materialförsörjning
Brist pĂ„ ballast? Behovet av ballast ökar â inte minst i den expansiva Stockholmsregionen. Men rĂ€cker kapaciteten? En ny rapport förutspĂ„r en brist pĂ„ nĂ„gra Ă„rs sikt. TEXT: HANS LUNDGREN
K
onsultföretaget Ecoloop har pĂ„ uppdrag av SBMI analyserat kapaciteten för ballast i Stockholm. Kontentan Ă€r att resurserna inte rĂ€cker till i lĂ€net och att en brist uppstĂ„r inom nĂ„gra Ă„r. Det finns ett par faktorer som möjligtvis kan göra att situationen inte behöver bli sĂ„ allvarlig, enligt rapporten. Den ena Ă€r om lĂ€nsstyrelsen ger tillstĂ„nd till fler tĂ€kter i Stockholms lĂ€n. Den andra Ă€r uttaget av entreprenadberg frĂ„n infrastrukturprojekt de nĂ€rmaste Ă„tta Ă„ren. Ă andra sidan â skulle stora infrastrukturprojekt bli fördröjda blir bristen pĂ„ ballast Ă€n större. â Rapporten stĂ€mmer med den bild av verkligheten som vĂ„ra medlems företag ger. Det Ă€r viktigt att visa hur lĂ€get Ă€r för beslutsfattare och myndigheter. De har inte alltid tillrĂ€cklig kunskap om ballastkapaciteten, kom-
FOTO: RICKARD FORSBERG
â
Det Àr förstÄs bra om entreprenadberg kan Ätervinnas. Men dÄ mÄste det finnas ytor dÀr det kan tas om hand.
36
KROSSORDET # 144
Gustaf Werner
menterar Gustaf Werner, Nordenchef för Skanska Industrial Solutions och ordförande i SBMI.
LĂ€ngre transporter Kapacitetsbristen fĂ„r följder, pĂ„pekas i rapporten. Ett exempel Ă€r att ökningen av koldioxidutslĂ€pp blir betydande, till följd av fler transporter. Ăkad trĂ€ngsel och risk för olyckor Ă€r andra exempel. LĂ€ngre transporter leder ocksĂ„ till ökade kostnader för bostadsbyggandet. Enligt rapporten kan politikerna minska problemen med tung lastbilstrafik genom att underlĂ€tta möjligheterna att lossa ballast frĂ„n fartyg till terminaler nĂ€ra vattnet. Att ta in ballast med jĂ€rnvĂ€g bör ocksĂ„ frĂ€mjas. I Stockholm Ă€r problemet att det Ă€r trĂ„ngt pĂ„ spĂ„ren in till staden. SpĂ„rkapaciteten rĂ€cker inte till, vilket begrĂ€nsar möjligheterna till ballasttransporter pĂ„ jĂ€rnvĂ€g. Rapporten har analyserat tillgĂ„ngen pĂ„ ballast fram till 2030. NĂ€r det gĂ€ller kommersiella tĂ€kter konstaterar man att tillstĂ„ndsgivningen Ă€r komplicerad och prövningen kan resultera i ett avslag med motivering att behov av bergmaterial saknas. NĂ„got som skett i Stockholms lĂ€n under senare Ă„r. Hur sökande ska styrka behovet av en tĂ€kt har inte tillstĂ„ndsmyndigheterna beskrivit. Sedan maj 2016 har heller inga nya tĂ€kttillstĂ„nd beviljats i lĂ€net. NĂ€r det gĂ€ller entreprenadberg, det vill sĂ€ga överskott i samband med exploatering för bostĂ€der, vĂ€gar och annan infrastruktur, kommer de största mĂ€ngderna frĂ„n tunnlar och utsprĂ€ngning av vĂ„ningsplan under mark och garage. Ă tervinning av sĂ„dant berg Ă€r i hög grad beroende pĂ„ om materialet har ett marknadsvĂ€rde. Rapporten konstaterar att ekonomin pĂ„verkas av
hur lĂ„ngt materialet transporteras. Transporterna ökar ocksĂ„ om det rĂ„der brist pĂ„ mellanlagringsplatser för krossning och bearbetning. â Det Ă€r förstĂ„s bra om entreprenadberg kan Ă„tervinnas. Men dĂ„ mĂ„ste det finnas ytor dĂ€r det kan tas om hand. Det mĂ„ste vara möjligt att göra det i tillfĂ€lliga produktionsanlĂ€ggningar och terminaler. Det Ă€r ofta företagen sjĂ€lva som fĂ„r nosa upp sĂ„dana tillfĂ€lliga ytor, inte kommunernas exploateringskontor, sĂ€ger Gustaf Werner.
SvĂ„rt fĂ„ tillstĂ„nd Stockholm Ă€r den mest expansiva regionen i landet. Behovet av bergmassor Ă€r stort till infrastrukturprojekt och bostadsbyggande och berĂ€knas till cirka 12 miljoner ton per Ă„r. Regionens behov kommer dessutom att öka de nĂ€rmaste Ă„ren. Enligt lĂ€nsstyrelsen kommer befolkningen att öka med upp till en halv miljon invĂ„nare fram till 2030. Det stĂ€ller krav pĂ„ en kvarts miljon nya bostĂ€der. Enbart i Stockholms stad planeras 140â000 nya bostĂ€der under perioden. Nya lĂ€genheter genererar i sin tur ökat behov av exempelvis omkringliggande lokaler för handel och skolor. LĂ€gg dĂ€rtill en stor utbyggnad av tunnelbanan. Enligt rapporten har avstĂ„nden för att transportera berg ökat med 150 procent mellan Ă„ren 2010â2014. Det Ă€r en följd av att tĂ€kterna blir fĂ€rre men större och belĂ€gna allt lĂ€ngre ut frĂ„n centrala delarna av regionen. Det finns potential att minska transportkostnaderna, till exempel genom att utnyttja befintliga hamnar och kajer. Idag finns ett fĂ„tal centralt belĂ€gna kajplatser och det Ă€r svĂ„rt fĂ„ tillstĂ„nd till nya platser i centrala lĂ€gen. Ett exempel frĂ„n rapporten Ă€r Sand & Grus AB Jehander som har avsevĂ€rt lĂ€gre kostnader för det material som transporteras till sjöss Ă€n om det hade gĂ„tt