JFS NYA STYRELSE
En students upplevelse av sin första termin med flera tips till nystudenter.
Om rätten till ledighet för
Läs om möjligheten till att studera under anställning.
nu är du 25 år och mogen nog att riva ett plåster!
Signa upp dig på Friends of Delphi! En kunskapsportal för juriststudenter som länkar samman affärsjuridikens
teori och praktik. Portalen ger dig inblick i byrålivet och tillgång till innehåll som du har nytta av under och efter studierna. Läs mer och registrera dig idag på friends.delphi.se
Hösten är äntligen här (min favoritårstid), dags att tända ljus och läsa Prima Facies tredje nummer. Ny-studenter! För er har vi samlat värdefulla tips inför läsåret (se sida 11) kombinerat med restauranger och caféer där ni kan samlas och ta paus från studierna (se sida 16).
Höstterminen innebär att komma tillbaka till rutinerna efter sommaren. Det innebär även att JF har en ny styrelse för det kommande verksamhetsåret (se sida 6), samt att årets upplaga av juristmässan går av stapeln. I år är juristmässan den 19 november – se till att gå dit och knyta kontakter inför framtiden!
I om rätten till ledighet för utbildning diskuteras den viktiga informationen om huruvida det är möjligt att studera när man redan har ett jobb. På sida 20 hittar ni en krönika gällande JF och mötandet av rättsvetarnas behov. I den svenska modellen kan ni läsa om vad som ligger bakom fenomenet - den svenska modellen. I försvar för ytligheten diskuteras kläders påverkan på uppfattningen av människor inom juridikens värld. Till sist hittar ni korsordet och facit på förra korsordet på sida 26!
Trevlig läsning & hoppas ni haft en bra start på höstterminen!
JULIA JOHANSSON CHEFREDAKTÖR
OLIVER NYQVIST
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Tredje terminen på juristprogrammet, tredje artikeln för Prima Facie.
Märks det ett mönster?
När jag inte stressar inför ännu en tenta försöker jag läsa, träna och träffa vänner.
EDVARD TYLSTEDT
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Mitt namn är Edvard Tylstedt, 27 år och ursprungligen från Umeå men bosatt i Örebro sedan 2020. Jag går tredje terminen på juristprogrammet och verkade som frilansskribent åren 2018-2023.
HUGO STENBORG
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Just nu är jag inne på min femte termin på juristprogrammet och är biträdande chefredaktör för Prima Facie. När det inte är plugg som gäller försöker jag få tid åt att umgås med vänner, läsa och skriva.
MEHDI MOHAMED SKRIBENT, PRIMA FACIE
Mehdi heter jag och har gjort lite allt möjligt i JF. Nu i och med min artikel i denna upplaga gör jag även debut som skribent. Jag brinner för föreningsliv (och föreningspolitik), regler och regler om regler. När jag inte sysslar med dessa saker reser jag helst.
SELMA HAMID
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är 20 år och läser tredje terminen på rättsvetarprogrammet. Jag är från Eskilstuna och flyttade till Örebro för studierna. När jag inte pluggar eller läser en bra bok gillar jag att spendera tid med familj och vänner.
HANIE SERAJ
SKRIBENT, PRIMA FACIE
Jag är 24 år gammal och läser min sista termin på juristprogrammet och skriver mitt examensarbete. När jag inte pluggar hittar ni mig på JFevent eller i min säng med ett virkprojekt i handen och med Suits eller Vampire Diaries i bakgrunden.
Läs om årets juristmässa och dess historia.
I tredje numret tipsar Prima Facie om restauranger och caféer att besöka i Örebro!
Lär dig om den svenska modellen och vad den innebär.
En diskussion om klädernas betydelse och påverkan inom juridikens värld.
Vill du skriva för
Prima Facie?
Hör av dig till oss på primafacie @jforebro.se och följ oss gärna på våra sociala medier för att hålla er uppdaterade!
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: JULIA JOHANSSON BITRÄDANDE CHEFREDAKTÖR: ALBA ROMERO TUURALA, EMELIE ANDERSSON & HUGO STENBORG MARKNADSFÖRINGSANSVARIG : OLIVIA ZAKRISSON HÅLL GRAFISK FORMGIVNING: JOSEPHINE JOHANSSON ANNONSBOKNING: NARINGSLIV @JFOREBRO.SE TRYCK: FG LARSSON WWW.FGLARSSON.SE
Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 100 exemplar per utgivning. Även anställda på institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet, gästskribenter och övriga utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av digitalt på både Juridiska Föreningens och Prima Facies hemsida.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.
GOPI SIVASSON
EKONOMIANSVARIG
Mitt namn är Gopi och jag är ekonomiansvarig för JF under det här verksamhetsåret. Min ambition för det här läsåret
är att ge styrelsen en tydligare insyn i föreningens ekonomiska förhållanden och på så vis kunna bidra till att sänka biljettpriserna på sikt.
MARCEL SARWARI
NÄRINGSLIVSANSVARIG
Mitt namn är Marcel Sarwari och jag sitter som näringslivsansvarig. Mina ambitioner för året är att främja JF:s samarbete med näringslivet, både genom att vårda och utveckla våra nuvarande relationer, men även genom att hitta nya, spännande möjligheter för våra medlemmar!
Nya styrelsens ambitioner för verksamhetsåret
2024/2025
SOFJA MILLELANDER
MARKNADSFÖRINGSANSVARIG
Som marknadsföringsansvarig
är mitt mål att utveckla våra sociala medier under detta året! Det innefattar bland annat att göra mer levande content direkt från våra evenemang men även strukturera inläggen så det är enklare för våra medlemmar att hänga med och hitta. Min ambition är att kvalitén ska gå före kvantitet!
ILAAF RAMZI
UTBILDNINGSANSVARIG RP
Som utbildningsansvarig strävar jag efter att skapa en inkluderande miljö där varje rättsvetarstudent känner sig representerad och hörd. Jag vill driva frågor som rör utbildningskvalitet och en bättre dialog mellan studenter och institutionen. Jag hoppas kunna skapa en meningsfull och positiv förändring!
JOHANNA ENGNÉR
SEKRETERARE
Mitt namn är Johanna Engnér och sitter som sekreterare. Under året hoppas jag kunna göra lunchöppet till något fler går på, och kanske möblera om lite på kontoret.
RASMUS BERGHOLTZ
UTBILDNINGSANSVARIG JP
Under verksamhetsåret kommer jag sträva efter att fortsätta med kvalitetsarbetet. Mitt mål är att våra studenter erbjuds den utbildning som de kan förvänta sig. Utöver det redan nämnda vill jag även att Juridiska föreningen ska fortsätta att förgylla våra medlemmars studietid.
