HUVUDSAMARBETSPARTNER
SAMARBETSPARTNERS
Kontor
Dag Hammarskjölds
Väg 9 752 37
Besöksadress
Övre Slottsgatan 3 753 11
Kontakt redaktion@jf-uppsala.se www.jf-uppsala-se
Ansvarig utgivare Frida Ågstrand kommunikation@jf-uppsala.se
I DETTA NUMMER JUL§TÄMNING
REDAKTIONEN
LEDARE
PRESIDIET HAR ORDET
INTERVJU MED TALMANNEN UTBILDNINGSFRONTEN
JULENS FYRA VIKTIGASTE LAGAR
FAMILJEN OCH JULEN - JURIDIK ELLER EJ?
EN STUDENT UNDER VINTERHALVÅRET
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅTAL
JULKLAPPSTIPS
MATVOKATEN
JF MÖTER FÖRENINGEN STADGA
4 s. 6
8 s. 10
7 s. 16
20
24
28
32
35
36
AMELIE
Ett nyårslöfte du inte
TOTTIE MATOUSEK
Chefredaktör
T6, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla? Inte bingewatcha favoritserier :)
EMMA DAHLSTRÖM
Biträdande Chefredaktör
T3, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla? Hitta en work-life-self balance.
AMANDA LUNDMARK
Skribent
T5, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla?
Att använda telefonen mindre.
TAGE FRANZÉN
Skribent
T3, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla?
Sluta snacka så mycket på seminarierna…
SAGA HAMMARSTRÖM
Skribent
T5, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla?
Börja snacka mycket på seminarierna…
kommer att hålla?
CASSANDRA KLEVENVALL
Layoutansvarig
T4, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla? Att gå upp tidigare på morgonen!
SARA WALLIN JOHANSEN
Biträdande Layoutansvarig
T3, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla? Sluta doomscrolla…
ELLIOT NORBERG
Skribent
T5, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla? Börja med seminarium tidigare!
ANNA KUTTENKEULER
Skribent
T2, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla?
Vissa tror inte på tomten, jag tror inte på nyårslöften.
KAJSA IWARSSON
Skribent
T4, Juristprogrammet
Ett nyårslöfte du inte kommer att hålla? Att hålla mina nyårslöften :(
Tsitt slut, men nystarten är redan runt hörnet. Det nya
året påminner oss om att nya vanor är möjliga – och att nya mål faktiskt går att nå! Men mitt i denna smygande nyårskänsla återstår först det kanske mest efterlängtade av allt: julen och allt det underbara som hör till.
Detta nummers tema är – som namnet antyder – JUL§TÄMNING. Ordvitsen till trots är inga stämningsansökningar på gång; bara massor av julkänsla. Hur många brott går egentligen att hitta i
stans bästa julfika? Det – och mycket mer – får du ta del av i detta nummer!
Min resa i Press Judicata började som skribent, fortsatte som biträdande och ledde till slut fram i rollen som chefredaktör. Från allra första början har det varit både roligt och givande att få vara en del av verksamheten. Nu är det dags att lämna över pennan till vår blivande chefredaktör, Emma Dahlström – och jag är helt säker på att hon kommer göra ett fantastiskt jobb.
AMELIE TOTTIE MATOUSEK Chefredaktör
Kära medlemmar!
Visst känns det som att hösten bara försvann?
I skrivande stund sitter jag på tåget påväg till Göteborg med mina kollegor i presidiet och utanför vårt fönster ligger snö och frost på marken. Visserligen ganska lite och det lär försvinna i solen – men oavsett, snön är ändå här. Vi är i alla fall på väg till Göteborg för möte med JURO och för att gå på JF Göteborgs årsbal! JURO står för Juridikstuderandes Riksorganisation och är en nationell samarbetsorganisation där vi driver studentfackliga och utbildningspolitiska frågor tillsammans med de juridiska föreningarna från de sju lärosäten där juristexamina utfärdas.
Vi har nu haft vårt kontor i det nya kårhuset i lite mer än en månad och jag är otroligt taggad på att öppna upp det för alla medlemmar. Eftersom det snart är dags för vinterstämman så håller valberedningen intervjuer med alla som sökt poster och det har varit väldigt kul att se deras reaktioner när de får se hur stort och fint huset är. Innan vi kan öppna är det dock lite som behöver fixas. Vi bygger två barer, rustar upp köket, byter ett golv och river en vägg, med mera.
Nytt kårhus, snö på marken och en vinterstämma som närmar sig. Vad innebär detta för presidiet? Jo, en stämma på hösten innebär att ungefär hälften av alla ämbetsmän byts ut, bland annat vice ordförande. Jag och Filippa har fått äran att arbeta tillsammans med Bitanya under ett halvt verksamhetsår men nu är det dags för henne att lämna över stafettpinnen till någon annan. Mig och Filippa blir ni däremot inte av med, eftersom våra poster löper från sommar till sommar.
Kalle Eryd Ordförande
Juridiska föreningen i Uppsala
Hej kära läsare!
Vi brukar alltid skriva “det händer mycket på utbildningsfronten”, men det känns som att det aldrig varit just så här mycket tidigare. Här kommer två av många saker vi bevakar och jobbar med.
Översyn av juristprogrammet
2022 genomfördes en översyn av juristprogrammet här i Uppsala och sen dess har en arbetsgrupp på fakulteten skrivit en rapport om översynen med förslag på förbättringar. I arbetsgruppen har bland annat prodekan för utbildningen och studierektor suttit med, men även sittande ordförande för JF och en tidigare ordförande. Rapporten har nu precis skrivits klart och presenterats för fakultetsnämnden!
Den innehåller många bra förslag och förbättringsmöjligheter som vi tror kommer minska den höga arbetsbelastningen på både studenter och lärare, men de kommer även förbättra samordningen mellan terminerna. Förslagen är så pass omfattande att om de genomförs kommer det vara den största reformen av juristprogrammet sedan 1992 då man började med problembaserad seminarieundervisning.
Minskad undervisningstid
På grund av att ekonomin på institutionen är ganska pressad så har prefekten beslutat att sätta en ganska strikt tidsram på lektorstimmarna för alla grundterminer på juristprogrammet. Detta är något som måste göras och ni som studenter kommer att märka det redan nästa termin genom färre seminarier och PM.
Att antalet seminarier minskar går dock hand i hand med vad som föreslås i rapporten jag skrev om innan. Tanken med att ha färre seminarier bygger på att studenterna då kommer få mer tid att förbereda sig inför seminarierna och vi kommer att få mer tid till återhämtning. Vi håller en god kontakt med kursföreståndarna för att få till ett så bra upplägg som möjligt, men eftersom det måste genomföras redan nästa termin kan det bli lite rörigt i början.
