2025/2

PRESS

JUDICATA TIDNING FÖR JURIDISKA FÖRENINGEN I UPPSALA

HU VU D S A M A R B E T S PA R T N E R

SAMARBETSPARTNERS

Kontor Övre Slottsgatan 6 753 11

Besöksadress Övre Slottsgatan 3 753 11

2 Framsida: Clemence Taillez - Unsplash

Kontakt Ansvarig utgivare redaktion@jf-uppsala.se Frida Ågstrand www.jf-uppsala-se kommunikation@jf-uppsala.se

LÅNGSIKTIGHET

SNABBHET

EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR KARRIÄR För att ha en karriär som håller i längden är det avgörande att kunna kombinera juridisk analys med att bygga starka relationer, att hitta rätt rymd mellan fokus och återhämtning, och att ständigt utmana sig själv för att leverera högsta kvalitet.

Vi är övertygade om att en trygg och inkluderande arbetsmiljö hjälper dig att hantera stora utmaningar och utvecklas snabbare i din karriär.

Resan börjar på karriar.cederquist.se

3

4

5

är

JOEL FORSBERG Chefredaktör T3, Juristprogrammet Bästa: Tysta läsesalen på Carro

ke t

de

tb

ta s ä

a t s m /sä

llet? ä t s g plug

Vil

Sämsta: Ekonomikum

AMELIE TOTTIE MATOUSEK Biträdande Chefredaktör T5, Juristprogrammet Bästa: Bunkern, Ekonomikum Sämsta: Carro kring lunchtid FILIP REIPSAR Skribent T6, Juristprogrammet Bästa: Carro Sämsta: Bunkern, Ekonomikum

AMANDA LUNDMARK Skribent T4, Juristprogrammet Bästa: Carro våning 6 Sämsta: Gungstolarna på Eko FRIDA ERIKSSON Skribent T6, Juristprogrammet Bästa: Övervåningen på Karin Boye-biblioteket Sämsta: Korridoren på Ekonomikum

6

Vilket ä r de TUVA BERGH Layoutansvarig T3, Juristprogrammet

t bä sta /sä

ms ta

t äl gs ug

Bästa: Carro läsesal A (vid de stora fönstren!)

pl

CASSANDRA KLEVENVALL Biträdande Layoutansvarig T3, Juristprogrammet

let?

Sämsta: Gamla Torget

Bästa: Våning 9 Carro Sämsta: BMC

ALMA SANDBERG LARSSON Skribent T3, Juristprogrammet Bästa: Tidskriftsalen på Carro Sämsta: Bunkern, Ekonomikum EMMA DAHLSTRÖM Skribent T2, Juristprogrammet Bästa: Carro på fredagar Sämsta: Carro vid lunchtid

Ikoner & titel: Canva

CELINE DANG Skribent T2, Juristprogrammet Bästa: Biblioteket på Eko Sämsta: "Catwalken" på Eko

7

Be the best you.

We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication.

People with a continuous drive to learn more and develop.

We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.

Become the best version of yourself!

Read more at Roschier.com

Roschier.com

Ledare JOEL FORSBERG Chefredaktör

För er som följer Press Judicata noggrant – här kommer (på sätt och vis) en uppföljare till förra numret. Och för er som inte följer oss lika noggrant – er förlust.

Min förra ledare tog avstamp i det offentliga samtalsklimatet. Det finns en tendens i samhället att antingen tycka något med en sådan bergfast övertygelse att ingenting kan rubba den egna uppfattningen, eller så har man ingen åsikt. Hellre tiga än att ändra ståndpunkt har blivit ett inofficiellt mantra. Detta klimat gör att åsikternas ytterligheter får ett oproportionerligt stort utrymme. Man hör inte sällan att samhället är polariserat. Samtidigt finns det många mätningar som visar att svenskarna sällan varit så eniga i flera stora samhällsfrågor som nu.

Samhällsutvecklingen är beroende av samtal. Det är i mötet – när vi möts, vrider och vänder på våra starkaste argument – som de bästa lösningarna uppstår. Det finns aldrig en bättre tidpunkt att vända på en dålig trend än här och nu. Något som berör alla studenter är vår utbildning och den är alltid föremål för potentiell förbättring. Därför kommer detta nummer till stora delar vara tillägnat just din utbildning.

