PRESS JUDICATA
TIDNING FÖR JURIDISKA FÖRENINGEN I UPPSALA
HUVUDSAMARBETSPARTNER
SAMARBETSPARTNERS
Kontor
Övre Slottsgatan 6
753 11
Besöksadress Övre Slottsgatan 3 753 11
Kontakt redaktion@jf-uppsala.se www.jf-uppsala-se
Ansvarig utgivare Malin Danielsson kommunikation@jf-uppsala.se
Omslag: Canva
INNEHÅLL
SIDA 4 LEDARE
SIDA 5 REDAKTIONEN SVARAR
SIDA 6 MATVOKATEN
SIDA 7 PRESIDIET HAR ORDET
SIDA 10 FOLKRÄTTENS UTSIKTER
SIDA 14 EN JURISTSTUDENTS VARDAG
SIDA 16 VAD ÄR VÄL EN DAG I KÖ?
SIDA 17 EN KVÄLL PÅ UPPSALA SLOTT
SIDA 22 RECENSION AV FÖRRÄDARNA
SIDA 26 VALET PÅ ALLAS LÄPPAR... ELLER?
SIDA 30 JURIDIK UNDER JULETIDER
SIDA 32 ÄR TOMTEN GDPR-COMPLIANT?
FRIDA ÅGSTRAND Chefredaktör
LEDARE
Vilket år det har varit! Om jag talar för mig själv så har min tillvaro helt vänts upp och ner de senaste tolv månaderna. Dagarna springer förbi och man hinner knappt blinka innan det plötsligt är december och mörkt vid klockan tre. Allt eftersom dagarna går och man blir äldre finns det saker man tar med sig. Då syftar jag inte främst på hur man gör taleändringar i hovrätten eller vad en filantroist är - utan snarare alla fina minnen från studietiden.
Hela livet längtar man tillbaka. När man gick i högstadiet och hade nationella prov längtade jag tillbaka till de lätta engelskaglosorna och chokladbollsbakandet efter skolan i fyran. Och när man väl var i gymnasiet så längtade jag istället tillbaka till högstadiet och tyckte att det var lugnt då. Och så fortsätter det. Ta därför vara på tiden som student och allt det medför. Lyxen att helt få planera sin egen dag, kunna gå ut och festa mitt i veckan eller engagera sig i studentlivet är nog inget man alltid kommer kunna ta för givet.
Detta nummer som du läser bjuder på tillbakablickar från året som varit. Allt från stora saker som val och jubileumsfirande till små saker som vardagen för en juriststudent och köande.
Mina kursare och vänner som har oturen (eller lyxen, beroende på hur man ser det) att hänga med mig varje dag vet att jag brukar säga dagens klyscha. Så för att sammanfatta ett år som chefredaktör väljer jag att göra det just på det sättet - med en klyscha: Du vet inte hur ditt liv ser ut om ett år. Ta tillfället att ta vara på och uppskatta det och dem som är omkring dig, för det kanske inte finns kvar på samma sätt då. Du kommer om några år se tillbaka och tänka att du saknar den här tiden i livet.
Tack för detta år!
God jul och gott nytt år!
VINTERMYS!
Redaktionen fick frågan om deras favoritmugg att värma sig med när kylan dragit in över Uppsala.
FRIDA ÅGSTRAND
Chefredaktör
T4, Juristprogrammet
OLLE ÅBERG
Layoutansvarig
T6, Juristprogrammet
IRMA FLORIN
Skribent
T7, Juristprogrammet
AMANDA LUNDMARK
Skribent
T3, Juristprogrammet
FRIDA ERIKSSON
Skribent
T5, Juristprogrammet
JOEL FORSBERG
Biträdande chefredaktör
T2, Juristprogrammet
TUVA BERGH
Biträdande layoutansvarig
T2, Juristprogrammet
FILIPPA GRANÅSEN
Skribent
T3, Lantmäteri med Juridisk inriktning
AMELIE TOTTIE MATOUSEK
Skribent
T4, Juristprogrammet
FILIP REIPSAR
Skribent
T5, Juristprogrammet
MATVOKATEN TIPSAR!
Seminarium har genomförts, föreläsningar har lyssnats på och vintern är här. Kanske blev det en bal på slottet eller en slabb på Värmlands. Oavsett har en hel del matlådor lagats!
Kvällen du inte finner inspiration till middagen eller vill ut och romantisera vardagen ger jag dig här två tips som kan lyfta den lite mörkare årstiden.
Fikatipset för numret är:
Café Tar
Sysssomansgatan 9B
Café eller vinbar?! Fika eller middag?
Detta lilla ställe är platsen för dig som gärna tar en kaffe och något gott till, antingen mat eller ett snack.
Hoppar man över Palermo, duckar entrén till Upplands källaren och inte går hela vägen till Rosa Pantern, hittar man hit.