Kalle Eryd Ordförande
Juridiska föreningen i Uppsala
Looking for a law firm with a competitive culture? KEEP LOOKING.
Cederquist är en värderingsstyrd advokatbyrå med 170 medarbetare som alla ingår i samma lag och arbetar mot samma mål. Vi tror på samarbete och innovation och drar nytta av varandras kompetenser för att säkerställa högsta kvalitet i vår rådgivning och en företagskultur som präglas av vassa förmågor - inte vassa armbågar.
Alltid steget före. cederquist.se
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
INTERVJU MED TALMANNEN
Han har Sveriges högsta valbara ämbete, i rang över statsministern men under kungen. Han tar emot statschefer och representanter från hela världen och leder hjärtat i svensk demokrati. Han fick en plats i historieböckerna när han ledde den längsta regeringsbildningen i Sveriges historia 2018, men även för kakorna han bjöd på under talmansrundorna. Trots sitt hektiska schema, fick jag möjlighet att intervjuatalmanAndreasNorlénomjuridiken, riksdagen och julen.
Kan du berätta om din juridiska bakgrund och karriär?
Jag avlade magisterexamen i affärsjuridik vid Linköpings universitet. Sedan var jag doktorand vid Linköpings universitet och skrev en doktorsavhandling som heter “Oskälighet och 36 § avtalslagen” – en riktig kioskvältare. Efter det arbetade jag en kortare tid som programansvarig för de affärsjuridiska programmen vid universitetet innan jag blev invald i riksdagen 2006. Under den tiden kompletterade jag och läste in en traditionell juristexamen vid Stockholms universitet, då jag funderade på domarbanan. Men sedan 2006 har jag arbetat i riksdagen och istället för rättstillämpare har jag varit lagstiftare. Det är också i någon mening en del av en juridisk karriär att vara med och stifta de lagar som sedan ska tillämpas.
Har du fått användning av juridiken som riksdagsledamot och talman?
Ja, definitivt! Man kan vara en utmärkt riksdagsledamot och talman utan att ha läst juridik. Vi har skickliga tjänstemän i utskottskanslier och
kammarkanslier som kan bistå med juridisk sakkunskap. Men för mig har det varit en fördel att vara van vid att läsa juridiskt källmaterial och lagtext, då det är något vi jobbar mycket med i riksdagen.
Jag började riksdagsbanan i civilutskottet, som bland annat jobbar med civilrättslig lagstiftning. Jag önskade att få hamna där, då min avhandling handlade om civilrätt, och jag tänkte att jag hade kortast startsträcka där. Efter ett par år fick jag frågan om att byta till konstitutionsutskottet, alltså att arbeta med konstitutionell rätt och granskningen av regeringen. Det är ett rättsområde jag varit väldigt intresserad av ända sedan jag började med politiken, så det passade mig väldigt bra. Jag tycker jag har haft stor nytta av vanan att ta del av juridiskt källmaterial på många sätt, samt haft nytta av den juridiska arbetsmetoden. Det handlar om att lära sig analysera problem, ställa upp argument för och emot, väga dem mot varandra och komma fram till en välmotiverad slutsats. Den arbetsmetoden har jag använt många gånger även i det politiska arbetet.
Tar du hjälp av jurister som talman trots dina egna juridiska kunskaper?
Ja, jag har till mitt stöd en riksdagsförvaltning med olika enheter som stödjer mig i olika delar av mitt arbete. Kammarkansliet arbetar till exempel med processerna som rör just kammaren. Det kan handla om frågor rörande tillämpningen av riksdagsordningen. Om det är frågor som behöver avgöras får jag underlag från dem som stöd för mina beslut. Vi har också verksjurister, en juridisk enhet som stöder mig, riksdagsdirektören och riksdagsstyrelsen med juridiska råd och analyser vid myndighetsledningsfrågor. Även utskottskanslierna har många jurister, som i första hand finns för att stödja utskotten. Sen har även jag nytta av att konsultera dem i specifika frågor, inte minst konstitutionsutskottets medarbetare.
Det verkar finnas många juristtjänster i riksdagen, har du tips på hur man kan få jobb som jurist i riksdagen?
Jag skulle säga att det första är att göra iakttagelsen du gjorde, att det finns många juristtjänster i riskdagsförvaltnignen, både på utskottskanslierna, juridiska enheten, kammarkansliet och kanske på andra håll också. Vanligtvis är min bild att man som student och ung jurist är väldigt fokuserad på regeringskansliet och departementskarriärer,
det vill säga departement som ett led i en klassisk juristkarriär. När jag möter jurister i olika sammanhang brukar jag alltid slå ett slag för riksdagsförvaltningen som är en väldigt intressant arbetsplats för jurister, där man verkligen är i hjärtat av svensk demokrati och i hjärtat av lagstiftningsprocessen.
Vilken inriktning man ska ha för att vara särskilt lämpad som jurist vid riksdagen skulle jag säga är att ha en inriktning mer mot offentlig rätt än privaträtt. Men riksdagen bereder lagstiftning inom alla områden, därav behöver utskottskanslierna jurister som kan olika rättsområden utifrån utskottens beredningsområden.
Det finns alltså många positioner och många vägar till dem?
Ja, sen finns det sammantaget många fler juristtjänster i regeringskansliet än i riksdagsförvaltningen. Regeringskansliet har 4000 anställda inräknat utlandsmyndigheterna. Riskdagsförvaltningen har 700 anställda. Det blir såklart fler juristtjänster på justitiedepartementet och de andra departementen. Det finns dock ett antal juristtjänster i riksdagen som jag uppfattar bjuder på många intressanta arbetsuppgifter för en jurist.
Foto: Andriy Oliynyk - Unsplash
Du är välkänd som talman delvis på grund av den långa regeringsbildningen 2018. Finns det skäl att se över hur processen kring regeringsbildningen ser ut, och hur kan man undvika att det händer nästa år? Vems ansvar är det att det inte tar så lång tid igen?
Efter den långa regeringsbildningen 2018/2019 ställde jag frågan till gruppledarna om det fanns önskemål om en översyn av reglerna, men det fanns inte stöd i partierna för det. Alla gjorde bedömningen att enbart för att en regeringsbildning tar lång tid, är det inte tillräckligt för att göra en översyn av grundlagens regler om regeringsbildningen. Där måste man ha tålamod och lite lugn och besinning när man jobbar med grundlagsfrågor.
"Man ska inte rusa iväg och börja ändra grundlagarna enbart för att man haft en besvärlig regeringsbildning."