På de kommande sidorna kommer du få ta del av olika perspektiv på utbildningen vid Uppsala universitet, men kanske också på utbildning i stort och även några – helt – andra ämnen.

Njut av läsningen!

9

Presidiet har ordet

Utbildning i retro-perspektiv

Ofta får vi höra att mycket var bättre förr.

Människor var trevligare, maten smakade bättre, framför allt var studenterna bättre på hör och häpna allt.

Det var för snart ett år sedan som jag tillträdde som utbildningsansvarig. Tiden har varit omvälvande men ack så givande, inte minst för att ge ett annat perspektiv på juristprogrammets utbildning. Under en tid när tekniken rör sig så snabbt runt om oss att den som blinkar kan missa allt för mycket. Det kan inte undgått någon att det skedde stora förändringar på vårt program under förra hösten. Dessa förändringar innebar att den enskilda studenten fick svårare att bestämma över sitt eget sätt att plugga. Något som i denna tid av förändring hotar att göra en stressig utbildning än mer påfrestande. Särskilt när det känns som att förändringarna som nu sker på juristprogrammet gör att vi rör oss bort från den verklighet många av oss snart ska ut i.

MATHIAS KÄCK Utbildningsansvarig tillika sekreterare

10

Men om det är en sak som man ska ta med sig från de förändringar som skett är att studentens roll är viktigare nu än vad den varit på mycket länge. Det har varit ett privilegium att som utbildningsansvarig se hur många det är som vill visa sin åsikt och som brinner för studenternas rätt att välja. För vad vore vi som studentkår utan alla våra underbara, engagerade studenter som uttrycker sina åsikter. Det är tillsammans som vi kan åstadkomma förändring även om det i stunden kan kännas tungt och som att man inte får något gehör. Jag är helt övertygad om att allt löser sig till slut, så länge man fortsätter kämpa.

Så min uppmaning till alla som orkar läsa min lite traggliga text: uttryck eran åsikt!

Tycker du att att något någotärärgalet galetmed meddin dinutbildning utbildningeller elen en ändring inteinte alls alls överensstämmer medmed dina dina förler ändring överensstämmer väntningar av Sveriges i mini min mening främsta juridiska förväntningar av Sveriges mening främsta jufakultet, säg något.

För desto fler det är som utrycker ridiska fakultet, säg något. För desto fler det är som sin åsiktsin desto bättre och desto kankår vi som utrycker åsikt desto mer kanmer vi som görakår för görae för denstudenten, enskilda studenten, jag och Arvid den skilda jag och Arvid jobbar jujobfakbar juheltid faktiskt heltid med att försöka förmedla dessa tiskt med att försöka förmedla dessa åsikter åsikter som ni har! som ni har!

Jag menar de åsikter ni studenter har är vad som faktiskt spelar roll. För vad hade utbildningen och kåren varit utan alla studenter som lägger ned otaliga timmar i dammiga bibliotek för att till slut få ut den där eftertraktade examen från Sveriges bästa universitet.

11

När Sverige känns för litet.

Sök till oss. Med kontor över hela världen är det snarare regel än undantag att jobba med internationella klienter hos oss. Om du är intresserad av mer än det svenska perspektivet är vi svaret.

Välkommen att läsa mer på dlapiper.se

SKAPA KONTAKT

Vi vill lära känna dig som student!

Vi är måna om relationen med dig som student. Du är viktig för att vi även i framtiden ska vara ett självklart val för våra klienter och för att vi ska kunna fortsätta leverera affärsjuridisk rådgivning i världsklass. Det finns flera möjligheter för dig att skapa kontakt med oss redan under studietiden. Just nu kan du till exempel söka någon av höstens traineetjänster eller till vårt mentorskapsprogram. Läs mer och ansök på gda.se/karriar

D

et lär inte ha undgått någon att vissa terminer på juristprogrammet har fått ändrade regler om att det inte längre är tillåtet att anteckna med dator eller ha datorskrivna anteckningar. Detta har skapat frågetecken kring vad som egentligen är bäst. Lär man sig verkligen bättre av att anteckna för hand?

