bladderbar-2-2015

Nummer 2 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

Ambulans2015

– mässprogram

hlr träning – med mätresultat www.s112.se

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

polisens

patrullhund

Yatzy gör succé

Senaste blåljusnyheterna samverkan på nätet. www.S112.se 112 nr 21 2015 1

KYLER BRÄNNSKADOR, INTE KROPPEN. Medical Care Spray är avsedd för behandling av termiska brännskador över hela kroppen liksom för ögon- och sårskador. Den öppna och riktade behandlingen ger en effektiv kylning av enbart den utsatta kroppsdelen vilket minimerar risken för hypotermi.

För mer information, www.medicalcare.se 2

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

ledare

I armkrok med fotfolket Den ideella föreningen Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) har lyft fram sitt varumärke och sin goodwill de senaste åren.

Ett gäng eldsjälar och ”fotfolksarbetare”, med ordförande Janne Kautto i spetsen, som är passionerade och som driver frågor som är viktiga och innovativa för svensk ambulanssjukvård. Till gagn för patienter och kollegor.

Men tyvärr, det är tungt att övertyga när avståndet till makten snarare ökar än minskar.

Att uppmuntra bra initiativ och synpunkter är en viktig del av tidningen Samverkan 112.

Samtidigt väcker det också känslan av att en hel del vilar på våra gemensamma axlar när det gäller att påverka, förändra, väcka opinion och driva debatt.

Byt konkurrens mot samverkan Min högst personliga uppfattning är att samtliga yrkesgrupper och företrädare för olika intressen inom svensk ambulanssjukvård borde satsa på ett gemensamt upprop för att utveckla den svenska ambulanssjukvården.

Byt konkurrens mot samverkan och bli grymt starka tillsammans!

Vi ser sponsorskap och samarbeten som en viktig del i den passion Samverkan 112 har för utvecklingen av bland annat svensk prehospital akutsjukvård.

Tidningen vill uppmuntra både nytänkande och utveckling i alla dess former.

Tids nog urholkas stenen.

Ett stort lycka till med Ambulans 2015 och ett stort tack för att vi fick förtroendet att vara med i planeringen och även få vara er mässtidning!

de rätta frågorna som får oss alla att tänka efter en extra gång när vi själva saknar förmågan att se bristerna.

Vart vill jag komma? Jo, att vi framöver kommer att ha många spännande och ibland riktigt “ifrågasättande” reportage i Samverkan 112.

idédödaren - gnällspiken Du har säkert någon eller några kollegor, för du är väl inte själv en sådan?

Idédödaren, gnällspiken som likt gökens galande basonerar ut “det går inte, det går inte”.

Idédödarens usla argument är välkända: ● Det köper dom aldrig! ● Går inte, så har vi aldrig gjort tidigare. ● Det funkar inte i praktiken. ● Bra idé, men det betyder merarbete. ● Menar du verkligen detta seriöst...!

Gnällspikarna får under inga omständigheter förväxlas med den sunt ifrågasättande kollegan vars idéer är viktiga för att komma vidare i processen.

Nu är det väl inte så att den ifrågasättande alltid har rätt. Men hen ställer oftast

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2015 Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53, sven@s112.se Formgivning Sven Åsheden Reporter Mats Thorner, 070-39 73 666

www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Anna Abelsson, Annika Hedberg, Mats Jonsson, Anna Kjellsson, Euan Morin, Maria Jansson Sjödin, Mats Thorner och Fredrik Diiets Vikström.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Malmö. Tanja Nilsson Tel: 040 - 64 30 405, tanja@adviser.se

Upplaga 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer.

Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige.

Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida: Mats T Karlsson Tipsa oss...

Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 2 2015

3

innehåll

18 14

polishunden yatzy Daniel Vesterlund om sin polishunden som gjort succé.

dom ser döda ut allihop Det gurglar när bröstkorgen rör sig.

38 42

ambulansförare på 70-talet Hasse Wiklöf återsåg den Volvo Duett-ambulans från 1961, som han själv körde utryckning med.

4

hlr träning 2 minuters träning vid varje arbetspass

6

landet runt Notiser

29

utställare Placeringsskiss

46

Hallands gym försvinner FLISA vill ha standardiserade tester

8

HÖGISOLERINGSAMBULANS Specialfordon för ebolasmittade

30

konferensprogram Tisdag 28 april

48

samvetsstress Anna Kristensson Ekwall

12

nationell olycksgrupp Utreder ambulansolyckor i Norge

32

konferensprogram Onsdag 29 april

50

Tänk ”forensiskt” på brottsplatsen!

Henrik Edmans checklista

14

Hat-trick för Yatzy Polishunden som räddat liv

36

Tätt i hälarna på blåljuspersonalen Fotografens vardag

52

Framtidens ambulanssjukvård Målet är att hitta rätt vårdnivå

18

ambulansförare på 70-talet Hasse Wiklöf återsåg sin Duett

38

”Dom ser döda ut allihop” Att våga ta svåra beslut

54

alarm ambulansförbundet Henrik Johansson har ordet

22

taktisk ambulanssjukvård Positionerna flyttas fram i USA

42

hlr och hjärtstopp Händer under åren 2016 - 2021

56

ambulanssjuksköterskor - tolka ekg Magisteruppsats. Kunskapsnivån låg

28

Välkommen till Ambulans 2015 Kongressansvariga har ordet

44

tupplur kan rädda liv Trafikforskare Anna Anund

58

marknadsnyheter

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask.

Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

5

Landet runt / Notiser

Intensivvårdsambulans I Stockholms län finns en högteknologiskt medicinskt utrustad intensivvårdsambulans. Den hittills enda i sitt slag i Europa.

Titta in i intensivvårdsambulansen under Ambulans 2015

Årets Sjöräddare Text och foto: sjöräddningssällskapet

Text: SVEN ÅSHEDEN foto: Mats T Karlsson

AISAB:s intensivvårdsambulans är en av få enheter i landet som är specialutrustad för att transportera patienter med särskilt vårdbehov mellan vårdenheter.

Intensivvårdsambulansen bemannas med specialistsjuksköterska och ambulanssjukvårdare från AISAB:s station i Solna och är tillgänglig för uppdrag dygnet runt, årets alla dagar.

Fordonet är extra stort för att kunna ge samma intensivvård som på en intensivvårdsavdelning (IVA) på sjukhus.

Personal från sjukhusen (läkare och sjuksköterska) följer oftast med under transporten.

De flesta patienter som transporteras med intensivvårdsambulansen är nedsövda och vårdas i respirator.

en viktig framtida roll Fordonet har ett generöst vårdutrymme som ger möjlighet att inrymma ett vårdlag och få plats med högspecialiserad utrustning.

Detta säkerställer kontinuiteten i vården av patienten. Intensivvårdsambulansen är utrustad med bland annat respirator, övervakningsutrustning, läkemedelspumpar och sugutrustning. Eftersom all medicinteknisk utrustning är energikrävande är fordonet bland annat utrustat med generator och elverk för att säkerställa patientsäkerhet.

Mer än 80 procent av uppdragen under 6

samverkan 112 nr 2 2015

Antal uppdrag

2014

2013

2012

Källa: CAK-net

624

575

520

2014 var av prio 3 karaktär och nyttjandegraden uppgick till cirka 22 procent (Källa SOS Alarm, QlikView). Kostnaden för intensivvårdsambulansen var drygt 9 miljoner 2014.

Ett intensivvårdsambulansuppdrag kan ta allt från två timmar till ett dygn.

I genomsnitt utförs cirka 50-60 uppdrag varje månad. Intensivvårdsambulansen hämtar vid 5-7 tillfällen i månaden även patienter från andra delar av Sverige.

I och med den specialisering av hälsooch sjukvården som nu sker, exempelvis i och med byggandet av Nya Karolinska Universitetssjukhuset, kommer det i framtiden att krävas fler transporter med högspecialiserad sjukvård mellan vårdenheter.

Källa: AISAB och SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

fordons-fakta CHASSI: MOTOR: TOTAL Längd: VÅRDUTRYMMETS längd: VÅRDUTRYMMETS Bredd: VÅRDUTRYMMETS höjd:

Scania K 320 IB 4x2 DC9 320 hk, EEV 10,80 m 5,00 m 2,35 m 1,90 m

Årets sjöräddare finns i Stockholm, närmare bestämt i Österskär. Frivilliga sjöräddarna Pernilla Rosén, Krister Stark och Gunnar Ström från RS Stockholm får utmärkelsen för sin dramatiska räddningsinsats den 14 december i fjol, då en man som fallit ur sin fiskebåt räddades från att drunkna i sista stund.

– Det är fantastiskt hedrande och roligt att ha fått den här utmärkelsen.

Vi är väldigt glada för det, säger Pernilla Rosén, som var befälhavare ombord på räddningsbåten under insatsen.

Det var på eftermiddagen den 14 december som en privatperson hörde ett svagt rop på hjälp ute på Trälhavet norr om Resarö, och ringde till stationstelefonen där dagens jourhavande befälhavare Pernilla Rosén svarade.

– Jag förstod direkt att det var bråttom.

Jag bad uppringaren att även larma 112 och ringde in min besättning. När larmet från sjöräddningscentralen kom var vi redan i båten.

De sökte av området varifrån ropen hade hörts med hjälp av radar, och snart föll sökarljusen på en tom båt. När de kom närmare såg besättningen en man som låg i vattnet och klamrade sig fast vid relingen.

Han såg ut att vara på väg att tappa medvetandet, så ytbärgaren Krister Stark kastade sig genast i vattnet med en livboj och simmade fram till mannen. Efter hårt slit från besättningen lyckas man få upp den kraftigt nedkylda och då medvetslösa mannen i räddningsbåten och föra honom till land där ambulanshelikopter mötte upp.

– Känslan när vi fick upp honom och kunde svepa in honom i filtar var obeskrivligt skön, säger Krister Stark, som är relativt ny som frivillig sjöräddare och utförde ett av sina första skarpa uppdrag den här dagen. www.s112.se

snabb polisinsats på gotland Polisen på Gotland var på plats efter en minut på sitt första SALSA-larm - livräddning vid hjärtstopp. Därmed var polisen en viktig pusselbit i livräddningskedjan med ambulans och räddningstjänst.

Text och foto: polisen

Därmed var polisen en viktig pusselbit i livräddningskedjan med ambulans och räddningstjänst.

Polisen ryckte ut med blåljus och var på plats efter en minut och började genomföra sin första livräddning vid hjärtstopp på Gotland.

Polispatrullen hade bara ett par dagar tidigare fått utbildning och inledde en hjärt- och lungräddning på en sjuk och livlös man i 40-årsåldern.

Ambulansen kom till platsen omkring fem minuter senare och samarbetet med räddningstjänsten att rädda liv inleddes.

– De första minuterna är oerhört viktiga. För varje minut som går minskar överlevnaden med tio procent. Om inte polisen varit på plats så snabbt hade överlevnaden minskat med 50 procent.

Med tanke på att det endast finns tre

ambulanser på ön så är Gotland betydligt mer hjärtsäkert idag, säger Peter Bjurén ansvarig för SALSA-livräddning vid Polisen och Region Stockholm.

Polisen på Gotland har redan hunnit rycka ut på ett par SALSA-larm vid hjärtstopp, utanför sjukhus, för att rädda liv.

Det var i början av februari som poliser i yttre tjänst på Gotland fick utbildning enligt SALSA-konceptet i Stockholm och fem hjärtstartare i sina polisbilar.

I Stockholm har överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus ökat från fyra till 12 procent sedan starten för tio år sedan.

– Alla är nöjda med att polisen snabbt kan vara på plats och att samarbetet med vårdpersonal och ambulans fungerar bra.

Det här lovar gott inför sommarsäsongen för då kommer det väldigt mycket folk till Gotland, säger Peter Bjurén.

Peter Bjurén berättar att polisen i region Stockholm ingår, som enda polis i Europa i studien Tango 2, som undersöker om HLR genom enbart bröstkompressioner leder till ökad överlevnad vid hjärtstopp.

Är du intresserad av att bidra till säkrare utryckningskörning?

Då ska du titta närmare på den nya instruktörsutbildning som Akut- och katastrofmedicinskt Centrum, AKMC, nu till hösten kör för tredje gången. Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar. Under utbildningen får du också redskap och träning för att på ett pedagogiskt sätt föra fram budskapen.

Några röster från den senaste utbildningen med deltagare från ambulans- och räddningstjänst i hela landet: ”För min del innehöll kursen precis vad jag behövde som blivande instruktör. Jag kände själv att jag behövde ha redskap för att bedriva utbildningen med nytt och relevant material samt belägg för hur jag skulle få fram budskapen och det tycker jag att jag hat fått.” ”En av de bättre kurserna som jag någonsin gått. Mycket bra med teoretiska moment. Det var bra att presentationstekniken även var med, det behövs för att det skall bli proffsigt och få genomslag men även för den pedagogiska biten.” ”Bättre lärare går ej att få. Duktiga, gedigen erfarenhetatt dela med sig av och det är viktigt. Trevliga och glada.”

Läs mer och anmäl dig på www.vll.se/akmc Kursansvarig: Mikael Signon, 070-623 04 50

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

7

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård Specialfordon

SVENSKA NATIONELLA HÖGISOLERINGSAMBULANSEN Här är ambulansen som ebolasmittade svenskar får åka.

Ett reportage i samverkan med tidningen Vi Bilägare text och foto: FREDRIK DIITS VIKSTRÖM

S

venska medborgare som drabbas av extremt smittsamma sjukdomar, till exempel ebola, ska inte åka vanlig ambulans. Transporten till nationella högisoleringsenheten i Linköping ska ske med ett långt mer smittoskyddat fordon.

– Att både kunna vårda och transportera en högisoleringspatient är unikt. Ingen annan ambulans i världen har det konceptet, konstaterar Hans-Göran Magnusson.

Han är ansvarig för specialtransporter på Falck Ambulans, utöver jobbet som ambulanssjukvårdare, och i vagnhallen på stationen i Kallerstad, några kilometer från universitetssjukhuset i Linköping, visar han den gulskinande skåpbilen.

Ambulansen är den tredje i ordningen av svenska högisoleringsbilar. Det var

efter ett fall av blödarfeber i Linköping 1990 som sjukvården insåg behovet av att kunna flytta särskilt smittsamma patienter på ett säkert sätt. Den första togs fram 1995, 2001 kom en vidareutvecklad ersättare, och nu är den tredje bilen i drift.

För otränade ögon är det svårt att skilja den specialbyggda ambulansen från en vanlig, men Hans-Göran Magnusson ger exempel på skillnader. Han ställer sig vid den bakre jalusidörren på vänster sida och tittar upp mot ventilationsluckan. Innanför sitter ett smittskyddsfilter som ska vara närmast hundraprocentigt virustätt.

– Man kan stå här med näsan uppåt utan att bli smittad, säger Hans-Göran Magnusson och går fram till förarhytten.

Han öppnar dörren och pekar mot en tryckmätare på mittkonsolen. Displayen

visar en digital nolla, men vid transport kommer fläktsystemet se till att det blir undertryck i sjukhytten. Syftet, berättar Hans-Göran Magnusson, är att ingen kontaminerad luft ska pysa ut.

– Luften i ambulansen kommer inte ut utan att gå genom filtret.

max fyra timmar på landsväg

Möjligheten att flyga till patienten är ett annat kännetecken. Hans-Göran Magnusson böjer sig ned och visar en av tio fästöglor i chassit, som används för att kedja fast ekipaget ombord på försvarets transportflygplan Hercules.

– Fyra timmar på landsväg är begränsningen. Annars blir det flyg, säger HansGöran Magnusson.

Eventuella flygtransporter utgår från

Extremt smittsamma sjukdomar kräver att personalen använder heltäckande skyddsdräkter.

8

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

Personalen fram kommunicerar med det avskilda vårdutrymmet via radio.

Malmens flygfält i Linköping och en tänkbar destination kan vara Västafrika för att frakta hem en ebolasmittad hjälparbetare.

På landsväg och i luften ska en läkare och en sjuksköterska, iklädda tätslutande skyddsdräkter, finnas i sjukhytten.

– Man kan jobba ungefär en timme i dräkten. Det blir väldigt varmt, säger Hans-Göran Magnusson och påpekar att det finns ett uppblåsbart slusstält för att byta personal utan att släppa ut luft.

Han öppnar bakluckan och blottar en nästan naken inredning utan skåp. Så mycket som möjligt har rationaliserats bort för att underlätta sanering efter transport.

– Det är formalinrökning som gäller.

Man ställer in ett aggregat, stänger dörrarna och låter det stå några timmar.

Sedan vädrar man ut och sedan är det fixat.

Utöver personalen i vårdutrymmet ansvarar två ambulanssjukvårdare för att köra ambulansen, vilket kräver C-kort, samt för att sköta radiokontakten med sjukhytten.

eskort av två polisbilar

Skarpt läge blev det för första gången i början av januari. En sjuksköterska, www.s112.se

1

2 1. Ambulansen är specialbyggd och unik i flera avseenden. Bakom ett jalusi finns till exempel en kompressor som tillverkar ren medicinsk luft.

3

2. Om patienten finns långt från Linköping kan ambulansen ta flyget. Lastsäkring i försvarets Herculesplan sker med tio fästöglor i chassit.

3. Patient och personal har separata syrgassystem.

► samverkan 112 nr 2 2015

9

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård Specialfordon

Den nya ”ebolaambulansen” är stationerad i Linköping och Hans-Göran Magnusson ansvarar för bilen.

Här kan ebolasmittade få intensivvård under transport. För att underlätta sanering är interiören mer avskalad jämfört med en vanlig ambulans.

nyligen hemkommen från arbete i Sierra Leone, visade symptom på ebola och isolerades på en infektionsklinik i Malmö.

