PRESS JUDICATA
TIDNING FÖR JURIDISKA FÖRENINGEN I UPPSALA
HUVUDSAMARBETSPARTNER
SAMARBETSPARTNERS
Kontor
Övre Slottsgatan 6
753 11
Besöksadress
Övre Slottsgatan 3 753 11
Kontakt redaktion@jf-uppsala.se www.jf-uppsala-se
Ansvarig utgivare Frida Ågstrand kommunikation@jf-uppsala.se
REDAKTIONEN
Nytt år, nytt nummer! Läs vad redaktionen
JOEL FORSBERG
Chefredaktör
T3, Juristprogrammet
Inne: Skicka texter till Press Judicata!
Ute: Ta bild på mat
AMELIE TOTTIE MATOUSEK
Biträdande Chefredaktör
T5, Juristprogrammet
Inne: Ny kurslitteratur
Ute: Större delen av CSN
FILIP REIPSAR
Skribent
T6, Juristprogrammet
Inne: Att spontana en tatuering
Ute: Att göra det på firmafesten
AMANDA LUNDMARK
Skribent
T4, Juristprogrammet
Inne: Datorskrivna anteckningar
Ute: Handskrivna anteckningar
FRIDA ERIKSSON
Skribent
T6, Juristprogrammet
Inne: Spelkväll
Ute: Utekväll
REDAKTIONEN VT-25
TUVA BERGH
Layoutansvarig
Ute: Influencers redaktionen tycker är inne och ute för 2025!
T3, Juristprogrammet
Inne: Att sitta på café och ”plugga”
Ute: Att ha koll på vilken veckodag det är
CASSANDRA KLEVENVALL
Biträdande Layoutansvarig
T3, Juristprogrammet
Inne: Att unna sig varm dryck efter varje seminarium
Ute: Följa en månadsbudget
ALMA SANDBERG LARSSON
Skribent
T3, Juristprogrammet
Inne: Gå på teater
EMMA DAHLSTRÖM
Skribent
T2, Juristprogrammet
Inne: Vara engagerad i studentlivet
Ute: Hinna ikapp med plugg
CELINE DANG
Skribent
T2, Juristprogrammet
Inne: Åka Uber
Ute: Åka Voi på fyllan
LEDARE
Nytt år! Eller ja, ungefär två månader gammalt. Om året var en människa skulle hon snart fylla 14 år. Pre cis som i livet för en 14-åring har det ändå hunnit hända ganska mycket. Vissa saker som man aldrig trodde skul le ske: exempelvis att den amerikanska presidenten sagt att Kanada borde bli den 51:a delstaten – utan att bli utskrattad av sina amerikanska politikerkollegor! Det är onekligen anmärk ningsvärt. Samtidigt säger det något om hur året 2025 kan bli: oförutsägbart, konstigt, annorlunda. Och det kan väcka skräck, men också viss förtjusning.
Det finns mycket att vara orolig över, både i den lilla och sto ra världen. I den lilla världen kanske stressen över nästa PM ligger som ett ok över vardagen. I den stora världen pågår klimatförändringar, krig och andra hemskheter. När världens problem ställs mot de egna; kan de egna kännas ganska fjutti ga. Det kan skapa en känsla av maktlöshet. Känslan av att ”lil la jag” inte kan påverka, ja: den växer. Men det ska inte vara just den känslan som präglar 2025. Känslan som präglar 2025 ska vara att du har möjlighet att påverka. Vare sig det handlar om en vilja att minska skärmtiden eller någonting större – du har möjligheten.
Samtidigt växer andelen som anser att de har små eller inga möjligheter att påverka samhället. Det är en farlig utveckling. I ett samhälle där färre tror på sin egen förmåga att påverka riskerar makten att koncentreras till en liten elit. En elit som tar plats och kan diktera villkoren för framtiden. Mitt budskap är: kliv in i den eliten. Med detta menar jag inte att kliva in i en sluten grupp, som sitter på höga hästar, har stora munnar och små öron. Snarare motsatsen. Vi behöver en ny sorts elit, som bidrar till ett snällare samtalsklimat. Ett samtalsklimat där vi är nyfikna på varandras åsikter och vågar
Det offentliga samtalet har länge känts polariserat och tonlä get har varit högt. Jag tror det har gjort att färre vill disku tera samhällsproblem samtidigt som mer extrema åsikter fått oproportionerligt stort utrymme. Därför hoppas jag att 2025 i stället blir året med ett snällare offentligt samtal som fler vill vara en del av.
PRESIDIET HAR ORDET!
Jag vill inleda min text med att be om ursäkt till vår kära chefredaktör Joel Forsberg. Ni kan vara lugna, inget dramatiskt har inträffat –jag har bara valt att skicka in texten till honom med en något mer fashionabel försening.