14

Det finns inte särskilt mycket forskning om huruvida handskrivna eller datorskrivna anteckningar är bäst för inlärningen, men det finns en amerikansk studie från 2014 som undersöker just detta. Studenterna fick där anteckna medan de såg inspelade föreläsningar och därefter testades de på hur mycket de kom ihåg och hade förstått. När studenterna fick göra ett test en vecka senare, efter att ha fått plugga utifrån sina anteckningar, presterade de som hade antecknat för hand bättre på både

eftersom det då verkade som de samtidigt reflekterade över vad som sagts.

faktafrågor och på de mer komplicerade frågorna. Forskarna tror att detta resultat beror på att de som inte hinner skriva allt måste lyssna mer noggrant och bedöma vad som är viktigast att skriva ner. De som antecknar ordagrant vad läraren säger fokuserar mer på själva skrivandet och mindre på att lära sig. De som klarade sig bäst av datoranvändarna var de som hade antecknat med egna ord och i ett lägre tempo

studenterna ihåg bättre bara för att de antecknade för hand. Man vet inte varför det blev ett sådant resultat, utan det krävs mer forskning för att veta säkert.

Utifrån denna forskning verkar mycket tala för att det kan vara bättre att göra anteckningar för hand, men det finns andra som menar på att just denna studie har fått oproportionellt stor påverkan världen över och att det kanske inte behöver vara bättre att anteckna för hand. Det finns även en annan studie från 2019 som inte ger ett lika tydligt resultat. I den studien kom inte

Det är alltså inte helt tydligt om man lär sig bättre av att anteckna för hand. Enligt mig verkar det avgörande inte vara om du antecknar för hand eller om du gör det på dator utan istället hur du antecknar.

”Det är alltså inte helt tydligt om man lär sig bättre av att anteckna för hand. Enligt mig verkar det avgörande inte vara om du antecknar för hand eller om du gör det på dator utan istället om hur du antecknar.”

AMANDA LUNDMARK Skribent

Studie från 2014:

“The Pen Is Mightier Than the Keyboard:Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking” av Pam A. Mueller och Daniel M. Oppenheimer

Studie från 2019:

”How much mightier is the pen than the keyboard for note-taking?” av Morehead m fl.

15

Pekpinnar och handskrivet Ä

r jag 13-år gammal? Det var känslan jag fick under introduktionsföreläsningen i vintras. Entusiastiskt berättar kursföreståndarna om de ändringar som gjorts på T3 och vilka fantastiska resultat som de har inneburit. Jag trodde på dem, och tror fortfarande på dem. Det finns mycket som talar för att man lär sig mer av att skriva för hand. Så långt är jag fortfarande entusiastisk. Men det hände något när de började prata till oss som om vi vore trotsiga, analfabetiska tonåringar.

16

Bild: Canva

Jag förstår att det är svårt att anpassa kommunikationen till alla. Det finns många olika studenter, i varierande åldrar och med skiftande erfarenheter. Vissa gick direkt från gymnasiet till universitetet och andra har längre arbetslivserfarenheter. Möjligtvis är det jag som är lättkränkt men jag blev provocerad av den uppläxande tonen. Och nu kommer jag att göra något typiskt osvenskt. Något som bryter mot den jantelag som byggts upp under generationer. Under min ”paus” från studier arbetade jag som politisk sekreterare, jag var bland annat med och förhandlade Stockholm stads skolbudget – en budget i miljardklassen. Jag skriver inte detta för att höja mig själv, utan för att belysa en poäng: studenter kommer från olika bakgrunder och har olika erfarenheter. Att införa en förändring genom att tala till oss som om vi aldrig tagit ansvar för vårt eget lärande är att underskatta vår kompetens. Jag känner inte att jag behöver en ”uppläxning” i hur jag ska föra mina anteckningar.

För att en större förändring ska vinna respekt måste man väga sina ord noggrant.

För att kontrastera med föregående stycke kommer jag erkänna något typiskt svenskt om mig: jag är oerhört konflikträdd. Min känsla är att datorförbudet har skapat en onödig polemik mellan lärarlag och studenter. Det tycker jag inte om. Till viss del är jag övertygad om att frustrationen kan brytas ner till dålig kommunikation. För mig hade det räckt om de hade konstaterat att: (1) forskningen är tydlig med att inlärningen förbättras av att skriva för hand, (2) presentera den forskningen och (3) vara tydlig med att ändringen är för studenternas bästa.

Det finns inga andra motiv (förutsätter jag) än att juristutbildningen i Uppsala – som redan är en av Sveriges bästa – ska bli ännu bättre. Det hade gått att skapa en positiv känsla kring förändringen.