AXEL STENMALM WOLKE
ORDFÖRANDE
Det här verksamhetsåret kommer jag att sträva efter att Juridiska föreningen ska bli den bästa den kan vara och att föreningen ska bidra till att göra detsamma för jurist- och rättsvetarstudenters studietid.
SANDY SEGURA STUDIESOCIALT ANSVARIG
Mina ambitioner är att varje student ska känna att deras studietid förgylls av de evenemang vi skapar. Genom mitt engagemang vill jag inspirera flera studenter att delta och uppleva den fina gemenskapen som JF innebär. Jag ser fram emot att bidra till att skapa minnesvärda upplevelser för alla, och på så sätt göra studietiden ännu mer givande och rolig!
SEBASTIAN MALKI AKTIVITETSANSVARIG
Som aktivitetsansvarig vill jag anordna roliga evenemang för medlemmarna! Det innefattar aktiviteter stora som små, med den föreningsöverskridande Campus Cupen i spetsen. Åreresan kommer traditionsenligt att inträffa efter årsskiftet, i år ännu billigare för medlemmarna och deras plånböckers bästa. Vi ses på alla evenemang under detta verksamhetsår!
RICKARD BERG VICE ORDFÖRANDE
Min ambition för det kommande verksamhetsåret i Juridiska Föreningen är att göra våra arbetsmetoder i styrelsen mer effektiva och smidiga. Men jag ser verkligen fram emot att skapa en positiv stämning bland medlemmarna under våra event och lunchöppet. Dessutom vill jag introducera nya aktiviteter som ger bra värde för medlemmarna, även utanför studierna. Några exempel på dessa aktiviteter är krishantering och hjärt-lungräddning, där vi får chansen att lära oss viktiga färdigheter samtidigt som vi har roligt och umgås tillsammans.
Äta hummerrulle i Connecticut, USA eller New College Pudding i Oxford, England? Efter juristexamen i Sverige? Jajamän!
Juristprogrammet är ofta en intensiv men lärorik och utmanande utbildning som förbereder oss för att ta oss an juristskråets alla olika befattningar såsom åklagare, advokat eller domare. Vi kan också jobba för den privata sektorn och då i ett gränsland till närliggande vetenskaper såsom ekonomi eller statsvetenskap. Därför är det av visst intresse för en del och av stort intresse för andra att kunna bredda sina kompetenser via ytterligare utbildning.
Utbildningen behöver inte bestå av ytterligare juridikkurser, även om det kan förekomma. Vanligt förekommande är till exempel att vissa läser och erhåller en masterexamen i juridik i Sverige, för att sedan läsa något år och få en till master i juridik på ett utländskt universitet. I fråga om ekonomi som akademisk disciplin väljer en del att läsa grundkurser i exempelvis nationalekonomi eller företagsekonomi för att enklare kunna verka inom affärsjuridik. Dubbelexamen är något som också förekommer, alltså att en jurist väljer att ta ytterligare en examen, exempelvis inom ekonomi såsom ekonomie kandidatprogrammet. Med anledning av ovan nämnda beskrivning är det av relevans att undersöka ämnet vidare och fastslå vilka källor som kan åberopas för rätten till ledighet för utbildning.
LAG 1974:981 OM ARBETSTAGARES RÄTT TILL UTBILDNING
Portalstadgandet i 1 kap. 1 § föreskriver att arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, som vill undergå utbildning, har rätt till behövlig ledighet från sitt arbete. I allmänhet får arbetsgivaren självmant bestämma hur länge ledigheten ska pågå. Studier kan bedrivas utomlands men ska vara ändamålsenliga och ha en adekvat inriktning. Skälig hänsyn måste dock tas till att arbetsverksamheten ska fortgå utan förlorad arbetskraft, om än temporärt.1
För att enklare förklara ovan nämnda stycke skulle alltså Nils som jobbar som jurist vid Globetrotter Advokatbyrå kunna läsa en Master of Laws vid Oxford University som ligger i England, Storbritannien. Chefen Pelle får besluta att Nils får läsa vid Oxford ett läsår (9–10 månader) för att sedan återvända till kontoret i Sverige. Ledigheten skulle Pelle kunna motivera med att Nils då får:
1) Internationell erfarenhet och ett utvidgat kontaktnät. Det är att betrakta som mycket positivt i dagens globaliserade värld. I förlängningen kan det gynna kontoret som helhet då de utländska kontakterna kan rekommendera kontoret till klienter som råkar befinna sig i Sverige och kanske hamnar i svårbedömda lägen.
1 Prop. 1974:148 med förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.
2) Ytterligare kunskaper och meriter. Troligen kommer fler klienter att välja Globetrotter Advokatbyrå om medarbetarna är mer pålästa och kunniga om juridiska perspektiv inte bara inom Sverige men även utomlands.
Enligt 3 § tillkommer rätten till ledighet endast den arbetstagare som vid inledningen av ledigheten varit anställd hos arbetsgivaren i minst sex månader eller sammanlagt tolv månader under en tvåårsperiod. I praktiken utesluter detta praktikanter och arbetstagare som innehar provanställningar att få ledigt, i vart fall för externa utbildningar som företaget/byrån själv inte beställt.
LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD
Med ledning av arbetsledningsrätten kan en arbetstagare nekas all kompetensutveckling som inte krävs för att behålla jobbet. Arbetsgivaren har inget egentligt skäl att tillhandahålla arbetstagaren utbildning som är mer vidsträckt än den som krävs för jobbet.2 Detta stycke kan i sin tur förstås i förhållande till lagen om anställningsskydd (LAS) och då specifikt turordningsreglerna enligt 7 & 22 §§ samt företrädesrätt till återanställning enligt 25 §.
Alltså skulle Pelle kunna neka Nils kompetensutveckling såvida inte Nils utbildar sig i syfte att undvika uppsägning. I slutändan är rätten till ledighet för utbildning en chefsfråga, och något man måste ha i beaktning.
Möjligtvis skulle ett blandavtal också kunna tillämpas. I ett hypotetiskt scenario skulle Nils då kunna äta hummerrulle i Connecticut och gå på Yale Law School och samtidigt jobba 10-20% på Globetrotter Advokatbyrå från sin dator. Detta skulle kunna beviljas genom att arbetsgivaren temporärt ändrar arbetsplats i anställningsbeskedet enligt 6 c § LAS.3
Sammanfattningsvis går det att konstatera att ledighet för arbetstagare på grund av studier är fullt görbart. Studierna måste dock vara ändamålsenliga och uppfylla någon form av behov som arbetsgivaren anser sig ha utifrån verksamhetsinriktningen. Viktigt att poängtera är dock att man ändå kan studera utomlands utan att ha någon anställning tryggad i Sverige. Kommer en jurist tillbaka med ännu en attraktiv examen eller avklarad kurs i ryggen så blir man allt som oftast attraktivare för en arbetsgivare att bli rekryterad till.