Det fanns många saker som lockade mig till att ta klivet och söka rollen som vice ordförande för JF. En av dessa anledningar uppenbarade sig en kväll när jag satt och försökte skriva klart en PM om skatterätt ur ett rättsekonomiskt perspektiv. PM-skrivande är sannerligen inte min paradgren. Just därför ber jag er ha överseende när jag i skrivande stund försöker mitt bästa för att komponera en text som, åtminstone i teorin, når den nivå som förväntas av vår ärofyllda tidning, Press Judicata.
En sak som alltid roar mig är att traska till sem (eller numera snarare till kontoret) med Yasin i hörlurarna - det är något djupt ironiskt i att lyssna på hans låttexter på vägen till juridikstudierna eller JF- fakturor. En särskilt passande textrad, nu när jag firat den grischiga T5-tentan i Marocko - är när Yasin sjunger att han endast talar i dollar och dirham. Precis som Yasin så träffsäkert påminner oss i sina låtar: det är pengar som får världen att snurra - eller åtminstone kårens ekonomi att gå ihop.
Jag är, av goda skäl, ingen skribent på PJ. För att förbereda mig inför denna text har jag granskat mina företrädares texter (en varm rekommendation för tidigare upplagor av PJ). William Nagy berättade bland annat om hans tid som recceförman HT22 och Robert Oddestads text som snarare var en hyllning till cafeverket än en välkomsttext från vice ordförande gav mig en del inspiration till dagens text. Som recentior under recceveckan HT22 och en trogen Jonteskaffe-dyrkare under Roberts köksmästarkarriär landar jag ändå i insikten attom de kunde axla sina roller med bravur: varför skulle inte jag? (sagt med kärlek) Så här står jag nu, med ett års arbete framför mig och huvudet fullt av idéer och framtidstro.
Nu kommer jag lite fräckt citera mig själv från reccegasquen, där jag sista minuten blev inkastad att hålla tal:
”Jag är alltså inte ordförande, utan vår ordförande Arvid har tyvärr blivit sjuk och kan inte hälsa er välkomna. Till skillnad från Arvid är jag inte mediatränad och kommer således hålla mig kort. Skål!”
Jag såg det som ett underhållande sätt att snabbt hantera en situation där förväntningarna kanske låg på något mer vältaligt. Kombinationen av impulsivitet, brist på konsekvenstänk och en obefintlig röst efter min tid som fadder HT23 gör mig trots allt knappast till en stor talare. Men nu när jag sitter här och skriver denna text till er, slår det mig att talet kanske har en bredare innebörd. Det får mig att reflektera över hur vi ofta kliver in i roller som vi tror att vi passar i– roller vars definitioner vi låter andra forma åt oss.
Vice ordförande har aldrig varit en självklar roll för mig, just för att bilden av någon i den positionen länge har formats av de som kommit före mig. Det är lätt att tänka: ”Det där är nog inte för mig.” Men när jag intagit denna roll inser jag att det också handlar om att omdefiniera vad en roll kan vara – att göra den till något eget.
För att förtydliga vad jag menar passar det kanske bra med en liten anekdot:
En av de mest minnesvärda ögonblicken efter jag blivit invald till denna roll kom under mitt första möte med vår redovisningskonsult – en klippa som varit med oss sedan 2017. Hennes reaktion när hon såg mig i rollen var: ”Va? En tjej?! Äntligen!”
Hennes förvåning liknade den hos någon som just sett Kamala Harris bli president i ett alternativt universum. Det är tydligt att jag inte bara ska förvalta rollen utan också bryta lite ny mark, och det känns både häftigt och ansvarsfyllt.
Det är mycket som väntar det kommande året – från att jonglera budgetar till att stötta föreningens verksamhet och se till att vi kan fortsätta växa som gemenskap. Jag ser fram emot att göra mitt allra bästa och hoppas kunna bidra till att kårens hjärta fortsätter slå lika starkt som det alltid har gjort – kanske med en liten extra dos av ”dollars and dirham” i bakgrunden.
BITANYA KASSAYE
Vice ordförande JF
Be the best you.
We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Apply today – and become the best version of yourself!
UTMANING
FÖR DIG MED TYDLIGA MÅL
Med lång erfarenhet inom affärsjuridik vågar vi prova nya vägar fram till marknadens bästa lösningar. Genom att se både utmaningar och lösningar från olika synvinklar kan vi erbjuda långsiktigt hållbar rådgivning till våra kunder. Alla våra medarbetare är delaktiga i att driva byrån framåt och kan vara med och påverka. En inkluderande och jämställd plats för att utveckla sig själv, sina kollegor och Cederquist i sin helhet.