Med några timmars varsel var ”ebolaambulansen” på rull och med eskort av två polisbilar flyttades patienten till specialenheten i Linköping, som senare konstaterade att sjuksköterskan inte var smittad.

– Man önskar ju inte att någon ska bli sjuk, men om man ändå tar fram en sådan här ambulans känns det bra att testa den i skarp miljö. Och alltihop gick bra, säger Hans-Göran Magnusson, som inte är orolig för att hantera ebolasmitta.

– Det är en väldigt läskig sjukdom, men jag har jobbat med den äldre bilen och vi har gjort mycket övningar, så jag känner mig säker till 100 procent.

Tanken är att den gamla högisoleringsambulansen ska fasas ut, men än så länge finns den kvar vid sidan av den nya.

Hans-Göran Magnusson föredrar två bilar.

– Vi är lyckligt lottade att vi har den andra ambulansen. Om vi bara skulle ha en är vi naturligtvis sårbara. ■ 10

samverkan 112 nr 2 2015

FAKTA: ”ebolaambulansen” Pris: Ungefär fyra miljoner kronor.

Modell: Mercedes Sprinter (enkelhytt) ombyggd av Hofmanns Karosseri i Nykvarn.

Mått, cm: Längd 647 Bredd 229 Höjd 261.

Motor: V6-diesel, volym 2 987 cm3, max effekt 190 hk, automatlåda.

Prestanda: Toppfart 154 km/tim.

Tjänstevikt, kg: 3 580.

Totalvikt, kg: 5 000.

www.s112.se

FOUR.C MOBILE

MOBILT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM UTVECKLAT MED RAKEL-ANVÄNDARE, FÖR RAKEL-ANVÄNDARE.  Ta emot uppdrag

och information från SOS Alarm AB eller egen ledningscentral direkt på skärmen.

 Kör direkt till

bifogade koordinater med den integrerade navigatorn.

 Bekräfta genomfört

moment via virtuella statusknappar, som också kan generera autoförfaranden.

www.celab.se/fourc

www.s112.se

VERSION 5 FINNS UTE NU

samverkan 112 nr 2 2015

11

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Olycksgrupp ambulanssjukvård

Stein Erichsrud

nationell olycksgrupp I Norge finns en särskild nationell olycksgrupp som på plats utreder alla olyckor med ambulanser inblandade.

– Vi kommer närmare verkligheten på det sättet, säger Stein Erichsrud på statliga Vegvesen.

Text: Mats Jonsson

Foto: Norska Statens vegvesen

Foto: Privat

S

edan den nationella olycksgruppen började detaljstudera alla ambulansolyckor 2009 har ett 70-tal olycksfall rapporterats varav ett tiotal allvarliga med ett dödsfall.

Gruppen som leds av senior ingenjör Stein Erichsrud, aktuell som föreläsare på Ambulans 2015, har tillgång till olika specialkompetenser.

Medlemmarna i gruppen nöjer sig inte med att analysera polisprotokoll och andra dokument. De åker själva ut på alla olycksplatser efter allvarliga händelser eller situationer som det av andra anledningar finns någonting att lära av.

– Vi undersöker bilarna, pratar med cheferna och intervjuar de inblandade. På det sättet kommer vi närmare verkligheten och får fram uppgifter som vi annars aldrig skulle ha kunnat komma åt.

herarki inom vården Felaktig säkring av patienter och löst liggande utrustning har visat sig vara orsaken till många av de skador som uppstått vid ambulansolyckorna.

Något som de norska ambulansstationerna fått allvarliga påminnelser om av olycksgruppen.

Det har visat sig att det ibland varken är okunskap eller slarv som är orsaken till att det ligger lös utrustning som far omkring i bilen när det smäller.

Det kan också ha med hierarkin inom sjukvården att göra.

12

samverkan 112 nr 2 2015

– Om det följer med en läkare med egen löst liggande utrustning kanske ambulanspersonalen av underdånighet känner sig pressade och avstår från att säga ifrån.

Vi har därför tryckt på hur viktigt det är att det är ambulanspersonal som bestämmer vad som sker bak i en ambulans, säger Stein Erichsrud.

Andra vanliga olycksorsaker är dålig hastighetsanpassning, missförstånd eller kommunikationsmissar mellan ambulansförare och andra trafikanter, exempelvis vid rödljus eller rondeller.

återkommande fortbildning viktig Olycksgruppen har utifrån tryckt på behovet av återkommande fortbildning.

Till skillnad från i Sverige måste norska ambulansbesättningar, poliser och brandmän ha ett särskilt ”blåljuskörkort”, ett kompetensbevis på att de efter praktiska och teoretiska tester visat sig vara kvalificerade att köra utryckningsfordom.

– Det är bra, säger Stein Erichsrud.

Men det gäller att hålla i fortbildningen också.

– Ambulansbranschen har haft väldigt stort fokus på den prehospitala kompetensen. Körförmågan och utryckningskompetensen har hamnat något i skuggan På ambulansmässan i Stockholm kommer Stein Erichsrud att visa bilder och berätta om ett antal olycksfall, varför olyckorna inträffade och vad som hade kunnat göras annorlunda. ■

Sidokollision mot bergvägg

Dödsolycka november 2011.

Olycksrapport med 4 fokusområden: ► Patientsäkerhet, ► Eftermonterad utrustning, ► Medicinteknisk utrustning i sjukhytt ► Ambulanspersonalens placering.

”

Till skillnad från i Sverige måste norska ambulansbesättningar, poliser och brandmän ha ett särskilt ”blåljuskörkort”.

www.s112.se

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Prenumerera på Samverkan 112 Genom att prenumerera kan du följa med i vad som händer inom det spännande ”blåljusområdet”.

För 250 SEK får du sex fullmatade nummer av tidningen.

För prenumerationer i Europa tillkommer portotillägg på 150 SEK. Beställ en prenumeration via vår hemsida www.s112.se/prenumerera/

WWW.GM–MEDICAL.COM

Vad gör DU i en CVCI* situation prehospitalt?

Möt oss på Ambulans 2015 Vi finns i monter 10

*Can´t ventilate, can´t intubate

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

13

polis / Reportage / Polishund

Hat-trick för Yatzy Efter bara drygt ett halvårs tjänstgöring har teamet, Daniel Vesterlund och polishundenYatzy gjort succé. På kort tid har de hittat tre försvunna personer och därmed bidragit till att rädda liv.

Text och FOTO: Maria Jansson Sjödin

Patrullhunden Yatzy är en fyraårig schäfertik. Tillsammans med Daniel utgör hon Västernorrlands nyaste tillskott bland hundekipagen. Det innebär ett av elva ekipage i länet och ett av fyrtiotvå i Region Nord, som täcker halva Sverige. I hela landet finns cirka 420 ekipage.

14

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

E

n form av Hat-trick i eftersök. Eller kanske mer passande maxpoängen för triss i tärningsspelet med samma namn som polisens arbetsvilliga hjältinna, schäfertiken Yatzy.

Det är uppenbart att Yatzy älskar sitt jobb.

Egentligen fattar hon att det är jobb på gång redan när Daniel klär på sig i sin uniform. Än mer uppenbart blir det när de parkerar sin tjänstebil på polisens övningsområde.

– Hon älskar att jobba. Hon tycker att träning är kul, men förstås är det ännu roligare att jobba i skarpt läge, säger Daniel Vesterlund, hundförare med placering i Härnösand. Tanken för dagen är att köra ett extra träningspass på övningsområdet i Wifstavarv norr om Sundsvall. Yatzy har mycket energi och tycks aldrig bli riktigt mätt på träning eller jobb.

I maj förra året var Daniel färdigutbildad hundförare. I slutet av juni blev han tilldelad sin tjänstehund Yatzy och de började jobba tillsammans. Det vardagliga arbetet handlar om att spåra efter föremål som försvunnit eller gömts undan, undersöka brottsplatser, spåra misstänkta brottslingar, vid behov skydda hundföraren, sig själv och andra. Eller söka efter försvunna personer.

– Att vara hundförare är det roligaste arbetet jag kan tänka mig som polis, säger Daniel. Man känner verkligen att man kan vara till glädje för andra och gör nytta. Kombinationen med honom som engagerad hundförare och Yatzy som duktig spårhund är därmed given.

HEDE Fredrik Tjärnbäck och Christer Färnlund färdiga för avresa hem till Jämtland.

Grattis

”Det blev lite väl mycket uppmärksamhet, men samtidigt är det roligt när det skrivs positivt om polishens arbete och visst är jag stolt över Yatzy”, säger Daniel Vesterlund, om uppmärksamheten efter de lyckade eftersöken.

Triss i eftersök Och Yatzy har verkligen visat sig vara en fena på att spåra. I slutet av december gjorde alltså paret tre lyckade eftersök på försvunna personer på kort tid. Två skedde till och med under samma dygn. ► www.s112.se

LUDVIKA

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Första XC70 ambulansen från Nilsson hämtas av Mats Strand, Mikael Blomgren och Jan Norman.

samverkan 112 nr 2 2015

15

polis / Reportage / Polishund

Händelser som rönt mycket uppmärksamhet.

– Visst är jag stolt över Yatzy. Men egentligen gör vi ju bara vårt jobb och det är många som gjort samma sak före oss. Det anmärkningsvärda är väl att det skedde inom en så begränsad tid och att vi båda dessutom är tämligen nya på jobbet, säger Daniel ödmjukt.

Det började i mitten av december med att Daniel och Yatzy blev kallade till Hammarstrand i Jämtland där en dement man försvunnit från ett boende.

– Vi hade sökt av ett område och var på väg tillbaka, när Yatzy vek av ut på en lägda och markerade en toffel. Därifrån ledde spåret vidare till mannen som satt på en veranda och frös, med alldeles för lite kläder och bara en toffel. Han var väldigt nöjd över att få komma hem, in i värmen, få mat och bli ompysslad.

Efter någon vecka kom nästa larm.

Denna gång från Timrå.

– Vi gick i ett område längs kusten då Yatzy hittade den försvunna kvinnan i ett buskage. Det var kallt och hon hade troligen somnat när hon blev väckt av Yatzys skall. Hon blev först rädd, men jag hoppas och tror att hon fick den hjälp hon behövde på sjukhuset.

Dagen därpå försvann en dement man i centrala Härnösand vid lunchtid.

– Först gick vi flera timmar på måfå i området, utan resultat. På kvällen, flera timmar senare fick vi ett tips som medförde att Yatzy kunde leda mig rätt.

Vi hittade den kraftigt nedkylda mannen i en lada. Han var väldigt glad över att vi fann honom och visste inte riktigt hur han hamnat så fel.

Ett starkt team Daniel är oerhört nöjd med Yatzy som både partner och familjemedlem.

– Hemma är hon som vilken familjehund som helst och är väldigt mån om barnen. Men hon har enormt mycket energi och kräver mycket aktivitet för att vara tillfreds.

Efter de tre sökuppdragen med lycklig utgång, har hon steriliserats. En operation som krävde någon veckas lugnare tempo, vilket gjorde henne aningen rastlös. Men nu är det full fart igen och Yatzys humör är på topp, – Hon är fokuserad och väldigt bra på att söka. Om hon får vittring spårar hon rätt på det som söks, säger Daniel stolt hundförare.

Daniel har placerat ut två föremål 16

samverkan 112 nr 2 2015

som övning. När Yatzy får klartecken dammsuger hon området med sin känsliga nos. Hon hittar först det ena föremålet och sedan det andra, en pistol.

Belöningen för uträttat arbete är som vanligt Daniels glädje och beröm, samt en bit brandslang att leka med och i bästa fall ett grisöra att gnaga på.

Kraven på polishund och hundförare är ganska lika. De ska bland annat ha bra fysik, god hälsa och vara psykiskt stabila.

Föraren ska förstås även ha en bra förmåga att hantera hundar.

– Man kan säga att en bra polishund har behov av en ledare, aktivitet och mat, i den ordningen. Egenskaper som är tydliga hos Yatzy. Under övningen har hon hela sin koncentration riktad mot Daniel. Vad som pågår runtom är ointressant. Inte förrän hon hoppat in i bilen och de är på väg från övningsområdet, ser hon undertecknad i ögonen. Lite som en bekräftelse på att hon faktiskt vet att de haft sällskap under övningen. ■

När Daniel lossar kopplet är det sök som gäller.

www.s112.se

EASYFIX READY2GO Säker (krocktestad) 3 års Garanti Ergonomisk Komfortabel

Inspired Safety Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Dags för arbete. Yatzy är beredd och fokuserad på Daniels önskemål.

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården?

För oss är det viktigt att du som anställd har möjlighet att utvecklas i din roll, från dag ett.

Kom och prata med oss så berättar vi hur!

En glad förare, en brandslang och lite lek är belöning nog för Yatzy.

Vi finns i monter R8 på Ambulan s 2015

regiongavleborg.se/jobb

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

17

ambulanssjukvård / Reportage / ambulansmuseum

På 1970-talet körde Hasse Wiklöf Duett-ambulans i Säffle. Den upprustade ambulansen finns nu i Höljebacka utanför Trollhättan, där Hasse återsåg den för första gången på över 40 år.

18

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

ambulansförare på 70-talet – Makalöst! Höljebacka har gjort ett fantastiskt jobb!

Det sa Hasse Wiklöf när han i återsåg den Volvo Duett-ambulans från 1961, som han själv körde utryckning med i början av 70-talet.

Text: Mats thorner foto: john thorner

H

asse Wiklöf har med sin bakgrund bra förutsättningar att bedöma det unika brandkårs- och ambulansmuséet i Höljebacka. Hans yrkeskarriär kom att omfatta totalt 42 år inom ambulanssjukvården. Från hans inträde på vaktmästeriets transportfunktion 1971 vid sjukhuset i Säffle, till han blev chef för ambulansverksamheten 1978 och ända fram till pensioneringen 2012.

– Det är nästan så man får en tår i ögat.

När jag tittar in i Duetten är det som att bli förflyttad tillbaka i tiden, tycker Hasse – och berättar några minnen från sitt inträde i ambulanssjukvården.

Transport – På den tiden var det en ren transportverksamhet. Patienterna räknades inte som patienter innan de kom innanför akutmottagningens dörrar. Det enda vi gjorde var att sköta transporten dit, berättar han.

Hasse kom från byggbranschen till vaktmästeriet på Säffle Sjukhus. Den enda ambulans som fanns tillgänglig var Duetten från 1961. Den hade tidigare gått som ambulans i Karlstad och brukligt var att uttjänta Karlstadsambulanser skickades till Säffle och till sist till Årjäng, innan de togs ur drift.

– Vi hade inte mer än 240 utryckningar www.s112.se

per år på den tiden och man körde själv.

Det fanns en rutin som gjorde att man vid larm plockade upp ett sjukvårdsbiträde från akutmottagningen, som följde med ut. Oftast var det trafikolyckor och andra olyckor som ambulansen larmades till, berättar han.

Som ambulans var Duetten pålitlig, men ganska slö. Den hade visserligen en B16 Sport-motor med dubbla förgasare som gav cirka 75 hästkrafter. Men vikten på 1,6 ton märktes och toppfarten låg bara kring 90 km i timmen.

Svårstartad ibland – Man lärde sig också att man aldrig skulle stänga av motorn ute på larmen. När den var varm ville den inte starta igen, man fick vänta tills den svalnat lite.

Någon radiotelefon fanns inte från början i bilen. På larmen fick personalen klara sig själva och bristen på kommunikationer kunde göra att informationsflödet gick trögt – som vid en olycka i en korsning med E18.

– Det var en bil lastad med sill, som hade vält. Det låg sill över hela vägen och eftersom ingen chaufför stod att hitta, så antog man att han låg under bilen, berättar Hasse.

En kranbil rekvirerades från Karlstad,

men innan räddningslyftet kom igång så kom chauffören i taxi tillbaka till olycksplatsen.

– Han hade tagit taxi för att åka till en telefon och ringa sin chef.

Forceringsverktyget Annars är Hasse Wiklöf ganska sparsam med att berätta om händelser vid utryckningar. Det var alltid allvar vid ambulanslarm. Olyckor eller sjukdomsfall då färden till sjukhuset ofta handlade om att döden strax väntade.

En sak tar han dock upp. Ambulanspersonalens roll som losstagare…

– Vi hade spett och ett forceringsverk-

”

vikten på 1,6 ton märktes och toppfarten låg bara kring 90 km i timmen”. ► samverkan 112 nr 2 2015

19

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / ambulansmuseum ambulanssjukvård

Putte Fredriksson och Hasse Wiklöf i nya ambulanshallen.

tyg att använda efter trafikolyckor. Det verktyget var faktiskt riktigt bra och då var bilarna enklare att bända upp och klippa sönder än idag.

Duetten och den tidens rutiner vid ambulanslarm var Hasse Wiklöfs inträde i sjukvården. Därefter har han varit delaktig i omdaningen och utvecklingen av verksamheten fram till dagens ambulanssjukvård.

– Det första jag började kämpade för som chef 1978 var att ambulansen skulle komma in under sjukvården, istället för att lyda under vaktmästeriet. Men det dröjde till 1995 innan det blev så.

Inviger Ambulanshall Men ambulanssjukvårdens fantastiska utveckling under några årtionden är egentligen en annan historia och vi återvänder till Höljebacka: Där finns eldsjälen Putte Fredriksson, som bjöd in Hasse Wiklöf att komma och se ”sin” gamla Duett-ambulans.

– Vi återställde den sedan vi räddat den från en hantverkare, som målat den grön och använt den både som arbetsbil och som campingbil, berättar han.

(Se Samverkan 112 nr 3/2008).

Det allra mesta av Höljebackas museum handlar om gamla brandbilar och utrustning till räddningstjänsterna. Men Putte och hans vänner i muséet har också Duettambulansen, en hästdragen ambulansvagn från 1905 och dessutom en Volvo spetsnos-ambulans från 1939. Men den är ännu inte renoverad.