2 Ulander Wänman, Carin, Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling, SvJT, 2017, s. 613.
3 Sigman, Tore & Sjödin, Erik, Arbetsrätten: en översikt, 8:2 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2022.
Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.
Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet.
Upptäck mer och gå med på vinge.se/vingetalang
TEXT HANIE SERAJ
Stressen inför första tentan ligger lika tydlig och tung i luften vid varje övningstillfälle som regnet som faller ner och blöter ner marken. Jag känner igen mig i så många av er. Er nyfikenhet för juridiken, ovissheten om vad framtiden har att erbjuda, oklarheten kring studieteknik och massa annat. I skrivande stund är jag som vilken annan student som helst; jag prokrastinerar skrivandet av mitt examensarbete genom att skriva denna artikel. Denna artikel är varken rättsvetenskaplig eller överhuvudtaget vetenskaplig för den delen. Snarare är det bara en massa egna erfarenheter som jag delar med mig för att ni som precis har påbörjat er långa resa som jag hoppas att ni tar med er.
I september 2020 började min resa på juristprogrammet vid Örebro universitet. Osäkerheten kring om Örebro var rätt val hängde kvar ända till termin tre, men jag körde på ändå. Covid gjorde inte direkt studietiden lättare; föreläsningarna blev som podcasts i bakgrunden under hela första och andra terminen, seminarierna var en mardröm då rädslan för att bli utpekad var stor, och den allra första tentan i “rättens grunder” var som en läskig film som jag inte ens vågade plugga inför. Detta på grund av rädslan för att upptäcka att jag inte kunde något. Mitt i all ångest inför den första tentan hade jag dessutom rättsfallskoncentratet som jag började skriva på i sista sekund och med bara fyra minuters försening lärde jag mig den hårda vägen att man antingen skickar in i tid, eller så får man ett U. Tentan kom och gick, och där fick jag mitt andra U. Dessa två underkända tentor var de första underkända resultaten jag någonsin fått i mitt liv, det tog på mig väldigt hårt. Det var bara början på en lång resa
av motgångar och utmaningar. Jag fick godkänt på tentan först den femte gången jag skrev den. Jag minns än idag hur jag skrek av lycka när jag äntligen klarade den. Ironiskt nog var det just den straffrättsliga delen som var min akilleshäl, som jag gång på gång misslyckades med. Två terminer senare, under termin fyra, fick jag äntligen min revansch med ett AB i straffrätten.
Varför detta långa utlägg om en enda tenta, undrar ni säkert? Jo, resan hit till sista terminen på juristprogrammet har varit allt annat än rak och enkel. Den har varit full av motgångar, kurser som varit svårare än andra, och utmaningen att acceptera ett lägre betyg än AB när man väl har fått det några gånger är tufft – men man lär sig av det. Är betyg viktiga? Absolut. Det är inget att sticka under stolen med att när ni väl kommer till termin fem och ska börja söka olika sommarnotarietjänster – och även termin nio när ni ska söka jobb inför examen – så kommer betygen vara det första byråerna tittar på för att sålla bland ansökningarna innan de går vidare till CV och personligt brev. Betyder det att ni ska strunta i att engagera er i exempelvis JF eller att gå på olika sittningar och fester? Nej! Många av mina närmaste vänner idag har jag träffat tack vare JF, och det är kanske därför JF alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag kommer ihåg dagen under T3 när vi var tillbaka efter Corona och jag skulle köpa en lagbok. Jag gick in på JF-kontoret med gråten i halsen eftersom jag precis hade fått underkänt för tredje gången på tentan från T1, och då satt dåvarande vice ordförande och utbildningsansvarige RP där och tröstade mig samt hjälpte mig att skriva en överklagan. Dessa två är idag otroligt fina vänner till mig. Jag visste från den dagen
Vi söker ofta ambitiösa studenter som är nyfikna på affärsjuridik till någon av våra traineetjänster eller vårt mentorskapsprogram. Det är en bra möjlighet att ta reda på om affärsjuridik i allmänhet och Gernandt & Danielsson i synnerhet är något för dig. På den vägen har flera av våra jurister kommit i kontakt med oss. Genom att skapa kontakt får du ett mail så fort det är möjligt att söka någon av rollerna som kan passa dig. Vi hoppas att vi på detta sätt får bygga vidare på relationen med dig som juriststudent.
Läs mer på gda.se/karriar
Skapa kontakt
att jag alltid hade en plats runt matbordet på kontoret om jag inte hade någon att sitta med. Jag dök upp varje dag, såg till att lära känna alla som kom in på kontoret, och tre år senare har jag fått sju otroliga vänner för livet tack vare JF.
Älskade T1or… Jag har varit precis där ni är just nu. Det har gjort ont. Jag har gråtit, jag har dygnat, och jag har fått både de betyg jag inte velat ha och de betyg jag har kämpat för.
Det är så otroligt roligt att ha påbörjat en resa på juristprogrammet tillsammans med några av er som är studentlärare och se hur ni blir mer självsäkra för varje övningstillfälle vi har tillsammans. Om 3,5 månader tar jag min examen, i och med det även en masterexamen, eftersom jag var galen nog att plugga dubbelt förra året. Studielivet blir vad man gör det till. Vill man göra det till 4,5 tråkiga år med enbart plugg, så kan man göra det. Men man kan också göra det till 4,5 år fulla av minnen. Välj det sistnämnda! Engagera er, gå på sittningar och pubar, och välj aktivt att träffa och lära känna folk – för vem vet, dessa människor kanske blir era vänner för livet.
Här kommer lite tips och råd som kanske hjälper er längs vägen:
1) Det största rådet ni kommer få av mig är nog det tråkigaste: DET LÖSER SIG! Det gör det alltid. Men om jag skulle ge ett annat tips som enligt er hade varit “användbart”, skulle jag säga att effektivisera plugget! Försök att hitta genvägar för att göra något snabbare samtidigt som ni lär er materialet. Hitta det som funkar för just dig! Var heller inte rädd för att byta studieteknik mellan terminer, för alla kurser är olika, man behöver plugga på olika sätt för dem.
2) En annan viktig sak är att sätta upp delmål. Stora tentaområden eller långa kursböcker kan kännas överväldigande, så dela upp materialet i mindre delar och fokusera på att
uppnå dessa mål steg för steg. Detta gör det också lättare att känna tillfredsställelse när du bockar av delmål, vilket ökar motivationen.
3) Planera din tid väl och var realistisk. Att plugga effektivt innebär inte nödvändigtvis att spendera flest timmar i biblioteket; det handlar om att ha en konkret plan. Använd verktyg som kalenderappar eller planeringssystem för att strukturera dina studier, men var flexibel om något oväntat händer. Glöm inte heller att ta pauser! Studier visar att man lär sig bäst i block om 25-50 minuter med korta pauser emellan, så kallad pomodoro-teknik.
