HUVUDSAMARBETSPARTNER
SAMARBETSPARTNERS
Kontor
Övre Slottsgatan 6
753 11
Besöksadress
Övre Slottsgatan 3 753 11
Kontakt redaktion@jf-uppsala.se www.jf-uppsala-se
Ansvarig utgivare Frida Ågstrand kommunikation@jf-uppsala.se
EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR KARRIÄR
För att ha en karriär som håller i längden är det avgörande att kunna kombinera juridisk analys med att bygga starka relationer, att hitta rätt rymd mellan fokus och återhämtning, och att ständigt utmana sig själv för att leverera högsta kvalitet.
Vi är övertygade om att en trygg och inkluderande arbetsmiljö hjälper dig att hantera stora utmaningar och utvecklas snabbare i din karriär.
Resan börjar på karriar.cederquist.se
Vilketärdetbästa/sämsta pluggstället?
AMELIE TOTTIE MATOUSEK
Biträdande Chefredaktör
T5, Juristprogrammet
Bästa: Bunkern, Ekonomikum
Sämsta: Carro kring lunchtid
AMANDA LUNDMARK
Skribent
T4, Juristprogrammet
Bästa: Carro våning 6
Sämsta: Gungstolarna på Eko
JOEL FORSBERG
Chefredaktör
T3, Juristprogrammet
Bästa: Tysta läsesalen på Carro
Sämsta: Ekonomikum
FILIP REIPSAR
Skribent
T6, Juristprogrammet
Bästa: Carro
Sämsta: Bunkern, Ekonomikum
FRIDA ERIKSSON
Skribent
T6, Juristprogrammet
Bästa: Övervåningen på Karin Boye-biblioteket
Sämsta: Korridoren på Ekonomikum
TUVA BERGH
Layoutansvarig
T3, Juristprogrammet
Bästa: Carro läsesal A (vid de stora fönstren!)
Sämsta: Gamla Torget
Vilket är det bästa/sämstapluggstället?
CASSANDRA KLEVENVALL
Biträdande Layoutansvarig
T3, Juristprogrammet
Bästa: Våning 9 Carro
Sämsta: BMC
ALMA SANDBERG LARSSON
Skribent
T3, Juristprogrammet
Bästa: Tidskriftsalen på Carro
Sämsta: Bunkern, Ekonomikum
CELINE DANG
Skribent
T2, Juristprogrammet
Bästa: Biblioteket på Eko
Sämsta: "Catwalken" på Eko
EMMA DAHLSTRÖM
Skribent
T2, Juristprogrammet
Bästa: Carro på fredagar
Sämsta: Carro vid lunchtid
Be the best
We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Become the best version of yourself!
Presidiet har ordet
Utbildning i retro-perspektiv
MATHIAS KÄCK
Utbildningsansvarig tillika sekreterare
Ofta får vi höra att mycket var bättre förr. Människor var trevligare, maten smakade bättre, framför allt var studenterna bättre på hör och häpna allt.
Det var för snart ett år sedan som jag tillträdde som utbildningsansvarig. Tiden har varit omvälvande men ack så givande, inte minst för att ge ett annat perspektiv på juristprogrammets utbildning. Under en tid när tekniken rör sig så snabbt runt om oss att den som blinkar kan missa allt för mycket. Det kan inte undgått någon att det skedde stora förändringar på vårt program under förra hösten. Dessa förändringar innebar att den enskilda studenten fick svårare att bestämma över sitt eget sätt att plugga. Något som i denna tid av förändring hotar att göra en stressig utbildning än mer påfrestande. Särskilt när det känns som att förändringarna som nu sker på juristprogrammet gör att vi rör oss bort från den verklighet många av oss snart ska ut i.
Men om det är en sak som man ska ta med sig från de förändringar som skett är att studentens roll är viktigare nu än vad den varit på mycket länge. Det har varit ett privilegium att som utbildningsansvarig se hur många det är som vill visa sin åsikt och som brinner för studenternas rätt att välja. För vad vore vi som studentkår utan alla våra underbara, engagerade studenter som uttrycker sina åsikter. Det är tillsammans som vi kan åstadkomma förändring även om det i stunden kan kännas tungt och som att man inte får något gehör. Jag är helt övertygad om att allt löser sig till slut, så länge man fortsätter kämpa.
Så min uppmaning till alla som orkar läsa min lite traggliga text: uttryck eran åsikt!