Café Tar bjuder in till en känsla av att du är på en italiensk vin- eller kaffebar, perfekt när en mysig stund önskas. Utöver det serveras focaccia, lasagne, oliver och mandlar och italienska cannolis.
Priserna var svåra att se, men rimliga. En kaffe och stor macka hamnar kring 100 kr.
Middagstipset för numret är:
Brezza
Skolgatan 31
Här har jag gått förbi många gånger!
Morgonpromenaden, vandringen från förfesten eller på väg för fynd-ruschen på Loppis Poppis. Oavsett varför du har passerat har du troligen gått förbi Brezza, sett skylten och inte tänkt så mycket över det. Restaurangen är lite gömd och gör lite väsen av sig. Men stig du på!
Jag överraskades av myset, värmen och den välkomnande servicen. Äldre lokaler med ljust tegel, ljusslingor och vedugn som gjorde de mumsigaste pizzorna. Hit kommer jag absolut komma tillbaka för att äta pizza.
Mer än pizza provade jag även en av deras förrätter. Arancini: friterade risottobollar med mozzarella, örtmajo, ‘nduja calabrese och apelsinsallad. Så goda och något nytt som man inte äter varje dag.
Pizza: 155- 215 kr
Pasta/ gnocchi: 275-295 kr
Arancino förrätt: 195 kr
Tiramisu: 125 kr
Vin: + 140 kr
Foto: Unsplash
PRESIDIET HAR ORDET
Käre läsare,
Året närmar sig sitt slut och därmed slutet på min tid som vice ordförande. Att sitta i JF:s styrelse har varit det roligaste jag gjort här i Uppsala och det är tack vare de otroliga individer som jag har fått spendera året med. Denna förening vore ingenting utan dess ämbetsmän och det har varit en ära att få ha det interna ansvaret över en sådan engagerad grupp. Ni gör JF till den otroliga kåren som vi alla älskar.
Jag vill tacka mina före detta styrelsekollegor, Arsalan och Leo, för en underbar vår. Såklart vill jag särskilt tacka Jasmine och Ellinore, för för de många dagar vi spenderat på kontoret, för de kvällar vi varit på representationsmiddagar och de spännande resor vi gjort landet runt.
Tack till Vera och Malin. Vi började i styrelsen samtidigt och nu kommer vi att sluta i styrelsen samtidigt. Detta år har varit magiskt och det är mycket tack vare er. Tack Malin för dina många timmar i Canva och Photoshop, samt dina kreativa visioner. Tack Vera för ditt omänskliga slit på sittningar och recceveckor (och ett gigantiskt tack från hela föreningen för jubileumsbalen. Tack vare dig blev det den bästa sittningen på många år!).
Tack till mina nuvarande styrelsekollegor, Emil och Pedram, för en ljuvlig höst. Eran resa som styrelseledamöter är inte över än men jag är övertygad om att ni kommer fortsätta att briljera. Tack även till Arvid och Mathias för det vardagliga slitet men även allt tokigt vi hittat på. Jag hoppas ni alla fyra ser fram emot Lund!
Det är inte bara styrelseledamöter som har gjort detta år. Tack Isak, för de resor vi gjort över hela Sverige och för ditt gedigna jobb med etableringen av JURO. Tack Alva, för din insats som verksamhetsrevisor. Tack Max för publiceringen av jubileumsboken och för att du förvarat vår historia. Stort tack till William för en trygg ledande hand och förlåt för de tusentals gånger jag skickat dumma frågor på Messenger. Tack Matilda, för ditt otroliga arbete med Kontaktdagen. Tack Rolf och Olle för era visa råd.
Året närmar sig sitt slut och därmed slutet på min tid som vice ordförande. Det är dags för mig att hänga av mig insigniet och ta ett steg tillbaka. Jag önskar Bitanya grattis och ett stort lycka till. Jag är helt övertygad om att du kommer genomföra ämbetet med bravur. 2025 kommer bli ett otroligt år för JF tack vare dig, Ida och Etty.
Tack!
ROBERT ODDESTAD
Vice ordförande Juridiska föreningen i Uppsala
FOLKRÄTTENS UTSIKTER: VAD
Påmånga sätt har 2024 präglats av krig och våld – Rysslands anfallskrig mot Ukraina, den fortsatta eskaleringen av våldet i Mellanöstern och många andra krig och konflikter som faller utanför den västerländska bevakningen – och allt tyder på att även de kommande åren kommer att göra det. Juridiken som reglerar staters självständighet och användningen av mellanstatligt våld utgör grundläggande delar av folkrätten, men vad händer när världens mäktigaste män inte följer reglerna?
