IB:ACCEL projektrapport 2020

ib:accel

ProjektRapport

2020

Innovationsplattform bioraffinaderi: Accelerera till kommersialisering

För en biobaserad framtid

Innehåll: 04 IB:ACCEL i siffror 05 Ledare: Allt tas tillvara i den cirkulära ekonomin 07 Pilothall bygger värde av restströmmar 08 Parallell screening av mikroorganismer mångdubblar kapaciteten 10 Tema: Stärkt kommersialisering 10 Nationellt samarbete stärker innovationskraften inom bioekonomi 11 Accelerator ger insekts-startup chans att växla upp 12 Avfall blir gödning på bara några dagar 13 Textilier får evigt liv i pappersfabriken 14 Lyft blicken och spara flera år 15 Rester blir värdefull kemikalie 16 Tema: Internationalisering 16 Nordiska nätverk ger ingång till innovationer 17 Dutch Biorefinery Cluster 18 High Coast Innovation Park 19 Tre EU-projekt 20 Tema: Jämställdhet & Mångfald 20 Företag vill rekrytera ur hela befolkningen 21 Jämställdhet för att nå vår fulla potential Spännande projekt och biomassa lockar 22 internationell spetskompetens

3

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

IB:ACCEL i siffror Ett sätt att beskriva innovationsplattformen är att titta på siffror.

Tillsammans ger antal företag, projekt, samverkan, produkter och resurser en snabb överblick över vad plattformen åstadkommit.

3

189 Företag har medverkat i IB:ACCEL

Företag har skapats

11

44

Nya produkter och prototyper

i samverkan mellan innovations­ plattformen och andra delar av innovationssystemet

Miljoner kronor i resurser till regionen

52

Bioraffinaderiprojekt sedan start av IB:ACCEL

Bioraffinaderi – allt mellan tandkräm och bränsle Med biomassa som råvara kan vi idag framställa allt från målarfärg och tandkräm till el och bränsle i fossilfritt flyg.

Ett bioraffinaderi tar tillvara på de delar av biomassan som tidigare inte utnyttjats till fullo i till exempel skogs- och livsmedelsindustrin.

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Målet är att använda biobaserade resurser så effektivt som möjligt och samtidigt utveckla nya gröna produkter för att ersätter det som tidigare varit fossilbaserat.

4

Ledare

Allt tas tillvara i den cirkulära ekonomin

RISE fick 2020 ett uppdrag från regeringen att skapa en nationell innovationsnod för uppskalning av bioekonomi. Den nya test- och demonstrationsmiljön i Örnsköldsvik är en del av den noden.

Med den kan vi bredda vårt fokus, från restströmmar med ursprung i skogen, till områden som jordbruk och livsmedelsbranschen.

Innovationsplattformen IB:ACCEL knyter företag till oss och skapar de kontaktytor som krävs för att drivna entreprenörer ska hitta ett hem för sina tekniska lösningar och idéer. Ett möte mellan industri och entreprenörer. Då kan vi stödja entreprenörernas företag på den här resan med allt som behövs, från forskningstjänster, affärsutveckling, finansiering och nätverk till teknoekonomiska analyser.

” Bioraffinaderi handlar om cirkulär ekonomi, att varje kolatom tas tillvara och kommer till nytta om och om igen.”

Säg att ett företag har en innovationslösning för att kompostera och skapa värdefulla produkter, till exempel jord, av olika rest- och avfallsströmmar från skogsindustrin. Resurser som annars helt eller delvis gått till spillo. De har utvecklat sin idé på en typ av restström och nått en mognad i teknologin. De har byggt en liten anläggning som kanske klarar några hundra kilo i veckan. Så vill de nå en större marknad och ser att de behöver testa andra typer av råvaror från andra avfallsströmmar.

Då kan vi genom innovationsplattformen skapa en aktivitet som gör just det.

Vi kopplar ihop nya innovativa företag med industrin som har själva restströmmen, och med potentiella köpare av teknologin eller jorden som kommer ut ur komposterings­ anläggningen. På så sätt är vi med och bygger en värdekedja av aktörer, där alla i varje led vinner på utvecklingen, där vi som driver plattformen skapar möjligheter till samverkan och förmedlar kontakter.

Pilothallen blir en viktig komponent i regionens innovationsplattform. Den innebär stora möjligheter att påskynda kommersialisering av nya bioekonomilösningar och bidra till IB:ACCELS mål.

Bioraffinaderi eller bioekonomi handlar i praktiken om resurseffektivitet, att skapa värde ur organiska rester som uppstår i såväl industri som i samhället. Varje kolatom ska tas tillvara och komma till nytta om och om igen. Det kan vara i form av fiskfoder, bioplast, bränsle, proteiner och mycket mer.

Möjligheterna är enorma.

Med den nya pilothallen blir möjligheterna till utveckling ännu större. Ta till exempel matrester från hushållen som idag används för att göra biogas. Där blir 70–80 procent av materialet kvar som rötslam. Det kan vi nu jobba vidare med. Eller så kan vi tänka oss restströmmar från ett livsmedelsföretag. Där skulle vi kunna omvandla rester till protein, som blir till helt nya eller förbättrade produkter.

Genom det skapar vi värde av sådant vi idag kanske bränner eller deponerar.

Den nya Pilothallen förändrar dramatiskt den här innovationsmiljön och möjligheterna att vara med och bidra till en cirkulär ekonomi.

Johan Börjesson Gruppchef Innovationssystem

Den nya pilothallen blir nu verklighet efter att budgetpropositionen hösten 2020 satte av 350 miljoner kronor för att komplettera testbäddar för bioraffinaderi och cirkulär ekonomi.