Tycker du att något är galet med din utbildning eller en ändring inte alls överensstämmer med dina förväntningar av Sveriges i min mening främsta juridiska fakultet, säg något. För desto fler det är som utrycker sin åsikt desto mer kan vi som kår göra för den e skilda studenten, jag och Arvid jobbar ju faktiskt heltid med att försöka förmedla dessa åsikter som ni har!
Tycker du att något är galet med din utbildning eller en ändring inte alls överensstämmer med dina förväntningar av Sveriges i min mening främsta juridiska fakultet, säg något. För desto fler det är som utrycker sin åsikt desto bättre och desto mer kan vi som kår göra för den enskilda studenten, jag och Arvid jobbar ju faktiskt heltid med att försöka förmedla dessa åsikter som ni har!
Jag menar de åsikter ni studenter har är vad som faktiskt spelar roll. För vad hade utbildningen och kåren varit utan alla studenter som lägger ned otaliga timmar i dammiga bibliotek för att till slut få ut den där eftertraktade examen från Sveriges bästa universitet.
När Sverige känns för litet.
Sök till oss. Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss. Om du är intresserad av mer än det svenska perspektivet är vi svaret.
Välkommen att läsa mer på dlapiper.se
Det lär inte ha undgått någon att vissa terminer på juristprogrammet har fått ändrade regler om att det inte längre är tillåtet att anteckna med dator eller ha datorskrivna anteckningar. Detta har skapat frågetecken kring vad som egentligen är bäst. Lär man sig verkligen bättre av att anteckna för hand?
Det finns inte särskilt mycket forskning om huruvida handskrivna eller datorskrivna anteckningar är bäst för inlärningen, men det finns en amerikansk studie från 2014 som undersöker just detta. Studenterna fick där anteckna medan de såg inspelade föreläsningar och därefter testades de på hur mycket de kom ihåg och hade förstått. När studenterna fick göra ett test en vecka senare, efter att ha fått plugga utifrån sina anteckningar, presterade de som hade antecknat för hand bättre på både faktafrågor och på de mer komplicerade frågorna. Forskarna tror att detta resultat beror på att de som inte hinner skriva allt måste lyssna mer noggrant och bedöma vad som är viktigast att skriva ner. De som antecknar ordagrant vad läraren säger fokuserar mer på själva skrivandet och mindre på att lära sig. De som klarade sig bäst av datoranvändarna var de som hade antecknat med egna ord och i ett lägre tempo
eftersom det då verkade som de samtidigt reflekterade över vad som sagts.
Utifrån denna forskning verkar mycket tala för att det kan vara bättre att göra anteckningar för hand, men det finns andra som menar på att just denna studie har fått oproportionellt stor påverkan världen över och att det kanske inte behöver vara bättre att anteckna för hand. Det finns även en annan studie från 2019 som inte ger ett lika tydligt resultat. I den studien kom inte studenterna ihåg bättre bara för att de antecknade för hand. Man vet inte varför det blev ett sådant resultat, utan det krävs mer forskning för att veta säkert.
Det är alltså inte helt tydligt om man lär sig bättre av att anteckna för hand. Enligt mig verkar det avgörande inte vara om du antecknar för hand eller om du gör det på dator utan istället hur du antecknar.
”Det är alltså inte helt tydligt om man lär sig bättre av att anteckna för hand. Enligt mig verkar det avgörande inte vara om du antecknar för hand eller om du gör det på dator utan istället om hur du antecknar.”
Studie från 2014:
“The Pen Is Mightier Than the Keyboard:Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking” av Pam A. Mueller och Daniel M. Oppenheimer
Studie från 2019:
”How much mightier is the pen than the keyboard for note-taking?” av Morehead m fl.
AMANDA LUNDMARK Skribent
Pekpinnar och handskrivet
Ä r jag 13-år gammal? Det var känslan jag fick under introduktionsföreläsningen i vintras. Entusiastiskt berättar kursföreståndarna om de ändringar som gjorts på T3 och vilka fantastiska resultat som de har inneburit. Jag trodde på dem, och tror fortfarande på dem. Det finns mycket som talar för att man lär sig mer av att skriva för hand. Så långt är jag fortfarande entusiastisk. Men det hände något när de började prata till oss som om vi vore trotsiga, analfabetiska tonåringar.
