på kristen tradition 15 Kristendomen syns i konsten och språket 17 Sauli Niinistö Uppgifter

2 Kristendomens uppkomst Jesus förkunnar budskapet om Guds rike Jesus verksamhet väcker misstankar Kristendomen lösgör sig från judendomen Paulus sprider kristendomen Kyrkan väljer sina heliga texter och definierar sin lära I det romerska riket dyrkade man många gudari Kristendomen blir statsreligion

18 19 21 22 23 23 24 25 27 28

Petrus 30 Uppgifter 31

3 Kristendomens delning

6 | Kristinusko ja kulttuuri

33

Det romerska riket delas Strider uppstår kring makt och ledarskap Den katolska och den ortodoxa kyrkan går skilda vägar Nordafrika var kristendomens stödområde Muslimerna erövrar Nordafrika Under korstågen stred man om områden i nuvarande Israel

34 35

Kejsarinnan Theodora Uppgifter

40 41

36 37 37 38

4 Den katolska kyrkan

43

Mässan är religionsutövningens kärna Helgonen ber för människorna Sakramenten är heliga förrättningar Sakramenten är med i ånger och sjukdom Klostren är en del av katolicismen Påven leder den katolska kyrkan Katolska kyrkan verkar i Finland

44 45 46 48 49 50 51

Franciskus av Assisi Uppgifter

52 53

5 Ortodoxa kyrkan

55

Gudstjänsten talar till alla sinnen 56 Ikonerna föreställer det heliga 58 De sju mysterierna 59 I klostren högaktas traditionerna 59 Kyrkan i Ryssland är den största ortodoxa kyrkan 60 Den ortodoxa kyrkan har en lång tradition i Finland 61 Sergius och Herman från Valamo Uppgifter

6 De protestantiska kyrkorna

62 63 65

Den katolska kyrkans inflytande minskar kraftigt 66 Martin Luther gör en upptäckt 67 Luther går i strid mot avlaten och skärselden 68 Uppkomsten av de lutherska kyrkorna 69 Tyskland och Norden är den lutherska kyrkans viktigaste områden 70 De reformerta kyrkorna uppstår i Schweiz 71 Kungen av England grundar den anglikanska kyrkan 72 Likheter och skillnader mellan de protestantiska kyrkorna 73 William och Catherine Booth Uppgifter

74 75 Kristinusko ja kulttuuri | 7

7 Kristendomen i Finland

77

Finländarna dyrkade många gudar 78 Kristendomen kommer från öst och väst 79 Gustav Vasa genomför reformationen i Sverige 80 Finländarna lärde sig läsa på läsförhören 81 Pietismen ger upphov till väckelserörelser 82 Den evangelisk-lutherska kyrkan har mångsidig verksamhet 83 Folkkyrkorna och staten har ett speciellt förhållande 84 Den evangelisk-lutherska kyrkans medlemsantal minskar 85 Irja Askola Uppgifter

8 Kristendomen i hela världen

86 87 89

Missionsarbetet grundar sig på Jesus missionsbefallning 90 Katolikerna hämtade den katolska kyrkan till Latinamerika 91 Ursprungsreligionerna påverkar katolicismen 92 Den reformerta kristendomen är typisk för Nordamerika 93 Baptismen och pingströrelsen uppstod i USA 94 I USA är kyrka och stat oberoende av varandra 95 Andevärlden är en viktig del av den afrikanska kristendomen 95 Kristendomen har haft svårt att rota sig i Asien 96 De kristna ökar i antal i Asien 97 Desmond Tutu Uppgifter

8 | Kristinusko ja kulttuuri

98 99

9 Kristendom, vetenskap och åskådningar

101

De moderna naturvetenskaperna uppkommer på 1600-talet 102 Vetenskapens upptäckter påverkar tolkningen av Bibeln 103 Religionstvång byts mot religionsfrihet 104 Religionskritik följer i den franska revolutionens spår 105 Det finns många slags religionslöshet 107 Esko Valtaoja Uppgifter

10 Kristendomen och andra religioner

108 109

111

Olika åsikter i lärofrågor kvarstår Rörelser med kristet ursprung Jehovas vittnen finns runt om i världen Mormonerna missionerar De kristna för dialog med andra religioner Fredsarbete kräver samarbete

113 114 115 116 117 118

Broder Roger Uppgifter

120 121

Register 122 Bildkällor 126

1

Kristendomen och kulturen Under sitt sommarlov reste Axel runt i Europa med sin familj. I varje stad och by fanns det minst en kyrka och begravningsplatserna var fulla av kors. På gatorna i Sydeuropa mötte de munkar och nunnor. På söndagarna var det mycket lugnt på gatorna, de flesta butiker var stängda och många verkade gå till kyrkorna.