Nå dina mål på karriar.cederquist.se
2025 - Året för ditt mest
I all PM-stress och oro över tentaresultat har livet tyckts centreras kring skolan och mina studiemässiga prestationer. Jag har ju trots allt flyttat 622 km uppåt i landet för att plugga i den anrika studentstaden, på en av Sveriges mest strävsamma utbildningar – juristprogrammet. Kanske är det inte så konstigt att livet tycks kretsa kring just studierna och våra skolmässiga prestationer.
Som en flykt och produktiv prokrastinering från PM-skrivandet började jag istället lyssna på poddavsnittet The Body Language Expert: Stop Using This, It’s Making People Dislike You, So Are These Subtle Mistakes! Your Resting Face Matters & How To Fix It! - studien bakom omtyckta människor.
Precis som när jag intalar mig själv om att ”jag bara ska kolla klart ett avsnitt av PH” slutade det med att jag under de eftervarande dagarna spenderade totalt över 21 timmar på poddar om mänskligt beteende och relationer, istället för att påbörja min PM. 11 minuter in i poddavsnittet “Karismaskolan” i podden Dumma människor, uttalade psykolog Björn Hedensjö det som kom att bli utgångspunkten för idén bakom denna krönika. Han framförde det Max Weber, den ansedda sociologen och juristen, hade gjort gällande: nämligen att auktoritet kan delas in i tre kategorier. Den första är traditionell auktoritet, den andra är judiciell auktoritet och den sista är auktoritet som anförtros genom karisma. Och det är precis vad som hädanefter kommer att tillkännages; sam-
hällets tredje största auktoritet – karisma. Oavsett var du befinner dig – i konferensrummet på den prestigefyllda advokatbyrån eller runt Snerikes klibbiga träbord med vännerna – kommer troligtvis dina skolresultat inte att avgöra hur stort förtroende människorna i din omgivning har för dig, eller avgöra hur långt i livet du tar dig. Än mindre kommer det att utgöra den ensamma nyckeln till framgång i ditt liv. Om du precis som jag, finner vetenskapen bakom mänskligt beteende otroligt intressant, eller helt enkelt är ute efter att prokrastinera plugget för en liten stund till, förespråkar jag starkt att du hänger kvar. För här kommer tre ingredienser till receptet om hur du blir en mer karismatisk människa.
Först och främst kan det vara bra att klargöra varför karisma överhuvudtaget är något som man gärna vill bemästra. Studier visar på att folk tenderar att ha större förtroende för ledare inom arbetslivet som anses vara karismatiska, jämfört med ledare som brister i detsamma, trots att de besitter lika stor eller mindre kompetens i allmänhet. Detta talar för att man, genom karisma, får större svängrum när det gäller snedsteg eller misstag, vare sig det gäller i arbetssituationer eller i livet i stort. Samhället har helt enkelt lättare att förbise dina övriga brister om du utstrålar karisma, dock givet till en viss nivå. En annan studie visade även att en grupp människor som fått ta del av TEDtalks med karismatiska talare innan deltagandet i ett ekonomiskt spel, presterade mer prosocialt i spelet, vilket föranledde bättre resultat jämfört med de övriga deltagarna.
mest karismatiska jag
Du kan alltså genom din karisma även påverka andra personer runt omkring dig, och utgör därmed en utmärkt egenskap för dig som bli en framstående ledare.
Men vad är egentligen karisma? Svaret på denna fråga är många och varierar beroende på vem man frågar. En karismatisk person kan genom allmän konsensus beskrivas som någon som utstrålar värme, förtroende, sympati, vänlighet, kompetens, pålitlighet, kapabilitet och makt. Frågan som återstår är då hur man blir en mer karismatisk person. Det som kännetecknar en karismatisk person enligt Vanessa Van Edwards, specialist inom vetenskap om mänskligt beteende, är balansen mellan utstrålning av “warmth cues” och “competence cues”.
Nivån av och balansgången mellan dessa två ingredienser utgör grundpremissen för till vilken mån en person uppfattas som karismatisk.
“Warmth cues”, slappt översatt till svenska, innebär “värme-signaler” och innefattar flera olika psykologiska fenomen som gör att en människa uppfattas som mer sympatisk, vänskaplig och pålitlig. Ett klassiskt exempel på detta är när en person, under en konversation med andra, tenderar att nicka mycket eller ge andra signaler av instämmande av motpartens känslouttryck. Andra exempel är att le mycket och att göra det genuint. Teorin bakom detta är att uppvisandet av dina tänder, evolutionärt sett, har ansetts vara en signal om icke-hotfullhet. En annan klassiker är att vinkla huvudet något nedåt åt sidan, när man befinner sig i en konversation med andra, då exponering av din nacke och ett närmandet av ditt öra visar på sårbarhet, intresse och engagemang.