Ambitionen är att låta ambulansdelen av 20

samverkan 112 nr 2 2015

– Vi hade inte mer än 240 utryckningar per år på den tiden och man körde själv berättar Hasse Wiklöf.

Höljebacka Brandkårsmuseum har byggt ut. Nu finns också en ambulanshall med Duettambulansen från 1961 som en av klenoderna. Hallen invigs i maj. www.s112.se

muséet få växa. I vår – den 9 maj – invigs en helt nybyggd ambulanshall för detta ändamål.

Njuggt stöd från ambulanssverige – Det här är så roligt och vi vill verkligen få med ambulanserna i våra samlingar, säger Putte Fredriksson.

Samtidigt låter han förstå att de ansvariga inom den svenska ambulanssjukvården är svårare och mer njugga att dela med sig av sina gamla prylar, än vad som är fallet med räddningstjänsterna.

– Jag har till exempel kämpat länge för att få hit en uttjänt Volvoambulans från 1985, men det går inte trots att vi till och med erbjudit pengar. Det känns hopplöst svårt ibland, med tanke på allt arbete vi lägger ned och med de goda avsikter som vi har med muséet, säger han.

För både räddnings- och ambulanssverige finns det minst tre anledningar att hylla eldsjälarna bakom det unika och privatägda brandkårs- och ambulansmuséet – det framhåller både Putte Fredriksson själv och Hasse Wiklöf som med sina egna erfarenheter av Duettambulansen kan värdera deras arbete.

De tre anledningarna är för det första den kulturgärning som samlingarna och muséet representerar. För det andra det faktum att muséet är en sevärdhet som har 1 000 årliga besökare som mål inom några år. För det tredje HUR de utvecklat muséet och HUR de renoverat och återställt gamla fordon och material. ■

R&D Spandex är.

Reflexite När du behöver synas Vi kan reflex Alltid samma goda kundservice

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

Höljebacka Brandkårsmuseum startades av Putte Fredriksson i början av 2000-talet som ett enmansprojekt, efter en renovering av en 1956 års Volvo-brandbil.

Idag finns även en förening Höljebacka Brand-museums Vänner som tillsammans med Putte och Annika Fredriksson sköter driften av museet och kafé. Muséet har ett tiotal brandfordon och två ambulanser samt massor av material i sina samlingar.

Fordonen har fått flera priser och utmärkelser och den nu genomförda utbyggnaden av muséets lokaler har fått EU-stöd. Även Trollhättans kommuns kulturförvaltning stöttar och uppmuntrar arbetet med muséet.

Bokningar för besök kan ske hela året och spontana besök är ok under sommarhalvåret. Inträdet kostar 50 kr och ett retroinspirerat kafé erbjuder förtäring.

Mer info: Putte och Annika Fredriksson, 0520-44 14 90, 0703 67 38 03.

STRÖMSUND Eddie Gabrielsson och Tobias Rönneblad hämtar hem ny ambulans till Jämtland.

GÄDDEDE

Grattis

FAKTA: Höljebacka Brandkårsmuseum

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Fredrik Löfvenberg och Joakim Mikaelsson hämtar ny ambulans till Jämtland.

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

21

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Taktisk ambulanssjukvård ambulanssjukvård

taktisk ambulanssjukvård

I City of New Orleans har man flyttat fram ambulanssjukvårdens positioner vid omhändertagande av personer som bedöms farliga eller är beväpnade.

Andra taktiska uppdrag kan vara gisslandrama eller kidnappningar.

Text: Euan Morin FOTO: New Orleans EMS ILLUSTRATIONER: sven åsheden

22

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

C

edric Palmisano är chef för divisionen ”New Orleans EMS Special Operations and Logistics Unit”. Denna enhet ingår i ambulanssjukvården men specialiserar sig inom vissa områden.

Cedrics föreläsning på Ambulans 2015 kommer att avhandla ämnena ”taktisk ambulanssjukvård” och ambulanssjukvårdens roll vid incidenter av ”pågående dödligt våld”.

Samverkan 112 har samtalat med Cedric inför mässan då intresset för hans deltagande redan väckt stort intresse och debatt.

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar.

Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

wibeladders.se/norbas

Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1

11/28/2014 10:08:57 AM

Kan du berätta lite om den division du är chef för?

Vi ingår i New Orleans ambulanssjukvård men personalen tränas inom vissa specifika områden för att vara vår spjutspets i verksamheten.

Inom Special Operations har vi följande enheter: ● MC-Paramedics. ● Enheter för taktisk ambulanssjukvård som integreras med New Orleans SWAT-team. ● En räddningsenhet som används vid trafik olyckor då vi primärt inte använder oss av räddningstjänsten vid dessa sammanhang.

Denna enhet har allt som behövs för att säker- ställa losstagning av den skadade från ett fordon. ● Personalen på denna enhet utför även: Sjukvårdsinsatser till sjös, här ingår även dykning. Räddning i vertikala miljöer.

Hjälp till Räddningstjänsten vid CBRN-händelse.

Hur ofta nyttjas dessa spetskompetenser?

Det är väldigt olika beroende på kompetensen.

Enheten som vi kallar för räddningsenheten finns tillgänglig 24 timmar om dygnet. De flesta uppdragen innebär arbete på trafikolyckor medan kompetensen i sjöräddning och räddning i vertikala miljöer inte nyttjas lika ofta. ► www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

23

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Taktisk ambulanssjukvård ambulanssjukvård

Den taktiska ambulanssjukvården, som är en del av special operations men involverar annan personal än övriga spetskompetenser, nyttjas regelbundet.

Vad gör denna personal om de inte nyttjas till deras spetskompetenser?

– Om vi bortser från delen för taktisk ambulanssjukvård nyttjas personalen genom att de arbetar inom ”logistik” då de inte har uppdrag. Detta innebär att de är behjälpliga med påfyllning av material och läkemedel till ambulanserna som är i drift. Om ambulanserna börjar få ont om material på grund av hög arbetsbelastning skickas ett meddelande till logistikavdelningen och personalen plockar då ihop beställningen och ser till så att detta levereras till ambulansen.

Hur länge har ni haft enheter för taktisk ambulanssjukvård och hur kommer det sig att detta initierades?

– New Orleans EMS SWAT Medic Program startades 2007 efter det att jag kontaktades av dåvarande chef för New Orleans SWAT. Han var bekymrad över att hans manskap inte hade tillräckligt hög medicinsk kompetens för att omhänderta en skadad polis eller gärningsman vid SWAT-uppdrag. Han hade erfarenheter från militära sammanhang där sjukvårdare från marinen bistod US Marines då de saknar egna sjukvårdare. Med denna erfarenhet var han intresserad av att integrera EMS med SWAT för att på så vis få den bästa kompetensen tillgänglig för hans manskap. De utvalda genomgick då SWAT-school och har med andra ord samma utbildning som övriga styrkan. De ser oss som jämlika trots att vi tillhör olika divisioner.

Fakta:

City of New Orleans

Yta: Invånare: Ambulansuppdrag: Larmcentral: Ambulanser i drift:

910 km2.

440 km2 av dessa är täckt med vatten. ca 400 000. ca 55 000 per år.

Gemensam för alla nedan nämnda divisioner.

6-12 akutambulanser beroende på tidpunkt på dygnet.

Utöver detta även divisionen ”Special Operations & Logistics”

New Orleans Ambulanssjukvård tillhör ”New Orleans Office of Homeland Security and Emergency Preparedness”. I denna organisation ingår även New Orleans Police (NOPD) och New Orelans Fire (NOFD).

Räcker det inte med att utbilda SWAToperatörerna själva i basalt omhändertagande av traumapatienten? Varför behöver ambulanssjukvården integreras i denna del?

– Los Angeles SWAT Medic Program startades 1970 och där valde man ut vissa operatörer ur SWAT-styrkan som fick genomgå en sjukvårdsutbildning för att sedan inneha rollen som medicinskt ansvarig i styrkan. 1979 ändrade Miami PD detta tänk och integrerade då istället EMS-personal i deras SWAT-styrka.

Anledning till detta, och svaret på din fråga, är att det är lättare att lära en EMT eller Paramedic SWAT-taktik än att ge en SWAT-operatör många års erfarenhet 24

samverkan 112 nr 2 2015

av traumasjukvård. Du kan aldrig ersätta erfarenhet och kunskap med ren teori. Vi har helt enkelt den bästa kompetensen.

trygghet, något de värderar väldigt högt.

Vi utför mellan 60-80 uppdrag per år tillsammans med NOSWAT.

Hur fungerar utlarmningen av en SWATmedic och hur ofta används den?

Du nämnde tidigare att ni genomför samma utbildning, hur ser denna ut och vem nominerar du till att ingå i detta team?

– Vår personal används så fort SWAT har ett uppdrag där de vill ha vår kompetens.

Vi är en helt integrerad resurs i deras team och det är väldigt sällan ett uppdrag utförs utan vår närvaro. Vi är deras medicinska

– Vi är en liten grupp som innehar denna spetskompetens, för närvarande tolv stycken. Jag väljer gärna personal med milwww.s112.se

itär bakgrund och söker individer som är redo att ge allt och lite där till. Jag får rekommendationer från enhetschefer om personal de upplever lämpliga för uppgiften. Personen i fråga skall ha minst fem års erfarenhet från ambulanssjukvården och genomgår NAEMT’s utbildning Tactical Combat Casualty Care (TCCC) och efter detta NOPD’s SWAT-school. Denna är en månad lång och liknar en militär ”boot camp”. Mina SWAT-medics tränar sedan med styrkan en gång i veckan och utöver detta utbildar vi även resterande SWAT-styrkan i grundläggande traumasjukvård.

Innebär detta att ni bär samma utrustning som resterande del av SWAT-teamet?

– Ja det stämmer, vi är som sagt var en fullt integrerad del av styrkan. NOPD står för kostnaden av all vår skyddsutrustning och vapen medan vi står för kostnaden av den sjukvårdsutrustning vi och övriga SWAT-styrkan bär.

Hur ser ett typiskt uppdrag ut för en SWAT-medic?

– Vi har alltid en personal som har SWAT-jouren då den dagliga driften av ambulanssjukvården inte klarar av att ställa enheter för att frigöra personal.

SWAT-chefen kontaktar mig då vi behövs och jag kontaktar då den person som har jouren som omedelbart sluter upp med SWAT-styrkan. De vanligast uppdrag som utförs är ingripanden mot personer som bedöms farliga eller ingripanden mot beväpnade personer. Andra uppdrag kan vara gisslandrama eller kidnappningar.

Vilket geografiskt område täcker ni in med denna enhet?

– Med NOSWAT är det New Orleans men på senare tid har ATF (Bureau of Alcohol, Tobacco and Fire Arms) och US Marshals nyttjat oss till att vara deras medicinska trygghet då de utfört uppdrag. Detta har lett till att vårt geografiska område utökats men vi håller oss inom vår delstat.

Har ni haft några skador på er personal under dessa uppdrag?

– Nej det har vi inte. Mig veterligen är det endast en SWAT-medic som skadats nyligen då denne sköts i armen. Jag tror att detta skedde i Florida.

Kvalitets HLR räddar fler liv Vårt QCPR sortiment är framtaget för att kunna mäta prestanda och bedöma resultatet vid HLR-träning samt tillhandahålla tydlig och detaljerad feedback till instruktören.

Detta ger deltagarna tydlig vägledning om hur man kan förbättra sina resultat, möjligheten att öka kompetensen tack vara återkoppling och att instruktören kan vägleda ännu mer effektiv i realtid, samt spara och analysera träningsdata.

Du kommer även att prata om ambulanssjukvårdens agerande vid händelser av pågående dödligt våld. Detta är ett ämne som börjat få mer fokus i Sverige. Vad innebär detta för er del?

– Definitionen av händelse med pågående dödligt våld är en pågående dödlig handling eller individ med uppsåt att döda individer inom ett begränsat utrymme i ett samhälle tex skola, köpcentrum eller arbetsplats. Oftast brukas våld genom att använda sig av skjutvapen.

Det skedde ett paradigmskifte efter massakern i Columbine där händelseanalysen visade att offer ► www.s112.se

TM

by Laerdal www.laerdal.se

samverkan 112 nr 2 2015

25

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Taktisk ambulanssjukvård ambulanssjukvård

THREAT T: Threat suppression

(Nedkämpning av gärningsman. Utförs omedelbart av anländande poliser) H: Hemorrhage control

(Blödningskontroll av drabbade genom avsnörande förband eller direkt tryck

mot skadan. Här jobbar ambulanssjukvården tillsammans med polis i den

varma zonen).

RE: Rapid extrication to safety

(Snabb evakuering av drabbade ut ur den varma zonen) A: Assessment by medical providers

(Triage av de drabbade påbörjas i den kalla zonen där de tas om hand av

väntande ambulanssjukvård).

T: Transport to definite care

(Avtransport av drabbade, rätt patient till rätt sjukhus beroende på dennes

skador).

dog på grund av blödningar i väntan på ingripande från polis och sjukvård.

Man arbetade då efter modellen att polis spärrade av, väntade in SWAT-styrkor och sjukvården väntade in klartecken från polisen innan man fick tillgång till de drabbade. Man väntade helt enkelt för länge i den kalla zonen.

Nu arbetar polisen två och två i den heta zonen utan att invänta SWATstyrkor och vi utbildar vi vår personal att, tillsammans med polis, arbeta i team i den varma zonen. All ambulanspersonal här genomgår TCCC och då det sker en händelse med pågående dödligt våld är det personalen i den ambulans som anländer först till platsen som skall initiera handlingsplanen. Denna modell är framtagen efter Hartford II riktlinjens akronym ”THREAT” (se informationsruta).

Hur ser utrustningen ut och har alla ambulanser tillgång till denna utrustning?

Vi har tre kitt med utrustning i New Orleans för händelser med pågående dödligt våld. Dessa innehåller skyddsutrustning, märkt med ”EMS”, samt material för att kunna ta hand om och stoppa blödningar.

Då ambulanspersonalen är redo bildas ett team med en personal från ambulansen samt två poliser, som ger denne skydd, då den varma zonen beträds. Man omhändertar så många drabbade man kan och då materialet är slut inleds evakuering av de drabbade till den kalla zonen där övrig ambulanssjukvård väntar. Inne i den varma zonen arbetar man efter premissen att den drabbade är död eller kritiskt skadad, till dess motsatsen är bevisad. Mer triage än så sker inte i den varma zonen.

26

samverkan 112 nr 2 2015

Zonindelning

och avspärrning i Sverige Skadeplats

Hur lång tid tar det att få denna utrustning på plats?

Jag uppskattar att det tar max 5 minuter efter det handlingsplanen är initierad då dessa kitt finns i vår driftchefs enhet, i vår räddningsenhet samt ett kitt på huvudkontoret. Med denna spridning har vi snabbt minst ett kitt på plats utan någon större fördröjning.

Uppstår det någonsin en diskussion bland ambulanspersonalen om det paradoxala med att endast skydda sig med denna utrustning vid pågående dödligt våld och inte vid andra uppdrag med inslag av hot och våld?

Denna utrustning är väldigt dyr och vi har inte råd att utrusta all personal med skottsäkra västar. Man får dock köpa egen skyddsutrustning och bära detta på jobbet om man vill. Skall jag vara helt ärlig dock är det nog ingen som gör det. Utrustningen är både tung och väldigt varm att ha på sig. I vardagen försöker vi vara noga med att larmoperatören identifierar en hotfull situation och ber då ambulanssjukvården invänta polis på brytpunkt.

Hur resonerade ni inom ambulanssjukvården när man beslutade att flytta fram ambulanssjukvårdens positioner vid dessa händelser. Man utsätter sin personal för en påtaglig hotbild?

Det är absolut en riskfylld situation men även en situation där vi vet, på ett ungefär, vart gärningsmannen befinner sig. Med

det skydd polisen ger oss är den kalkylerade risken inte mycket större en den fara vi kan utsättas för i vårt dagliga arbete.

Till vardags kan vi bland annat hamna i våldsituationer, arbeta oskyddat på farliga vägar samt krocka med ambulanserna. Vid en händelse av pågående dödligt våld har vi en tydlig plan och är skyddade vilket gör riskerna ambulanssjukvården utsätts för försvarbara. Vi måste ta denna risk för att rädda liv.

Har ni register över våldsamma personer som är kända av er sedan tidigare så att dessa adresser flaggas vid utlarmning?

Möjligheten finns men det flaggas väldigt sällan i något register. Vanligare är att larmoperatören fattar misstanke om en situation med hot och våld och upprättar en brytpunkt.

Tack för att du tagit dig tid till denna intervju och vi ser fram mot att få höra mer i ämnet när du föreläser på Ambulans 2015.

Tack själv. Jag har aldrig varit i Sverige så det skall bli kul att delta. Jag har försökt läsa på lite om svensk ambulanssjukvård och om jag förstått det rätt är det sjuksköterskor som arbetar på ambulanserna efter det de genomfört en specialistutbildning? Det skall bli intressant att lära sig mer om ert sätt att arbeta! ■ www.s112.se

Let heavy be light Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta och bära patienten. Den ergonomiska båren bidrar till en bättre arbetsmiljö för dig inom ambulanssjukvården och båren kan lätt hanteras av en enda person.

Bårens populära multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – även vid akuta situationer.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

www.pensi.se

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmefilt

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen.

Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

27

E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L

Välkommen till Ambulans2015 Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor välkomnar alla till kongressen Ambulans2015. Redan 2013 började UmeåCongress och riksföreningen planera för ett gemensamt evenemang av och för ambulanspersonal. Under resans gång har dialogen med våra utställare fokuserat på att skapa en mässa som är engagerande och nytänkande.