Bild: Canva
Dina möjligheter hos oss som juriststudent
Studerar du juridik och är nyfiken på livet som affärsjurist?
Som studentmedarbetare hos oss får du chansen att utvecklas, skaffa dig praktisk erfarenhet och skapa ett nätverk av framstående jurister inför framtiden. På Setterwalls får du en unik möjlighet att kombinera teori med praktik och lägga en grund för din framtida karriär som jurist. Vi välkomnar ansökningar både för dig som är i början av dina studier och för dig som snart ska ta examen.
Vi ser fram emot din ansökan!
Läs mer om våra lediga
studenttjänster
VINGEVECKAN
Se affärsjuridiken genom våra ögon
Sök 10april4 m a j
vinge.se
FILIP REIPSAR
Skribent
För er som inte känner mig så kommer jag från Finland och mer specifikt från Jakobstad i Österbotten, inte långt från var humorgruppen Kaj har sina rötter...
När KAJ gick vidare till finalen i Melodifestivalen var det rätt svårt att förstå vad som hade hänt, för att inte prata om när de senare vann hela tävlingen, vilket kändes overkligt. Som finlandssvensk och särskilt som österbottning så känner man sig ofta som tillhörande två kulturer utan en fast förankring i någon av dem. Man har dels kopplingen till Sverige genom sitt modersmål och de svenska kulturinfluenser som man växt upp med sedan barnsben, dels kopplingen till Finland och den finska kultur som utgjort ens vardag utan att man känt någon direkt samhörighet med ”finnar”. Så när KAJ vann Melodifestivalen och man fick se sin subkultur av en subkultur representerad i mello så var det minst sagt något stort. Det som gör KAJ särskilt speciella (om någon inte har märkt det) är att gruppen dessutom valt att sjunga på dialekt, även om den var ganska nedtonad under veckorna i mello. Jag tänkte därför att det även kunde vara kul att även skriva om lite bastujuridik på just en österbottnisk dialekt.
He int ba ti bygg
Nu tå KAJ vann mello så förstar ja ju att he e mang av er som ha blivi bastuintressera. He e kanski en deil av er som till å med tänker att he sku va nice med en egen bastu, men he man måst komma ihåg e att he kan krävas olika tillstånd fö att få bygg ein. För he första så måst man ta å sök bygglov, he sir man om läser PBL 10:3, he krävs nämligen bygglov för en nybyggnad, om ha inte omfattas av na undantag i lagin.
He finns såklart fleir undantag från dehär huvuregeln. Om man till exempel bygge bastu sin i omedelbar närhejt av bostadshusi, så kan man bygg en fristående bastu på 30 kvadrat, enligt 9:4 a PBL.
Ofta väljer man ju dock att bygg bastun vid sommarställi ens å tå vill man ju gärna ha bastun vid strandin nära vattni. Om inte he nu e så att huvubostadin å sku ligg nära strandin där man har tänkt bygg bastun så e int undantagi enligt 9:4 a PBL tillämpli. Så innan man tar å bygger en bastu så ska man nu ta å koll upp om he så att he omfattas av kravi på bygglov eller int. För att he ska va fråga om en rikti bastu så ere nästan ett måste att kaminin e vedelda å int e na elkamin. He e på he sätti man får bästa löyly.1Men eftersom he innebär att man installerar en kamin å skorstejn i bastun så behöv man anmäl dehär byggnadsnämnden enligt 6:5 PBF.
San får man int glömm strandskyddi hellder. He e nämligen så att om man ska bygg en bastu inom 100 meter från strandin så måst man som huvuregeln sök dispens för he. He framgår av 7:15 MB att som huvuregel får man int bygg en byggnad inom strandskyddsområdi, vilket enligt 7:14 MB omfattar land och vattenområde 100 meter från strandlinjen. He finns ju såklart undantag ti dehär, ett finns i 7:18 MB till exempel om he sku va fråga om att strandskyddi gällder vid en lillan sjö tå kan länsstyrelsen ta beslut om att upphäv strandskyddi. Dehär e ba några av ti sakre man kan måst tänk på om man vill bygg en bastu. Dehär textin ska man int si som na juridisk rådgivning, utan ni får nog lov ti göra er egen research.