“Competence cues”, som kan översättas till “kompetens-signaler”, innefattas också av flera psykologiska fenomen. “Competence cues” gör att en människa uppfattas som mer förtrolig, kompetent, pålitlig och kapabel. Dessa är alla grundfaktorer för att en person, av andra, ska anses besitta auktoritet. Exempel på sådana signaler är att tala med en stadig röst. Genom att gå upp i tonläget vid slutet av en mening, signalerar du en viss osäkerhet i ditt uttalande, då det närmast kan komma att uppfattas som en fråga snarare än ett konstaterande. Detta fastslogs i en studie, där man undersökte nivån av förtroende som en grupp människor hade för olika läkare. Läkarna i studien hade samma medicinska kompetens, men presenterade sig på olika sätt. Läkarna som avslutade sina presentationer av sitt namn och ämbete med uppgående tonföljd uppfattades generellt sett som mindre kompetenta, jämfört med läkarna som uttalade sitt namn och ämbete med en stadig tonföljd. Ett annat trick för att uppfattas som mer kompetent är att använda sig mycket av handgestikulationer när man konverserar, då det skapar en uppfattning om att man är strukturerad och självsäker. För mycket av “warmth cues” kan anses vara dåligt i sammanhang då man vill bli tagen som seriös och auktoritär, samtidigt som för mycket “competence cues” likställt kan få negativ effekt. Det har visat sig att för mycket “competence cues” i förhållande till “warmth cues” har lett till att andra människor fattat skepticism mot personen i fråga. Det gäller alltså att hålla sig högt inom båda spåren, men hålla balansvågen jämn.
Det sista iögonfallande fenomen som Van Edwards framförde var en studie utförd av Dr. Van Sloan, som undersökte det fascinerande fenomenet bakom ‘populära’ människor. Studien utfördes bland elever på gymnasieskolor, och det man fann var att de mest omtyckta personerna inte var de smartaste, roligaste eller mest atletiska, såsom prognoserat i tesen. Det var i självaste verket de personer som själva tyckte om flest personer på skolan. När man presumerar att en person tycker om en själv, sänder man själv ut likartade signaler till motparten. Motparten uppfattar detta och skapar ett gott intryck av dig. På så sätt skapas ett ömsesidigt sympati-band mellan dig och andra människor. Så nästa gång du undrar varför en viss person verkar vara så omtyckt av så många andra, kanske svaret finnes i denna regel. Se världen och människor genom ett par mer optimistiska ögon och få detsamma tillbaka!
Det finns otaligt många fler tips och studier bakom fenomenet karisma, men dessa tre utgör en stadig utgångspunkt. Kanske handlar idén bakom denna krönika i självaste verket om en ren överlevnadsmekanism för mig. Ett sätt att övertyga mig själv om att min framtid inte är dömd, bara på grund av
ett ynka nedslående PM-resultat eller min oförmåga att påbörja morgondagens rättsfallsseminarium. Oavsett om det sagda är att anse som ett plåster på det akademiska såret eller nyckeln till livets alla framgångar, kan kunskapen om vad som gör dig till en mer karismatisk människa bara göra gott. Precis som ovan tillkännagetts bidrar karisma till en positiv snöbollseffekt – ju fler du gillar, desto fler kommer troligtvis att gilla dig, och vice versa. Detta är inte en uppmaning till att sluta prestera i studierna, utan snarare en uppmaning att börja leva livet mer som en karismatisk människa. Gör ditt liv lite lättare, lite roligare och världen till en lite trevligare plats.
CELINE DANG Skribent
KÄLLOR
Podd: Dumma människor av Tina Thomsgård och Björn Hedensjö, Avsnitt: “Repris: Karismaskolan (NYSTARTSVECKA)
Podd: The Diary of a CEO med Steven Barlett och Vanessa Van Edward, Avsnitt: “The Body Language Expert: Stop Using This, It’s Making People Dislike You, So Are These Subtle Mistakes! Your Resting Face Matters & How To Fix It!”
Utvecklas med oss
Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
Forma framtidens juridik
Vi söker dig som vill vara en del av ett team där varje dag bjuder på inspiration och nya utmaningar. Som biträdande jurist hos oss får du möjlighet att utvecklas och växa i din yrkesroll. Med kompetensutvecklande arbetsuppgifter och spännande uppdrag ger vi dig verktygen att forma framtidens juridik.
Är du redo att sätta standarden med oss?
SETTER WALLS
setterwalls.se/karriar
5 nya lagändringar inför 2025
Under årsskiftet har flera lagändringar skett. Nya har trätt i kraft samtidigt som andra har blivit inaktuella. Nedan listas ett urval av de ändringar som sker 2025.
