VarSiffervarld6A_bladderex

Page 1


Redaktör: Maria Palmén

Grafisk form: Maija Hurme

Ombrytning: Julia Glasberg och Ulrika Fougstedt/Indevit

Omslag: Julia Glasberg

Illustrationer och omslagsbild: Marjo Nygård

Foton: Shutterstock

Första upplagan 2025

© 2025 Maria Ahlberg, Maria Stenberg och Schildts & Söderströms

Kopieringsvillkor

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen. Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket utan Kopiostos kopieringslicens. Mer information ger Kopiosto (kopiosto.fi).

Det är inte tillåtet att redigera, anpassa eller på annat sätt bearbeta den här läroboken, eller delar av den, exempelvis genom att skapa olika versioner eller översätta innehållet till ett annat språk. Innehållet i den här boken får varken helt eller delvis föras in i någon tjänst eller något verktyg baserat på artificiell intelligens eller i någon annan digital miljö.

ISBN 978-951-52-6270-7

tILl dIG soM ANVÄndEr BoKEn

Det sägs att matematik är ett universellt språk. Det betyder att alla människor i världen kan förstå det oberoende av modersmål. Att lära sig matematik innebär samtidigt att lära sig matematikspråket. För att kunna kommunicera matematik måste du känna till en mängd olika symboler och beteckningar.

I Vår siffervärld 6A repeterar du de fyra räknesätten och lär dig mer om hur man räknar med bråk, decimaltal och procent.

Du får också bekanta dig med matematikens historia. Kanske vet du redan att vi räknar sekunder, minuter och timmar enligt samma talsystem som babylonierna använde för 5 000 år sedan i Mesopotamien? Och romerska siffror har du säkert stött på i många sammanhang.

Temat i Vår siffervärld 6A är världen. Tillsammans med Decibel och Vektor får du bekanta dig med kända sevärdheter i när och fjärran. Många av dem är bekanta även från andra skolämnen.

Vi hoppas att du ska trivas i Decibels och Vektors sällskap.

Välkommen till Vår siffervärld 6A!

KApıtEl 1 KApıtEl 2

dE FyRA RÄKNEsÄttEn

Lektioner:

1. Addition och subtraktion s. 8

2. Räkna med negativa heltal s. 11

3. Multiplikation s. 14

4. Multiplicera en talsort i taget s. 17

5. Multiplikation med uppdelning i faktorer s. 20

6. Multiplikation med uppställning s. 23

7. Division s. 26

8. Lång division s. 29

9. Lång division med decimaler i svaret s. 32

10. Öva lång division s. 35

11. Räknesättens ordningsföljd s. 38

12. Stora tal s. 41

13. Överslagsräkning s. 44

14. Textuppgifter s. 47

15. Hur bra kan du det här? s. 50

Sammanfattning s. 53

BrÅk

Lektioner:

16. Omvandla bråk s. 57

17. Förkorta bråk s. 60

18. Addera och subtrahera liknämniga bråk s. 63

19. Gör bråk liknämniga s. 66

20. Addera och subtrahera bråk med olika nämnare s. 69

21. Öva bråk s. 72

22. Multiplicera bråk med heltal s. 75

23. Öva multiplikation med bråk s. 78

24. Räkna bråkdelar av ett heltal s. 81

25. Dividera bråk med heltal s. 84

26. Öva division med bråk s. 87

27. Räknesättens ordningsföljd s. 90

28. Textuppgifter s. 93

29. Hur bra kan du det här? s. 96

Sammanfattning s. 99

KApıtEl 3

dEcIMALtAl OCH prOCENt

Lektioner:

30. Från bråk till decimaltal s. 103

31. Addera och subtrahera decimaltal s. 106

32. Multiplicera decimaltal med heltal s. 109

33. Multiplicera decimaltal med decimaltal s. 112

34. Multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000 s. 115

35. Dividera decimaltal med heltal s. 118

36. Division med decimaltal i nämnaren s. 121

37. Jämför decimaltal s. 124

38. Avrunda decimaltal s. 127

39. Dividera decimaltal med lång division s. 130

40. Procent s. 133

41. Beräkna procentandelen av ett tal s. 136

42. Öva procenträkning s. 139

43. Procent som huvudräkning s. 142

44. Textuppgifter s. 145

45. Hur bra kan du det här? s. 148 Sammanfattning s. 151

KApıtEl 4 sIFFErsPÅr

Lektioner:

