FELAKTIGA DÖDFÖRKLARINGAR S.14
Läs om Trumps sakpolitiska förslag och huruvida dessa bidrog till hans valvinst 27
USA:s nygamle president
Ett surr om studier, arbetslivet och meriter med Einar Prytz
Skaffa barn – då slipper du fängelse!
En diskussion om barnets bästa utifrån målet Mammans näringspenningtvätt
“Att bygga broar och realationer, på och mellan kontoren, är en stor del av vår gemensamma styrka”.
Johan Thiman, Partner Capital Markets & Office Executive Partner, Stockholm
Med julen runt hörnet är årets sista nummer av Prima Facie nu här – fylld med intervjuer, intressanta artiklar och även tips på julbak. Vi börjar med en artikel om det dödliga våldet som pågår i Sverige och därefter diskuteras USA-valet och de sakpolitiska förslag som kan ha varit anledningen till att Trump vann valet i år.
Ett rättsfall som har varit på tapeten hittar ni på sida 13 gällande en förälder som undgått fängelse med hänsyn till barnets bästa. I en insiktsfull intervju på sida 12 berättar Einar Prytz om sina erfarenheter kring yrkesval, praktik och betygshets. Över till ett allvarligare ämne, där ni kan läsa om de 27 felaktiga dödförklaringarna som skett i år.
Medborgarjuristerna berättar om vad de arbetar med och utlyser tjänsterna för nästa års projektledarroller – missa inte att ansöka! Vi i redaktionen tipsar om några familjekära julbak och lite fun facts. På sida 24 kan ni läsa om Sebastian Odhs väg till att bli Associate på Mannheimer Swartling och ta del av några värdefulla tips. I slutet, som alltid, finns korsordet och vi utmanar er att lösa korsordet på 10 minuter!
När vi nu når slutet av verksamhetsåret vill vi i redaktionen passa på att rikta ett stort och varmt tack till er, våra läsare och skribenter under året. Tack för att ni läser, stöttar och bidrar till innehållet för studenter att ta del av. Detta nummer markerar inte bara slutet på året, utan även ett kapitel för oss i redaktionen. Nu är det dags att lämna över stafettpinnen till nästa redaktion som kommer fortsätta föra Prima Facie framåt med nya idéer och perspektiv. Tack för att ni har varit med oss under detta år!
Vi önskar er en riktigt fin jul och ta hand om varandra <3
JULIA JOHANSSON CHEFREDAKTÖR
EMELIE ANDERSSON
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är 20 år gammal och är biträdande chefredaktör för Prima Facie. Just nu läser jag min tredje termin på juristprogrammet och utöver studierna gillar jag att titta på sport och umgås med nära och kära.
LAURA PORSCHE
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är 23 år gammal och är inne på min femte termin på rättsvetarprogrammet. När jag inte har fullt upp med plugg gillar jag att läsa böcker, träna eller umgås med mina vänner.
SANDRA WIDUCH
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag heter Sandra och pluggar för närvarande min tredje termin på juristprogrammet. I nuläget är det fullt upp med lite seminarier, tenta och PM men annars gillar jag att umgås med mina vänner, träna och baka.
ALBA ROMERO TUURALA
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är biträdande chefredaktör för Prima Facie som efter detta nummer kommer att ha gjort min sista insats för denna tidskrift - en artikelintervju tillsammans med Einar Prytz. Studietiden är över för min del och nu slänger jag mig ut i vuxenlivet på allvar.
ERIK MOBERG
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är en 22-årig juriststudent från Norrköping och läser nu termin 7. För närvarande har jag praktik på Norrköpings tingsrätt, vilket är otroligt spännande och lärorikt. På fritiden umgås jag gärna med nära och kära.
AJLA POLJAK
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Mitt namn är Ajla Poljak och jag kommer ifrån en liten stad i de småländska skogarna vid namn Tranås. För närvarande läser jag termin 7, jag är dessutom projektledare för MBJ.
En reflektion över den brinnande gängkonflikten och en önskan om att våldet upphör.
Lär dig om felaktiga dödförklaringar och deras konsekvenser.
MISSA INTE
korsordet
på s.26
Läs om vilka medborgarjuristerna är och vad som krävs för att ansöka till nästa års projektledarroller!
Redaktionen tipsar om recept på bakning – perfekt till jul!
Läs om Sebastian Odhs resa till att bli Associate på Mannheimer Swartling och ta del av hans tips.
Vill du skriva för
Prima Facie?
Hör av dig till oss på primafacie @jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade!
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: JULIA JOHANSSON BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR: ALBA ROMERO TUURALA, EMELIE ANDERSSON & HUGO STENBORG MARKNADSFÖRINGSANSVARIG : OLIVIA ZAKRISSON HÅLL GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON ANNONSBOKNING: NARINGSLIV @JFOREBRO.SE TRYCK: FG LARSSON WWW.FGLARSSON.SE
ÖREBRO, 2024
Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
TEXT EMELIE ANDERSSON
Men dessvärre lever inte alla fram till jul och många familjer kommer behöva fira högtiden utan en familjemedlem de tidigare hållit kärt.
“Nu är det jul igen och nu är det jul igen och julen varar väl till påska”?1 Men dessvärre lever inte alla fram till jul och många familjer kommer behöva fira högtiden utan en familjemedlem de tidigare hållit kärt. Varje år avlider i genomsnitt 90 000 personer i Sverige,2och kanske har just du förlorat en förälder, ett syskon eller en vän? Orsaken till dödsfallen kan självklart variera och bero på faktorer som sjukdomar,3 suicid4 eller dödligt våld.5 I denna text kommer det dock fokuseras på det dödliga våldet som utspelas i Sverige genom skjutningar.
Det är inte tillåtet att inneha vapen i Sverige utan tillstånd från polismyndigheten. Ett tillstånd kan ges till en enskild person vars syfte med innehavandet är att använda vapnet för skjutning, om det finns ett godtagbart ändamål för innehavandet.6 Ett sådant godtagbart ändamål ska enligt 2 kap. 5 § vapenförordningen (1996:79) vara någon form av jakt för enskottsvapen och yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård för flerskottsvapen. Det handlar alltså om skäl som hänför sig till jakt. För att klargöra att detta alltså inte handlar om att jaga eller bedriva dödligt våld mot människor kan stöd hämtas i 2 § jaktlagen (1987:259) som förklarar att jakt handlar om att fånga eller döda vilda däggdjur och fåglar i sådant syfte som följer lagen. Visserligen är människan ett däggdjur,7 men vi är nog alla överens om att människan inte ingår i kategorin “vilda” däggdjur. Dessutom finns bestämmelser i brottsbalken som förbjuder uppsåtligt dödande.8 Det kan alltså konstateras att det inte är tillåtet att inneha ett skjutvapen med syfte att använda vapnet till dödligt våld.
I skrivande stund har det registrerats 231 illegala skjutningar i Sverige under år 2024. Vid dessa skjutningar har 38 människor dödats och 56 skadats.9 Människor som tidigare varit aktiva i den kriminella miljö där skjutningar ingår, beskriver att skjutningarna är en del av ett spel om position och makt. Visserligen finns det ofta bakomliggande faktorer till skjutningarna, såsom narkotikamarknaden och personliga relationer, men dessa faktorer beskrivs inte vara direkt avgörande. Att skjutningarna ur ett historiskt perspektiv har ökat är en konsekvens av att människorna i den kriminella miljön driver varandra till att tro att mer våld krävs för att nå en högre position, menar tidigare aktiva i
1 Låt “Nu är det jul igen”.
2 SCB, Döda i Sverige, 2023-02-22 Döda i Sverige (scb.se).
den kriminella miljön.10 Föreställ dig att din kollega för tio år sedan lyckades lösa ett svårt problem som ledde till en befordran. Idag räcker inte detta, utan du behöver lösa mer långtgående problem för att nå samma position. Uppskattningsvis tolkar jag de tidigare aktivas utsagor på detta sätt, vilket enligt min mening är ett helt naturligt system eftersom vi alla troligtvis strävar efter utveckling. Men, när samma strävan hamnar i den kriminella miljön är det mer allvarligt eftersom liv står på spel. Ett större antal personer som varit del av den kriminella miljön beskriver tre känslor som utmärker sig inom miljön: rädsla, stress och ångest. Känslorna har i sin tur drivit tanken om att “[...] man måste skjuta först, för att hindra att man själv blir skjuten”.11 Sammanfattningsvis kan skjutvapnets användning kopplas till ett spel om position och makt, samtidigt som det är “ett mjukisdjur för den mörkrädda”.