5

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

6

Pilothall bygger värde av restströmmar – Vi har länge pekat på att det är viktigt för Sverige att kommersialisera idéer som kan göra klimat­ nytta för att ställa om till ett hållbart samhälle. Med pilothallen för bioraffinaderi­utveckling får vi möjlighet att bidra till det, vilket starkt bidrar till målen för innovationsplattformen, IB:ACCEL, säger Karin Johnson, vd för RISE Processum.

I Budgetpropositionen hösten 2020 till­ delades RISE 350 miljoner kronor för att komplettera testbäddar för bioraffinaderi och cirkulär ekonomi.

Pengarna investeras i ett centrum i världsklass för uppskalning av bioekonomi. Det innebär bland annat: • Pilothall för bioraffinaderiutveckling • Infrastruktur hos RISE i hela landet.

• Innovationsnod, en plats med aktiviteter för innovatörer, forskare och entreprenörer.

– Den absolut största satsningen sker inom bioteknik. Där satsar RISE på uppskalning hela vägen från labbskala, där det handlar om tio milliliter i en pipett, till reaktorer på 10 kubikmeter, säger Karin Johnson.

Stora värden i sidoströmmar I skogsindustrin finns stora restströmmar som innehåller bland annat socker och lignin.

Karin Johnson, De kan omvandlas och vd för RISE Processum skapa stora värden, till exempel som drivmedel i form av etanol, eller mjölksyra som blir bioplast. Olika kemikalier och bakteriell nanocellulosa är andra produkter som kan produceras av restströmmar. Det finns även möjlighet att nyttja mikroorganismer som konsumerar socker och producerar protein som i sin tur blir ersättning för

sojamjöl i fiskfoder. Det är en snabb process.

Börja med något kilogram och inom 24 timmar har du flera ton.

mer krävande betingelser för konvertering av biomassa till kemikalier, drivmedel och material.

– Vi bygger värde av restströmmar, och det krävs omfattande forskning för att hitta processer som gör detta möjligt. I pilotlabbet kan vi testa och skala upp de här processerna.

Vi gör inte slutprodukter till konsument utan vi tar fram proteinet, mjölksyran eller bioplasten, som sedan kan bli allt från fiskfoder till plast i din 3D skrivare. På RISE forskar vi och utvecklar processer och produkter som kan bli framtidens råvaror vid producerande industrier, säger Karin Johnson.

Plattform för möten

Mikrorganismer High Throughput Center är en del av den här satsningen. Centret kommer att utveckla stammar av mikroorganismer som klarar de tuffa betingelser som finns i sidoströmmarna från skogsindustrin. Mikroorganismer kan till exempel omvandla socker från restströmmarna till mjölksyra, som i sin tur kan polymeriseras till PLA, en bioplast.

– I trä finns mycket socker, men då måste de mikroorganismer som ska göra jobbet tåla de betingelser som sockret i restströmmarna lever med, säger Karin Johnson.

Den största satsningen är på bioteknik, men även kemi och elektrokemi är viktiga områden med investeringar i reaktorer som hanterar

7

De stora restströmmarna finns hos den större industrin som genom bioraffinaderier strävar efter att maximera cirkulationen av kol så att vi får ett cirkulärt system.

– IB:ACCEL är då en mycket viktig plattform där vi kopplar ihop behovsägare, idéskapare och möjliggörare. Här träffar entreprenörer, forskare och innovatörer den industri som har de här värdefulla restströmmarna. Det är en fantastisk möjlighet för de som vill förbättra sina industriella processer, säger Karin Johnson.

” Den absolut största satsningen sker inom bioteknik. Där satsar vi på uppskalning hela vägen från 10 milliliter i en pipett, till reaktorer på 10 kubikmeter” – Karin Johnson, vd för RISE Processum

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Parallell screening av mikroorganismer mångdubblar kapaciteten – Testbädden High Throughput Center stärker innovationsplattformen genom att utveckla mikroorganismer som kan konsumera restströmmar från skogsindustrin och omvandla dem till något värdefullt. Det kommer att ske med en kapacitet som saknar motstycke idag, säger Payam Ghiaci, senior forskare på RISE Processum.

Biotechindustrin behöver ständigt nya stammar av mikroorganismer med nya eller bättre egenskaper än de stammar som finns idag. Att ta fram nya stammar för industrin är mycket arbets- och kapitalkrävande.

Screena tusentals parallellt I medeltal tar det tjugo år att utveckla en stam av mikroorganismer, med en kostnad på en halv till en miljard kronor, och det finns flera flaskhalsar på vägen. En av dem är att du måste screena cellerna en och en och det tar väldigt mycket tid och resurser.

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Payam Ghiaci, senior forskare på RISE Processum

– Om vi kunde screena cellerna parallellt, i tusental, skulle vi få bort det mesta av den flaskhalsen.

High Throughput Center ska göra det möjligt för oss att screena mikroorganismer med en kapacitet som saknar motstycke idag, säger Payam Ghiaci.

Med screeningen hittas och utvecklas de mikroorganismer som presterar bäst. Det kan antingen vara att producera något, till exempel en kemikalie, eller att konsumera något,

8

till exempel restprodukter från skogsindustrin för att skapa nya produkter.

Utvecklat affärsidéer Örnsköldsvik har en lång tradition inom skogsindustri och forskning. Det drar Innovationsplattformen nytta av och det skapar möjligheter för synergier. Det skapar möjligheter för synergier.

– Vi ser gärna forskningssamarbeten med universitet och företag. Här i området är vi omgivna av de som har nytta av vår forskning och vi kan arbeta direkt med deras frågor och lösa deras problem, säger Payam Ghiaci.