46. Palindromtal s. 155

47. Romerska tal s. 158

48. En asiatisk multiplikationsalgoritm s. 161

49. Det babyloniska talsystemet s. 164

50. Korrigera felet s. 167

51. Magisk matematik s. 170

52. Hur bra kan du det här? s. 173 Sammanfattning s. 175

KApıtEl 5

REpEtItION

Lektioner:

53. Repetera de fyra räknesätten s. 178

54. Repetera bråk s. 181

55. Repetera decimaltal och procent s. 184

hur bRA kAN du dEt här?

Kapitel 1 s. 187

Kapitel 2 s. 187

Kapitel 3 s. 188

Kapitel 4 s. 189

NORDAMERIKA

NORRA ISHAVET

ATLANTEN

Panamakanalen

STILLA HAVET

ANTARKTISKA OCEANEN

SYDAMERIKA

Suezkanalen Gibraltar

Godahoppsudden

Malackasundet

INDISKA

OCEANEN

kAPItEl 1 dE FyRA RÄKNEsÄttEn

Jag lär mig begreppen heltal, naturliga tal och negativa tal.

Jag lär mig dela upp tal i faktorer.

Jag lär mig lägga till nollor i täljaren då den långa divisionen inte går jämnt ut.

Jag lär mig räkna med miljoner och miljarder.

Jag lär mig använda överslagsräkning.

1. AddItIon och subtrAktIon

ADDITION

56 + 78 = 134

Det finns många olika metoder för huvudräkning, men ibland är det enklare att ställa upp och räkna.

term term summa

357 + 148

= 357 + 100 + 40 + 8

= 457 + 40 + 8

= 497 + 8 = 505

563 + 148

Dela upp och räkna en talsort i taget.

Kontrollera alltid att ditt svar är rimligt.

SUBTRAKTION

321 – 16 = 305

term term differens

624 – 579

= 624 – 500 – 70 – 9

= 124 – 70 – 9

= 54 – 9 = 45

1. Addera. 2. Subtrahera.

a. 37 + 78

b. 54 + 85

c. 5 + 47

d. 253 + 342

e. 181 + 419

f. 725 + 444

a. 57 – 38

b. 83 – 26

c. 55 – 18

d. 164 – 29

e. 742 – 234

f. 613 – 108

Skriv talsorterna under varandra.

3. Räkna.

Vad är summan av talen 444 och 666?

Summan av två tal är 568. Den ena termen är 137. Vilken är den andra termen?

Summan av två lika stora termer är 528. Vilka är termerna?

Vad är differensen mellan talen 1 000 och 567?

Differensen mellan två tal är 384. Den ena termen

är 58. Vilken är den andra termen?

Vilken är differensen mellan två lika stora tal?

4. Addera med uppställning. Skriv den bokstav som motsvarar ditt svar.

2 647 + 1 675

1 380 + 6 935

567 + 3 870

2 087 + 985

6 707 + 624

2 360 + 851

6. Räcker pengarna? Svara ja eller nej.

a.

b.

c.

d.

1 400 € för två personer till Kina

1 300 € för två personer till Indien

2 400 € för tre personer till Egypten

1 860 € för två personer till Mexiko

Cheopspyramiden, Egypten 795 €/person

Kinesiska muren, Kina 690 €/person

5. Subtrahera med uppställning. Skriv den bokstav som motsvarar ditt svar.

671 – 258 746 – 250 171 – 94 1 200 – 191 6 001 – 5 067 1 242 – 536

Machu Picchu, Mexiko 931 €/person

Taj Mahal, Indien 657 €/person

KLURING

Det senaste året tillverkades 57 952 618 bilar i världen och dubbelt så många cyklar. Räkna ut hur många cyklar som tillverkades och skriv antalet med bokstäver.

7. Addera.

a.

b.

c. 1 370 + 430 + 48 4 540 + 330 + 16 6 870 + 130 + 31

9. Subtrahera.

a.

8. Addera med uppställning.

a. b.

c.