Axels pappa är intresserad av konst och därför besökte de flera konstmuseer. När Axel såg på konstverken märkte han att många av dem föreställde berättelser ur Bibeln. Scener ur Jesus liv och de första kristnas upplevelser var vanliga motiv. En del av berättelserna kände Axel igen men andra var inte bekanta. Medan pappan dröjde sig kvar vid intressanta verk försökte Axel och hans syster fundera på vem Maria Magdalena och kyrkofadern Augustinus var.

När det var dags att börja skolan igen vände familjen tillbaka hemåt och när de åkte genom norra Europa lade Axel märke till att ländernas flaggor alla hade ett kors i mitten.

Kristendomen och kulturen | 11

➤ Kristendomen har spridits i hela världen och är den till anhängarantalet största religionen. Ungefär var tredje människa på jorden är kristen. Kristendomen har därför stor inverkan på kulturen i många länder. Det kan vi se på många olika sätt, på tideräkningen och högtiderna och i ordspråk och konst.

Kristendomen är världens största religion Kristendomen grundar sig på den undervisning och den verksamhet som Jesus från Nasaret spred och utövade vid vår tideräknings början. Jesus grundade inte själv kristendomen utan den nya religionen uppstod först

Kristendomen påverkar unga i många länder, i Finland som i Mexiko.

Kristendomen finns i alla världsdelar och är speciellt stark i Latinamerika.

12 |

efter hans död. Kristendomen började ganska snabbt delas i olika grup­ peringar och i dag bildar kristendomen en mosaik av cirka 38 000 olika inriktningar. Största delen av dessa tusentals inriktningar hör till någon av de tre stora; den katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

De kristna tror att det finns en enda Gud som visar sig som tre personer: Fadern, Sonen och den helige Anden. Fadern skapade världen och styr världens händelser, Sonen är Guds son som har sonat världens synder. Den heliga Andens uppgift är att skapa tron och upprätthålla den. Kristen­ domens inriktningar har olika syn på många saker men tron på den treeniga Guden är gemensam för alla och förenar alla kristna.

Kristendomen är i dag världens största religion och omfattar ungefär en tredjedel av världens befolkning. Kristendomen finns i alla världsdelar och kristna lever i så gott som varje hörn av världen. När kristendomen har kommit till ett nytt område har lokalbefolkningen ofta format den enligt sina egna uppfattningar så att den bättre passar in i deras vardag.

Korset är kristendomens viktigaste symbol och påminner om Jesus kors­ fästelse och uppståndelse.

Det är vanligt att bära ett kors runt halsen för att visa sin kristna tro.

Kristendomen påverkar finländarnas liv Kristendomen har inverkat kraftigt på världshistorien och den har lämnat tydliga spår också i den finländska kulturen. För att vi ska kunna förstå vår egen omgivning är det viktigt att känna till kristendomens grundprinciper.

Det betyder inte att vi måste bekänna oss till kristendomen. I Finland har vi religions- och samvetsfrihet som innebär frihet att utöva sin religion och att följa sin egen övertygelse. Man har också rätt att inte tro på någon religion eller delta i religionsutövning och man behöver inte utöva en reli­ gion som strider mot ens egen övertygelse. Människorna har alltså rätt att bestämma över sin egen religiositet.

I Finland syns kristendomens inverkan på många sätt, i vardagen och vid festliga tillfällen. Samhället styrs av en stor mängd lagar och bestämmelser

Många länder har ett kors i sin nationsflagga för att påminna om att landet är kristet. Finlands flagga har ett blått kors på vit botten.

