FOTO: JENS BÄCKSTRÖM
täkthandboken
Hallå,
Ulf Kjellén! som jobbar på Skanska och är med i SBMs samhällsutskott.
Kenneth Fors Initialt kallades det mall men begreppet beslutsstöd beskriver verkligheten bättre. Det ska fungera som utgångspunkt och en minsta gemensamma nämnare för alla delegationer som beslutar i framförallt bergtäktärenden.
Steg i rätt riktining Mindre frekvent förekommande situationer ingår dock inte i beslutsstödet. Man startar i samma villkor men enligt lagstiftningen ska alltid en prövning göras i varje enskilt fall. Beslutsstödet ska leda till större enhetlighet. – Vi försöker jobba i linje med de intentioner som finns och det här är ett steg i rätt riktning. Regeringen vill få till stånd en större enhetlighet – och att vi ska samverka i frågor som är gemensamma. Ett annat rätt tydligt uttalande från statens sida är att branschen ska gå mot att bryta berg istället för naturgrus. Frågan är dock inte enkel i alla avseenden, det är en omställning som kräver att man löser ett antal problem först, säger Kenneth Fors.
Aktiv branschorganisation I allt arbete delegationen gör är det viktigt att skilja på fakta och värdering. Underlag som miljöprövningen bygger på måste vara faktabaserat och materialet måste kunna stå på egna ben. Oavsett om det kommer från till exempel Naturvårdsverket eller från
bergmaterialbranschen. Olika parter kan göra olika värderingar av underlaget. Ytterst styr lagstiftningen. – Min del är att bedöma vad som är skäligt och rimligt när en avvägning görs mot lagstiftningen. Vi som
”
Vi som arbetar med beslutet har ett pågående samråd under hela resans gång.
arbetar med beslutet har ett pågående samråd under hela resans gång. Ärendets svårighetsgrad styr hur mycket var och en involveras. Utmaningen är att få fram bra beslut snabbt med så god kvalitet som möjligt.
Kenneth Fors
Vad tycker du om att branschen nu får en uppdaterad täkthandbok? – En ny täkthandbok är viktig på ett övergripande sätt. Tack vare det sätts en mer gemensam standard för hur man handlägger ärenden i Sverige. Tidigare fanns det skillnader mellan landsdelar. Ibland är det tuffare för stora bolag än för mindre, de större kan få hårdare krav på bland annat miljökonsekvensbeskrivning. – Stora resurser och mycket tid läggs på ansökan, antingen anlitar man konsult eller har egna resurser i bolagen. Vi ser att vissa ärenden går igenom lättare än andra. Bolagen konkurrerar ändå på samma marknad och jag känner ett hopp inför att vi får en likriktad standard för ansökningarna. – Även om platser skiljer sig åt blir metodiken densamma. Varje plats är unik och kraven kan vara hårdare på grund av läget. Ändå är denna typ av standardisering positiv. Genom den sätter vi en standard för vad vi anser är rimligt. Medlemmarna i SBMI brukar nyttja villkoren som SBMI har föreslagit i sina tillståndsprocesser. Ännu vet vi inte resultatet, men vi får hoppas på det bästa och att det går åt rätt håll.
Stor skillnad Kenneth Fors menar att det generellt är väldigt bra att en branschorganisation hjälper sina medlemmar. SBMI är definitivt en av de mer aktiva som Länsstyrelsen kommer i kontakt med. – Ja, SBMI har under senare år jobbat väldigt mycket med att rusta medlemmarna och stärka kunskaperna. Vi ser en stor skillnad beträffande vilka delar i processen som SBMI har valt att engagera sig i och fokusera på under de senaste tio åren.
KROSSORDET # 123
27