En diskussion om AI:s utveckling – kommer AI ta över världen eller göra våra jobb åt oss?
Juridicums favoriträttsfall
Tycker du att det är många rättsfall att hålla koll på? Läs om de mest intressanta rättsfallen enligt Juridiska Fakulteten!
Allt du behöver veta om att sitta ting
Intervju med Mathias Nilsson, tidigare universitetsadjunkt på Örebro Universitet.
Be our buddy, while you study.
Signa upp dig på Friends of Delphi! En kunskapsportal för juriststudenter som länkar samman affärsjuridikens
teori och praktik. Portalen ger dig inblick i byrålivet och tillgång till innehåll som du har nytta av under och efter studierna. Läs mer och registrera dig idag på friends.delphi.se
Kära läsare,
Årets första nummer är äntligen här och det innebär även att Prima Facie fått en ny redaktion där jag är chefredaktör. Jag är 21 år gammal och kommer ursprungligen från Norrköping. Jag flyttade till Örebro för att läsa juristprogrammet och är nu inne på min fjärde termin. Under dessa snart två åren i Örebro har jag inte bara förälskat mig i staden utan jag har även lärt känna fantastiska människor, hittat kärleken och utökat mitt intresse för juridiken. Som chefredaktör för Prima Facie är mitt mål att tidskriften ska förknippas med kunskap, glädje och gemenskap, och att ni läsare ska känna samma glädje till Örebro och juridiken som mig. Jag ser därför mycket fram emot verksamhetsåret!
I årets första nummer kan du läsa om många aktuella ämnen och samtidigt ta del av underhållande inslag. Numret inleds med ett aktuellt ämne i form av en artikel om en ny bestämmelse gällande textilavfall. Därefter diskuteras AI:s utveckling och dess påverkan på juristyrket. Advokatfirman Delphi tillför ett perspektiv på frågan om AI:s utveckling och berättar bland annat om hur de arbetar med AI. Tycker du att det är många rättsfall att hålla koll på? Läs då inslaget på sida 14 för att ta reda på vilka rättsfall som Juridicum gillar allra mest!
Den 26 februari hölls Rättsvetardagen på Örebro Universitet och i en artikel berättar utbildningsansvarig för Rättsvetarprogrammet om evenemangsdagen och varför dagen är viktig. I en givande intervju med Mathias Nilsson berättar han om rollen som tingsnotarie, perfekt för dig som funderat på att sitta ting eller vill läsa om vad det innebär! På sida 24 tipsar Prima Facies redaktion om pluggvänliga caféer i Örebro. Ett rättsfall som pratats mycket om på senaste är dubbelmordet i Linköping och i en artikel på sida 26 diskuteras utredningen och den metod som användes för att identifiera gärningsmannen. Ytterligare en ny lag för i år gäller anonyma vittnen och i en artikel diskuteras hur pass effektiv den nya lagen är för att bekämpa brottslighet. Årets första nummer avslutas självklart med ett korsord där du får möjlighet att sätta dina kunskaper på prov, lycka till!
Du är självklart varmt välkommen att kontakta mig vid åsikter och tankar eller om du vill skriva i kommande nummer. Vi hörs!
Trevlig läsning!
EMELIE ANDERSSON CHEFREDAKTÖR
SKRIBENTER
ILAAF RAMZI
UTBILDNINGSANSVARIG
RP, JURIDISKA FÖRENINGEN
23 år, ursprungligen från Göteborg och inne på min sista termin på Rättsvetarprogrammet. Vid sidan av mina studier är jag utbildningsansvarig tillika styrelseledamot i Juridiska Föreningen. När jag inte pluggar eller engagerar mig i föreningslivet spenderar jag gärna tid med vänner, testar nya matställen eller fastnar i en riktigt bra serie.
VINCENT BERGLUND SIMION
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Vincent heter jag och läser den fjärde terminen på juristprogrammet. När jag inte pluggar gillar jag att träna, umgås med vänner och hitta sätt att balansera studierna med annat kul. Efter en intensiv vecka är chansen rätt stor att jag avrundar vid torsdagspuben, där det bästa sällskapet och den välförtjänta pausen från plugget väntar.
ERIK MOBERG
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag heter Erik Moberg, är 22 år gammal och kommer från Norrköping. Nu läser jag termin 8 på juristprogrammet och har i min artikel valt att fundera kring anonyma vittnen, en av 2025 års nya lagar. På fritiden gymmar jag, lyssnar på poddar och umgås med familj, sambo och vänner.
VILMA ERIKSSON
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag heter Vilma och läser nu T6 och därmed sista terminen på rättsvetarprogrammet. När jag inte pluggar tycker jag om att träna och att umgås med nära och kära.
EMMY ALMKVIST
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är 20 år gammal och läser termin 2 på juristprogrammet. För tillfället har jag fullt upp med seminarier och PM. Utöver plugget gillar jag att måla, gå på konserter och umgås med vänner och familj.
Dags att sortera ditt textilskärp
AI på Advokatfirman Delphi
Allt du behöver veta om att sitta ting –med Mathias Nilsson
8 14 20 26 6 12
Dubbelmordet i Linköping – den näst största brottsutredningen i Sverige
AI:s påverkan på juristyrket
Vill du skriva för
Prima Facie?
Hör av dig till oss på primafacie @jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade!
TRYCK
Juridicums favoriträttsfall
Rättsvetardagen 2025 – Ett steg mot framtiden
18 22 28
Prima Facie tipsar –Pluggcaféer i Örebro
Införandet av anonyma vittnen – en brottsbekämpande eller symbolisk åtgärd?
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: EMELIE ANDERSSON BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR: OLIVER NYQVIST & SANDRA WIDUCH MARKNADSFÖRINGSANSVARIG: LAURA PORSCHE GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON ANNONSBOKNING: NARINGSLIV
@JFOREBRO.SE
TRYCK: FG LARSSON WWW.FGLARSSON.SE
Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
DAGS ATT SORTERA DITT
TEXTILSKRÄP
TEXT VILMA ERIKSSON
Nytt år, nya lagar, och inte minst en ny lag gällande textilavfall. Det är ett tillägg i Avfallsförordningen (2020:614) som började gälla från och med den första januari 2025.1 Denna nya bestämmelse bygger på ett EU-direktiv från 2008 som stadgar att avfall som återvinns eller materialåtervinns inte längre betraktas som avfall.2 Med anledning av detta direktiv utfärdade regeringen, år 2023, en förordning om lagändringar i Avfallsförordningen, vilka trädde i kraft den första januari 2025.3
Då denna lag nu har trätt i kraft innebär det att textilier inte längre får slängas i soporna utan istället måste sorteras som separat avfall för att sedan kunna återvinnas. Med textilavfall menas ”avfall som består av kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil”.4 Det är därför tydligt att denna lag ämnar åt en minskad miljöpåverkan och ett mer hållbart förhållningssätt kring exempelvis kläder och hemtextil.
I Sverige köps det nya kläder och andra typer av textilier varje år.5 Det skapas nya trender och nya plagg konstant, och det är inte ovanligt att det handlar om låga priser och konstgjorda material som till exempel polyester. Att köpa kläder har även kommit att bli en hobby hos många. Däremot är det ett faktum att denna konsumtion är ett enormt miljöproblem, men också i många fall ett etiskt dilemma.
Kläder och textilier innehåller material som kräver stora resurser för att kunna produceras. Det krävs kemikalier, vatten och energi i mycket stora mängder för att kunna producera dessa textilier. Dock är det viktigt att komma ihåg att det inte finns oändligt med resurser för att kunna tillverka kläder. Det går till exempel inte att odla bomull till plagg så att hela världens befolkning kan konsumera t-shirtar i samma utsträckning som det görs i Sverige.