Kristendomen och kulturen | 13

och många av dem grundar sig på den kristna uppfattningen om rätt och fel. Enligt finländsk lag får man till exempel inte ”försätta någon annan i ett hjälplöst läge” vilket reflekterar den kristna trons ideal om att älska sin nästa. De flesta religioner framhåller att det är viktigt att hjälpa sina med­ människor och också de som inte hör till något religiöst samfund anser vanligen att det är en viktig princip.

Finländarna firar ofta viktiga skeden i livet genom kristna riter. En baby får sitt namn och upptas i en församling genom dopet och i tonåren går många i konfirmandundervisningen (skriftskolan) där man lär sig grun­ derna i den kristna tron. Som avslutning på konfirmandtiden kan man välja att bli konfirmerad. Äktenskap ingås ofta genom kristna riter och de flesta finländare begravas enligt kristen tradition.

Fingerpori Fingerpori-serien publiceras i flera tidningar i Finland. Tecknaren Pertti Jarla behandlar många olika sidor av livet, också religion. Han använder Jesus från Nasaret som en figur bland andra och ibland förekommer också Gud som seriefigur.

Pertti Jarla själv säger sig vara ateist vilket betyder att han inte tror på Gud. Han har ändå vuxit upp i Finland där de flesta hör till den evangelisk-lutherska kyrkan vilket gör att religionen har påverkat kulturen på många sätt. Jarla tycker därför att det är naturligt att använda också religionen som inspiration till sina serier.

JESUS VISAR VÄGEN

14 | Kristendomen och kulturen

Söndagen är kristendomens helgdag då man vanligen vilat och inte arbetat.

Numera får affärerna vara öppna också på söndagar.

Vilka bra och dåliga sidor tycker du att det har?

Tideräkning och högtider grundar sig på kristen tradition Ett av de tydligaste exemplen på hur kristendomen påverkar vardagen är tideräkningen. Den vanligaste tideräkningen i världen utgår från det år man tror att Jesus föddes. Det vanliga är att ange årtal som före Kristus eller efter Kristus, förkortat f.Kr. och e.Kr. Eftersom Kristus är benämningen på Jesus som Frälsaren använder en del i stället angivelserna f.v.t. eller e.v.t. vilket betyder före vår tideräkning och efter vår tideräkning.

Förutom tideräkningen har kristendomen påverkat vår veckorytm.

Bibeln berättar att Jesus steg upp från de döda på en söndag och därför började de kristna redan på 100-talet fira söndagen som veckans heliga dag. Söndagen är fortfarande allmänt en ledig dag och en del affärer är till exempel stängda på söndagarna.

Kristendomen och kulturen | 15

Trettondagen firas till minne av de vise männens besök hos den nyfödda Jesus. Trettondagen markerar också slutet på julhelgerna då man brukar kasta ut julgranen och packar undan juldekorationerna till nästa jul. I Svenskfinland är det vanligare att avsluta julen på tjugondag Knut.

Tjugondag Knut firas på Knuts namnsdag den 13 januari och den infaller 20 dagar efter jul.

I Finland har vi många helgdagar då vi inte går till jobbet eller skolan. I december firas julen till minne av Jesus födelse och i januari firas trettondagen då de vise männen besökte den nyfödde Jesus. Under påsken som infaller i mars–april minns man Jesus lidande och död och firar hans upp­ ståndelse. I maj–juni firas pingsten som symboliserar den heliga Andens ankomst och hur den kristna församlingen fick sin början. Kristi himmelfärdsdag firas till minnet av Jesus uppstigning till himlen och på hösten firar vi alla helgons dag då vi minns de avlidna.

Kristendomens inverkan på kulturen

Livets vändpunkter

Tider­ äkning

Värderingar

Lagar

16 | Kristendomen och kulturen

Årligen återkommande högtider Konst

Kristendomen

Talesätt och språk

Kristendomen syns i konsten och språket Kristendomen är en viktig inspirationskälla för många konstnärer. Många av mänsklighetens största konstverk, som till exempel Michelangelos fres­ ker i Sixtinska kapellet i Vatikanen, är utsmyckningar i kyrkor. Komposi­ tören Johann Sebastian Bach som var kantor i Tomaskyrkan i Leipzig sade att han komponerade sin musik till Guds ära. Jesus person och undervis­ ning, och religionen överlag, har inspirerat många författare från Fjodor Dostojevski i Ryssland till inhemska författare som Mika Waltari och Kaj Korkea-aho.