”Man måste skjuta först, för att hindra att man själv blir skjuten”.
I februari 2024 utfärdade polismyndigheten en rapport på uppdrag av regeringen. Rapporten redogör för den gängkriminalitet som pågår i Sverige utifrån antalet aktiva i kriminella nätverk samt visar fördelningen i roller, medborgarskap, kön och ålder. Bedömningen är att 14 000 personer är aktiva och att 48 000 personer är kopplade till kriminella nätverk. Bland de aktiva bedöms 11 000 personer ha utförande roller, vilket innebär att de bidrar till brottsliga handlingar genom att själva utföra dem alternativt se till att någon annan utför handlingarna.12 För att dra en parallell till tidigare stycke är det alltså många personer
3 Störst andel dog av cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer år 2023, Socialstyrelsen, Statistik om dödsorsaker år 2023, 2024-06-25 Statistik om dödsorsaker år 2023 (socialstyrelsen.se).
4 Totalt 1617 fall i Sverige år 2023, Karolinska Institutet, Självmord i Sverige, 2024-09-12 Självmord i Sverige | Karolinska Institutet (ki.se).
5 Totalt 121 fall i Sverige år 2023, BRÅ, Konstaterade fall av dödligt våld, 2023.
6 Se 2 kap. 1-2 §§ och 2 kap. 4 § Vapenlagen (1996:67) [Vapenlagen].
7 Nationalencyklopedin, Människan, Hämtad 2024-11-01 människan - Uppslagsverk - NE.se.
8 3 kap. 1-3 §§ Brottsbalk (1962:700) [BrB].
9 Kvartal, Skjutningar i Sverige, Hämtad 2024-11-02 Skjutningar i Sverige – statistik och fördjupning på Kvartal.
10 BRÅ, Rapport 2019:3 s. 10-11, Skjutningar i kriminella miljöer.
11 BRÅ, Rapport 2019:3 s. 11, Skjutningar i kriminella miljöer.
12 Polismyndigheten, Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige, 2024.
Vi tror på att ge alla medarbetare möjlighet att växa i sitt yrke, påverka i sitt arbete och utrymme att vara sig själva. Därför låter vi en nyanställd sitta med vid varje ledningsgruppsmöte.
Som en symbol för att få ta plats runt bordet tog vi fram en specialtillverkad stol.
The Seat.
Vem är du och hur vill du utvecklas?
Starta din karriär på vinge.se/karriar
Nathalie Wikman
Biträdande jurist
vinge.se
som är del av spelet om position och makt och som ständigt strävar efter att bibehålla sin position för att utmärka sig i den kriminella miljön.
Polismyndighetens rapport visar även att 95 procent av de aktiva i kriminella nätverk är män. Det förklaras dock att det är möjligt att kvinnornas delaktighet har underskattats till följd av att “[...] kvinnors roller i kriminella nätverk inte lyfts fram i lika hög grad”.1 I slutet av oktober 2024 dömdes en kvinna till livstids fängelse för mord efter att hon stämt träff med en pojke och därefter skjutit honom. I hovrätten beskrevs mordet som “en ren avrättning” och ett möjligt motiv bakom handlingen verkar vara ett tidigare mord på en person med koppling till den nu dömda kvinnan.2 Domen har blivit mycket uppmärksammad eftersom kvinnan i media beskrivs som “Sveriges första kvinnliga gängskytt”.3 Kanske har just detta mål blivit uppmärksammat på grund av att kvinnorna i gängvåldet inte lyfts fram på samma sätt som männen och att vi helt enkelt inte är vana vid att kvinnor utför handlingar av sådant extremt slag? Eller så är det vanligare än vi tror, men att bilden av kvinnors roll har bidragit till att de lättare kommit undan?
mer rätteligen vedergällningstanken i äldre straffrätt där de som bröt mot lagen kunde få dödsstraff för att sona för sitt brott.7 Kanske lever dagens gängkriminella kvar i denna äldre tanke?
Det finns även dem som blivit offer för skjutningar endast på grund av att de varit på fel plats vid fel tillfälle. Under perioden oktober 2022 till slutet på september 2023 blev minst sju personer offer på grund av detta. I juni 2023 dog en 43-årig man på väg hem från jobbet efter att två män skjutit i Farsta centrum. Den 12 september 2023 dog en 25-årig man i sitt eget trapphus efter att han blivit skjuten. Den 21 september 2023 dog en man i 70-årsåldern i en skjutning på en pub.8 Detta är endast tre exempel på det besinningslösa våld som gängkriminella utför genom skjutningar. Kan verkligen rädsla, stress och ångest få sådana starka konsekvenser att helt oskyldiga människor måste drabbas? Förväntas vi leva i ett samhälle där inte endast gängkriminella styrs av rädsla, utan även vi andra?
”Förväntas vi leva i ett samhälle där inte endast gängkriminella
styrs av rädsla, utan även vi andra? ”
Det har tidigare redogjorts för det dödliga våldet inom de kriminella miljöerna, det vill säga när en aktiv i ett kriminellt nätverk faller offer för en annan aktiv. Men det finns även fall där nära anhöriga fallit offer för det dödliga våldet genom skjutningar. I mars 2023 sköts en pappa ihjäl efter att hans son pekats ut för en kriminell handling.4 Än idag, i oktober 2024 sköts en kvinna i 60-årsåldern till döds och hon påstås vara mamma till en känd gängkriminell.5 Personer med hög status i kriminella miljöer förklarar hur handlingar får konsekvenser genom att säga att “[...] om någon har gjort en brottshandling mot min familj, varför skulle jag låta det vara?”.6 Ur ett perspektiv liknar tankesättet Sveriges straffsystem eftersom ett brott enligt 1 kap. 1 § BrB är förenat med ett straff. Dock liknar tankesättet
1 Ibid.
2 Mål B 3789-24.
Alla bör ha rätt att fritt välja om de vill fira jul. Men som det ser ut idag får många människor inte möjligheten att välja detta eftersom de vid årets slut inte längre existerar. Ibland finns det inget att göra för att öka chansen att få fira jul, förutom att hoppas på forskningen och upptäckten av mediciner som kan bota dödliga sjukdomar. I andra fall gör någon annan valet åt dig, där ett liv avslutas för att någon tar upp ett vapen och skjuter. Jag vet inte vad du önskar dig till jul, men jag önskar att det dödliga våldet upphörde för att färre människor ska behöva fira jul utan en familjemedlem de tidigare hållit kärt. Så… du kommer väl hem till jul?
3 SVT, Kvinna uppvuxen i Jämtland dömd för gängmord - beskrivs som “Sveriges första kvinnliga gängskytt”, Hämtad 2024-11-02 Kvinna uppvuxen i Jämtland dömd för gängmord –beskrivs som ”Sveriges första kvinnliga gängskytt” | SVT Nyheter.
4 SVT, Mördades efter sonen pekats ut i tv - 19-åring får livstid, 2024-03-26 Mördades efter sonen pekats ut i tv – 19-åring får livstid | SVT Nyheter.
5 SVT, Kvinna i 60-årsåldern död efter skjutning i Akalla, 2024-10-24 Kvinna i 60-årsåldern död efter skjutning i Akalla | SVT Nyheter.
6 SVT, Gängkriminell: “Om min familj ska vara i fara ska allas familjer vara i fara” Gängkriminell: ”Om min familj ska vara i fara ska allas familjer vara i fara” | SVT Nyheter.
7 Augustsson, Josefin, Kriminologiska Institutionen vid Stockholms universitet, Straf ets syfte - en empirisk undersökning, 2011.
8 SVT, “Minst sju utomstående har dödats i skjutningar senaste året”, 2024-10-29 Minst sju utomstående har dödats i skjutningar senaste året | SVT Nyheter.
Den fria världens ledare, USA, gick den 5 november 2024 till presidentval. Valet stod mellan republikanernas ex-president Donald J Trump och demokraternas vice president Kamala Harris. Den magiska gränsen på 270 elektorsröster spräcktes av republikanernas Donald J Trump vilket innebär att han nu är “president elect” och officiellt kommer att tillträda som president efter att han svärs in den 20 januari 2025.1
Artikeln avser inte att beröra Trumps spektakulära uttalanden eller ingående värdera den valda presidentens egenartade personlighet, till skillnad från näst intill alla andra artiklar som skrivs om honom. Istället kommer hans sakpolitiska förslag på några av de mest diskuterade politikområdena att vara i fokus och diskuteras om huruvida hans förslag var framgångsrika och bidrog till hans valvinst. Vad kan vi vänta oss av hans faktiska politik? Vad låg bakom hans seger i presidentvalet?
