vägunderhåll
Hård vinter betyder sämre vägunderhåll De senaste årens kalla och snörika vintrar har inneburit extra mycket arbete för landets snöröjare och Trafikverket har två år i rad tvingats gräva djupt i underhållsbudgeten. Resultatet blir färre pengar till det vanliga underhållet av våra vägar men informationsansvarige Pär Gustavsson menar att det ändå inte finns någon större anledning till oro. Text: Niclas Kindvall illustration: Emma Hanqvist
Nyss utslagna björkar och varma vindar gör det en smula svårare att minnas den gångna vinterns trafikkaos på många platser i Sverige. Stundtals tvingades entreprenadföretagen arbeta i skift med att forsla bort snömassor och hålla vägarna farbara. Pär Gustafsson på Trafikverket, myndigheten som ansvarar för de statliga vägarna, medger att kostnaderna för vintervädret har varit betydligt större än budgeterat de senaste åren. Ett faktum som påverkar exempelvis planerade beläggningsarbeten under sommarhalvåret. – Ur en total budget på nio miljarder kronor har vi budgeterat med två miljarder för vinterunderhållet. Där drog vi över med ungefär 270 miljoner under 2010 och det är klart att det märks även i en så stor budget.
13 procents ökning Trafikverkets anslagna summa löper per kalenderår vilket betyder att varje sådant år egentligen omfattar två vintrar – januari till mars samt månaderna innan jul och nyår. Därför blir det lite krångligare att jämföra det vi normalt sett benämner som en vinter med nästa. Under detta års första månader har dock utfallet varit i princip lika stort som under 2010. – Ganska exakt 13 procent över vad vi räknade med, säger Pär Gustafsson. Pengar som går till snöröjning, halkbekämpning, bortforsling av snö och övrigt vinterunderhåll som kantskärning och renhållning. Att ökningen påverkar Trafikver-
finns det behov av ett återtagande av eftersläpningen.
kets arbete med att hålla vägbeståndet i gott skick är ingen hemlighet. Det talas ofta om att de svenska statliga vägarna bär på en underhållsskuld. – I de här fallen prioriterar vi vinterväghållningen. Vissa år kan vi vara tvungna att pruta på underhållet under sommartid. Ett beläggningsarbete mellan punkt A och punkt B kan vi senarelägga och skylta upp, det går att stå ut med sprickor i vägen men vi kan inte sluta ploga på vintern.
Vintrarna granskas
Vissa utmaningar kvarstår Underhållsskulden då? Jo, Trafikverket är medvetet om problemet och under oktober 2010 presenterades en konsultrapport om tillståndet på nationens vägar. Där konstateras att en viss eftersläpning är ett faktum. Konsultfirman McKinsey & Company är dock ändå försiktigt positiv. Man menar att det tekniska tillståndet hos anläggningarna har förbättrats mellan 2004-2009. Vissa utmaningar kvarstår emellertid; Trafikverket saknar en tydlig bild av underhållsbehovet enligt rapporten som föreslår en ordentlig kartläggning över det tekniska tillståndet - en grund för vad som underhållsmässigt bör göras, hur det bör göras och till vilka kostnader. En parameter som nämns bland punkterna är samhällskostnaden (förseningar med mera) till följd av bristande underhåll. – Slutsatsen är ändå att vägtillståndet är okej, åtminstone jämfört med järnvägen som granskas i samma rapport, menar Pär Gustafsson. Så visst
Pär Gustafsson på Trafikverket hoppas att de kommande vintrarna blir milda.
Pär Gustafsson menar också att det finns ytterligare en fråga som måste ställas i sammanhanget. – Hur mycket är vi som skattebetalare beredda att lägga på just den här verksamheten? Vad är en rimlig nivå? Trafikverkets budget för vinterunderhåll beräknas i ett historiskt perspektiv. De senaste fem årens vintrar granskas och ligger till grund för hur stor summa som öronmärks för den kalla årstiden. – Vi tittar inte på några väderprognoser, skrattar Pär Gustafsson, vi försöker bara göra en så bra uppskattning som möjligt. När man tittar tillbaka så har vi haft ganska bra planering. Vissa vintrar har vi nästan haft Mälardalsklimat i Norrland och då har vi kunnat hämta igen underhållsmässigt för de sparade pengarna. – Man kan ju fortfarande hoppas på milt klimat i november och december.
Fakta Trafikverket Trafikverket har cirka 6 500 anställda och ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag. Dessutom för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket inledde sin verksamhet den 1 april 2010 och övertog då de uppgifter och ansvarsområden som tidigare sorterade under Banverket och Vägverket krossordet # 111
15