Sammantaget kanske jag låter som en typisk ungdom av vår tid. En lättkränkt individ som måste behandlas med silkesvantar. Jag tror dock inte att det är unikt för vår generation. Motivation har alltid skapats bäst genom entusiasm – inte genom tillrättavisningar.

JOEL FORSBERG Chefredaktör

17

Dina möjligheter hos oss som juriststudent

Studerar du juridik och är nyfiken på livet som affärsjurist?

Som studentmedarbetare hos oss får du chansen att utvecklas, skaffa dig praktisk erfarenhet och skapa ett nätverk av framstående jurister inför framtiden. På Setterwalls får du en unik möjlighet att kombinera teori med praktik och lägga en grund för din framtida karriär som jurist. Vi välkomnar ansökningar både för dig som är i början av dina studier och för dig som snart ska ta examen.

Vi ser fram emot din ansökan!

Lä s mer om vå r a lediga s tude nt tjä n s ter

SETTERWALLS

VINGEVECKAN Se affärsjuridiken genom våra ögon

ma il-4 j

k 10 apr ö S

vinge.se

FILIP REIPSAR Skribent

För er som inte känner mig så kommer jag från Finland och mer specifikt från Jakobstad i Österbotten, inte långt från var humorgruppen Kaj har sina rötter...

När KAJ gick vidare till finalen i Melodifestivalen var det rätt svårt att förstå vad som hade hänt, för att inte prata om när de senare vann hela tävlingen, vilket kändes overkligt. Som finlandssvensk och särskilt som österbottning så känner man sig ofta som tillhörande två kulturer utan en fast förankring i någon av dem. Man har dels kopplingen till Sverige genom sitt modersmål och de svenska kulturinfluenser som man växt upp med sedan barnsben, dels kopplingen till Finland och den finska kultur som utgjort ens vardag utan att man känt någon direkt samhörighet med ”finnar”. Så när KAJ vann Melodifestivalen och man fick se sin subkultur av en subkultur representerad i mello så var det minst sagt något stort. Det som gör KAJ särskilt speciella (om någon inte har märkt det) är att gruppen dessutom valt att sjunga på dialekt, även om den var ganska nedtonad under veckorna i mello. Jag tänkte därför att det även kunde vara kul att även skriva om lite bastujuridik på just en österbottnisk dialekt.

He int ba ti bygg Nu tå KAJ vann mello så förstar ja ju att he e mang av er som ha blivi bastuintressera. He e kanski en deil av er som till å med tänker att he sku va nice med en egen bastu, men he man måst komma ihåg e att he kan krävas olika tillstånd fö att få bygg ein. För he första så måst man ta å sök bygglov, he sir man om läser PBL 10:3, he krävs nämligen bygglov för en nybyggnad, om ha inte omfattas av na undantag i lagin.

He finns såklart fleir undantag från dehär huvuregeln. Om man till exempel bygge bastu sin i omedelbar närhejt av bostadshusi, så kan man bygg en fristående bastu på 30 kvadrat, enligt 9:4 a PBL.

20

Ofta väljer man ju dock att bygg bastun vid sommarställi ens å tå vill man ju gärna ha bastun vid strandin nära vattni. Om inte he nu e så att huvubostadin å sku ligg nära strandin där man har tänkt bygg bastun så e int undantagi enligt 9:4 a PBL tillämpli. Så innan man tar å bygger en bastu så ska man nu ta å koll upp om he så att he omfattas av kravi på bygglov eller int. För att he ska va fråga om en rikti bastu så ere nästan ett måste att kaminin e vedelda å int e na

Bakgrund och ikoner: Canva

elkamin. He e på he sätti man får bästa löyly.1Men eftersom he innebär att man installerar en kamin å skorstejn i bastun så behöv man anmäl dehär byggnadsnämnden enligt 6:5 PBF. San får man int glömm strandskyddi hellder. He e nämligen så att om man ska bygg en bastu inom 100 meter från strandin så måst man som huvuregeln sök dispens för he. He framgår av 7:15 MB att som huvuregel får man int bygg en byggnad inom strandskyddsområdi, vilket enligt 7:14 MB omfattar land och vattenområde 100 meter från strandlinjen. He finns ju såklart undantag ti dehär, ett finns i 7:18 MB till exempel om he sku va fråga om att strandskyddi gällder vid en lillan sjö tå kan länsstyrelsen ta beslut om att upphäv strandskyddi. Dehär e ba några av ti sakre man kan måst tänk på om man vill bygg en bastu. Dehär textin ska man int si som na juridisk rådgivning, utan ni får nog lov ti göra er egen research.