1. Inne: Laddstolpar
Numera är det krav på att det ska finnas minst en laddstation för elbilar vid ställen med 20 eller fler parkeringsplatser. Förhoppningsvis kommer det att underlätta för alla elbilsägare att hitta laddplatser. Det kan på ett ungefär beskrivas som samma dopaminkänsla när ens mobil har två procent kvar och ens kursare erbjuder sin laddare.
2. Ute: Slänga kläder i soptunnan
Second hand har blivit för handen (okej, jag är från Göteborg, så jag var bara tvungen att lägga till en halvkass ordvits). Numera är det alltså förbjudet att slänga sina kläder i soporna – ett initiativ med syfte att främja hållbarhet och cirkulär användning.
3. Inne: Arbetsplatsrehabilitering
Har du sträckt ryggen till följd av den blå lagboken? Arbetsgivare är i regel skyldiga att göra anpassningar för medarbetare som ska börja jobba igen efter exempelvis en arbetsskada. Numera fördubblas bidraget från 10 000 kronor per år till hela 20 000.
4. Inne: Skatteavdrag för arbete
Jobbskatteavdraget kan innebära upp till flera tusenlappars sänkning för dig som är under 66 år. I vilken utsträckning det sker beror på hur hög din inkomst är. Dessvärre är detta inte aktuellt för oss studenter som sommarjobbar – men om man ska vara helt ärlig kanske det inte drabbar oss, med tanke på att vi knappt har några tillgångar att beskatta. Länge leve nudlarna!
5. Ute: Fri tandvård för dig som är 20 - 23 år
Aldrig har jag varit så motiverad att flossa mina tänder som nu, när jag (i skrivande stund 22 år gammal) måste stå för mina egna tandläkarkostnader. Däremot mildras sorgen något genom det allmänna tandvårdsbidraget på 600 kr/år som finns för den som är mellan 20 - 23 år.
Avslutningsvis kan det konstateras att året bjuder på klädsortering och laddstolpar såväl som arbetsrehabilitering och skatteavdrag. Men har vi otur blir det även ett och annat hål i tanden (samt i plånboken).
Hälsningar från en numera flossande student,
AMELIE TOTTIE MATOUSEK
Biträdande Chefredaktör
PS. En till ändring som skett är tankesättet kring barnets bästa. Läs mer på s. 31
Bakgrund: Canva
Be our buddy, while you study.
Signa upp dig på Friends of Delphi! En kunskapsportal för juriststudenter som länkar samman affärsjuridikens
teori och praktik. Portalen ger dig inblick i byrålivet och tillgång till innehåll som du har nytta av under och efter studierna. Läs mer och registrera dig idag på friends.delphi.se
Business Law Community
Gå med i vårt nätverk för framtidens jurister!
Business Law Community (BLC) är nätverket för dig som är nyfiken på affärsjuridiken, oavsett om du är juriststudent eller nyligen inlett din juristkarriär. Med BLC vill vi på Lindahl bjuda på nätverksmöjligheter, kunskap och inspiration om den kompetens som inte går att tillskansa sig på juristutbildningen. Gå med i nätverket för att ta del av vårt nyhetsbrev för studenter, kommande arrangemang, Lindahl Law School och mycket mer.
lindahl.se/karriar
På senaste tiden har ChatGPT stiftat bekantskap med många. Den har i samband med det fått en mängd nya vänner, men kanske även blivit juristens största fiende (framför allt när den refererar till icke-existerande rättsfall). Jag bestämde mig för att fråga ChatGPT vem den ”typiska juristen” är och fick bland annat följande svar:
”Den stereotypa juristen är en person som uppfattas som kall, strikt och väldigt logisk. De framstår ofta som självsäkra, nästan till den grad att de kan verka överlägsna.”
ChatGPT fortsätter sedan att beskriva jurister som vältaliga och självsäkra individer som ofta leder i samtal. Samtidigt beskrivs de som tystlåtna och reserverade personer som sällan delar med sig av sina känslor eller sitt privatliv.
Då till den viktiga frågan – är denna stereotyp samma som den verkliga juristen?
Jag har befunnit mig i juridikens värld i endast ett halvår och på grund av det har jag i stort sett noll koll på jurister, deras normer och agerande. Därför vågar jag som utomstående påstå att många av de stereotyper som ChatGPT radar upp faktiskt har utgjort min bild av en jurist.
Och det är inte den juristen jag vill möta.
Självfallet ska jurister uppträda korrekt och bemöta folk med respekt och värdighet. Detta för att upprätthålla en ställning som förtjänar det allmännas förtroende. Samtidigt tror jag att förtroende för någon annan bygger stort på personen som möter en. Om din advokat endast är kall, strikt och överlägsen, hur ska du känna dig trygg i att personen vill ditt bästa?