Konsumtionen av kläder och textilier innebär även ett etiskt dilemma. Det är inte ovanligt att kläder är tillverkade under förödande arbetsförhållanden inkluderat långa arbetsdagar, dåliga löner, barnarbete och skadliga kemikalier. Det har gjorts flera granskningar, som till exempel Aftonbladets granskning av den globala e-handlaren Shein, som är ett av de största fast fashion-företagen i världen.6 Denna granskning visade att anställda hos företaget jobbar i upp till 18 timmar per dygn alla dagar i veckan för 38 öre per klädesplagg som de tillverkar.7
1 Se Avfallsförordningen (2020:614) 3 kap 3 §.
Denna nya lag kan eventuellt främja en cirkulär ekonomi där textilier, trasiga kläder och skor kan få nytt liv istället för att hamna på deponi, det vill säga hamna på en soptipp, eller förbrännas. En ökad återvinning innebär att textil-resurserna kan cirkulera längre i ekonomin. Genom att textilier tas hand om på ett mer hållbart sätt kan det i det långa loppet bidra till att efterfrågan av nya textilprodukter minskar, vilket i sin tur leder till ett minskat behov av ny produktion.
”Denna granskning visade att anställda hos företaget jobbar i upp till 18 timmar per dygn alla dagar i veckan för 38 öre per klädesplagg som de tillverkar.”
Dessutom kan denna lag bidra till ett steg i rätt riktning gällande hållbar konsumtion och produktion som är ett av FN:s Agenda 2030:s globala mål för hållbar utveckling.8 Just detta mål har definierats som ett av de svåraste målen för Sverige att kunna genomföra i och med att de rikaste länderna, Sverige inkluderat, konsumerar material i mycket större utsträckning än fattigare länder.
Ett av FN:s Agenda 2030:s delmål är att minska mängden avfall markant, vilket Sverige faktiskt har blivit bättre på i vissa aspekter. År 2018 behandlade Sverige 3,94 miljoner ton avfall, vilket minskade till 0,92 miljoner ton år 2022.9 Däremot har den konventionella materialåtervinningen minskat från 4,33 miljoner ton år 2018 till 3,91 miljoner ton år 2022. Detta kan dock bero på att Sveriges invånare och företag har blivit bättre på att inte slänga saker i onödan. Det vi iallafall vet, är att den nya lagen om separat insamling av textilavfall kan bidra till en ökad konsumentmedvetenhet om vikten av att sortera och återvinna textilier.
Slutligen, är det uppenbart att konsumtionen av kläder och textilier har blivit en stor del av vårt samhälle och att det medför både miljö- och etiska problem. Produktionen är resurskrävande och belastar klimatet samtidigt som den utförs under omoraliska förhållanden.10 I och med denna kombination av miljöförstörelse och arbetsrättsliga övergrepp är det tydligt att det krävs en förändring. Kanske kan denna nya lag gällande textilavfall vara en del av förändringen?
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och upphävande av vissa direktiv, art 6.
6 Aftonbladet, `Granskning avslöjar: Anställda på Shein jobbar sju dagar i veckan´ <https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/l33ndo/granskning-daliga-forhallande-pa-kinesiska-shein>.
7 Ibid.
8 FN:s Agenda 2030, Globala Mål nr 12: Hållbar konsumtion och produktion.
9 Naturvårdsverket, `Avfallsbehandling i Sverige´.
10 Se t.ex, Aftonbladet, `Granskning avslöjar: Anställda på Shein jobbar sju dagar i veckan´ <https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/l33ndo/granskning-daliga-forhallande-pa-kinesiska-shein>
”Om AI fattar beslut, vem ska hållas ansvarig för dess konsekvenser?”
AI:s utveckling och påverkan på juristyrket
TEXT VINCENT BERGLUND SIMION
Vi bevittnar just nu en snabb och imponerande utveckling inom artificiell intelligens (AI). Redan 1996 lyckades datorn DeepBlue slå världsmästaren Garry Kasparov i schack, och sedan dess har AI gjort enorma framsteg.1 Den snabba utvecklingen inom AI har redan påverkat flera sektorer på arbetsmarknaden, och juridiken är inget undantag.2 Den centrala frågan är hur AI kommer påverka juristrollen - kommer teknologin att ersätta eller på annat sätt förändra den? Och på vilket sätt kan detta ske samtidigt som rättssäkerheten och etiska normer upprätthålls? Kommer AI ta över världen likt Skynet i Terminator-filmerna eller kommer vi lugnt kunna luta oss tillbaka med våra kaffekoppar i handen medan ChatGPT gör våra jobb åt oss istället?
Denna artikel utforskar hur AI påverkar juridiska yrken, vilka risker och möjligheter teknologins framsteg medför, samt hur framtidens jurister kan tänkas förbereda sig för denna utveckling.
AI SOM EN NY INDUSTRIELL REVOLUTION?
Historiskt sett har teknologiska framsteg alltid gett upphov till oro över att mänskligt arbete skulle bli överflödigt. Under den första och andra industriella revolutionen på 17- och 1800- talet, då vävstolar som Spinning Jenny och ångdrivna verktyg introducerades, fruktade många arbetare att deras yrken skulle försvinna. Ludditerna som saboterade maskiner för att skydda sina jobb, måste ha känt sig som hjältarna i en dålig sci-fi film.3
Idag, under den fjärde industriella revolutionen, står vi inför en ännu större förändring med den artificiella intelligensens förmåga att ta sig an uppgifter som tidigare krävde ett mänskligt tankemönster. Precis som hur tidigare industriella revolutioner förändrade arbetets natur, kommer denna revolution antagligen förändra det juridiska arbetet. Det är därför viktigt att analysera hur AI inte bara kan effektivisera juridiken som helhet, utan även hur den kan påverka rollerna för alla de som jobbar med juridiskt arbete.4
AI:S PÅVERKAN PÅ SPECIFIKA JURIDISKA ROLLER
Inom juridiken finns redan AI-baserade verktyg som används för att effektivisera juridiska processer. Verktyg för maskininlärning används för att analysera domstolsbeslut, granska och sammanställa avtal samt för att genomföra ju-
ridiska sökningar. AI kan analysera rättspraxis på sekunder och leverera rättsutredningar som är både omfattande och korrekta.5
Men vänta! Innan vi börjar be AI att ta över hela juristyrket, måste vi komma ihåg att det finns begränsningar. Som ett exempel har vissa AI-system, som används för riskbedömningar vid borgen, visat sig vara partiska och diskriminerande mot vissa minoritetsgrupper.6 Det kanske inte är vad vi vill ha – en AI som har mer fördomar än en gammal farbror vid familjemiddagen. Vi måste vara medvetna om att den data AI tränas på kan spegla existerande sociala orättvisor. Om AI börjar reproducera dessa orättvisor finns det en risk att rättssäkerheten minskar.
AI
SOM RÅDGIVARE ELLER BESLUTSFATTARE?
En av de mest debatterade frågorna rör AI:s roll som rådgivare eller beslutsfattare i juridiska sammanhang. I Estland har man till exempel övervägt att införa en AI-domare i mindre mål.7 Men frågan är: Ska AI tillåtas att fatta rättsliga beslut, eller bör tekniken endast användas som rådgivare till mänskliga domare och jurister?
”Vi måste vara medvetna om att den data AI tränas på kan spegla existerande sociala orättvisor.”
Detta väcker en djupare juridisk och etisk problematik: Om AI fattar beslut, vem ska hållas ansvarig för dess konsekvenser? Kan vi verkligen be den där självkörande bilen som körde in i en vägg att betala skadestånd? Det är lite som när en hund vet att den gjort något fel - du får
1 Wikipedia, “Deep Blue versus Garry Kasparov”, 2025, https://en.wikipedia.org/wiki/Deep_Blue_versus_Garry_Kasparov.
5 Aiuc, “AI och juridik: Hur artificiell intelligens omformar branschen, 2024, https://www.aiuc.se/ai-insikter/ai-och-juridik-hur-artificiell-intelligens-omformar-branschen.
6 The Guardian, “Revealed: bias found in AI system used to detect UK benefits fraud”, 2024, https://www.theguardian.com/society/2024/dec/06/revealed-bias-found-in-ai-system-used-to-detect-uk-benefits
7 Tuulik, Maria-Elisa, “Estonia does not develop AI Judge”, 2022, https://www.justdigi.ee/en/news/estonia-does-not-develop-ai-judge.
alltid en oskyldig blick som svar. Precis som med hundägarskapet, där ägaren har ett strikt ansvar enligt 19 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, ställs vi inför frågan: Ska vi också hålla AI-ägare ansvariga för den skada som den självkörande bilen orsakar? En viktig fråga som därför uppstår är hur ansvarsfrågan ska hanteras om AI fattar felaktiga beslut. I den nuvarande rättsordningen tillämpas ofta strikt ansvar, särskilt inom produkter och tjänster som kan orsaka skada. Frågan blir då: Kan vi applicera samma principer på AI, och hur ska ansvarsfördelningen se ut mellan systemutvecklare, användare och tillsynsmyndigheter?