4) Var inte rädd för att testa olika metoder som att skriva anteckningar för hand, spela in dig själv när du förklarar ett rättsområde högt, eller träna på att skriva tentasvar. Att använda sig av olika tekniker kan hjälpa till att hålla studierna intressanta och göra det lättare att hitta vad som fungerar bäst för dig. För vissa funkar det bäst att skapa mindmaps, medan andra föredrar detaljerade sammanfattningar. Kombinera gärna flera metoder så att du stimulerar både läs- och hörselminnet.
5) Ett annat tips är att försöka förklara materialet för någon annan. Om du kan förklara ett svårt ämne på ett sätt så att någon utanför juristprogrammet förstår, har du verkligen förstått materialet själv.1 Det kallas ofta lärarens metod, och det är ett otroligt effektivt sätt att befästa kunskap. Har du ingen att förklara för? Förklara högt för dig själv, eller skriv ner en förklaring som om du skulle lära ut det till någon annan.
6) Sist men inte minst: var inte rädd för att be om hjälp! Om det är något du inte förstår, tveka inte att fråga en klasskamrat, en lärare eller en äldre student. Ibland kan en enkel fråga reda ut ett stort missförstånd. Och glöm inte vikten av att plugga tillsammans. Att diskutera och argumentera för olika rättsliga lösningar med andra hjälper dig att se saker ur olika perspektiv och ofta får man höra tankegångar som man själv inte hade tänkt på.
Och glöm inte att fira dina framgångar, stora som små! Varje avklarat kapitel, seminarium eller delmål är ett steg närmare ditt mål – och det förtjänar att firas!
Jag håller tummarna för varenda en av er! Ha kul och lycka till!
1 Här var det t.ex. min stackars mamma som fick höra allt om alla rättsområden jag läste!
TEXT SELMA HAMID, VICE PROJEKTLEDARE FÖR JURISTMÄSSAN 2024
För många studenter vid Örebro universitet är Juristmässan inte bara ett av årets mest betydelsefulla evenemang – det är en port till framtida karriärmöjligheter. Mässan ger studenter en ovärderlig chans att träffa potentiella arbetsgivare och få insikter om olika karriärvägar, medan de knyter kontakter som kan öppna dörrar för framtiden. Efter över två decennier av framgångsrikt genomförda mässor har evenemanget vuxit till att bli en central del av studentlivet för både jurist- och rättsvetarstudenter.
MÄSSANS HISTORIK
Juristmässan har varit en årlig tradition vid Örebro universitet i 24 år. Intressant nog anordnades de första mässsorna av rättsvetarstudenter långt innan juristprogrammet etablerades. När rättsvetarprogrammet startade 1992, fanns ett tydligt behov av en plattform där studenter kunde möta potentiella arbetsgivare. Detta resulterade i den första upplagan av Juristmässan år 2000. Det dröjde dock till 2005 innan juristprogrammet blev en del av universitetet, och sedan dess har juriststudenterna tagit över en stor del av ansvaret för mässans organisering och genomförande. Under åren har mässan genomgått flera förändringar för att möta ökade krav och ett växande antal utställare. År 2017 blev det uppenbart att Forumhuset inte längre kunde rymma alla utställare och besökare, vilket ledde till att mässan flyttades till Novahuset, där den har anordnats sedan dess. En betydande utveckling var när mässan övergick till ett digitalt format under pandemin. Trots de tekniska utmaningar skapade arrangörerna en imponerande plattform för virtuell interaktion, vilket gjorde att mässan kunde fortgå trots pandemin.
Inför mässdagen görs en hel del förberedelser för att garantera studenterna en tillfredsställande och lärorik upplevelse. Projektledaren och vice projektledaren har det yttersta ansvaret för mässans genomförande. De fungerar som den centrala stöttepelaren för ledningsgruppen och dess arbetsgrupper. Deras roll är att leda och övervaka alla aspekter av mässan, se till att alla delar fungerar harmoniskt tillsammans och att eventuella problem löses smidigt och snabbt. Förkvällsgruppen arrangerar förkvällarna inför mässan, varav deras främsta ansvar är att hitta intressanta föreläsare inom den juridiska branschen. För att mässdagen ska bli så lyckad som möjligt har utställningsgruppen lagt ned flera månaders arbete på att samla in anmälningar från utställare och organisera deras placering i mässlokalen. Deras noggranna planering bidrar till att skapa en strukturerad och effektiv upplevelse för både utställare och besökare, och gör mässan till en smidigt genomförd helhet.
För att säkerställa att studenterna faktiskt vet om och lockas till mässan, har PR-ansvarige arbetat intensivt med att sprida budskapet. Genom sociala medier och klassbesök har ansvarige skapat uppmärksamhet och väckt intresse. Samtidigt som PR-ansvarige har marknadsfört mässan, har eventgruppen planerat aktiviteterna som förhöjer upplevelsen under själva mässdagen. De har arrangerat event och kontaktsamtal. Tack vare deras insats handlar mässan inte bara om att samla visitkort, utan om att skapa långvariga kontakter och möjligheter för framtiden.
För att mässdagen ska flyta på utan praktiska hinder har logistikansvariga stått för den tekniska och fysiska strukturen av mässan. De ser till att montrar sätts upp korrekt,
att utrymmen för event och samtal fördelats effektivt och att alla tekniska krav är tillgodosedda. När mässan avslutas, övergår kvällen i en mer högtidlig ton tack vare bankettgruppen. De har planerat den traditionsenliga banketten på Club 700 på Conventum med en elegant trerättersmiddag och underhållning. Vilket ger mässan ett värdigt och festligt avslut.
Förkvällarna, som arrangeras dagarna före själva mässan, ger både studenter och aktörer en chans att mingla och nätverka i en mer informell och avspänd miljö. Dessa kvällar bjuder på inspirerande föreläsningar, tävlingar och mat. På mässdagen samlas ett flertal utställare i Novahuset för att presentera sina verksamheter och karriärmöjligheter för studenterna. Denna dag är en möjlighet för studenter att knyta verkliga kontakter och få en inblick i framtida arbetsmöjligheter inom olika juridiska områden. Studenterna möts av representanter från bland annat advokatbyråer, domstolar, organisationer och myndigheter för att diskutera potentiella karriärvägar.
På själva mässdagen hålls det även event, där syftet är att ge studenterna en chans att komma närmare arbetslivet och få en djupare förståelse för olika aktörer inom juridikens värld. Eventen är till för att stärka kontakten mellan studenter och potentiella arbetsgivare, samtidigt som de erbjuder en plattform för att ställa frågor, lära sig mer om branschen och bygga viktiga relationer inför framtida karriärer.