Det krävs en balans och någon som faktiskt har bemästrat konsten att vara chill i det seriösa är Mikael Mellqvist, som i Mål B 811/86 skrev domen på rim:
”Vådan av att inte titta är att inför rätt sitta brottet, icke ringa, måste sonas Inte ens Agneta kan förskonas.”
Det här målet nämndes under en föreläsning som vi hade på T1. En tanke jag tog med mig från den föreläsningen är hur man skriver, och för vem. Mellqvists dom är ett praktexempel på att de normer som satts upp inte måste följas. Det är definitivt viktigt att använda korrekta språkliga termer, men det är viktigare att berörda individer, som inte är insatta i juridiken, förstår vad som sker.
När ChatGPT når fler och AI växer och utvecklas blir det tuffare att skilja verkligheten från det datorgenererade. Autentiskt content på sociala medier blir allt svårare, och därmed viktigare, att hitta. Ett större värde kommer därför att läggas i det genuina och det är en trend vi bör hoppa på under 2025. Behåll det professionella och respektingivande – men gör det tydligt för omvärlden att vi faktiskt bryr oss och att överlägsenheten (som ChatGPT anklagar oss för) bara är strunt.
Hur du vill framträda är upp till dig, Låt inte gamla normer hålla dig fast likt hårspray.
Människor vill möta folk de kan relatera till, och känna sig trygg i att ”du vill vad jag vill.”
Därför hoppas jag att 2025 blir året, Då vi alla ändrar spåret.
Inne med personlighet, Ute med överlägsenhet.
Gemenskapen behövs nu mer än någonsin, När en till synes trumpen värld tycks gå i spinn.
EMMA DAHLSTRÖM Skribent
Ett kulturellt förhållningssätt till juridik
aI dIskuteras mycket Just nu.
Vad betyder AI för framtiden? Vad betyder AI för framtidens juridik? Min tanke är att AI inte kan tillföra något, AI skapar inget nytt utan sätter endast samman redan befintliga tankar och fakta. Denna begränsning gör att AI svårligen kan ersätta mänskligt arbete där egna tankar och kreativitet är viktigt. Varje rättsfall är unikt vilket innebär att det inte på förhand finns något rätt svar och en mall kan inte lösa ett rättsfall. Det kommer alltid krävas överväganden som bara kan göras av människor. Rätten är inte förstenad och det är det mänskliga handlandet som löser juridiska problem.
Om nu AI är bra på att presentera mycket information och AI aldrig kan bli en fullvärdig jurist innebär det att en jurist som endast har en stor mängd materiella kunskaper inte heller kan bli en fullvärdig jurist. Det visar att det är otroligt viktigt vad vi gör med informationen, att vi vet hur vi ska hantera den, att vi kan tillföra det mått av mänskligt handlande som krävs och att vi gör det på ett
bra sätt. Med andra ord att vi behärskar ”den juridiska metoden”.
”Den juridiska metoden”
Den juridiska metoden kan kännas som en svårfångad figur. Professor Joel Samuelsson höll en föreläsning på T2 i höstas om hur man kan se på den juridiska metoden. Efter föreläsningen hade min förståelse för den juridiska metoden, eller tillvägagångssättet, ökat men själva begreppet ”juridisk metod” kändes än mer svårfångat. Det kan indikera att metoden snarare är en känsla, ett handlingssätt eller ett sätt att orientera sig på snarare än viss fakta som går att plugga in. Den juridiska metoden är något man övar på att behärska och inte information som man kan besitta.
Att kunna orientera sig på det sättet och öva upp en behärskning är något AI inte skulle kunna göra. Samuelsson hävdade att juridik är en
konst. Den som har löst ett juridiskt problem har skapat konst. Det är även en konst att kunna närma sig problemet och veta hur man ska hantera information. Jag tycker att detta visar tydliga kopplingar mellan juridik och kultur.
Kultur – kan det skapas av AI?
AI kan skapa bilder, men är bilden som AI har presterat på kommando av en människa verkligen kultur i sig? Snarare borde det kulturella här ligga i att AI finns och kan skapa en bild. Jag tror att kultur kan hjälpa oss att behärska den juridiska metoden och tänka självständigt och därför tycker jag att vi borde ägna oss åt mer kultur. När man står framför något kulturellt, där det inte finns någon rätt tolkning, tänker man helt fritt.
BIld: Tingey Injury Law Firm on Unsplash
Hur ställer jag mig till detta? Vilka tankar väcker detta hos mig? På ett liknande sätt kan vi närma oss juridiken. Kultur tillåter att tänka och skapa fritt, vilket är viktigt inom juridiken. När man läser rättsfall eller kurslitteratur måste man visserligen ta hänsyn till regler som är viktiga att ta till sig.