1 Finska ordet för att beskriva ångan av vattnet som kastas på bastuugnens stenar.

21

*Detta är en krönika – skribenten svarar för sina ställningstaganden i texten

Att missa ett seminarium i utbyte mot någon extra timmes sömn är väl vad man inom psykologin skulle kalla för direkt belöning (instant gratification). Motsatsvis uppnås fördröjd belöning genom att trotsa februariregnet och ge sig i väg till Trädgårdsgatans syrefattiga lokaler, i utbyte mot ett villkorslöst fullgjort obligatorium i juni. ”Likt ett barn som ställs inför valet att få en godisbit nu eller fem bitar om en timme, är det lätt att välja det som belönar ens dopamintörstande hjärna i stunden."

Kompletteringsuppgiften kan, om man har tur med dess utformning, ge upphov till nya tankar och ideér som de ordinarie momenten inte alltid ger utrymme för. Det är en form som uppmuntrar fria reflektioner och som, enligt min mycket begränsade erfarenhet av dem, sällan innebär formkrav. Denna oas av språklig fri lek borde särskilt tilltala juriststudenters formaliatyngda hjärnor.

En möjlig invändning till denna inställning är att Uppsalamodellen med sina hårda närvarokrav är ett uttryck för en bristande tillit till studenternas egen inlärningsförmåga, och att kompletteringsuppgiften

Situationen är förmodligen bekant för de flesta. Likt

som sådan utgör ett omyndigförklarande av studen-

ett barn som ställs inför valet att få en godisbit nu

ter som trots allt är vuxna människor på en frivillig

eller fem bitar om en timme, är det lätt att välja det

utbildning.

som belönar ens dopamintörstande hjärna i stunden. I dessa svåra avvägningar finns kompletterings-

Vidare kan man ställa sig frågan huruvida komplet-

uppgiften där, om inte som en garant för närvaro

teringsuppgifter av detta slag ens är relevanta för

åtminstone som en bromskloss för fortsatt snoozan-

juridiska studier? Och om de inte är det, vad är då

de. Jag vill emellertid argumentera för att komplette-

syftet med att dela ut dem? Är det fråga om en ren

ringsuppgiften kan vara mer än så.

bestraffning i avskräckande syfte är vi tillbaka i ovan nämnda omyndigförklarande, och att gå med på att göra den skulle i så fall vara att omyndigförklara sig själv.

22 Bakgrund: Steve Johnson - Unsplash

rskilt tillsä e d r o b k le i språklig fr ”Denna oas av gda hjärnor.” n ty a li a m r fo s enter tala juriststud

Reformer av förlegade kursplaner sker emellertid

med att slarvigt slänga sig med pseudovetenskapliga

inte över natt, särskilt inte i konservatismens hög-

termer om belöning utan något som helst källstöd?

borg Juridicum. Man får välja rätt forum för sina

Kompletteringsuppgiften kan med andra ord vara

kamper, och även om enkätsvar och terminskursråd

en stund för andhämtning och obegränsat kreativ

kan kännas som fruktlösa medel för förändring, är

reflektion, oavsett hur man ställer sig till dess re-

det ibland bekvämt att bara finna sig i det demokra-

pressiva funktion. Två saker kan vara sanna sam-

tiska systemets brister i utbyte mot att slippa revo-

tidigt, och att omfamna kompletteringsuppgiften i

lution. Kanske gör kompletteringsuppgiften också

stunden behöver inte innebära att man ger fenome-

att man, som jag gjorde efter läsning av föregående

net som sådant ett existensberättigande. Vad är väl

mening, upptäcker dåliga vanor som onödigt långa

en och en halv sida fritt raljerande på fyra och ett

meningar och satsradning.

halvt år?

"En välbehövlig paus från paragrafernas och prejudikatens värld."