REGELVERK FÖR AI INOM JURIDIKEN
För att AI ska kunna integreras i juridiken på ett sätt som inte underminerar rättssäkerheten krävs anpassningar av regelverken. EU föreslagna AI Act och den befintliga GDPR-lagstiftningen kommer att spela en stor roll i hur AI implementeras i rättsväsendet. Dessa regelverk kan ställa krav på transparens och ansvarsskyldighet, vilket är centralt för att undvika felaktiga beslut och rättsosäkerhet. För att möta dessa utmaningar kan en möjlig väg framåt vara att skapa ett nytt juridiskt ramverk specifikt utformat för AI-system. Kanske något som liknar “Jurist 2.0”, där vi kombinerar traditionell juridik med futuristisk teknologi?
FRAMTIDENS JURISTROLL
AI kommer utan tvekan att förändra juristrollen. Framtidens jurister måste vara tekniskt kunniga och förstå hur AI fungerar för att kunna använda det som ett verktyg i sitt arbete. Det handlar inte bara om att förstå teknologin, utan också om att ha djupare insikter i dataetik, algoritmiska modeller och AI:s påverkan på samhället.
Utbildningsväsendet behöver anpassas för att möta dessa nya krav. Juristutbildningar bör inkludera kurser om AIrätt och dataskydd för att säkerställa att framtidens jurister är rustade att hantera AI som ett verktyg.
FILOSOFISKA OCH ETISKA FRÅGOR: KAN AI BLI EN PERSON OCH FÅ RÄTTSKAPACITET?
En annan spännande fråga är huruvida AI någonsin kan erkännas som en person, likt hur företag och organisationer idag erkänns som rättssubjekt med egna rättigheter och skyldigheter. Kan vi tänka oss ett framtida scenario där AI har en egen rättskapacitet och ansvar? Det skulle kanske bli lika absurt som att ge en katt tillstånd att stämma sin ägare för otillräcklig kattmynta.
AVSLUTNING: AI OCH FRAMTIDEN FÖR JURIDIKEN
I slutändan handlar det inte om huruvida AI kommer att ta över juridiska yrken, utan om hur vi kan anpassa våra system för att dra nytta av AI:s potential på ett ansvarsfullt sätt. Genom att bygga broar mellan teknologi och mänsklig expertis kan vi skapa ett rättssystem som är både mer effektivt och rättvist. Det är upp till oss att utforma ett rättssamhälle där AI blir en värdefull resurs snarare än en källa till rättsosäkerhet. Så låt oss i stället för att frukta en AI-revolution som Skynet, omfamna den som en partner i att skapa ett mer rättvist och effektivt rättssystem – och kanske till och med bjuda in den till fredagsfikat!
”Det är upp till oss att utforma ett rättssamhälle där AI blir en värdefull resurs snarare än en källa till rättsosäkerhet.”
AI på Advokatfirman Delphi
Ett perspektiv på AI:s påverkan på juristyrket
TEXT EMELIE ANDERSSON
För att få mer förståelse kring hur AI används i praktiken inom juristyrket har vi frågat Advokatfirman Delphi hur de arbetar med AI och hur de ser på den utveckling som sker i samhället vad gäller artificiell intelligens. Behöver dagens och framtidens jurister oroa sig över att ersättas av AI-verktyg? Hur kan AI underlätta arbetet och vilka utmaningar existerar?
Sophia Lagerholm, Head of Digital & Innovation på Advokatfirman Delphi beskriver hur Delphi ligger i framkant när det gäller AI, digitalisering och ny teknik. För att uppdatera sin kapacitet, effektivisera arbetet och öka klientnyttan utvärderar och investerar Delphi ständigt i nya lösningar.
SOPHIA LAGERHOLM
Head of Digital & Innovation
Advokatfirman Delphi
Under de senaste ett och ett halvt åren har advokatfirman utvärderat de flesta AI-system anpassade för advokatverksamhet som finns på marknaden. Lagerholm beskriver att de utifrån detta har gjort ett antal riktade investeringar i generativ AI. I dagsläget har de tillgång till flera olika AI-system och plattformar för att underlätta medarbetarnas arbete med bland annat översättningar, transkriberingar, korrekturläsning, rättsutredningar, granskning och upprättande av avtal. Även e-discovery, datavisualisering, jämförelser av dokument, sammanställningar av information och automatisering av repetitiva uppgifter underlättas med hjälp av AI-systemen. För att säkerställa att medarbetarna får full nytta av dessa verktyg samt möjlighet att utvärdera nya möjligheter och lära sig mer erbjuder Delphi löpande utbildningar och workshops för hela organisationen.
Utöver ovan nämnda AI-verktyg, utvecklar Delphi tillsammans med en extern leverantör en byråspecifik AI-assistent vid namn “Dolph” som ska hantera den så kallade Client Intake-processen. Client Intake är den initiala processen med inhämtande av data om klienter och motparter, jävs- och penningtvättskontroller, med mera, som måste genomföras innan dess att de kan åta sig ett uppdrag. Syftet med Dolph är att ersätta den manuella, tidsödande och repetitiva hanteringen som traditionellt har krävts med en snabbare, mer effektiv och säkrare process så att klienten så fort som möjligt kan få ett besked och de kan börja arbeta i ärendet.
Sophia Lagerholm beskriver att deras bedömning är att AI kommer att medföra betydande förändringar i hur arbetet på en advokatbyrå bedrivs framöver. På sikt tror de att AI kommer att bli en lika naturlig del av medarbetarnas vardag som mobiltelefoner och mail är idag. Målsättningen är inte att, som man ibland läser om, ersätta medarbetarna med AI-verktyg, utan snarare frigöra ännu mer tid från repetitiva och administrativa uppgifter så att vi “riktiga människor” i stället kan fokusera än mer på att ge effektiv, kvalificerad och strategisk rådgivning, hantera komplexa frågor och utveckla kreativa lösningar för klienterna.
Lagerholm tydliggör att integration med AI-teknik i juridiskt arbete dock inte enbart innebär möjligheter utan även en hel del utmaningar. En central utmaning är till exempel att säkerställa att de AI-verktyg som Delphi implementerar är säkra, tillförlitliga och rättvisa. Vidare kräver införandet av AI-verktyg i de flesta fall även omfattande utbildning, utveckling av helt nya färdigheter och ett förändrat arbetssätt för medarbetarna, som också kan vara utmanande. Lagerholm förklarar avslutningsvis att juridiken sammantaget befinner sig i en spännande era där möjligheterna är stora, men det är viktigt att navigera dessa förändringar med omsorg och medvetenhet om de utmaningar som finns.
JURIDICUMS
FAVORITRÄTTSFALL
Något av det första man får lära sig på juristprogrammet är vikten av rättsfall.
Praxis, tillsammans med lagarna, utgör grunden till vårt rättssystem. Prima
Facies redaktion tyckte att det hade varit intressant att få veta lite mer om rättsfallen som utgör en sådan stor del av vårt rättssystem. Mer specifikt ville vi veta vilka rättsfall som våra lärare tycker allra bäst om. Därför mailade vi några av lärarna vid Juridicum med följande frågor:
Vilket är ditt favoritsrättsfall?
Varför gillar du det?
LINUS ROOS
MÅL NR B 3551-15 (SOLNA-DOMEN)
För min del är nog svaret på den första frågan det fall som blivit känt som ”Solna-domen”. Fallet är en nämndemannadom från 2018 och i domskälen förekommer en hel del problematiska uttalanden, som bland annat att:
• ”Det är inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade och på så sätt låtsas att de är i behov av ett skyddat boende för att få en lägenhet.”,
• ”Det faktum att [målsägande] inte sagt till hans släktingar att han slog henne, utan istället anmälde det till polisen, minskar hennes trovärdighet ytterligare.” samt
• ”[Den tilltalades] familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan.”.