150 + 6 471 + 329

45 + 502 + 8 383

813 + 6 + 7 475

10. Subtrahera med uppställning.

b. c. 4 400 – 2 400 – 700

1 700 – 500 – 400 6 900 – 2 000 – 800

11. Räkna.

a. b. c. 340 – 160 + 577

570 + 270 – 364 1 800 – 930 – 390

a. b. c. 5 140 – 348 2 508 – 1 429 4 911 – 2 856

13. Addera.

a. b. c. 58 + 74 105 + 288 571 + 629

15. Addera med uppställning.

a.

b.

12. Räkna med uppställning.

a. b. c.

146 + 472 – 520

5 800 – 1 950 + 653

749 + 139 – 379

TRÄNA

14. Subtrahera.

a. b. c. 130 – 43 554 – 136 511 – 309

16. Subtrahera med uppställning.

2 695 + 4 575 344 + 1 747

c. 2 274 + 1 555

a. b. c. 4 260 – 2 850

9 000 – 157 7 732 – 3 283

17. Fundera! När är det bäst att räkna med uppställning? Diskutera med en vuxen där hemma.

2. RÄKNA MEd nEGAtIVA HELtAl

HELTAL

I vårt talsystem finns tio siffror: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

Ett heltal är ett tal utan decimaler eller bråk och kan vara positivt, negativt eller 0.

Talet 0 och de positiva heltalen bildar tillsammans de naturliga talen.

De negativa talen finns till vänster om talet 0 på tallinjen.

naturliga tal positiva tal negativa tal

ADDITION MED NEGATIVA TAL

Gå till höger då du adderar.

+ 5 = 2

1. Ge exempel på fem

2. Välj rätt tecken <, = eller >.

–13 ? 0 a. b. c. d. siffror naturliga tal mindre än 12 negativa tal större än –18 heltal mellan –15 och 1.

På utetermometern finns de negativa talen under 0°C. Termometern på bilden visar –15°C.

SUBTRAKTION MED NEGATIVA TAL

Gå till vänster då du subtraherar.

– 5 = –3

3. Fortsätt talföljden. Skriv de tre följande heltalen.

–3 ? 4

–4 ? –5

4. Räkna. Skriv den bokstav som motsvarar ditt svar.

–14 + 20 –23 + 23 20 – 32

b. e. h.

a. d. g. 4 – 10 –4 + 7 1 – 10

–15 –25 –10 –20 –5

5. Räkna. Skriv den bokstav som motsvarar ditt svar.

1 – 4 + 11

28 – 19 – 7 –11 – 8 + 25 –5 – 12 + 25

–29 + 30 – 7

b. d. f. h. j.

c. f. i. –6 – 6 5 – 8 –16 + 13 –3 + 8 – 5 13 + 29 – 46 36 – 17 – 15 6 – 16 + 2 –41 + 20 + 19

6. Vilket tal ligger mitt emellan talen?

a. –8 och 4

b. 15 och 23 c. –13 och 23 d. –23 och –7

7. Skriv uttrycket och räkna.

a.

b.

c.

På kvällen var det –3°C. Under natten sjönk temperaturen med 15°C. Hur kallt var det på natten?

I Adelaide i Australien är medeltemperaturen i januari 28°C. I Finland är medeltemperaturen 32°C lägre. Vilken medeltemperatur har vi i Finland i januari?

Den kallaste temperaturen som uppmätts på Antarktis är –89°C. Den varmaste temperaturen som uppmätts på jorden är 57°C (Death Valley, Kalifornien, Nordamerika år 1913). Vilken är differensen mellan temperaturrekorden?

KLURING

Avståndet mellan A och B är en tredjedel av avståndet mellan A och C. Vilket tal finns vid B på tallinjen?

8. a.

b.

c. Skriv uttrycket och räkna.

De första civilisationerna fanns i Sydamerika redan 2 800 år f.v.t.

För ungefär hur länge sedan är det?

Nascafigurerna i Peru tros vara gjorda 200 år f.v.t.

Hur gamla tror man att figurerna är?

Inkastaden Machu Picchu byggdes i slutet av 1400-talet men övergavs

plötsligt år 1572. För hur länge sedan övergavs staden Machu Picchu?