Ekonomi
En vallokalsundersökning gjord av CBS News visade att 68% av amerikanerna ansåg att landets ekonomi gick dåligt. 75% ansåg att inflationen försämrat livet för deras familjer och därtill svarade 32% att ekonomi var den viktigaste frågan som avgjorde vilken av kandidaterna de skulle rösta på. 80% av de som svarade att ekonomin var viktigast valde att lägga sin röst på Donald Trump.2
Trumps förslag på det ekonomipolitiska området lägger stor vikt vid skattesänkningar. Han vill sänka inkomstskatten för individer och företag samt ta bort skatt på övertidsarbete, dricks, social security (olika former av försäkringar) och ränta på billån. Skattesänkningar ska enligt Trump finansieras med tullavgifter på importerade varor från andra länder, på kinesiska produkter vill han att taxan ska vara upp till 60% och på andra länder har han föreslagit en avgift på 10-20%. Vidare har han särskilt pekat ut biltillverkare som producerar bilar i Mexiko för att sälja dem på den amerikanska marknaden och föreslagit att sådana industrier ska betala upp till 200% i tullavgift. Trumps uttalade syfte med tullavgifterna är att han vill stärka USA:s egna tillverkningsindustri.3
“It’s the economy, stupid” är ett i politiken mycket känt citat som betyder att ekonomin har en avgörande betydelse för vem som vinner respektive förlorar ett val. Många amerikanska väljare anser att ekonomin går dåligt under Biden-administrationen, för vilken Kamala Harris sitter som vice president och således betraktas som medansvarig till Bidens politik. Samtidigt sätter många väljare sin tilltro till att Trumps ekonomiska förslag skulle förstärka både landets och hushållens ekonomi, sannolikt gör de det eftersom de upplevde att ekonomin under Trumps tidigare presidentskap var bättre. Däremot riskerar Trumps protektionistiska förslag i form av tullar att långsiktigt leda till en negativ ekonomisk utveckling.4 Det är
1 Juan Flores - https://www.dn.se/varlden/vagen-till-vita-huset-da-blir-trump-president/.
2 Fred Backus m. fl. - https://www.cbsnews.com/news/exit-polls-2024-presidential-election/.
3 Terry Lane - https://www.investopedia.com/trump-economic-proposals-presidential-election-8731809.
4 Riksbanken - https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ppr/fordjupningar/svens-
dessutom diskuterbart om det finns lagligt stöd för en president att införa så pass höga handelstullar som förslagen innebär.1
Migration
Vallokalsundersökningen visade att 53 % av väljarna litade mest på Trump när det kom till förmåga att hantera migrationsfrågan respektive 44% för Harris. 11 % av väljarna svarade att migrationsfrågan var viktigast för deras val av president och av dessa röstade 90% på Trump.2 Under Joe Bidens tid som president försökte eller lyckades 10 miljoner människor passera gränsen till USA illegalt jämfört med 2,4 miljoner människor under Donald Trumps förra tid som president.3
Trumps vallöfte är att han ska minska rätten till asyl och genomföra den största deportationen i den amerikanska historien. Den historiska deportationsoperationen ska enligt honom ske med hjälp av nationalgardet och vid behov ta hjälp av aktiva militärer. Vidare vill han ta bort att barn till invandrare automatiskt får medborgarskap och ta bort den
”It’s the economy, stupid”
särskilda skyddsstatus som exempelvis haitier och venezuelaner har i USA. Dessutom vill han återinföra det reseförbud som han under sin förra mandatperiod tillsatte som förbjöd medborgare i ett antal muslimska länder från att åka till USA.4
sannolikt att hans förslag att ta bort automatiskt medborgarskap för barn till invandrare är oförenligt med USA:s konstitution.5
I vallokalsundersökningen visades att 14% av väljarna ansåg att abort var den viktigaste valfrågan. Av dessa 14% ansåg 25% att Trump har bäst politik i abortfrågan jämfört med 74% för Harris. USA:s högsta domstol rev 2022 upp avgörandet Roe mot Wade vilket kan ha lett till att den nationella rätten till abort upphört. Följderna blev att abortlagar stiftades på federal nivå där vissa delstater helt eller delvis förbjudit abort medan andra stater genom lagar eller folkomröstningar fastslagit aborträttigheter.6
Donald Trumps hållning är att det är upp till delstaterna att själva bestämma hur aborträttigheterna ska vara utformade i respektive delstat. Däremot har han i en intervju sagt att han anser att en gräns på 15 veckor är rimligt. Samtidigt uppges han vid ett tillfälle ha uttryckt stolthet över att de domare han tillsatt i högsta domstolen rev upp Roe mot Wade. Å andra sidan kritiserade han Floridas gräns på sex veckor och sade att det borde finnas undantag när det gäller våldtäkt, incest eller när mammans hälsa står på spel.7
Abortfrågan lyftes innan valet fram som en möjlig vinnarfråga för Kamala Harris, den förutspåddes mobilisera kvinnliga väljare till demokraterna och avskräcka kvinnliga väljare från republikanerna, som förespråkar en mindre liberal abortlagstiftning.8 Det finns flera siffror som tyder på att hon inte lyckades med det: dels röstade en lägre andel kvinnor på Harris än på Biden i valet 2020 (57% jämfört med 54%) och dels var Harris ledning bland de som ansåg att abort var den viktigaste frågan mindre än Trumps motsvarande ledning bland de som såg ekonomi eller migration som valets viktigaste fråga.9 Detta trots att Donald Trump varit uppenbart otydlig i abortfrågan och inte lyckades hålla en stringent linje, vilket kan tyda på att Kamala Harris och demokraterna överskattade frågans potential.
Att förespråka en stram invandringspolitik är och har varit ett för väljarna populärt budskap, både i USA och Europa vilket återigen visades i detta val. Precis som på ekonomiområdet fick Harris i sin roll som medansvarig till Bidens politik ett mycket svårt utgångsläge vilket gynnade Trump i kombination med hans långtgående förslag och historiskt kända motstånd mot illegal migration. Däremot är det ka/2017/ekonomiska-konsekvenser-av-okad-protektionism-fordjupning-i-penningpolitisk-rapport-april-2017.pdf.
1 Warren Maruyama m. fl. - https://www.csis.org/analysis/making-tariffs-great-again-does-president-trump-have-legal-authority-implement-new-tariffs.
2 Fred Backus m. fl. - https://www.cbsnews.com/news/exit-polls-2024-presidential-election/.
3 Lucy Glider - https://www.bbc.com/news/articles/c0jp4xqx2z3o.
4 James Oliphant - https://www.reuters.com/world/us/factbox-what-trump-20-would-mean-trade-migrants-climate-change-electric-cars-2024-11-06/.
5 www.reuters.com/world/us/factbox-what-trump-20-would-mean-trade-migrants-climate-change-electric-cars-2024-11-06/https://www.reuters.com/world/us/factbox-what-trump20-would-mean-trade-migrants-climate-change-electric-cars-2024-11-06/.
6 Melissa Quinn - https://www.cbsnews.com/news/trump-harris-abortion-2024/.
7 Ibid.
8 Ibid.
9 Max Molski - https://www.nbcwashington.com/decision-2024/2024-voter-turnout-election-demographics-trump-harris/3762138/.
TEXT SANDRA WIDUCH
Hur långt ska rättvisan sträcka sig för att skydda ett barn?
Högsta domstolen tog ställning i det uppmärksammade fallet
”Mammas näringspenningstvätt”, där en kvinna dömd för grov penningtvätt fick lindrigare påföljd med hänsyn till sin 6-årige son. Är detta ett steg mot en mer barnvänlig rättsordning, eller riskerar principen om barnets bästa att underminera lagens kraft?
Alldeles nyligen kom ett mycket intressant rättsfall från Högsta domstolen, nämligen mål B 1793–23, även kallat ”Mammans näringspenningtvätt”. Detta rättsfall är intressant därför att domstolen härvidlag valde bort fängelse som påföljd för en kvinna med hänsyn till hennes 6-åriga son. Fallet har väckt flera frågor men den kanske allra mest spännande är frågan om hur mycket hänsyn som egentligen ska tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms.