Att just detta rättsfall ligger mig varmt om hjärtat beror på den viktiga plats fallet fick för mig under min doktorandtid och att fallet hjälpte till att forma mitt forskningsintresse. Under 2018 var jag anställd som doktorand och hade börjat känna att inget riktigt gick som planerat. Det hade sakta börjat gå upp för mig att mitt pågående forskningsprojekt troligtvis inte skulle gå att avsluta (i varje fall inte utan omfattande revideringar).
Jag övervägde att byta undersökningsområde och funderade därför mycket kring vilka andra typer av frågor som det skulle vara intressant att undersöka rättsretoriskt. Argumentationen i nämndemannadomar var ett av kanske sju eller åtta olika områden som jag övervägde att fokusera på. Och sen kom Solna-domen och inte bara fångade mitt intresse utan gav mig ny motivation, ny energi och således blåste nytt liv i mitt haltande doktorandprojekt.
”Och sen kom Solna-domen och inte bara fångade mitt intresse utan gav mig ny motivation, ny energi och således blåste nytt liv i mitt haltande doktorandprojekt.”
MAGNUS KRISTOFFERSSON
NJA 1977 S. 717 (PORSCHEMÅLET)
Jag skulle nog säga att NJA 1977 s. 717 (porschemålet,) är min favorit. Är ju ganska utslitet men ändå. Annars blir det ganska tekniska mål, som Sipano II RÅ 2004 ref. 1.
Porschemålet var ett av de första rättsfall som jag sprang på som juriststudent, och var nog det målet som faktiskt gjorde mig intresserad av juridik. Skälet till att jag började på juristprogrammet var nämligen att jag hade för dåliga betyg för att komma in på ekonomprogrammet. Jag hade alltså inte tänkt mig att bli jurist, och nu är det nästan 30 år senare och jag är fortfarande jurist. När det gäller Sipano II så är utgången i målet i linje med min uppfattning fram till för ett par år sedan. Numera tycker jag HFD dömde fel (fast gällande rätt är ju gällande rätt). Rättsfallet, eller kanske snarare min inställning till rättsfallet, påminner mig om att det är ett ganska stort privilegium att vara akademiker – man behöver inte hålla fast vid sina uppfattningar, utan kan faktiskt ändra sig med tiden.
KARIN BLAD
NJA 1986 S. 402
Ett av mina favoritfall är NJA 1986 s. 402, det så kallade ”tipsbolagsfallet”. Det rör ett antal arbetskamrater som under flera veckor tillsammans samlade in pengar för att spela på tipset. Var och en betalade 30 kronor, och en av dem, ”A”, hade åtagit sig att fylla i systemet samt lämna in kupongen. Under en vecka glömde A att lämna in spelet, vilket oturligt nog var den vecka då bolaget hade fått 13 rätt och en vinst runt 20 000 kronor. De övriga deltagarna stämde då A och krävde ersättning för den uteblivna vinsten.
Varför jag gillar fallet
Kort och pedagogiskt: Domen är i sig relativt kort, vilket gör den tacksam att använda som exempel i undervisning eller diskussioner.
”Domen är i sig relativt kort, vilket gör den tacksam att använda som exempel i undervisning eller diskussioner.”
Visar hur ”bolag” uppstår: HD klargjorde att deltagarna faktiskt bildat ett enkelt bolag (enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL), trots att det rörde sig om ett kamratligt spel utan formella avtal. Detta illustrerar att gränsen för när ett bolagsförhållande uppstår kan vara förvånansvärt låg: det räcker att man gemensamt samverkar för ett gemensamt ändamål under en viss varaktighet. (Jfr även NJA 1939 s. 434 och diskussionen om när ett ”gemensamt köp av en penninglott” bara är samägande, kontra när man faktiskt bildar ett bolag.)
Oaktsamhet och jämkning av skadestånd: I målet ansåg HD att A hade varit oaktsam genom att inte lämna in kupongen i tid. Ändå slutade det med att A slapp skadeståndsansvar. Domstolen tillämpade nämligen bestämmelsen i 2 kap. 14 § första stycket HBL (jfr 4 kap. 2 § HBL), som medger att skadeståndet kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt. HD menade att A utfört uppdraget som en ren vänskapstjänst (”väntjänst”) utan ersättning och att det fanns förmildrande omständigheter (han var jäktad, det var helgdag med tidiga stängningstider etc.). Det vardagliga och ideella i uppdraget motiverade alltså jämkning till noll.
Relation till spelskulder och ”pactum turpe”: Även om spel ofta aktualiserar frågor om ogiltighet (man kan inte driva in rena spelskulder på rättslig väg), visar NJA 1986 s. 402 att det är tillåtet att föra talan när någon underlåter att genomföra ett uppdrag att spela för annans räkning. Rätten betraktade det alltså inte som en ogiltig spelskuldssituation, utan som ett kontraktsrättsligt anspråk mellan bolagsmän i ett enkelt bolag.
Illustrerar lojalitets- och omsorgsplikt i enklare sammanhang: I mer kommersiella eller professionella förhållanden ställs höga krav på noggrannhet. Men även i ett hobby betonat tipsbolag uppstår en lojalitets- och omsorgsplikt mot varandra. I just detta fall mildrades dock ansvaret markant genom jämkningsregeln, i och med att uppdraget var ideellt och skadan – hur stor den än må vara – ändå sågs som ett resultat av en kamratlig ”glömska”.
Sammanfattning
Fallet är kort, koncist och samtidigt väldigt belysande för flera juridiska principer, bland annat:
• Hur lätt ett enkelt bolag kan uppstå om man gemensamt driver en återkommande aktivitet med gemensamt ändamål.
• Hur oaktsamhet och skadeståndsansvar bedöms olika beroende på sammanhang (kommersiell verksamhet vs. rent vänskaplig överenskommelse).
• Hur regeln i 2 kap. 14 § HBL (jämkad skadeståndsskyldighet) fungerar i praktiken.
• Hur domstolarna balanserar formella juridiska regler och vardagliga sociala förhållanden.
• Allt detta gör NJA 1986 s. 402 till ett utmärkt undervisningsexempel – och ett personligt favoritfall.
ELEONOR KRISTOFFERSSON
C-41/09
Jag har många favoriträttsfall på momsområdet, så det är svårt att välja. Domstolarna får ta ställning till så många udda verksamheter och lagstiftningsåtgärder. Vi har till exempel brottmålet NJA 2021 s. 99 ”Det otillåtna preparatet” där HD kommer fram till att det ska vara moms på olaglig försäljning av ett läkemedelsklassat preparat, som helt saknar laglig marknad och EU-domstolens dom i C-3/09 Erotic Center där EU-domstolen för långa resonemang om huruvida enskild visning av erotisk film i bås är att likställa med vanlig bio eller inte. Eftersom jag har häst, så är nog ändå favoriten C-41/09 Kommissionen mot Nederländerna.
Varför gillar du det?
Det är ett så konstigt mål som avser att man får ha reducerad momsskattesats på levande djur som är avsedda att användas för framställning av livsmedel. Här hade Nederländerna tillämpat en reducerad skattesats på alla försäljningar av hästar, oavsett hästarnas användning. Nederländerna argumenterar starkt för att hästarna ska ätas, och även Frankrike är inne och intervenerar och uttalar: ”Under alla omständigheter är hästen ett sådant levande djur som normalt är avsett som föda.” Kort sagt kan man väl säga att Nederländerna förlorar den här fördragsbrottstalan.
JOAKIM NERGELIUS
NJA 2013 S. 502
På senare år, plenumavgörandet NJA 2013 s. 502. Stort genombrott för lagprövning i svensk rätt.
JOEL BERG
NJA 2021 S. 1017
(LÅNEAVTALET MED SVEA EKONOMI)
Rättsfallet belyser flera avtalsrättsligt komplexa frågor och har gett upphov till en hel del diskussion. Då jag är lite av en fullmaktsnörd så har det gett mig många tillfällen att diskutera den närmare innebörden av begrepp som viljeförklaring, rättshandling och och handlande i eget eller annans namn.
EINAR PRYTZ
AD 1929 NR 29
Rättsfallet har gett upphov till den så kallade 29/29-principen som bestämmer gränserna för arbetstagares arbetsskyldighet. Även om det genom senare avgöranden har gjorts justeringar är det ändå samma princip som fortfarande tillämpas.