Jag delar själv den bedömningen.
Det gjordes också på mitt initiativ en statsvetenskaplig analys av regeringsbildningen. Riksbankens jubileumsfond finansierade analysen, och den resulterade i en bok som heter “134 dagar”, det vill säga så lång tid regeringsbildningen tog. Boken är en statsvetenskaplig analys av regeringsbildningen. Författarna drar vissa slutsatser gällande varför det tog så lång tid. Utan att gå in för mycket i detalj kan man säga att det var speciella omständigheter 2018 som bidrog till de låsningar som gjorde att processen tog väldigt lång tid. Jag tänker att partierna har fått med sig erfarenheter inför nästa regeringsbildning. Det är dock omöjligt att förutse hur den kommer utspela sig. Det beror helt på valresultatet och de slutsatser partierna drar av det.
Kanske en ännu viktigare fråga: om du skulle bli omvald som talman, vad blir det för fika till talmansrundorna nästa gång?
Jag har varit noga med att säga att jag är väldigt fokuserad på att vara riksdagens talman här och nu, vad nästa riksdag väljer för talman ligger i framtiden. Men det är ju så att det är en tvåveckorsperiod mellan valet och att en nyvald riksdag samlas. Beroende på valresultatet kan det börja föras diskussioner redan då, det vet man inte, men det är möjligt. Om jag skulle servera något vid sådana samtal skulle det nog ändå bli tomater, det var det jag bjöd på vid regeringsbildningen 2022. Jag tyckte att kakor var väldigt mycket 2018, så jag valde att introducera tomater, som jag och min fru odlar mycket i vår trädgård hemma i Norrköping. Så att jag tror att det kommer bli tomater isåfall som huvudförtäring.
Har du några jultraditioner hemma som du vill dela med dig av?
Vi brukar fira en ganska lugn jul med familjen. Vardagen är ganska intensiv och då är det skönt att landa hemma i lugn och ro och fira jul. Vi har en nioårig son som på flera sätt förstås står i fokus under julfirandet. Det är kanske inte så revolutionerande som tradition, men att fira i lugn och ro med familjen skulle jag säga.
Jobbmöjligheter inom riksdagsförvaltningen, användningen av den juridiska metoden utanför juridiken och tankar kring regeringsbildningen 2018 är några saker som jag tar med mig från intervjun.Menkanskefrämsttarjagmed mig att karriärvägen inte alltid varit satt i sten. Affärsjuridisk examen i Linköping, klassisk juristexamen i Stockholm, en doktorsavhandling och funderingar kringdomarbanan.AndreasNorlénvisar att man inte behöver ha sin karriärbana utstakad under plugget för att lyckas.
ELLIOT NORBERG Skribent
Thrive with us
At KPMG, you will be able to take responsibility from day one, and develop into who you want to be over time. Gain in-depth insights with the talented colleagues in your team and create new opportunities together. Because how you grow matters.
We are currently hiring for spring 2026. Find our open positions and internships at kpmg.se/career
Gizem, Cyber Security
Powered by challenges.
Juriststudent och redo för nästa steg? På Delphi väntar spännande möjligheter, utvecklande utmaningar och kollegor som stöttar din resa – från dag ett. Läs mer om en karriär hos oss på delphi.se
JULENS FYRA VIKTIGASTE LAGAR
Det har nog inte undgått någon att julen står för dörren. I dessa tider kryllar internet av tips av alla tänkbara slag:
”Så bakar du saftiga saffransbullar!”
”Julklappstips till bonussyskonet du aldrig träffat!”
”8 knep för den ultimata julstämningen!” – und so weiter.
Därför känns det bara rimligt att även jag bidrar med några råd. Här kommer, enligt mig, de fyra viktigaste lagarna att ha koll på inför julhelgerna. Trevlig läsning!
1. Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler
Det är mellandagsrea. Istället för att tentaplugga står du i en butik, omgiven av tusen röda prislappar medan Mariah Carey dånar ur högtalarna. Svetten rinner längs tinningen och du orkar inte ens dubbelkolla storleken på tröjan innan du går raka vägen till kassan. Väl hemma inser du att det blev fel storlek. Tyvärr är det så att när det gäller öppet köp och bytesrätt får företagen själva sätta reglerna och många väljer att ta bort dem under rean.
Mitt hetaste tips? Handla online istället. Tack vare lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler har du som konsument alltid minst fjorton dagars ångerrätt, oavsett om det är rea eller inte.
2. Konsumenttjänstlagen (1958:716)
DU passar på att gå ut och klubba med gamla vänner nu när du är hemma, trots att inträdet motsvarar ett nationsmedlemskap. Eftersom det är istid ute lämnar du in din dyrbara dunjacka i klubbens bemannade garderob. När kvällen börjar lida mot sitt slut och du ska hämta ut den visar det sig att personalen… tappat bort den. De rycker lite förlåtande på axlarna och pekar mot en skylt där det står att de friskriver sig från allt ansvar.
Men var inte orolig! Konsumenttjänstlagen gäller nämligen i det här fallet eftersom klubben tillhandahåller en tjänst när de förvarar din jacka i garderoben. Och när en näringsidkare utför en tjänst följer ett ansvar som de inte kan friskriva sig ifrån. Att jackan är borta kan ses som ett fel i tjänsten, vilket gör klubben ersättningsskyldig för jackan.
Och till dig som älskar flödesscheman = 1 § 3 § 9 § 31 §
Din familj har bestämt sig för att köra julklappsleken i år igen. Du är less på att köpa trisslotter, Akademibokhandelns ”måste” eller mini MIG som alla andra jular. I år får du däremot en genial idé – varför inte slå till med årets nyhet, Herrljungas alkoholhaltiga julmust!
Men så slår det dig. Din kusin som är 19 ska vara med i leken och inget sabbar julstämningen så snabbt som ett lagbrott över ett paketspel. Enligt 3 kap. 9 § alkohollagen är det olagligt att ge alkoholdrycker som gåva till den som inte fyllt 20 år. Det betyder att du kan glömma varianten på 4,5 % som säljs på Systembolaget. Däremot kommer den 2,2 % att finnas i vanliga livsmedelsbutiker, och den är helt laglig att ge som julklapp till alla som fyllt 18. På så vis kan du säkerställa att både lagstiftningen och jultraditionen efterlevs.
Om jag ändå nämner alkohol i juletider är det på sin plats att också påminna om gränsen för rattfylleri. I Sverige går den vid 0.2 promille och regleras i 4 § brottsbalken. Det är omöjligt att exakt veta sin egen promillehalt, men Systembolaget beskriver 0.2 promille som ett tillstånd där man känner sig glad och pigg samtidigt som ens självkritik, reaktions- och precisionsförmåga minskar.