Men, man bör fråga sig vad budskapet, essensen, prejudikatet är. Att kunna tala om det är en helt annan sak än att återge fakta, för vad är mest intressant – att beskriva hur en tavla ser ut eller fundera över tavlans budskap, att göra en tolkning av den? Genom att närma oss kultur tror jag att vi kan bli bättre på den biten, grunden för den juridiska metoden, som skiljer ut oss från AI.
ALMA SANDBERG LARSSON Skribent
Bakgrund: Colin Lloyd on Unsplash
Bilder: Canva
Vi är samma advokatbyrå som tidigare, bara några fler.
Och ännu fler ska vi bli!
Nu firar vi att vi är 100 jurister som fortsätter skapa framgång för våra klienter, oss själva och varandra. Vi tycker att arbetet är extra roligt när uppdragen är komplexa och vi får visa prov på vår kompetens. Därför lägger vi stor vikt vid att rekrytera medarbetare som ständigt vill utvecklas och nå nya nivåer. Läs mer på gda.se/karriar
SKAPA KONTAKT
vinge.se
Vill du vara med och forma framtidens näringsliv?
Du är vår framtid och vi vill gärna satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till events, kontaktsamtal och mycket mer.
Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet. Upptäck mer och gå med på vinge.se/vingetalang
Den tredje februari kom domen mot en av de två personer som bland annat bränt koraner vid flera uppmärksammade tillfällen. Tingsrätten dömde personen för hets mot folkgrupp, och åtalet mot den andra personen lades ner efter att han mördats bara några dagar innan domen ursprungligen skulle meddelas. Trots att åtalet mot den avlidne lades ner ansåg tingsrätten att båda personerna hade agerat i samförstånd och att dennes uttalanden därför var av betydelse även för frågan om den andras skuld.
Domen, som i skrivande stund är rykande het, väckte som förväntat rubriker i de flesta nyhetskanalerna bara timmar efter att den meddelats. Diskussionen i kommentarsfälten på sociala medier har också varit minst sagt intensiv, med kommentarer som varierar i relevans och träffsäkerhet. Ett uttalande från en journalist som rapporterats av TV4 fastnade särskilt hos mig. Denne beskrev domen som en ”väldigt, väldigt farlig dom” som ”fullständigt dramatiskt” ändrat gränsen för vad som är hets mot folkgrupp och att poliser nu skulle gå från att skydda koranbrännare till att arrestera dem. Jag anser att detta uttalande och den tolkning av tingsrättens dom som framförts är mycket missvisande, även om man bortser från att en tingsrättsdom saknar prejudiciell verkan.
Frågan huruvida koranbränningar ska omfattas av straffstadgandet hets mot folkgrupp kommer inte diskuteras här. Det som är relevant i denna framställning är enbart tingsrättens dom. Tingsrätten har nämligen ansett att det är de sammantagna handlingarna som har inneburit missaktning mot muslimer. Inom detta sammanhang har man även beaktat uttalanden från den avlidne, som varvats med de aktuella handlingarna. Dessa handlingar inkluderade att linda in koranen i bacon, bränna koranen samt använda den för att putsa sina skor med utrivna sidor. Handlingarna varvades som sagt samtidigt med provocerande uttalanden om islam, profeten Mohammed och nedlåtande kommentarer om vad som försegår i moskéer. Det är dessa handlingar som domstolen sammantaget har ansett uttrycka en missaktning som går längre än vad som är en del av en saklig och vederhäftig debatt. Rätten tydliggör även i domskälen att hets mot folkgrupp fortfarande inte är ett hädelsebrott och att utrymmet är stort för att i en öppen debatt vara kritisk mot en religion på ett sakligt och vederhäftigt sätt. Domstolen uttalar sig inte om huruvida själva bränningen av koranen skulle gå utanför ramen för
saklig och vederhäftig debatt, sannolikt gör den inte det. Rätten tydliggör dessutom att det finns ett stort utrymme för religionskritik och att koranen inte har ett särskilt skydd bara för att den är en helig skrift för muslimer. Att förstöra koranen i en situation där den representerar en annan företeelse eller regim kan dessutom falla utanför straffstadgandet, enligt tingsrätten.