RÄTTSVETARDAGEN
När jag tog mig an posten som Utbildningsansvarig för Rättsvetarprogrammet var det med en tydlig vision i åtanke – att det ska ske en förändring. Min allra första uppgift i rollen var att skriva en kort beskrivning om mina ambitioner för styrelsearbetet till Prima Facie, som skulle introducera den nya styrelsen. Med den vision jag hade visste jag direkt vad jag skulle skriva om – att jag ska sträva efter att skapa en inkluderande miljö där varje rättsvetarstudent känner sig representerad och hörd.
Att rättsvetarstudenter vid Örebro universitet länge har känt sig åsidosatta och exkluderade från Juridiska Föreningen, som om det inte riktigt funnits en naturlig plats för dem i föreningens sammanhang, är ingen nyhet. Man kan inte heller sticka under stolen med att det existerar en översittarmentalitet, där rättsvetarstudenter ofta underskattas och betraktas som mindre självklara i juriststudenters ögon. Problematiken har diskuterats flera gånger i tidigare skede av Juridiska Föreningens historia, men det har aldrig resulterat i någon verklig lösning.
Faktum är att ansvaret för förändring ligger både på JF och på rättsvetarstudenterna. Det krävs ansvarstagande från styrelseledamöterna och engagemang från rättsvetarstudenterna för att åstadkomma en förändring. Initiativet till förändring måste dock komma från JF, som bör ta det första steget mot en mer inkluderande förening och aktivt välkomna rättsvetarstudenter in i gemenskapen. I min mening har det inte funnits någon genuinitet i de tidigare årens halvhjärtade försök att lösa problemet, och därför har jag velat ändra på det. Inte bara genom ord, utan genom faktisk handling. Jag såg arbetet med Rättsvetardagen och dess olika moment som en chans att bygga en bro mellan rättsvetarstudenterna och JF. Det handlade inte bara om att arrangera en mässa, utan om att skapa en plattform där rättsvetarstudenter skulle kunna känna sig inspirerade, inkluderade och engagerade. Jag ville visa dem att de har en självklar plats i JF och att deras engagemang är lika värdefullt som någon annans. Genom att samla studenter, föreläsare och utställare under samma tak ville jag skapa en atmosfär av samhörighet och möjligheter, där varje individ kunde se sin egen framtid tydligare och känna sig stärkt i sin yrkesbana.
När morgonen gryr på evenemangsdagen fylls Nova Huset vid Örebro universitet av förväntansfulla studenter och representanter från olika arbetsplatser. Minglet vid montrarna är i full gång, och det hörs livliga samtal där studenter nyfiket ställer frågor om karriärvägar. Föreläsningarna erbjuder ytterligare insikter – i år höll bland annat Ruth
Nordström, advokat och VD för Skandinaviska Människorättsadvokaterna, en inspirerande föreläsning. Studenterna lämnade salen med ännu större drömmar och starkare drivkraft än någonsin tidigare.
Årets Rättsvetardag blev en historisk milstolpe. Aldrig tidigare har vi haft så många utställare på plats, aldrig tidigare har vi sett ett sådant engagemang från studenterna. Från den inspirerande förkvällen, där spännande samtal hölls, till själva mässdagen, där studenter fick skapa en framtidsvision för sina karriärer. Och som ett perfekt avslut – den efterföljande sittningen, som blev en fantastisk avrundning på ett lyckat projekt, med en deltagarökning på hela 300% jämfört med tidigare år.
Men det är inte siffror och rekord som gör mig mest stolt. Det är det faktum att vi skapade något som betydde något för så många. Jag såg studenter som tidigare inte varit engagerade i JF ta plats, visa engagemang och intresse för föreningen. Jag såg hur barriärer bröts ner och hur rättsvetarstudenterna kände att det här var en plats för dem. Studenter gick därifrån med en starkare tro på sig själva och sin framtid, och det är just den känslan som gör mig mest stolt. För om vi har lyckats skapa en sådan förändring på en enda dag – tänk då vad vi kan åstadkomma framöver.
Rättsvetardagen 2025 var mer än bara en mässa. Det var ett bevis på att vi kan skapa förändring när vi bestämmer oss för det. Jag hoppas att den energi och det engagemang som präglade under dagen fortsätter att leva vidare och inspirerar fler rättsvetarstudenter att ta plats, att våga ta för sig och att se sin framtid med självsäkerhet. Ingen ska någonsin tvivla på sin kompetens eller känna att de står i skuggan av någon annan – rättsvetare har en viktig och självklar roll i samhället, och vår kunskap och drivkraft behövs. Oavsett vilken väg du väljer, så har du kapaciteten att lyckas. Begränsningar existerar bara om vi accepterar dem, så låt oss istället visa vad vi går för.
Bakom denna framgång står ett utskott som har lagt ner sin själ i detta projekt. Utan er, utan er kreativitet, engagemang och vilja att hitta lösningar, hade detta inte varit möjligt. Att få leda detta utskott har varit en av de mest glädjande delarna av projektet. Vi gjorde detta tillsammans – och det blev bättre än vi någonsin kunnat föreställa oss.
Så till alla som var en del av denna dag – utställare, studenter, alumner, föreläsare och framför allt mitt utskott – tack. Tack för att ni gjorde detta möjligt. Oavsett vad framtiden har att erbjuda, har vi tillsammans visat vad rättsvetarstudenter är kapabla till. Rättsvetardagen blev inte bara en mötesplats – den blev ett bevis på att förändring är möjlig när vi vågar ta initiativet.
Idag skriver jag inte längre bara en kort beskrivning om mina ambitioner till Prima Facie – jag skriver en artikel om en vision som blev verklighet. Och nu, när jag blickar tillbaka på min insats, kan jag med stolthet säga: Jag lyckades.
ETT STEG MOT FRAMTIDEN 25
TEXT SANDRA WIDUCH
ALLT DU BEHÖVER VETA OM ATT SITTA TING
– med Mathias Nilsson
Mathias Nilsson
tog examen från juristprogrammet
vid Örebro
universitet i januari 2024. Under sin studietid har han arbetat som både amanuens och studentlärare. Efter examen tog han
på sig rollen som universitetsadjunkt innan han i juli 2024 påbörjade sin notarietjänstgöring vid Stockholms tingsrätt.
Att sitta ting är nog något som de flesta juriststudenterna har funderat på. Mathias har därför gått med på att ge oss en inblick i hur man får en anställning som tingsnotarie samt hur rollen upplevs från hans perspektiv.
Du har ju arbetat som både amanuens, studentlärare och adjunkt, trivdes du med det? Hur kommer det sig att du i stället sökte dig till tingsrätten, var det något särskilt som lockade dig?
– Jag trivdes väldigt bra. Som amanuens fick jag ge administrativt stöd till både lärare och studenter på olika kurser och som studentlärare fick jag hålla i seminarier för studenterna på termin 1 på juristprogrammet. När jag arbetade som universitetsadjunkt fick jag, utöver att hålla i seminarier, även hålla i egna föreläsningar. Tjänsterna gav mig en god inblick i den verksamhet som bedrivs på universitet. Jag tyckte att det var väldigt roligt att få arbeta som universitetsadjunkt och jag hade definitivt kunnat se mig själv stanna kvar i universitetsvärlden. Samtidigt har jag under hela min studietid haft en tanke på att gå domarbanan, varför jag till slut valde att söka en anställning som tingsnotarie. Jag tror att jag annars hade kunnat ångra mig i framtiden om jag inte sökte tjänsten.
Hur gick du till väga för att ansöka om en tingsnotarietjänst? Är det något som är extra viktigt att tänka på när man söker, såsom betyg eller CV / personligt brev? – Jag sökte tjänsten på Domstolsverkets hemsida, där lediga notarieanställningar publiceras ungefär sex gånger under året. Rekryteringsprocessen är speciell på det sättet att man inte skickar in ett CV eller personligt brev vid ansökan, utan det man skickar in är sitt examensbevis med betyg från juristprogrammet, personbevis och eventuella intyg som styrker tidigare juridisk arbetslivserfarenhet. Detta upplägg gör såklart att betygen får en central roll i ansökan, men dem
är inte helt avgörande. Vid tillsättningen tas även hänsyn till eventuell erfarenhet från kvalificerat juridiskt arbete, såsom arbete som sommarnotarie på advokatbyrå eller domstol.
Behöver man ha några specifika förmågor eller personliga egenskaper för att klara av att sitta ting?