Det är inte ovanligt att man tror att en jullunch eller ett glöggmingel ”hinner gå ur kroppen” innan det är dags att köra bil på kvällen. Vissa kanske till och med hittar en kalkylator online för ens alkoholförbränning som säger att det är grönt ljus. Mitt och Systembolagets tips är dock att inte försöka räkna ut om du kan köra eftersom det kan skapa en falsk trygghet.
Har du druckit? Låt bilen stå och ta bussen. Eller gör som jag – övertala en familjemedlem att skjutsa dig och kalla det kvalitétstid.
ANNA KUTTENKEULER Skribent
3. Alkohollagen (2010:1622)
4. Brottsbalken (1962:700)
Redo för ledningsgruppen?
Vi tror på att ge alla medarbetare möjlighet att växa i sitt yrke, påverka i sitt arbete och utrymme att vara sig själva. Därför låter vi en nyanställd sitta med vid varje ledningsgruppsmöte.
Som en symbol för att få ta plats runt bordet tog vi fram en specialtillverkad stol.
The Seat.
Vem är du och hur vill du utvecklas?
Starta din karriär på vinge.se/karriar
vinge.se
Alva Thörn
Biträdande jurist och advokat
Sikta högre.
Vi söker dig som vill mer. Som ser detaljerna ingen annan ser och som alltid höjer ribban för dig själv och andra.
Hos oss på Setterwalls möts höga ambitioner och stark gemenskap. Här förväntar vi oss att du tänker nytt, arbetar hårt och tar ansvar från dag ett. I gengäld får du jobba sida vid sida med några av Sveriges bästa jurister, dyka rakt in i tunga klientuppdrag och ges möjlighet att forma svenskt näringsliv.
Redo för nästa utmaning? Kom hit och forma framtidens juridik med oss.
Läs mer och ansök via setterwalls.se/karriar
SETTER WALLS
FAMILJEN OCH JULEN –JURIDIK ELLER EJ?
Juridiken springer och flåsar, och verkar aldrig vilja stanna upp. Den förändras och växer som en snöboll nedför sluttande snöbacke. Den springer och springer, blir aldrig trött, behöver inte vila och får aldrig andnöd, där den springer och flåsar längs rättvisans osäkra marker
Men nu är det strax jul, och måste inte alla ta en paus ibland? Till och med juridiken måste väl emellanåt göra sina välförtjänade avbrott? Är då inte just juletiden en ypperlig tid för juristerna att backa undan ett tag för juletidens framfart? Att låta praxis övergå till presentöppningar, traditionsprincipen till jultradition och minimiregler till mintchoklad?
Jo, så gör vi. När den högtid närmar sig som kanske allra mest väcker tanke om värme, gemenskap och familj har jag gått och intervjuat en professor särskilt inriktad på ämnet familjerätt: Anna Singer, juridiska fakultetens dekan, författare till bland annat T3:s kursbok för barn- och arvsrätt, kommentar till föräldrabalken (Norstedts) och mycket mer. En gråmulen torsdagsmorgon cyklar jag genom ett frostbitet Uppsala, på väg till hennes kontor. Väl framme vid Riddartorget blir jag insläppt till den stora labyrinten av professorsrum som öppnar sig längs väggarna. Håkan Andersson... Laila Zackariasson... Joel Samuelsson, och så slutligen Anna Singer. Jag stiger in, och som vanligt är det några särskilt intressanta frågor som pirrar i min hals, då jag sitter på stolen framför henne: Vad är den juridiska familjen, men framför allt, vad är det egentligen som familjerätten skyddar i den svenska rättsordningen?!
Anna Singer
Julen är väl en högtid som för många påminner en om gemenskap, generositet men särskilt familj. Ordet familj är viktigt för alla, men särskilt för familjerättare som du själv. Är familj ett juridiskt ord?
Nej, det är det faktiskt inte. Ordet används inte i lagen, vilket är bra, eftersom man själv definierar sin familjekrets. Man får själv bestämma vem som ingår i ens familj, vem som man firar jul med.
Skyddas familjen av Sveriges rättsordning då? Vilka är det som skyddas?
Ja, man brukar säga att familjerätten har som ett av sina syften att främja familjestabiliteten. I Sverige har detta valts att göras i formen av samboende och äktenskap. Ett bra exempel där familjen skyddas är reglerna om betänketid innan äktenskapsskillnad; att man ska tänka sig för innan man väljer att bryta upp det som är ens familj. Skyddsregler
för familjens stabilitet kan även hittas i exekutionsrätten, t.ex. benificiumreglerna som innebär att man inte får utmäta vissa saker som är nödvändiga för familjen. Även barnen har såklart en särskilt skyddsvärd ställning.
På julen är det ju ovanligt att be folk om julklappar; tvärtom brukar man överraskas av andra med dem. Men nu kommer jag att bryta det mönstret och fråga dig om en (visdoms) present. Har du något råd eller visdoms-
ord för de studenter som har det svårt med den juridiska metoden, och undrar hur man ”gör juridik”?
Ja: Det kan inte nog understrykas att en jurist alltid måste fråga sig: Vadärdetsomfrågasegentligen?
Vilken fråga är det vi ska lösa här? Nästa fråga blir att hitta rätt regler för frågan för att sedan fråga sig: Vad vet vi om dessa regler? Passar ens dessa regler på situationen?
Familjerätten har dock vissa frågor som blir särskilt svåra, eftersom verkligheten hela tiden överträffar lagarna: Man blir ju kär i någon, och vill ha barn tillsammans! Sådana livshändelser tänker man inte över ur ett rationellt, juridiskt perspektiv. Den svåra frågan för familjerätten är alltså hur vi kan hitta lösningar med de regler som finns, lösningar som kan accepteras av den verklighet som råder.
Ett problem är dock att familjerättens regelsystem inte alltid är väl avpassat för de situationer som uppstår. Exempelvis om föräldrarna tycker olika om vad som är barnets bästa, eller om modern i ett ogift föräldrapar inte vill gå med på att fastställa fadern som just fader.
Jaha, har fäder dragit nitlotten inom familjerätten? Behöver familjerätten ändras på något sätt?
Hmm, nitlotten vet jag inte, men fäder har en kämpigare position. Att exempelvis en ogift pappa
inte automatiskt får vårdnadsansvar tycker jag definitivt borde ändras. Vårdnadsansvaret borde följa med föräldraskapet, istället för hur det ser ut idag. Jag tycker också att lagstiftaren borde fundera på om släktskap ska vara avgörande för föräldrarättslig status; i min värld är föräldraskap någonting mer än genetiskt släktskap, och man kanske inte ska kunna slängas ut från sitt föräldraskap efter tio år som de facto förälder.