Inledningsvis kan det vara av vikt att nämna vad fallet i fråga faktiskt handlar om. Bakgrunden kan sägas vara att en kvinna i domstolens lägre instanser dömdes för grov näringspenningtvätt. Detta avsåg att kvinnan under perioden 2017–2020 tagit emot dryga tre miljoner kronor till sina privata bankkonton från sin dåvarande make. Pengarna i fråga hade maken fått tag i genom att driva en skrothandel utan bokföring av intäkter samt i strid med ett näringsförbud. Pengarna var således svarta pengar eftersom det dels finns ett bokföringskrav i svensk rätt, dels ett förbud att driva verksamhet under ett gällande näringsförbud.1
Kvinnan dömdes därmed efter överklagande till hovrätten till ett år och sex månaders fängelse. Vidare överklagade kvinnan domen till Högsta domstolen och hoppades att straffet skulle lindras med hänsyn till hennes son. Högsta domstolen beviljade prövningstillstånd i frågan och skulle således ta ställning till om ett fängelsestraff kunde undgås med hänsyn till sonen i fråga. För att sammanfatta det hela kan sägas att Högsta domstolen drog slutsatsen att ett fängelsestraff skulle drabba sonen negativt på ett oproportionerligt och orimligt sätt. Detta innebär att det var klart oförenligt med barnets bästa att döma kvinnan till fängelse, men varför?
Varför man i detta fall ansåg att fängelse var en påföljd i strid mot barnets bästa är något man i Högsta domstolen inte ger ett riktigt svar på. Detta ger upphov till ett antal problem som härnäst ska beskrivas. Sedan 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag genom lag (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter och i artikel 3 återfinns principen om barnets bästa. Enligt denna princip ska det vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara bäst för barnet. I detta ligger att barnets bästa ska bli utrett, bemött och beaktat. Högsta domstolen ansåg i detta fall att påföljdsvalet för en förälder som har vårdnaden över ett barn berör barnet i fråga på ett sådant sätt som gör artikeln tillämplig. Barnets bästa ska därmed beaktas. Detta innebär att hänsyn ska tas
1 Se 2 kap 1 § bokföringslagen (1999:1078) och 11 § i lag (2014:836) om näringsförbud.
till bland annat barnets intresse av att bevara hem- eller familjerelationer i samband med beslut som domstolen fattar och som även får en inverkan på barnet i fråga.
Detta betyder dock inte att barnets bästa alltid är utslagsgivande, det vill säga påverkar vilken påföljd som faktiskt väljs. Högsta domstolen nämner i detta fall att man måste balansera barnets intresse mot andra intressen och rättigheter, och framför allt till rättens intresse av att lagföra begångna brott. Däremot saknar konventionen ledning för hur detta ska göras. Inte heller anger Högsta domstolen i sitt domslut hur man själva har gjort denna avvägning. Uppenbarligen har man bedömt att barnets intresse i förevarande fall har varit större än intresset av att lagföra kvinnan, men hur man har kommit fram till detta framgår inte. Detta kan upplevas vara ett tämligen stort problem. Eftersom barnkonventionen implementerades i svensk lag först år 2020 är det ett relativt nytt fenomen att domstolen på allvar ska ta hänsyn till barnets bästa. Alla domar från Högsta domstolen, som är en prejudicerande och vägledande instans, är därför en viktig del av implementeringen av konventionen. Detta eftersom deras domar vägleder de lägre instanserna. Att Högsta domstolen i ett fall som detta inte anger hur en intresseavvägning ska göras mellan å ena sidan barnets intresse, och å andra sidan intresset av att lagföra brottslingar, medför att tingsrätten och hovrätten saknar kunskap i hur man ska döma i framtida liknande mål. Detta kan på sikt leda till att artikel 3 i barnkonventionen inte tillämpas på varken det tänkta eller det bästa sättet.
Vidare anger inte Högsta domstolen ifall utgången i detta mål är tänkt att vara en allmän rättsprincip som kan tillämpas i nästintill alla fall eller ifall det är fråga om en undantagsbestämmelse. Det som talar för att detta skulle vara en undantagsbestämmelse är att det i målet är fråga om en synnerligen allvarlig och grov situation för sonen. I målet uppgavs att både kvinnan och sonen varit utsatta för våld och hot om våld av kvinnans före detta make. Både kvinnan och sonen lever med skyddade personuppgifter och kvinnan har även ensam vårdnad över sonen. Som följd av våldet har sonen, men även kvinnan, utvecklat det som kallas för posttraumatiskt stressyndrom, eller PTSD. Han och mamman genomgår tillsammans behandling för detta och ett i målet uttalande från en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik framgår att det fanns en risk för att ytterligare trauman skulle uppstå för sonen ifall han skulle behöva skiljas från sin mamma. Även den pågående behandlingen och mammans oförmåga att delta i händelse av ett fängelse-
straff bedömdes kunna skada sonens hälsa och utveckling. Som sagt kan detta verka som ett synnerligen grovt fall för barnet, men tyvärr är detta en tragisk verklighet för många. Under 2024 har 13,6% av Sveriges befolkning mellan 16–24 uppgett att de någon gång blivit utsatta för våld i nära relationer.2 Vidare anmäldes under 2023 totalt 25 255 misshandelsbrott mot barn under 18 år.3 Det är alltså numera ett utbrett samhällsproblem med våld i nära relationer och våld mot barn. Statistik pekar även på att dryga 6% av Sveriges befolkning lider av diagnoserad PTSD och siffran kan tänkas vara över 10% ifall man tar hänsyn även till dem som lider av odiagnoserad PTSD.4 Sannolikheten att domstolarna i framtiden prövar fall med liknande omständigheter är därför stor vilket talar emot att detta skulle kunna vara en undantagsbestämmelse då omständigheterna i målet knappast är ovanligt förekommande idag. Det är därav viktigt att Högsta domstolen tydliggör under vilka omständigheter och på vilka grunder en sådan stor hänsyn till barnets bästa som görs i detta fall ska göras. Annars öppnas möjligheten för personer som, tyvärr, har blivit utsatta för våld i en nära relation att börja begå brott och därefter slippa fängelse ifall de har ensam vårdnad över ett barn, vilket kanske ofta är fallet ifall man lyckats rymma ifrån våldsutövaren. Detta vore knappast en önskvärd rättsutveckling och hade dessutom ytterligare försvårat implementeringen av barnkonventionen i Sverige.
”Intressant är även att Högsta domstolen i detta fall avviker från vad
man tidigare dömt i en liknande situation.”
En annan intressant notering med detta fall är att Högsta domstolen i sina domslut anger att en förutsättning för att barnets bästa ska kunna påverka valet av straffpåföljd är att den tänkta påföljden skulle medföra oproportionerligt negativa konsekvenser för barnet. I detta fall har man inte närmare prövat detta utan man har fullt ut stött sig på vad mamman säger och vad som framkommit i ett uttalade från EN klinik. Detta är ett problem. För det första har mamman all anledning till att ljuga, vem hade inte velat slippa fängelse? För det andra framgår det inte i fallet ifall kliniken överhuvudtaget har någon kontakt med kvinnan
och sonen. Anledningen till varför detta är en betydelsefull faktor är därför att det är möjligt att behandla PTSD hos barn utan delaktighet av föräldrarna. Det är långsammare men har hittills visat sig vara effektivt.5 Det man hade kunnat göra är därför exempelvis att inhämta ett uttalande från den klinik som behandlar sonen och kvinnan, och som känner framför allt sonen och som vet vilka behov han har. På så sätt hade man iallafall kunnat överväga om det hade varit möjligt att ensamt behandla sonen för sin PTSD, utan delaktighet från kvinnan istället för att bara släppa det utan någon bevisning eller närmare prövning. Detta gör möjligheten ännu större för kriminella att utnyttja en sådan här situation då målet ger uttryck för att domstolen inte ens prövar andra möjligheter utan blint litar på uttalanden från den tilltalade som har all anledning i världen att ljuga.