– Jag skulle säga att det är fördelaktigt att vara noggrann och ha förmåga att fatta beslut samt prioritera bland arbetsuppgifter. Det är däremot viktigt att komma ihåg att tingsnotarietjänsten är en utbildningstjänst. Tanken är inte att man ska kunna allt i början av sin tjänstgöring, utan att man ska lära sig nya saker och utvecklas under tjänstens gång.
Spelar det någon roll var i Sverige man sitter ting? Hur kommer det sig att du sökte just Stockholms tingsrätt?
– Oavsett var i Sverige man väljer att genomföra notarietjänstgöringen får man samma notariemeritering. Valet av tingsrätt kan möjligen ha viss betydelse om man funderar på att söka till hovrätten för att påbörja domarbanan. Det är nämligen i regel enklare att få anställning som hovrättsfiskal på den hovrätten i Sverige som har tingsrätten där man suttit ting i sin domkrets.
Jag personligen valde att söka Stockholms tingsrätt eftersom domstolen har en bred blandning av brottmål och tvistemål, där tvistemålen också är av mer avancerad karaktär än på många andra tingsrätter. Jag kan verkligen rekommendera Stockholms tingsrätt som arbetsplats. Jag tror dock att det är viktigt att söka en domstol som passar en utifrån vart man vill bo. Jag tror de flesta domstolar är bra arbetsplatser.
Vill du vara med och forma framtidens näringsliv?
Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.
Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet. Upptäck mer och gå med på vinge.se/vingetalang
Hur är det att jobba som tingsnotarie? Vilka uppgifter arbetar man med? Arbetar du i grupp, ensam eller både och?
– Arbetsuppgifterna som tingsnotarie varierar en del. Mina uppgifter består bland annat i att föra protokoll vid förhandlingar, sköta tekniken i salen, upprätta förslag till domar och beslut samt votera, det vill säga muntligen lämna förslag på hur rätten ska döma. Efter en tids tjänstgöring får man även handlägga egna mål och vara rättens ordförande, vilket är väldigt lärorikt.
Som tingsnotarie är man behörig att döma i brottmål tillsammans med tre nämndemän under förutsättning att det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter. Man handlägger också förenklade tvistemål och sitter som ordföranden på muntliga förberedelser. Man får även vara ordförande på konkursförhandlingar och edgångssammanträden i konkursärenden. De flesta arbetsuppgifterna utförs på egen hand men man arbetar också nära sin handledare, som är en domare. Det innebär att man kontinuerligt får feedback på sitt arbete, vilket är tacksamt.
”Därför är det ofta enklare att få bra jobb efter att ha suttit ting då många arbetsgivare ser mycket positivt på det.”
Hur ser en typisk dag ut för dig?
– En vanlig arbetsdag håller på från klockan 8.00 till 16.30. Jag försöker att hålla den ordinarie arbetstiden och inte arbeta övertid. Arbetsuppgifterna varierar som sagt, men vanligtvis sitter jag ungefär halva dagen i förhandling. Under resterande tid av dagen sitter jag ofta på mitt kontor där jag handlägger mål, skriver protokoll, beslut och domar samt förbereder inför framtida förhandlingar.
Trivs du som tingsnotarie?
– Jag trivs väldigt bra. För mig har det i alla fall känts som ett naturligt steg efter studierna att påbörja notarietjänstgöringen. Arbetet är väldigt rutinstyrt och platsbundet. Det är något jag upplever som positivt då det blir enklare att skilja mellan sitt privata liv och arbetet, vilket var svårare som student eller som anställd på universitetet. Det jag också gillar med arbetet på domstol är just variationen av måltyper eftersom man får erfarenhet av både brottmål och tvistemål.
Vilka möjligheter i arbetslivet öppnas av att just sitta ting?
– Det är många möjligheter som öppnas. För en del juridiska yrken, såsom åklagare, domarbanan och kronofogde, är notarietjänstgöringen ett formellt krav. Ibland kan även vissa advokatbyråer ställa krav på att man ska ha genomfört notarietjänstgöring, även om det numera inte är lika vanligt förekommande. Alldeles oavsett skulle jag säga att det är en fin merit att ha på sitt CV. En avklarad notarietjänstgöring är ett kvitto på att man är en noggrann jurist och många arbetsgivare ser mycket positivt på att man har genomfört tjänsten.
Vad skulle du säga är mest lärorikt med att sitta ting?
– Jag tycker att det mest lärorika är just den praktiska insynen man får i hur domstolsprocessen fungerar och den bredd av mål man dagligen får ta del av. Det är en erfarenhet som jag vet att jag kommer ha stor nytta av i framtiden.
Skulle du rekommendera andra att sitta ting?
– Absolut. Jag tror det är väldigt nyttigt att ta sig ut i praktiken och skaffa sig erfarenhet av den praktiska processen i domstol. Något som också är väldigt positivt med tingsnotarietjänsten är att det ger en mer tid till att reflektera kring sina framtida karriärsval. Det är dessutom en extremt meriterande arbetslivserfarenhet. Därför skulle jag verkligen rekommendera att faktiskt ta steget och söka en notarietjänst.
Prima Facie tipsar PLUGGCAFÉER
1VASA KONDITORI STORTORGET
I centrala Örebro kan du besöka Vasa Konditori, en lugn och harmonisk plats där du både kan studera och möta upp en vän efter plugget. Konditoriet har ett stort utbud på både fika och underbart goda och matiga mackor vilket passar utmärkt till en lång pluggdag när magen kurrar. Ett måste är att testa deras räkmackor!
Fåtöljerna är även mycket bekväma och om datorn får slut på batteri finns det tillgång till flera ladduttag i lokalen, vilket ofta tycks saknas på andra caféer i stan. Vasa har totalt tre konditorier i Örebro och ett i Kumla och det är även möjligt att få fikat levererat hem till dörren. Vasa Konditori rekommenderas starkt för den som vill byta studiemiljö till ett hemtrevligt konditori med medelhög ljudnivå!
BARA VARA COFFEESHOP CENTRUM
På gågatan mellan våghustorget och stortorget i stan hittar du härliga Bara Vara coffeeshop. Här kan du njuta av utsökta bakverk eller varför inte någon av deras egna te- eller kaffeblandningar. Du kan även variera smaken på ditt kaffe med allt ifrån vanilj till bubbelgum. På ovanvåningen hittar du finfina soffor och fåtöljer att sitta i, perfekta för en produktiv arbets- eller pluggdag. Trots att detta är ett populärt café är det väldigt tyst och lugnt vilket passar utmärkt för dig som föredrar en tystare pluggmiljö men som är trött på lägenheten eller skolans pluggmiljö. Det finns tillgång till Wi-Fi och både varma och kalla maträtter. Efter en lång dag av plugg har du dessutom nära till bussar hem, men först lite välförtjänt ”after-school shopping”. Detta café rekommenderas därför varmt att besöka.
LILL-ANNAS CAFÉ VID SLOTTET
Precis vid Örebro slott hittar du mysiga Lill-Annas slottscafé. Det som är speciellt med detta café är att det ligger i slottet men också att lokalen är en gammal tortyrkammare, coolt va? De har öppet varje dag och bjuder på ett stort urval av drycker och kakor. Dessutom är allt deras bröd hembakat i Kumla och de erbjuder lättare luncher, sallader och goda räksmörgåsar för dig som blir hungrig. Miljön inne på detta café är både mysigt och hemtrevligt vilket är bra för dig som vill komma ut ur lägenheten men ändå ha en viss hemmakänsla. Det är även generellt sett ganska lugnt och tyst vilket är jättebra för dig som vill plugga lite mer ostört. Under de finare årstiderna finns även två uteserveringar med sol hela dagarna som kan motivera en att få saker gjort. Har du vägarna förbi slottet och letar efter bra pluggcaféer borde du definitivt ta ett stopp här. Passa även på att köpa med lite hembakat bröd för att lyxa till frukosten.
CAFÉ KÅREN
Plugga på kåren? Ja det kan låta märkligt men kåren är faktiskt mer än bara en pub/klubb. Under dagen förvandlas kåren till ett hemtrevligt café där du kan plugga, ta något gott att äta och hänga med dina vänner, mitt på campus. Under vårterminen har kåren verkligen satsat på caféet och det syns. De erbjuder längre öppettider och en helt ny frukostbuffé, perfekt för dig som är morgonpigg. För dig som kommer lite senare hittar du här skolans billigaste kaffe och lunch. Om du letar efter en ny plats att plugga på nära skolan vill jag absolut slå ett slag för Café Kåren.