Under mässdagen finns det också möjlighet för studenter att boka in sig på kontaktsamtal med utställarna. Dessa individuella samtal ger studenterna en mer personlig och fokuserad chans att diskutera sina framtidsplaner med arbetsgivare och ställa specifika frågor om exempelvis rekrytering, praktikplatser och karriärvägar. Kontaktsamtalen är ett av mässans mest populära inslag, och de ger både studenter och utställare möjlighet till ett mer fördjupat och individuellt samtal än vad som kan erbjudas i den livliga mässmiljön.
Efter mässans avslutas allt med den traditionsenliga banketten, en av mässans mest uppskattade höjdpunkter. På kvällen den 19 november samlas studenter och utställare på Club 700 för att fira mässans framgångar. Kvällen börjar med en elegant trerättersmiddag, där både mat och underhållning håller hög klass. Under middagen hålls tal av utvalda gäster, och medaljer delas ut för att uppmärksamma de insatser som gjorts inför förberedelserna för Juristmässan. När middagen är över förvandlas lokalen till ett dansgolv, där studenterna får chansen att släppa loss och fira kvällen tillsammans med sina nyfunna kontakter.
SVAMPEN
Om ni inte redan besökt svampen är detta verkligen att rekommendera! Svampens historia är verkligen unik. År 1961 slutfördes byggnationen av Örebros nya vattentorn som vid tidpunkten var en av Sveriges största vattentorn. Sedan dess har Svampen genomgått flera renoveringar för att idag vara ett känt turistmål med café, restaurang och en fantastisk utsikt 58 meter över marken.
På Svampens restaurang kan du njuta av en trevlig buffé med varierande rätter varje vecka. Varje vecka består menyn av olika rätter med kött, fisk och vegetariskt alternativ, det finns alltså något för de allra flesta. Dessutom finns det alltid ett salladsbord, soppa, kaffe, te och kakor. Restaurangens svampsoppa med hembakat bröd är verkligen att rekommendera, särskilt för att värma sig nu i höstkylan!
Efter en god måltid finns det möjlighet att gå ett varv utanför restaurangen för att ta del av den vackra utsikten över Örebro. Längst utsiktsplatsen finns markeringar över andra populära platser som är möjliga att se från tornet. Efter besöket på Svampen rekommenderas även att ta sig till Örebro Bangolfklubb som ligger i närheten för att köra en runda minigolf.
ÖREBRO SALUHALL
Örebro Saluhall är ett modernt matalternativ i centrala Örebro där man kan uppleva en blandning av lokala råvaror och internationella smaker. Saluhallen erbjuder en inbjudande atmosfär, där dofterna av nybakat bröd och delikatesser fångar ens uppmärksamhet. Här kan du njuta av en lunch eller middag på någon av de trevliga restaurangerna. Utbudet är varierat och menyn förändras efter säsong, vilket gör att det alltid finns något nytt att upptäcka. Oavsett om du är ute efter endast kaffe, en middag eller bara vill strosa runt bland diskarna, är Örebro Saluhall ett måste.
HEMMA HOS ADAM
Under vintern 2023 öppnade restaurangen “Hemma hos Adam” på Köpmangatan 3 i Örebro. Precis som namnet antyder förmedlar restaurangen en hemtrevlig känsla med tända ljus, fina tavlor och husmanskost. “Hemma hos Adam” är därför en utmärkt plats för en trevlig stund med familj och vänner, och inte minst ett mysigt ställe för en dejt. Personalen är trevlig och välkomnar sina besökare på ett mycket bra sätt genom att alltid göra sitt bästa för att alla ska få plats för att avnjuta en god måltid. Maten är prisvärd och förhållandevis enkel med en touch av det lilla extra. Menyn består av en mängd olika rätter, personligen rekommenderar jag rätten “Linguine rödräka” som är en härlig pasta med skaldjurssås och fantastiska räkor. Menyn är i övrigt väl genomtänkt och restaurangen tar även hänsyn till säsongen och välkomnar hösten med bland annat svamptoast och kola & pecannötspaj. Vill ni äta god mat i en trevlig miljö bör ni alltså besöka “Hemma hos Adam”!
SÅ MYCKET MER
Beläget på järntorget med utsikt mot Svartån hittar du en nyöppnad restaurang med hembakat fika, brunch, pastarätter och smårätter! Vi rekommenderar deras frasiga amerikanska pannkakor.
ETT LITET EXTRA TIPS
om du vill för första gången äta riktig sushi och kan tänka dig spendera lite mer för en riktig smakupplevelse måste du testa Hachi – Örebros bästa sushi.
En cykeltur eller kort biltur bort, i den norra delen av Oset och Rynningeviken, hittar du Stora Hjorttorps gård! Om du, som jag, uppskattar att ta sig ut i naturen från stadens buller – har du hittat rätt.
Med en meny som inspireras av årstidens råvaror kan du njuta av allt från fika, brunch till lunch! Vi rekommenderar Ladans skagentoast. Nu under höstens fredagar har de även räk & mussel frossa för 295 kr.
Setterwalls är en av Sveriges ledande affärsjuridiska fullservicebyråer med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi erbjuder dig mer än bara ett jobb – hos oss får du unika utvecklingsmöjligheter och spännande utmaningar som ger dig förutsättningar att gå så långt du vill. Vi ser fram emot att ses på Juristmässan, Instagram och Linkedin.
Välkommen till oss!
Är du sugen på att utforska Örebros vackra natur och samtidigt unna dig en riktigt god lunch? Då är “Naturens hus Restaurang och Café” the place to be! Beläget mellan Oset och Rynningevikens naturreservat på Oljevägen 15, hittar du denna pärla där natur och matglädje möts.
Ta en fika eller sippa på ett glas vin efter maten? Inga problem - det går att göra fram till 17.00 alla dagar i veckan!
Passa på innan den förlamande kylan är här att smaska på maten, som för övrigt är lagad från grunden med kärlek och hållbara råvaror, på terrassen där du kan sitta och njuta av utsikten. Det är en smakupplevelse som är lika bra för smaklökarna som för samvetet och själen. Så ta en promenad i naturen, hitta lugnet och njut av en lunch!
Är du en kaffeentusiast? Då kan du inte missa att besöka Arne på Järntorgsgatan 9. Här finns det kaffe från alla världens hörn, du behöver alltså inte ta dig längre än så för att uppleva en smakresa jorden runt. När du kliver in på Arnes och möts av den minimalistiska vita inredningen, stengolvet och de stora krukorna med monstera-växten är det som att plötsligt hamna på en plats med varmare breddgrader. Och maten? Waow! På menyn hittar du bland annat egg benedict, en krämig chiapudding och en färgglad fruktsallad. Släpp allt, ta dig till Arnes och låt både kaffe och brunch ta dig på en resa långt bort!
Det är skillnad på pizza och pizza – är du ute efter en krispig, smakrik och vedugnseldad napolitansk pizza? Då är det Fatcuz du ska besöka!