9.Skriv uttrycket och räkna. Världens djupaste djuphavsgrav Marianergraven är 11 034 meter djup. Världens högsta bergstopp Mount Everest är 8 849 meter över havet (m.ö.h.).

Hur stor är höjdskillnaden mellan dem?

10.Skriv uttrycket och räkna.

a. b. Titicacasjön är världens högst belägna sjö. Den ligger 3 812 meter över havet, på gränsen mellan Peru och Bolivia. På sjöns djupaste ställe är det 281 meter upp till vattenytan.

Hur många meter över havet ligger den lägsta punkten?

Bolivias huvudstad La Paz ligger 3 640 meter över havet och är den högst belägna huvudstaden i världen. H-huset vid Vasa Centralsjukhus är 60 meter högt. Ungefär hur många gånger högre upp är du om du befinner dig i La Paz än på översta våningen på sjukhuset?

11.Ge exempel på fyra

a.

b.

c. d. siffror naturliga tal mindre än 100 negativa tal större än –100 heltal mellan –3 och 3.

13.Välj rätt tecken <, = eller >.

TRÄNA

12.Räkna. Ta hjälp av tallinjen på sidan 12 vid behov.

–4 + 13 17– 14 –11 + 5

–15 – 3 16 –18 5 – 18

a. –3 ? 2

d. –17 ? –15

b. 15 ? –14

e. –8 ? –12 c. 34 ? –7 f. 22 ? 23

14. Fundera! Ta reda på tre fakta om sjön Deep Lake på Antarktis.

14. tEXtuPpGIFtER

Varje finländare borde köpa högst 5 nya plagg per år.

1. Räkna.

a. Addera talen 268 och 185.

b. Summan av två tal är 604. Den ena termen är 590. Vilken är den andra termen?

c. Subtrahera talet 275 från talet 433.

d. Differensen av två tal är 157. Den ena termen är 80. Vilken är den andra termen?

2. Avläs tabellen.

a. Vilken dag var temperaturen högst?

b. Vilken dag var temperaturen lägst?

c. Vilken är temperaturskillnaden mellan den högsta och den lägsta temperaturen?

Medeltemperatur °C (natt)

3. Skriv en multiplikation och beräkna produkten då faktorerna är

a. 2, 5 och 18

b. 12 och 200

c. 3 och 65

d. 7 och 38.

4. Skriv divisionen och beräkna kvoten då

a. täljaren är 3 600 och nämnaren 60

b. täljaren är 154 och nämnaren 7

c. täljaren är 462 och nämnaren 42

d. täljaren är 358 000 och nämnaren är 1 000.

5. Läs tidningsartikeln och beräkna plaggets PPA för

a. en skjorta för 19,80 € som du använder 3 dagar

b. en tröja för 39,90 € som du använder 10 dagar

c. en jacka för 90 € som du använder varje dag i fyra månader

d. ett par skor för 135 € som du använder varje dag i tre månader.

Köp smart – räkna ut plaggets PPA

När vi handlar kläder, tänker vi ofta på hur mycket plagget kostar i butiken. Men visste du att ett smart sätt att tänka på är pris per användning (PPA)? Det är ett sätt att förstå hur mycket ett plagg egentligen kostar per gång du använder det – och det kan hjälpa dig att göra bättre val när du handlar.

Vad är PPA?

PPA, eller priset per användning, är ett sätt att dela upp priset för ett plagg beroende på hur många gånger du använder plagget. Ju fler gånger du använder plagget desto lägre är faktiskt priset.

Varför är detta viktigt?

Att tänka på PPA kan hjälpa dig att göra mer hållbara och kloka val när du handlar. Om du köper en dyr tröja som håller länge och du använder den ofta, kan den visa sig vara billigare än en billigare tröja som snabbt går sönder eller du bara använder några få gånger.

Så nästa gång du handlar, tänk på hur mycket du verkligen kommer att använda ditt nya plagg. Det kan hjälpa dig att göra smartare och mer hållbara val!

Ett exempel – tröjan

Låt oss säga att du köper en tröja för 25,40 €. Om du bara använder den en gång så är kostnaden per användning 25,40 €. Men om du använder den många gånger, till exempel tio gånger, kan du räkna ut PPA genom att dela priset med antalet användningar.

