__MAIN_TEXT__

Page 26

materialhantering

Cirkulära visioner I Sveriges storstadsregioner består runt en fjärdedel av alla godstrans­porter av jord och berg. Dessa bidrar till en knapp tredjedel av den samlade mängden koldioxidutsläpp från den tunga trafiken. En mer cirkulär materialhantering skulle förbättra för både entreprenörer och miljö. TEXT: NICLAS KINDVALL

U

tvecklingsföretaget Ecoloop är specialister på att driva processer för effektivare resurshantering. Ett aktuellt projekt handlar om hur framtidens materialförsörjning i storstadsregionerna skulle kunna fungera på ett effektivare och miljövänligare sätt. Många stora infrastrukturprojekt,

Den här sortens verk­ samheter bullrar och dammar, vi behöver hitta ny teknik för att minska påverkan.

Kristina Lundberg

som exempelvis Förbifarten i Stockholm, genererar stora mängder materialmassor av olika slag; varav många redan är eller kan omvandlas till eftertraktade råvaror. Det kan handla om bergmassor, grus och sand eller morän av god kvalitet. Problemet är att det ofta saknas platser som kan ta emot, förädla och lagerhålla produkterna. Följden blir att massorna behöver transporteras långa sträckor, negativt både ur miljömässig och ekonomisk synvinkel. – Samhället behöver temporära återvinningsytor i tätortsnära lägen, säger Kristina Lundberg, projektledare på Ecoloop. Problemet är förstås att hitta dessa ytor och reservera dem för den här uppgiften. Det behövs helt enkelt strategier

och en samverkan mellan myndigheter och entreprenörer. Kommunerna måste inse vikten av sådana ytor och entreprenörerna, exempelvis bergmaterialbranschen, behöver hitta fungerande affärsmodeller. Minskade transporter i hela kedjan, ökad återvinning och nära till kunderna som efterfrågar materialet är potentiella vinster med ett fungerande system.

Tillfälliga ytor

FOTO: SBMI

Ecoloop har utvecklat ett verktyg – Optimass – med vilket det går att räkna på hur mycket material som behövs framöver och var den största efterfrågan kommer att finnas. – Naturligtvis blir prognoserna osäkrare ju längre fram vi kommer men det går absolut att förutsäga var materialbehovet kommer vara störst, säger Kristina Lundberg. Och det är precis i de områdena som återvinningsytor behöver etableras. Ytor som tillfälligt uppstår för uppgradering och återvinning av material. Hon exemplifierar med vår östra granne Finland där man i Helsingforsregionen utarbetat en handlingsplan när det gäller just återvinningsplatser för massor. Planen sträcker sig ända fram till år 2050. – Det är förstås svårt att jämföra mellan länder men det projektet är en fingervisning om vad som faktiskt är möjligt.

Ny teknik viktig

Tätortsnära verksamheter betyder minskade transporter, ökad återvinning och nära till kunderna.

26

KROSSORDET # 148

Det är förstås inte alldeles enkelt att etablera den här typen av verksamheter på de platser där de miljömässiga och logistiska vinsterna är som störst. För att dra maximal nytta av cirkulära materialflöden behöver återvin-

Profile for Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Stenkoll #148  

Stenkoll #148

Stenkoll #148  

Stenkoll #148

Profile for sbmi
Advertisement