FN:s säkerhetsråd är den institution som dels beslutar om att auktorisera användning av mellanstatligt våld, dels ansvarar för att agera för att krig och konflikter ska lösas. En inbyggd problematik är säkerhetsrådets permanenta medlemmar, vilka har vetorätt i fråga om alla beslut som fattas i säkerhetsrådet. När en av dessa är part i en konflikt, eller mycket nära sammanknippad med en part i en konflikt, elimineras i stort sett chansen att konflikten får en lösning som ligger i linje med folkrättsliga principer om suveränitet och icke-våld. Sedan Donald Trump valdes till en andra mandatperiod i Vita huset förväntar sig allt fler att USA med oortodoxa metoder och förhandlingssätt ska se till att krig och konflikter upphör, eller i alla fall att USA ska dra sig ur ekonomiskt och militärt stöd. I juni 2023 meddelade Trump
Bakgrund:Canva
under ett town hall att han ska avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar, men frågan som kvarstår är vilka konsekvenser det kommer att få.
När Ryssland invaderade Ukraina var det inte ett folkrättsligt tillåtet ingrepp i Ukrainas suveränitet. Frågor om när och om stater får ingripa med våld mot andra stater är tydligt reglerade och anfallskrig är förbjudna. Förbudet mot att ingripa i andra staters territoriella integritet är grundläggande och regleras både i FN-stadgan och i sedvanerätten. En stat som begår en olaglig handling är skyldig att upphöra med den samt att ersätta den skada handlandet orsakat. Ryssland har blivit ålagt att göra detta av den internationella domstolen i Haag, men har uppenbarligen inte inrättat sig efter domstolens beslut. Trots internationella sanktioner som syftar till att få Ryssland att underkasta sig folkrätten, verkar den ryska ekonomin och militärmakten fortsatt gå framåt. Det framstår som att Ryssland betraktar sig självt som oantastligt i fråga om internationell rätt. Med sin starka ekonomiska och militära ställning existerar staten i ett folkrättsligt vakuum, där den kan få genomslag för sina intressen i säkerhetsrådet, lägga sitt veto mot fredsplaner för kriget i Ukraina och strunta i den internationella domstolens beslut.
HÄNDER MED UKRAINA 2025?
På grund av att sanktioner har visat sig ha en så begränsad effekt på Rysslands krigföring finns få andra ekonomiska medel att tillgå för att pressa landet för att få till fruktsamma förhandlingar. Somliga har diskuterat möjligheten att öka tillgången på amerikansk olja och gas för att sänka de globala priserna och därigenom destabilisera den ryska ekonomin. Ett sådant förfarande hade dock fått oöverskådliga konsekvenser även för andra ekonomier, och kan inte minst påverka det redan instabila läget i Mellanöstern. Det verkar som att man måste påverka en hel global ekonomisk sektor för att komma åt den ryska ekonomin och det är av många skäl inte eftersträvansvärt.
USA har i absoluta tal gett störst ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet har dock varit starkt ifrågasatt, med grund i synen att det inte är USA:s ansvar att hjälpa Ukraina att försvara sig mot Ryssland. Det är framförallt republikaner som har framhållit denna kritik, och i kombination med den snart tillträdande republikanske presidentens uttalanden om att han ska avsluta kriget mycket snabbt, kan det konstateras att det finns starka krafter för att avsluta kriget så snart som möjligt. Vilken roll övriga stödgivare kommer att spela om USA drar sig ur är oklart, särskilt med ett Tyskland i ekonomisk kris och en relativt nyvald
EU-kommission. Ett scenario där stödet minskar och ett snabbt avslut på kriget blir nödvändigt är inte osannolikt. Ett snabbt avslut på kriget innebär enligt analytiker troligen stora eftergifter för Ukraina: möjligen till och med territoriella sådana.
Med Rysslands opåverkade förhållningssätt till folkrätten och USA:s tveksamhet inför ett fortsatt Ukrainastöd finns det starka skäl att tro att Ukraina inte kommer att avgöra när kriget är slut. Trots att folkrätten ger Ukraina rätten till självförsvar och förelägger Ryssland en skyldighet att upphöra med våldet, finns viss sannolikhet att Ukraina går ur konflikten som förlorare. Folkrätten blir allt mer distanserad från verkligheten, och att ha rätt och att få rätt framstår numera som två helt skilda saker.
Skribent
IRMA FLORES
SCENER UR EN JURISTSTUDENTS
VARDAG
fter att ha planerat att skriva om historiska kvinnor insåg jag att vi på senaste redaktionsmötet kom överens om att temat för detta nummer skulle vara “2024”. Kvinnor som är historiska i all ära, men kanske inte den mest passande texten för ämnet. Min sista text som chefredaktör tänker jag därför får bli ett minne att se tillbaka på hur livet som en vanlig juriststudent kunde se ut år 2024.
