Prima Facie 2024 - nr 2

4/5

JFS SLOTTSBAL

Sverige medlem i NATO

En diskussion om den 200 åriga alliansfriheten som brutits och om åberopandet av artikel 5 i nordatlantiska fördraget.

NR 2 / 2024

JFS VERKSAMHETSÅR

2023–2024

I gränslandet mellan juridik och retorik

Intervju med universitetslektorn Linus Roos om samverkan mellan juridik och retorik, det vill säga rättsretorik.

SEX

Ordets betydelse i snippamålet och pullamålet – något står inte rätt till i juridikens förhållande till sex.

Vill du vara där det händer?

Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Vi arbetar i små sammansvetsade team där nyutexaminerade jurister arbetar tätt ihop med både delägare och andra seniora jurister. Upptäck fördelarna med att arbeta på en stor byrå i ett mindre format. Läs mer på gda.se/karriar

Skapa kontakt

Kära läsare,

Sommaren närmar sig, fåglarna kvittrar och Prima Facie bjuder på ett nummer fyllt med allt från visitationszoner till Tysklands cannabislegalisering!

“Nåja, vad är väl en bal på slottet? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles, alldeles underbar!” som Askungen sade, det är nämligen dags för JFs årliga slottsbal på lördag (4/5) med temat Diamond of the Season ball – som ni kanske känner igen från den populära serien Bridgerton. Balutskottet berättar mer om slottsbalen på s. 6.

Vi går vidare till ett allvarligare ämne, om Sveriges nyliga medlemskap i NATO i såväl ett inrikes- och utrikespolitiskt perspektiv. Missa inte att läsa intervjun med Linus Roos, lektor i rättsretorik vid Örebro universitet. Linus bjuder på 3 handfasta tips för att utveckla dina retoriska kunskaper, superbra tips för oss jurister! Det högaktuella ämnet om visitationszoner i Sverige diskuteras, huruvida inskränkningarna mot ett grundlagsskyddat skydd mot kroppsvisitation bör vägas mot den ökade kriminaliteten. Vad anser du? Är behovet av visitationszoner viktigare än inskränkningar i integriteten?

I en vacker ruin analyseras behovet av en ny avtalslag i jämförelse med den (väldigt) gamla avtalslagen från 1915, som inte har uppdaterats sedan 1976. Därefter bjuder Lukas på sin sista artikel för Prima Facie(!) om ett enormt viktigt ämne, närmare bestämt om dagens juridiks förvridna tillämpning av sexrelaterade ord.

Detta följs upp med ett lättare inslag där Prima Facies redaktion tipsar om juridikrelaterade böcker att sluka under sommarledigheten. Sedan kan du läsa om varför Tyskland har legaliserat cannabis och dess konsekvenser och utmaningar. Till sist, knyter JFs ordförande Elsa Lundblad ihop säcken med att berätta om verksamhetsåret och om vad JF åstadkommit under året.

Korsordet har vi självklart inte glömt bort – på s. 26 hittar ni facit från första numret och det nya korsordet. Se till att ge det ett försök ;)

Trevlig läsning och glad sommar!

JULIA JOHANSSON CHEFREDAKTÖR

ELSA LUNDBLAD

ORDFÖRANDE, JURIDISKA FÖRENINGEN

Jag läser min sjätte och därmed den sista terminen på rättsvetarprogrammet. När jag inte arbetar med något JF-relaterat gillar jag att umgås med vänner, träna och laga god mat.

OLIVER NYQVIST

SKRIBENT, PRIMA FACIE

Läser andra terminen på juristprogrammet och förbereder mig för fullt inför terminstentan. Den tid som blir över spenderar jag gärna med bra vänner eller en bra bok.

MOBERG

Jag läser min fjärde termin på rättsvetarprogrammet. När jag inte pluggar gillar jag att läsa, gymma och umgås med mina vänner.

LUKAS FORSBERG BERNEVÅG

SKRIBENT, PRIMA FACIE

Jag är en 25-åring som läser mina sista 15 hp på juristprogrammet. När jag inte knappar ihop texter är det historia, vänner och tv-spel som gäller. Efter snart 270 hp och efter 10 artiklar i Prima Facie är det dags att tacka för mig, trevlig läsning!

Jag är 19 år gammal och kommer från Karlskrona. Just nu läser jag min andra termin på juristprogrammet och när jag inte har fullt upp med plugg gillar jag att umgås med mina vänner, träna och baka.

Jag är en 22 år gammal samhällsintresserad juriststudent från Norrköping som läser sjätte terminen. Nu sysslar jag med min kandidatuppsats men på fritiden umgås jag gärna med vänner och familj.

BALUTSKOTTET

FRÅN VÄNSTER

ASTRID FREDRIKSSON GÖTESSON, JOHANNA ENGNÉR, SANDY SEGURA, NORA TÖRNQVIST SARAMIES

Den årliga slottsbalen är ett av JF största evenemang som börjar närma sig, där inte bara JF medlemmar närvarar men även representanter från våra systerföreningar från hela Sverige. I år är det Astrid Fredriksson Götesson, Johanna Engnér, Sandy Segura och Nora Törnqvist Saramies som har jobbat för att årets bal ska bli så minnesvärd som möjligt.

SANDRA WIDUCH SKRIBENT, PRIMA FACIE

LAURA PORSCHE SKRIBENT, PRIMA FACIE

ERIK

SKRIBENT, PRIMA FACIE

Vill du skriva för

Prima Facie?

En diskussion om den föråldrade avtalslagen från 1915 och behovet av en ny.

Fördelar och utmaningar om Tysklands legalisering av cannabis.

Hör av dig till oss på primafacie @jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade! 12

Läs om Sveriges införande av visitationszoner och dess för- och motargument.

I andra numret tipsar Prima Facie om böcker att sluka under sommaren.

TRYCK

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: JULIA JOHANSSON

BITRÄDANDE

CHEFREDAKTÖR: ALBA ROMERO TUURALA, EMELIE ANDERSSON & HUGO STENBORG

MARKNADSFÖRINGS-

ANSVARIG : OLIVIA

ZAKRISSON HÅLL

GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON

KORREKTURLÄSARE: HUGO LEVINSSON

ANNONSBOKNING: NARINGSLIV

@JFOREBRO.SE

TRYCK: FG LARSSON

WWW.FGLARSSON.SE

ÖREBRO, 2024

Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.

Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.

Juridiska Föreningen presenterar

Vad vore väl en bal på slottet? Slottsbalen är JF:s äldsta och mest omtyckta tradition. Likt Örebro slott har balen förändrats lite från år till år men behåller sin ursprungliga charm. Kvällen kommer att bjuda på skratt, dans och oförglömliga minnen. Med ett 25-års jubileum att fira bjuder vi in till JF:s Diamond of the Season ball på Örebro slott!

Slottsbalen 2024

SCHEMA

Kvällen börjar med fotografering utanför slottet kl 16.00 och fortsätter med flera roliga och magiska inslag. Mer utförlig information om exakta tider kommer att läggas ut på FB-evenemanget och JF:s hemsida i närmare anslutning till balen. Schemat för tal, middag och underhållning kommer att hittas i sånghäftet på balen.

HÄR FÖLJER EN KORT ÖVERSIKT AV SCHEMAT:

• FRIVILLIG FOTOGRAFERING UTANFÖR SLOTTET

• FÖRDRINK

• TRERÄTTERSMIDDAG

• EFTERFEST

KLÄDKOD

Högtidsdräkt innebär frack och balklänning. Alternativt kan man bära folkdräkt eller militär högtidsdräkt. M.a.o. står för ’med akademiska ordnar’ vilket innebär att om man vill och har kan man bära ordnar, föreningsband och medaljer. Precis som den välkända serien Diamond of the Season är baserad på, är färgtemat brett där din klänning speglar vårens ljusa nyanser.

UTFORMNING AV FRACK

Man kan säga att frack utgör ett helhetskoncept. Frack är en form av högtidlig kostym som endast används vid särskilt speciella tillställningar, såsom en bal. Frackens byxor ska vara svarta och av samma tyg som fracken. Traditionellt används aldrig klocka eller bälte till frack men det är valfritt att använda fickur och hängslen istället om man vill. Frackskjortan ska vara vit och ha manschettknappar samt bröstknappar. Frackvästen ska även den vara vit.

Vit fluga ska bäras och i bröstfickan bör det finnas en ficknäsduk i vitt tyg som är vikt i formell vikning. Slutligen ska finskorna vara av svart lack.

UTFORMNING AV BALKLÄNNING

Balklänning brukar även kallas ‘långklänning’ och ‘frackklänning’. Denna klänning ska vara av finare tyg exempelvis i siden i mycket festlig modell. Klänningen ska gå ned till golvet och får inte sluta i höjd med eller högre än anklarna. Sträva efter en helfärgad klänning och undvik vit/svart. Detta innebär att mönstrade tyger bör undvikas.