Och om Högsta domstolen skulle överraska dig med en julklapp inlindad i prejudikat, hur skulle den se ut nu till vintern?
Det finns ett avgörande från i somras, vari man fastställde en död donator som far till ett barn. Problemet var att donatorn var avliden när barnet blev till. Då kan man fråga sig om en avliden person ska kunna få rättslig status som förälder, och vad som ska gälla där.
Har du någonting annat du vill få med till juriststudenterna som håller på med familjerätten?
Familjerätt är kul! Alla känner ju till den verklighet som reglerna fungerar inom, regler som har omedelbar betydelse för våra liv. Det familjerättsliga regelverket formar hur vi ser på familjerelationer. Många väljer till exempel att göra DNA-test för att ta reda på var deras fäder kommer ifrån, för att få reda på deras genetiska relationer.
”Men jag tycker att ens riktiga pappa är den som tar med en på fotbollsträning, den som gör frukost åt en på morgonen.”
Torgny Håstad
Efter mitt samtal med Singer – och väl ute på mina journalistiska strapatser – tar jag tillfället i akt och hälsar på Torgny Håstad ett stenkast bort. För de juriststudenter som inte kommit till tredje terminen eller annars bott under en sten, är Håstad f.d. justitieråd och professor med särskild inriktning på sakrätt. För de flesta studenter är han författaren till de där svåra civilrättsböckerna på T2 och T3. Nu, ett ögonblick senare, sitter jag i hans vardagsrum eller snarare vad som borde kallas ett bibliotek: bokryggarna täcker den gamla väggen, hyllorna sträcker sig mot taket och i mitten av rummet sitter Håstad i sin gamlasoffa, då jag ställer frågan:
Du har hållit på länge med juridik. Om mina uppgifter stämmer, var du justitieråd i Högsta domstolen i 13 år. Hur var din tid där?
Tiden var 13 år. Skillnaden mot att arbeta som professor är inte så stor när man tänker på vad det är man sysslar med. Den stora skillnaden är att det finns revisionssekreterare i HD som säger vad man behöver läsa. De lägger en pappersbinge på ens skrivbord onsdag morgon, och alltså behöver man inte göra allt letande själv.
Men idag finns det väl AI som gör allt det du pratar om?
Nja, AI ska man nog inte lita på när det gäller juridik. AI:s rättsfallssammanfattningar är ofta fullständigt fel och missar oftast poängen totalt. Men det
är väl inte så konstigt att denna AI (eller ”Automatiska Idioten” som han kallar den) ofta får fel; den fullproppas bara med andras tänkande utan något att ha något kritiskt tänkande däremellan. AI är en hjälp att samla material, men mer än så kan man inte ta den för. Som domare i HD är skillnaden alltså att man har denna utmärkta forskningsassistent – revisionssekreteraren – som dessutom kan tänka själv!
Högsta domstolen har mycket arbete och ett stort ansvar. Behövde du någonsin sitta och skriva domskäl på julafton, andra högtider eller helger?
Nja, visserligen skrev jag många skiljaktiga meningar och arbetade inte sällan lika mycket som referenten i målen. Jag har svårt att svälja domsmotiveringar
som är för svepande eller oprecisa. Men julafton vet jag inte... juridiken för mig är väl året runt. Vissa problem tar ju dygn i sträck att lösa. Då arbetar man tills sent på kvällen eller natten, sover några timmar och stiger upp igen för att fundera vidare.
Juridik upplevs inte sällan av icke-jurister som en seriös syssla som inte bjuder på mycket värme för de som jobbar med det. Håller du med om det?
Nej, det kan jag inte hålla med om. Jag har alltid haft ett stort intresse för det enskilda fallet och rättvisa som sådant. Det är pinsamt när rättsordningen kommer fram till tokiga saker.
"Det ska bli rätt.”
Men hur var stämningen bland kollegorna när du arbetade i HD? Ger justitieråden t.ex. julklappar till varandra?
Stämningen alltså... ja, de kanske uppskattade renodlade lagspelare mer än mig och såg mig kanske därför som besvärlig. Som sagt var jag ofta minoritet, men om jag klagade på ett domskäl var det svårt för majoriteten att ”glida förbi” kritiken; de tvingas att bemöta dissensen. Det är den viktigaste funktionen med skiljaktiga meningar, som är tillåtna i vissa länder men inte i andra.
Nu byter jag ämne: Du har skrivit en omfattande rättsvetenskaplig bok i sak-rätt för T3-orna att läsa. För studenterna som har läst civilrättsterminerna är det välkänt att lösöre, förslagsvis
Njulpresenter, måste traderas för att borgenärsskydd ska erhållas. Nu under juletiderna ger människor klappar till varandra hejvilt, men säg mig: Kan de julklappar som personer jag bor med har gett mig på julafton utmätas för deras skulder, bara för att rådigheten inte har avskurits? Hur är det rättvist?
Ja, jo... rådigheten måste ju avskäras. Kanske om givaren är en stark vuxen och mottagaren ett svagt barn, haha! Om tagaren inte tar klappen med sig till pojk- eller flickrummet kan ju givaren fortfarande plocka tillbaka den, och då är gåvan inte fullbordad. Scenariot påminner om ett gammalt fall, Den Klinckowströmska sekretären. Det gäller väl att inte lämna fina julklappar i det allmänna utrymmet, t.ex.
vardagsrummet, men istället ta med sig exempelvis sin nya hockeyklubba och lägga den under sängen på pojkrummet. På så vis får man till den nödvändiga positionsförändringen.
Du studerade själv till jurist i Uppsala på 1960-talet och fick leva i samma tid som juridiska namn såsom Axel Adlercreutz och Folke Schmidt. Minns du den tiden väl? Har du något finaste vinterminne från tiden som student i Uppsala?
Ja, jag började hösten -62. Under studietiden undervisade jag, var amanuens i straff- och processrätt och ägnade fritiden åt att spela bordtennis på elitnivå. Jag deltog i Studentsportardagarna flera år, vi vann till och med för Juridicum en gång, i fotboll. Det var en tid med några roliga episoder.
ej, så den flåsar, denna juridik! Visserligen har jag fått många svar från två begåvade professorer, men fortfarande intalar jag mig: Var är alla dessa rätta frågor? Var är alla rätta svar? Singer och Håstad har läst och läst, återigen läst, och så lite till. De vet nog hur man hittar svaren till de mycket komplicerade problem som gömmer sig i Sveriges lagar. De drivs av textens massor och frågorna i tusentals.