Så här gör du: 25,40 € / 10 användningar = 2,54 € per användning

Det betyder att varje gång du använder tröjan kostar den bara 2,54 €. Ju fler gånger du använder tröjan, desto billigare blir den per användning!

KLURING

Skriv uttrycken i storleksordning.

6. Läs tidningsreportaget och räkna ut ungefär hur mycket textilier och kläder som årligen

a. köps i Finland

b. slängs i Finland

c. samlas in via välgörenhet i Finland.

Det bor 5,6 miljoner människor i Finland.

Slit och släng – dags att tänka om!

Visste du att varje person i Finland i snitt köper 14 kg kläder och textilier varje år? Samtidigt slänger vi 8 kg per person i soporna – kläder som oftast skulle kunna återvinnas eller lagras. Endast 3 kg per person skänks till välgörenhet. Resten blir avfall som påverkar miljön negativt.

Hur kan vi förändra detta? Här är några enkla tips:

- Köp mindre, men bättre kvalitet – kläder som håller längre sparar både pengar och miljö.

- Skänk eller sälj istället för att slänga – någon annan kan ha nytta av det du inte vill ha.

- Byt med vänner eller handla secondhand – bra för både plånboken och planeten!

Små förändringar i våra shoppingvanor kan göra stor skillnad. Nästa gång du vill köpa något nytt - fundera på om du verkligen behöver det! !

TRÄNA

7. Räkna.

a. Addera talen 637 och 78.

b. Summan av två tal är 730. Det ena talet är 135. Vilket är det andra talet?

c. Subtrahera talen 311 och 158.

d. Differensen av två tal är 247. Det ena talet är 68. Vilket är det andra talet?

8. Skriv en multiplikation och räkna ut produkten då faktorerna är

a. 3, 7 och 10

c. 8 och 41

9. Skriv divisionen och räkna ut kvoten då

a. täljaren är 5 600 och nämnaren 70

b. täljaren är 104 och nämnaren 8

c. täljaren är 286 och nämnaren 13

d. täljaren är 17 000 och nämnaren 100.

10. Fundera! Vart tar dina avlagda kläder vägen?

b. 35 och 200

d. 27 och 56.

15. HUR bRA kAN du dEt här?

Testa vad du har lärt dig i kapitlet.

Efter varje uppgift får du veta var du kan öva mera.

1. Addera och subtrahera.

a. 76 + 38

d. 62 – 15

2. Ge exempel på två

a.

b.

c.

d. siffror naturliga tal mindre än 15 negativa tal större än –10 heltal mellan –5 och 5.

3. Räkna med uppställning.

4. Multiplicera.

a. 7 ⋅ 8 7 ⋅ 80

ntrollera på 7.

Kontrollera dina svar längst bak i boken sidan 187.

b. 355 + 216 e. 244 – 127

c. –10 + 24 f. –2 – 17

a. 673 + 5 697 c. 24 ⋅ 217 b. 4 062 – 195

Öva mera i lektion 1, 2 och 6.

5. Skriv av uttrycket och multiplicera en talsort i taget. Addera sedan multipeln 10.

a. 3 ⋅ 256 13 256 b. 5 ⋅ 143 15 143 c. 7 ⋅ 129 17

6. Dela upp talet i fyra faktorer.

a. 36 c. 84 b. 60

7. Multiplicera faktorerna i den ordning som bäst passar ditt sätt att räkna. Skriv produkten.

Öva mera i lektion 3–5.

8. Skriv av uttrycket och dividera på valfritt sätt.

3

9. Räkna med lång division.

10. Skriv av uttrycket och räkna

11. Hur många miljoner är

a. 1 miljard

b. 0,7 miljarder

c. 4,5 miljarder?

Öva mera i lektion 7–10.