– Det här är ett riktigt hett område. Om fem år kommer vi att kunna samarbeta med dessa gigantiska bolag över hela världen. Vi kommer att sätta inte bara Örnsköldsvik och Västernorrland utan hela Norrlandskusten och Sverige på kartan.

” Här i området är vi omgivna av de som har nytta av vår forskning och vi kan arbeta direkt med deras frågor och lösa deras problem” – Payam Ghiaci, senior forskare på RISE Processum

Globala samarbeten Samtidigt är det här mycket större än så. RISE Processum har idag kontakt med en av marknadsledarna för stamutveckling.

9

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Tema: Stärkt kommersialisering Oavsett hur bra idé du har, så sker verklig omställning mot ett cirkulärt samhälle först när företag kan göra om idén till affärer.

Därför är samarbetet mellan entreprenörer och industri så viktigt, för att all tillgänglig biomassa ska göra så stor nytta som möjligt för samhället.

Ofta handlar det om en ny process som använder en sidoström från processindustrin.

I industrin är det naturligt att huvudströmmen står i fokus med stora volymer och stora siffror.

Att då ha en entreprenör som satsar hela sin själ på att göra affär av sidoströmmen gör att kommersialiseringen går så mycket snabbare.

Entreprenörer, forskning och industri.

Tillsammans ökar de värdet på vår biomassa.

Nationellt samarbete stärker innovationskraften inom bioekonomi RISE Processum och Sting Bioeconomy har startat ett formellt samarbete. Sprunget ur den långa traditionen av skogsnäring längs Norrlandskusten och i Värmland förenas nu kraften i två starka innovationsmiljöer inom bioekonomi och bioraffinaderi.

– Vi vill ta tillvara på våra respektive

Utvalda bolag kan få stöd med affärsutveckling, kapitalanskaffning och internationalisering. ­RISE Processum har under åren byggt upp en unik testoch demomiljö för uppskalning och verifiering.

styrkeområden och tillsammans hjälpa ännu fler företag och entreprenörer med gröna idéer att ta dem till marknad, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på RISE Processum.

Affärsutveckling och uppskalning Sting Bioeconomy är en spetsinkubator som stöttar företag inom bioekonomiområdet när de har ambitioner att växa på en internationell marknad.

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

– Vi är mycket imponerade av den kompetens och unika testmiljö som RISE Processum har byggt upp. Genom samarbetet adderar vi ytterligare expertis till det unika nätverk vi erbjuder våra startups inom bioekonomi, säger Victor Isaksen, vd på Sting Bioeconomy.

Gunnar Westin, affärsutvecklare på RISE Processum

10

Tema: Stärkt kommersialisering

Accelerator ger insekts-startup chans att växla upp Forest Business Accelerator ger startups från hela Sverige möjligheter att växla upp sina gröna innovationer. Det sker med stöd från BizMaker, SCA, IBM samt RISE Processum. Fem bolag har antagits till årets omgång.

– Rester från skogsindustrin kan användas för produktion av insekter som proteinkällor och utveckla framtidens livsmedelsförsörjning. Det är ett spännande spår i årets program, säger Pelle Berglund, affärsrådgivare på BizMaker och Forest Business Accelerator.

Skog och entreprenörskap Forest Business Accelerator korsbefruktar utveckling kopplat till skogen med digitalisering och entreprenörskap.

Målet är att skapa helt nya lösningar för bättre affärer och en grönare värld.

2020 genomfördes Forest Business Accelerator för fjärde gången. Femton ansökningar utvärderades och fem Pelle Berglund, antogs. Förutom skräddarsydd affärsrådgivare på BizMaker affärscoachning från BizMaker för snabb internationalisering får deltagarna också tillgång till SCA, IBM och RISE Processums branschspecialister, avancerade teknikplattformar och värdefulla nätverk.

Innovationerna som antagits till Forest Business Accelerator 2020: Axel Häger, Östersund – Biomaterial ersätter ändliga råvaror som plast eller metall i konsumentprodukter.

Barktork, Örnsköldsvik – Innovativ torkprocess för skogsindustrin fördubblar energivärdet på restprodukten bark.

ForestXchange, Lidköping – Molntjänst för skogsägare med förmedling av ekosystemtjänster och spårbart virke från skogen.

Hugo Wikström, Härnösand – Hållbar fiskodling förser pappersindustrins biofilter med näring och skapar en renare havsmiljö.

Tebrito, Orsa – Storskalig automatiserad produktion av insekter för mat och foder, odlade på restströmmar från skogsindustrin.

– Acceleratorn är ett sätt för oss att hitta vägar till nya teknologier som gör vår industri mer hållbar, säger Magnus Viström, innovationschef på SCA.

” För mig som är ny som entreprenör är BizMakers stöd med att utveckla företaget ovärderligt” – Axel Häger som ersätter ändliga råvaror som plast eller metall med biomaterial.

11

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Tema: Stärkt kommersialisering

Avfall blir gödning på bara några dagar Från organiskt avfall till näringsrik gödning på bara några dagar, i stället för upp till nio månader, dessutom med lägre utsläpp av koldioxid. Startupföretaget Biocomposts nya teknik installeras nu på Ragn-Sells anläggning i Umeå.

Med hjälp av en komposteringstrumma förvandlas organiskt avfall till näringsrik gödning i pulverform på tre till fem dagar. Processen är fri från smittoämnen, och dessutom fri från både ogräs och lukt. Biocompost nya teknik ger stora fördelar, och företaget har nu fått sin första stora order. Återvinningsföretaget Ragn-Sells installerar våren 2021 en trumma på sin anläggning i Umeå, som varje dygn kan förvandla 30 kubikmeter slam från processindustrin till näringsrik jord.