Så flåsar och springer denna juridik längs böckernas ändlösa rader. Juridiken blir aldrig trött och behöver aldrig vila. Men nu är det strax jul, och måste inte alla ta en paus ibland? Tjocka snöflingor faller sakta ned mot mitt fönster, utanför Sturegatan i Uppsala.
TAGE FRANZÉN Skribent
En student under vinterhalvåret
En decembermorgon i mitt kära Uppsala ringer väckarklockan för ännu ett seminarium på Trädgårdsgatan. Jag har gjort mina seminarieuppgifter så många gånger förr, men just nu av en särskild anledning känns vägen till seminariesalen extra tung. Sängen håller fast mig som ett varmt moln och genom gardinernas tunna tyg anar jag bara ett kompakt vintermörker. Mörkret ligger som ett täcke över akademikernas stad och en betongvägg mellan mig och beslutet att faktiskt gå upp reser sig framför mig. Först när klockan ringer för tredje gången lyckas jag låta fötterna nudda det iskalla trägolvet i min studentlägenhet.
Kylan omringar mig från varje hörn, och jag försöker intala mig själv att våren snart återvänder och att vintern inte är riktigt så hemsk som den känns i just denna sekund.
Med en varm kopp kaffe mellan händerna ser jag snöflingorna dansa utanför fönstret och hur frosten lagt sig över bilarna. Kaffet sprider sig genom kroppen som en liten löpeld av värme. Då plingar mobilen till och basgruppen skriver på Messenger och undrar om vi, som vanligt, ses på Munken för morgonens möte. Jag kastar en blick på klockan och inser att det är dags att gå. Med en sista suck åt kylan jag snart ska möta
ställer jag koppen i diskhon. I hallen drar jag på mig den extra tjocka vinterjackan och mössan, inte utan att kasta en längtansfull blick mot sängen. Ute möts jag av den bitande luften och med andetag som blir till små moln fortsätter jag mot ännu ett seminarium i min älskade stad.
Men trots Sveriges ökända vinter finns det ändå något pirrigt i att vara student när julledigheten närmar sig. Som min morgonrutin tydligt avslöjar är jag ingen morgonperson, men under dagens gång kan jag ändå känna en liten stolthet över att ännu ett år snart är avklarat. Kylan påminner mig om att året har gjort sitt, och att man alltid har valet: att lämna något i 2025 och istället se fram emot 2026. December får mig också att tänka på hur långt jag faktiskt kommit i studierna. Litteraturen, som i augusti kändes som ett enda stort frågetecken, har långsamt börjat klarna och mitt i mörkret väcks en sorts förväntan. En förväntan på vad nästa år ska bära med sig.
Decembermånad innebär dessutom ett efterlängtat miljöombyte. Resväskan står redan i hallen, redo att fyllas med tentaplugget som ska följa med hem över julledigheten. Och även om det nästan är skrattretande att kalla mellandagarna “ledig tid”, finns det ändå en särskild längtan efter att få planera studierna helt själv utan föreläsningar och seminarier som styr dagarna. När jag går igenom böckerna innan de packas ner i väskan slår det mig hur mycket som faktiskt hänt under terminen. En hel höst på Uppsalas juristprogram är avklarad. Kanske var terminen inte så farlig som den kändes under den första introföreläsningen i Universitetshuset. Kanske kan jag till och med se tillbaka och minnas hur kort höstterminen egentligen är och hur roligt jag faktiskt haft.
Kanske är Uppsala lika vackert på vintern som på sommaren, även om morgnarna ibland känns omöjliga i detta vinterland. Och hur allting, på något sätt, alltid löser sig i slutändan.
KAJSA IWARSSON Skribent
Be the best you.
We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Become the best version of yourself!
utvecklas med oss
Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR
Vill du addera praktisk erfarenhet till dina juridikstudier? Mannheimer Swartling Training Programme riktar sig till dig som under våren 2026 läser termin tre till och med sex på juristprogrammet. Ansökan öppnar den 1 januari 2026.
Kalle Anka och hans vänner önskar
God Jul och Gott Nytt Åtal!
Nu när det snart vankas juletider finns det vissa årligt återkommande debatter som är svåra att undgå. I blåsvädret hittar vi bland annat det enda TV-programmet som fortfarande endast går linjärt, varför klockan tre på julafton är helig i många hem runt om i landet. Diskussionen kring “Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” drivs framför allt av traditionsvurmande julfirare och lämnas utan vidare kommentar här. En sak som vi alla däremot borde vara överens om är den krypande känslan i kroppen som når en när man hör någon säga “Hö hö, en sån där färg skulle man ha” i samband med att en av tomtenissarna i programmets tomteverkstad målar ett schackbräde rutigt i ett enda penseldrag. Det är tyvärr inte brottsligt att dra dåliga pappaskämt, men brottsliga gärningar finns det däremot gott om i TVprogrammet i sig. Nedan presenterar jag därför en icke-uttömmande, men i någon mån kronologiskt rangordnad, lista över några av de brottsliga gärningar som Kalle med följe begår i “Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.
Tomtens verkstad – arbetsmiljöbrott enligt 3:10 BrB
I Tomtens verkstad sliter nissarna för att hinna tillverka och packa ner leksakerna till alla barn i tid. Jultomten vill förmodligen bara väl, men i den stressiga miljön finns flera riskkällor och en påtaglig fara för olyckor. Det flyger leksaker i projektilhastighet, och vid det löpande bandet står nissarna, i total avsaknad av skyddsutrustning, helt exponerade för dessa risker. Sågmaskinerna, som är långt mer avancerade än den som varenda träslöjdslärare i lågstadiet använde den gången då de råkade såga av ett finger, används i tomteverkstan utan några som helst skyddsåtgärder. Mot bakgrund av detta kan alltså konstateras att Jultomten framkallar fara för annan enligt 3:9 brottsbalken (1962:700) (BrB) genom att han av grov oaktsamhet åsidosätter vad som ålegat honom i enlighet med kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet vilka följer av 2 kap. arbetsmiljölagen (1997:1160) till förebyggande av ohälsa eller olycksfall. Därför uppfyller han gärningsbeskrivningen för arbetsmiljöbrott enligt 3:10 BrB.