Jag vill med denna text alltså slå ett slag, inte för kompletteringsuppgiften som fenomen, utan för det syfte den kan fylla om man omfamnar den. Jag uppmanar studenter i allmänhet och juridikstudenter i synnerhet att göra just det. För vad som instinktivt framstår som ett hinder på vägen till nästa

ELISE LÖÖF Gästskribent

seminarium kan i själva verket vara en välbehövlig paus från paragrafernas och prejudikatens värld. En möjlighet att tänka fritt och stort, utan att nödvändigtvis behöva tänka, skriva och referera rätt – i vilken annan inlämningsuppgift kommer man undan

23

Ett möte med Jasmine Darban: Tiktok-kreatör och juriststudent

24 Foto: Chris Önnerby

M

ed över fyrtiotusen följare på TikTok utgör Jasmine Darban en av Sveriges största book influencers. Med entusiasm, engagerande videos och intressanta bokrecensioner tipsar Jasmine sina följare om alltifrån romaner till studieråd. Hon tillhör den delen av TikTok som introducerat BookTok – en nischad del av plattformen som fokuserar på böcker – på den svenska marknaden.

Jasmine Darban

ÅLDER: 22 år BOR: Stockholm GÖR: Juriststudent, TikTok-kreatör och verksam inom förlagsbranschen.

Passionen för böcker utgör en stor del av hennes liv – både på det personliga och det professionella planet. För Darban är intervjuer med medier inget nytt. DN, SVT och Sveriges Radio utgör bara några av de mediehus som uppmärksammat henne. Samtidigt väcktes en fråga hos mig: hur är det egentligen att vara juriststudent och samtidigt aktiv inom bokbranschen?

Vad fick dig att vilja börja läsa juridik?

– Mina föräldrar är från Iran och det är väldigt vanligt att man blir läkare. Det var vad jag tänkte fram till första året på gymnasiet – när jag insåg att jag hatade naturvetenskapsprogrammet och bytte till ekonomi. Jag tänkte: “Okej, inte läkare – vad vill jag göra då?”

Foto: Chris Önnerby

Snabbt upptäckte hon juristyrket och motivationen väcktes på nytt.

– Det kändes som att det träffade rätt ganska tidigt. Jag tog någon kurs i privatjuridik på ekonomiprogrammet, drev UF-företag och insåg att det var ganska kul.

Likt många juriststudenter var det straffrätten som lockade.

Men under terminernas gång har även andra ämnen börjat intressera Darban. Möjligheten att koppla samman juridiken och läsintresset har visat sig särskilt intressant. Kursen i immaterialrätt har redan gett henne en bättre inblick i förlagsbranschen.

Samtidigt är det inte alltid helt lätt att jonglera allt på samma gång.

Vad har varit den största utmaningen under studietiden?

– Min största utmaning har alltid varit att balansera allting.

Jag vet att alla säger att juristprogrammet är ett heltidsarbete, och jag minns när jag var tvungen att gå på studieuppehåll för ungefär två år sedan.”

Samtidigt poängterar hon att det är möjligt att hänga med – om man verkligen anstränger sig – men att det kräver mycket att växla mellan arbetsliv och studier. Att byta från Göteborgs universitet till Stockholms var även det en omställning.

25

– Till dem som vill ta studieuppehåll: en grej som stoppar många är rädslan av att hamna i ny klass – att inte vara med sina vänner och att lämna hela den gemenskapen. Det var jag också väldigt rädd för. Men man måste också tänka att det är så många som tar pauser i utbildningen – det är så många som åker på utbytesstudier, och vissa stannar. Även om det känns som att man är en “gymnasieklass” så är det inte det – alla är där frivilligt och alla är på sin egna resa. Man måste på något sätt inse det. Jag var så trygg i att jag kanske kommer att vara med mina kompisar nu under två år till, men sen kommer vi alla vara ute i världen. Vi kommer vara på olika platser i världen och det kommer gå olika fort och vi kommer ha olika karriärer.

Jasmine upplever att det var rätt val att ta studieuppehåll och ångrar inte sitt beslut. Tvärtom har det lett till flera fördelar.

– Insikten att det är mitt liv och att det är jag som tar alla besluten – det gjorde mig lite tryggare i det. Självklart var det lite ledsamt att lämna alla, men när jag numera har kommit tillbaka har det skett en sån förändring i mindset och motivation.”

26

Jasmine Darban efter vinsten av ”Åretsframtidslöfte” på ”Årets Marknadschef 2024” Med framgångar kommer även motgångar och vägen framåt har inte alltid varit helt lätt. Fördomar har präglat synen på TikTok-influencers och många har haft svårt att förstå fördelarna med sociala medier. Jasmine ser det dock som en möjlighet att bidra med något positivt och har varit involverad i flertalet projekt med att öka läsfrämjandet genom att föreläsa på bibliotek och skolor.