Målet är att minska förbränningen av biologiskt avfall och i stället återföra det till jorden på ett bra sätt.

Thomas Storsjö, vd för Biocompost

– Kompostering är naturens eget sätt att ta till vara på biologiska restströmmar. Vi vill bidra till det och samtidigt minska koldioxidutsläppen, öppen kompostering skapar ganska mycket koldioxidutsläpp, säger Biocompost vd Thomas Storsjö.

Det finns flera möjliga företag att samarbeta med, inte minst i Norrland.

– Vi ser många olika biologiska avfall som kan komposteras, och pappersmassaindustrin är en viktig part med ett helt kluster av aktörer runt RISE Processum med restströmmar av biomaterial, vilket går hand i hand med vår verksamhet.

Det ger många bra vägar framåt, säger Thomas Storsjö.

Forest Business Accelerator Biocompost har dragit nytta av programmet Forest Business Accelerator, ett samarbete mellan SCA, IBM, RISE Processumoch BizMaker med fokus på hållbara affärsidéer inriktade mot skogen.

– Redan tidigt under ”Forest Business Accelerator” såg vi en tydlig koppling mellan Biocompost och Ragn-Sells och hur de tillsammans skulle kunna förstärka varandra i att förädla skogsindustrins restströmmar, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på RISE Processum.

Slam från pappers- och massabruk Tillsammans med bolagen Husum och Evonella garden ska Biocompost även utvärdera hur slam från pappers- och massabruk kan komposteras till jordförbättringsmaterial.

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

12

Tema:Stärkt kommersialisering

Textilier får evigt liv i pappersfabriken Alltför mycket kläder slutar sitt liv som fyllnadsmassa. Renewcells teknologi löser upp använd bomull och andra celllulosafibrer. De blir sedan nytt biologiskt nedbrytbart material i kläder. Cirkeln sluts. Nu skalar de upp produktionen till 60 000 ton i den tidigare pappersfabriken Ortviken i Sundsvall.

Renewcell återvinner cellulosa ur kläder och textilier så att den blir ny jungfrulig massa till textilproduktion. Den patenterade processen utvecklades på KTH i Stockholm av två forskare som startade företaget tillsammans med en entreprenör.

Motsvarar 300 miljoner t-shirts – Processen skalades upp till industriell skala i den första fabriken i Kristinehamn, egentligen en demofabrik. Nu skalar vi upp med en större fabrik i Sundsvall där vi kan producera 60 000 ton per år. Det motsvarar ungefär 300 miljoner t-shirts, säger Nora Eslander, kommunikationschef på Renewcell.

Vanligtvis görs den här typen av massa, som används till viskosfiber, av pappersmassa. Nu görs den av återvunnen bomull i en cirkulär process.

Återvinner maskiner och infrastruktur

tillverkningen på Ortvikens pappersbruk öppnades stora möjlig­heter för Renewcell.

– Vi har tagit över lokaler och infrastruktur från en del av den tidigare pappersproduktionen. Stora delar av vår process liknar den för pappersmassa så vi kan återanvända både byggnaden och maskiner, säger Nora Eslander.

Nora Eslander kommunikationschef på Renewcell

Logistikpark och kompetens Fram till 2030 räknar bolaget med att skala upp produktionen sexfaldigt till 360 000 ton massa per år. De har då nytta av både underleverantörer och den logistikpark som startas i Sundsvall år 2022–2023 i anslutning till Ortviken, viktigt för ett exportföretag.

– Vi är en del av utvecklingen av gröna industrier som sker stort i norra Sverige där grön energi, bra logistik och den kompetens som finns i skogsindustrin har varit avgörande för att lägga vår produktion i Sverige, säger Nora Eslander.

När SCA 2020 beslutade att lägga ner tryckpappers­

13

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Tema: Stärkt kommersialisering

Lyft blicken och spara flera år En innovation startar med sälj. Att se det tidigt kan spara flera år i processen att skala upp en idé från forskning till affär.

– Jag hjälper till att sätta affären i centrum. Ibland är

Jonas Markusson arbetar med teknoekonomisk analys som handlar om att översätta forskning till affärspotential.

du så fast i din grundtanke att du har svårt att acceptera ändringar, även om det finns siffror i svart på vitt som säger att du måste ändra något för det ska gå att göra affär av din idé, säger Jonas Markusson på RISE Processum.

Jonas Markusson, Senior Projektledare på RISE Processum

– Små och medelstora företag behöver ofta hjälp att ta sig från forskning till kommersialisering. Vill marknaden ha speciella kvaliteter, efterfrågar de en viss hållbarhet, hur passar din lösning i det större perspektivet eller i korthet: finns det någon som kan tjäna eller spara pengar på det du erbjuder, säger Jonas Markusson på RISE Processum.

” Små och medelstora företag behöver ofta hjälp att ta sig från forskning till kommersialisering.”

Zooma ut Som forskare eller expert är det vanligt att du fokuserar för mycket på den forskning du jobbat med från början.

– Du måste lyfta blicken från reaktorn, katalysatorn eller mikroorganismerna och ta hänsyn till det som händer innan med råvarorna, eller efter, senare i processen. Och vad händer när du skalar upp till en fullstor anläggning och nu talar vi om flera ton i stället för kg som det kanske handlat om i pilotförsöken. Det räcker inte att optimera en enskild del, du måste se helheten.

– Ett bolag jag haft kontakt med hade jobbat länge med reaktorn, men inte tittat på systemperspektivet. Om de gjort det tidigare hade de sparat flera år på sin väg från forskning till säljbar produkt.