Med tanke på utställarna, däribland vår guldsponsor FernoNorden, har vi valt att placera kongressen på Scandic InfraCity som skapar rätt miljö för nordens största gemensamma ambulanskongress.

500 deltagare och 45 utställare skapar något unikt för nordisk ambulanssjukvård, med individuella program och aktiviteter utanför den vanliga kongressen. Passa på att testa hur arbetet på brottsplatsen kan gå till, spana in Stockholms nya intensivvårdsbuss på rekryteringstorget och lär dig mer om Medfields Strokefinder i innovationshörnan.

En flexibel kongress med öppna tider gör att det blir enklare att resa över dagen och få ut det maximala av programmet. I grunden ligger två teman för förmiddag och eftermiddag. Detta gör att fler kan ta del av programmet och aktiviteterna på mässan. Varför stressa med lunchen, när det går att äta och få matnyttigt både för magen och hjärnan? Lunchen serveras i anslutning till forskningsföreläsningarna i speakers corner. Under tisdagen står årets magister på agendan och onsdagen serveras brainfood i form av våra nya doktorander som presenterar sina fokusområden och den framtida utvecklingen för den svenska ambulanssjukvården.

Ambulans2015 tror inte på att enbart servera föreläsningar där man sitter och lyssnar, vilket har gjort att projektgruppen krävt lite extra av våra utställare. Besök Fernos workshop och få en smakbit av taktiskt omhändertagande, kvala in i S-CUT challenge och ta möjligheten att vinna biljett till FLISA 2015 i Uddevalla. Laerdal håller i kvalet till HLR-SM – är vi så duktiga som vi tror på att rädda liv?

Hur ska vi ha det i framtidens ambulanssjukvård? Studenterna på Konstfack sitter med några nycklar inför framtiden, spana in vad de skapat på bara sex veckor. Deras prototyper finns att se tillsammans med andra idéer kring ambulanssjukvården. Dessutom hittar ni SLL Innovation och Kangoofix i innovationshörnan, diskutera dina tankar med proffsen på produktutveckling.

28

samverkan 112 nr 2 2015

Ett långsiktigt mål med vår ambulanskongress är att etablera en gemensam nordisk mötesplats. Under premiäråret 2015 deltar föreläsare från Norge och Finland. Profile och Pensi tillsammans med våra föreläsare från Vasa och Åland bjuder på smakbitar av den finska ambulanssjukvården. Hos dem hittar vi en fullt utrustad finsk ambulans och Mariehamns nya fältchefsbil. Norge medverkar genom att visa upp krocksimulatorn från Oslo, här kan du rulla runt och vidga synen på säkerhet vid transport.

Tack vare en god samverkan mellan kongressen och våra utställare har 5.11 Tactical ordnat med Cedric Palmisano som besöker oss från andra sidan Atlanten för att prata om synen på taktisk ambulanssjukvård både på höjden och längden. Hur kan ambulanssjukvården agera vid CBRNE-händelser och hur håller vi verksamheten up to date? Läs mer om New Orleans ambulanssjukvård i tidningen.

Kongressen avslutas av Dick Clomén från Röda Korset, som kommer att prata om hur vardaglig sjukvård fungerar vid långvariga kriser. Dick kommer med erfarenheter från Syrien, Ukraina, Palestina och Västafrika. Hur skulle den nordiska sjukvården klara en ebolakris eller den värsta tänkbara krisen, krig? Genom att ta vara på erfarenheterna från andra nutida händelser kan vi förbereda den nordiska sjukvården för framtiden.

Tillsammans gör vi Ambulans2015 till den mötesplats vi önskar inom ambulanssjukvården. Inget blir bättre än vad vi gör det till. Det unika med Ambulans2015 är att föreningen, utställarna och deltagarna samverkar för en god ambulanssjukvård. Kom till Riksföreningen för ambulanssjuksköterskors monter på rekryteringstorget och prata om Ambulans2017.

Janne Kautto, Ordförande RAS Andreas Byström, Kongressansvarig, Ambulans2015 Kjell Öhman, Kongressansvarig, Ambulans 2015

www.s112.se

E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L

CAFÉ

R1

R2

BROTTSPLATS

R3

R4

B4 B3

1,1 m

REKRYTERINGS TORG 1,4 m

1,16 m 1,6 m

R5

R6

R7

R8

R9

R10

R11

13

14 1

2

3

4

5

6 26

BALLROOM

7

8

9

10

11

15

12

17

WORK SHOP

16

H1

18

AMBULANS SIMULATOR

19

B2

1m

B1

25

2,30 m

4,70 m

1m

6,30 m

24

23

22

21

20

i1

i2

i3

i4

SPEAKERS CORNER

7,04 m

LP

LA

N2

1m

B5

PPA

TIL

INNOVATIONS HÖRNA

RU

LLT

RA

HISS

i5

i6

i7

i8 EL-SKÅP

ENTRÉ MÄSSHOTELLET

1m

ENTRÉ MÄSSA

GARDEROB ENTRÉ

Vi är här 5.11 AISAB Akademiska Ambulans Akademiska Sjukhuset Ambulansproduktion APA B Braun Eripio Wear Euro-Lans Ferno Norden AB

www.s112.se

GM Medical AB IM-Medico Infinity Medical AB Kwintet Laerdal Medical AB Medical Care System MCS AB Medidyne Metria Nilsson Speciale Vehicles AB Ortivus AB

Pensi Rescue OY Physio-Control Procurator Region Gävleborg Samverkan 112 Smiths Medical SOS Alarm AB TAIGA Vårdförbundet Zodiak

samverkan 112 nr 2 2015

29

Tisdag 28 april Ballroom 09.00

Mässan och registrering öppnar

10.20

Ambulans2015 börjar på riktigt

10.30-11.15 Olyckssituationer och erfarenheter av trafiksäkerhet i ambulans.

Stein Erichsrud , Norska Statens Vegvesen och haverikommission 12.00-12.45 Fältchef - en finsk prehospital ledningsmodell.

Tom Göstas , ledande ambulanssjuksköterska vid Mariehamns Räddningstjänst 14.15-15.00 Kan samvetstress leda till utbränd ambulanspersonal?

Anna Ekwall , ambulanssjuksköterska, docent i omvårdnad 15.45-16.30 Kan alla enheter vara bedömningsbilar?

Oscar Hagström , Förstavårdschef- Mellersta Österbottens Centralsjukhus, Finland 17.15-18.00 Tactical Ambulance - How does it work in the field? (in english) Cedric Palmisano , stf. chef för ambulansen taktiska specialoperationer i New Orleans, USA 19.30

Ambulansfesten med mat och mingel.

Prisutdelning av Årets magister och Årets Ambulanssjuksköterska.

Speakers corner FORSKNINGSLUNCH

11.25-11.50 Kan kartan rädda liv? Kartstöd i svenska ambulanser.

12.45-13.00

Henrik Sarri , Metria

Årets magister Nominering 1

Lägga pussel och se helhetsbilden, Camilla Engrup & Sandra Eskilsson

13.00-13.15

Årets magister Nominering 2

Att möta en suicid nära patient, Linnea Forsberg & Kristin Liljedah 13.15-13.30

Årets magister Nominering 3

l

Orena ambulanser: En risk för patientens hälsa, Johnsson, Linda & Olsson, Karin 13.30-13.45

Årets magister Nominering 4

Patienters upplevelser av vårdmöten när sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hänvisar till annat färdsätt, Viktor Henriksson & Petter Major 13.45-14.00

Årets magister Nominering 5

Vilka är patienterna utan ambulansbehov prehospitalt? Mia Pålsson & Annie Ström 14.00-14.15

Årets magister Nominering 6

Anhörigas upplevelser av hjärtstoppsituationen, Tobias Creutz & Johan Pettersson Georgii 15.05-15.35 Göteborgsskjutningen. Carita Gelang och David , Sahlgrenska Universitetssjukhuset 16.35-17.05 Framtidens beslutstöd på larmcentral- Löser det utmaningen med medborgarens ökade krav?

Ulrika Bergvall verksamhetschef SOS Alarm AB 18.15-18.45 Hjärt- och lungräddning genom tiderna Andreas Claesson , Hjärtstoppscentrum KI

VISIT US ONSTAND 1 - 2 • One size fits all • Adjustable yoke shoulder strap • Breathable aerospace mesh • Duraflex® hardware • Lightweight, low-profile design • Holds two ballistic armour plates • Laser-cut web platform • Quick-Grab extendable drag handle • 500D Nylon

INTRODUCING THE

5.11 TACTICAL

TACLITE® PLATE CARRIER

30

samverkan 112 nr 2 2015

Chief Cedric Palmisano (above) is the New Orleans EMS Deputy Chief of Special Operations and Logistics. Talk to him about our plate carriers on the 5.11 stand.

WWW.511TACTICAL.EU

www.s112.se

Tisdag 28 april Workshop 1 11.25-11.50 Hur utvecklas den svenska ambulanssjukvården genom den nya standarden på ambulansfordon?

Joakim Falk , Swedish Standard Institute SIS 12.00-12.45 LUCAS workshop, lär dig allt om nya LUCAS 2, Physiocontrol 14.15-15.00 Nätv erksträff Singelrespondernätverket Moderator Mimmie Gylered & Euan Morin 15.05-15.35 RAS Årsmöte, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor 16.00-17.10 Säker Traumasjukvård - Kan det leda till ett Säker Ambulansprojekt Pelle Gustafson , Patientförsäkringen LÖF

Workshop 2 (Ferno) 11.25-11.50 Workshop, max 12 deltagare per tillfälle Vad kan ambulanssjukvården lära sig av militärt traumaomhändertagande?

Workshopen hålls av Svenska TCCC instruktörer som visar och låter er öva.

Hela dagen Delfinal S-CUT Challenge!

15.05-15.35 Workshop, max 12 deltagare per tillfälle Vad kan ambulanssjukvården lära sig av militärt traumaomhändertagande?

Workshopen hålls av Svenska TCCC instruktörer som visar och låter er öva.

Workshop 1 - 14.15

Singel Responder nätverksträff I Sverige ökar antalet enheter med specialistutbildade sjuksköterskor som arbetar ensamma på fältet som single responders. Dem åker på egna uppdrag och som resurs till andra ambulansenheter. Är detta ett nytt komplement som kommit för att stanna i en modern ambulanssjukvård? Kan man arbeta säkert när man arbetar ensam? Hur upplever patienterna att endast en person kommer?

Passa på och diskutera single responder enheter och dela erfarenheter med kollegor som jobbar själva ute på fältet. Ålands fältchefer har tidigare under dagen presenterat sitt upplägg och på nätverksträffen presenterar Sörmland sitt koncept.

Workshop 1 - 16.00

Säker Traumasjukvård - Kan det leda till ett “Säker Ambulans” projekt?

Patientförsäkringen LÖF leder projektet Säker Traumasjukvård vars syfte är att minska morbiditet och mortalitet vid trauma. Genom självvärdering, revision och förbättringsarbete arbetar projektet för en förbättrad kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård.

Projektet drivs av ideella krafter via 17 olika organisationer. Kan ambulanssjukvården säkras genom ett liknande projekt och hur skulle det kunna se ut och hur genomförs ett sådant?

Pelle Gustafson inleder genom att beskriva Säker Traumasjukvård och i dialog med workshopen ska gruppen tillsammans hitta nycklar för att kunna starta upp ett “Säker Ambulans” projekt.

Pelle Gustafson Patientförsäkringen LÖF

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

31

Onsdag 29 april Ballroom 09.00 10.20

Mässan och registrering öppnar Välkomna och godmorgon

10.30-11.15 Olyckssituationer och erfarenheter av trafiksäkerhet i ambulans.

Stein Erichsrud, Norska Statens Vegvesen och haverikommission 12.00-12.45 Att möta morgondagens behov av ambulanssjukvård - Hur använder vi ambulanssjuksköterskans kompetens i framtiden?

Carita Gelang , verksamhetsutvecklare Sahlgrenska Universitetssjukhuset 14.15-15.00 Hur påverkar tröttheten oss i trafiken?

Anna Anund , med.dr. Statens väg- och transportforskningsinstitut 15.45-16.45 TEMS - Taktisk prehospital akutsjukvård Oscar Hagström , Förstavårdschef- Mellersta Österbottens Centralsjukhus, Finland 17.15-18.00 Healthcare in Danger - Hur fungerar sjukvården vid kriser och krig?

Dick Clomén , folkrättsrådgivare för Svenska Röda Korset

Tack för i år, vi ses 2017!

Speakers corner

FO R S K N I N G S L U N C H

11.25-11.50

Diskussion om arbetsmiljön inom ambulanssjukvården Arbestsgivare pratar med Peter Blom (VF)

12.50-13.05 IdentifierIng av vårdbehov hos patienter med ospecifika symtom inom prehospital akutsjukvård.

Robert Ivic , doktorand KI 13.10-13.25 Fortsatt egenvård ur ett prehospitalt patientsäkerhetsperspektiv Jakob Lederman, doktorand KI 13.30-13.45 Ambulanssjuksköterskors praktiska egenskaper i EKG-tolkning.

Kristoffer Werner, Region Halland 13.50-14.05

Prehospital personnels attitudes to pain management Veronica Lindström, KI

14.05-14.15

Nyanställld inom ambulanssjukvården - himmel eller helvete?

Anna Hörberg, doktorand KI

15.05-15.35

Framtidens beslutstöd på larmcentral- Löser det utmaningen med medborgarens ökade krav?

Ulrika Bergvall verksamhetschef SOS Alarm AB

16.50-17.10 Hur hanterar andra hot och våldsituationer?

Glömt köpa din biljett till årets kongress? boka på vår hemsida genom att scanna QR-koden

VISIT US ONSTAND 1 - 2

INTRODUCING THE

5.11 TACTICAL

DD RESPONDER KNIFE WITH CARBIDE GLASS BREAKER TECHNOLOGY WWW.511TACTICAL.EU

32

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

Onsdag 29 april Workshop 1 11.25-11.50 Hur utvecklas den svenska ambulanssjukvården genom den nya standarden på ambulansfordon?

Joakim Falk , Swedish Standard Institute SIS 12.00-12.45

LUCAS workshop, lär dig allt om nya LUCAS 2, Physiocontrol

14.15-15.00 Framtidens ambulanssjukvård - Hur vill vi att den ska se ut?

Vårdförbundet / RAS

Workshop 2 (Ferno) 11.25-11.50 Workshop, max 12 deltagare per tillfälle Vad kan ambulanssjukvården lära sig av militärt traumaomhändertagande?

Workshopen hålls av Svenska TCCC instruktörer som visar och låter er öva.

15.05-15.35 Workshop, max 12 deltagare per tillfälle Vad kan ambulanssjukvården lära sig av militärt traumaomhändertagande?

Workshopen hålls av Svenska TCCC instruktörer som visar och låter er öva.

Speakers corner - 12.50

Identifiering av vårdbehov hos patienter med ospecifika symtom inom prehospital akutsjukvård Ambulanspersonalen träffar dagligen patienter med ospecifika symtom och tillstånd. Dessa kan yttra sig som ”sjukdomskänsla”, ”svaghet”, ”nedsatt allmäntillstånd” eller ”oförmåga att klara sina dagliga aktiviteter”.

Den kliniska bilden är ofta påverkad av faktorer såsom komorbiditeter, polyfarmaci och förvirringstillstånd.

Upp till 30% av patienterna lider av tidskritisk sjukdom. Denna patientgrupp har den högsta mortaliteten bland ickekirurgiska/icke traumapatienter på sjukhus.

Robert Ivic, Doktorand KI

Speakers corner - 14.05

Nyanställd inom ambulanssjukvården – Helvete eller himmelrike?

Som nyanställd ambulanssjuksköterska går de flesta sjuksköterskor från ett arbete i vårdlag bestående av undersköterskor, andra sjuksköterskor, läkare och tillgång till tidigare patientjournaler, till en verksamhet där man arbetar i team om två och möter patienten i dennes hem, utan tillgång till mer utrustning än den teamet kan bära med sig. Detta ställer stora krav på ambulanspersonalen och erfarenhet nämns som ett av de viktigaste verktygen i hur personalen klarar av sin starkt varierande vardag. Som nyanställd ambulanssjuksköterska saknas många gånger denna erfarenhet och tid för vidare handledning efter inskolningstiden finns i många fall inte idag.

Anna Hörberg, ambulansjuksköterska & doktorand KI

Keynote speaker, Ballroom 17.15

Health care in Danger – Klarar svensk ambulanssjukvård en kris i vardagen? Ökat våld mot hälso- och sjukvården i väpnade konflikter och andra nödsituationer i länder som Afghanistan, Syrien och Sydsudan eller i socialt utsatta områden i storstäder i Latinamerika är en allvarlig trend. Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen har sedan 2008 kartlagt hur våldet drabbar vården i konflikter.

Genom kampanjen “Health Care in Danger” försöker man nu hitta praktiska lösningar och rekommendationer för att förbättra hälso- och sjukvårdens säkerhet. Dick Clomén kommer att prata om trender, erfarenheter och rekommendationer som rör ambulanssjukvårdens säkerhet. Hur kan dessa erfarenheter vara relevanta i dagens ambulanssjukvård i Sverige och i www.s112.se

Norden? Vilka åtgärder och lärdomar kan vi dra från andra länder? Föreläsare: Dick Clomén, folkrättsrådgivare. Han har arbetat på Svenska Röda Korset sedan 1999 i flera olika roller, hela tiden med frågor som rör skyddet för enskilda individer under folkrätten; internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter och internationell flyktingrätt. Sedan 2008 arbetar Dick Clomén som folkrättsrådgivare och är Svenska Röda Korsets ledamot i Totalförsvarets folkrättsråd.