1 Finska ordet för att beskriva ångan av vattnet som kastas på bastuugnens stenar.
Bakgrund och ikoner: Canva
*Detta är en krönika – skribenten svarar för sina ställningstaganden i texten
Att missa ett seminarium i utbyte mot någon extra timmes sömn är väl vad man inom psykologin skulle kalla för direkt belöning (instant gratification). Motsatsvis uppnås fördröjd belöning genom att trotsa februariregnet och ge sig i väg till Trädgårdsgatans syrefattiga lokaler, i utbyte mot ett villkorslöst fullgjort obligatorium i juni.
”Liktettbarnsomställsinförvaletattfåengodisbit nuellerfembitaromentimme,ärdetlättattvälja detsombelönarensdopamintörstandehjärnai stunden."
Situationen är förmodligen bekant för de flesta. Likt ett barn som ställs inför valet att få en godisbit nu eller fem bitar om en timme, är det lätt att välja det som belönar ens dopamintörstande hjärna i stunden. I dessa svåra avvägningar finns kompletteringsuppgiften där, om inte som en garant för närvaro åtminstone som en bromskloss för fortsatt snoozande. Jag vill emellertid argumentera för att kompletteringsuppgiften kan vara mer än så.
Kompletteringsuppgiften kan, om man har tur med dess utformning, ge upphov till nya tankar och ideér som de ordinarie momenten inte alltid ger utrymme för. Det är en form som uppmuntrar fria reflektioner och som, enligt min mycket begränsade erfarenhet av dem, sällan innebär formkrav. Denna oas av språklig fri lek borde särskilt tilltala juriststudenters formaliatyngda hjärnor.
En möjlig invändning till denna inställning är att Uppsalamodellen med sina hårda närvarokrav är ett uttryck för en bristande tillit till studenternas egen inlärningsförmåga, och att kompletteringsuppgiften som sådan utgör ett omyndigförklarande av studenter som trots allt är vuxna människor på en frivillig utbildning.
Vidare kan man ställa sig frågan huruvida kompletteringsuppgifter av detta slag ens är relevanta för juridiska studier? Och om de inte är det, vad är då syftet med att dela ut dem? Är det fråga om en ren bestraffning i avskräckande syfte är vi tillbaka i ovan nämnda omyndigförklarande, och att gå med på att göra den skulle i så fall vara att omyndigförklara sig själv.
Bakgrund: Steve Johnson - Unsplash
Ett möte med Jasmine Darban: Tiktok-kreatör
och juriststudent
Foto: Chris Önnerby
Med över fyrtiotusen följare på TikTok utgör Jasmine Darban en av Sveriges största book influencers. Med entusiasm, engagerande videos och intressanta bokrecensioner tipsar Jasmine sina följare om alltifrån romaner till studieråd. Hon tillhör den delen av TikTok som introducerat BookTok – en nischad del av plattformen som fokuserar på böcker – på den svenska marknaden.
Jasmine Darban
ÅLDER : 22 år
BOR : Stockholm
GÖR : Juriststudent, TikTok-kreatör och verksam inom förlagsbranschen.
Passionen för böcker utgör en stor del av hennes liv – både på det personliga och det professionella planet. För Darban är intervjuer med medier inget nytt. DN, SVT och Sveriges Radio utgör bara några av de mediehus som uppmärksammat henne. Samtidigt väcktes en fråga hos mig: hur är det egentligen att vara juriststudent och samtidigt aktiv inom bokbranschen?
Vad fick dig att vilja börja läsa juridik?
– Mina föräldrar är från Iran och det är väldigt vanligt att man blir läkare. Det var vad jag tänkte fram till första året på gymnasiet – när jag insåg att jag hatade naturvetenskapsprogrammet och bytte till ekonomi. Jag tänkte: “Okej, inte läkare – vad vill jag göra då?”
Snabbt upptäckte hon juristyrket och motivationen väcktes på nytt.
– Det kändes som att det träffade rätt ganska tidigt. Jag tog någon kurs i privatjuridik på ekonomiprogrammet, drev UF-företag och insåg att det var ganska kul.
Likt många juriststudenter var det straffrätten som lockade. Men under terminernas gång har även andra ämnen börjat intressera Darban. Möjligheten att koppla samman juridiken och läsintresset har visat sig särskilt intressant. Kursen i immaterialrätt har redan gett henne en bättre inblick i förlagsbranschen. Samtidigt är det inte alltid helt lätt att jonglera allt på samma gång.