Om du letar efter en äkta napolitansk pizzaupplevelse, behöver du inte gå längre än till Järntorget i centrala Örebro. Denna charmiga restaurang kombinerar tunna pizzabottnar med krispiga kanter, fyllda av smaker och direkt från vedugnen. Oavsett om du föredrar en simpel margarita, en tryffelsalami eller en bresaola chévre så finns här något för alla – även för veganer och glutenintoleranter. Servicen är snabb och på några minuter har du en rykande färsk pizza framför dig, raka vägen från vedugnen!
Ett år innan jag föddes bildades det en förening inom verksamheten för kårsektionen Sobra, denna föreningen kom att heta Juridiska Föreningen. Året efter kom jag till världen och jag kom att heta Mehdi. Föreningen skapades av ett gäng rättsvetare, jag skapades av mina föräldrar. När jag var fem år adderades det ett program till de program som erbjöds vid Örebro universitet, nämligen juristprogrammet. När jag var åtta år så blev föreningen fristående från Örebro studentkår. När jag var 20 år började jag läsa rättsvetenskap och blev därmed medlem i JF. Under mina första två terminer satt jag i näringslivsutskottet och mogenska rådet, därefter sökte jag mig till styrelsen och rollen som utbildningsansvarig för det rättsvetenskapliga programmet. Året därefter satt jag återigen i styrelsen, men då hade jag bytt program till juristprogrammet och jag satt som näringslivsansvarig. Vidare har jag suttit i valberedningen och numera sitter jag i ledningsgruppen för Juristmässan 2024. Man kan lugnt konstatera att jag har gjort det mesta inom föreningen och att jag samlat på mig en del erfarenheter men också fått en unik insyn i verksamheten.
Vi alla har hört ordspråket ”no money, no funny” och i studentföreningarnas värld stämmer detta till stor del. Alla studentföreningar som är aktiva och erbjuder sina studenter något typ av värde i dess medlemskap behöver hitta en finansieringsmodell som är hållbar. Att finansiera en studentförening kan göras på olika sätt. Man skulle kunna ha en ”sugardaddy” i form av Europarådet som öser in pengar i systemet eller be om statliga bidrag som oftast är villkorade ändamål som inte är relevanta för föreningen men som föreningen har att förhålla sig till. Eller så skulle man kunna få in sponsring från affärsjuridiska byråer som gärna spenderar pengar för att nå ut till juriststudenter. Förenat med finansieringen är oftast krav och önskemål som den finansierande parten har. I JF:s fall vill byråerna oftast att studenterna innehar en Juristexamen (juris kandidatexamen även kallat jur. kand.) när de väl ska söka en anställning på byråerna. Få samarbetspartners anställer även de med en rättsvetenskaplig kandidat, dock brukar det vara förenat med kravet om att de läst skatterätt eller annat lämpligt för den byrån. Detta lämnar oss med det faktum att varje näringslivsaktivitet vi har som är riktat mot juriststudenter är en vinstaffär, där motsvarande för rättsvetarstudenter inte brukar generera JF lika mycket eller några pengar alls. Ett tydligt exempel är Juristmässan som omsätter väldigt mycket pengar och är JF:s huvudinkomstkälla där motsvarande – Rättsvetardagen – bara kostar JF pengar. Anledningen till det är att Rättsvetardagen inte har utställare som betalar för att ställa ut. Det här är dock i grund och botten inte en kostnadsfråga. Dels för att utgifterna för rättsvetar-aktiviteter på det stora hela inte är stora (utan syftet här är att belysa grundproblematiken som är kopplad till finansieringen av föreningen och att kunna möta rättsvetarnas behov). Dels är det inte en kostnadsfråga då problemet är större än så.
Det stora problemet med JF:s tafatta försök att tillfredsställa rättsvetarnas behov har varit JF:s historiska syn på rättsvetarna och deras program. Jag personligen har erfarit JF:s välmenande men likväl nedsättande sätt att se på mig som rättsvetare när jag deltog på näringslivsaktiviteter och någon associate från någon byrå kliade sig på huvudet när jag talade om vad för program jag läste. Jag har personligen varit där och ”slagits” för rättsvetarnas hjärtefrågor och jag har personligen varit med och bidragit till den synen på rättsvetarna som en grupp som ska ”räddas” på något sätt. Rättsvetenskapliga programmet är ett fantastiskt program som ger fantastiska möjligheter för den som har planer och vill jobba med juridiska frågor brett och internationellt. Felaktigt vore att klumpa ihop detta akademiska kandidatprogram med ett inrutat yrkesprogram,som juristprogrammet är. Att studenterna på dessa två program har gemensamma intressen är inget nytt, skillnaden är dock tydligare på arbetsmarknaden. Att karriärvalen ser annorlunda ut programmen emellan är således naturligt. Givetvis kan man som förening göra försök att förena dessa två program så som andra föreningar gör, men då innebär det också att man inte kan få in lika mycket sponsring genom samarbeten med befintliga samarbetspartners och istället bör det sökas finansiering på andra håll.
Det är dags att erkänna för sig själv, som förening, att man helhjärtat försökt men misslyckats. Våra misslyckanden speglar sig på bland annat rättsvetarnas låga deltagande främst på våra näringslivsaktiviteter men också i föreningens större aktiviteter och event så som balen exempelvis. Förklaringsmodellerna är många men jag tror att det till stor del beror på att rättsvetarna inte känner sig inkluderad i föreningen på samma sätt som juristerna. Jag har varit där och känt mig exkluderad, jag har vänner som har känt sig exkluderade och jag har talat med många andra som delat vår känsla. Lösningen i detta fall är inte att satsa ytterligare tiotusentals på projekt som liknar Rättsvetardagen för att få en b-version av Juristmässan. Lösningen tror jag är att erkänna för sig själv att man försökt helhjärtat, misslyckats och att man överlåter uppgiften till andra föreningar som är mer lämpade och rustade. Här finns också möjligheter att återuppta diplomatiska relationer för att göra denna övergång så smidig och snygg som möjligt.
Så grattis till 25 år kära förening! I dig fann jag ett hem och vänner för livet. Du kommer alltid att vara den stora delen av mitt studentliv och universitetstid. Man brukar säga att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän man når 25-årsålder och nu är det även dags för dig att ta de mogna och rationella besluten.
TEXT OLIVER NYQVIST
Det började i England 1760. En våg som sakta spred sig över landet. Men den stannade inte där. Som en tsunami svepte den över Engelska kanalen och in över Europa. Frankrike och Belgien var först att falla, sen Tyskland och Tjeckien. Till den höga Norden kom de första vattenmassorna i mitten av 1800-talet och vid början av 1900-talet låg också Sverige under vatten. Vågen - den industriella revolutionen - var här för att stanna.