Dick Clomén, folkrättsrådgivare,Svenska Röda Korset samverkan 112 nr 2 2015

33

Brottsplatsen Du och kollegan kommer till en brottsplats och ska ta hand om patienten, det är helt uppenbart att något olagligt skett på platsen. Hur agerar du? Vad ska du och kollegan tänka på?

Svenskt Nätverket för Forensisk omvårdnad hjälper dig att förstå brottsplatsen och hur ni kan agera utan att kontaminera eller försvåra utredningsläget för polisen.

Under kongressen kommer workshopen att vara öppen för besök.

Inger Sjögren från Svenskt Nätverk Forensisk Omvårdnad medverkade i Veckans Brott på SVT om hur ambulanspersonal bör agera på misstänkta brottsplatser.

Kom till kongressen och träffa henne med kollega på just vår egen brottsplats och prata bland annat taktik och kontamination.

Vårdförbundet satsar på Ambulans 2015.

Förutom att vi har en monter för att möta nuvarande och blivande medlemmar så har vi dragit ihop förtroendevalda inom ambulansen i hela landet.

De förtroendevalda skall delta i ett utbildningsblock som förbundet ordnar där vi fokuserar på hur vi kan bli bättre företrädare för ambulanssjuksköterskorna ute på arbetsplatserna. Mer än 40 förtroendevalda från alla avdelningar är anmälda i dagsläget.

Vi ses på Ambulans 2015!

David Liljequist, Vårdförbundet

AISAB Vi på AISAB tycker att det är viktigt att medarbetarna ges möjlighet att delta på Ambulans 2015, vilket ger en inblick om Sveriges ambulanssjukvård och den prehospitala sjukvårdens utveckling.

Möjligheten att genomföra arbetsplatsträffar, att personalen kan delta på seminarier och se utställningen gjorde att intresset att delta blev stort. Passa på att besöka vår monter, se vår nya intensivvårdsambulans och få information om hur du gör för att söka arbete hos oss. Åke Östman, VD AISAB

FAMILJEN NILSSON VÄXER

Kontakta oss om du vill veta mer.

0430-49050 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se

34

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

Ambulans 2015 starten på något riktigt bra!

Konstfack - Mobil Omvårdnad

Vi träffade RAS i samband med Prehospenkonferensen 2013 i Borås och började dra upp riktktlinjerna ur ett perspektiv där båda leverantörer och deltagare skulle känna samma behov och få ut precis det man önskade. Kort sagt en nordisk ambulansmässa med föreläsningar.

En mötesplats för samtliga verksamma inom prehospital akutsjukvård, såväl leverantörer, anställda som studerande. Det har varit en rolig och utvecklande resa, med ett otroligt driv från RAS som förhoppningsvis resulterar i att alla får trevliga dagar.

Jag är säker på att vi ses igen 2017! Till slut hoppas jag att “hands-on” miljön vi försökt skapa och betyder att ni grabbar tag i oss under dagarna och ger oss feedback!

Krister Andersson

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor inledde i höstas ett samarbete med Konstfacks industridesign program. Indelade i designteam åkte studenterna med i ambulanser, gjorde studiebesök på sjukhus, genomförde användarstudier och deltog i föreläsningar. Syftet var att genom att studera hur både personal och patienter agerar i och utanför ambulansen får studenterna en ökad förståelse för vad som kan förbättras. Studenternas uppgift var att i sex veckor hitta förbättringsområden inom ambulanssjukvården och sedan försöka hitta lösningar på dessa. Teamen gjorde prototyper och testade sig fram till olika lösningar. Dessa kommer att visas upp av studenterna på Innovationstorget under Ambulans2015.

Kom och se hur enkelt det är att arbeta fram lösningar på problem du upplever i vardagen. Runt studenterna hittar du andra innovatörer och motivatörer till utveckling av verksamheten.

tävling

Testa din HLR-kapacitet och delta samtidigt i vår kvaltävling till Ambulans-SM i QCPR. Tävlingen pågår under konferensens båda dagar och första pris består av deltagaravgift, boende samt direktkvalificering till semifinalen som går av stapeln på årets FLISA-konferens i Bohuslän den 15-17 september.

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

35

fotograf / Reportage

Daniel Hårseth fotograferar och skickar sedan via mobilen till redaktionerna.

Det går på bara några minuter från olyckshändelse till att bilden ligger ute på bland annat sn.se eller någon av kvällstidningarnas sajter.

36

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

Tätt i hälarna på blåljuspersonalen David Hårseth är ibland först framme på olyckor.

Hans jobb är att fotografera, men ibland får han se mer än han vill.

- Bombhändelsen i Nyköping där två män omkom är bland det värsta jag har varit med om. Det var väldigt rörigt på platsen och vi var bland de första att komma.

Artikeln har tidigare varit införd i Södermanlands Nyheter. text: Annika Hedberg Foto: Sandra Nordin

H

an kunde titta in i den urblåsta lägenheten, vilket inte var en rolig syn.

– Vi skulle ibland behöva prata av oss vi också, men vi får prata med varandra, säger han och nickar åt hustrun Madelene Hårseth, som håller maken sällskap ibland under arbetspassen.

Att han jobbar med just det han gör - åka ut och fotografera trafikolyckor, bränder och andra blåljusrelaterade händelser för att sedan sälja bilderna till olika medier - är för att det är ett spännande och omväxlande jobb, säger han.

- Ingen dag är den andra lik. Vi vet aldrig vad som ska hända.

För kvällstidningarnas räkning bevakade han bland annat häktningsförhandlingarna efter explosionen i Brandkärr.

– Då blev det ganska hotfull stämning.

Många var upprörda. Där märks det att vi är ganska små i branschen, vi har inte samma beredskap som till exempel SN vid hot. En annan gång hade jag fått bilder på några som greps vid ett rån. Fast jag maskerade ansiktena på bilderna hörde personerna av sig efteråt. Det får oss att tänka ännu mer på hur vi beter oss.

Hur är din relation till ambulans-, räddningstjänst och polis ute på skadeplatser?

– Den är bra till de första men lite ringrostig till polisen, kan man säga. Vi försöker respektera när de ber oss låta bli att fotografera i vissa situationer. Samtidigt är de dåliga på att ge information.

Mycket sämre i Sörmland jämfört med Östergötland och Stockholm. Men det har blivit bättre efter händelserna i Brandkärr.

För att kompensera bristen på information har han byggt upp avancerad teknik i bilen. Det är inte tillåtet att koppla upp sig www.s112.se

mot Rakel, polisens kommunikationssystem, men det kommer de runt på andra, lagliga sätt. Det kräver bara lite mer jobb.

Hur hinner ni ut så snabbt, sover ni i bilen?

– Nej, men vi har alltid radion på för att höra larmen. Vissa nätter är det mycket, andra knappt något alls. Vi är alltid lite mer förberedda inför löningshelger, då det händer mer på stan efter krogarnas stängning.

Vad har du för utbildning?

– När det gäller fotograferandet är jag självlärd. Men jag har hållit på mycket med teknik innan och arbetar fortfarande med olika tekniska lösningar och programmering. Jag har arbetat som hobbyfotograf i åtta år och övergick till heltid förra året när jag och en annan fotograf startade aktiebolag.

Medan vi står och pratar med David Hårseth tjuter det i den tekniska utrustningen titt som tätt. Det mesta avfärdas, men helt plötsligt går larmet om en trafikolycka på E4. En avåkning på ett vårvinterhalt underlag.

Eftersom vi befinner oss i närheten av ambulansstationen i Nyköping ser vi ambulansen fara iväg och David Hårseth kör strax efter.

När vi passerar olycksplatsen har han parkerat strax bortanför ambulansen, kliver ur och gör sitt jobb. Bara minuter senare plingar det till i inkorgen på sn.se, som erbjuds att köpa bilderna.

Då har han tankat över dem i mobilen och mejlat flera medier.

– Ibland gör jag korta tv-klipp också, men då försöker jag åka hem och redigera ihop dem.

Är du inte rädd att bli påkörd, när ni stannar på motorvägen?

– Vi får ju egentligen inte stanna där och det gör vi inte heller om vi utsätter oss själva eller andra för fara. Vi har blivit bortkörda av trafikpolisen någon gång.

Men generellt är jag inte rädd. Det gäller ju att tänka på var vi ställer oss.

Vad är det mesta du har tjänat på en bild eller ett jobb?

– Det var nog efter ett spektakulärt mord i Botkyrka, som väckte internationellt intresse och bilden såldes vidare via Scanpix. Då jobbade jag kanske tre timmar och fick 15 000 kronor. Men det viktiga är ju inte vad topparna ger, utan det kontinuerliga. ■

Det krävs mycket teknik för att hålla sig informerad om vad som händer i länet. Bara rökdykarna använder sig till exempel av fyra olika kanaler. Polisens kommunikation får inte längre lyssnas av, så där krävs telefonsamtal till vakthavande.

samverkan 112 nr 2 2015

37

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård Traumapatienter

Foto: Patrick Persson / SCANPIX

”Dom ser döda ut allihop” Klockan är 5 på morgonen och jag väcks av att det piper i sökaren.

Lite yrvaket kastar jag benen över sängkanten. Mina kläder ligger iordninglagda för att jag snabbt skall kunna hoppa i dom. När jag småspringer längst korridoren drar jag tröjan över huvudet och känner att jag har rysningar i kroppen. Antingen fryser jag eller så är det adrenalinet som pumpar på för fullt. text: Abelsson A and Lindwall L. (2012). The Prehospital assessment of severe trauma patients` performed by the specialist ambulance nurse in Sweden – a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 20:67. http://www.sjtrem.com/content/20/1/67

V

i kör ut ur vagnhallen. Peter som kör sätter på blåljuset men inte sirenerna, det är för tidigt för det.

Vi vill inte väcka människor utan bara ta oss till skadeplatsen så fort som möjligt.

Larmet vi fått är utropat som en trafikolycka. En personbil har kört av vägen, man tror att det är 2 personer i bilen. Vi får inga uppgifter om hur svårt skadade dom är men jag känner mig ändå förberedd.

Jag har en sjuksköterskeutbildning med

38

samverkan 112 nr 2 2015

10 års arbete på sjukhus. Erfarenheten från mina år på sjukhuset har gett mig en sorts klinisk blick som jag använder när jag jobbar i ambulansen.

På sjukhuset lärde jag mig att bedöma sjukdomar och skador i en trygg miljö omgiven av andra. Jag kunde reflektera över symtom och diagnoser och fundera på differentialdiagnoser och alternativ. Jag var aldrig ensam. Jag kunde samtala med de andra sjuksköterskorna och de hjälpte och stöttade mig när jag var osäker.

Sjukhuset var en trygg arbetsmiljö.

Jag har också en specialistutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård med 5 års erfarenhet från ambulansen. I ambulansen är jag som specialistutbildad den medicinskt ansvariga.

Det betyder att prioritering och beslut skall tas av mig. Teoretisk kunskap från specialistutbildningen tillsammans med praktisk erfarenhet har gjort att jag kunnat befästa teorin i praktiken. Teorin sätter sig i händerna så att säga och kunskapen www.s112.se

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet

kan struktureras vilket skapar en trygghet. Det har också givit en känsla av flexibilitet i bedömningen och omhändertagandet av patienterna. Att ha ett reflekterande tankesätt ger möjligheten att kunna genomföra en insats för patienten och att sedan kunna ta ett steg tillbaka och omprioritera patienten när denne inte svarar som förväntat på insatserna.

Att kunna reflektera erfarenheten innebär att kunna släppa tunnelseendet och inte låsa sig vilket gör att mycket information kan bearbetas samtidigt. Men erfarenhet innebär också att kunna vara

5 års Garanti

”

vi ser svarta däckspår i vägbanan”.

ödmjuk och vara trygg i att allt inte alltid går som det skall, att man ibland kan ha fel och att våga säga det högt.

När vi närmar oss platsen ser vi svarta däckspår i vägbanan. Det yttre sidoräcket är tilltryckt och viltstängslet är lite snett. Det står en tom bil med varningsblinkers på vid sidan av vägen. Inga människor rör sig. Jag ser ut genom rutan.

Det ligger en bil på taket en bit ut på fältet. Jag skapar omedelbart en bild av omgivningen och av de faktorer som kommer att påverka hur patienten mår. Hastigheten måste ha varit så pass hög att bilen kört upp på sidoräcket och fortsatt över stängslet och voltat i luften för att sedan landa på taket.

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Förmågan att läsa skadeplatsen och våldet patienten utsatts för kommer dels från teoretiska kunskaper från specialistutbildningen och dels från erfarenhet av att ha sett skadeplatser och patienter utsatta för trauma tidigare. Det finns därför i förväg en förståelse för vilka skador som människorna i bilen kommer att ha.

Jag tar med mig syrgasväskan och förbandsväskan. Jag ruschar nedför slänten och hoppar över ett smalt dike. Det var mer vatten i marken än vad jag trodde så jag blöter ner både skor och byxben när jag springer över fältet. Inget som stör nu för jag är så fokuserad på vad som väntar mig.

Jag söker snabbt ögonkontakt med mannen på plats. ”Hur är det” frågar jag. ”Det har gått åt helvete” nästan skriker han. Han har orkat hålla ihop under en lång stund men nu när vi kommer brister det för honom. Jag ställer ner väskorna och lägger mig på knä vid bilen. Under tiden frågar jag ”Hur många är det”. ”Dom är tre stycken ” svara han. ”Men jag vet inte om nån av dom lever. Dom ser ► www.s112.se

KARLSKOGA XC70 som hämtas av Peter Karlsson, Mikael Reinholdsson och Börje Chemnitz

ÖREBRO

Grattis

söker snabbt ögonkontakt

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Hämtas av Patrik Trädgårds, Tomas Elisson och Jonas Jansson.

samverkan 112 nr 2 2015

39

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage ambulanssjukvård Traumapatienter

döda ut allihop” ”Spring upp till Peter i ambulansen och säg att dom är tre och att alla sitter fast. Vi måste ha ner brandkåren fort”. Jag kravlar på magen in en liten bit igenom den trasiga rutan i baksätet.

Jag vill inte komma för långt in för bilen kan kollapsar vilken minut som helst. Jag tänker på vilken tur det var att jag tog den tjocka jackan för den skyddar mig mot allt glassplitter.

I baksätet hänger en ung man upp och ner i bilbältet. Det gurglar när bröstkorgen rör sig. Jag känner med handen framför ansiktet men det verkar inte passera någon luft in och ut ur lungorna. Jag har ingen bra möjlighet att ta ner honom ensam. Jag backar ut igen och försöker få in armarna i framsätet.

Framsätet är så pass intryckt så att jag inte kommer åt någon av dom två som är där. Jag får ett grepp om passageraren.

Han hänger inte upp och ner vilket är oroväckande. Framrutan är totalt intryckt så jag kan inte se om han har åkt in i den.

Men kroppen är trasig. När jag tar i honom känner jag att hans kropp har en alldeles för stor rörlighet. Min tanke är att hans kropp känns som när jag knäcker sönder spagetti i förpackningen innan jag häller den i grytan. Jag får tag på hans huvud och lyfter upp det. Men det finns inget stopp.

Han har brutit nacken så pass illa att kotorna troligtvis är krossade. Jag lägger försiktigt ner huvudet på honom.

När jag backar ut är Peter framme hos föraren. Vi reser oss upp samtidigt. Peter tittar på mig och säger ”Han är död”. ”Ja” svarar jag, ”denna med men han in baksätet lever”. Vi lägger oss bredvid varandra och jag stoppar in händerna för att försöka hålla i huvudet på honom. Han sitter fast och tur var väll det.

Det är därför han lever och inte hans kamrater. Han hade bilbältet på sig. Vi har ingen plats att ta ner honom på inne i bilen. Då hör vi i fjärran ett så skönt ljud – sirener.

att våga ta beslut och stå fast vid dom Jag förstår precis hur människor känner när ambulansen äntligen kommer efter vad som verkar ha varit en evighet.

Så känner jag när brandkåren kommer.

Mina riddare i den röda bilen. Samtidigt kommer också en andra ambulans. Vad bra tänker jag, mer hjälp. Jag låter Peter ta över och tar mig upp till staketet.

Brandmästaren söker reda på mig omedelbart han stigit ur bilen. ”Vi behöver 40

samverkan 112 nr 2 2015

”

ha ner staketet och klippa upp bilen. Den ligger på taket och vi har en patient som vi behöver ha ut snabbt”. Han bekräftar med en nick och vänder sig om för att börja dela ut order. Brandmännen är redan på väg för de hörde varje ord jag sa.

Att vara medicinskt ansvarig innebär att kunna leda på skadeplats. Att våga ta beslut och att stå fast vid dom. Brand vet vad som gäller, dom litar på mig Att ha tillgång till räddningstjänsten är en trygghet för det är kompetent personal som arbetar snabbt och smidigt.

Personalen i den andra ambulansen är Emelie, en nyutbildad sjuksköterska som aldrig tidigare varit på ett traumalarm och Åsa, en rutinerad ambulanssjuksköterska. Med Åsa känner jag som om hon kompletterar mig. Vi kommer att arbeta parallellt med varandra.

Det är tryggt att arbeta med en annan ambulanssjuksköterska och det mildrar känslan av att vara ensam och utsatt när vi springer över fältet mot bilen. Inte att jag var ensam innan, jag hade Peter.

Men Åsa har samma tankesätt som jag.

Hon har samma medicinska ansvar och samma kunskap. Vi arbetar långsiktigt och vår specialiserade kunskap gör att vi vet vad som kommer att bli konsekvensen av olika handlingar vi väljer. Och vi kan diskutera. Idéer och tankar säger jag högt och då svarar Åsa. Hon fungerar som en kontroll och bekräftelse på mina val och handlingar. Jag fungerar som hennes kontroll och bekräftelse. Vi tar över patienten från Peter.