Kalle Anka i Djungeln – djurplågeri enligt 16:13 BrB
I scenen där Kalle Anka beger sig ut i djungeln på en fågelskådnings-expedition möter han en, milt beskrivet, irriterande fågel som gör allt i sin makt för att förstöra Kalles försök till att fotografera exotiska fåglar. Vid första anblick vill man kanske lagföra den kacklande fågeln. Detta skulle vara möjligt om vi beaktar fågeln som jämlik Kalle Anka i egenskap av fysisk person. För att följa logiken i Disneys berättelser får vi dock förutsätta att Kalle handlar i egenskap av en fysisk person precis som många av hans andra djurvänner, medan det får anses mer lämpligt att tillskriva andra djur i berättelserna just en djur-roll. Den omständighet att fågeln i djungeln trots allt skulle kunna vara föremål för fågelskådning talar för att den ska placeras i den senare kategorin. I så fall är det Kalle Anka som i sin hämndaktion i slutet av scenen, där han på ett brutalt sätt försöker döda fågeln i fråga, kan göra sig skyldig till djurplågeri enligt 16:13 BrB.
Askungen – olaga frihetsberövande enligt 4:2 BrB
“Vad är väl en bal på slottet?” Det frågar sig Askungen samtidigt som hon sitter inlåst i sitt eget hem. Det är den elaka styvmodern som tvingar henne att arbeta och förbjuder henne att gå på balen. Genom detta agerande gör sig styvmodern skyldig till en otillåten handling i form av olaga frihetsberövande i 4:2 BrB. I brist på korrekt lagföring är det väl tur att sagan trots allt följer den klassiska “sedan levde de lyckliga i alla sina dagar"-modellen.
Musse Piggs husvagn – brott mot trafikbrottslagen (1951:649) (TBL)
Musse Pigg drar i en spak och helt plötsligt fälls den fridfulla campingplatsen ihop till en enda husvagn som förankras i en bil som sedanrullar ut från vagnen. Med på färden är, förutom Musse, både Kalle Anka och Långben. Under bilfärden är det snarare ett undantag att en trafikregel följs än tvärtom. Innan Långben helt överger ratten finns inte mycket uppsyn över vägen då han i stället passar på att bläddra i dagstidningen. När han senare helt har lämnat bilen och de inser att ingen kör kastar han sig bakomratten igen men råkar då koppla loss husvagnen som slungas ned för berget. Detta kan summeras som en överträdelse av de flesta paragrafer i TBL, men framför allt är det nog grov vårdslöshet i trafik, se 1 § 2 stycket TBL, som bör tillskrivas Långben. Med tanke på hans beteende i övrigt kan man också ifrågasätta om han verkligen varit nykter vid färden eller om han därutöver också gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § TBL.
Sammanfattningsvis bör det tas en paus från juridiken om man klockan tre på julafton slår sig ner i soffan för att kolla på Kalle Anka-klassikern – annars blir den heliga stunden inte roligare än så här. Med det sagt vill jag dock avsluta med att återigen inkludera traditionalisterna, för trots allt är inget så traditionsenligt som att se samma brott begås år efter år.
Från mig till er alla: God Jul!
SAGA HAMMARSTRÖM Skribent
Ses
vi i vår?
Snart öppnar ansökan till Lindahl Law School
Vill du fördjupa dig i affärsjuridiken tillsammans med några av branschens främsta jurister?
På Lindahl Law School får du både praktisk erfarenhet och möjlighet att bygga nätverk inför framtiden. Håll utkik i Lindahls kanaler – @advokatfirmanlindahl – ansökan öppnar snart. Kanske ses vi till våren?
lindahl.se/karriar
EN ADVOKATBYRÅ MED STÖRRE PERSPEKTIV
Din framtid inom affärsjuridik kan börja hos oss redan under din studietid
DLA Piper är en av världens största internationella advokatbyråer, med stark lokal närvaro. Tillsammans arbetar vi med några av världens mest spännande klienter och komplexa ärenden.
Anmäl dig till vårt studentnätverk DLA Piper Next-Gen Talents och håll dig uppdaterad om vad som händer hos oss. Vi ser fram emot att ha dig med! NEXT-GEN TALENTS
och vänner. Det absolut bästa med julen är enligt mig att få visa sin uppskattning genom att ge bort julklappar. Men låt oss vara ärliga, med ett CSNkonto som knappt räcker till kaffe är det inte alltid man kan briljera med storslagna julklappar. Därför har jag satt ihop en lista med julklappstips som inte spräcker budgeten, men som ändå känns lite personliga och genomtänkta.
Fotoalbum
Ett fotoalbum är både personligt och roligt. Skriv ut bilder själv för en budgetvariant, eller beställ ett färdigt online. Oavsett blir det en gåva som garanterat får mottagaren att le och minnas alla roliga stunder tillsammans.
Sällskapsspel
En present som funkar för alla, oavsett om det är till farmor eller kurskamraten som aldrig dyker upp på föreläsningar. Det finns spel för varje typ: strategen, skrattaren, den dåliga förloraren och den som alltid “råkar” fuska. Perfekt för att rädda vilken trött kväll som helst.
Self-care kit
En räddare i nöden! Släng ihop ett kit med ansiktsmask, handkräm, doftljus och annat mysigt. Det behöver inte vara lyxigt, bara tillräckligt för att kännas lite extra härligt. Och låt oss vara ärliga, killar som aldrig använt hudkräm förut förtjänar att få uppleva skillnaden.
Pluggtillbehör
Om du ska köpa en present till en annan student är det ju perfekt med saker till plugget. Man kan till exempel köpa anteckningsblock, pennor, flikar och överstrykningspennor. Det kanske låter som en tråkig julklapp, men jag hade i alla fall inte tackat nej till det.
Små saker till hemmet
Små saker till hemmet är alltid bra. Ljus, vaser, dekor eller små köksredskap – allt funkar! Och här kommer mitt bästa tips: lökhackaren. Det låter simpelt, men den som får den kommer att tacka dig varje gång de slipper lök-tårar och fingrar som luktar matlagning i två dygn.
Vuxenleksaker
Böcker
En bok är alltid ett säkert kort, oavsett om personen älskar att läsa eller bara vill tänka på något annat än kurslitteraturen. Träffar du rätt författare eller genre blir det garanterat uppskattat, och är du osäker funkar alltid en kokbok. Alla måste ju äta!
Vuxenleksaker är ju ändå årets julklapp – så varför inte köpa en målarbok, eller kanske ett Lego-set?
Skribent
AMANDA LUNDMARK
Matvokaten tipsar: Julfika hos Wilmas
Frallor, fika och varma drycker samsas på menyn i detta mysiga kafé i centrala Uppsala. På mindre än tio minuters promenad från såväl Ekonomikum som Gamla Torget erbjuder Wilmas en välbehövlig paus i vardagen som student.
Saffranssnurra: 35 kr
Varm choklad med grädde: 55 kr
→ Möjlighet att välja mellan ljus och mörk choklad!