Kristendomens inverkan syns förutom i klassisk konst också i modern populärkultur. Många amerikanska rapartister hänvisar till Jesus i sina texter och en del världsberömda sångare sjunger om änglar som har sitt ursprung i kristendomen och andra gamla religioner från Mellan­östern. Liknande kulturella uttryck finns i såväl film, tv-­ serier, teater och danskonst som i bildkonst.

Kristendomen har också påverkat språket och olika talesätt. Man talar om Tomas tvivlaren, att använda apostlahästarna och att komma i elfte timmen. De här uttrycken kommer från Bibeln. Tomas var lärjungen som inte trodde på att Jesus hade uppstått. Om man numera ”är en Tomas” betyder det att man inte är lätt att över­ tyga. ”Apostlahästarna” betyder att gå till fots, vilket lärjungarna gjorde då de vandrade runt och berättade om Jesus och hans gär­ ningar. ”Elfte timmen” kommer från berättelsen om en vingårdsarbetare som kom till sitt jobb i sista stund, långt senare än de andra.

Kom ihåg ➤ Kristendomen grundar

sig på Jesus från Nasarets verksamhet och undervisning. ➤ Kristendomens huvud-

riktningar är den katolska kyrkan, den ortodoxa kyrkan och de protestantiska kyrkorna. ➤ Tron på den

treeniga Guden är gemensam för alla kristna.

Beyonce är en amerikansk artist, sångare och skådespelare. En del av hennes låtar anknyter till kristna teman och hon har sagt att religionen hör till hennes liv. Kristendomen ger henne trygghet och hjälper henne att leva rätt.

| 17

Sauli Niinistö

S

auli Niinistö har varit Finlands president sedan år 2012 och hans andra mandatperiod slutar år 2024. Han var tidigare medlem i Sam­ lingspartiet men det är tradition i Finland att presidenten lämnar sitt parti efter det att hen valts till president. På det sättet visar man att presidenten representerar hela folket och inte något visst politiskt parti.

Sauli Niinistö är Finlands tolfte president. Tidi­ gare skulle presidenten enligt lag vara medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. Tanken var att presidenten skulle ha samma religiösa vär­ deringar som majoriteten av folket som tillhör­ de den evangelisk-lutherska kyrkan. Det här gäller inte mera och till exempel Sauli Niinistös företrädare president Tarja Halonen var inte medlem i kyrkan under sin presidenttid. Många länder har ändå kvar en liknande bestämmelse om statsöverhuvudets religionstillhörighet.

Det är speciellt vanligt i monarkier som har en kung eller drottning som statsöverhuvud. På samma sätt som sina företrädare håller presi­ dent Niinistö ett tal till nationen på nyårsdagen.

President Sauli Niinistö är medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. År 2019 hörde ungefär 69 procent av finländarna till samma kyrka som han.

18 | Kristendomen och kulturen

I talet brukar presidenterna behandla landets tillstånd, uppmuntra medborgarna och disku­ tera ärenden som de anser viktiga. Presidenter­ na avslutar sitt tal med att önska ett gott nytt år och en del presidenter har önskat Guds välsig­ nelse över landet. Sauli Niinistö har brukat önska Guds välsignelse.

1. Varför skulle Finlands president tidigare tillhöra den evangelisk-lutherska kyrkan?

2. Tycker du att presidenten visar sin religiösa övertygelse genom att önska Guds välsignelse?

Uppgifter Att fundera på

1. Varför sägs kristendomen vara världens största religion?

2. Kristendomen delas in i tre huvudinriktningar: a) Vilka är de? b) Vilken av dem tror du de flesta finländare hör till?

3. Räkna upp viktiga årligen återkommande kristna helger.

Hur många hittade du?

4. Vad betyder förkortningarna f.Kr. och e.Kr.?

5. Bilden till höger är Riikka Juvonens målning Marian monet kasvot (Marias många ansikten). På vilket sätt syns kristendomens inverkan i målningen?