Urringning, ärmlösa eller axelbandslösa klänningar är tillåtna men tänk på att hålla det anständigt. En tumregel är att komplettera en ärmlös klänning med en sjal i samma färg som klänningen. Sjalen bör bäras under själva middagen men behöver inte användas under hela balen. Slutligen föredras att bära klack med stängda tår. Handskar får bäras om det önskas, men ska i sådana fall vara så pass långa att de täcker armbågarna. Vidare bör stora väskor undvikas, istället rekommenderas att använda en kuvertväska i samma färg som klänningen, skorna eller annan utmärkande accessoar, till exempel medaljband. Kuvertväskan hålls antingen i handen eller hängs över ena axeln.

VETT & ETIKETT

Vett- och etikettsregler har sin början i gammal artighetssed och var ett sätt att visa att man respekterade de andra gästerna, värden eller institutionen som höll i evenemanget. Vett och etikett var ett sätt att visa upp sin allmänbildning och beaktas som en redig samhällsmedborgare som blivit uppfostrad korrekt. Idag har flera strikta vett- och etikettsregler fallit bort eller förändrats i och med samhällsutvecklingen, ett fåtal kvarstår som ett sätt att visa respekt för evenemanget.

BORDSPARTNER

Under middagen sitter man i bordspar. Vanligtvis finner män sin bordsrespektive på höger sida om en själv och en bordsdam finner sin bordsherre till vänster. Det finns inget som säger att ens bordspartner måste vara av motsatt kön men detta är oftast fallet. Bordspartnersystemet är baserad på gammal gentlemanssed då det ansågs vara en ära för en man att ha en kvinna placerad bredvid sig. Det förväntas därför av bordsherren att han ska dra ut stolen till bordsdamen och hälsa på henne först av alla vid bordet.

SKÅLORDNING

Efter en snapsvisa eller utbringandet av en skål ska en särskild skålordning användas. Tanken med ordningen är att alla ens bordskamrater ska bli hedrade under skålen. Skålen startar med att man vänder sig till sin bordspartner och skålar med denne. Sedan vänder man sig till personen på motsatt sida av sin bordspartner och slutligen till personen som sitter mitt emot en vid bordet. Därefter dricker man och skålar den omvända ordningen tillbaka.

Det spelar ingen roll vilket glas du väljer att skåla med så länge det finns dryck kvar i glaset. Generellt skålas det med vin efter tal medan snapsglaset används efter snapsvisor. Om man väljer att använda snapsglaset bör antingen hela glaset sväljas eller minst en tredjedel av glaset. Om det finns snaps kvar i glaset används det helt enkelt till nästa skål. Ett tips är att prova skålordningen på midnattssittningen eller öva hemma.

BORDSREGLER

Innan man slår sig till bords ska man invänta att ordförande sätter sig ner. Endast när ordförande har satt sig ner får resterande gäster sätta sig. På samma sätt ska gästerna vänta med att äta tills ordförande börjar äta. Vid bordet gäller formellt bordsskick. Gaffeln bör hållas i vänster hand och kniven i höger hand. Under middagens olika rätter följs bestickordningen från ytterst till innerst. Servetten finns placerad på tallriken bör placeras i knät och ska inte ställas tillbaka på bordet efter att den vikts upp. Servetten placeras därför på stolsryggen i pauserna eller när middagen är över.

Likt servetten får inte kuvertväskor och annat som inte hör till bordsdukningen ligga på bordet, exempelvis snusdosor. Sådana objekt ska vara undangömda i fickor eller väskor. Servetten och kuvertväskor placeras därför i knät eller på stolsryggen när de inte används. Man får endast lämna bordet i pauserna, förutom i en nödsituation.

VIKTIG INFORMATION

Det finns ett begränsat antal biljetter till balen. Se därför till att hålla koll på JF:s sociala medier så att du inte missar biljettsläppet. För ytterligare information se evenemanget Slottsbalen 2024 eller gå in på www.jforebro.se. Vill du ställa en specifik fråga – mejla till balutskottet@jforebro.se.

SVERIGE MEDLEM I NATO –200 ÅR AV ALLIANSFRIHET BRUTEN

Den 7 mars 2024 är och förblir en historisk dag. Det var dagen då Sverige blev medlem i den nordatlantiska fördragsorganisationen, mer känd som Nato. Fyra dagar senare, den 11 mars, hissades den svenska flaggan vid högkvarteret i Bryssel vilket markerade början på en ny epok för vårt land och ett slut på alliansfrihet som vår utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin. Det primära syftet att Sverige ansökte om medlemskap i Nato var att åtnjuta de säkerhetsgarantier som alliansen tillhandahåller främst genom artikel 5 i dess fördrag. Frågan både jag och Prima Facies läsare ställer oss är hur trovärdig den kollektiva försvarsklausulen i artikel 5 verkligen är och hur den är tänkt att skydda vårt land

1 Regeringskansliet, Sveriges roll i Nato. (Uppdaterad 7 mars 2024).

i ett skarpt läge. Dessutom undrar vi hur det kommer sig att Sverige gick från ett alliansfritt land till att bli medlem i världens största försvarsallians.

Anledningen till att Sverige ansökte om medlemskap i Nato den 16 maj 2022 var att Ryssland inledde ett anfallskrig mot sitt grannland Ukraina den 24 februari samma år.1 Samtidigt hade andelen svenskar som var positiva till ett svenskt Nato-medlemskap ökat explosionsartat.2 En förutsättning för att den dåvarande socialdemokratiska regeringen skulle skicka in en ansökan var att det fanns en bred politisk enighet över blockgränsen. Den forna alliansen: M,

2 SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, Nato: största opinionsförändringen någonsin. (Publicerad 12 maj 2023).

KD, L och C var positiva till ett svenskt Nato-inträde redan innan kriget3 men efter invasionen anslöt sig även S4 och SD5 till linjen om ett svenskt inträde i alliansen.

Processen blev en politisk teater. I och med att samtliga Nato-anslutna länder var tvungna att ratificera Sveriges ansökan i sina egna parlament hamnade Sverige på den världspolitiska kartan. Både Sverige och Finland ansökte samtidigt i hopp om att länderna skulle gå hand i hand in i Nato. För Finland blev processen skyndsam, dessvärre återstod Sverige.

Samtliga länder hade ratificerat Sveriges ansökan utom två, Ungern och Turkiet. Att få Turkiets president Erdogan att godkänna ansökan skulle visa sig bli en långdragen politisk schism. Koranbränningar och “hängd” Erdogan-docka var exempel på högljudda debattämnen som tog sig så långt som in i det turkiska parlamentet. Erdogan tog avstånd från Sverige i hårda ordalag och fick således flera chanser att visa sig handlingskraftig framför sina väljare inför det då kommande turkiska valet.

I januari 2024 ratificerades slutligen Sveriges ansökan i Turkiet efter att USA försäkrade Turkiet om att de skulle få köpa F-16 plan.6 Det kan tolkas som att Erdogan använde Sveriges ansökan som en bricka i ett storpolitiskt spel och att alla andra av hans ursäkter var spel för galleriet. Sist kvar var då Ungern men till slut ratificerade även det ungerska parlamentet ansökan till Naro.

Regeringen menar att faktumet att Sverige nu tillträtt Nato stärker Sveriges säkerhet, men även att försvarsalliansen som helhet blir starkare. Vidare nämner regeringen en specifik artikel i det nordatlantiska fördraget, nämligen artikel 5. Artikeln innebär att medlemsstaterna ger varandra ömsesidiga försvarsgarantier vilket för Sverige både ska vara en garant för militär hjälp i händelse av krig men också ha en avskräckande effekt.7 Det intressanta blir hur artikel 5 verkligen fungerar och vad som krävs för att ett land ska kunna åberopa den i hopp om att få undsättning mot ett militärt angrepp.

Endast en gång under Natos 74-åriga historia har artikel 5 använts. Det var efter den 11 september 2001, när USA utsattes för en serie av attacker orkestrerade av den islamistiska terrorgruppen Al-Qaeda där omkring 3000 personer

dödades. En dag efter attacken åberopades artikeln av det nordatlantiska rådet, vilket är Natos högsta politiska organ. Artikel 5 andra stycket i det nordatlantiska fördraget föreskriver att FN:s säkerhetsråd måste informeras om vilket väpnat angrepp som skett mot ett Nato-land och vilka åtgärder försvarsalliansen har för avsikt att vidta. Säkerhetsrådet blev informerad om utredningen som gjorts av Nato och höll med om att situationen föll under alliansens artikel 5.8

Till följd av att artikel 5 vidtogs, bistod Nato USA med åtta konkreta åtgärder, bland annat underrättelseinformation, stöd i luftrum och till sjöss samt praktisk hjälp för USA att utföra operationer mot terrorism. Utöver de åtta åtgärderna startades två koordinerade militära insatser, varav en involverade militärer från 13 olika Nato-länder. 9 Att artikel 5 i det nordatlantiska fördraget enbart används en gång under alliansens historia är i min mening att betrakta som en framgångssaga. Det kan ses som otvetydigt att medlemskap i alliansen är ett avskräckande medel mot krigsförklaringar. Naturligtvis går det att argumentera för att länderna som är medlemmar i alliansen hade varit i fred även om de inte varit anslutna till Nato. Samtidigt ser jag det som att krig och kaos med dess katastrofala följder är det mänskliga normaltillståndet ur ett historiskt perspektiv. Att de europeiska länder som är anslutna till Nato har varit i fredstid under så pass lång tid som de nu varit är att betrakta som ett stort undantag om man öppnar en historiebok. En förklaring till det skulle kunna vara den gemensamma militärallians som Nato innebär.