Tre nyttor Teknoekonomisk analys inom IB:ACCEL är ett agilt sätt att utvärdera möjligheter inom bioraffinaderier och en möjlighet att låta kommersialiseringen ta plats. Jonas Markusson nämner tre stora nyttor med att tidigt göra en teknoekonomisk analys: • A vstyra där det inte finns någon affär • J ustera fokus och hitta en annan alternativ affär • H itta var vi kan optimera i vår befintliga process och minska kostnader för att göra bättre affärer

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

14

Tema: Stärkt kommersialisering

Rester blir värdefull kemikalie I paperChain förädlas restströmmar från skogsindustrin till en värdefull kemikalie som kan ersätta fossila komponenter i specialkemikalier, till bland annat färgindustrin. Det är ett steg mot en cirkulär ekonomi.

Kemi- och skogsindustrin är två av Sveriges viktigaste

Korta avstånd

basindustrier och står för cirka 20 procent av Sveriges export. De kan ha stor nytta av varandra för att möta framtida utmaningar. Skogsindustrin vill komplettera sin befintliga produktportfölj med nya produkter medan den kemiska industrin strävar efter att ersätta fossilbaserade material med förnybara.

I produktionsprocesserna på Domsjö Fabriker genereras årligen cirka 20 000 ton fiberrejekt. Det består av cellulosa och hemicellulosa. Som en del i omställningen till en cirkulär ekonomi letar företaget nya sätt att vidareförädla den här typen av restströmmar. Den nya tekniken att framställa etylklorid från etanolen i fibermassan har utvecklats i ett samarbete mellan kemi- och cleantechföretaget SEKAB och RISE Processum.

Cirkulär produktion IB:ACCEL och dess nätverkstjänster har skapat förutsättningar för en stark lokal samverkan. Ur den föddes initiativet att utveckla en ny biobaserad värdekedja i EU-projektet paperChain. Initiativet visar hur fiberreject från skogsindustrin kan användas för att framställa fossilfri etylklorid för användning i kemiindustrin. Fiberrejekt är en sidoprodukt på de flesta massabruk. Den används vanligtvis för intern energiproduktion.

Nu blir den i stället till ömsesidig nytta Gunnar Westin, i ett branschöverskridande samarbete affärsutvecklare på RISE Processum mellan skogsbolaget Domsjö Fabriker, cleantechföretaget SEKAB och specialkemiföretaget Nouryon.

– Här har vi stora företag som verkar på en global marknad men samtidigt kan dra nytta av att de ligger nära varandra.

I stället för att köpa fossila varor som transporterats väldigt långt, kan vi göra det inom en liten area med avstånd på några hundra meter, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på RISE Processum.

Fossilfritt alternativ I korthet ser processen ut så här. Massafabriken har en restström i form av fiberrejekt. Det omvandlas till bioetanol som i sin tur användas för tillverkning av kemikalien etylklorid av Sekab. Etylkloriden kan i sin tur levereras till Nouryon, som utvecklar specialkemikalier för en mängd olika industrier världen över och med den nya tekniken får möjlighet att byta ut tidigare fossilbaserade komponenter till fossilfria alternativ. Etylklorid används idag exempelvis som ett reagens i produktionen av ett cellulosabaserat förtjockningsmedel i färg.

– Det som är häftigt med paperChain är den här industriella symbiosen mellan skogs- och kemikalieindustrin. Målet har varit att gå från en fossil till en cirkulär produktion, säger Gunnar Westin affärsutvecklare på RISE Processum.

15

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Tema: Internationalisering Ett stort fokus under 2020 har varit att höja vår närvaro och profil i Europa. Det är en förutsättning när vi ska attrahera företag och kompetens till Örnsköldsvik i den utsträckning som krävs för att skapa en nod för uppskalning av bioekonomi.

Det är viktigt att RISE Processum och dess kluster är synliga internationellt som aktörer man vänder sig till i bioekonomi. Där har IB:ACCEL en stor roll att spela. Trots att 2020,

med reseförbud och restriktioner, varit en utmaning när vi ska bygga internationella kontakter har vi under året fått flera stora projekt och samarbeten i hamn.

Nordiska nätverk ger ingång till innovationer – Sverige, Norge och Finland har mycket gemensamt. Vi har samma sorts skog med samma sorts träd. Det ger stora möjligheter till samarbete och kompetensutbyte, säger Yvonne Söderström Nordin, projektledare på RISE Processum.

Det nordiska samarbetet omfattar såväl forskning som affärsutveckling. Ett exempel är ett projekt om single cell protein, spill från skogsindustrin, som blir fiskfoder. Där finns hela värdekedjan från skog till fisk i ett svensk-norskt samarbete. I projektet tas socker från trä, det ger i sin tur näring till svamp som sedan mals ner till fiskfoder.

– I stället för sojamjöl som proteinkälla i fiskodlingar får vi protein från svamp liknande Quorn, och den är producerad med restprodukter från skogsindustrin. Projektet drar nytta

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

av IB:ACCEL:s innovationsråd för att göra forskningen till affärer. Genom den här typen av projekt kan vi bygga internationella nätverk som vi sedan har nytta av för att gynna tillväxt i regionen, säger Yvonne Söderström Nordin.

Större nätverk gynnar regionen RISE Processum har haft samarbete med olika företag i Finland i snart 10 år. Där har forskning varit bryggan för att lära känna varandra. Innovationsplattform Bioraffinaderi ger möjligheter att bygga ännu större nätverk i Norden

16

Annita Westenbroek, direktör för Dutch Biorefinery Cluster.

” Genom den här typen av projekt kan vi bygga internationella nätverk som vi sedan har nytta av för att gynna tillväxt i regionen.”