Fördjupa

6. a) Rita en cirkel som föreställer ett kalenderår. Skriv in nyåret högst uppe i cirkeln och midsommar längst ner. Skriv in på rätt ställe i årscirkeln de övriga kristna helgerna som är uppräknade i bilden nedanför.

Påsk Pingst

Kristi himmelfärdsdag

Trettondagen

Jul

Alla helgons dag

b) Påsken infaller vid olika datum varje år. Ta reda på hur datumet för påsken bestäms.

7. Om man vill använda söndagen till att vila, vad tycker du man borde göra då?

Tillämpa

8. Varför kan kristendomen kallas en mosaik?

9. Föreställ dig att du är en specialagent som kommit från en annan planet för att undersöka Finland. Du kan göra fem observationer som visar att de flesta finländare är kristna. Vilka fem kommer du på?

10. Ta reda på: a) När har julen börjat firas som en kristen högtid? b) Varför firar vi juldagen den 25 december? c) På vilket sätt hör Sankt Nikolaus till julfirandet?

Kristendomen och kulturen | 19

3

Kristendomens delning Egyptiern Botros springer längs Kairos smala gränder mot El Muallaqa-kyrkan. Han har bråttom för gudstjänsten i den koptiska kyrkan ska snart börja. När Botros kommer fram tar han av sig skorna och ser sig omkring. Inne i den 1600 år gamla kyrkan är det svalt och halvmörkt. Luften är tjock av rökelse. Kyrkan har alltid kännts hemlighetsfull fast han besökt den tillsammans med sin familj och släkt ända sedan han var liten.

Den koptiska kyrkans väggar är fulla av förgyllda bilder som föreställer den koptiska kyrkans helgon. Kvinnorna och flickorna som deltar i gudstjänsten har täckt sitt hår med spetsdukar, det är en urgammal tradition som man fortfarande högaktar. Gudstjänstdeltagarna sjunger nästan tvåtusen år gamla sånger på koptiska och arabiska till ackompanjemang av gamla slaginstrument. Den hemlighetsfulla musiken fyller kyrkan på samma sätt som under Botros avlägsna förfäders tid. ”Här har tiden stannat”, tänker Botros, ”inget har förändrats under tidens gång”. Stämningen i kyrkan är innerlig och bullret från Kairos gatuliv hörs bara svagt på avstånd.

Kristendomens delning | 33

➤ Omkring 400 år efter Jesus död hade kristendomen blivit det romerska rikets statsreligion. När riket delades i Västrom och Bysans delades också kyrkan. De följande århundradena medförde stora förändringar för kristendomen.

Det romerska riket delas

Konstantinopel är numera känd som Istanbul. Där finns Hagia Sofia – moskén (till vänster i bilden) som tidigare var den viktigaste kyrkan i Bysans. Vilka detaljer visar att Hagia Sofia är en muslimsk helig byggnad?

34 |

Det romerska riket hade blomstrat i århundraden men stegvis började det väldiga riket knaka i fogarna. År 395 e.Kr. visste kejsar Theodosius att han var nära döden och på sin dödsbädd delade han romarriket i två delar för att hans båda söner skulle få ett rike att styra. I stället för ett enhetligt Rom uppstod då två riken, Västrom och Östrom, som kallades Bysans.

Västroms huvudstad var staden Rom i nuvarande Italien. Rom hade varit kejsarnas boplats och romarrikets centralort. Bysans huvudstad blev Konstantinopel i nuvarande Turkiet. Konstantinopel var enligt dåvarande mått en väldig stad med över en miljon invånare innanför murarna.

Strider uppstår kring makt och ledarskap Det romerska rikets delning ledde också till att den kristna kyrkan började delas. Lärorna och den praktiska religionsutövningen utvecklades på olika sätt i Västrom och Östrom. Till exempel blev kyrkospråket i väst latin medan man använde grekiska i öst. Den västliga kyrkans präster fick inte gifta sig, men i den östliga kyrkan var det tillåtet. Den största konflikten handlade ändå om makten i kyrkan.