För Sveriges säkerhet gäller att undvika vara en ensam alliansfri måltavla i en värld där man inte kan överblicka vilka hemskheter som framtiden kan komma att bjuda på. Det är ingen naturlag att vårt land alltid kommer att vara förskonat från krig i 200 år till. Vi hade sannolikt inte stått ensamma om vi blivit militärt angripna utan Nato-medlemskapet i och med att Sverige är med i EU och art. 42 (7) i fördraget om Europeiska Unionen är EU:s motsvarighet till Natos artikel 5.10 Däremot är Nato världens största militärallians, till skillnad från EU, som sedan 1949 övat för att skydda sina medlemmar. Ensam är inte alltid stark, i och med Sveriges inträde till Nato är vi i sällskap med andra länder som också vill bevara freden i sina länder. Låt oss hoppas att vi nu är säkrare.

3 SVT.se, Lista: Svenskt Natomedlemskap - så tycker partierna. (Uppdaterad 30 april 2022).

4 Pressmeddelande, Socialdemokraterna.se, Socialdemokraterna vill att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. (Uppdaterad 15 juni 2022).

5 sd.se, Sverigedemokraterna och Nato. (Publicerad 17 mars 2023).

6 SVT.se, Mats Knutson, Analys “Kristersson kan dra en suck av lättnad”. (Publicerad 26 februari 2024).

7 Regeringskansliet, Sveriges roll i Nato. (Uppdaterad 7 mars 2024.

8 Nato.int, Collective defence and Article 5. (Uppdaterad 4 juli 2023)

9 ibid.

10 Art. 42 (7) Fördraget om Europeiska Unionen.

I gränslandet mellan retorik och juridik

Intervju med Linus Roos

Det är svårt för någon som har anknytning till juridik att bortse förbindelsen som existerar mellan juridik och retorik. Sedan rättsvetenskapens uppkomst har retoriken utgjort ett verktyg för jurister, ändå är retorikundervisning på juristutbildningar mycket sällsynt. Det relativt nya ämnet rättsretorik har en ovanligt stark ställning vid Örebro universitet, men hur kan egentligen juridik och retorik samverka? För att undersöka rättsretorikens ställning har Prima Facie träffat Linus Roos, universitetslektor i rättsvetenskap med inriktning mot rättsretorik.

Linus Roos har studerat både juristprogrammet och retorikprogrammet i Örebro. Han började som doktorand i retorik men arbetet utvecklades på ett sådant sätt att han sedan bytte till rättsvetenskap som huvudämne. I sin avhandling, När rätten lägger lagboken åt sidan: En rättsretorisk studie av nämndemannadomar; studerade Linus Roos nämndemannadomar, rättsliga avgöranden där nämndemännen ensamma avgör utgången av processen. Alltså avgörande där icke-juristerna röster ner juristen. I sin studie undersökte han specifikt argumentationen i nämndemannadomarna. Linus Roos berättar om sin avhandling. – Jag tittade på vilka grunder man gör det här på. Egentligen i flera steg. Först, vilket stöd de argument som används har i gällande rätt? Och om stöd inte finns eller om det är bristfälligt, var hämtar de stöd istället? Hur är de uppbyggda? Vad bygger de på? Hur kan de kategoriseras?

Jag analyserade på djupet ett mindre antal nämndemannadomar och domskäl, snarare än att titta på jättemånga fall och statistiskt dra slutsatser. Det finns andra studier där man till exempel har tittat på och konstaterat att nämndemännen blir påverkade av sin partipolitiska tillhörighet i sitt dömande. Då har man tittat på det statistiskt och konstaterat att det föreligger och hur mycket procentuellt det påverkar. Det jag tittade på är snarare hur det går till? Hur motiverar man? Hur argumenterar man?

Vilken roll spelade den retoriska metoden i din avhandling?

– Den spelade ganska stor roll. Förenklat så kan man säga att den metod jag använde var en kombination av rättsvetenskaplig och retorisk. I första steget identifierade jag argumenten och analyserade dessa rättsdogmatiskt i syfte att granska vilket stöd de har i gällande rätt. Därefter analyserade jag argumenten med hjälp av vad som kallas för kritisk retorikanalys för att avgöra exempelvis hur argumenten är uppbyggda.

Rättsretorik som ett eget tvärvetenskapligt fält går, enligt Linus Roos, att dela in i tre olika inriktningar. Först så finns det en praktisk kommunikativ inriktning som handlar om hur retoriken kan vara till hjälp för juristen för att bli bättre på att argumentera, bli bättre på att föra sig rätten, på att förhandla, på att förhöra vittnen osv.

Sedan finns det en metodologisk inriktning som handlar om hur retorik kan hjälpa jurister att tänka och utveckla det juridiska hantverket i att arbeta med rättskällorna. Till sist finns det en mer filosofisk inriktning som ligger närmare rättsfilosofin, där tittar man på frågor som till exempel vilken betydelse språket har för vår uppfattning om sanning och även där kan juridiken och retoriken mötas. Linus förklarar att ett projekt som hans avhandling inte endast berör en av inriktningarna utan tangerar alla tre. Undervisningen som Linus bedriver i retorik är främst praktiskt och kommunikativt inriktad, men inkluderar även inslag från de andra inriktningarna.

”Rättsretorik är någonting som är på snabb frammarsch, både nationellt och internationellt.”

Vilken plats har ämnet rättsretorik som vetenskaplig disciplin?

– Inom rättsvetenskapen har det blivit vanligare med kritiska perspektiv med inslag av tvärvetenskap, exempelvis genusrättsvetenskap. Jag menar att rättsretorik är i samma anda och kan ses som en gren av rättsvetenskapen. På samma sätt som till exempel ‘law and literature’ där juridik och litteraturvetenskap möts eller ‘law and psychology’ eller ‘law and emotion’ där juridiken möter sociologin.

Har rättsretoriken en annan utveckling i andra länder?

– Ja delvis, men inte så mycket som man skulle kunna tro. Man tänker sig att det i USA med jurysystem borde spela ännu större roll för att övertyga juryn. Det var i alla fall min inställning. Så jag blev själv överraskad när jag åkte över till USA och gick på konferenser och en workshop i ‘doing law and rhetoric’. Jag var nästan chockad över att de inte kommit längre än vad de gjort på den fronten, men de har, i vissa avseenden, kommit längre än här skulle jag påstå.

Linus Roos avslutar med att sätta utvecklingen i Sverige i en internationell kontext. Han menar att rättsretorik är någonting som är på snabb frammarsch, både nationellt och internationellt, och påstår att vi i Skandi-

navien har en bra position att bli världsledande på det här området.

Rättsretorikens spänningsområde är väldigt brett och tillämpningsområdena har en väldig vidd. Trots det är inte ämnet rättsretorik särskilt utbrett som vetenskaplig disciplin även om det sker en utveckling åt det hållet. Om Skandinavien verkligen kan sätta ner flaggan och leda utvecklingen internationellt på det här området återstår att se.

LINUS ROOS LEKTOR ÖREBRO UNIVERSITET

LINUS ROOS TRE HANDFASTA TIPS TILL STUDENTER FÖR ATT BLI BÄTTRE PÅ RETORIK

• Ta till vara på de övningstillfällen som ges, öva seriöst och blunda inte för vikten av övningarna.

• Se möjligheten att utveckla färdigheter och förmågor som du kommer att ha stor nytta av i din framtida karriär. Även om det kanske inte syns på tentaresultatet så kommer det ha betydelse.

• Läs min kurs, rättsretorik på avancerad nivå, om du är intresserad av att utvecklas mer. Den är öppen för både jurister och rättsvetare, tio veckor i början på vårterminen och är både rolig och nyttig.

Visitationszoner

Kriminaliteten i Sverige ökar och allt fler rubriker i tidningarna består av rapporter om skjutningar i gallerior, sprängningar av bilar och mord i villor med barn som sover på ovanvåningen.

Dessutom har vi alla säkert hört talas om regeringens förslag att införa så kallade visitationszoner, eller säkerhetszoner som de också kallas, som lösning på problemet. Förslaget har både hyllats och kritiserats och frågan är ifall införandet av visitationszoner i Sverige kommer att medföra ett slut på skjutningarna eller ifall det hela kommer att resultera i ett fiasko.