12. Höj det ena talet och sänk det andra. Räkna med överslagsräkning. Vilket tal är närmast det exakta svaret? Skriv bokstaven så får du en vanlig engelsk förkortning.

a. 3 748 + 2 381 ≈ b. 3 799 + 1 119 ≈ c. 13 ⋅ 27 ≈ d. 9 ⋅ 320 ≈

000 A

000 T

13. Höj eller sänk båda talen. Räkna med överslagsräkning. Vilket tal är närmast det exakta talet? Skriv bokstaven så får du en engelsk förkortning.

a. 13 394 – 8 285 ≈ b. 21 986 – 13 859 ≈ c. 19 400 ∶ 97 ≈ c. 7 123 ∶ 6 ≈ 2

14. Skriv uttrycket och räkna.

a. Medeltemperaturen i Anchorage, Alaska, är 15°C i juli och –10 � C i januari. Hur stor är differensen mellan medeltemperaturerna?

b. Atwood Concert Hall i Anchorage rymmer 2056 personer. En biljett till baletten Cinderella kostar i medeltal $49. Hur stora är biljettintäkterna om föreställningen är slutsåld?

c. 4 kg alaskasej kostar 54 €. Hur mycket kostar 1 kg alaskasej?

d. 6 kg kammusslor kostar 261 €. Hur mycket kostar 1 kg kammusslor?

15. Räkna.

a. Summan av två tal är 317. Det ena talet är 285. Vilket är det andra talet?

b. Differensen av två tal är 86. Det ena talet är 113. Vilket är det andra talet?

c. Vilken är produkten då faktorerna är 8 och 37?

d. Vilken är kvoten då täljaren är 210 och nämnaren är 5?

16. Avståndet mellan A och B är två femtedelar av avståndet mellan A och C. Vilket tal finns vid B på tallinjen?

Öva mera i lektion 11–14.

Öva mera i Kluringar.

17. Hur bra kan du det här? Välj alternativet som stämmer in på dig.

a. Jag kan det här bra!

b. Jag kan det här ganska bra.

c. Jag behöver öva mera.

sAmMAnFAttNING

ADDITION

38 + 27 = 65 term term summa

286 + 175 = 286 + 100 + 70 + 5 = 386 + 70 + 5 = 456 + 5 = 461

479 + 264 4 7 9 + 2 6 4 7 4 3 1 1

Dela upp och räkna en talsort i taget.

Skriv talsorterna under varandra.

SUBTRAKTION

762 − 294 = 762 − 100 − 90 − 4 = 562 − 90 − 4 = 472 − 4 = 468 431 − 155 = 276 term term differens

ÖVERSLAGSRÄKNING

ADDITION OCH MULTIPLIKATION

Höj det ena talet och sänk det andra.

SUBTRAKTION OCH DIVISION Höj eller sänk båda talen. ADDITION MED NEGATIVA TAL

naturliga tal positiva tal negativa tal

RÄKNEORDNING

1. Parenteser.

2. Multiplikation och division från vänster till höger.

3. Addition och subtraktion från vänster till höger.

STORA TAL !

Så här uttalar du 8 231 613 070 tusen miljoner miljarder

MULTIPLIKATION

Multiplikation är kommutativ. Det betyder att du kan multiplicera i den ordning som bäst passar ditt sätt att räkna. 8 ⋅ 6 ⋅ 5 = 8 ⋅ 5 ⋅ 6 = 40 ⋅ 6 = 240 8 6 5 = 240 faktor faktor faktor produkt produkt

MULTIPLICERA EN TALSORT

Dela upp och multiplicera en talsort i taget. Addera.

Då du vet vad 3 ⋅ 748 är kan du addera produkten av 10 ⋅ 748. 3 ⋅ 748 = 3 ⋅ 700 + 3 ⋅ 40 + 3 ⋅ 8 = 2 100 + 120 + 24 = 2 244

UPPDELNING I FAKTORER

Att dela upp tal i faktorer kan göra det lättare att räkna stora multiplikationer.

MULTIPLICERA MED UPPSTÄLLNING

1. Multiplicera.

2. Skriv minnessiffran till höger om uppställningen.

3. Addera.

Kort division

Dela upp täljaren

DIVISION

Lång division

Då divisionen inte går jämnt ut kan du skriva ett decimaltecken efter täljaren och lägga till nollor.

1. Dividera

2. Multiplicera.

3. Subtrahera.

4. Flytta ner.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
VarSiffervarld6A_bladderex by Schildts &amp; Söderströms - Issuu