I Bysans ansåg man att den världsliga och den andliga makten skall samarbeta. Kyrkan leddes av patriarken av Konstantinopel, men kejsaren av Bysans som hade den världsliga makten var också aktiv i andliga frågor.

Till exempel skrev kejsar Justinianus böner, grundade tiotals kloster och lät bygga kyrkor. Kejsaren sammankallade kyrkomöten, medlade i stridsfrågor mellan de kristna och använde tidvis också militären för att lösa dem.

I Västrom styrdes kyrkan på ett annat sätt. Med början på 400-talet krävde biskoparna i Rom makten att bestämma över hela den västliga kyrkan. De motiverade sina krav med ett stycke ur Matteus­ evangeliet där Jesus ger nycklarna till himmelriket till sin lärjunge Petrus (Matt. 16:18−19). Eftersom Petrus traditionellt ansågs vara den första biskopen av Rom tyckte biskoparna som var Petrus efterträdare att de skulle stå över alla andra biskopar i Västrom. För att understryka detta började man använda titeln påve om biskopen av Rom, efter det latinska ordet papa, fader.

Påveämbetet förklaras med Bibelcitatet där Jesus säger: ”Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket”. (Matt. 16:18−19).

| 35

Förhållandet mellan den katolska och den ortodoxa kyrkan har förbättrats betydligt.

Påven och patriarken av Konstantinopel träffas numera regelbundet för att diskutera bland annat fredsarbete runt om i världen.

Den katolska och den ortodoxa kyrkan går skilda vägar Biskoparna i Bysans blev aldrig övertygade om de västromerska biskoparnas motiveringar för ett påveämbete och påven blev aldrig ledare för alla kristna. Påven blev däremot ledare för den västliga kyrkan som senare började kallas den katolska kyrkan. Den östliga kyrkan gick sin egen väg och utvecklades på ett annat sätt. Samarbetet mellan kyrkan och kejsarna i Bysans ledde till en rik kyrka med en helt egen karaktär, den som numera kallas den ortodoxa kyrkan.

Med tiden ledde den västliga och den östliga kyrkans olika uppfattningar om den kristna läran och den praktiska religionsutövningen till stridigheter. År 1054 bannlyste påven i Rom och patriarken i Konstantinopel varandra.

Bannlysningen innebar att båda förklarade den andra läran oduglig, att de var irrläror, och uteslöt den andre ledaren från den kristna gemenskapen.

Först år 1965 träffades den dåvarande påven och patriarken i Jerusalem och upphävde bannlysningarna.

Skillnader mellan den katolska och den ortodoxa kyrkan

36 | Kristendomens delning

Katolska kyrka

Ortodoxa kyrka

Uppkomstområde

Västrom

Östrom, det vill säga Bysans

Viktigaste stad

Rom

Konstantinopel

Språk

Latin

Grekiska

Viktigaste ledare

Påven

Patriarken av Konstantinopel

Prästernas ställning

Prästerna ogifta

Prästerna gifta

Nordafrika var kristendomens stödområde När Rom var som störst var Nordafrika en del av romarriket och var ett område med en stark kristendom. Till exempel hade kristna församlingar grundats i Egypten och Etiopien strax efter vår tideräknings början. I den tidiga kristendomen förekom det mycket oenighet om den rätta lärans innehåll och i Nordafrika var oenigheten särskilt stark. De nordafrikanska församlingarna redde ändå ut stridigheterna och det ledde till att läran utvecklades enligt lokala uppfattningar.

Biskop Augustinus från staden Hippo i Nordafrika fick en central betydelse för den kristna lärans utveckling. Augustinus lärde ut att människorna blir räddade endast genom Guds nåd, inte enligt sina gärningar. Han sa också att bara Gud vet vem som är en rättrogen kristen, människorna kan inte veta det. Augustinus tankar spreds snabbt genom hans lärjungar och skrifter och de blev småningom en del av kyrkans lära.

Augustinus ville inte resa från sin hemstad Hippos för han blev lätt sjösjuk. Hans tankar spreds därför från Afrika främst av hans elever och genom hans skrifter.

Muslimerna erövrar Nordafrika Medan kristendomen i Europa delades i den östliga och den västliga kyrkan ställdes kristendomen i Nordafrika inför andra utmaningar.