Införandet av visitationszoner i Sverige planeras av regeringen framförallt genom ett tillägg av den 22 § i Polislag (1984:387) (cit. Polislagen).1 Det är enligt 22 b § i denna lag som polismyndigheten kommer att ges befogenhet att införa visitationszoner inom ett avgränsat område. Däremot får polisen inte upprätta sådana zoner helt villkorslöst. De krav som måste uppfyllas för att en visitationzon ska kunna inrättas återfinns i 22 b § 1-3 p. polislagen. Dels måste det finnas en risk för att skjutningar eller sprängningar med kopplingar till gängkriminalitet kommer att äga rum i området, och dels måste zonen även vara ett viktigt hjälpmedel i förebyggandet av sådan brottslig verksamhet.

Slutligen behöver skälen bakom zonens införande dessutom vara av större vikt än det intrång i de enskildas integritet som kroppsvisitationer innebär. Denna sista punkt kan kopplas till bestämmelsen om att varje enskild person enligt 2 kap 6 § Regeringsformen (1974:152) (cit. RF) har ett skydd mot att just bli kroppsvisiterad på grund av att det är ett så pass starkt intrång i den personliga integriteten. Trots skyddet vi erhåller mot kroppsvisitation får, enligt vad som framgår av 2 kap 20 § RF, detta skydd inskränkas. Inte heller detta får dock göras villkorslöst och i 2 kap 21

§ RF framgår att en inskränkning av skyddet mot kroppsvisitation endast får göras om inskränkandet med hänsyn till dess ändamål är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Den får dock aldrig gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.

Skälet bakom regeringens önskan att införa visitationszoner är det ökade antalet skjutningar och sprängningar.2 Utvecklingen av skjutningarna och sprängningarna kan kopplas till kriminella grupperingar och i en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) framgår att hela åtta av tio dödsskjutningar i Sverige har kopplingar till just kriminella gäng.3 Dessa grupperingar är dessutom ofta aktiva inom vissa specifika områden. Regeringen anser att polisens nuvarande befogenheter för kroppsvisitation inte är tillräckliga och att införandet av visitationszoner kommer att medföra att folk inte tar med sig vapen till de områden som visitationszoner införts på då det i sådana fall finns risk att de visiteras. På så sätt har regeringen som sin uppfattning att visitationszonerna kommer att bidra till att minska skjutningarna.4 Frågan är därför ifall syftet med införandet av visitationszoner är ett nödvändigt intrång i den personliga integriteten som ska anses vara godtagbar i det svenska samhället.

I detta läge kan det vara värt att kika på Danmarks gänglagar då den svenska regeringens förslag i stort sett är en ren kopia av de danska reglerna. I 6 § politiloven, vilket är den danska motsvarigheten till den svenska polislagen, ges polismyndigheten befogenhet att besluta om visitationszoner för att förebygga risken för brott som innebär fara

1 Ds 2023:31 Säkerhetszoner - ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott.

2 ibid.

3 Brå, Rapport 2021:8 Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder.

4 Ds 2023:31 Säkerhetszoner - ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott.

slutet på skjutningarna eller ett fiasko?

för personers liv, hälsa och den danska välfärden. Enligt politilovens förarbeten räcker det med att det finns en ökad risk för brott i ett område för att en visitationszon ska få införas.1 Det finns dock flera omständigheter att beakta gällande svenska regeringens hänvisningar kring visitationslagarna i Danmark, framförallt då förutsättningarna är olika för Sverige och Danmark trots att vi ligger så nära varandra.

6 § politiloven utgör den danska polisens enda befogenhet att utföra kroppsvisitationer på allmän plats, men i Sverige har polisen redan den befogenheten. I 19 § andra stycket polislagen framgår att poliser har rätt att kroppsvisitera personer i situationer där det finns en kvalificerad risk att farliga föremål, såsom skjutvapen som enligt vapenlagen (1996:67) inte får bäras såvida den inte är en utrustning i någons tjänst, kan komma till brottslig användning. Regeln kan därav sägas omfatta en rätt för poliser att kroppsvisitera personer som är kända för polisen för exempelvis involvering i gäng eftersom deras närvaro medför en ökad risk för brott på den platsen.

Att införa visitationszoner i Sverige innebär därför en utökning av polisens redan existerande befogenhet och den

1 Folketingstidende 2003—04, tillägg A, s. 5893.

kan i min mening inte jämföras med de danska gänglagarna då de utgör den danska polisens enda möjlighet till kroppsvisitering. Danmarks behov av visitationszoner som enda möjlighet till kroppsvisitering skiljer sig därav från den svenska viljan att införa visitationszoner som ett utökat hjälpmedel i kampen mot brottslighet. En jämförelse av de två bestämmelserna ligger därför inte så pass nära till hands som den svenska regeringen gärna vill tro.

Även visitationszonernas effektivitet kan ifrågasättas. I en intervju framhåller ordföranden för DKR, vilken är det danska motsvarigheten till BRÅ, att det saknas forskning kring gänglagarnas effektivitet. I Danmark har visitationszonerna medfört en minskning av de spontana skjutningarna men det är oklart om de planerade dåden minskat. Det framgår även att det var först 2017 som skjutningarna märkbart började minska vilket kan upplevas som ineffektivt då de danska gänglagarna varit i kraft sedan 2004.2 Det tog alltså 13 år innan visitationszonerna i Danmark

”Danmarks behov av visitationszoner som enda möjlighet till kroppsvisitering skiljer sig därav från den svenska viljan att införa visitationszoner som ett utökat hjälpmedel i kampen mot brottslighet.”

började påverka mängden skjutningar och med det i åtanke kan man fråga sig ifall Sverige verkligen hade gynnats av att införa visitationszoner. Det svenska problemet med skjutningar finns här och nu, och en nedtrappning av dem behöver komma inom en snar framtid. Givet den information som framkommit kring de danska lagarna drar jag slutsatsen att det inte finns skäl att anta att visitationszoner har någon vidare effekt alls på antalet skjutningar.

2 Lars-Erik Tauibert, Dansk polis om gänglagarna: Minskar risken för spontana skjutningar, SVT nyheter, 28 augusti 2020.

Med tanke på att en svensk inskränkning av skyddet mot kroppsvisitation endast får ske ifall syftet bakom inskränkningen överväger intrånget som görs i enskildas personliga integritet måste man även fråga sig ifall det är värt att folk

ska behöva kroppsvisiteras i flera år innan någon skillnad märks. I synnerhet när det inte ens finns någon garanti på att skillnaden kommer att resultera i en förbättring. Det kan här även kort nämnas att den danska polisen under år 2009 kroppsvisiterade 10 000 personer varav endast 128 personer delgavs misstanke om olaga innehav av vapen.3

Dels tar det alltså lång tid innan effekten av visitationszoner börjar märkas, men det är också endast cirka 1 procent av alla som kroppsvisiteras som faktiskt kan antas ha gjort något olagligt. Detta stärker min uppfattning om att visitationszoner inte är effektiva nog för att införas i Sverige.

Slutligen kan behovet av utökade befogenheter för polisen att kroppsvisitera ifrågasättas. Den nuvarande regeln i 19 § andra stycket polislagen om polisers rätt till kroppsvisitation medför för tillfället att personer som inte redan är kända för polisen såsom aktiva personer i kriminella gäng inte får kroppsvisiteras. Många kritiker till regeringens förslag har framhållit att detta inte riktigt är sant. Sveriges

nuvarande lagstiftning ger polisen rätt att kroppsvisitera personer ifall det finns en kvalificerad risk för att de innehar farliga föremål som kan komma till brottslig användning. Exempelvis kan detta ske i samband med dispyter mellan olika kriminella gäng. Om polisen genom tips eller underrättelser från allmänheten skulle få kännedom om vilka personer det kan röra sig om borde det redan finnas goda möjligheter för polisen att kroppsvisitera personer som inte redan är kända för dem sedan innan.

Det finns även flera andra tvångsmedel till polisens förfogande idag som ökar möjligheterna för kroppsvisitationer. Sedan oktober 2023 har polisen fått använda hemliga tvångsmedel i syfte att förhindra allvarliga brott.4 I februari 2024 gavs polisen även rätt att utfärda så kallade preventiva vistelseförbud. Dessa innebär att personer som befaras medvetet främja kriminell verksamhet kan beläggas med vistelseförbud på vissa platser.5 Av denna information att döma finns det idag flera möjligheter för polisen att kroppsvisitera personer och därav är det min uppfattning att denna befogenhet inte bör utvidgas förrän det klart och tydligt kan fastställas att dessa medel inte har någon effekt på antalet skjutningar. Med tanke på de starka kraven som ställs på inskränkningen av ett grundlagsstadgat skydd mot kroppsvisitation bör det vara den sista utvägen att ta till en så pass inskränkande åtgärd som visitationszoner. Givet alla de tvångsmedel som idag står till polisens förfogande kan tyckas att vi inte ännu nått den sista utvägen och därav kan det ifrågasättas huruvida vi verkligen är i behov av visitationszoner.