Påståendet att poliser nu kommer gripa de som bränner och koranen och att dessa kommer riskera fängelse, är enligt mig felaktigt. Domen är inte särskilt förvånande; som domstolen också påpekar går det inte att använda religionskritik som ett frikort för att säga eller göra vad som helst utan att kränka en grupp som håller en viss trosuppfattning. Det som kan diskuteras är om det var rätt att beakta den avlidnes uttalanden. Är det rätt att någon ska hållas ansvarig för andras uttalanden? Det är en kritik som Nils Funcke har lyft mot domen.1
Varför har jag då valt att dedikera några tusen tecken åt denna dom om den inte är särskilt oväntad? Jo, därför att det finns ett stort allmänt intresse kring denna typ av mål och det är lätt att en felaktig bild skapas i den allmänna debatten. De uttalanden som jag tagit upp inledningsvis är även direkt skadliga för rättsväsendet eftersom de kan leda till att folk, även om det är en minoritet, tror att tingsrätten har ”förbjudit” brännande av koranen. Detta kan dessutom få en olycklig konsekvens för dem som anser att koranbränningar bör utgöra hets mot folkgrupp, som nu kan missledas till att tro att så är fallet. Om det finns någon som är intresserad av denna typ av frågor så kan jag starkt rekommendera att läsa tingsrättens dom som både är välskriven och pedagogisk.
1 Aftonbladet den 3 februari
Skribent
FILIP REIPSAR
Ändring av barnets bästa inför 2025
Dåvarande lydelse – 6:2a FB:
Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid – risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och –barnetsbehovavennäraochgodkontakt med båda föräldrarna.
Nuvarande lydelse – 6:2a FB:
Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa.
Ändringen:
Denna ändring innebär alltså att det vid barnets bästa inte ska läggas lika stor vikt vid “barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna”. I praxis är detta någonting som tidigare haft stor betydelse vid bedömningen av barnets bästa. Ett exempel på det är NJA 2003 s. 372 där det ansågs ha stor betydelse att barnet skulle ha fortsatt kontakt med sin pappa, trots att hans lämplighet kunde ifrågasättas.
I prop. 2024/25:10 förklaras varför denna ändring har genomförts. Där anges att man vill stärka skyddet för barn som far illa. Den förra lydelsen medförde att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna gavs större vikt än risken för att barnet far illa. Nu vill man förtydliga att risken för att barnet far illa ska vara överordnat. Ett barns rätt till båda sina föräldrar får alltså aldrig innebära att barnet måste träffa en förälder om det finns risk att barnet far illa. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna ska dock fortfarande ha betydelse även om det inte längre omnämns särskilt i portalparagrafen. Avsikten med förslaget är att framhålla att vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska risken för att barnet far illa alltid sättas främst, samtidigt som det görs en allsidig helhetsbedömning.
Det fanns dock en viss kritik från Lagrådet som ansåg att förslaget kan försvåra tillämpningen av föräldrabalkens regler om vårdnad, boende och umgänge. Regeringen ansåg dock inte att det finns en sådan risk då barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna även i fortsättningen kommer att ha betydelse även utan ett särskilt omnämnande i portalparagrafen.
Bild: Canva
AMANDA LUNDMARK Skribent
Thrive with us
At KPMG, you will be able to take responsibility and develop into who you want to be. Gain in-depth insights together with the talented colleagues in your team and create new opportunities.
Find out more about life at KPMG at kpmg.se/career
Theodor, Risk & Compliance Consulting
Det här är inte en annons för en resebyrå.
Det är en uppräkning av alla våra kontor. Är du som vi nyfiken på att jobba internationellt och lära dig mer än ett perspektiv?
Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss.
Casablanca, Johannesburg, Algiers, Luanda, Gaborone, Bujumbura, Addis Ababa, Accra, Nairobi, Ebène, Maputo, Windhoek, Lagos, Kigali, Dakar, Dar es Salaam, Mwanza, Zanzibar, Tunis, Kampala, Lusaka, Harare, Brisbane, Melbourne, Perth, Sydney, Beijing, Hong Kong, Shanghai, Tokyo, Auckland, Wellington, Singapore, Seoul, Bangkok, Vienna, Antwerp, Brussels, Prague, Aarhus, Copenhagen, Helsinki, Paris, Cologne, Dusseldorf, Frankfurt, Hamburg, Munich, Budapest, Dublin, Milan, Rome, Luxembourg, Amsterdam, Oslo, Warsaw, Lisbon, Bucharest, Bratislava, Madrid, Stockholm, Birmingham, Edinburgh, Leeds, Liverpool, London, Manchester, Sheffield, Buenos Aires, Sao Paulo, Brasilia, Rio de Janeiro, Santiago, Mexico City, Lima, San Juan, Manama, Muscat, Doha, Abu Dhabi, Dubai, Calgary, Edmonton, Montréal, Toronto, Vancouver, Atlanta, Austin, Baltimore, Boston, Chicago, Dallas, Houston, Los Angeles, Miami, Minneapolis, New York, Palo Alto, Philadelphia, Phoenix, Raleigh, Reston, San Diego, San Francisco, Seattle, Short Hills, Washington DC, Wilmington.
Läs mer på dlapiper.se