Kristendomen försvann nästan helt från Afrika på 600-talet på grund av den nya religionen islam som uppkom genom profeten Muhammeds arbete. De som följer islam kallas muslimer.

Muslimerna tog i snabb takt makten i hela Nordafrika. Till en början tolererade de muslimska erövrarna kristendomen men så småningom började de kristna förföljas. I Egypten tvingades de kristna bära ett tungt kors runt halsen som ett tecken på sin felaktiga tro. De kristnas barn fick inte gå i skola vilket effektivt hindrade deras möjligheter att göra karriär. I Etiopien måste de kristna bokstavligen gå under jorden, de började bygga kyrkor i underjordiska grottor.

Kristendomens delning

| 37

Trots förföljelserna överlevde den koptiska kyrkan in i modern tid och i dag hör ungefär tio procent av befolkningen i Egypten till den koptiska kyrkan. De kristna är en minoritet i området men den koptiska kyrkan är ändå den största kristna inriktningen i Mellanöstern. Den koptiska kyrkan har spridits från Egypten till bland annat Libyen och Sudan. Den koptiska gudstjänsten har förblivit nästan oförändrad från kyrkans uppkomst fram till våra dagar.

Kom ihåg ➤ När det romerska

riket kollapsade uppstod så småningom den katolska kyrkan i Västrom och den ortodoxa kyrkan i Bysans.

Under korstågen stred man om områden i nuvarande Israel

➤ Muslimerna erövra-

de med början på 600-talet stora områden i Nordafrika.

Ungefär hundra år efter profeten Muhammeds död hade muslimerna erövrat ett område som sträckte sig från nuvarande Spanien till nuvarande Iran.

Kristendomens heliga platser och byggnader i Jerusalem hade också kommit under muslimskt styre. De kristna gjorde flera krigståg för att återerövra de heliga platserna. Krigstågen, som senare började kallas korståg, pågick från slutet av 1000-talet till början av 1200-talet. Benämningen korståg kommer från bilden av ett kors som broderats på korsfararnas mantlar.

➤ Under korstågen

försökte de kristna erövra Jerusalem som hade kommit under muslimskt styre.

Islams

g utbrednin

Rom

Konstantinopel

Iberiska halvön Kabul

PERSIEN Bagdad Jerusalem Kairo

Arabiska halvön

Muslimska områden före profeten Muhammeds död år 632

Mecka

Muslimska områden till och med år 750

38 |

0

500

1000 km

Kristendomens skeden från Roms fall till korstågen Romarriket kollapsar 395 400

600

De romerska biskoparna börjar kräva ledar­skap över hela kyrkan 400-talet

Den katolska och den ortodoxa kyrkan går skilda vägar 1054 800

Islam uppkommer 600-talet

1000

Korstågen börjar 1095

1200

Korstågen slutar 1204

Under de senaste år­ tiondena har det gjorts många filmer om korstå­ gen, bland annat filmerna Arn – Tempelriddaren (2007) och Arn – Riket vid vägens slut (2008). Korstågens händelser har förskönats till spännande underhållning för vår tids människor.

Korstågens huvudsakliga mål var att återta Jerusalem från muslimerna.

Det gjorde man också flera gånger men muslimerna återtog makten varje gång. Under korstågen gjorde sig de kristna skyldiga till överdrivet våld och blodsutgjutelse. Korstågen skapade en bestående splittring mellan kristendomen och islam. Korstågen påverkade också kristendomens uppdelning i den katolska och den ortodoxa kyrkan. Under ett av korstågen anföll och förstörde korsfararna den ortodoxa kyrkans huvudstad Konstantinopel.

Den heliga Graal Enligt Bibeln åt Jesus före sin död en sista måltid tillsammans med sina lärjungar.

Under måltiden välsignade han brödet och vinet och gav åt lärjungarna. Vin­ bägaren som Jesus använde började senare kallas den heliga Graal. Enligt en annan legend samlade man Jesus blod i bägaren när man tvättade hans kropp för begravningen.