Sammanfattningsvis vill den svenska regeringen införa visitationszoner för att minska antalet skjutningar men efter en undersökning av de svenska och danska reglerna kring ämnet har det upptäckts att både effektiviteten och behovet av sådana zoner kan ifrågasättas. Vad anser du? Är regeringens förslag kring visitationszoner ett vinnande koncept som innebär slutet på skjutningarna eller kommer det att resultera i ett fiasko?

3 Civil Right Defenders (2024) remissyttrande till Säkerhetszoner - ökade möjligheter för polisen att visitera för att förebygga brott.

4 Ping – “Sverige – det nya övervakningssamhället?” i nr 1/2024 Prima Facie.

5 Civil Right Defenders (n 7).

Stockholm år 1910. Maj månad. I en vindsvåning på Östermalm sitter en ensam jurist. Skenet från ett stearinljus speglar sig i den nyinköpta skrivmaskinen. Den nådige konungen Gustaf V har fattat ett beslut. Det är dags att författa en ny avtalslag. Juristen lyfter händerna till maskinen. Knattret från tangenterna flyter ut i den ljusa sommarnatten.

Två år senare, den 31 december 1912 lägger juristen fram sitt lagförslag. Tre år senare, 1915, blir lagen en del av det svenska rättssystemet. Det har nu gått 109 år sedan lagen kom till och 114 år sedan den började skrivas. Under denna tid har samhället genomgått stora förändringar. För att bara nämna ett kort urval:

• Vi har gått från häst och vagn till bilar

• Vi har gått från luftballonger, till flygplan, till rymdfarkoster

• Vi har gått från räknestickor, till datorer stora som hus, till datorer i våra fickor

• Vi har gått från att vissa män får rösta till allmän och lika rösträtt.1

1 Valmyndigheten.se, “Valsystemets och rösträttens historia”.

Under all denna tid har avtalslagen bestått. Trots att de avtal vi idag sluter är helt olika de från början av 1900-talet. Trots att ingen som då levde möjligen hade kunnat förutspå det samhälle som vi lever i idag. Trots att prejudikat från domstolar tagit över många delar av rätten. Allt detta till trots lever lagen vidare.

Frågan blir då om vi verkligen behöver en ny avtalslag. Om den ändå har överlevt i snart 110 år, kan den inte överleva ett tag till? Svaret är ja. Ja, det behöver vi!

Behovet av en ny avtalslag

Innan avtalslagen började skrivas år 1910 genomfördes, under en längre tid, ett betydande förberedande arbete. Det innebär att vår nuvarande avtalslag började skrivas redan under 1800-talet. Som många av er läsare säkert vet var samhället väldigt annorlunda under 1800-talet jämfört med idag. Förutom det vi redan nämnt i inledningen är det viktigt att poängtera att affärsvärlden var mycket mindre än den är idag. På 1800-talet höll du dig till din stad eller

TEXT OLIVER NYQVIST

din by. Om du agerade omoraliskt spreds ditt rykte och du kunde inte göra några framtida affärer. Det fanns därför inget större behov av papper och formkrav. Du skakade helt enkelt hand och litade på din affärspartner.2 Idag handlar vi och sluter avtal med personer från hela världen.

När var sist du skakade hand med någon för att bekräfta ett avtal? Typerna av avtal var också enklare. Det fanns inga internationella företag som skötte våra äldreboenden. Det fanns inga avancerade kreditavtal. Ville du anställa någon att städa gjorde du det, du anställde ingen städfirma. Hade du ont i tanden gick du inte till tandläkaren, du gick till smeden. Avtalen var enkla och avtalslagen reflekterar detta. Formuleringar som att du ska “handla i enlighet med tro och heder”, skulle aldrig förekomma i en modern lag. Jag lockas att upprepa Christina Rambergs ord. “Avtalslagen är en ruin och man kan med romantisk längtan säga att det är en vacker ruin; ett eroderat monument över en svunnen tid.”3

Att vi behöver en ny avtalslag bör därför ses som helt uppenbart. Detta leder oss då naturligtvis vidare till nästa fråga. Varför har inget hänt med avtalslagen på 110 år?

Varför uppdateras inte avtalslagen?

Jag ska börja med att säga att ovanstående påstående inte riktigt stämmer. Avtalslagen har uppdaterats i omgångar. Senast var 1976 när 36 § om oskäliga avtalsvillkor infördes. Frågan blir därför varför ingen omfattande uppdatering har skett på över 100 år.

Det första argumentet värt att nämna är den tid och det arbete som skulle krävas för att förändra en av de grundläggande lagarna i vårt rättssystem. Avtalslagen är inte en grundlag men är ändå en av Sveriges viktigaste lagar. Att författa en ny avtalslag vore ett enormt arbete där en stor mängd intressenter skulle behöva rådfrågas.4 Dessutom är det som lagstiftare i princip omöjligt att förutse alla situationer som kommer att dyka upp. Många skulle argumentera för att vårt nuvarande system, där HD får hantera de uppkomna situationerna, är en bättre lösning.

Det i sig är en annan anledning till att lagen fortfarande inte har uppdaterats. Genom att låta HD sköta jobbet och med prejudikat föra rättsläget framåt slipper lagstiftarna att ta tag i problemet. Det är en lösning som hittills har fungerat men frågan är hur länge till det är fallet. Jag är ingen ingenjör men till och med jag vet att om du hela

2 C. Ramberg, SvJT 2011 s. 33.

3 ibid.

4 Avtalslagen 2020, faq #3.

tiden fortsätter bygga utan att förändra grunden kan det bara sluta på ett sätt – med ett ras.

Ett spännande argument återstår. Uppenbart är att majoriteten av oss juriststudenter någon gång kommer att arbeta med någon typ av avtal. Uppenbart är också att vi gärna vill ha jobb. Är det därför en orimlig tanke att avtalslagen hålls komplicerad med avsikt? Om vem som helst kunde läsa avtalslagen och faktiskt förstå den skulle tusentals jurister plötsligt stå utan jobb. Kan det vara så att de gamla juristerna på justitiedepartementet helt enkelt vill se till att även nästa generation jurister får jobb? Det är bara en konspirationsteori men som med de flesta konspirationsteorier finns här kanske ett korn av sanning.

Slutord

Antagligen är det ingen stor konspiration mellan jurister och studenter som ligger bakom vår komplicerade avtalslag. Antagligen är jobbet helt enkelt för stort och ingen vill ta tag i det innan det är absolut nödvändigt.

Oavsett anledning är dock en sak säkert: Den lag som tjänat oss så väl i över 100 år är idag gammal och utdaterad. De jurister som för 100 år sedan satt på en dragig vind på Östermalm hade aldrig kunnat förutse det samhälle som vi lever i idag. Avtalslagen bör därför, enligt denna författares åsikt, gå samma väg som vår kära gamla handelsbalk. Behåll det som fungerar och släng ut resten!

S E X

Visst blev du lite nyfiken när du såg rubriken? “Oj, vad kan detta handla om. Låt mig bläddra förbi det och sedan komma tillbaka igen när ingen ser…” kanske du tänkte när du började bläddra i årets andra nummer av Prima Facie. Visst är det intressant hur ett ord – som också är namnet på en siffra – kan dra till sig sådan uppmärksamhet. Att ord kan ha sådan påverkan märkte jag redan i min första artikel: Fifty Shades of Juridiska. I motsats till vad vissa trodde var det inget supersexigt ämne – om man nu inte går igång på en artikel om ordval i juridiska texter, det vill säga. Tillskillnad från den artikeln kommer följande artikel faktiskt handla om sex. Men inte på det sättet jag först hade tänkt mig. När jag började skriva denna artikel hade jag tänkt raljera över sådant som sexuellt samliv i samborätten, säga något om Flickan och Porschen eller varför inte blommor och bin enligt Byggningabalken.1 Medan jag satt och knåpade ihop det första utkastet insåg jag att det finns något mer – något betydelsefullt – jag kan få sagt med denna artikel. För det är något som inte står rätt till i juridikens förhållande till sex.

