__MAIN_TEXT__

Page 36

materialförsörjning

Brist på ballast? Behovet av ballast ökar – inte minst i den expansiva Stockholmsregionen. Men räcker kapaciteten? En ny rapport förutspår en brist på några års sikt. TEXT: HANS LUNDGREN

K

onsultföretaget Ecoloop har på uppdrag av SBMI analyserat kapaciteten för ballast i Stockholm. Kontentan är att resurserna inte räcker till i länet och att en brist uppstår inom några år. Det finns ett par faktorer som möjligtvis kan göra att situationen inte behöver bli så allvarlig, enligt rapporten. Den ena är om länsstyrelsen ger tillstånd till fler täkter i Stockholms län. Den andra är uttaget av entreprenadberg från infrastrukturprojekt de närmaste åtta åren. Å andra sidan – skulle stora infrastrukturprojekt bli fördröjda blir bristen på ballast än större. – Rapporten stämmer med den bild av verkligheten som våra medlems­ företag ger. Det är viktigt att visa hur läget är för beslutsfattare och myndigheter. De har inte alltid tillräcklig kunskap om ballastkapaciteten, kom-

FOTO: RICKARD FORSBERG

Det är förstås bra om entreprenadberg kan återvinnas. Men då måste det finnas ytor där det kan tas om hand.

36

KROSSORDET # 144

Gustaf Werner

menterar Gustaf Werner, Nordenchef för Skanska Industrial Solutions och ordförande i SBMI.

Längre transporter Kapacitetsbristen får följder, påpekas i rapporten. Ett exempel är att ökningen av koldioxidutsläpp blir betydande, till följd av fler transporter. Ökad trängsel och risk för olyckor är andra exempel. Längre transporter leder också till ökade kostnader för bostadsbyggandet. Enligt rapporten kan politikerna minska problemen med tung lastbilstrafik genom att underlätta möjligheterna att lossa ballast från fartyg till terminaler nära vattnet. Att ta in ballast med järnväg bör också främjas. I Stockholm är problemet att det är trångt på spåren in till staden. Spårkapaciteten räcker inte till, vilket begränsar möjligheterna till ballasttransporter på järnväg. Rapporten har analyserat tillgången på ballast fram till 2030. När det gäller kommersiella täkter konstaterar man att tillståndsgivningen är komplicerad och prövningen kan resultera i ett avslag med motivering att behov av bergmaterial saknas. Något som skett i Stockholms län under senare år. Hur sökande ska styrka behovet av en täkt har inte tillståndsmyndigheterna beskrivit. Sedan maj 2016 har heller inga nya täkttillstånd beviljats i länet. När det gäller entreprenadberg, det vill säga överskott i samband med exploatering för bostäder, vägar och annan infrastruktur, kommer de största mängderna från tunnlar och utsprängning av våningsplan under mark och garage. Återvinning av sådant berg är i hög grad beroende på om materialet har ett marknadsvärde. Rapporten konstaterar att ekonomin påverkas av

hur långt materialet transporteras. Transporterna ökar också om det råder brist på mellanlagringsplatser för krossning och bearbetning. – Det är förstås bra om entreprenadberg kan återvinnas. Men då måste det finnas ytor där det kan tas om hand. Det måste vara möjligt att göra det i tillfälliga produktionsanläggningar och terminaler. Det är ofta företagen själva som får nosa upp sådana tillfälliga ytor, inte kommunernas exploateringskontor, säger Gustaf Werner.

Svårt få tillstånd Stockholm är den mest expansiva regionen i landet. Behovet av bergmassor är stort till infrastrukturprojekt och bostadsbyggande och beräknas till cirka 12 miljoner ton per år. Regionens behov kommer dessutom att öka de närmaste åren. Enligt länsstyrelsen kommer befolkningen att öka med upp till en halv miljon invånare fram till 2030. Det ställer krav på en kvarts miljon nya bostäder. Enbart i Stockholms stad planeras 140 000 nya bostäder under perioden. Nya lägenheter genererar i sin tur ökat behov av exempelvis omkringliggande lokaler för handel och skolor. Lägg därtill en stor utbyggnad av tunnelbanan. Enligt rapporten har avstånden för att transportera berg ökat med 150 procent mellan åren 2010–2014. Det är en följd av att täkterna blir färre men större och belägna allt längre ut från centrala delarna av regionen. Det finns potential att minska transportkostnaderna, till exempel genom att utnyttja befintliga hamnar och kajer. Idag finns ett fåtal centralt belägna kajplatser och det är svårt få tillstånd till nya platser i centrala lägen. Ett exempel från rapporten är Sand & Grus AB Jehander som har avsevärt lägre kostnader för det material som transporteras till sjöss än om det hade gått

Profile for Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Stenkoll #144  

Stenkoll #144  

Profile for sbmi
Advertisement