– Yvonne Söderström Nordin, projektledare på RISE Processum.

än vad som är möjligt genom EU:s Interreg-program för samarbete mellan regioner och städer.

– Över tid har vi byggt tillit och förtroende som gett oss möjligheter att besöka fabriker och nätverka på ställen vi annars inte haft tillträde till. Vi kan träffa fler företag och via dessa nätverk kan vi sedan ge en ingång till värdefulla kontakter för SMF i regionen.

Yvonne Söderström Nordin, projektledare på RISE Processum

Ett exempel är Econova som tillverkar och säljer jord­ produkter. De ville utveckla sina affärsmöjligheter och kunde de genom RISE Processums FoU-råd knytas ihop med C-Green som har en Biokol-anläggning i Heinola, Finland. Econova undersöker nu möjligheterna att använda biokolet i sina produkter.

” Liknande utmaningar i alla biobaserade sektorer” Dutch Biorefinery Cluster är ett samarbete mellan de nederländska biobaserade branscherna. Det startade 2007 som ett samarbete mellan livsmedelsindustrin, trädgårdsnäringen (som omfattar blommor och frukt i växthus) samt pappers- och kartongindustrin. De insåg att de stod inför liknande utmaningar och möjligheter inom energi- och resurseffektivitet, och hade samma ambitioner i fråga om bioraffinaderier.

Hur kan Dutch Biorefinery Cluster och RISE Processum dra nytta av varandra?

Vi ställer samma typ av frågor: Kan vi göra mer med fibrer, kan vi utvinna proteiner, kan vi göra mer av biprodukterna? Ofta ser vi olika lösningar på liknande utmaningar. Alltså kan vi inspirera varandra. Även om vi utgår från olika råvaror, restprodukter från livsmedelsindustrin eller växter i Nederländerna eller skogarna i Sverige, handlar det alltid om kol.

Vilka är synergierna vid arbete med restflöden från skogsindustri och flöden från jordbruk och livsmedels­ industri?

Om man vill omvandla restflödena till bränsle, energibärare eller kemiska byggstenar är teknikerna desamma, men vi kan ha närmat oss problemet från olika håll. Utmaningen är ofta att det rör sig om komplexa kemiska sammansättningar. Vi har besökt Sverige och vi blev ganska imponerade av de företag som jobbade med att omvandla slam till gödselmedel.

Särskilt gäller det hur de löste problemet med föroreningar genom samverkan i försörjningskedjan. Det vill vi gärna också göra. Nu kan vi samarbeta på det området.

17

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Tema: Internationalisering

High Coast Innovation Park – så syns Domsjöområdet internationellt Industriområdet i Domsjö i Örnsköldsvik har nu fått ett nytt namn, High Coast Innovation Park. ”Det är en stor fördel att ingå i någonting större och det är viktigt att ha ett internationellt namn när man verkar på en internationell arena som vi gör,” säger Björn Vedin, VD Domsjö Fabriker, en av aktörerna i området.

Fram till nu har det funnits minst sex olika namn för området: Domsjö, Domsjö utvecklingsområde, Brux, Örnsköldsvik, Alfredshem och Hörneborg. Behovet av ett nytt namn har därför varit stort. Ett gemensamt namn öppnar dörrar för företag och startups genom att skapa en innovativ och öppen miljö där det nya platsvarumärket andas framtid och stolthet. Företagen i området gynnar varandra genom att marknadsföra platsen via en gemensam plattform och ett gemensamt varumärke där företagen ingår i något större än sig själva.

– Det här är ett modernt och internationellt namn som väcker intresse. Som vi ser kan ge oss en större attraktionskraft som arbetsgivare, menar Robert Bylin, Vice VD Eurocon.

Björn Vedin,

VD Domsjö Fabriker Den kommunikationsgrupp som jobbat med namnbytet har haft representanter från Övik Energi, Sekab, RISE Processum, Aditya Birla-Domsjö Fabriker och Future Cleantech Solutions.

Symbios Företagen inom High Coast Innovation Park har en lång tradition av samarbete med varandra. Det ena företagets kemikalier, energi eller restprodukter förädlas av ett annat företag som in sin tur skapar produkter som säljs. Den hållbara industriella symbiosen kan nu utvecklas ännu mer. Många företag är stolta över att vara en del av detta ­område. De får nu en ännu tydligare samhörighet.

Attraktionskraft Argumenten för ett nytt namn är många. Ett gemensamt mervärde, ökad attraktivitet, större samverkan och tydligare kommunikation mot externa parter. Dessutom kan det leda till fler etableringar och verksamheter till området, ökad internationell attraktivitet och stärkt arbetsgivarvarumärke.

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

– Det är ett gediget arbete som har lagts ner på detta, och det har gett en gemensam kommunikationsplattform som skapar ännu bättre förutsättningar att lyfta fram och marknadsföra all den utveckling och kompetens som finns här, säger Frida Niska, Kommunikationschef på RISE Processum.

” Det är ett gediget arbete som har lagts ner på detta, och det har gett en gemensam kommunikationsplattform som skapar ännu bättre förutsättningar.”

– Frida Niska, Kommunikationschef på RISE Processum.

18

Tema: Internationalisering

Tre EU-projekt

IB:ACCEL skapar möjligheter för regionens företag att delta i internationella innovationssamarbeten. Detta har lett till tre samverkansprojekt.

UNLOCK gör keratin av fjäderavfall Projektet UNLOCK arbetar för att flera miljoner ton fjädrar ska bli råmaterial till keratin inom jordbruket i stället för att bli avfall.