Sex och juridik som ämne är ingen liten sak. För enkelhetens skull kommer vi att fokusera på ord. Just precis, det

1 Nej, vi ska inte ta upp 21 kap. Byggningabalk (1736:0123 1).

kommer handla om ord. Till skillnad från min första artikel kommer det faktiskt vara sexrelaterade ord. Ord som har större betydelse juridiskt sett än vad man först kan tänka sig. För du kan inte ha missat vare sig löpsedlar eller notiser om snippa-målet eller pulla-målet. Två mål som i grund och botten handlade om ord; sådana ord som bär med sig minst sagt sexuella konnotationer. I båda fallen uttryckte tingsrätterna att de förstod orden i fråga; “snippa” och “pulla”.2 När tingsrätternas domar sedan överklagades ställdes allt på ändan. I snippa-målet ville hovrätten underkänna bevisning – en muntlig redogörelse av målsägande, en tioårig flicka – på den grunden att hon sagt att gärningsmannen fört upp sitt finger i hennes snippa.3 Utifrån Svensk ordbok menade Hovrätten att “snippa” är den yttre delen av det kvinnliga könsorganet. Av den anledningen menade hovrätten att det inte kunde styrkas att gärningsmannen hade penetrerat flickan. Eftersom det inte kunde styrkas att gärningsmannen penetrerat målsägande friades gärningsmannen av hovrätten.4

Pulla-målet är snarlikt snippa-målet.5 Målet handlade om att gärningsmannen ska ha pullat målsägande när hon sov. Både målsägande och gärningsmannen hade samma defi-

2 Viktoria Silfverplatz, Hovrättens försiktiga tolkning av ’pulla’ friar 15-åring från sexuellt övergrepp, Dagens Juridik, 28 februari 2024, <www.dagensjuridik.se/nyheter/hovrattens-forsiktiga-tolkning-av-pulla-friar-15-aring-fran-sexuellt-overgrepp/> hämtad 17 mars 2024 [Pulla-målet]; William Eriksson, Snippa-målet: Mannen döms för våldtäkt mot barn, Dagens Juridik, 6 mars 2024, <www.dagensjuridik.se/nyheter/snippa-malet-mannen-doms-for-valdtakt-mot-barn/> hämtad 17 mars 2024 [Snippa-målet].

3 Snippa-målet.

4 Snippa-målet.

5 Pulla-målet.

TEXT LUKAS FORSBERG BERNEVÅG

nition av “pulla”: föra in fingrar i en kvinnas vagina. Denna definition accepterade tingsrätten. Som ett brev på posten överklagades målet till hovrätten. Likt i snippa-målet ville hovrätten ännu en gång finna en egen definition på ordet. I detta fall menade hovrätten att parterna i målet inte angett en korrekt definition av “pulla”. På förekommen anledning dömdes gärningsmannen till ett lindrigare straff av hovrätten.6

Vi har här två fall av grå-jurister-som-försöker-juristifiera-sexualterminologi.7 Här ser vi hur hovrätterna avhumaniserar frågan, gör om det till vad som närmast liknar en legal avtalstolkning: Varje begrepp ska ha en – och bara en – korrekt definition. Det är så pass strikt tolkning att oavsett vad parterna i målet säger så har hovrätten rätt i sin definition. “En snippa kan bara vara det yttre könsorganet, inget annat.” och “Dessa unga människor kan omöjligen veta vad pulla är.”

Det framstår som att något är sjukt i juristkåren om knäckfrågan som juristdomare hakar upp sig på i sexualbrottsfall är betydelsen av ord. Här missar juristerna att sexualbrott inte är likt andra brott. Sexualbrott är brott som inte bara kan röra upp starka känslor i den breda allmänheten, utan som också lämnar djupa sår hos brottsoffret. Det som sker vid ett sexualbrott är att någon tar sig rätten till en annan persons kropp och kör över offrets rätt till sexuellt självbestämmande. Vid sexualbrott tar någon sig rätten över en annan människa på ett sätt som knappast sker i andra brottstyper. För oavsett hur vi ser på sex – hålla sig tills äktenskapet eller ligga runt – så är det något som var och en av oss själva vill bestämma över. När någon inkräktar på det så har en stor röd linje överträtts. Det blir en så grov kränkning av människans värdighet och integritet att det bara blir för mycket.

Med detta i åtanke kan man fundera på vad som snurrar i huvudet på de jurister som ligger bakom domarna i både snippa- och pulla-målen. Här har de utan rimlig anledning valt att problematisera ord; hakat upp sig på något som ingen vanlig människa skulle ha hakat upp sig på. Det är ett beteende som närmast kan liknas vid femteklassare som smygkikar i biologibokens kapitlet om sexualkunskap. Domarna tycks inte förstå vad de håller på med utan tycker det är så “spännande” att de måste undersöka saken och hitta svaren med stort “S”. Här skulle någon kunna invända och säga att domarna, likt ett gäng femteklassare, inte

6 Pulla-målet.

8 Ja, jag är fly förbannad.

Det måste finnas en rimlighet från juristernas sida när det kommer till besattheten av att finna perfekta, positivrättsliga svar på frågorna som ställs i ett enskilt fall. För frågan som jurister har hand om i sexualbrottsfall är ingen fjuttig fråga om avtal mellan två företag där det bara är pengar som står på spel. Nej, det är en fråga där människans värdighet och integritet har blivit kränkt på det grövsta sätt som kan ske. Det är en kränkning som lämnar skador som inte kan mätas i alla världens pengar. Att då tillämpa samma typ av rigida, rena rättspositivistiska stil som går ann i andra fall är fel på så många nivåer. För sexualbrotten är inte som andra brott.

Så, ser du vad jag menar med att något är sjukt i juridikens förhållande till sex? Vad som kan sägas utifrån det ovansagda är att det finns jursiter som i allra högsta grad bör fundera över vad sex är och vad det innebär att bli utsatt för sexuella övergrepp. Här skulle det gå att fortsätta diskussionen genom att lyfta frågan om brottsofferperspektivet i sexualbrotten eller varför inte dyka djupare in på frågan varför tingsrätterna, till skillnad från hovrätterna, förstod vad “snippa” och “pulla” betydde i de enskilda fallen. Trots att det finns mer att säga väljer jag att stanna här. Detta är som sagt min sista artikel för Prima Facie och min förhoppning med denna artikel är att inte göra sorti med ett “The End”. Denna artikel är inte perfekt eller definitiv; den är bara en del i en större diskussion om “sex och jurdik”; en diskussion som rymmer flera nyanser. Kanske rymmer den rent av fifty shades av juridiska…

7 I fallet med snippa-domen var det tre juristdomare och två nämndemän som var med.# Det var endast en juristdomare som var skiljaktig, se Institutionen för svenska och flerspråkighet, Hur ’snippa-domen’ blev ett symboliskt övergrepp, Stockholms universitet, 7 mars 2023, <www.su.se/nyheter/hur-snippa-domen-blev-ett-symboliskt-%C3%B6vergrepp-1.649747> hämtad 8 april 2024.

9 Här vill jag minnas själv att det är “snippa” som jag hörde att det kallade när jag var i den åldern. vet vad vare sig “snippa” eller “pulla” är. Till det säger jag bara: Skärp er!8 Om det handlar om att domarna är osäkra på kvinnans anatomi finns det bättre källor att vända sig till än Svensk ordbok; till exempel fråga en gynekolog. Eller varför inte använd lite sunt förnuft för att förstå vad målsägande syftar emot. Är det ett krav att en 10-åring ska kunna slänga sig med korrekt terminologi för att beskriva vart en gärningsman rört vid henne? Det framstår för mig som självklart att ett barn kommer använda de ord som denne kan.9 Samma sak gäller i pulla-målet. Båda parter var överens om vad de menade med “pulla”. Här är det bara märkligt att hovrätten inte kunde acceptera att parterna faktiskt vet vad “pulla” betyder och att de är förmögna att använda ordet i rätt sammanhang.

Prima Facie tipsar BÖCKER

1

MOTIV

MALIN PERSSON GIOLITO

Tio berättelser om brott av författaren Malin Persson Giolito som skrev succén “Störst av allt”. Vad händer om åttaåriga Lillan berättar sanningen om sina föräldrar? Hur ska Anders kunna försvara sitt olyckliga misstag på sitt första polisuppdrag?

“Motiv” är en samling av tio skildringar om vad som sker när människor går över gränsen och ställer sig ovanför vad lagen tillåter. Den målar upp olika människors situationer som visar på verkligheten – vem som helst kan hamna i en situation som gör att man blir en brottsling. Det visar hur lagen kan påstås vara svart och vit, men i själva verket är det en gråzon för vad som är rätt och fel. Persson Giolito’s skriver som att man själv är huvudpersonen i varenda berättelse, trots att de är väldigt olika, och alla berättelser fångar och tar tag i dig som läsare. Helt enkelt en riktig bladvändare – man kan inte lägga ifrån sig boken. Ett grymt tips till sommarens lediga dagar när du vill slukas upp i böckernas drömvärld.

2

JOHN GRISHAM

Darby Shaw, en ung och lovande juridikstudent, bestämmer sig för att lösa konspirationen bakom morden på två domare från högsta domstolen. Läsaren får följa Darby och hennes kamp för att undkomma farorna med att gräva i maktmissbruk och korruption och hennes beslutsamhet att agera mot korruptionen. Författaren är skicklig i sina skildringar av miljö, relationer samt juridiska och politiska intriger. Samtidigt som han levererar en intensiv och fängslande berättelse, lyckas han skildra mörkret av makt och rikedom. Detta är en bok som passar er som uppskattar rättsthriller med en politisk twist. För er som inte är läslusar finns det en film baserad på boken, ‘The Pelican Brief’, med Julia Robert i spetsen.

Citat ur boken: ‘Det här är en perfekt kris. Vi skapade den inte, felet är inte vårt, ingen kommer att kunna skylla på oss och hela landet kommer att bli så chockat att man i viss mån kommer att solidarisera sig med dig.’