ESPRESSO HOUSE
Trött på att stirra in i samma vägg hemma? Ta med dig böckerna och bege dig till Espresso House vid Våghustorget! Det här är ett perfekt ställe för att både koppla av och studera, med en riktigt mysig och studievänlig miljö. Möbleringen är varierad och bekväm, här hittar du allt från soffor och fåtöljer till bänkar och vanliga stolar. Om du vill ha lite extra avskildhet kan du gå en våning ner till källaren, där det finns ytterligare sittplatser.
Espresso House har dessutom en fantastisk meny med något för alla smaker, oavsett om du är sugen på en karamelliserad latte, en fudge brownie eller något nybakat. Personalen är alltid glad och välkomnande, vilket gör vistelsen ännu trevligare. Med gratis wifi och öppettider från 09:00 till 20:00 kan du bokstavligen sitta här i timmar, det är så mysigt att du inte ens kommer att märka hur tiden flyger förbi. Perfekt för både produktiva studiestunder och avkopplande fikapauser mitt i stan!
DUBBELMORDET
I LINKÖPING
– den näst största brottsutredningen i Sverige
TEXT EMMY
ALMKVIST
Dubbelmordet i Linköping är ett mycket omtalat rättsfall som löstes efter 16 år. Denna brottsutredning är den näst största i svensk kriminalhistoria efter mordet på Olof Palme. Rättsfallet blev återigen aktuellt till följd av Netflix-serien “Genombrottet” som släpptes i januari 2025. Hur kom det sig att det dröjde så länge tills gärningspersonen identifierades? Vilka rättsliga effekter har detta rättsfall gett upphov till? Är metoden som användes under utredningen etiskt försvarbar?
Den 1 oktober 2020 inleddes en huvudförhandling i Linköpings tingsrätt rörande mål B 2426-20, allmänt känd som “Dubbelmordet i Linköping”. Målet avsåg två mord som begicks år 2004. I förhör erkände den tilltalade gärningarna, som beskrevs som ett måste “för att få sin sinnesro”.
1 Prop. 2017/18:269.
Trots att en allvarlig psykisk störning hade konstaterats vid tidpunkten gärningarna begicks bedömde tingsrätten att uppsåt fanns och att det förelåg en stor allvarlighetsgrad hos gärningarna. Motiveringen resulterade i att gärningspersonen dömdes för dessa två mord.
UTREDNING
Vad som hände under den långdragna utredningen kan diskuteras mer djupgående. Inledningsvis hittades teknisk bevisning såsom mordvapnet, kläder tillhörande gärningspersonen och fingeravtryck. Trots det var identifiering av gärningspersonen det stora dilemmat i brottsutredningen. Utredarna hade inte en effektiv metod för att matcha DNA till rätt person. År 2018 överlämnades en proposition som skulle möjliggöra att polisen kan söka i DNA-register efter gärningspersoners familj.1 Lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område trädde i kraft 1 januari 2019. Denna lagändring har utformats som en relativt begränsad metod. Vad som framkommer av en gruppchef på Polismyndighetens avdelning Nationellt Forensiskt Centrum är att träffarna baseras på så kallade träffkandidater som har olika sannolikhetsgrad till att vara
släkt med personen som polisen eftersöker.2 Dessa tester utgör således en slumpfaktor och därav visade det sig att metoden inte var framgångsrik i utredningen om dubbelmordet i Linköping.
SLÄKTFORSKNING
Emellertid arresterades “The Golden State Killer” i USA runt denna tid med hjälp av släktforskning.3 Det var genom denna upptäckt som en svensk släktforskare, vid namn Peter Sjölund, funderade på att använda sig av samma metod för att lösa dubbelmordet i Linköping. Efter långt arbete lyckades Sjölund identifiera 2 bröder varav en av brödernas DNA gav en hundraprocentig matchning.4 Det var således tack vare DNA-släktforskning som dubbelmordet i Linköping löstes. Metoden förbjöds dock efter att den användes i denna utredning. Anledningen till förbudet var att metoden ansågs strida mot Brottsdatalagen (2018:1177) enligt ett samrådsyttrande från Integritetsmyndigheten år 2021.5
LAGÄNDRING ÅR 2025
Revolutionen av DNA-släktforskning har lett till rättsliga effekter i det svenska rättssystemet. Dubbelmordet i Linköping är ett pilotfall rörande DNA-släktforskning i Sverige. Efter att DNA-släktforskning som utredande metod har varit förbjuden lämnades en proposition den 10 oktober 2024 i syfte att bland annat legalisera DNA-släktforskning gällande grova brott såsom mord och våldtäkt. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.6 Det som kan konstateras är att dubbelmordet i Linköping har haft en betydande effekt på polisens metod och tillvägagångssätt. Trots svårigheter i mordutredningen kan denna erfarenhet leda till effektiv brottsbekämpning ur ett större perspektiv i samband med legalisering av metoden.
UR ETT ETISKT PERSPEKTIV
Användning av släktforskning för brottsbekämpning har varit omdiskuterat utifrån ett etiskt perspektiv. Syftet med släktforskning är visserligen inte att lösa rättsfall. Utifrån allmänhetens perspektiv visar däremot en svensk undersökning från 2019 att 90 % av det representativa urvalet anser att det är acceptabelt att använda DNA-databaser för att identifiera gärningspersoner rörande våldsbrott.7 Det kan därmed uppfattas vara gynnande att använda sig av DNA-släktforskning för brottsbekämpning av allvarliga brott. Dock påpekar Institutet för mänskliga rättigheter att det finns en risk för kränkning av mänskliga rättigheter vid överföring av känsliga uppgifter till tredje land.8 Mot bakgrund av att endast databaser i USA tillåter utredande DNA-släktforskning krävs legalt utrymme för överföring av personuppgifter till tredje land. Vad som talar för att lagföra DNA-släktforskning som metod för brottsbekämpning är att en avvägning måste göras mellan personlig integritet och allmänintresset för att lösa brott. Inskränkningen av rättigheter måste således vara i linje med Regeringsformen och Europakonventionen.9
2 Tagesson, Eric, Dagens juridik, 2019, https://www.dagensjuridik.se/nyheter/lagandring-ger-polisen-mojlighet-att-soka-efter-okanda-garningsmans-familj-i-dna-register/.
5 Integritetsmyndigheten. (2021a). Förhandssamråd enligt brottsdatalagen; användning av dna-baserade släktforskningsdatabaser. (DI-2021-1521).
6 Prop. 2024/25:37.
7 Forskning & Framsteg, När ska polisen får använda släktforskarnas databaser?.
8 Prop. 2024/25:37, s. 153.
9 Prop. 2024/25:37, s. 154.
Införandet av anonyma vittnen
TEXT ERIK MORBERG
Lag (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål trädde i kraft den 1 januari 2025. 1 § i lagen ställer upp rekvisit för när en domstol får besluta att ett vittne under förundersökning och rättegång får höras på ett sådant sätt att hans eller hennes identitet eller kontaktuppgifter hålls anonyma.1 Artikeln räknar upp lagens rekvisit, förklarar den politiska bakgrunden i frågan, anger för- och motargument och ger en internationell utblick. Helgar ändamålen medlen?
Rekvisiten stipulerar att det ska finnas en påtaglig risk att vittnet eller en närstående till denne utsätts för allvarlig brottslighet om identiteten röjs. Vittnet ska höras om brottet i fråga har ett minimistraff om åtminstone två års fängelse eller om brottets straffvärde tros överstiga två års fängelse. Det krävs dessutom att andra åtgärder är otillräckliga eller mycket svårare att genomföra samt att åtgärden ska vara lämplig. Slutligen måste skälen för att höra vittnet anonymt uppväga de svårigheter det innebär för den misstänkte att förbereda och utföra sitt försvar.2
Den politiska diskussionen kring anonyma vittnen har pågått i Sverige sedan åtminstone 2017 då de dåvarande oppositionspartierna L, KD, M och SD ställde sig bakom förslaget. Vid den tiden hade inte partierna något formaliserat samarbete. Noterbart är att M vid tiden var det sista av de fyra partierna att öppna för anonyma vittnen i brottmål och Gunnar Strömmer i sin dåvarande roll som partisekreterare var en aktiv intern kritiker till förslaget.3 I och med partiernas valvinst 2022 upprättades Tidöavtalet där det bland annat stadfästes att anonyma vittnen skulle utredas och införas.4
”Anmärkningsvärt är att Finland tillåter anonyma vittnen men lagstiftningen har bara använts en gång mellan åren 2012 och 2021.”