Varje år produceras 15 miljoner ton kött i Europa vilket årligen genererar 3,6 miljoner ton avfallsfjädrar. Endast 25 procent av dessa fjädrar samlas in och förädlas.

UNLOCK utvärderar denna avfallsström för att utforma en ny ekonomiskt och miljömässigt hållbar värdekedja, där dessa fjädrar blir råmaterial för keratin som kan användas inom jordbruket. RISE Processums roll i projektet är att extrahera keratin ur fjädrarna och demonstrera det i en skala som kan kommersialiseras.

BIOMAC lyfter biobaserade nanomaterial På väg mot en cirkulär ekonomi bidrar BIOMAC med ett öppet ekosystem där teknologier och lösningar för nanostrukturerade biobaserade material, NBM, skalas upp.

Under 2020 antog Europeiska kommissionen en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. Den europeiska ekonomin ska göras redo för en grön framtid med stärkt konkurrenskraft samtidigt som miljön skyddas.

Nanostrukturerade biobaserade material, NBM, kan vara lösningen på flera av samhällets utmaningar för en cirkulär ekonomi. BIOMAC bidrar genom att skapa ett ekosystem för att skala upp teknologier och lösningar för NBM. I projektet använder RISE Processum fiberrejekt, en restström från skogsindustrin, som råvara för framställning av bakteriell nanocellulosa.

INN-PRESSME ersätter fossilt med biobaserat INN-PRESSME utvecklar material och lösningar för att industrier ska kunna ersätta fossila resurser med hållbara och kostnadseffektiva biobaserade material.

Inom ekosystemet INN-PRESSME ingår bland annat utveckling av återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara förpackningar, energi- och fordonslösningar och ­lösningar för andra konsumentvaror. RISE Processum deltar genom att optimera processen i laboratorieskala upp till 50 liter, där egenskaperna hos kristallin nanocellulosa kommer att analyseras. Dessutom skalas pilotlinjen upp för att öka produktionen till 10 kg kristallin nanocellulosa per dag.

19

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Tema:Jämställdhet & mångfald Det är bra att ha 50/50 i fördelning mellan män och kvinnor i rekrytering och beslutsfattande positioner, men jämställdhet är mycket mer än så.

Jämställdhet och mångfald är en tanke om att alla ska få samma utrymme och komma till tals, oavsett kön, ursprung, utbildning, ålder och personlighet. Den tanken måste

genomsyra hela organisationen och alla projektgrupper. Det är ett arbete som sker varje dag, där både medarbetare och chefer måste vara närvarande.

Företag vill rekrytera ur hela befolkningen – Våra medlemsföretag säger att de vill kunna rekrytera ur hela befolkningen och inte bara halva. De vill ha kompetens där varken kön eller ursprung spelar någon roll, säger Anna Edblad, vd på Örnsköldsviks Industrigrupp. Örnsköldsviks Industrigrupp verkar för en utveckling och tillväxt av kommunens företag. Det sker genom samverkan mellan medlemsföretagen och en aktiv dialog med kommun och offentlig sektor. Jämställdhet och mångfald är en viktig del av arbetet. Det ligger i linje med IB:ACCELs mål där resursmobilisering av spetskompetens inom bioekonomi är en viktig del, liksom att stimulera strukturer för det.

– När det gäller kompetens finns det en outnyttjad potential bland de som har utländsk bakgrund, säger Anna Edblad.

Anna Edblad, vd på Örnsköldsviks Industrigrupp

RISE Processum har många anställda med internationell bakgrund. Som företag erbjuder RISE Processum en arbets­plats med intressanta utmanande arbetsuppgifter, men för att de som flyttar till orten ska trivas krävs även bra förutsättningar för att skapa ett socialt sammanhang på fritiden.

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

– Det är flera företag som har specialister med internationell bakgrund. Då väcktes frågan: Hur kan vi hitta ett forum så de kan trivas på orten?

Ur de tankarna föddes High Coast International Hub med träffar en gång i månaden och aktiviteter som beachvolleyboll, padel och bad i isvak. Det finns även en Facebookgrupp där man kan ställa frågor om allt från hur man åker buss till hur olika saker i svenska samhället fungerar. Sådant som inte är självklart när man kommer från ett ställe där det fungerar på ett annat sätt.

– Vi har samlat många företag som hjälps åt och då kan vi erbjuda nätverk och aktiviteter på ett sätt som ett individuellt företag inte kan göra själv. Det är flera företag som delar samma utmaning. Företagen kan inspirera varandra, säger Anna Edblad.

20

Tema: Jämställdhet & mångfald

Jämställdhet för att nå vår fulla potential RISE Processum har en bra balans mellan män och kvinnor både när det gäller rekrytering och i beslutfattande positioner.

– Utan jämställdhet och mångfald kan vi aldrig nå den fulla innovationspotential vi har, säger Karin Johnson, vd för RISE Processum.

– Jämställdhet handlar inte bara om fördelning mellan

– Vi har jämställdhet om man tittar på siffrorna, men det finns alltid situationer som vi hela tiden måste jobba med.

Man blir aldrig klar. Det här är ett jobb vi gör varje dag, i varje projekt. Personalen ska veta att ledningen värderar frågor kring jämställdhet och mångfald högt, och att man alltid kan komma till sin chef eller mig och bli tagen på allvar.

Det handlar om mycket mer än kvinnor och män.

kvinnor och män, utan även om att alla ska synas lika mycket, alla ska komma till tals. För att varje medarbetare ska kunna bidra på bästa sätt måste de finnas i en miljö där de känner att de får utrymme, vi vill ju ha jämlikhet, säger Karin Johnson, vd för RISE Processum.