Intressant är även att Högsta domstolen i detta fall avviker från vad man tidigare dömt i en liknande situation. I rättsfallet NJA 1989 s. 564 var det också fråga om en mamma som skulle dömas till fängelse men som hade en ung dotter. I detta fall ansåg Högsta domstolen att man inte säkert kunde veta hur dottern skulle påverkas av att skiljas från sin mamma. Visserligen var detta innan barnkonventionen implementerades i svensk rätt men det är värt att reflektera över. Hur vet vi i detta fall att sonen inte hade klarat av att ensamt behandlas mot sin PTSD? Såvitt fallet förtäljer har ingen pratat med sonen eller en läkare som känner honom och det känns därför långsökt att man i Högsta domstolen kan vara så säkra på att han hade drabbats så pass negativt att fängelse i 1 år skulle vara helt uteslutet. Detta med särskild betoning på att kvinnan gjort sig skyldig till ett grovt brott vilket kan tänkas göra det ännu viktigare att Högsta domstolen är tydliga i varför man dömt som man gjorde.
I målet ”Mammans näringspenningtvätt” valde Högsta domstolen att undgå fängelse med hänsyn till barnets bästa. Fallet har väckt många frågor och i denna artikel har en del av dem lyfts. Att barnets bästa ska beaktas vid påföljdsbestämning för en förälder står efter detta fall klart men hur detta ska göras, i vilken omfattning och på vilka grunder ger fallet inte svar på. Vad tycker ni om utgången i detta mål och hur mycket borde vi ta hänsyn till barnets bästa?
2 Brottsförebyggande rådet. Våld i nära relationer. https://bra.se/statistik/statistik-om-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html.
3 Brottsförebyggande rådet. Barnmisshandel. https://bra.se/statistik/statistik-om-brottstyper/barnmisshandel.html.
4 Mindler. Obehandlad PTSD. https://mindler.se/ptsd/obehandlad-ptsd/.
5 Rädda Barnen. Stöd till barn med PTSD. https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/ptsd/.
TEXT ALBA ROMERO TUURALA
Einar Prytz är universitetslärare vid institutionen för beteende, social och rättsvetenskap. Han har varit verksam i 11 år på Örebro universitet som universitetslärare och blivit tilldelad det pedagogiska priset (se www.oru.se/nyheter/ nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2023/har-far-han-beskedet-du-ar-enav-vinnarna-av-pedagogiska-priset/). Han är också doktorand i arbetsrätt. Han har tidigare jobbat som tingsnotarie i domstol och som biträdande jurist på advokatbyrå. Han beskriver sina tidigare arbetsplatser som trivsamma och lärorika med ansvarsfyllda och stimulerande arbetsuppgifter. För snart 15 år sedan fick han möjlighet att prova på att undervisa i juridik på universitetsnivå och kände direkt att han passade för uppgiften och att han ville fortsätta med det. Han trivs som universitetslärare på Örebro universitet och planerar att stanna här länge. Läs vidare om Prytzs tankar kring yrkesval, betyg, meriter och vikten av studentföreningar.
Varför valde du tjänsten som universitetslärare som ditt yrkesval? – Jag tycker att det passar mig, är roligt och att det känns meningsfullt. Mer avancerat än så är det inte. Det man ska ha med sig är att livet också består av väldigt mycket tillfälligheter. När man provar sig fram ser man vad man
passar bättre för och vad man vill göra samt vad man har möjlighet att göra.
Sedan 1999 har Örebro studentkår delat ut det pedagogiska priset. Studenter vid Örebro universitet får årligen nominera lärare som de anser lär ut på ett alldeles extra engagerat sätt. Prytz vann priset år 2022. Örebro studentkårs bedömningsgrupp utgår från fem kriterier:
• Akademisk grund: Hur visar läraren att hen har breda, aktuella och forskningsanknutna kunskaper i ämnet?
• Nytänkande inom högskolepedagogik: Hur använder läraren olika undervisningsmetoder för att anpassa undervisningen till olika nivåer och målgrupper?
• Aktiv kunskapsutveckling: Hur skapar läraren engagemang hos sina studenter? Hur märks det att läraren lyssnar till och använder återkoppling från studenterna för att utveckla sin undervisning?
• Kritiskt tänkande: Hur uppmuntrar läraren till en utveckling av studenternas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga?
• Internationella perspektiv: Hur visar läraren öppenhet för olika erfarenheter och mångfald?
Du har vunnit pedagogiska priset, är det något i pedagogiken som lockat dig till ditt yrkesval?
– Ja, det är just att lära ut som jag tycker känns meningsfullt och roligt. Men det ena behöver inte utesluta det andra, vi har ju många gästlärare från domstolar, myndigheter och advokatbyråer som kommer och gästspelar och där många av dem väljer att komma tillbaka flera gånger. Jag tror att många tycker att det är väldigt roligt men att man inte vill göra det på heltid.
Hur anser du att jurist- och rättsvetarstudenter kan öka möjligheterna inför arbetslivet?
– Nu är jag inte talesperson för arbetsmarknaden men så vitt jag vet är det förhållandevis bra arbetsmarknad. Jag upplever det som att de allra flesta får jobb snart efter utbildningen men för en del kan det ta lite längre tid. Jag tycker inte att studenterna ska må dåligt över eller känna oro kring detta. Ur ett större perspektiv så var det i början på 00-talet en lågkonjunktur som höll i sig ganska länge där det var en svårare arbetsmarknad för akademiker. Budskapet som Örebro universitet levererar är att 9 av 10 får jobb direkt efter examen (se www.oru.se/utbildning/ vill-studera/plugga-i-orebro/). Generellt sett är arbetsmarknaden för jurister och rättsvetare bra, sedan är vi inne i någon slags lågkonjunktur nu men jag tycker inte att studenterna ska oroa sig alltför mycket när det kommer
till att få jobb. Jag tycker nog att man ska se möjligheterna att skaffa sig meriter. Att man till exempel engagerar sig i en studentförening. Juridiska föreningen till exempel, men det finns många andra såsom ELSA, Femjur, Kåren och så vidare. Sedan kan man också titta efter möjligheterna att ha ett jobb vid sidan av för att skaffa sig en arbetslivserfarenhet som alltid är värdefull oavsett om det är direkt juristeller rättsvetarrelaterat eller ett mer “vanligt” jobb om det nu finns “vanliga” jobb. Man kan också titta på möjligheten att läsa kompletterande kurser eller praktisera. Praktik är också ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden som sedan kan leda till en anställning.
Vad är din uppfattning kring betyg och dess vikt?
– Betyg är en sak och det är naturligtvis bra att ha bra betyg för det gör att man kan komma fram i konkurrensen men det är inte det enda sättet. Det finns flera sätt att komma fram, till exempel erfarenhet från föreningsliv, att man har varit aktiv i exempelvis JF, ELSA eller någon annan förening. Att man har arbetslivserfarenhet är också ett annat sätt att utmärka sig och så vidare. Även om man kanske inte får sitt drömjobb direkt efter examen så kanske man får ett jobb som leder fram till ett annat jobb som sedan kanske leder fram till sitt drömjobb. Det kan också gå till på det sättet att man väl på drömjobbet kommer fram till att det kanske inte var så fantastiskt som man trodde eller att man egentligen trivs bättre med något annat. Det går att komma fram på fler sätt än med bra betyg. Mitt generella råd är att försöka göra så bra man kan så får man hoppas att man får så bra betyg man kan åstadkomma men även om man inte får toppbetyg kan man ändå komma fram. Betyg är ett sätt – ja, men det är inte allt!
Hur bör man tänka kring valet för exempelvis avancerade kurser eller praktik?
– Jag har pratat med rekryterare, gästföreläsare och själv varit ute och mött arbetslivet, det besked som jag fick när jag själv gick runt på arbetsmarknadsmässor är att välja något man tycker är intressant. Om man tycker att något är intressant överensstämmer det ofta med vad man sedan vill jobba med. Logiskt sätt så om man tycker att en kurs verkar hemsk och tråkig, då kanske man inte ska jobba med den saken. Men ärligt talat kan man också fråga sig hur mycket man egentligen vet om och vad det innebär att arbeta med ett rättsområde innan man har gjort det?
Det är lite skillnad mellan att välja specialkurser och arbetsplatser. För att på specialkurser har man i alla fall till viss mån en platsgaranti men man har inte en platsgaranti på arbetsmarknaden. Det handlar också om vad man får erbjudanden om.
Hur ser du på att ta del av andra vetenskapliga områden och bredda sina vyer kontra att specialisera sig inom rättsvetenskap?