Men att vara offentlig innebär en risk för näthat – en risk som inte har stoppat Jasmine från att fortsätta nå sina mål.

Foto: Per Almegård

Du har nämnt att du valt att ta studieuppehåll. Något som du förmedlar till dina följare är vikten av återhämtning och att må bra under sina studier. Har du några tips till juriststudenter som funderar på att göra det?

Foto: Chris Önnerby

På dina sociala medier finns ett inlägg som hänvisar till en kommentar från någon som säger något i stil med att “du borde skaffa familj och barn istället för att plugga”. Hur ofta får du den typen av reaktioner, och hur påverkar det dig?

– Tidigare fick jag nästan aldrig sådana reaktioner. Det var mer kommentarer i stil med att “skaffa ett liv”. Det påverkade mig nästan aldrig – jag visar upp plugget för att mitt konto handlar om att studera och att motivera till studier. Jag visar inte alltid det roliga som jag hittar på. Men just det här är något nytt – jag tror att det har att göra med att jag blir äldre.”

som har den här gamla trångsynta bilden av hur man ska leva sitt liv som kvinna, men det kommer alltid att finnas.

Darban visar att livet som juriststudent, book influencer och arbetsam inom förlagsbranschen är möjlig att genomföra. Det är drivkraften, elden och motivationen – tillsammans med återhämtning och vila – som tagit henne långt.

AMELIE TOTTIE MATOUSEK Biträdande Chefredaktör

Jasmine blickar tillbaka till gymnasiet – då var den här typen av kommentarer ovanliga.

– Men nu när man börjar komma upp i åldern så känns det lite som att mäns syn förändras lite på kvinnor och att det kanske är därför som jag får de här kommentarerna.

Men det är inget som har stoppat henne – snarare tvärtom. Orden blir en drivkraft till att fortsätta studera, läsa och arbeta.

– Det finns ute i samhället: det finns folk

27 Pilar & ikoner: Canva

Be our buddy, while you study.

Signa upp dig på Friends of Delphi! En kunskapsportal för juriststudenter som länkar samman affärsjuridikens teori och praktik. Portalen ger dig inblick i byrålivet och tillgång till innehåll som du har nytta av under och efter studierna. Läs mer och registrera dig idag på friends.delphi.se

Business Law Community

lindahl.se/karriar

Gå med i vårt nätverk för framtidens jurister!

Business Law Community (BLC) är nätverket för dig som är nyfiken på affärsjuridik, oavsett om du är student eller nyligen har inlett din karriär. Med BLC vill vi på Lindahl bjuda på kunskap, inspiration och närkontakt med arbetslivet - allt det där som du inte får med dig på juristutbildningen. Gå med i nätverket och att ta del av vårt nyhetsbrev, våra kommande arrangemang, Lindahl Law School och mycket mer.

Varning för fiktiva rättsfall De senaste åren har artificiell intelligens, AI, utvecklats i en rasande takt. På tapeten är oftast ChatGPT som lanserades i november 2022 av företaget OpenAI. Jag tror att de allra flesta är bekanta med chattboten som kan svara på allt mellan himmel och jord.

När ChatGPT kom kändes det först lite som ett experiment. Man testade att ställa lite olika frågor och förvånades över den snabba responsen man fick tillbaka. Idag, lite över två år sedan lanseringen, har användandet av ChatGPT blivit en del av vardagen. Bland annat använder många chattboten som ett hjälpmedel i studierna. Huruvida det är okej att använda sig av ChatGPT eller inte inom vår utbildning är en fråga uppe för diskussion.

Idag, och i framtiden, är det kanske inte längre en fråga om man ska använda AI eller inte, utan snarare på vilket sätt och i vilken omfattning man utnyttjar chattboten.

För att ta sig igenom en utbildning krävs ett flitigt pluggande. AI har däremot kommit att ses som en genväg, ett enklare sätt att ta sig igenom vissa uppgifter. Trots utvecklingen av AI kan en chattbot som ChatGPT (i alla fall inte ännu) ersätta oss.

30

Ett bevis på det är att allt som ChatGPT spottar ur sig faktiskt inte stämmer alla gånger.

För bara några veckor sedan rapporterade Uppsala Nya Tidning om en juriststudent i Uppsala som åkt fast för fusk för att denne använt ChatGPT. Hur upptäcktes personen?