→ Möjlighet att välja bort grädden (5 kr billigare)
Adress: Skolgatan 8, 753 11 Uppsala
AMELIE TOTTIE MATOUSEK Chefredaktör
JF MÖTER FÖRENINGEN
Julen. En tid för julklappar. En tid för mat och goda gärningar. Och framför allt, och enligt mig viktigast, en tid för gemenskap.
Denna känsla av gemenskap är något som inte bara infinner sig när marken färgats vit, utan har en förmåga att dyka upp på de mest oväntade ställen. Ett sällskap som trycker ihop sig i en enda hytt, i delade piroger och sånger, och i känslan av att höra ihop med människor långt hemifrån. Det var just där, på väg till Åbo, som jag insåg hur lätt gemenskapens värme kan följa med även över Östersjön.
Vi var tolv tappra JF-själar som klev på färjan mot Åbo med packningen full av allt nödvändigt: pass, sångbok, halloween-utklädnad och ett vagt uppmanande om att ta med ”allt annat ni behöver för att sova över.” Det var allt vi visste. Det och att vi skulle besöka vår nyfunna vänförening Stadga, Åbo Akademis förening för svenskspråkiga juriststudenter.
När vi klev av färjan insåg vi snabbt att Uppsala och Åbo är mer lika än man kan tro. En å, som man inte gärna badar i, delar staden och en domkyrka tornar upp sig mitt bland studenterna. Trots att vi lämnat Uppsala bakom oss kändes det märkligt nog som att komma hem igen.
Vi anlände tämligen trötta efter nattfärjan. Redan vid tröskeln till Stadgas kansli möttes vi av en otrolig vänlighet. De bjöd på välbehövligt kaffe, saft och bars och sedan fick vi en rundtur på studentcampuset. Jag kände mig lite extra hemma i deras Juridicum-byggnad, historiskt känd som Dahlströmska palatset, eller ännu hellre: Dahlströmin palatsi.
Vilka är då Stadga? Jo, Stadga är en betydligt mindre förening jämfört med Juridiska föreningen
med sina knappa 200 medlemmar (stadgeiter). Trots att föreningen är liten har de i stort sett alla delar som JF har, bara i mindre skala. De har allt från en studiebevakningsgrupp, evenemangsgrupp, sportansvariga och såklart också Stadgas medlemstidning Stadgaensium.
Det finns också några uppenbara skillnader. Här kommer några fun (och mindre fun) facts om Stadga och deras studentliv:
• Stadgeiterna får inte ha med lagboken på tentor.
• Det är oftast billigare att köpa mat på campus än att laga matlådor.
• De flesta jobb kräver att de talar både svenska och finska.
• Stadga har en maskot som heter Morran.
• De har en låt om Olof Palme i deras sångböcker som en gammal tradition.
• De gör flitigt exkursioner (JF-uppsala, snälla anamma!)
Ytterligare en studentkulturkrock fick upplevas under Halloween-sitzen (sittning i Uppsalatermer). Vi slog oss ner vid borden, smått nervösa, och fick snabbt höra kvällens regler. Mobilförbud. Handuppräckning vid toalettbesök. Endast tillåtet att hålla i sin dryck med sin icke-dominanta hand. Inför varje låt berättade konferenciererna en liten historia och när man visste vilken låt den ledde fram till skulle man ropa: Bingo! En låt hette bland annat Ubåten och den gick ungefär så här:
“Det kommer en ångbåt som säger chu chu, det kommer en ubåt som säger…” *häll dryck i i munnen och gurgla* . Låten fortsatte om och om igen.
FÖRENINGEN STADGA
När det var dags att skåla uppstod stor förvirring. Vi är vana vid en skålordning som börjar inom bordsparet, följt av andra chansen (personen bredvid) och sedan sista utvägen (personen mittemot). Här skulle vi istället skåla snett över bordet, först åt vänster och sedan åt höger. En fördel med den skålen är att man inte behöver fundera över vem som är ens bordsdam eller bordsherre. Vi var mer än villiga att anpassa oss till nya traditioner både när det gällde skålen och kvällens sista stopp. Om en kväll avslutas på Max i Uppsala, är Åbos motsvarighet Hesburger.
Utöver allt som redan nämnts blev vi bjudna på en intressant föreläsning av Markku Suksi om ”Olika regler i Finland och Sverige för automatiskt beslutsfattande” samt en föreläsning som hölls av Roschiers kontor i Finland med efterföljande lunch. En av kvällarna åt vi middag tillsammans (där pizzan var tämligen mycket starkare än min juridiska argumentation), följt av biljardmatcher på Aurabiljardi med varierande skicklighet hos spelarna.
Dagen för hemfärd tillbringades på Juridicum. Vi blev bjudna på brunch och rispiroger (rekommenderar starkt att testa dem med äggsmör), såg Shrek och spelade kort. Föreställ dig Jonteshäng Deluxe, men flyttat till Juridicums korridorer.
När vi skulle åka hem stötte vi på ett antal problem. Det var som att Åbo inte ville släppa taget om oss.
Först ville ingen bil hämta upp oss och halva gänget hann nästan inte med färjan. Sedan upptäckte vi att ett pass var borta och när vi kom till Stockholm gick landgången sönder. Men vi alla kom ombord i Åbo. Och vi alla klev av i Stockholm, med en oväntad fripassagerare i bagaget.
Julstämning är inte bara för en dag eller en månad. Den är en gemenskap som finns på nattfärjor till och från Åbo, vid bord där man delar rispiroger, och i känslan av att komma hem på två olika sidor av samma hav. Några fick nya namn, andra bytte dialekt och vi alla utökade vårt ordförråd med ord som kiva, moi och lonkero. Vi från JF fick med oss en oförglömlig upplevelse med nya vänner och en insikt om att det är lättare att tappa ett pass än att tappa humöret i Åbo.
Nu är vi som mest taggade på att få välkomna Stadgeiterna till Uppsala där vår domkyrka och vår å väntar. Maskoten Morran, vår fripassagerare, värmer in sig i vårt nya kårhus och ser fram emot att återförenas med er och det gör vi också.
Moikka!
EMMA DAHLSTRÖM Biträdande Chefredaktör
Vill du vara där det händer?
Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Vi arbetar i små sammansvetsade team där nyutexaminerade jurister arbetar tätt ihop med både delägare och andra seniora jurister.
Vill du under studietiden få en försmak på livet som affärsjurist? Läs mer om våra traineetjänster, mentorskapsprogram och andra studentmöjligheter på gda.se/karriar
SKAPA KONTAKT