– Det går lite i vågor, ett tag talades det mycket om att man skulle ha en dubbelexamen. Frågan är hur det ser ut idag gällande detta. Men om jag spontant ska säga något så har man ju möjligheten att läsa med studiemedel nu i 6 år. Frågan är väl mer hur mycket man orkar med och vill innan man blir skoltrött. Många gånger räcker det alldeles utmärkt med en grundutbildning. Mitt besked gällande avancerade kurser är att välja något som är intressant.
Prytz är en varm supporter av alla studentföreningar. Det handlar om att studentföreningar berikar studietiden och att vi tillsammans med studentföreningarna kan utveckla utbildningarna, ha arbetsmarknadsmässor samt andra aktiviteter. Det studiesociala är också väldigt viktigt. På termin 1 för både jurist- och rättsvetarprogrammet som Prytz är väldigt engagerad i är det för många en ganska stor förändring. Många flyttar hemifrån, flyttar från sin hemstad och det kan kännas osäkert och att man saknar ett sammanhang och då har studentföreningarna en väldigt viktig roll. Studentföreningarna har säkert också en påverkan till att många stannar kvar. Han berättar också att det finns så mycket, ibland kan man få intrycket att det bara finns en viss typ av aktivitet men det finns så mycket mer. Det finns studiebevakning, idrottsverksamhet, arbetsplatsbesök, Medborgarjuristerna, Prima Facie, ELSA:s engelska kurser etc.
The final question, tycker du att man ska bli skribent för PF?
– Självfallet! Jag har skrivit några gånger för Prima Facie, jag har recenserat någon film och två böcker. Att skriva för Prima Facie är ett exempel på en sådan grej man kan göra för att få sig en merit. Så man ska definitivt skriva för Prima Facie om man tycker att det är kul att skriva men om man tycker att det är tillräckligt på utbildningen så är det också förståeligt.
TEXT LAURA PORSCHE
Felaktiga dödförklaringar är ett allvarligt problem som ett antal människor i Sverige råkar ut för varje år. Dessa människor drabbas av omfattande konsekvenser och kan leda till månader av kamp för att bli ‘juridiskt levande igen’.
Men vem bär ansvaret när någon felaktigt förklaras som avliden, och vad säger det om vårt rättssystem?
Varje år dödförklaras runt 95 000 människor, men alla av dem är inte faktiskt avlidna. Förra året dödförklarades 16 personer felaktigt, och i år var det hela 27. Ett fall som fått mycket uppmärksamhet var när Jonathan Ravelin dödförklarades felaktigt förra året. Dödförklaringen ledde till stora juridiska konsekvenser. Det tog flera veckor för honom att bli ”juridiskt levande” igen.1
”Det tog flera veckor för honom att bli ”juridiskt levande” igen.”
Under den tiden hade han bland annat ingen tillgång till sina pengar och kunde inte legitimera sig eftersom hans bankkonto, körkort, pass och bank-id hade blivit spärrade.2 Detta väcker frågan om vem som egentligen bär ansvaret när en levande person dödförklaras och vad detta säger om vårt rättssystem?
Enligt svenskt lag är det endast läkare som får dödförklara människor. Detta ska göras i enlighet med vetenskapliga kriterier och beprövad erfarenhet, vilket ska garantera att ingen dödförklaring sker på felaktiga grunder.3 Att medvetet dödförklara någon som inte är död är ett allvarligt brott som klassificeras som urkundsförfalskning. Detta brott innebär att man avsiktligt manipulerar eller skapar falska
”Denna brist på ansvarsfördelning väcker frågor om vilket skydd enskilda egentligen har när allvarliga administrativa fel begås.”
dokument, vilket är straffbart enligt svensk lag. Påföljden för detta kan vara fängelse i upp till två år.4 Dock är det ofta svårt att bevisa uppsåt vilket innebär att det i praktiken kan vara lätt för gärningspersonen att undgå rättsliga konsekvenser. Oftast lämnar gärningspersonerna få eller inga spår alls efter sig vilket leder till att polisen sällan kan
identifiera den ansvarige. Det finns idag ingen tillförlitlig statistik på hur många sådana brott som anmäls vilket gör det svårare att få en uppfattning om hur omfattande problemet är.5
I flera uppmärksammade fall har Justitiekanslern beslutat att staten inte kan hållas ansvarig för skadan när en person felaktigt dödförklarats. I ett liknande fall nekades en man skadestånd eftersom det bedömdes att Skatteverket inte hade begått något fel – ansvaret verkade istället ligga på den person eller institution som skickat in det ursprungliga dödsbeviset. Denna brist på ansvarsfördelning väcker frågor om vilket skydd enskilda egentligen har när allvarliga administrativa fel begås.6
Det är tydligt att felaktiga dödförklaringar leder till stora problem för de drabbade, men också att det idag är svårt att försöka hålla någon ansvarig. Dessutom är det komplicerat att bevisa om en dödförklaring gjorts med avsikt eller inte vilket gör det lätt för personer att komma undan. För att minska risken för att människor dödförklaras felaktigt behövs det en lösning som ökar kontrollen i systemet och skärper kraven för att förhindra dessa misstag i framtiden.
1 Karin Karltun. Jonathan dödförklarades felaktigt – nu stämmer han svenska staten. SVT.se. (24 oktober 2024).
2 Frida Lindhe. Priset för att Jonathan, 34, ska bli ”levande” igen – en veckas pappersarbete. SVT.se. (Uppdaterad 8 februari 2024).
3 2 § lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död.
4 14 kap BrB.
5 Frida Lindhe. Efter SVT:s granskning om falska dödförklaringar: Finansutskottets ordförande kallar till möte. SVT.se. (Uppdaterad 9 februari 2024).
6 Karl Engstrand. JK: Inget skadestånd för man som blev felaktigt dödförklarad. Dagens Juridik. (Uppdaterad 3 april 2024).
BILD, TILL HÖGER: VICE PROJEKTLEDARE AMANDA BOUTROS
TILL VÄNSTER: PROJEKTLEDARE AJLA POLJAK
Mala är 30 år gammal och hennes liv har inte varit lätt. Hon har flytt från krig för att komma till ett land där hon hamnar i den del av samhället som glömts bort. Hon har dessutom inget jobb och är sjukskriven sedan en tid tillbaka som ett resultat av krigets spår.
Mala blir en dag utsatt för brott. Hon har ingen kunskap om hur rättsväsendet fungerar i detta land, men hon vet att ett juridiskt ombud är dyrt och kostar mer än hon någonsin skulle kunna ha råd med. Vem ska hon vända sig till? Hur ska hon få hjälp och stöd?
Mala är en av många personer som kan komma att vända sig till medborgarjuristerna (MBJ), för stöd och rådgivning i juridiska frågor. Hon är också en av många som går ifrån en rådgivning och känner trygghet i en situation som innan kändes så osäker. Mala är i det här fallet inte en riktig klient, utan är ett exempel på syftet med MBJ och vikten av att en sådan organisation finns.
MBJ är en ideell organisation som skapades av studenter för allmänheten. Det var tydligt att det fanns ett behov av en organisation som erbjöd juridisk rådgivning kostnadsfritt. Juridiska ombud innebär ofta en hög kostnad, vilket lämnar den delen av befolkningen som tillhör de socioekonomiskt utsatta, i ett lidande läge om de är i behov av juridisk rådgivning.
Sedan MBJ startade har organisationen växt, inte bara till antalet rådgivare men också till antalet rådgivningar som genomförs. Nytt för i år är också de samarbeten MBJ ingått med andra organisationer. Ett sådant exempel är EK Juridik som varje termin håller en mingelkväll med temat ”hur ger man juridisk rådgivning?”. Utöver EK Juridik finns även ett samarbete med anhörigcentrum, respektive familjecentralen. Samarbetena kan vara allt ifrån att ställa ut på mässor, till att föreläsa för föräldrar om skillnaden mellan att vara sambo och gifta.
Organisationen består av två olika roller, dels rådgivare och dels projektledarrollerna. Rekrytering av nya rådgivare sker i slutet av varje termin där man tillträder rollen till terminen som kommer och projektledare byts ut till årsskiftet. Rådgivares uppgift är att utreda olika ärenden med hjälp av information som tillhandahålls av projektledarna. Rådgivare är de som också träffar klienten och har till uppgift att vägleda och förmedla komplex information på ett sätt som är begripligt för mottagaren. Att bemöta olika klienter i rollen som rådgivare är inte bara personligt utvecklande men ger studenten en chans att utöva sina kunskaper i praktiken. Vi kan nog alla enas om att det är tämligen svårt att få praktisk erfarenhet under utbildningens gång, varför rollen som rådgivare är viktig såväl för studenten som för allmänheten.