Emelie koncentrerar sig under tiden på föraren. ”Vi måste ta ut honom” säger hon. ”Nej, han är död. Vi jobbar med den vi kan rädda. Vi lägger inte resurser på föraren”, säger jag. Hon skakar på huvudet och håller uppenbarligen inte med. Jag tänker att Emelie är två steg bakom vad som behövs i den prehospitala vården.

Hon är nyutbildad sjuksköterska vilket innebär att hon inte har erfarenhet av att arbeta med sjuka eller skadade människor.

Till detta läggs att hon befinner sig i en vårdmiljö där ett stort scenario skall överblickas. Beslut skall oftast fattas snabbt med alltför lite information. Hon behöver stöd och handledning för hålla näsan över vattenytan. För att ha en trygg arbetsmiljö.

Men på nästa traumalarm kanske det är

– Vi måste ta ut honom säger hon. Nej, han är död.

Vi jobbar med den vi kan rädda. Vi lägger inte resurser på föraren, säger jag.

Emelie som är högsta medicinska kompetensen. Så är det om ingen ambulanssjuksköterska är med. Då skall den grundutbildade sjuksköterskan stiga in och hålla i rodret.

Vården på sjukhus innebär en upplyst, varm sal med gott om personal runt omkring, inte som på fältet, ensamt och vadandes i kallt gyttjevatten. Idag hade vi ju lite dagsljus i alla fall, det är ju skönt. Det är svårare att jobba när allt är becksvart.

Fingrarna fungerar inte till 100 % när det blir för kallt heller. Både jag och patienten kyls ner ganska snabbt då.

Det tar en liten stund att få upp så stor del av bilen att vi kan få loss den skadade mannen. Vi har hämtat materialet vi behöver från bilen så vi står klara att börja jobba så fort vi får tillgång till patienten.

Vi har ganska mycket material med oss i bilen men det mesta använder vi inte så ofta.

vi behöver öva mer

Därför är det viktigare att vi har tränat så att vi kan det när vi väl skall använda det.

Om det är något man inte kan, drar man sig för att använda det och då har man inte gjort allt som var möjligt för patienten. Därför behövs det också övning på de insatser vi sällan gör.

Att få rutin på arbetet med svåra trauma är inte möjligt, inte genom att träna på verkliga patienter i alla fall. Vi omhändertar svåra traumapatienter cirka 6 gånger per år.

Det är inte mycket, men när det väl händer skall allt gå rätt direkt. Skall patienten ges bästa möjliga chans till överlevnad www.s112.se

KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

ingen rätt att få veta hur det gick

Nu kommer de jobbiga tankarna. När sjukhuset tar över står vi ensamma utanför. Vi har inte längre någon rätt att veta hur det gick. Tystnadsplikten gör att ingen får tala om för oss vad som hände. Vi behöver ändå ventilera vad som hände och vad vi gjorde. Jag gör alltid det bästa jag kan.

Men kunde jag gjort annorlunda? Kunde jag gjort något mer? Hade han överlevt om jag hanterat situationen på något annat sätt?

Dessa tankar tänker jag varje gång jag varit ansvarig för en annan människas liv eller död. För att orka fortsätta arbeta i ambulansen behöver jag utvärdera om mitt egna arbetssätt överensstämmer med andras.

Man behöver en bekräftelse att man agerat rätt och att patienten fått bästa möjliga vård. Man behöver veta att man inte gjort fel. Det är därför man vill ha ett sorts facit från akutmottagningen.

Man vill veta vad det var för skador på patienten för att jämföra med vad man själv misstänkte.

Jag vet då till nästa gång vilken behandling som är bäst. Med samtalen kan jag också bearbeta vad jag varit med om. Det behövs för att orka med.

Mitt arbetspass slutar och jag kan börja känna en känslan tillfredsställelse i kroppen.

Vi jobbade bra. Vi gjorde allt som kunde göras under hela uppdraget. Vi hade ett smidigt samarbete med alla.

Ambulansen var på topp och brandkåren var på tårna hela tiden. Det finns i efterhand ingen vi kunde eller skulle gjort annorlunda och det känns skönt. Jag kommer att kunna släppa taget om händelsen och gå vidare. Jag har fått en erfarenhet som jag tar med mig i framtiden. ■ www.s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

SKELLEFTEÅ Bröderna Brännström färdiga för avfärd.

150 mil hem.

SÖRMLAND

Grattis

skall allt klaffa perfekt. Men hur skall jag kunna detta när det ena trauma aldrig kommer att vara det andra likt?

Om man fick öva skulle denna känsla av osäkerhet kanske minska. Vi skall inte träna på patienter - vi skall träna innan vi sätter oss i ambulansen och ansvarar för andra människors liv.

Varje situation är unik liksom varje patient unik.

Detta resulterar i att det varje arbetspass visar sig kunskapsluckor för varje ambulanssjuksköterska.

Det finns alltid något jag inte visste tillräckligt mycket om. Då måste den luckan fyllas. Och det gör den med ny kunskap och med erfarenhet.

Vi lämnar patienten på akuten. Det var ett fullt traumateam som väntade på oss, 8 personer, 3 läkare, 4 sjuksköterskor och en undersköterska. Vi var två ambulanssjuksköterskor i vårdarhytten och Peter som körde.

Jag misstänker att patienten inte kommer att leva morgonen ut. Han var så trasig i kroppen att det inte känns som att han kan överleva. Det kändes som att livet redan hade lämnat honom när jag först träffade honom men att vi på konstgjord vägg höll det kvar en lite stund till.

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Karl-Eric Carlsson, Robert Björling och Rolf Ericsson hämtar de två sista (nr 40 och 41) V70 ambulanserna.

samverkan 112 nr 2 2015

41

AmbulansSJUKVÅRD HLR och hjärtstopp/ Reportage

2 minuters träning per arbetspass Efter 1 månads träning steg resultaten från runt 80 procent till cirka 95 procent.

Text och foto: anna abelsson

R

äddningstjänsten i Karlstadsregionen har under många år genomfört årlig repetitionsutbildning i HLR. Som ett led i att kvalitetssäkra den HLR som utförs vid brand- och IVPA-larm genomfördes i år ett HLR-projekt på brandstationen i Karlstad. Projektansvarig var brandförman Tony Falk.

3

HLR av hög kvalitet är avgörande För att kunna fokusera på deltagarnas HLR-kompetens och prestanda använder räddningstjänsten övningsdockan Resusci Anne QCPR med feedbackenheten SimPad SkillReporter.

Initialt utförde all utryckningspersonal HLR i par under 2 minuter. Kompressionsdjup, frekvens, uppsläpp av bröstkorgen mellan kompressioner, volym på inblåsningar och tid mellan kompressioner och inblåsningar mättes och registrerades för varje deltagare.

Därefter tränade peronalen HLR på övningsdockan, 2 minuter per arbetspass, under 1 månad.

Vid träningen användes feedbackenheten som i realtid visade kompressionsdjup, frekvens, uppsläpp och inblåsningsvolym.

Personalen kunde genom feedback korrigera sin HLR och skaffa sig ett muskelminne baserat på hur korrekt HLR skall ske.

1. Initialt utförde all utryckningsper sonal HLR i par under 2 minuter.

2. Övningsdocka med feedback, 2 min- uter per arbetspass, under 1 månad.

1

3. Utbildningsansvarige Anna Abelsson är mycket nöjd med resultat och utvärdering.

när man vet bättre – gör man bättre Resultatet visade att personalen vid projektets start hade goda kunskaper i HLR. Då låg mätresultaten runt 80 procent, en siffra som innebär goda överlevnadschanser för en hjärtstoppspatient.

Efter 1 månads träning steg mätresultaten till i genomsnitt cirka 95 procent.

HLR-kvalitén kunde förbättras genom den objektiva feedbacken som möjliggjorde individuell justering.

Handplacering på bröstkorgen och otillräckliga uppsläpp var exempel på områden som kunde åtgärdas tack vare detaljerad feedback.

42

samverkan 112 nr 2 2015

2 Ett stort antal faktorer påverkar chansen till överlevnad efter inträffat hjärtstopp såväl utanför som på sjukhus.

Korrekt kompressionsdjup och frekvens är associerad med sannolikheten för att patienten ska återfå en pulsgivande rytm.

Då HLR kunskapen avtar redan efter 3 till 6 månader planerar Räddningstjänsten Karlstadsregionen att genomföra

repetitionsutbildningar cirka 2 gånger per år. Under mellantiden blir det 2 minuters HLR-träning per arbetspass.

Projektet genomfördes i samarbete med Karlstads universitet och Prehospen vid Högskolan i Borås. ■ Ytterligare information: tony.falk@karlstad.se http://www.laerdal.com/se/qcpr

www.s112.se

HLR under åren 2016-2021 Arbetet med att revidera kunskapsläget kring HLR pågår ständigt.

Samverkan 112 har talat med Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska, medlem i HLR rådet, medicine doktor och forskare.

Text: Sven åsheden

Hur genomförs revideringar av guidelines ?

– Var femte år bjuder International Liasion Comitte on Resuscitation – ILCOR in till vetenskaplig kongress. ILCOR är ett globalt övergripande HLR-råd som samlar övriga kontinentala HLR-organisationer.

European Resuscitation Council (ERC) är vår och Europas paraplyorganisation. Årets kongress hölls i Dallas, USA den 2-5 februari. Mer än 400 frågeställningar om HLR presenterades och den vetenskap som stödde rekommendationerna granskades.

Vilket syfte har ILCOR konferensen?

– Huvudsyftet med konferensen är att utvärdera om internationell forskning har bidragit till ny kunskap på ett sådant sätt att de globala riktlinjerna i HLR behöver revideras. Under några veckor efter konferensen ges även allmänhet och proffesionen möjlighet att via ILCOR:s hemsida kommentera de vetenskapliga underlag och de preliminära förslag till rekommendationer som lagts.

Vad händer sen?

– Nu under våren gör ILCOR en sammanställning och en slutlig version av de nya riktlinjerna. Dessa sprids sedan till övriga paraplyorganistioner runtom i världen via ILCOR:s hemsida den 15 oktober i höst. Svenska HLR rådet använder sig utan undantag av vår (ERC) paraplyorganisations riktlinjer för HLR och första hjälpen. Rådet anpassar snarast utbildningsprogrammen till svenska kursförhållanden i S-HLR, D-HLR, A-HLR, A-HLR till barn med flera.

Låter som ett omfattande arbete?

– Arbetet omfattar utveckling och revidering av totalt 9 utbildningsprogram och mer än 70 separata delar i form av kursböcker, instruktörshandböcker, kompetenskort, handlingsplaner, webbutbildningar och video/filmer.

www.s112.se

Andreas Claesson, har disputerat med avhandlingen ”Möjligheter att öka överlevnaden vid hjärtstopp i samband med drunkning”.

Foto: Privat Är internationella guidelines och rekommendationer kristallklara?

– ILCOR:s och ERC:s arbete tillsammans med HLR-rådets implementation skapar en trovärdig, säker och stabil grund för den behandling som ska ges vid plötsligt oväntat hjärtstopp under åren 2016-2021. Nytt utbildningsmaterial och bakgrunden till de vetenskapligt baserade riktlinjerna presenteras under HLR-rådets guidelineskonferens på Svenska mässan i Göteborg oktober 2016.

Nya studier - hur påverkar dessa?

– Även om det i femårsperioden, mellan två guidelines, kommer större studier som påverkar delar av behandlingen vid hjärtstopp så är det vår målsättning att ändra så lite som möjligt, eftersom det är en märkbar eftersläpning i genomslag såväl ute i verksamheterna som hos allmänhet.

När får vi fullt genomslag?

– Den reviderade kursboken i A-HLR presenterar vi under 2016. Lokal planering och utbildning ute hos ambulanssjuk-

vården pågår nog under stora delar av 2017 och därför får nya riktlinjer för ambulanssjukvården troligtvis inte något genomslag förrän i början av 2018.

Vilka förändringar kan vi förvänta oss?

– 2005 skedde en stor revidering av riktlinjerna, bröstkompressionerna ändrades från 2:15 till 30:2. Sverige introducerade MiniAnne, ett konceptet för individuell träning och grundkursen i HLR kortades.

2010 poängterades vikten av god cirkulation och oavbruten HLR med hög kvalitet.

– Att döma av den vetenskap som publicerats fram till nu förväntas inga större förändringar av riktlinjerna rent medicinskt, jämfört med 2010.

– Däremot hoppas vi kunna presentera nya pedagogiska grepp som ökar och stödjer motivationen för alla instruktörer avslutar Andreas Claesson. ■ Ytterligare information: www.ilcor.org www.erc.edu www.hlr.nu

samverkan 112 nr 2 2015

43

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Trafikforskning ambulanssjukvård

tupplur kan rädda liv

Anna Anund.

Foto: Hejdlösa Bilder

En tupplur på jobbet kan rädda människoliv. Exempelvis om du är en trött förare som efter rasten ska fortsätta köra bil.

Text: Mats Jonsson

T

rafikforskaren Anna Anund på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, ger på ambulansmässan skrämmande exempel på hur farlig kombinationen trötthet och körning är.

– Det kan nästan jämföras med alkohol och bilkörning. Reaktionstiden förlängs, omdömet blir sämre och du blir mindre förberedd för de situationer som kan uppstå, säger hon.

Internationella studier visar att vissa nivåer av trötthet kan motsvara en promillehalt på 0,5-0,8 promille, alltså upp till fyra gånger så mycket som gränsvärdet för rattfylleri.

Det har visat sig att frästa bullerräfflor längs vägkanten som högljudda varningssignaler reducerat antalet singelolyckor med döda eller svårt skadade med hela 30 procent. En tydlig indikation på hur vanligt det är med bilister som ofrivilligt sluter ögonen.

arbeta förebyggande Men problemet är att det inte går att mäta trötthet bakom ratten på samma konkreta sätt som onykterhet. Och det går inte heller att säkert förutse när tröttheten blir akut farlig eller direkt livsfarlig, varken för föraren själv eller för den som sitter bredvid och iakttar.

– För yrkesförare handlar det därför om att tillsammans med arbetsgivare och kollegor arbeta förebyggande genom att skapa fungerande strategier i vardagen, säger Anna Anund.

Att stanna bilen och ta en vilopaus med 44

samverkan 112 nr 2 2015

en sjuk patient där bak är naturligtvis ingen bra idé. Däremot går det att se över arbetsscheman och införa rutiner som bryter monotonin vid exempelvis långa, lugna returkörningar.

– Man kan göra täta byten bakom ratten, sätta på radion eller bara komma ihåg att prata med varandra. Detta förutsätter dock att du i övrigt inte är sömnig eller att det sker mitt i natten.

Ett suveränt sätt att göra sig redo för ytterligare några timmar i trafiken är att passa på att sova en kvart på rasten.

– En tupplur kan göra underverk, säger Anna Anund.

Jobba med attityderna Hon anser också att det kan vara bra att jobba med attityderna på arbetsplatserna.

Det måste få vara okej att komma till ett nattpass och säga till kollegan att ”nu har treåringen hållt mig vaken hela dagen så i natt får du köra”.

– Varken patienter eller arbetskamrater vill åka med en person som är trött.

Därför är det viktigt att ledningen lyfter frågan och avdramatiserar den. Det ska vara coolare att säga till att man är trött än att kämpa på och vara tyst. I det här fallet är flyget en bra förebild.

VTI har inte specifikt undersökt ambulanssköterskors trötthet i trafiken. Däremot har man studerat andra yrkespersoner som varvar höga adrenalinpåslag med mer avslappnade sekvenser, nämligen poliser och busschaufförer.

Det har bland annat visat sig att nästan

”

Det ska vara coolare att säga till att man är trött än att kämpa på och vara tyst. flyget är en bra förebild.

varannan bussförare (44 procent) vid tvåfyra tillfällen i månaden måste kämpa för att hålla sig vakna när de kör bussen.

Tröttheten bakom ratten är alltså i dag och några år framåt en dödsfälla i trafiken.

Men i en framtid med mer autonom trafik – alltså med bilar som mer eller mindre kör sig själva – kan det bli okej att ta den där tuppluren sittande bakom ratten.

Men det är många år fram i tiden innan detta är möjligt så väl praktiskt som juridiskt.

– Vi står inför ett paradigmskifte. Men tills vidare gäller det att hålla sig vaken, säger Anna Anund som delar med sig av sina bästa tips på Ambulans 2015. ■ www.s112.se

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se

BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon Försäljning Denny Walthersson 0515 - 72 34 84 0765 - 25 34 84

denny.walthersson@autokarossrescue.se

Försäljning Sture Håkansson 0515 - 72 34 58 0705 - 50 44 22

sture.hakansson@autokarossrescue.se

Support Stig Christensen 0515 - 72 34 65 0702 - 90 20 25

stig.christensen@autokarossrescue.se

QUICKSAVE – DIN HJÄLPANDE HAND! De smidigaste och mest användarvänliga räddningsutrustningarna i världen - som alltid finns nära tillhands när olyckan är framme!

Tveka inte att höra av Er för att kostnadsfritt få prova på utrustningarna som är anpassade och framtagna just för Er!

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen.

Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: info@svedbrosmide.se

www.s112.se

www.sve dbro smi de. se

www.qsave.se info@qsave.se 070-2565932

samverkan 112 nr 2 2015

45

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Friskvård ambulanssjukvård

Hallands gym försvinner Flisa vill ha standardiserade fystester Vad ambulansstationernas gym betyder för arbetsmiljön och för möjligheterna att förebygga skador och rehabträna har blivit en het fråga i Region Halland, efter ett beslut att avveckla gymmen på ambulansstationerna.