PELIKANFALLET

DJÄVULENS ADVOKAT

KATARINA WENNSTAM

TO KILL A

MOCKINGBIRD

HARPER LEE

Djävulens advokat handlar om den försvunna Nora, där spåren leder till ett 14 år gammalt fall där mördaren aldrig dömdes för mord, utan bara för griftefridsbrott. Mördarens advokat använde sig av de juridiska kryphålen för att få mördaren frikänd från mordet. Det är en spännande bok som berör ett möjligen kontroversiellt ämne – försvarsadvokaters roll och moraliska dilemman som kan uppstå. Den belyser bland annat etiska frågor som advokater möter när de försvarar klienter misstänkta för grova brott. Djävulens advokat innehåller en intressant skildring av perspektiv där läsaren får följa de olika karaktärernas liv parallellt. Alla har olika insynsvinklar och kopplingar till den försvunna Nora och det 14 år gamla fallet som återigen rivits upp till ytan. Ett måste att läsa i sommar!

En svart man blir anklagad för våldtäkt på en vit kvinna. Berättaren, den nioåriga Scouts, far tar sig an försvaret. Trots den anklagades uppenbara oskuld förbittrar sig de vita invånarna i den sömniga lilla staden Maycomb över att den vita advokaten tar sig an fallet. Men inför en helt vit jury saknar den svarta mannen helt möjlighet till en rättvis rättegång. To Kill a Mockingbird väckte stort uppseende när den publicerades 1960 i USA. Genom att berätta från ett barns perspektiv skildrar Harper Lee kontrasten mellan de nostalgiska sommardagarna från barndomen och 50-talets sociala orättvisa och konflikt kring den bitterhet och okunskap som förekom inför ras. Harper Lees enda roman är en berättelse om rasism, hat och rättvisa. To Kill a Mockingbird lämnar läsaren med en tidlös tanke om att det inte är förrän man gått runt i någons hud som man riktigt förstår en annan människa.

NÄR INGEN LYSSNAR

DIAMANT

SALIHU

Diamant Salihu har med stort engagemang och journalistiskt mod gått till botten med en mängd av landets gängkonflikter och detta får vi ta del av i boken “När ingen lyssnar”. Det som gör boken extra intressant är att Salihu beskriver omtalade händelser inom gängvåldet mer omfattande än det vi möjligtvis redan hört om på nyheterna. Genom samtal med både poliser och gängkriminella informeras vi om hur båda parters tillvägagångssätt och arbete sett ut vid de omtalade händelserna. Den främsta komponenten till att boken kunnat bli så pass omfattande är att polisen fått ta del av chattar om den organiserade brottsligheten. I krypterade tjänster, som encrochat, kunde polisen i realtid läsa om pågående mordplaner och narkotikaförsäljning utan de kriminellas vetskap. Hur polisen valde att hantera materialet i chattarna, hur det kunde användas i rättegångar och hur användarna av de krypterade tjänsterna agerade när de förstod att polisen kunnat läsa allt, är exempel på ämnen som lyfts i boken. Trots att bokens handling är mycket tänkvärd innehåller den många olika namn och händelser vilket gör att boken i vissa delar kan uppfattas som svårläst.

CANNABISLEGALISERING I TYSKLAND: KONSEKVENSER OCH UTMANINGAR

TEXT LAURA PORSCHE

Klockan tickar, kalendern visar den 1 april 2024, och plötsligt är det inte bara aprilskämt som gör folk höga på skratt. Från och med den 1 april är det inte längre bara Bratwurst och öl som lockar till Tysklands fester – nu kan invånarna lägga till en annan ’grönsak’ på sin inköpslista. Ja, du hörde rätt, gräs är nu lagligt på tysk mark. Denna historiska förändring ger upphov till en mängd frågor om dess påverkan på samhället, hälsan och ekonomin. Varför har Tyskland valt att legalisera cannabis nu?

Vilka potentiella fördelar och utmaningar kan detta medföra för medborgarna och samhället?

Till att börja med, hur kan man få tillgång till cannabis från och med 1 april?

För att kunna köpa cannabis måste man vara minst 18 år gammal. Dessutom får man bära med sig 25 gram cannabis på offentliga platser och i sitt hem kommer man till och med få ha 50 gram cannabis. På särskilda områden som exempelvis

1 Damien McGuinness, ‘Germany legalises cannabis, but makes it hard to buy’ BBC (23 February 2024) accessed 18 March 2024.

2 Deutscher Bundestag, ′Nach langem Ringen: Bundestag verabschiedet Cannabis−Legalisierung′ Deutscher Bundestag (23 February 2024) accessed: 18 March 2024. skolor och idrottsanläggningar kommer det däremot fortfarande vara olagligt att ha med sig och att konsumera cannabis. Distributionen kommer att ske genom icke-kommersiella klubbar men själva konsumtionen kommer inte vara tillåten där. Varje klubb får endast ha 500 medlemmar och för att kunna bli medlem måste man ha bosättning i Tyskland. Att odla sin egen cannabis kommer också att vara tillåtet, med upp till tre marijuanaväxter tillåtna per hushåll.1

Varför har Tyskland valt att legalisera cannabis nu? Tyskland har valt att legalisera cannabis nu för att de anser att den nya lagen kommer att bidra till en bättre hälsovård och att tillgången på information om cannabis ökar. Dessutom ska den minska den olagliga cannabismarknaden och förbättra skyddet för barn och ungdomar. Trots att det tidigare var olagligt att använda cannabis, fortsatte konsumeringen att öka. Cannabis som köps på den svarta marknaden är ofta förknippad med ökad hälsorisk. Detta eftersom halten av den verksamma substansen tetrahydrocannabinol (THC) kan innehålla giftiga föroreningar, och syntetiska cannabinoider.2

Vilka fördelar kan detta medföra?

Till att börja med kan kvaliteten på cannabisprodukter bättre kontrolleras genom legalisering och reglering. Detta skulle leda till att man vet vad det man konsumerar innehåller vilket kan minska hälsoriskerna som är förknippade med konsumtion av ibland förorenade ämnen. Dessutom var unga människor hittills tvungna att komma i kontakt med den illegala drogscenen för att köpa cannabis. På så sätt riskerar de att få tag på förorenade ämnen och betydligt farligare droger, detta enligt en amerikansk studie. En legalisering kan alltså leda till att risken för att unga människor gradvis går över till mer skadliga substanser som opioider och heroin, minskar.3

Ett annat resultat som Tysklands regering förmodligen också hoppas på är faktumet att konsumenter har tillgång till lagliga källor vilket leder till att den svarta marknaden minskar. Att detta är möjligt har visats genom undersökningar som gjordes efter att cannabis legaliserades i Kanada och vissa delstater i USA. Där var det nämligen många som började köpa cannabis på ett lagligt sätt istället.4 En annan undersökning, genomförd enbart i Kanada, visade att av de som använde cannabis under de tolv månaderna före undersökningen, hade 71,7 procent köpt uteslutande från lagliga källor.5 Den organiserade brottsligheten förlorade därmed åtminstone en del av sin affärsgrund och detta är också möjligt i Tyskland.

Fortsättningsvis har man också i slutbetänkandet av Narkotikautredningen (Stockholm 2023) konstaterat att legalisering av cannabis kan leda till att rättsväsendet avlastas. Detta skulle leda till att resurser frigörs så att polis och domstolar kan fokusera på allvarligare brott.6 Det är dessutom möjligt att legalisering av cannabis kan leda till positiva ekonomiska effekter. Det inkluderar besparingar inom rättsväsendet och ökade skatteintäkter från den tidigare illegala cannabisindustrin.7 Dessa medel skulle då kunna användas för nödvändiga offentliga projekt, utbildning och sjukvård.

Vilka utmaningar kan detta medföra?

Legaliseringen kan dock också ses som ett sätt för samhället att signalera att det är accepterat med droganvändning, särskilt för tonåringar.8 För dem är användningen förknippad med ökade risker eftersom deras hjärnor fortfarande utvecklas. Ungdomar är också mer mottagliga för de skadliga effekterna

av cannabis. Bland annat är risken för att försöka begå självmord eller att utveckla psykotiska symtom senare i livet högre. Dessutom ökar också risken för att utveckla depression som vuxen beroende på hur tidigt man börjar konsumera cannabis och hur ofta man konsumerar det.9 Legaliseringen kan med andra ord alltså underlätta tillgången för minderåriga och hota deras långsiktiga hälsa. Konsumtionen av cannabis och andra droger påverkar också körförmågan. Det ökar risken för olyckor. Detta har visats i en amerikansk studie som visade att delstater som hade legaliserat cannabis hade fler trafikolyckor. En legalisering kan således hota den allmänna trafiksäkerheten.10

Det finns också vissa som argumenterar för att legaliseringen också kan leda till att polisen och domstolarna inte blir avlastade, utan snarare ytterligare belastade. Det finns nämligen exempel på att kriminaliteten i vissa delstater i USA (till exempel Colorado) som har legaliserat cannabis har ökat. Till exempel fann forskare att när det fanns fler platser där man sålde cannabis i Denver, Colorado, ökade antalet stölder och andra brott i närliggande områden över tid. I en annan studie i Denver fann forskare att platser där man sålde cannabis var kopplade till mer brott i närliggande områden.11 Dessutom finns det argument emot att legaliseringen skulle försvaga den svarta marknaden. Det finns forskning som konstaterar att när cannabis blir lagligt kan de olagliga marknaderna fortsätta att vara stora eller till och med växa, istället för att minska. Detta berodde bland annat på den stora prisskillnaden mellan laglig och olaglig cannabis.12

Att legalisera cannabis…

...kan alltså innebära många potentiella fördelar såväl som risker och utmaningar. Det är viktigt att notera att det inte finns tillräckligt med data eftersom få länder har legaliserat cannabis hittils. Därför är det svårt att vara definitiv och säker i bedömningen av dess effekter. På grund av detta är det avgörande att fortsätta övervaka och utvärdera konsekvenserna av legaliseringen noggrant för att kunna fatta beslut om framtida lagar och regler.