Den allmänna uppfattningen var att man genom att dricka ur den heliga Graal kunde få evigt liv. Senare uppstod en legend om att man hade hittat bägaren under korstågen och att den sedan dess har övervakats av tempelriddarna. Tempelriddarna var en militär organisation vars uppgift var att skydda kristna pilgrimer som besökte Jerusalem.

Ingen vet om den heliga Graal existerar men man har gjort många böcker, filmer och datorspel om letandet efter den. De mest kända är Indiana Jones och det sista korståget, Da Vinci-koden och Broken Sword: The Shadow of the Templars.

Kristendomens delning | 39

Kejsarinnan Theodora

H

ustrun till Bysans kejsare, Justinianus den Store, hette Theodora. Hon levde cirka 500–548. Sin barndom och ungdom tillbringade hon i Konstantinopels cirkus, ett nöjescentrum som bland annat arrangerade kapplöpningar.

Theodoras pappa Akakios hade hand om cir­ kusens björnar som uppträdde under pauserna i kapplöpningarna. Cirkusfolk som Akakios och hans familj föraktades allmänt och man ville inte ha med dem att göra.

Theodora hade en modig och bestämd lägg­ ning. Hon uppträdde redan som 15-åring ensam på cirkusarenan i erotiska föreställningar. Troli­ gen verkade hon också som prostituerad för rika cirkusbesökare. När hon var omkring tjugo år lämnade hon cirkusen och blev älskarinna åt en rik man i Nordafrika. Den romansen blev kortlivad och snart återvände hon till Konstan­ tinopel. Under resan tillbaka blev Theodora in­ tresserad av den ortodoxa tron och blev snabbt en hängiven förespråkare för tron.

När Theodora återvänt till Konstantinopel var hon kurtisan för rika män och troligen träffade hon då Justinianus som var officer i armén. De blev kära och gifte sig år 525. Justinianus krön­ tes till kejsare av Bysans senare samma år och han gjorde Theodora till sin medregent.

Theodora hade stor inverkan på rikets förvalt­ ning och lyckades genomföra lagar som för­ bättrade kvinnors och prostituerades ställning.

Hon påverkade också ärenden inom den orto­ doxa kyrkan genom att utnämna sina personliga favoriter till ledande uppgifter inom kyrkan runt om i riket och genom ändringar i guds­

40 | Kristendomens delning

Theodoras berättelse där en flicka från anspråkslösa förhållanden blir en mäktig kvinna som kejsarinna av Bysans har fascinerat människor i flera årtusenden.

Hennes berättelse har också blivit film.

tjänstordningen. Hon försökte också påverka val av påvar i den västra kyrkan men det lycka­ des hon inte med.

1. Fundera över varför kejsarinnan Theodora både beundrades och kritiserades.

2. På vilka grunder kan man påstå att Theodora som levde för 1500 år sedan var en modern kvinna?

Uppgifter Att fundera på

1. Förklara med egna ord: a) Västrom b) Bysans c) påven d) patriarken av Konstantinopel 2. Vilka två kyrkor uppkom vid kristendomens delning år 1054?

3. a) Vem var den första biskopen i Rom? – Augustinus – Konstantin den store – Muhammed – Petrus b) Varför började man kalla biskopen av Rom för påve?

4. a) Vilken ny religion började verka på 600-talet? b) Hur behandlade den nya religionens anhängare de kristna?

5. Varför gjordes korstågen?

Fördjupa

6. Augustinus hade tankar om vem som är en riktig kristen. Fundera över varför hans tankar fortfarande är aktuella.

7. Under Konstantinus den stores tid togs en symbol i bruk som består av två grekiska bokstäver, X (K) och P (R). Vems symbol är det?

8. a) Fundera över hur korstågen motiverades på sin tid. b) Tycker du dessa motiveringar stämmer överens med vad Jesus undervisade och hur han levde?

Tillämpa

9. På nuvarande Israels område har många krig förts under århundradena. a) Använd Internet eller tidningar och hitta nyheter som beskriver läget i Israel i dag. b) Vad har orsakat oroligheter i området enligt de nyheter du hittade?

10. Ta reda på hur katoliker och ortodoxa förhåller sig till varandra i dagens värld.

Kristendomens delning | 41