Dutch Biorefinery Cluster

” Genom den här typen av projekt kan vi bygga internationella nätverk som vi sedan har nytta av för att gynna tillväxt i regionen.”

– Yvonne Söderström Nordin, projektledare på RISE Processum.

än vad som är möjligt genom EU:s Interreg-program för samarbete mellan regioner och städer.

– Över tid har vi byggt tillit och förtroende som gett oss möjligheter att besöka fabriker och nätverka på ställen vi annars inte haft tillträde till. Vi kan träffa fler företag och via dessa nätverk kan vi sedan ge en ingång till värdefulla kontakter för SMF i regionen.

Ett exempel är Econova som tillverkar och säljer jordprodukter. De ville utveckla sina affärsmöjligheter och kunde de genom RISE Processums FoU-råd knytas ihop med C-Green som har en Biokol-anläggning i Heinola, Finland. Econova undersöker nu möjligheterna att använda biokolet i sina produkter.

Yvonne Söderström Nordin, projektledare på RISE Processum Annita Westenbroek, direktör för Dutch Biorefinery Cluster.

”Liknande utmaningar i alla biobaserade sektorer”

Dutch Biorefinery Cluster är ett samarbete mellan de nederländska biobaserade branscherna. Det startade 2007 som ett samarbete mellan livsmedelsindustrin, trädgårdsnäringen (som omfattar blommor och frukt i växthus) samt pappers- och kartongindustrin. De insåg att de stod inför liknande utmaningar och möjligheter inom energi- och resurseffektivitet, och hade samma ambitioner i fråga om bioraffinaderier.

Hur kan Dutch Biorefinery Cluster och RISE Processum dra nytta av varandra?

Vi ställer samma typ av frågor: Kan vi göra mer med fibrer, kan vi utvinna proteiner, kan vi göra mer av biprodukterna? Ofta ser vi olika lösningar på liknande utmaningar. Alltså kan vi inspirera varandra. Även om vi utgår från olika råvaror, restprodukter från livsmedelsindustrin eller växter i Nederländerna eller skogarna i Sverige, handlar det alltid om kol.

Vilka är synergierna vid arbete med restflöden från skogsindustri och flöden från jordbruk och livsmedelsindustri?

Om man vill omvandla restflödena till bränsle, energibärare eller kemiska byggstenar är teknikerna desamma, men vi kan ha närmat oss problemet från olika håll. Utmaningen är ofta att det rör sig om komplexa kemiska sammansättningar. Vi har besökt Sverige och vi blev ganska imponerade av de företag som jobbade med att omvandla slam till gödselmedel. Särskilt gäller det hur de löste problemet med föroreningar genom samverkan i försörjningskedjan. Det vill vi gärna också göra. Nu kan vi samarbeta på det området.