Torsdagen den 21 november 2024
Klockan är 07:09 och jag vaknar av ett sms i basgruppschatten. Det konstateras att det är smartast att inte ta cykeln till seminariet idag - särskilt inte när vi ska redovisa. Första snön för i år har kommit och den ligger som ett tjockt täcke över marken. Det enda sättet att ta sig fram på är att vada. Jag har is i magen och tänker att det inte är ett problem för mig då jag har sovit hemma och ska få skjuts in till stan. Det visar sig att min plan går helt i stöpet eftersom till och
med bilen fastnar i snön. Efter mycket slit så lyckas jag till slut ta mig in till stan och dagens seminarium där min grupp har redovisning. Fem minuter till godo springer jag in genom universitetshusets dörrar. Då har jag dessutom halkat i trappen på väg in. Tacksam över att ingen hann se mitt klumpiga fall går jag in för att föredra för hur taleändringar får göras i både tingsrätten och hovrätten. Efter dagens seminarium med tillhörande PM kan jag citera 13:3 RB utantill.
Efter att ha traskat till munken och nästan blåst iväg på köpet är det dags för lunch. Matsalen är antingen fylld av folk som micrar matlådor eller studenter som har valt att blunda för skylten som säger att “matsalen är avsedd för lunchintag mellan kl. 11:45 och 13:15”. Bland datorskärmar och kurslitteratur får man leta efter en plats för att kunna äta i lugn och ro.
Ämnen som behandlas under lunchen är kvällens sittning, äktenskap och små pro-
Bild: Tuva Bergh
blem i vardagen. Vid klockan 13 sätter jag mig i de tysta läsesalarna på ovanvåningen och tar mig an kommande veckans seminarieuppgift. Det går långsamt eftersom helgkänslan redan har börjat smyga sig på.
På vägen hem från munken känns stegen lätta. Till tonerna av Håkan Hellström i lurarna passerar jag en och en annan kursare som jag glatt stannar och pratar med. Uppsala som tidigare känts så stort är plötsligt väldigt litet. Antingen det, eller så är det att alla studenter bor på ett och samma ställe.
Jag hinner knappt hem och vända innan det är dags att dra iväg på ytterligare en grej. Iklädd en klänning och tunna strumpbyxor blir kylan allt mer genomträngande och trots att det är första dagen med snö har jag redan hunnit tröttna. Plikten kallar och ingredienserna till tacosen till kvällens talarsittning handlar inte sig självt. Tur att eventgruppen finns till. Runt kl. 17 dk börjar Jontes stuga att fyllas av rosiga kinder och udda kavajer. Kvällens gäst är ingen mindre än ordföran-
de för Högsta domstolen. Hans mörka stämma bokstavligt talar ekar på övervåningen. Bland skålar och pokaler (och en vegetarisk tacobuffé) samlas 50 juriststudenter för att få höra Eka tala. Många spännande ämnen behandlas och arbetet som justitieråd känns inte alls så värst pjåkigt. Som många torsdagar förr bär även alla vägar till Stocken denna dag. Till följd av snökaoset är det enda som ekar där det tomma dansgolvet. Stad i ljus och en pommestallrik senare lider dagen mot sitt slut.
FRIDA ÅGSTRAND Chefredaktör
Bild:
Tuva Bergh
Uppsala, vilken stad, vilken charm, vilka möjligheter. Omöjligt att missa, vilket studentliv. Men vad är väl en vardag som student om man inte köar? Det finns så mycket möjligheter här i staden, så mycket möjligheter att köa.
Balen har varit, vilken kväll! Men också vilken kö, vad var det egentligen som hände?
Det tisslades och tasslades dagarna innan biljettsläppet. Kompisgäng pratade ihop sig om en taktik. Hur ska vi göra? Vill vi ha biljetter? Hur ska vi få biljetter och vad händer om de säljer slut? Detta resulterade i en lång kö, mörk natt och kall morgon. Hösten var verkligen här, men så var även ämbetsmännen för juridiska föreningen som önskade sig en biljett.
Köandet började egentligen inte kl 22 kvällen innan, den började redan med planering några veckor tidigare. Det var ett faktum!! Taktik och logistik, vem går med vem, kan jag som ämbetsman köpa åt en vän? Vem är villig att ta första passet, andra passet eller kommer vi kunna strosa dit vid 8 på morgonen? Ingen visste, men alla ville gå.
Är det inte en bal på slottet man köar till, finns det andra möjligheter i staden. Tänk dig bara kl. 12.00 på Carolina Rediviva. Hungern är här och de är alla andra studenter också. Värma matlåda, ”jajamen”, det är bara ställa sig i kön som bildats.
Energin sjunker, fokuset försvinner. Det är dags att vandra mot Jontes stuga! Här ska kaffet flöda men just idag eller ja, just vid ruscherna kan de inte flöda snabbare än vad bryggaren klarar av och det är nu dags att ställa sig i kön. Pling Pling, bryggaren har gjort sitt jobb. Nu är det bara att lite smidigt se vem som går först, spana in den som helt
klart tränger sig före och om man själv får sig en kopp. Kaffet säkrat, dags att gå tillbaka till Carro!