3 Sobesky, M. & Gorgens, K.,‘Cannabis and adolescents: Exploring the substance misuse treatment provider experience in a climate of legalization. International Journal of Drug Policy.’ 33 (Elsevier, 2016), s. 66-74. accessed 19 March 2024.

4 Olle Bergwall, ’Minskad svart marknad men ökat cannabis-bruk i USA efter legalisering’ Dagens Arena (11 February 2023) accessed: 19 March 2024.

5 ‘National Cannabis Survey’ Statistics Canada (18 March 2024) accessed 20 March 2024.

6 Narkotikautredningen, Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotika politik med liv och hälsa i fokus, SOU 2023:62, s. 81 (Stockholm, 2023) accessed 21 March 2024.

7 Evans, D. G., ‘The Economic Impact of Marijuana Legalization. The Journal of Global Drug Policy and Practice’ (2013) accessed 21 March 2024.

8 Whiteley, L., Haubrick, K.K., Arnold, T., Craker, L., Olsen, E., Hershkowitz, D., Maj, S. & Brown, L.K, ‘Motivators for Cannabis Use Among Young Adults in Outpatient Psychiatric Care: A Qualitative Study’ (2013) Journal of Drug Issues 51(3), 590– 604 accessed 23 March 2024.

9 Maja Ekeroth, ‘Cannabis – ett hot för ungdomars psykosociala hälsa och utveckling eller en medicin för välbefinnande?’s. 26 (DiVA 2021) accessed 23 March 2024.

10 Leung, Janni, Vivian Chiu, Garry C.K. Chan, Daniel Stjepanovi´c & Wayne D. Hall ’What Have Been the Public Health Impacts of Cannabis Legalisation in the USA? A Review of Evidence on Adverse and Beneficial Effects‘ Current Addiction Reports, 6 (4):418-428 , Springer Link 2019 accessed 24 March 2024.

11 Guangzhen Wu, Ming Wen, Fernando A. Wilson, ’Impact of recreational marijuana legalization on crime: Evidence from Oregon’ (Elsevier, 2021) accessed 24 March 2024.

12 Song, Sikang, ’Effects of Regulation Intensity on Marijuana Black Market After Legalization‘ (2019). Dissertations and Theses (PDX Scholar 2019) accessed 24 March 2024.

Verksamhetsåret 23/24 börjar lida mot sitt slut och mycket inom föreningens verksamhet har genomförts. Därmed ämnar jag att ägna detta uppslag för en återblick över året. Styrelsen tillträdde den 1 juli 2023 och redan vid den första kickoffen började visioner för verksamhetsåret att spånas. En motiverad styrelse med höga ambitioner inledde året med viljan att sätta sin prägel på föreningen.

Året med Juridiska föreningen i Örebro

STYRELSEN 23/24 ÅRERESAN 2024

JURISTMÄSSANS

BANKETT 2023

Med en tydlig vision gällande en öppen och välkomnande förening blev ett mål att satsa på välkomstaktiviteterna för nya studenter vid jurist- och rättsvetarprogrammet. Det genomfördes tre stycken välkomstevenemang i olika former för att locka så många som möjligt att delta. Först genomfördes en grillkväll där syftet var att studenterna skulle lära känna varandra men också JF i ett avslappnat klimat. Därefter genomfördes en mer uppstyrd välkomstfrukost där det informerades om föreningen och möjligheterna att engagera sig. Slutligen genomfördes en välkomstsittning som helt var fokuserad på de nya studenterna där en del av JF:s sittningskultur visades. För att ge en trygg start för de nya studenterna genomfördes även JF:s årliga mentorskapsprogram. Det genomfördes även lagboksförsäljning för att erbjuda ett lågt pris på en lagbok för medlemmar. Inför den första tentan för de studenter som läste sin första termin hölls även en tentatipskväll där studenter från högre terminer gav sina studietips. Något som blev väldigt uppskattat. Uppslutningen av nya studenter var även påtaglig vid utskottsansökan där många visade stort engagemang.

Vidare till den studiesociala fronten har även mycket genomförts där. Inte bara en hel del pubar, pubrundor och klubbar. Utan också en del sittningar, bland annat: S.UP-sittning, utskottssittning, julsittning, maskeradsittning, midnattssittning, rättsvetardagssittning samt halvvägs- och avslutningssittningar.

Kontoret är en central del av föreningens verksamhet och ett fokus under detta året har varit att göra det till en trygg plats för alla föreningens medlemmar. Därför genomfördes en ommöblering tidigt under året för att göra rummet mer välkomnande. Det har även gjorts försök med “kaffeöppet” där syftet var att under en veckas tid testa om det skulle öka cirkulationen av medlemmar. Jag tycker att det har varit roligt att se hur nya tankar och förslag har gått från idé till resultat. Tanken om att fortsätta göra på samma sätt som alltid tidigare gjorts har blivit ifrågasatt. Jag tror att det har varit styrelsens största utmaning under året att hitta balansen mellan att använda erfarenheter från tidigare där hjulet inte behöver bli uppfunnet på nytt och tanken om förbättringar samt nya förslag.

Några höjdpunkter under året har helt klart varit följande: Juristmässan, föreningens arbetsmarknadsmässa, blev ett välordnat evenemang även detta år där en motiverad arbetsgrupp gjorde ett väldigt bra jobb med hela projektet. Föreningen arrangerade även en rolig och uppskattad skidresa till Åre. Något som var extra roligt med skidresan just detta år var att det arrangerades en gemensam afterski mellan JF Örebro, JF Karlstad och JF Umeå. Även Stockholmsresan som detta år blev större än någonsin. Med tre olika inriktningar kunde resan locka fler studenter som är intresserade av olika rättsområden. Vidare vill jag även lyfta rättsvetardagen som detta år använde samma koncept som föregående år och erbjöd inspirerande alumniföreläsningar samt möjligheten att samtala med näringslivet. Det blev en värdefull dag för studenterna.

Under år 2024 har även Jubileet varit en central del i verksamheten. Att Juridiska föreningen i Örebro fyller 25 år har självfallet varit något som vi vill fira. Det bestämdes att Midnattssittningen och Slottsbalen skulle bli de tillfällen som jubileet uppmärksammas. Det togs även fram en jubileumpin för att uppmärksamma tillfället lite extra och att alla medlemmar som vill ska känna att de är en del av firandet. Slottsbalen stundar och har ännu inte ägt rum men det är JF:s största medlemsevenemang och något som studenter under hela året ser fram emot. Jag är övertygad om att det även detta år kommer att bli en succé.

Samarbetet som utvecklats med andra föreningar är också något jag tycker är värt att lyfta. I skrivande stund är inte verksamhetsåret slut ännu så fler samarbeten kan komma. Hittills har föreningen bland annat haft en spökbollsturnering med kårsektionen SOBRA, ett panelsamtal om jämlikhet samt ett lunchöppetevenemang med Femjur, S.UP-sittning samt en badmintonturnering med Medicinska föreningen (MFÖ) och inte minst Campus Cupen tillsammans med MFÖ och kårsektionerna TekNat och SOBRA.

Det absolut roligaste med året har varit engagemanget hos våra medlemmar. Därför vill jag som föreningens ordförande passa på att tacka alla er som valt att lägga tid och energi på ert engagemang i JF. Jag hoppas att ni hittills har haft ett roligt år och vill fortsätta att engagera er!

Svårt? Ta en runda till medförartiklarna hjälp.

VINGEVECKAN Se affärsjuridiken genom våra ögon

A nsökan är öppen! Ansök29 april-19maj

primafacie@jforebro.se

Se hit!

Har du ett intresse för att skriva eller letar du efter en merit på CV:et, tveka inte på att kontakta oss för att just DU ska vara med i vårt nästa nummer!

Vi hjälper dig gärna i processen.

Om du är intresserad – hör av dig till oss på våra sociala medier eller på primafacie@jforebro.se.

primafacie@jforebro.se