Karin Johnson, vd för RISE Processum

Det här är en stor fråga för allt ledarskap. Utbildningsnivån bland medarbetarna på RISE Processum är hög och alla leder sitt eget arbete, och måste för att utföra sitt arbete även leda andra. Det gäller var och en som driver en process eller ett projekt, och det gör alla på RISE Processum.

Inkludera i samhället RISE Processum har lyckats bra med att rekrytera utländska forskare. Ofta rekryteras de från svenska universitet men det kommer även forskare direkt från sina hemländer.

– Då är det viktigt att vi inkluderar alla på arbetsplatsen och att vi ger dem förutsättningar att komma in i samhället.

Här finns många olika vägar. Kommunen driver ett initiativ kallat High Coast International Hub som RISE Processum har valt att stötta. En annan är kurs i svenska på arbetstid.

Språket är en nyckel till framgång. Att alla kommer till en nivå där de kan utbyta idéer och kunskaper på det svenska språket.

Alla är ledare – Det kräver att ledarskapet hejdar de som kör på som ånglok, och saktar in och hör vad varje individ har att bidra med i olika frågor. Och det betyder att alla måste ha med sig tanken om jämställdhet, säger Karin Johnson.

– Det är viktigt att tala med sina utländska medarbetare och se att de hittar annat att göra utöver sitt arbete. Visa vad som finns i kommunen inom till exempel kultur och sport. Förklara kulturen och hur föreningslivet fungerar i Sverige.

Cheferna har en viktig roll i det här arbetet, det är deras ansvar att frågan hålls levande i vardagen och i dialogen på arbetsplatsen.

21

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Spännande projekt och biomassa lockar internationell spetskompetens Biomassa, spännande projekt, inriktning på hållbarhet och närhet till naturen, är några av de saker som lockat Payam Ghiaci från Iran och Rabia Ayub från Pakistan till RISE Processum.

– På anställningsintervjun berättade RISE Processum att det fanns stora chanser att RISE skulle få de investeringar som krävdes för att bygga High Throughput Center, med stor frihet för mig att bygga upp något från start. Den här typen av investeringar med den här graden av frihet dyker upp väldigt sällan. Den ville jag inte missa, så jag sa: Nu kör vi, säger Payam Ghiaci.

på IMBL Institute i Hedelberg innan han fick erbjudandet från RISE Processum.

– I och med att det redan fanns många kollegor från olika delar av världen när jag kom hit, så har det varit lätt att finna sig till rätta.

Tolv nationaliteter Från Iran via Göteborg Han kände direkt att här finns utrymme för egna initiativ och idéer. Payam Ghiaci tog sin Bachelor i Iran och en Master på Chalmers i Göteborg där han även doktorerade och gjorde sin postdoc. Den följdes upp av en andra postdoc i Tyskland

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

I Payam Ghiacis grupp finns sex nationaliteter representerade, och på RISE Processum tillsammans med MoRe Research, som båda är delar av RISE, är det totalt tolv nationaliteter med kollegor från Iran, Algeriet, Schweiz, Tyskland, Grekland, Italien, Indien och Pakistan för att nämna några.

22

Tema: Jämställdhet & mångfald

– Jag var lite orolig över att bli uttråkad i en mindre stad och frågade mig: vad gör man efter jobbet? Jag oroade mig i onödan. Det finns mycket du kan göra här, stort utbud av idrott och nära till naturen. Jag har fem minuter till skidåkning, fem minuter till tennis och det finns stora möjligheter att lära känna människor från Örnsköldsvik om man vågar ta kontakt, så jag trivs väldigt bra även utanför jobbet.

Sökte sig till skog och biomassa Rabia Ayub kom till RISE Processums kemigrupp i augusti 2020. Hon är ursprungligen från Lahore i Pakistan. Hon har doktorerat i organisk kemi på Uppsala universitet 2017.

Sedan gjorde hon sin postdoc på Stockholms universitet där hon jobbade med lignin. Och det var det som lockade henne till RISE Processum.

– Här i trakten finns mängder av skog och mängder av biomassa och alltså mängder av lignin. RISE Processum passar väldigt väl in på mitt område som jag forskat inom och jag känner starkt för vårt arbete för hållbarhet.

Rabia Ayub intresserar sig speciellt för hur små molekyler, som ofta skapas av petroleum-produkter, i stället kan skapas från biomassa och till exempel ersätta fossila bränslen med biobaserade.

– På RISE Processum har vi ett brett och varierat fält av uppgifter med ständigt nya utmaningar och samarbeten med universitet och industrier. Det är viktigt för mig som gillar utmaningar.

” I och med att det redan fanns många kollegor från olika delar av världen när jag kom hit, så har det varit lätt att finna sig till rätta.”

– Payam Ghiaci, senior forskare på RISE Processum.

Svalka och småskalighet Det är inte bara utmaningarna hon uppskattar.

– Jag kommer från Lahore, Pakistans näst största och näst varmaste stad. Där finns över 6 miljoner invånare och temperaturen kan gå upp till en bra bit över 40 grader.

Då föredrar jag kylan som är i Sverige. I kyla kan du sätta på dig varma kläder, men för att fly värmen finns det ingenstans att ta vägen.

Hon gillar dessutom småskaligheten i Örnsköldsvik, det är en liten stad nära naturen.

– Det är en så vacker stad. Jag har vuxit upp i en stor industristad med stora byggnader och små parker. Nu har jag skogen och naturen runt knuten.

23

IB:ACCELL PROJEKTRAPPORT

Adress: Box 70, 891 22 Örnsköldsvik Telefon: +46 10-516 67 50 Email: info@processum.se www.ri.se/sv/processum

Medfinansiärer