Viktigt!! Man får inte glömma bort den nästan komiska kön som finns vid de stora portarna en vardag kl 8.30. Dedikerade studenter.
Även om dagarna kan bestå av köer här och där finner jag en liten charm i dem. Jag känner att man får stanna upp, kanske träffa på någon bekant eller så tar man tiden till att skicka iväg det där jobbiga sms:et eller formulera mailet man prokrastinerat flera gånger. Alla köer är inte charmiga, men vissa är det. Här tror jag, hur löjligt de än må vara är bra att ta tillfället till att romantisera vardagen. Tänka att kön finns där för att jag ska andas eller heja på den där kompisen man inte hunnit träffa på ett tag.
Okej okej, köa är inte alltid charmigt, men det har ju någonting. Igår stod jag 2h i kön till Snerikes. Det var både kallt och regnigt och inte alls kul. Men nu när jag sitter i skrivande stund och tänker efter, gav kanske köandet ändå något. Inget stort och inget jag egentligen inte hade kunnat lista ut. Men nu vet jag i alla fall att tygskor i november är alldeles för kallt.
FILIPPA GRANÅSEN Skribent
Nåja, vad är väl en bal på slottet? Den kan vara dötrist och långtråkig…Men nej! Den var alldeles alldeles underbar…
Dagen är kommen. Det är lördagen den 26 oktober och det har blivit dags för Juridiska föreningens jubileumsbal. Föreningen fyller 180 år och det ska firas på inget annat ställe än självaste Uppsala slott. En drös förväntansfulla studenter vaknar på lördagsmorgonen, redo att ta på sig det allra finaste – långklänning och frack. Många samlas för att skåla med sina vänner innan det är dags att bege sig mot slottet. Till ljudet av klirrande klackar mot asfalten promenerar studenterna i samlad trupp upp mot slottet. På väg upp för backen växer slottet fram bakom krönet. Klänningar i alla dess färger lyser mot den ljusrosa vägen när studenterna minglar tillsammans innan det är dags att inta slottet.
Efter att ha lämnat in rocken väntar en promenad genom slottets korridorer för att komma fram till rikssalen där middagen kommer att äga rum. Det är spännande att äntligen få se insidan av det slott man så många gånger skymtat i periferin under cykelturen på väg till seminarierna. Väl inne i salen kommer den högtidliga
stämningen krypande. Här står tiotals långbord fint uppdukade på rad och det gäller att hålla hårt i bordskartan för att hitta sin plats. Middagen inleds med att honnörsbordet tågar in och efter det är det dags för förrätten – tonfisk- och laxtartar. William Nagy och Jasmine Carlsson är kvällens toastmasters och de välkomnar alla till balen med en sång som får alla på fall. Arvid Sandström, ordförande för JF, inleder kvällens program med ett tal. På plats finns uppsalastudenter, men även lärare, praktiserande jurister och styrelserepresentanter för juridiska föreningar i andra svenska städer. Lex Legato står för kvällens första framträdande och deras sång sätter hela salen i feststämning.
Till huvudrätt serveras hjortmedaljonger tillsammans med JF:s helt egna jubileumsöl från Uppsala Brygghus. Mellan serveringen, programmet och snapsvisorna hinner man även lära känna sina bordsgrannar. Under kvällen får vi lyssna på tal från Pia Wahrén, VD vid Iustus förlag, och Marigó Oulis som är utsedd till årets lärare. Rolf Johansson, proinspektor för JF i Uppsala, förklarar under sitt tal hur välrustade just uppsalastudenterna är för arbetslivet vid examen, och hela salen drar
på munnen. Lite mer sång från Västgöta nations manskör sätter salen i stämning för det många väntat på, kvällens spex. Spexet lever upp till allas förväntningar, men höjdpunkten är ändå när Josefine Åhlund hissas ner från taket och hela salen drar efter andan. När efterrätten ska serveras
släcks salen ner och till dunkande musik bärs parfaiterna, toppade med isfacklor, ut mellan borden. Den fartfyllda stämningen fortsätter när Södermanland-Nerikes nations studentorkester Hornboskapen bjuder på musik mot slutet av middagen.
Efter att hela salen tagit i från tårna till “O gamla klang och jubeltid” är det dags att tåga ut ur salen till sina respektive rum för kaffebjudning. En eller två lyssnade inte tillräckligt noga på instruktionerna och hamnade i honnörsbordets kafferum och fick av misstag sitt kaffe serverat bredvid Torgny Håstad.