Från och med 1 december öppnar ansökan för både den som är intresserad av rollen som projektledare och rådgivare. De kvalifikationer som krävs för att söka in är att man ska ha läst klart minst termin 3 och vid tillträdesdagen ha påbörjat termin 4 på antingen juristeller rättsvetarprogrammet. De personliga egenskaper som krävs är inte mer än att man har hjärtat på rätt ställe.
Vi ser fram emot din ansökan!
EMELIES TIPS
Vem är bättre än farmor på julbak och vad är mer jul än kanel? Dessa goda kakor fick jag som tips av min älskade farmor och de passar perfekt till julkaffet!
MILJONER LITER
JULMUST
Det är så mycket julmust vi i Sverige dricker per år. Det som dock står oklart är vilken den bästa julmusten är, enligt oss är det helt klart Hammars julmust som även bryggs strax utanför Örebro i just Hammar.
KANELBÅGAR
50-60 st / ca 25-30 min
INGREDIENSER:
Grunddeg
200 g margarin eller smör
¾ -1 dl strö- eller florsocker
3 ¾ vetemjöl
1 dl potatismjöl
1 tsk kanel
Kanel- och sockerblandning
½ msk kanel
¼ dl strösocker
GÖR SÅHÄR
1. Arbeta snabbt samman smör, socker och mjöl till en smidig deg. Arbeta gärna in kanel i mördegen som smaktillsats.
2. Rulla ut degen i knappt fingertjocka längder och lägg dem bredvid varandra. Skär alla längderna på en gång i 5 cm långa bitar. Gör med en kniv tre snitt längs ena långsidan.
3. Doppa kakorna i kaneloch sockerblandningen. Böj kakorna helt lätt och lägg dem på smord plåt eller bakplåtspapper. Grädda i 150 grader i 20 min. Låt kakorna svalna något på plåten.
FINSKA JULSTJÄRNOR /JOULUTORTUT
ca 8 st / 20 minuter
INGREDIENSER:
1 paket smördeg (400 g)
Plommonmarmelad
(alternativt fikonmarmelad)
1 ägg
Florsocker
GÖR SÅHÄR
1. Sätt ugnen på 225 grader.
2. Skär degen i 8 rutor. Skär in vid varje hörn mot mitten, men inte hela vägen.
3. Vik in hörnen (så som en vindsnurra ser ut) och tryck till i mitten så att det blir en liten grop.
4. Pensla med ett uppvispat ägg.
5. Lägg en klick plommonmarmelad i mitten. Grädda i ugnen i cirka 10-12 minuter så att smördegen får en fin gyllene färg.
6. Låt svalna i rumstemperatur. Sikta florsocker.
ALBAS TIPS
Det svenska julbordet må vara fyllt av sill, köttbullar och Janssons frestelse men vart är julefriden när ingen bjuder på joulutortut? Det är som om festen saknar en smördegsgnista av finsk magi. Jag som är uppvuxen med ett finskt julbord och mormors joulutortut kan inte tänka mig en jul utan denna delikatess. Finne eller ej – ni måste testa en joulutorttu i jul!
RIKTIG KLASSIKER
Julen är inte komplett utan Annas pepparkakor - en riktig klassiker! Visste du att tusentals pepparkakor produceras varje minut i Annas pepparkaksfabrik?
HUGOS TIPS
Med detta enkla recept på julgodis finns ingen ursäkt till att inte baka. Jag har gjort Mozartkulor sedan jag var barn och det är något som alla kan göra.
MOZARTKULOR
20 st / 25 min
INGREDIENSER:
100 g nougat
200 g mandelmassa
150 g mörk choklad
GÖR SÅHÄR
1. Dela mandelmassan och forma till 20 st lika stora bollar. Gör ett hål i varje boll.
2. Dela nougaten och rulla till 20 st små kulor. Lägg en nougatkula i mandelmassan och rulla till en boll.
3. Smält chokladen och doppa kulorna i chokladen med hjälp av två gafflar. Lägg mozartkulorna på bakplåtspapper för att stelna.
TEXT EMELIE ANDERSSON
Sebastian Odh är Associate på Mannheimer Swartling där han arbetar i verksamhetsgruppen för privat M&A. Han tog examen från juristprogrammet i januari 2022 och flyttade därefter till Stockholm för att börja arbeta på Mannheimer Swartling. I dagsläget har han gått två av tre delkurser inför advokatexamen - nu väntar den tredje delkursen, ett skriftligt prov i konstitutionell rätt, samt en muntlig examination. Läs vidare om Sebastian Odhs resa från student till Associate på Mannheimer Swartling och ta del av hans tips!
Vem är Sebastian Odh?
- Jag är 27 år gammal, född och uppvuxen på landsbygden på Kinnekulle i närheten av Lidköping och Skövde. Ett halvår efter studenten flyttade jag ner till Lund och pluggade där i fem år, juristprogrammet och en termin företagsekonomi. Direkt efter examen i januari 2022 gick flyttlasset till Stockholm där jag sedan dess har jobbat som Associate
på Mannheimer Swartling. På fritiden läser jag gärna böcker, försöker träna till ett halvmaraton som närmar sig oroväckande snabbt, och fortsätter lära känna Stockholms olika stadsdelar, restauranger och kaféer.
Hur kom det sig att du började på juristprogrammet? Har du alltid velat plugga juridik?
- Jag fick upp ögonen för juridik någon gång i slutet av grundskolan. Det är väldigt oklart varför eftersom ingen i min släkt arbetar som jurist, men kanske var det ett resultat av att se försvarsadvokater på nyheterna eller något i den stilen. När det blev dags att söka till gymnasiet kändes ekonomiprogrammet med juridisk inriktning väldigt naturligt, och jag fastnade helt klart mer för den juridiska sidan av programmet. Efter studenten försökte jag bredda vyn lite och övervägde allt från ekonomi till arkitektur. Men magkänslan fick avgöra till slut, och då blev det juristprogrammet!
Odh förklarar att han som helhet tycker att upplägget på juristprogrammet är bra. Under studietiden kändes vissa kurser mindre centrala, men med facit i hand anser han att det är bra att utbildningen är så pass bred. Trots att han inte har konkret nytta av alla kurser på programmet i sitt jobb, ger helheten en bra grund och god känsla för rättsväsendet och den juridiska metoden. Avtalsrätt och bolagsrätt var något som Odh både gillade under studietiden och som ligger väldigt nära det han arbetar med idag. Han uppskattade även folkrätt/ internationell rätt och rättshistoria. Materian på de kurserna skiljer sig från hans arbete idag, men han tycker att kurserna var väldigt allmänbildande sett till juridiken och rättsväsendets historiska och nutida roll.
Om du hade kunnat ändra något med upplägget på juristprogrammet, vad hade du ändrat och varför?
- Det hade nog varit att inkludera fler praktiska moment i utbildningen, exempelvis genom att få se och läsa exempel på “riktiga” avtal eller genom fler case-baserade övningar. Jag tror att det hade varit värdefullt som grund inför den framtida karriären, men också att den teoretiska materian nog kan vara lättare att ta till sig om man får en viss förståelse för hur den kommer till uttryck i praktiken.
Hade du några specifika strategier under studietiden för att lyckas med studierna?
- Jag gick alltid på alla föreläsningar och försökte anteckna så mycket som möjligt. Det var ett bra sätt att få en känsla för vad som är centralt i kursen och vad som kan dyka upp på tentan. Efter föreläsningen brukade jag skriva rent mina anteckningar, och därefter läste jag relevanta delar i kurslitteraturen och kompletterade föreläsningsanteckningarna med information från böckerna. Jag hade alltid lagtexten nära till hands och läste relevanta paragrafer och lagkommentarer parallellt med litteraturen. Ett par veckor inför tentan började jag tentaplugga genom att gå igenom mina anteckningar och göra eventuella övningstentor.
Sebastian Odh tipsar om att plugga fokuserat i pass på en viss tid och sedan ta en kort paus, samt att använda mycket överstrykningar och flärpar för att hitta i materialet och förstå kopplingar.