Text: mats thorner

B

eslutet att dra in gymmen meddelades i ambulanssjukvårdens informationsblad i februari. Nyligen skulle beslut om när och hur avvecklingen skall ske, men det sköts upp. Om grundbeslutet står fast betyder det att gymavvecklingen genomförs och att beslutet om detaljer och tidplan kommer inom kort.

– Skälet till att vi vill avveckla gymmen är att vissa av stationerna har undermåliga lokaler och i en del fall dålig utrustning.

Vi vill att all personal ska ha likvärdiga möjligheter till träning och därför har vi tagit beslutet att lägga ner gymmen och istället höja friskvårdsbidraget för alla anställda från 1 000 kr till 2 000 kr, berättar Susanne Svensson, verksamhetschef för ambulanssjukvård, sjukresor och 1177 i Region Halland.

Totalt berörs flera hundra anställda.

– En del är kritiska mot beslutet, andra är glada att friskvårdsbidraget blir högre.

Jag har ingen statistik över hur mycket gymmen används, men bilden jag får från stationscheferna är att en del av personalen använder gymmen frekvent, medan andra aldrig tränar i dem. Med friskvårdsbidraget blir förutsättningarna till friskvård mer jämlika, anser hon.

Vill inte uttala sig Kritiken från många ambulansanställda har varit massiv, samtidigt som frågan är så infekterad att inte ens en Vårdförbundets tillfrågade representant vill uttala sig med namn.

Många av kritikerna bekräftar Susanne Svenssons bedömning att ungefär hälften av de som arbetar inom ambulanssjuk46

samverkan 112 nr 2 2015

Foto: Nordic Wellness

Foto: Nordic Wellness

Arkivfoto: John Thorner

Frågan om gym i anslutning till arbetet har blivit en het fråga.

I Region Halland planeras nedläggning av gymmen.

vården använder gymmen regelbundet.

Men i övrigt går bedömningarna isär. I mailväxling med Susanne Svensson framförs kritik mot nedläggningen av gymmen – Samverkan 112 har tagit del av totalt cirka 25 mail som stöttar de ståndpunkter som framförts.

De ambulansanställda mailskrivarna anser att regelbunden träning är ett bra sätt att förbereda sig för fysiska ansträngningar i jobbet, förebygga belastningsskador eller rehabträna skador man redan har.

Dessutom att träningen fungerar som en bra ventil för psyket efter arbetspass då man upplevt svåra saker.

Friskvårdsbidrag inte lika bra – Min egen målsättning är att träna i samband med varje arbetspass. Det hinner man inte alltid, men två gånger i veckan är mitt minimum. Vi skaffar nya starkare bårar för att möta utvecklingen med allt tyngre patienter.

Vi borde arbeta aktivt med att också www.s112.se

stärka oss som ska göra de allt tyngre lyften, säger Vårdförbundets blyga representant, som inte vill framträda med sitt namn. En blygsel som sannolikt beror på påtryckningar om att inte gå ut offentligt med kritiken.

Att ett höjt friskvårdsbidrag skulle fungera lika bra för att stimulera träning, som ett befintligt gym nära arbetsplatsen tror hen inte på.

– Brist på tid och tillgänglighet är de största hindren för att regelbunden träning ska bli av. Med möjlighet till träning under arbetstid, eller i direkt anslutning till arbetspassen skapar man bäst förutsättningar att förebygga arbetsskador med hjälp av fysisk träning.

Flisa vill ha fystest Ytterligare ett argument som framförs är att styrelsen för FLISA (Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård) för närvarande arbetar med att ta fram riktlinjer för återkommande

tester av ambulanspersonals fysiska förmåga.

Fysiska tester förekommer redan nu på många håll i landet. Men det finns ingen nationell standard för sådana tester och det är detta som FLISA vill ta fram riktlinjer för.

FLISA:s styrelse anser att återkommande fysiska tester är rimligt och att det då behövs ett speciellt test framtaget för just ambulansyrket, som kombineras med krav på simkunnighet.

Huruvida tillgång till gym ute på ambulansstationerna spelar en roll i sammanhanget vill inte FLISA:s ordförande Håkan Klementsson skriva under på. Han menar snarare att det ligger i de enskilda medarbetarnas eget intresse att de klarar en fysisk test för sitt jobb. Men han säger också så här: – En klok arbetsgivare ser väl också till att det finns goda förutsättningar för att de anställda ska klara sina fystester.

FLISA:s mål är att ha färdigt förslag till

riktlinjer för fystester under våren. Riktlinjerna kan sedan antas vid organisationen årsmöte i höst. Återstår sedan att se om riktlinjerna kommer att tillämpas som en standard i ambulanssjukvården runt landet, eller inte. ■

”

träningen fungerar som en bra ventil för psyket efter arbetspass då man upplevt svåra saker.

Annonsplats

AMBULANS TYP C | MERCEDES-BENZ SPRINTER

BINZ - ORIGINALET FRÅN LORCH SEDAN 1936 I mer än 75 år har Binz erbjudit sina kunder skräddarsydda fordonslösningar.

Varav ambulanser, sedan 60 år tillbaka i tiden. En stundande lanseringen av ambulanser specifikt inriktade för den Svenska marknadens behov ligger i pipeline. Här lägger vi fokus på tre viktiga grundstenar såsom arbetsmiljö, ekonomi och kvalité.

ERGONOMISK UTFORMAD PATIENTUTRYMME

BESÖK OSS PÅ RETTMOBIL 06.-08.05.2015!

HALL 2 MONTER 202 VÄLKOMMEN ANDREAS BOSCH JAG PRATAR SVENSKA | +46(0)708-580306 TYRILUX BIL AB | TAGENEVÄGEN 18 | 422 59 HISINGS BACKA | SVERIGE | TELEFON: 031 - 58 03 00 | E-POST: BINZ@TYRILUX.SE | WWW.TYRILUX.SE

www.s112.se 201504_AD-SE.indd 1

samverkan 112 nr 210:36:50 2015 15.04.2015

47

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Psykosocial påfrestning ambulanssjukvård

samvetsstress Cynism som skydd är ingen bra lösning på problemet med samvetsstress. Särskilt inte för ambulanspersonal som möter många människor och har kort tid på sig att skapa relationer. Då blir bara tålamodet sämre.

Text: Mats Jonsson

Anna Kristensson Ekwall Foto: Lunds Universitet

Foto: Volvo Cars Special Vehicles

H

älften av alla poliser lider av samvetsstress. Problemet är också utbrett bland personalen inom äldreomsorgen.

– Trots att de gör sitt allra bästa känner många att de ändå inte räcker till, säger Anna Kristensson Ekwall, universitetslektor i omvårdnad från Lund som forskat i hur psykosociala påfrestningar och stress påverkar människor.

På Ambulans 2015 berättar hon om en aktuell studie av hur vanlig samvetsstress är bland ambulanssjukvårdare och i vilken utsträckning stressen också leder till utbrändhet.

I arbetet ingår bland annat att ta reda på om ambulanspersonalens stress påminner om de problem poliser upplever med att de saknar kontroll över sin vardag. Eller om stressen mer liknar omsorgspersonalens situation där relationer är viktiga och där många känner sig otillräckliga för att de

48

samverkan 112 nr 2 2015

tycker att de inte gör ett tillräckligt bra jobb för de gamla hur de än töjer på sig själva.

– I värsta fall visar det sig att ambulanssjukvårdarna är dubbelstressade. Det vill säga känner av både oförutsägbarhet och otillräcklighet, säger Anna Kristensson Ekwall.

känslokall livsåskådning?

Några färdiga resultat att presentera finns ännu inte.

– Men när vi tagit reda på hur det ser ut får anställda och arbetsgivare ett underlag för att diskutera vad det är i arbetssituationen som leder till stress och vad man mår bra av.

– Då kan man stärka det som ger hälsa och resonera om hur man hanterar de saker som stressar.

Tidigare forskning har visat att det är personal i de undersökta yrkesgrupperna som varken är nybörjare eller veteraner

Foto: Marie Ullnert

som löper minst risk att drabbas av samvetsstress.

– De nya kan känna att de inte riktigt har kontroll över situationen medan de som varit med länge har sett och upplevt mycket som de tagit med sig.

Studier av hur poliser hanterar stress har visat att många, kanske omedvetet, skyddar sig från utbrändhet genom att agera cyniskt och inte gärna släppa relationer nära inpå sig.

– Men cynism är inte bra. Poliser som inte orkat engagera sig känslomässigt i möten med människor har fått sämre tålamod både i privata relationer och i yrkesrollen.

Särskilt allvarliga konsekvenser har cynism som skyddsmask i yrkessituationer med många möten och kort tid för att skapa relationer. Alltså precis som i ambulanspersonalens arbetsvardag. ■

www.s112.se

Prenumerera på Samverkan 112 Genom att prenumerera kan du följa med i vad som händer inom det spännande ”blåljusområdet”.

För 250 SEK får du sex fullmatade nummer av tidningen.

För prenumerationer i Europa tillkommer portotillägg på 150 SEK. Beställ en prenumeration via vår hemsida www.s112.se/prenumerera/

DUAL COLOR LED

Två funktioner, två färger, två användningsområden i en lampa med en enda installation. Med denna innovativa lösning sparar du både tid, pengar, plats och miljön.

ECE R65 & R10 godkänd

Mått: L130,5 x H24 x D10 mm.

Spänning: 10 – 30V. Skyddsklass: IP67.

Säljer & installerar utrycknings & varningsljus, styrsystem, GPS spårningsutrustning, backkamerasystem, fordonsinredningar samt kommunikationsradio.

www.s112.se

VI SER TILL ATT DU SYNS! samverkan 112 nr 2 2015

49

ambulanssjukvård / Reportage / forensisk omvårdnad

Tänk ”forensiskt” på brottsplatsen!

Forensisk omvårdnad som kunskapsområde inom ambulanssjukvården får nu allt större uppmärksamhet. Eldsjälarna i ”Svenskt Nätverk för Forensisk Omvårdnad” gör vad de kan för att nätverket ska växa och kunskapsområdet utvecklas.

Text och foto: mats thorner

Henrik Edman

F

orensisk omvårdnad, det handlar om förhållningssätt och arbetsrutiner i mötet med brottsoffer, gärningsmän, anhöriga och andra som är berörda vid skadehändelser som kan leda till åtal eller andra rättsliga åtgärder. För ambulanspersonal, liksom för vårdpersonal på akut- och intensivvårdsavdelningar, kan kvalitén på den forensiska omvårdnaden göra stor skillnad.

Ytterst handlar det om att från vårdens horisont på bästa sätt ta hand om berördas rättsliga intressen. Vårdpersonal kan i praktiken vara de första att ta hand om denna patientgrupp, så bland annat därför har allt som görs stor betydelse för kommande polisutredningar och rättsfall, samt för patienten själv.

Bara en utbildning i Sverige – Den forensiska vårdspecialiteten kom först igång i USA på 80-talet. Då handlade det mest om att skapa bra rutiner för omhändertagandet av våldtagna kvinnor.

Men därefter har kunskapsområdet breddats ytterligare, berättar en av det svenska nätverkets eldsjälar, Henrik Edman, ambulanssjuksköterska vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Skene.

I USA har ämnet utvecklats ända fram till det som kallas för ”Forensic Nurse Examiner”, alltså specialistutbildade sjuksköterskor med uppgift att rycka in när brottsoffer och gärningsmän kommer in till sjukhusen.

I Sverige är det än så länge nätverket som försöker stimulera utvecklingen.

Dessutom erbjuder Linnéuniversitetet i 50

samverkan 112 nr 2 2015

www.s112.se

Kalmar en utbildning, ”Introduktion till forensisk omvårdnad”.

Utbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och bedrivs på halvfart under 10 veckor. Även Vårdhögskolan i Borås har lagt in ämnesområdet i specialistutbildningen för ambulanssjuksköterskor.

Inte som utredare – För oss inom ambulansen handlar det forensiska tänkandet om att arbeta så att man interagerar bra med rättsväsendet.

Avsikten är inte att agera kriminalutredare, det är polisens uppgift.

Men mycket av det vi gör, ser, hör och dokumenterar kan vara viktigt för de rättsliga efterspelen och därmed har vårt arbete stor betydelse för alla som berörs.

Henrik Edman räknar upp mängder av vardagliga sammanhang där det forensiska tänkandet är aktuellt och bör påverka omhändertagandet av skadade.

– Själv stöter jag på det ofta, nån gång i veckan i snitt, kanske. Men vid ambulansstationer med högre patientflöden än vi har i Skene med över 3 mil till sjukhuset, så kan det säkert hända att man stöter på det dagligen. Även händelser som arbetsplatsolyckor eller trafikolyckor kan behöva forensiskt tänkande.

– Till exempel om man larmas till en trafikolycka och lämnar platsen med patienten innan polisen kommit dit. I de fall man har tillfälle och man anser att det gagnar patienten, så kan man notera personnummer och bilnummer på andra inblandade som är oskadda.

– Det är en del av vårt arbete att befinna oss på plats efter händelser som kan leda till rättsliga efterspel. Vi blir vittnen och våra iakttagelser är viktiga.

Checklista Hur ska man tänka, då?

Jo, Henrik Edman ger här exempel på en enkel checklista för forensiskt tänkande under ett ambulansuppdrag, där man inser att det är, eller kan vara, en brottsplats man befinner sig på.

Fråga!

– Om man talar med en brottsutsatt patient är det generellt sett bra att vara lite misstänksam och gärna ställa följdfrågor, titta noga efter skador (klä av om möjlighet ges). Det är också bra att ställa sig frågan om historien man får höra kan stämma, om en skada kan ha uppkommit på det sätt som beskrivs, eller inte. www.s112.se

– Allt beror på situationen och förhållandena för varje enskild patient, säger Henrik Edman.

Blåmärken på överarmarna, avvärjningsskador på händerna, svaret man får på frågan om ”hur har du det hemma?”.

Allt kan ge svar som kan ha betydelse för ett rättsligt efterspel.

Henrik pekar också på den exklusiva samtalsmiljö en ambulans kan utgöra: – Omvårdnadssituationen i ambulans är unik. Vi möter människor på tu man hand när alla minnen är färska. Det ger bra möjligheter att bidra till en objektiv dokumentation.

Att ämnet är stort kan enkelt bevisas med statistik.

Henrik tar två exempel med barn och kvinnor. Varje år anmäls runt 12 000 fall av barnmisshandel och 27 000 fall av kvinnomisshandel.

I en del fall finns en ambulansutryckning med i sammanhanget och ambulanspersonalen kan ha en nyckelroll för den fortsatta utredningen.

Men, understryker han, det viktiga med att ”tänka forensiskt” ska inte påverka de grundläggande målen man jobbar efter: – Livräddning går naturligtvis före allt annat. Men det behöver inte hindra att man jobbar med det forensiska perspektivet i bakhuvudet och till exempel är utförlig med dokumentationen.

Nätverket vill växa Henrik Edman läste sin forensiska utbildning 2009/10 vid Linnéuniversitetet i Kalmar på distans.

Han var sedan med och startade nätverket. Idag föreläser han om forensisk omvårdnad vid specialistutbildningen för

ambulanssjuksköterskor vid Högskolan i Borås.

I dagsläget har nätverket ungefär 70 medlemmar i sitt register. Men ännu fler, 150 personer, följer nätverket via dess Facebooksida där man regelbundet uppdaterar med information som berör ämnet.

– Vi vill utveckla vårt nätverk ännu mera. Den självpåtagna uppgiften är att sprida information om forensisk omvårdnad. Inte bara inom ambulanssjukvården, utan inom hela sjukvården.

– Det talas för lite om forensisk omvårdnad än så länge, tycker Henrik Edman.

Ytterligare information Internet: www.snfo.se Facebook: https://www.facebook.com/forensisk Instagram: @forensisk Fram till 7 maj finns också ett inslag på SVT Play om forensisk omvårdnad. Inslaget finns i programmet Veckans Brott, avsnitt 10, cirka 30 minuter in i programmet

Checklista ► Memorera platsen noggrant. ► Klipp kläder utan att förstöra skador på kläderna.

Klipp till exempel inte via en stickskada som finns på kläderna. ► Släng inga kläder. ► Påverka inte platsen mer än nödvändigt, dvs flytta inte på saker, gå inte runt, gå inte i blod och avtryck tag den väg där en gärningsperson troligen inte gått. ► Om det är tvunget att flytta undan till exempel möbler eller annat för att kunna komma fram, memorera och dokumentera i efterhand att det skett. ► Lämna allt material kvar på patienten om insatsen avslutas på grund av att vederbörande avlidit. ► Kommunicera med polisen. ► Dokumentera noga och omfattande. ► Ett eventuellt vittnesmål skall vara så komplett och korrekt som möjligt, så gör en minnesanteckning direkt efter händelsen.

samverkan 112 nr 2 2015

51

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Verksamhetsutveckling ambulanssjukvård

Foto: Lisa Klang

Sahlgrenska Univeritetssjukhuset Foto: Marie Ullnert

Carita Gelang Foto: Privat

Framtidens ambulanssjukvård finns redan i Göteborg – Vårt mål är att hitta rätt vårdnivå med rätt resurs för patienterna, inte i första hand att ta dem till akuten, säger Carita Gelang.

Text: Mats Jonsson

T

io år efter det infördes krav på en sjuksköterska i varje bil, uppfattas ambulansen fortfarande i många sammanhang som ett transportmedel.

– Det är till stor del vårt eget fel. Vi har inte marknadsfört oss ordentligt, säger Carita Gelang, verksamhetsutvecklare på Sahlgrenska Universitetssjukhusets Ambulans och prehospital akutsjukvård.

På ambulansmässan ska Carita Gelang föreläsa om ambulanssjukvården och framtiden. Och i Göteborg har man redan tagit sig en bit i det hon anser är framtidens ambulanssjukvård.