Vad har varit den största utmaningen under studietiden? – Min största utmaning har alltid varit att balansera allting. Jag vet att alla säger att juristprogrammet är ett heltidsarbete, och jag minns när jag var tvungen att gå på studieuppehåll för ungefär två år sedan.”
Samtidigt poängterar hon att det är möjligt att hänga med – om man verkligen anstränger sig –men att det kräver mycket att växla mellan arbetsliv och studier. Att byta från Göteborgs universitet till Stockholms var även det en omställning.
Foto: Chris Önnerby
Du har nämnt att du valt att ta studieuppehåll. Något som du förmedlar till dina följare är vikten av återhämtning och att må bra under sina studier. Har du några tips till juriststudenter som funderar på att göra det?
– Till dem som vill ta studieuppehåll: en grej som stoppar många är rädslan av att hamna i ny klass – att inte vara med sina vänner och att lämna hela den gemenskapen. Det var jag också väldigt rädd för. Men man måste också tänka att det är så många som tar pauser i utbildningen –det är så många som åker på utbytesstudier, och vissa stannar. Även om det känns som att man är en “gymnasieklass” så är det inte det – alla är där frivilligt och alla är på sin egna resa. Man måste på något sätt inse det. Jag var så trygg i att jag kanske kommer att vara med mina kompisar nu under två år till, men sen kommer vi alla vara ute i världen. Vi kommer vara på olika platser i världen och det kommer gå olika fort och vi kommer ha olika karriärer.
Jasmine upplever att det var rätt val att ta studieuppehåll och ångrar inte sitt beslut. Tvärtom har det lett till flera fördelar.
– Insikten att det är mitt liv och att det är jag som tar alla besluten – det gjorde mig lite tryggare i det. Självklart var det lite ledsamt att lämna alla, men när jag numera har kommit tillbaka har det skett en sån förändring i mindset och motivation.”
Jasmine Darban efter vinsten av ”Åretsframtidslöfte” på ”Årets Marknadschef 2024”
Med framgångar kommer även motgångar och vägen framåt har inte alltid varit helt lätt. Fördomar har präglat synen på TikTok-influencers och många har haft svårt att förstå fördelarna med sociala medier. Jasmine ser det dock som en möjlighet att bidra med något positivt och har varit involverad i flertalet projekt med att öka läsfrämjandet genom att föreläsa på bibliotek och skolor. Men att vara offentlig innebär en risk för näthat – en risk som inte har stoppat Jasmine från att fortsätta nå sina mål.
Foto:
Be our buddy, while you study.
Signa upp dig på Friends of Delphi! En kunskapsportal för juriststudenter som länkar samman affärsjuridikens
teori och praktik. Portalen ger dig inblick i byrålivet och tillgång till innehåll som du har nytta av under och efter studierna. Läs mer och registrera dig idag på friends.delphi.se
Business Law Community
Gå med i vårt nätverk för framtidens jurister!
Business Law Community (BLC) är nätverket för dig som är nyfiken på affärsjuridik, oavsett om du är student eller nyligen har inlett din karriär. Med BLC vill vi på Lindahl bjuda på kunskap, inspiration och närkontakt med arbetslivet - allt det där som du inte får med dig på juristutbildningen. Gå med i nätverket och att ta del av vårt nyhetsbrev, våra kommande arrangemang, Lindahl Law School och mycket mer.
lindahl.se/karriar
Varning för fiktiva rättsfall
De senaste åren har artificiell intelligens, AI, utvecklats i en rasande takt. På tapeten är oftast ChatGPT som lanserades i november 2022 av företaget OpenAI. Jag tror att de allra flesta är bekanta med chattboten som kan svara på allt mellan himmel och jord. När ChatGPT kom kändes det först lite som ett experiment. Man testade att ställa lite olika frågor och förvånades över den snabba responsen man fick tillbaka. Idag, lite över två år sedan lanseringen, har användandet av ChatGPT blivit en del av vardagen. Bland annat använder många chattboten som ett hjälpmedel i studierna. Huruvida det är okej att använda sig av ChatGPT eller inte inom vår utbildning är en fråga uppe för diskussion. Idag, och i framtiden, är det kanske inte längre en fråga om man ska använda AI eller inte, utan snarare på vilket sätt och i vilken omfattning man utnyttjar chattboten.
För att ta sig igenom en utbildning krävs ett flitigt pluggande. AI har däremot kommit att ses som en genväg, ett enklare sätt att ta sig igenom vissa uppgifter. Trots utvecklingen av AI kan en chattbot som ChatGPT (i alla fall inte ännu) ersätta oss.