Hur gick du tillväga för att få jobb efter examen och vad har du för tips till studenter som vill öka sina jobbmöjligheter? - Jag var länge intresserad av att söka mig till affärsjuridiken och just Mannheimer Swartling och i början av sista terminen på juristprogrammet landade jag i att det var det jag ville göra. Då sökte jag till Mannheimer Swartling i Stockholm och fick ett erbjudande efter att ha genomgått
vår rekryteringsprocess. Jag hade nog inget konkret tillvägagångssätt under studietiden för att maximera jobbchanserna, men jag försökte gå på olika event, ställa många frågor och ta kontakt med arbetsplatser jag var intresserad av. Det innebar dels att jag visade intresse, dels att jag själv lärde mig mycket om olika byråer och andra arbetsplatser. Ett annat tips, som kan låta klyschigt, är att verkligen lyfta fram dig själv i både ansökan och intervjuer. Hos oss, liksom hos många andra arbetsplatser, väger de personliga aspekterna lika tungt som de formella kraven, så var dig själv och lyft fram dina styrkor och erfarenheter oavsett om det är från plugget, något extrajobb under gymnasiet eller en fritidsaktivitet.
Varför Mannheimer Swartling?
- Mannheimer Swartling var den enda affärsjuridiska byrån jag hade hört talas om innan jag började på juristprogrammet, kanske för att jag hade läst om byrån i någon tidning. När byrånamnet dök upp i olika sammanhang kände jag igen det och blev nyfiken och gick därför på olika event som byrån anordnade. Senare under utbildningen var jag Sommartrainee på vårt kontor i Malmö och fick då en väldigt bra inblick i arbetet, men allra främst en fantastisk känsla för kulturen på byrån. Sommaren därpå var jag sommarnotarie på en annan byrå men när det därefter var dags att söka jobb efter examen kändes det helt rätt att söka till Mannheimer Swartling. Jag kände då, och känner än idag, att vi är en byrå som ligger i framkant när det gäller vilka ärenden och klienter vi jobbar med. Samtidigt är det en rolig arbetsplats med fin företagskultur där vi verkligen vill hjälpa varandra att ge våra klienter den bästa rådgivningen de kan få.
I vilken verksamhetsgrupp arbetar du och vad innebär det för arbetsuppgifter?
- Jag arbetar i vår verksamhetsgrupp för privat M&A, vilket står för mergers and acquisitions, alltså fusioner och förvärv. Det innebär att vi hjälper främst större företag och organisationer att sälja, köpa eller gå ihop med andra bolag, stycka av och sälja en viss del av verksamheten, eller att göra någon annan liknande transaktion. Konkret till vardags innebär det att jag och mina kollegor skriver och förhandlar utkast på olika avtal (såsom överlåtelseavtal för aktier), gör juridiska granskningar av företag som ska säljas eller köpas (så kallad due diligence, eller DD), och i allmänhet leder den legala processen för klienten samt koordinerar med kollegor från andra verksamhetsgrupper inom byrån, exempelvis när det behövs arbetsrättslig eller miljörättslig expertis i ett ärende. Vi jobbar i team bestående av ett antal jurister beroende på hur stort ärendet är, och transaktionerna är uppbyggda som projekt, vilket
innebär att det ofta blir lite mer intensivt mot slutet när det är dags för signing (att överlåtelseavtal skrivs under och affären blir juridiskt bindande) och closing (när parterna kan avsluta affären exempelvis efter att ha fått konkurrensgodkännande).
Varför arbetar du inom detta verksamhetsområde och vilka egenskaper är bra att ha inom området?
- Jag var öppen för att testa de flesta verksamhetsområden när jag sökte till byrån, men eftersom jag är intresserad av näringslivet och ekonomi i stort kändes det som en bra match. Jag hade även läst en specialkurs om just företagsförvärv. Vad gäller egenskaper som är bra tror jag att det viktigaste är att vara nyfiken och öppen för att lära sig. Även om man pluggar bolagsrätt på juristprogrammet så är M&A något nytt för i princip alla som börjar hos oss och då krävs det inte att man kan det, utan snarare att man är intresserad av att lära sig. Inom M&A kan det också dyka upp nya frågor och omständigheter under projektets gång och ingen dag är den andra lik, därför tror jag att det är bra om man tycker om snabba puckar och mycket omväxling i jobbet.
Hur väljer man rätt inriktning och yrke?
- Mitt tips är att ha ett öppet sinne för så gott som alla inriktningar. Ibland kan det givetvis vara svårt att vara intresserad av varenda kurs på juristprogrammet, men även om jag tidigt var intresserad av affärsjuridik försökte jag hålla alla dörrar öppna. När det sedan blir dags att välja tror jag mycket på att lita på magkänslan och inte enbart tänka strategiskt och planerat. Vad känns intressant för just dig att testa? Något du redan har lite koll på eller något helt främmande? Hos oss roterar man även till en annan verksamhetsgrupp efter ett år på byrån, och får då möjlighet att testa ett annat område. Efter ett år i den nya gruppen väljer man om man vill stanna kvar eller rotera tillbaka till den första verksamhetsgruppen. Den yrkesinriktning man väljer direkt efter juristprogrammet är inte satt i sten - man har en lång karriär framför sig och det finns tid och möjlighet att utforska olika områden inom juridiken.
Vad har Mannheimer Swartling för möjligheter för studenter? - Ett bra sätt att få ett första intryck av byrån är att komma och prata med oss på Juristmässan eller på något event vi arrangerar. Utöver det har vi flera olika möjligheter, beroende på var man är i utbildningen. Om man går termin 3 till 6 vill jag slå ett slag för Training Programme. Det är ett program som innebär att man får komma till vårt kontor i Stockholm vid tre tillfällen under en hel termin och testa på praktisk affärsjuridik genom case-övningar som tre olika
verksamhetsgrupper arrangerar, utöver olika sociala aktiviteter. Det är ett otroligt bra sätt att få en känsla för hur det faktiskt är att jobba som affärsjurist. Jag är själv med och arrangerar M&A-gruppens case-tillfälle under kommande upplaga av Training Programme, så gå in på vår hemsida och sök så ses vi kanske till våren!
Från termin 6 och uppåt kan man söka till vårt Sommartrainee-program, som innebär att man under sex veckor i juni-juli får testa på jobbet som jurist hos oss, inklusive trevliga aktiviteter och massor av nya bekantskaper. Det ger verkligen en bra inblick i arbetet, men eftersom lagandan är något av det mest centrala för oss är det allra främst ett fantastiskt sätt att lära känna oss bättre både som kollegor och som byrå.
Hur ser dina planer ut inför jul? Behöver man alltid vara beredd på att jobba?
- Jag åker hem till familjen några dagar innan jul och stannar till efter nyår. Planen är nog främst att ta det lugnt framför brasan, umgås med nära och kära och gå långa promenader. Vad gäller ledighet är man såklart ledig på julafton, nyårsafton och de röda helgdagarna, och kan ta ut semesterdagar om man vill ha en lite längre sammanhängande ledighet exempelvis i mellandagarna. Eftersom jobbet är en konsultroll kan det vara så att man behöver jobba lite under sin ledighet ibland, men vi gör alltid vårt bästa i planeringen för att undvika det och eftersom vi kan jobba på distans brukar det fungera bra. Även klienter och motparter vill generellt ha ledigt över jul och nyår, så om det inte är något större som ska bli klart under dessa dagar är det oftast lugnt.
Vad önskar du dig i julklapp?
- Någon bra deckare eller klassiker att läsa över julledigheten, samt AirTags för att stilla mitt kontrollbehov när jag är på resande fot.
Har du några övriga tips till Prima Facies läsare?
- Jag vill lyfta att det är viktigt att få till en bra balans mellan plugget och fritiden, och att ha ett engagemang eller annan aktivitet vid sidan om, oavsett om det är engagemang i någon förening, en sport eller ett jobb. Jag var själv engagerad i Juridiska Föreningen under min studietid och även om det innebar att jag behövde planera plugget lite noggrannare tycker jag att det gav väldigt värdefulla möjligheter att lära sig nya färdigheter, släppa tankarna på nästa tenta och lära känna nya vänner.
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se
Har du ett intresse för att skriva eller letar du efter en merit på CV:et, tveka inte på att kontakta oss för att just DU ska vara med i vårt nästa nummer! Vi hjälper dig gärna i processen.
Om du är intresserad – hör av dig till oss på våra sociala medier eller på primafacie@jforebro.se.
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se