Efter en timme är det äntligen, i alla fall enligt några, dags för vals. Till musik av Norrlands nations kammarorkester intas rikssalen återigen av balens gäster. De som
till och med deltagit i valskursen med Linn
Hegdal får trängas med resten av gästerna, som tappert försöker få till en vals, för att visa sina inövade steg. Efter dansen intar bandet Folket scenen och släppet drar igång ordentligt. Alla tränger sig in på golvet framför scenen och dansar till livemusiken så att salens gamla trägolv, bokstavligt talat, gungar i takt till musiken. Släppet fortsätter in på småtimmarna och så småningom börjar kvällen som man sett fram emot så länge leda mot sitt slut. Klockan två hämtas rockarna i garderoben och slottet töms gradvis av trötta men glada studenter. Glada för att de i alla fall en gång fått uppleva en bal på slottet.
FRIDA ERIKSSON Skribent
Bilder: Juridiska föreningen
Detbrukar sägas att man är oskyldig till motsatsen bevisats. I Förrädarna är det precis tvärtom. Programmet går ut på att skapa tillit till rätt personer och att bedra andra. Kring 20 - 30 deltagare bjuds in till Häringe slott, där de under flera dagars tid får lämna ifrån sig sina mobiler och leva tämligen isolerade från omvärlden. Tre till fyra av dessa spelare kommer att utses till förrädare, medan de resterande kallas för trogna. Varje kväll väljer förrädarna ut en person som åker ut ur spelet och det är upp till de trogna att under dagarna försöka lista ut vilka som är förrädare. Dessförinnan samlas alla deltagare vid det sk. runda bordet för att diskutera och rösta ut vem de tror är förrädaren. Under dagarna sker det även olika typer av uppdrag där alla deltagare tillsammans deltar i tävlingar och kan skrapa ihop pengar till vinstpotten. Resultatet? De trogna som finns kvar i finalen vinner alla pengar. Finns en eller flera förrädare kvar förlorar de trogna och förrädarna kammar hem allt i vinstpotten.
Förrädarna är mer än bara ett vanligt underhållsprogram – det är ett psykologiskt mordmysterium. Varianter av programmet sänds i flera länder, exempelvis i Storbritannien med titeln The Traitors. Det som skiljer den svenska och brittiska varianten åt som allra mest är att den svenska versionen nästan uteslutet har kända personer som deltagare, medan The Traitors består av helt vanliga människor. Båda varianterna är intressanta på sitt eget sätt. I den svenska versionen samlas istället kändisar, som mer ofta än sällan har någon slags egenskap som ska underlätta processen att ta reda på vem som är förrädare. Det är inte ovanligt att högprofilerade jurister, poliser, och kroppspråksexperter deltar. I den svenska seriens båda säsonger förekommer även journalister och företagare av olika slag. Den brittiska versionen är dock enligt mig minst lika spännande och det skulle vara intressant att se helt “vanliga” människor delta i den svenska versionen.
Om det är något jag önskar mig inför en framtida, tredje säsong, så är det en ny uppsättning av personlighetstyper. Uppsättningen av kändisar känns, stundvis, nästan exakt likadan som i säsong 1. Trots att det är helt andra människor än i första säsongen syns det flera upprepningar i valet av kändisar. I båda säsongerna finns det t.ex. komiker, någon som är gamer och en tredje person som är lite spirituell och lever en alternativ livsstil. Kombinationen människor är underhållande och smart sammansatt, men samtidigt ser jag fram emot ännu mer variation i en framtida säsong.
Några avslutande ord Förrädarna toppar min favoritlista på serier detta år. Den nya säsongen – som hade premiär den 25 oktober – tar med sig nya överraskningar och frågeställningar. Det får därför bli årets “serie-tips” för min del. Betyget landar på 4/5, men var nära 5/5.
AMELIE TOTTIE MATOUSEK Skribent
VALET PÅ ALLAS LÄPPAR...
*Detta är en krönika och skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den 5 november var det val i USA, där presidenten i världens mäktigaste land skulle utses. I våras gick européerna till valurnorna, parlamentarikerna som stiftar lag för en halv miljard invånare skulle väljas. Samtidigt fick Uppsalaborna göra sina röster hörda om översiktsplanen. Och ja, som du förstår, handlar denna text om årets viktigaste val – det som engagerade flest: Valet om översiktsplanen.
Bakgrund:Canva
LÄPPAR... ELLER?
Nu är chansen tämligen liten att du som läser detta är blivande stadsplanerare, landskapsarkitekt eller dylikt. Du som läser detta är intresserad av juridik – hoppas jag i alla fall, annars är det nog dags att börja fundera på ditt val av utbildning. Hur som helst. För oss är folkomröstningen som fenomen kanske mer intressant, än själva frågeställningen i sig. Men frågan som Uppsalaborna fick ta ställning till var:
”Ska Uppsala kommun i översiktsplanen lätta på bebyggelseutvecklingen i Uppsala stad genom att planera för fler bostäder i tätorterna längs tågspåren Ostkustbanan (Storvreta, Vattholma och Skyttorp) och Dalabanan (Vänge och Järlåsa)?”