1 Glavå Mats, Hansson Mikael, Arbetsrätt, uppl., 5, s. 23.
Genom den industriella revolutionen lades också det som skulle bli grunden för den svenska modellen. År 1864 infördes nämligen näringsfrihetsförordningen i Sverige. Det innebar att i princip vem som helst, man som kvinna, rik som fattig, fick starta och driva företag och det är här den svenska modellen har sin början. I och med näringsfrihetsförordningen gick det nämligen inte längre att förhindra att arbetarna organiserade sig i fackföreningar. Arbetarna var, precis som vem som helst, fria att starta och driva föreningar. Reformen har beskrivits som “strejkfrihetens genombrott”.1
Det dröjde inte länge innan den första strejken ägde rum. 1869 skedde en strejk bland Sveriges murare, den så kallade ”murarstrejken”. Strejken blev lyckad och ledde till att murarna bildade en facklig organisation och skapade det första kollektivavtalet.2 En ny våg hade börjat i Sverige och precis som med den industriella revolutionen gick den inte att stoppa. Mot slutet av 1800-talet började fackliga organisationer och kollektivavtal bli allt vanligare. Som en naturlig följd av det bildade fackföreningarna, år 1898, Landsorganisationen (LO). 1902 grundade arbetsgivarna Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). En ny epok hade börjat.
I början av 1900-talet rådde det kaos på den svenska arbetsmarknaden. Fackföreningarna (facken) strejkade och arbetsgivarna svarade med lockout. Precis som namnet antyder innebär det att arbetstagarna blev utestängda från sina arbetsplatser, något som gällde även efter det att strejken tagit slut. För att kunna enas och hitta en gemensam väg framåt gick LO och SAF med på att teckna ett avtal. Detta skedde i december 1906 och kom att kallas för decemberkompromissen.3 I avtalet erkände fackföreningarna arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, samt att fritt avskeda och anställa arbetare. Fackföreningarna var inte nöjda med avtalet men under hot av lockout hade de inget annat val än att gå med på det.
Men det dröjde inte länge innan facken blev starkare och arbetsgivarna blev tvungna att gå med på ett nytt avtal. Saltsjöbadsavtalet tecknades den 20 december 1938 och ligger än idag till grund för hela den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen. Anledningen till att både arbetsgivare och fackföreningar gick med på att skriva ett nytt avtal var den osäkerhet som rådde inom politiken. Ingen av parterna kände sig säkra på vilka lagar som skulle stiftas för arbetsmarknaden och ingen ville ta risken att få en försämrad ställning.
I och med avtalet avtog intresset för lagstiftning på arbetsmarknaden. Ända fram till 1970-talet, höll sig politikerna, med några undantag,4 borta från arbetsmarknaden. Istället lät man arbetsmarknadens parter själva förhandla och komma fram till hur det skulle fungera. Och det är det som är grunden för den svenska modellen.
Vad är då den svenska modellen egentligen? Den svenska modellen innebär att politikerna håller sig borta från arbetsmarknaden.
2 ibid.
3 ibid s. 24.
Istället får arbetsgivarföreningar och fackföreningar själva bestämma vad som ska gälla på arbetsmarknaden. Detta sker främst genom kollektivavtal som förhandlas, både centralt och lokalt.5 Modellen har, enligt mig själv, både för- och nackdelar. Fördelarna är framförallt flexibiliteten. Det går inte att stifta en lag som fungerar i alla situationer. Genom att istället låta varje bransch avtala om egna kollektivavtal kan de vara mycket flexibla och bättre passa in i den specifika branschen. Lagstiftarna fokuserar på det generella och låter kollektivavtalen sköta detaljerna. I Sverige har vi till exempel ingen minimilön, även om EU nu stiftat lag om just det. Självklart finns det också nackdelar. När ett kollektivavtal ska omförhandlas händer det inte sällan att förhandlingarna kör fast. Flygbolaget SAS har ett flertal gånger haft stora problem med strejker just på grund av det.
Det har nu gått 85 år sedan Saltsjöbadsavtalet skrevs. Under den tiden har den svenska modellen genomgått stora förändringar även om den i allra högsta grad lever vidare, något som Elon Musk surt fått uppleva. När Tesla vägrade att teckna kollektivavtal i Sverige bestämde sig IF Metall att ta ut alla sina medlemmar på fabrikerna i strejk. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023 och ännu finns det inget slut i sikte. 6
Samtidigt finns det mörka moln på himlen. Efter att Sverige gått med i EU måste vi rätta oss efter de lagar som EU med jämna mellanrum lägger fram. Tidigare i artikeln nämnde vi minimilöner. Trots att Sverige fått ett undantag från lagen på grund av våra kollektivavtal ger lagen EU möjligheten att i framtiden fatta beslut i tvister gällande lön även på den svenska arbetsmarknaden.7 Sverige har också blivit tvungen att anpassa sig efter EU:s minimigräns för dygnsvila, något som drabbat många som jobbat inom till exempel räddningstjänsten.8
Det var nog ingen i 1800-talets Sverige som kunnat gissa hur villkoren för arbetarna skulle se ut, bara 100 år senare. En arbetarrörelse som organiserade sig själva och som utan någon lagstiftning eller politik krävde bättre villkor - och lyckades. Hur de tillsammans skulle få den svenska modellen, med fack och kollektivavtal att växa fram, och hur den skulle bli en förebild för länder över hela världen. De arbetare som för över 100 år sedan påbörjade processen är sedan länge döda men utan att bli för filosofisk kan man ändå hoppas. Hoppas att de någonstans kan se vad deras slit lett fram till och känna en stolthet.
En stolthet över den svenska modellen.
4 Exempel: semesterlagstiftning 1938, 45, 51 och 63, arbetsskyddsområdet 1949 och förhandlingsrättsreform inom offentlig sektor 1965.
5 www.komumunal.se/kollektivavtal.
6 www.Ifmetall.se/aktuellt/tesla.
7 Linder, Martin, Ny lag om minimilöner i EU - varför är det ett hot mot löner i Sverige?.
8 Kommunalarbetaren, Brandmän i protest mot skärpta regler om dygnsvila: ”Lämna oss ifred”, 2023/04/11.
Alla som har sett serien Suits vet att seriens karaktärer struttar omkring i sina tredelade kostymer. Det enda som är konstant i serien är klädseln. Serien är ju till och med uppkallad efter det klädesplagg karaktärerna svassar runt i. Är verkligen advokater så ytliga att deras främsta attribut är deras kläder?
De flesta skulle antagligen säga att kläder bara är yta. Men titta på Justitia, rättvisans gudinna, iförd en enkel vit klänning. Blygsam och anspråkslös – försedd med ögonbindel som symboliserar allas likhet inför lagen – objektivitetsprincipen.