Sahlgrenskas ambulanspersonal har fått stort förtroende och ansvar för att göra direktstyrningar in på avdelningarna när de möter patienterna.

Det gäller inte bara akuta hjärtinfarkteller strokepatienter, utan det kan även handla om personer med exempelvis lårbensbrott, vanliga medicinska sjukdomar, hjärtsvikt eller infektioner.

52

samverkan 112 nr 2 2015

Två så kallade bedömningsbilar används vid uppdrag där det inte är uppenbart att det krävs ambulanssjukvård under färd.

I stället för att åka ambulans till akuten kan patienterna få hjälp på plats, hänvisning till en vårdcentral eller annan transportform till sjukhuset.

18 000 styrs till rätt vårdnivå per år Resultatet har blivit att cirka en tredjedel av patienterna, bedömda av ambulanssköterska, styrs direkt till rätt vårdnivå eller färdigvårdas i hemmet.

– Ser man det krasst är det 18 000 patienter per år som inte belastar akuten, säger Carita Gelang.

Men lika mycket handlar det om att icke högprioriterade patienter slipper riskera extremt långa väntetider på akuten. Något som för äldre och sjuka kan leda till ökad risk för komplikationer eller till och med dödsfall.

– En win-win situation, säger Carita Gelang.

Farhågorna om att patienterna skulle riskera att råka illa ut med det nya arbetssättet har inte besannats. Tvärtom har det blivit färre avvikelserapporter än tidigare.

Enligt läkare på Sahlgrenska som uttalat sig offentligt är ambulanssköterskornas träffsäkerhet i bedömningarna lika hög som akutläkarnas egna, om inte ännu högre.

Ambulanssjuksköterskorna i Göteborg har växt med ansvaret. De känner i dag att de kan göra mer för patienterna samtidigt som de frigör resurser för övriga sjukvården genom att hålla undan för akuten och frigöra ambulanstid för mer akuta uppdrag.

– Jag har världens roligaste jobb och världens bästa ambulanspersonal. Det här är framtidens ambulanssjukvård, säger Carita Gelang. ■ www.s112.se

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: - Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system - Du bygger insidan själv - Framtagen med Ambulanspersonal - Ergonomiskt förbättrat bärsystem - Generösare utrymme, bättre planerad - Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

53

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

Snedvriden konkurrens som får betalas av skattebetalare

Kära ambulanskollegor!

Vi möter våren med nya krafter. Förbundet har den senaste tiden plogat väg i ambulansträsket avseende landstingen och ambulansbolagens val av ambulansfordon. Ambulanspersonalens arbetstider är också en viktig rättvisefråga som vålat en nödvändig och svidande debatt.

En tid av konsensushysteri ersätts nu genom ambulansfacket ALARM-Ambulansförbundet, som ser en kampanda som lamslår många arbetsgivare. Våra antagonister förstår den kraft ett enat ambulansfack kan åstadkomma. Vi är idag den klara idéskaparen och fackliga aktören som tar striden för ambulanspersonalen.

I kölvattnet av ambulansbolag som inte betalar in pensionen eller äventyrar säkerheten med undermåliga fordon har vi också sett hur arbetsgivare och fackförbund gör gemensam inlägg i debatten om fordon, vilket blottlägger behovet av fria kämpande fackförbund.

Vi kommer i oförminskad styrka göra ambulanspersonalens röst hörd. Vi blir fler och fler!

Omdömesgilla entreprenörer som bedriver ambulanssjukvård kan i längden inte utvecklas till goda arbetsgivare om de

54

samverkan 112 nr 2 2015

tvingas möta skattefinansierad underprissättning eller annan illojal konkurrens från chanstagande aktörer.

Den osunda konkurrensen inom ambulanssjukvården är ett kapitalt missbruk av skattepengar som slår undan fötterna på seriösa entrepenörer.

Ambulanspersonalen erfar godtycke, svågerpolitik och oligopolliknande konstruktioner i kölvattnet av landstingens riskblindhet och eftersatta avtalsuppföljning, som ofta äger rum i det dolda.

Landstingens tjänstemän som upphandlar ambulanssjukvård ska rimligen bedriva såväl kvantitativ som kvalitativ uppföljning av den på marknaden utlagda ambulansverksamheten.

De landsting som valt att upphandla sin ambulansverksamhet har en till synes självklar plikt att kontrollera att de tjänster som skattepengar används till, också i verkligheten utförs av bolagen som fått förtroendet att leverera dessa livsviktiga tjänster.

Själva grundtanken med konkurrensutsättning är att tjänsterna ska överensstämma med det som kravställts, beställts och betalas för.

Enligt EU-praxis strider det mot lika behandlingsprincipen och mot ett öppet och objektivt upphandlingsförfarande att stipulera krav som i realiteten inte kan, eller av annan orsak, inte kontrolleras.

Landstingen ska ovillkorligen kontrollera att anbudsgivarna fixar uppdraget.

Inom flera landsting ser vi utebliven avtalsuppföljning, som leder till att leverantörer av ambulanssjukvård presterar sämre kvalitet än det som är avtalat.

I flera fall genomför inte heller bolagen det som i avtal ålagts dem. Priset av utebliven uppföljning, betalas främst av de patienter som inte får den vård som de har rätt till, något som ofta gör att patientsäkerheten sätts på undantag.

Patienterna är inte en högljudd grupp, då de redan genom sin ohälsa och beroendeställning befinner sig i ett underläge. Ambulanspersonalen görs sedan genom lojalitetsvillkoret till alibi för en verksamhet som lider brist på såväl arbetsmiljö, insyn och övning Då dagens befintliga leverantörer av ambulanstjänster i föga grad hedrar eller lever upp till de grundkrav som beställare ställer, så blir situationen för seriösa entreprenörer paradoxal.

När ingen kvantitativ och transparent uppföljning sker från respektive landsting cementeras en oordning in i verksamheten. Den seriösa entreprenören göres sig icke besvär då kontrollsystemet fallerat.

Gapet mellan de seriösa entreprenörerna som uppfyller kraven och de oseriösa som får en rad kostnadsfördelar blir uppenbar. I dag kan aktörer inom ambulanssjukvård vinna upphandlingar utan att på långa vägar uppfylla de mest grundläggande kraven i avtalen.

Detta har lett till att bolagen inte alls konkurrerar på lika villkor, vilket snedvridit konkurrensen på den kokande ambulanstjänstemarknaden.

För att leva upp till kommunallagens krav måste landstingen regelbundet göra avtalsuppföljningar av leverantörerna i den konkurrensutsatta ambulanssjukvården.

www.s112.se

Betald annonsplats

När ett landsting är passivt då en leverantör avviker ifrån avtalsvillkor, till exempel genom att inte leverera vad som avtalats, kan det utgöra en skyldighet att genomföra en ny upphandling.

När landsting inte använder de sanktionsmöjligheter som finns i avtalen, förlorar avtalsvillkoren sina syften.

Om landsting på allvar följde upp ställda krav skulle även en leverantör som förlorat en upphandling kunnat visa sig bättre skaffad att leverera tjänsten.

Vid avvikelser som enligt avtalet ger landstingen rätt att ta ut vite, ska vitet också tas ut, annars kan det betraktas som en väsentlig förändring av avtalet.

Kvarstår problem och det inte går att använda en upp-sägningsklausul återstår hävning, som är den slutliga formen av sanktion.

Landsting som vid sidan av offentlig verksamhet erbjuder skattesubventionerade ambulanstjänster till publika evenemang är ett oskick som gör historien än mer komplicerad.

Vill man värna skattebetalarnas intressen måste landstingen äga mod att ställa krav på kvalitet och kvalitetsuppföljning av ambulanssjukvården, såväl den konkurrensutsatta som den i offentlig regi.

Landsting som upphandlat sin ambulanssjukvård måste äga kraft och mod att kräva leverans av det man betalat för.

Med vänlig hälsning Henrik Johansson Förbundsordförande

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2015

55

AmbulansSJUKVÅRD / Reportage / Magisteruppsats ambulanssjukvård

Många ambulanssjuksköterskor har svårt att tolka EKG Kristofer Kander och Kristoffer Werner skrev sin magisteruppsats, inom ambulanssjukvård vid Högskolan i Borås, om hur bra ambulanssjuksköterskor är på att tolka EKG. De upptäckte att kunskapen varierade stort och att totalt sett var kunskapsnivån låg.

Text: Anna Kjellsson Foto: Colourbox

”

Det finns ett behov av att studera hur man kan förbättra tolkningskunskaperna. Det konstaterar Kristoffer Werner vid Ambulanssjukvården i Halland som har studerat vilka kunskaper ambulanssjuksköterskor har i att läsa EKG.

T

ekniken för att skicka Elektrokardiografi (EKG) till sjukhus för tolkning av specialist kan vara bristfällig och ambulanssjuksköterskan behöver kunna göra en egen tolkning, det har Kristofer och Kristoffer själva upplevt.

Dessutom är de intresserade av EKGdiagnostik. Därför ville de undersöka vilka kunskaper i att läsa EKG ambulanssjuksköterskor faktiskt har, när de skrev sitt examensarbete på magisternivå.

– Vi satte ihop ett test med nio EKGbilder av varierande svårighetsgrad. Sedan åkte vi runt till olika ambulansstationer där personalen fick fylla i testet genom att skriva vad de visade, samt besvara en enkät, säger Kristoffer Werner som numera arbetar vid Ambulanssjukvården i Halland.

Enkäten innehöll frågor om ålder, kön, utbildning, vårderfarenhet med mera. De rättade testen enligt en mall och jämförde resultaten med svaren i enkäten. 132 sjusköterskor deltog i studien.

Låg kunskapsnivå Det visade sig att kunskapen varierande stort mellan olika individer. Totalt sett får man anse att kunskapsnivån var ganska låg.

Ambulanssjuksköterskorna hade i snitt 54 procent rätt på testen. De identifierade 46 procent av de EKG som talade för akut hjärtinfarkt. 14 procent misstolkade det EKG som visade ett ventrikelflimmer, det vill säga en hjärtstoppssituation.

56

samverkan 112 nr 2 2015

Magisteruppsatsen höll så hög nivå att examinatorn bedömde att den motsvarade en vetenskaplig artikel.

– Då blev vi lite smickrade och idén väcktes om att verkligen göra en artikel.

När jag sedan fick tid avsatt av min arbetsgivare att arbeta om uppsatsen så satte jag igång, säger Kristoffer Werner.

Artikeln fick titeln ”Electrocardiogram interpretation skills among ambulance nurces” och publicerades i European journal of cardiovascular nursing.

Behov av mer utbildning EKG diagnostik är ett flitigt använt hjälpmedel inom ambulanssjukvården i Sverige. Utifrån ett EKG kan ambulanssjuksköterskan få stöd i att identifiera orsak till symtom, välja behandling samt avgöra vart patienten skall transporteras.

Vid en akut hjärtinfarkt kan ett korrekt tolkat prehospitalt EKG, ha betydelse för patientens fortsatta vård och i förlängningen få en avgörande betydelse för patientens fortsatta hälsa och överlevnad.

– Jag har själv vid ett par tillfällen identifierat hjärtinfarkter med hjälp av EKG på patienter som vi hämtat på vårdcentral, där läkare hävdat att ett EKG sett normalt ut, säger Kristoffer Werner.

– Resultatet av studien visar att det finns behov av mer utbildning inom EKG-tolkning i ambulanssjukvården. Den nuvarande rutinen, där prehospitalta EKG skickas till sjukhus för tolkning, är en fortsatt nödvändighet, fortsätter han.

Foto: Privat

För att kunna dra mer långtgående slutsatser hade en större studie inom området varit av intresse, tycker Kristoffer Werner.

– Det finns ett behov av att studera hur man kan förbättra tolkningskunskaperna av EKG bland ambulanssjuksköterskor, säger han.

magisteruppsatser som blivit vetenskapliga artiklar de senaste två åren Werner K, Kander K, Axelsson C. Electrocardiogram interpretation skills among ambulance nurces. European journal of cardiovascular nursing. E-pub ahead of print dec. 2014 DOI:10.1177/1474515114566158 Wireklint Sundstrom B, Petersson E, Sjoholm M, Gelang C, Axelsson C, Karlsson T, Herlitz J. A pathway care model allowing low-risk patients to gain direct admission to a hospital medical ward inverted question mark a pilot study on ambulance nurses and emergency department physicians. Scandinavian journal of trauma, resuscitation and emergency medicine. 2014;22:72 Axelsson C, Karlsson T, Pande K, Wigertz K, Ortenwall P, Nordanstig J, et al.

A Description of the Prehospital Phase of Aortic Dissection in Terms of Early Suspicion and Treatment. Prehospital and disaster medicine. 2015 Feb 10:1-8. PubMed PMID: 25668482. ■ www.s112.se

EURO-LANS

Vi bygger och inreder säkra och funktionella arbetsplatser med fokus på användare, patient och inre säkerhet.

Kom och träffa oss på Ambulans 2015, 28-29 april. Ni hittar oss i monter B1.

0457-45 06 00 www.s112.se

eurolans.se

samverkan 112 nr 2 2015

57

fotograf / Reportage marknadsnyheter / Reportage Text: sven åsheden

V

arningsljusteknik Norden AB förser myndigheter och företag med produkter, tjänster och fordonstekniska lösningar som sträcker sig från utrycknings- och arbetsfordon till personbilar.

Med ett brett lager, där det mesta finns på hyllan, är man en strategisk partner med spetskompetens som levererar, installerar, driftsätter och servar det mesta på fordon som har vägen som sin arbetsplats.

Företaget jobbar genomgående med godkända kvalitetsmärken.

alternera mellan blått och gult sken Senaste nyheten är den riktade dubbelfärgade lampan Dual color LED, som sammanför två funktioner, två färger, två användningsområden i en lampa, med en enda installation.

Dual color LED är ett litet och mycket kraftfullt varningsljus som består av sammanlagt 12 stycken LED-dioder.

6 styck blå och 6 styck gula. Det går helt enkelt att alternera mellan blått och gult sken.

– Passar utmärkt för montage på utryckningsfordon där dom blå LEDdioderna används under utryckning och dom gula vid stillastående, i en och samma

två färger i en och samma lampa

lampa, säger Alexandra Aspenlif som är delägare i företaget tillsammans med Mikael Lundgren.

Lampan är godkänd och har skyddsklass IP67. Den kan användas separat eller synkroniseras med maximalt 8 stycken andra Dual color LED. – Vi har ett nära samarbete med såväl

Quicksave – NYTT livräddningshjälpmedel

Å

sa Magnusson är diplomerad uppfinnare och inriktad på livräddningshjälpmedel i vatten.

I mars 2011 valdes hon till Sveriges kvinnliga uppfinnare och ett halvår senare vann hon en stor Europeisk uppfinnartävling.

På dagarna jobbar Åsa Magnusson som tågvärdinna på SJ. All ledig tid går dock åt till utvecklandet av sina produkter.

Quicksaves produktsortiment består av ett antal uppblåsbara livräddningsredskap och tillbehör som används av räddningstjänster, ytbärgare, räddningsdykare, sjöpolis med flera runt om i världen.

58

samverkan 112 nr 2 2015

– Det är egentligen bara fantasin som begränsar användningsområderna för Quicksaves produktsortimentet.

En mycket bra egenskap är, flera personer kan räddas under en och samma räddningsaktion, och detta är unikt säger Åsa Magnusson.

litet och enkelt räddningsverktyg Sjöpolisens Rolf Bergström i Stockholm, använder Quicksaves produkter, både för bogsering, bärgning och som markeringsboj.

– Den är väldigt liten och tar ingen

leverantörer som tillverkare och strävar ständigt efter att få fram smarta och innovativa produkter. Bland våra kunder återfinns idag polis, räddningstjänst, ambulans samt företag inom bevakning, bilbärgning och entreprenad berättar Alexandra Aspenlif avslutningsvis.

08-749 01 00. www. varningsljusteknik.se

plats. Samtidigt har vi ett enkelt litet räddningsverktyg som lätt kan plockas fram när det behövs.

Räddningstjänsten Dala-Mitt använder sig utav Quicksaves produkter för att till exempel ta upp människor från botten. Åsas senaste uppfinning är ett livräddningsbälte som passar extra bra för privatpersoner. En förlängd arm tills någon kan dra upp den som hamnat i vattnet.

I räddningsbältet sitter en gaspatron som gör att det blåser upp sig själv efter tre sekunder när det kommer i kontakt med vatten. Trots att bältet kan lyfta över 100 kilo är det enkelt och lätt att ha på sig.

Produkterna kan användas om och om igen, det är bara att byta ut kolsyrepatronen.

Du som är nyfiken kan läsa mer på: www.qsave.se.

Det går också att prova produkterna gratis. Kontakta Åsa Magnusson på 070-256 59 32 eller maila till: asa.magnusson@qsave.se. www.s112.se

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR. Och väljer Physio-Control för att göra det.

Akutmedicinsk personal strävar alltid efter att höja nivån på den vård de tillhandahåller och de förlitar sig på studier och utrustning för att uppnå detta mål.

Med HLR-lösningar från Physio-Control, har de vetenskapligt grundade studier och den bästa utrustningen som de behöver för att på bästa sätt vårda sina patienter och uppfylla kraven på hög kvalitet och ständiga förbättringar.

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM effektiva kontinuerliga kompressioner

DATAGRANSKNING OCH ANALYS programvara för omfattande HLR-analys

MONITOR/DEFIBRILLATOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

DEFIBRILLATOR/MONITOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

www.physio-control.se Kontakta oss för mer information: Tfn: 0770-870 120 E-mail: :info.nordic@physio-control.com Facebook: PhysioControlNordic ©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. GDR 3323081_A

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.

Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.

Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.

Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.

Mot flammande eld. Vet du?

Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.