Om du röstade, kommer du ihåg vad du röstade på? Eller om du fick välja idag, vad hade du röstat? Du är inte ensam om svaret är: ”jag vet inte”. Nästan hälften av alla väljare valde nämligen att rösta blankt. Personligen var jag på förhand skeptisk till folkomröstningen och faktumet att nästan hälften av alla som röstade avgav blanka röster, gjorde mig inte mindre skeptisk. Det stärkte snarare min uppfattning om att folkomröstningen var onödig och inte borde ha genomförts.
Jag är inte emot folkomröstningar. Min uppfattning är att det är ett instrument som till och med borde kunna användas oftare, men varsamt. Vi lever i en representativ demokrati, vi väljer personer som ska representera oss och våra åsikter i de politiska rummen. Vilket i grunden betyder att vi har givit mandat åt politiker att fatta vissa beslut åt oss. Därför är huvudregeln att politiska beslut fattas av våra folkvalda politiker.
Däremot är det inte en absolut regel, det finns alltid undantag och enligt min uppfattning finns det i huvudsak två situationer som föranleder behovet av en folkomröstning. Den första anledningen är om den politiska majoriteten vill fatta ett beslut som strider mot de löften som de gick till val på; det vill säga när man säger en sak innan valet och en annan sak efter valet. Den andra anledningen är om det, mitt i en mandatperiod, uppstår en politisk fråga som orsakar stor offentlig debatt och frågan inte varit föremål för debatt i den senaste valrörelsen.
I detta fall var det inte fråga om något av dessa undantag. Anledningen till att det var en folkomröstning är, likt resultatet, tämligen oklart. Folkomröstningar bör genomföras mer varsamt annars riskerar värdet av dem att devalveras, vilket i förlängningen är skadligt för vår demokrati. Nästa gång Uppsala kommun väljer att genomföra en folkomröstning hoppas jag att de är mer varsamma i valet av fråga att ta ställning till.
JOEL FORSBERG Biträdande chefredaktör
Snart är det äntligen jul. Det är mångas favorithögtid och det finns ju så mycket kul man kan göra inför julen som till exempel att julpynta, köpa julklappar och kanske köpa en julgran? Man kan ju också köpa tomtebloss och massa doftljus för att ge värme och göra hemmet lite ljusare.
En julgran kan liva upp stämningen inför julen, men en den behövs ju också för att jultomten ska kunna lägga alla paket under granen! Som man kan förstå kan det därför uppstå situationer där någon verkligen är i behov av en julgran, kanske är man ute i sista minuten. I målet B 2183-20 uppstod en situation där två kvinnor försökte sno en just en julgran. Den ena kvinnan hämtade en julgran inne i butiken och gick sedan ut från butiken med julgranen under armen och ställde den vid dörren. Då kom den andra kvinnan och tog julgranen tillbaka in till kassan för att göra ett återköp. Hon fick inte göra ett återköp eftersom hon inte hade något kvitto och då tog hon med sig julgranen ut igen. På så sätt lyckades de två kvinnorna sno en julgran. Detta ledde till att båda kvinnorna dömdes för stöld.
I ett annat fall, B 2853-12, var det istället en julgransnätare som blev stulen. En man sålde julgranar och på platsen hade han en julgransnätare, men bara några dagar innan jul var den borta. Han blev väldigt stressad och ringde sin mamma för att berätta om händelsen. Han var också tvungen att åka och köpa en ny då han behövde en på direkten. Det var ju snart julafton! En
stund senare ringde hans mamma eftersom hon hade sett hans julgransnätare vid en matbutik i närheten och det visade sig att det var hans! Det fanns ett delvis bortrivet klistermärke på julgransnätaren som användes vid bevisningen. På klistermärket hade det stått “Gunnars granar”, men nu kunde man bara se “Gu” och det var tillräckligt för att bevisa att det var hans.
Det kan ju också uppstå andra problem under julen. I rättsfallet NJA 1927 s.414 uppstod en situation där 13-åriga pojkar lekte med tomtebloss, vilket kan vara väldigt spännande. En av pojkarna hade köpt tomtebloss till sig själv och sina kompisar. När de var ute och lekte kom de på den kanske inte så smarta idén att kasta upp tomteblossen i luften medan de fortfarande brann. Tyvärr landade ett av tomteblossen på taket på en byggnad vilket ledde till en brandskada på byggnaden. Det var nog inte helt planerat av pojkarna.
Som ni märker kan det uppstå situationer under julen som gör julen lite mindre rolig. Därför är mitt bästa tips att följa lagen och kanske undvika att kasta tomtebloss i luften.
AMANDA LUNDMARK Skribent
ÄR TOMTEN GDPR-COMPLIANT
ELLER HAR EU DÖDAT JULEN?