1 1 § 1 st lag om anonyma vittnen i brottmål.
2 1 § 1 st 1-5 p lag om anonyma vittnen i brottmål.
3 M-ledning öppnar för anonyma vittnen https://www.sverigesradio.se/artikel/6794542 (publicerat den 10 oktober 2017).
4 Tidöavtalet, s. 20.
De flesta remissinstanser var kritiska till förslaget.5 Vissa menade att ett system med anonyma vittnen skulle undergräva fundamentala rättssäkerhetskrav. Detta för att förslaget skulle äventyra principen om att en tilltalad har rätt till att känna till alla omständigheter som ligger till grund för en fällande dom och att den tilltalade effektivt ska kunna försvara sig mot dessa. Det anfördes även att tidigare utredningar kring anonyma vittnen i Sverige kommit fram till att nackdelarna med ett sådant system översteg fördelarna och att utredningen inte kommit fram till något som skulle ändra ett sådant ställningstagande.6
Andra remissinstanser var positiva eller neutrala till förslaget och argumenterade för att den nya lagen kan leda till att fler personer i förundersökningar och under huvudförhandlingar är benägna att vittna. Vidare framhölls att möjligheten att höra ett vittne anonymt kan vara viktigt för att kunna driva förundersökningar framåt. Instanserna i fråga menade dessutom att anonyma vittnen kan bidra till att lagföra personer som sysslar med organiserad brottslighet.7
Som skäl för att regeringen gick vidare med förslaget angavs i propositionen att den systemhotande brottsligheten måste brytas.8 Det framförs att kriminella nätverk är ett av Sveriges största samhällsproblem. Omkring gängen skapas en utbredd tystnadskultur som medför att brott kan vara svåra att utreda. Tystnadskulturen får som effekt att vittnen inte vågar lämna uppgifter till polisen av rädsla för utomrättsliga repressalier vilket leder till att utredningar läggs ner och gärningsmän undgår lagföring. Systemet med anonyma vittnen är därför tänkt att skapa trygghet för vittnen och således öka incitamenten för dem att samarbeta med polisen och åklagare.9
Anonyma vittnen tillåts i andra nordiska länder: Danmark, Finland och Norge har alla regleringar av sådant slag även om de skiljer sig åt. Gemensamt är dock att anonyma vittnen används mycket sällan och värderas lågt som bevisning av domstolarna.10 Det finns ingen officiell statistik för hur frekvent det används i Danmark och Norge.11 Anmärkningsvärt är att Finland tillåter anonyma vittnen men lagstiftningen har bara använts en gång mellan åren 2012 och 2021.12
Jag är generellt sett positiv till repressiv kriminalpolitik och välkomnar försök att stävja den organiserade brottsligheten. För att komma till rätta med samhällsproblemet behövs nya typer av åtgärder av olika slag så länge de ryms inom rättssäkerhetens ramar. Här ser jag emellertid en betydande risk att den nya lagstiftningen blir en symbolpolitisk markering snarare än ett effektivt verktyg, särskilt mot bakgrund av erfarenheten från våra grannländer. Att inför väljare och politiska motståndare kunna stoltsera med införandet av en slagkraftig lag kan i vissa fall vara viktigare för politiker än lagen i sig och dess effektivitet. Den nya lagen om anonyma vittnen riskerar att bli en sådan.
Efter att ha fått igenom propositionen har jag inte sett något som antyder att svenska domstolar skulle vara mer villiga att använda sig av anonyma vittnen eller tillmäta bevisningen större vikt än andra nordiska länder. Det är däremot av stort intresse att följa frågan om anonyma vittnen och dess rättsutveckling.
5 Prop. 2024/25:20 s. 17.
6 Ibid.
7 Prop. 2024/25:20 s. 16.
8 Prop 2024/25:20 s. 17 f och s. 109.
9 Prop 2024/25:20 s. 17 f.
10 Prop 2024/25:20 s. 110.
11 SOU 2021:35 s. 348.
12 SOU 2021:35 s. 348.
–en brottsbekämpande eller symbolisk åtgärd?
Kan du knäcka årets första korsord?
Tips, alla svaren finns i artiklarna.
1 INSTITUTIONEN
2 EVIDENS
3 ENKELT DOMSTOLSJOBB
4 EXTRAKNÄCK
5 STARBUCKS
6 DEOXIRIBONUKLEINSYRA
7 EFTER T9
8 TYG
9 RÄTTSFALL FRÅN HD
10 HJÄLPMEDEL FÖR PM?
11 TALAR UNDER ED
12 DÖMANDE MAKTEN
Oavsett hur din karriär ser ut i framtiden, vill PwC vara med när den börjar!
Vill du starta din karriär på ett av världens ledande revisions- och rådgivningsföretag? Oavsett om du intresserar dig för hållbarhet, juridik, AI eller siffror vill PwC ge dig utvecklingsmöjligheterna för att du ska nå din fulla potential.
Nu har ansökan för vårt Tax internship öppnat och vi ser verkligen fram emot er ansökan: pwc.se/karriar
Izabelle berättar om sin resa från praktikant till anställning på PwC
Izabelle Brown
Tax Associate - Workforce
Izabelle Brown genomförde en praktik på PwC under våren 2024 och har arbetat som skatterådgivare på PwC sedan hösten 2024. Hon läste juristutbildningen vid Örebro Universitet och tog examen i januari 2025.
Varför tycker du att man som student ska ansöka om praktik?
Izabelle: På PwC fick jag prova på att arbeta med allt från moms till att hjälpa till att förbereda inför en företagstransaktion. Som den då enda praktikanten i mellan/norra regionen spreds ryktet fort att det fanns en praktikant som ville hjälpa till och var öppen för olika rättsområden. Det var väldigt roligt att bli kontaktad av en kollega som arbetade i Umeå för att hjälpa till med ett projekt där, för att sedan arbeta tillsammans med kollegor på kontoret i Örebro med en familj som skulle flytta till Spanien och ville veta sina skattekonsekvenser i Sverige efter flytten. Genom att arbeta så brett får man ett nytt perspektiv på sina studier, och knyter framförallt värdefulla kontakter i arbetslivet.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig på PwC?
Vad tar du med dig från praktiken på PwC?
Izabelle: Jag startar alltid dagen med att kolla igenom min mejl, vilken jag använder som min to-do list. Sen brukar vi samla ett gäng och gå upp och ta en kaffe för att sedan fortsätta det dagliga arbetet. Det dagliga arbetet varierar mycket från dag till dag, men för tillfället arbetar jag exempelvis med s.k.
Izabelle: Att jag lärde mig otroligt mycket på väldigt kort tid, men också att få ett helt nytt perspektiv och kunna applicera det man lärt sig under utbildningen i praktiken.
“Post-deal” arbete där jag tillsammans med ett team med andra skatterådgivare där vi bland annat har granskat en mängd incitamentsprogram och rådger det köpande bolaget i en företagstransaktion. Jag arbetar också med frågor om internationell dubbelbeskattning och arbetsgivaravgifter när anställda utför arbete i mer än ett land. Under dagen äter jag lunch tillsammans med mina kollegor och på fredagar ser vi även fram emot 14-fikat!
Vilka råd skulle du ge till studenter som snart ska ut i arbetslivet?
Izabelle: Var nyfiken! Ställ frågor och våga försöka själv. Glöm inte bort att man ofta kan mer än vad man tror. Tveka inte heller på att höra av er till någon inom näringslivet och träffas på en kaffe eller lunch.
Se hit!
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se
Har du ett intresse för att skriva eller letar du efter en merit på CV:et, tveka inte på att kontakta oss för att just DU ska vara med i vårt nästa nummer! Vi hjälper dig gärna i processen.
Om du är intresserad – hör av dig till oss på våra sociala medier eller på primafacie@jforebro.se.