Ett bevis på det är att allt som ChatGPT spottar ur sig faktiskt inte stämmer alla gånger. För bara några veckor sedan rapporterade Uppsala Nya Tidning om en juriststudent i Uppsala som åkt fast för fusk för att denne använt ChatGPT. Hur upptäcktes personen?
Jo, denne hade i en skrivuppgift hänvisat till ett rättsfall som inte existerat. Det var troligtvis AI som hade ”hittat på” fallet. Att använda ChatGPT för att skriva texter, som PM och hemtentor, är ingen bra idé. Inte bara kan man få helt felaktig information, man riskerar även att åka fast för fusk. Den tilltänkta genvägen blir i stället en omväg –och en väldigt stor sådan – som i värsta fall kan leda raka vägen till disciplinnämnden.
I höstas var första gången jag använde mig av ChatGPT i utbildningssyfte. Och nej, det var inte för att få chattboten att skriva min PM, så det är ingen idé att ha disciplinnämnden på tråden. Tidigare har jag inte tyckt att det funnits så mycket som ChatGPT kunnat göra för mig. Jag frågade den om prejudikatet i NJA 1994 s. 506, men fick egentligen inget vettigt svar. Allt efter terminerna har gått har jag hört hur kursare använt sig av AI på ett sätt som inte är fusk, på ett sätt som faktiskt kan vara användbart.
Jag upplever ett lättvindigt synsätt på pengar inom juristutbildningen. Det bör ifrågasättas och diskuteras. Dels därför att jurister borde representera och försöka förstå alla samhällsklasser, dels för att alla studenter inte har lika stora ekonomiska tillgångar. Nedanstående är två saker jag har reagerat på.
En seminarieuppgift vi hade nyligen handlade om en konsument som köpt, i min mening, mycket onödiga saker; ett mobilskal, en kaninformad äggkokare för mikrovågsugn och en skylt med texten ”Familjen Andersson”. Sakerna kostade sammanlagt 1364 kr och i uppgiften angavs att köparen betalade direkt för att det inte rörde sig om ”så mycket pengar”. För det första är 1364 kr för många inte en obetydlig summa och för det andra krävs det att man har mycket pengar för att ens kunna lägga pengar på sådana struntsaker. Detta visar på juristers syn på pengar och i förlängningen att jurister är en
del av ett toppsamhälle. Jag tror inte att det är bra med en sådan diversifiering.
Jag går terminskurs 3 just nu. Den här terminen har kurslitteraturen varit avsevärt dyrare än tidigare terminer, framför allt då vi har behövt köpa flera kompendier. Till sakrätten, som är ett komplicerat område, kan det också vara svårt att läsa i en begagnad bok med markeringar. Kurslitteraturen finns på bibliotek så man måste inte köpa den, men problemet är att man inte får ta med kopior av litteraturen till tentan eller seminarierna. Ska man då köpa litteraturen eller hoppas att det finns låneexemplar på biblioteket till tentan? Det är inte heller tillåtet att skriva ut kompendierna från Studium och ta med, vilket närmast innebär ett tvång på att köpa dem. Reglerna är till för att undvika fusk men jag anser att de får konsekvenser som är alltför betungande. Visserligen är CSN till för att bekosta kursmaterial men någonstans bör det finnas en gräns
för vad litteraturen ska få kosta. Dessutom förordar institutionen att studierna ska tas på allvar, att det är heltidsstudier och att man inte ska räkna med att kunna jobba vid sidan av.
Dyr kurslitteratur i kombination med dessa regler kan göra att studenter med begränsad ekonomi får sämre möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen och prestera på tentan. Utbildningen ska vara till för alla och ett läge där vissa studenter missgynnas bör undvikas. Jag tycker därför att dessa regler bör ses över och diskuteras.
*Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten
ALMA SANDBERG LARSSON Skribent
Uppenbarligen tackade jag nej till musikalutbildningen eftersom jag numera skriver för Press Judicata. Jag tror att det är viktigt att testa sig fram. Att det är naturligt att svänga in på en bana och inse att det var fel väg. Jag tror också att vi är många som har sökt juristprogrammet för att det är en bra, intressant och bred utbildning, men som inte har något tydligt mål. Det var något Petra Lundh (Sveriges första kvinnliga rikspolischef!) berörde under sin talarsittning. Hon sa att hon aldrig hade karriärplanerat, utan istället tagit vara på alla möjligheter hon fått. Petra uppmanade oss alla att våga testa. Varje ny situation leder till nya erfarenheter. Det är nödvändigt att pröva olika vägar för att veta vart man vill gå, eller för att inse vilka platser man vill undvika.