Kläder och mode ger uttryck för status och är ett verktyg för att förmedla trovärdighet, oskuld och auktoritet. Det går att illustrera dessa tre substantiv med tre olika plagg som den
Juridikens relation till kläder och mode
fortsatta framställningen kommer att utgå ifrån. Men först och främst: Hur ska man klä sig i rätten? Kan man möjligtvis komma i full spidermandräkt?1
Det har tidigare funnits ett uniformsförbud men som senare ansågs vara oförenligt med yttrandefriheten.2 Så länge du inte gör dig skyldig till förargelseväckande beteende3, kanske genom att inte ta på dig några kläder alls, är det helt fritt fram att sätta på dig vilka kläder du vill. Så på med strykjärnet och ta fram din finaste spidermandräkt. Men om du är tilltalad för rån kanske inte en moderiktig mask, en sådan där rosa rundstickad rånarluva med tre hål, är det bästa stilvalet.
Den konservativa blusen
Man behöver inte vara ett geni för att förstå att en yrkeschaufför åtalad för vårdslöshet i trafik inte bör bära sin
1 Som någon frågat på Lawline, https://lawline.se/answers/hur-far-man-kla-sig-i-ratten.
2 Se RH 1997:47.
3 16 kap. 16 § BrB.
uniform under huvudförhandlingen. I rättens ögon blir uniformen en stor neonskylt som lyser ”skyldig”. Om denne däremot ska vittna eller kallas som sakkunnig kan istället uniformen vara förtroendeingivande.4
När bankrånaren Patty Hearst ställdes inför rätta år 1976 bar hon kläder som var för stora för henne. En taktik för att skapa en bild av ett offer och ett oskyldigt barn.5 När 17-åriga Amy Fisher dömdes för mordet på hennes älskares fru; sa advokaten Harry Munzinger, i en kommentar till Los Angeles Times, “I would have put her in a French schoolgirl dress with a big collar, a dark color, ribbon in her hair, no makeup”.6 I nämnda fall användes en viss taktik där förövaren genom kläder förvandlas till ett offer och i förlängningen oskyldig.
Idag finns en ny strategi som fokuserar på enkelhet och att inte framhäva kvinnlighet eller skönhet. Casey Anthony, åtalad för mordet på sin tvååriga dotter, var klädd i enkla tröjor och button-down skjortor.7 Taktiken är att inte låta överdriven oskuld täcka det klandervärda personen är anklagad för och istället låta rätten rikta fokus på bevisningen.
På en livsstilsblogg riktad mot kvinnor står det i en artikel om hur man ska klä sig inför ett skilsmässoärende att “även den mest formella uniformen kan bli ett manifest av kvinnlighet”.8 Finns det anledning till att klä sig olika beroende på måltypen? Gynnas man som kvinna av att framhäva sin kvinnlighet i ett vårdnadsmål? Skulle verkligen en domstol som dömer på objektiva grunder påverkas av parternas kläder? Antagligen handlar det i detta fall bara om allmänna modetrender som smugit sig in i rättssalen och är helt irrelevant för juridiken i fråga.
Den korta kjolen
Det är ingen nyhet att kläder har en nära koppling till könsroller, men även i rätten finns stora skillnader mellan synen på kvinnors och mäns kläder. Kvinnors kläder – i synnerhet vid sexualbrott – kan ifrågasättas och användas för att insinuera delaktighet eller skuld, s.k. victim blaming. En skuldbeläggning av offret som oftare förekommer vid sexualbrott. Då kan offrets klädsel vid tillfället av exempelvis våldtäkten framhållas som en del i en rättfärdigande försvarslinje.
Kriminalreportern Katarina Wennstam bevakade ett stort antal våldtäktsmål där det fanns en sak gemensamt – frågor om vad för kläder kvinnorna bar vid den påstådda våldtäkten.9 I rättsfall har domare visat medlidande med gärningsmannen på grund av att kvinnan haft ‘sexuellt provokativa kläder’ och kvinnorna blir i dessa fall betraktade som medskyldiga.10
Domarkappan
I rätten är det, inte bara för domare utan även åklagare och advokater, underförstått att vårdad klädsel gäller.11 Föreställ dig att det skulle sitta en domare i rätten iklädd kattformade svarta solglasögon och gråa mjukisbyxor.
Kan domarkappor vara någonting? Senast 2012 lades det fram en motion12 i riksdagen om att införa domarkappor.13 Motiveringen bakom förslaget var att domarkappan skulle markera domarens uppgift och betona lagens objektivitet och opartiskhet. Men vem vet, i framtiden kommer det kanske finnas domare med Gucci-kepsar och Adidas träningsbyxor som dömer ut tioåriga fängelsestraff till 15 åringar.
Advokater å sin sida bär kostym för att skapa en enhetlighet och neutral framtoning. Kostymen blir ett verktyg för att signalera auktoritet och kompetens.
Den allmänna slutstatsen som går att dra är att det i de flesta fall handlar om att minimera risken för distraktion. Oavsett vem du är handlar det om att klädseln ska gå så obemärkt förbi som möjligt och att uppfylla de förväntningar som finns på dig. Kläderna ska inte dra uppmärksamhet från sakfrågan.
Mode som ytliga företeelser i samtiden bör inte dömas ut alltför hårt. Kläder är av högst angelägenhet för samhällsutvecklingen.
Titta bara på rättvisan själv, Justitia, iförd en enkel vit klänning. Blygsam och anspråkslös. Och viktigast av allt, hon bär ögonbindel – för rättvisan är blind. Men om nu rättvisan är blind, varför spelar ändå kläder så stor roll.
Kanske är ögonbindeln sliten och trasig. Eller så är den av spets.
4 Viktigt att notera detta trots att Sverige saknar jurysystem till skillnad från USA och andra common law-länder.
5 https://www.elle.com/culture/career-politics/news/a34734/courtroom-chic/.
6 Heiman, Andrea, The Picture of Innocence?, Los Angeles Times, 1993-04-04.
7 www.elle.com/culture/career-politics/news/a34734/courtroom-chic/.
8 https://kvinnans-varld.se/mode/hur-klar-man-sig-infor-ett-skilsmassoarende-i-domstol/.
9 Naesgård, Emilie, Sexuellt våld och kvinnors klädsel. Examensarbete i Sociologi kandidat, Luleå tekniska universitet. 2017.
10 Se Wennstam, Flickan och skulden.
11 https://www.domarbloggen.se/hur-klar-sig-domare-i-svenska-domstolar/.
12 2012/13:Ju372.
13 Av SD:s egna sångare David Lång.
Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR
Tveka inte! Skicka in din ansökan med CV och ett kort personligt brev till primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se
Bli en del av den nya redaktionen för Prima Facie 2025! Är du intresserad?
Sista ansökningsdag är 1/12
primafacie@jforebro.se primafacie@jforebro.se