Nu är det snart jul igen och Tomtens verksamhet är i full gång. Vissa längtar till julbordet och andra ser fram emot julklapparna under julgranen. Som vi vet är julklappen beroende av huruvida man stämplats som snäll eller elak på Tomten listan det aktuella året. Vilken typ av information samlar Tomten egentligen in och hur förhåller sig Tomten till EU-rätten. För den som inte känner till det regleras behandlingen av personuppgifter på EU-nivå genom den s.k. dataskyddsförordningen (GDPR). Man undrar ju då, uppfyller han de krav som ställs av förordningen eller är det så att EU har tagit kål på julen? Det är denna frågan som ska utforskas nedan.
Ett första steg är att avgöra om Tomten ens omfattas av regelverket. För det ändamålet måste vi avgöra vad det är för typ av uppgifter som Tomten samlar in för att veta om reglerna är materiellt tillämpliga. Vi får utgå att den information som han samlar in åtminstone är namn, adress och ålder. Vi får dessutom anta att han samtidigt stämplar alla på sin lista som antingen snälla eller elaka, vad skulle annars vara poängen med listan? Då är ju den naturliga frågan om detta ens är sådan information som omfattas av dataskyddsförordningen. Eftersom uppgifterna avser identifierbara personer så är svaret på den
frågan kort och gott, ja. Men för att förordningen ska vara tillämplig krävs det även att Tomten behandlar personuppgifterna på något sätt. Med personuppgiftsbehandling avses bland annat insamling och lagring av personuppgifter. Denna behandling kan antingen ske automatisk eller analogt, vid en analog behandling ställs dock flera krav. Med tanke på att det bor ungefär 450 miljoner människor bara i EU så får vi väl ändå anta att Tomten vid det här laget har övergått till en digitaliserad lista, annars har han fler problem än att enbart behöva tillämpa GDPR. Eftersom Tomten då lagrar denna information digitalt är förordningen åtminstone materiellt tillämplig. Men Tomten bor ju på Nordpolen, han behöver väl inte följa en EU:s regler, tänker kanske några av er naivt. Men nej, det spelar faktiskt ingen roll var han bor. För det första verkar hans bostad vara en förvånansvärt omdiskuterad fråga, men oavsett om man anser att hans hemvist är Nordpolen, Jokkmokk eller finska Lappland blir förordningen ändå tillämplig. Det är nämligen så att den kan tillämpas på både personuppgiftsansvariga som har sitt säte i EU och de som inte har det men bjuder ut varor eller tjänster till sådana som är registrerade här, oavsett om det sker kostnadsfritt.
Nu när vi har konstaterat att Tomten omfattas av GDPR är nästa fråga om han behandlar personuppgifterna på ett tillåtet sätt. Förordningen ställer nämligen krav på att uppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. För att Tomten ska få behandla dessa uppgifter krävs det alltså att han har lagstöd, enligt art. 6 i Dataskyddsförordningen. Ett sätt att åstadkomma det är genom att be om samtycke från alla vars personuppgifter behandlas. Det finns dock en del problem med detta, för det första kommer en del samtycken behöva hämtas in från barnens vårdnadshavare, eftersom en del av barnen saknar möjlighet att samtycka. Men
det finns ett större problem, såvitt jag vet har han inte bett någon om något samtycke. Kanske arbetar han utifrån ett konkludent eller tyst samtycke? Problemet med detta är att ett samtycke enligt förordningen måste vara frivilligt, specifik, informerat och lämnat genom en otvetydig viljeyttring genom ett uttalande eller en entydigt bekräftande handling. Det sistnämnda är ett krav på medveten handling och samtycket kan därmed inte lämnas passivt genom ett tyst samtycke. I förhållande till kravet på laglighet ser situationen inte så lovande ut för Tomtens verksamhet.
Möjligtvis kan han hävda att behandlingen avser att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för
den registrerade, nämligen självaste julen, enligt art. 6.1 d) eller att det av samma anledningen är okej efter en intresseavvägning, enligt punkten f). Detta är något som Tomten måste reda ut om han vill fortsätta med sin verksamhet. En annan sak han behöver tänka på är kravet på öppenhet. Samtliga av de registrerade har nämligen rätt att ta reda på hur deras personuppgifter behandlas, det betyder att de har rätt att få veta om de har stämplats som snälla eller elaka på Tomtens lista. Det hade inte heller varit så dumt av Tomten att tillsätta en GDPR-ansvarig nisse för att hålla koll på allt.
Tomten verkar alltså stå inför en del utmaningar när det kommer till att fortsätta med sin julverksamhet. Jag är ändå av den åsikten att julen är ett intresse av särskild tyngd och att behandlingen av personuppgifterna efter en intresseavvägning enligt art. 6.1 f) är lagliga. Men i brist på praxis får man väl som vanligt nöja sig med att konstatera att rättsläget är oklart. Kanske kan man önska sig ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få någon klarhet i saken. Med allt detta sagt önskar jag er en god jul och gott nytt år!
FILIP REIPSAR Skribent