Jag har lärt mig att jag behöver vara kreativ för att må bra. Så nu skriver jag för Press Judicata, är med i Lex Legato och har fått klä upp mig som fadder under recceveckorna. Allt detta har både lärt mig nytt (hur jag strukturerar mina veckor), utmanat mig (hur jag ska hantera min irritation på allt och alla under de veckor jag inte får någon egentid), men framför allt ger det mig mycket glädje (och något annat att tänka på än plugg).
Så min uppmaning till dig är: Våga testa!
Har du hört om någon kul aktivitet på nationerna? Gå dit! Alltid velat gå en kurs i drejning? Anmäl dig! Sett att en firma letar efter sommarjobbare? Sök!
Du kanske hittar ditt framtida drömyrke, ett roligt fritidsintresse eller landar i insikten om att det där var det tråkigaste du någonsin gjort.
Det vet du bara om du vågar testa.
Så våga testa.
Vad är det värsta som kan hända?
Gräset är grönare på andra sidan… eller?
Det är få juriststudenter jag har stött på som faktiskt vet vad de vill bli i framtiden, och än mindre som anser att juridiken är deras kall i livet. Ändå är vi flera hundra personer som förvirrat dyker upp på JF:s reccevecka i slutet av varje augusti, och i början på varje januari. Väl på plats stämde verkligheten inte alls ihop med visionen. Säkerligen är jag inte den enda som blivit offer för den glorifierade bilden av juristens liv – som alla amerikanska TV-serier så charmant målar upp. Seminarierna, som praktiskt taget utgör vår vardag, motsvarar inte alls casen som juriststudenterna i How to Get Away with Murder sysslar med. Än mindre är plugget en bråkdel så lätt som Elle Woods får det att framstå som i Legally Blonde. Vi blev övertygade om att juristprogrammet skulle vara som ett juridiskt vigvatten – att vi skulle komma in som otyglade ungdomar och ut som Harvey Specters. Istället kom vi in som bekymmersfria ungdomar – och blev inget mindre än avdankade studenter där exponentiellt hårbortfall, två styrkors sämre syn och skolios blev ett faktum.
Oavsett vilken termins juriststudenter du ställer frågan: “älskar du din utbildning?”, är det få som kommer att ge dig ett entusiastiskt jakande svar. Än färre kommer att svara att juristprogrammet var precis så som de hade tänkt sig. Trots det krigar sig alla dessa tappra studenter igenom termin efter termin, thaibox efter thaibox, synundersökning efter synundersökning. Frågan är då varför alla vi är kvar här, trots att det inte alls var lika charmant som det framstod i TV. Frågan man ställer sig själv tycks bli ännu mer paradoxal när man ser hur ekonomerna får sitt plugg att framstå som en bisyssla, och läkarna får sitt att likna ett glosförhör. Kanske är vi det främsta exemplet på Stockholmssyndromet, eller så är svaret på frågan mycket enklare än så. Något större och viktigare håller oss kvar.
För att inte tala om det uppenbara – att de flesta här troligtvis är villiga att uppoffra lite av sina ungdomsdar nu för att uppnå ett mer långsiktigt karriärmål – finns det flera anledningar till varför vi, trots mödan, går kvar på denna utbildning. För mig har den i särklass viktigaste anledningen varit människorna här.
Under den korta tid som jag har gått på juristprogrammet har jag fått träffa otaligt många fantastiska människor. Människor som inte bara är otroligt intelligenta, motiverade och disciplinerade, utan som dessutom lyfter upp varandra, peppar varandra och som gör vardagen något (extremt mycket) roligare. För utan juristprogrammet skulle ingen av oss ha haft chansen att skapa dessa vänner, som sannolikt kommer att vara livet ut.
Thrive with us
At KPMG, you will be able to take responsibility and develop into who you want to be. Gain in-depth insights together with the talented colleagues in your team and create new opportunities.
Find out more about life at KPMG at kpmg.se/career
Theodor, Risk & Compliance Consulting
Utvecklas med oss
Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?