Jo, denne hade i en skrivuppgift hänvisat till ett rättsfall som inte existerat. Det var troligtvis AI som hade ”hittat på” fallet. Att använda ChatGPT för att skriva texter, som PM och hemtentor, är ingen bra idé. Inte bara kan man få helt felaktig information, man riskerar även att åka fast för fusk. Den tilltänkta genvägen blir i stället en omväg – och en väldigt stor sådan – som i värsta fall kan leda raka vägen till disciplinnämnden.

I höstas var första gången jag använde mig av ChatGPT i utbildningssyfte. Och nej, det var inte för att få chattboten att skriva min PM, så det är ingen idé att ha disciplinnämnden på tråden. Tidigare har jag inte tyckt att det funnits så mycket som ChatGPT kunnat göra för mig. Jag frågade den om prejudikatet i NJA 1994 s. 506, men fick egentligen inget vettigt svar. Allt efter terminerna har gått har jag hört hur kursare använt sig av AI på ett sätt som inte är fusk, på ett sätt som faktiskt kan vara användbart.

Bild: Canva

och hittepå-paragrafer Här kommer några tips: Om man inte vill scrolla igenom hela balkar på JUNO kan det vara en idé att fråga chattboten vilken paragraf som reglerar en viss fråga, och har man tur så får man en träff. ChatGPT kan även underlätta PM-skrivande på andra sätt än att faktiskt skriva en PM åt en. Man kan få hjälp att hitta rättsfall och litteratur på olika områden, eller kanske tips på synonymer för att slippa använda ”således” tredje meningen i rad. Men även här gäller det att vara på sin vakt. När jag senast frågade AI om reglerna om fåmansföretagsbeskattning så började chattboten lista paragrafer som inte existerar, utan någon som helst förvarning. Ett argt meddelande i stil med ”Det här existerar inte!” hjälpte inte ett dugg. Så förutom fejkade rättsfall, se även upp för hittepå-paragrafer.

Det är trots allt det enda vi har när vi står ensamma utan andra hjälpmedel, för då går det inte att förlita sig på en chattbot.

Däremot är AI något som inte verkar lämna oss inom den närmaste framtiden, så varför inte lära oss att utnyttja det på ett sätt som kan underlätta vardagen eller arbetet, utan att det innebär fusk? Men oavsett hur man väljer att göra, dubbelkolla alltid informationen, för att hänvisa till paragrafer som inte existerar kommer man inte långt med.

Har man tidsbrist inför ett seminarium brukar ChatGPT någorlunda kunna sammanfatta ett rättsfall eller två, men klistra då in rättsfallet så att chattboten vet vilken text den har att jobba med (för vi vet hur det kan gå när den gissar). Även om ChatGPT kan hjälpa till med vissa saker får vi inte glömma bort att tänka själva.

FRIDA ERIKSSON Skribent

31

32 Bakgrund: Canva

Jag upplever ett lättvindigt synsätt på pengar inom juristutbildningen. Det bör ifrågasättas och diskuteras.

Dels därför att jurister borde representera och försöka förstå alla samhällsklasser, dels för att alla studenter inte har lika stora ekonomiska tillgångar. Nedanstående är två saker jag har reagerat på.

del av ett toppsamhälle. Jag tror

för vad litteraturen ska få kosta.

inte att det är bra med en sådan

Dessutom förordar institutionen

diversifiering.

att studierna ska tas på allvar, att det är heltidsstudier och att man

Jag går terminskurs 3 just nu.

inte ska räkna med att kunna job-

Den här terminen har kurslit-

ba vid sidan av.

teraturen varit avsevärt dyrare än tidigare terminer, framför

Dyr kurslitteratur i kombination

allt då vi har behövt köpa flera

med dessa regler kan göra att

kompendier. Till sakrätten, som

studenter med begränsad eko-

är ett komplicerat område, kan

nomi får sämre möjligheter att

det också vara svårt att läsa i en

tillgodogöra sig utbildningen och

En seminarieuppgift vi hade ny-

begagnad bok med markeringar.

prestera på tentan. Utbildningen

ligen handlade om en konsument

Kurslitteraturen finns på biblio-

ska vara till för alla och ett läge

som köpt, i min mening, myck-

tek så man måste inte köpa den,

där vissa studenter missgynnas

et onödiga saker; ett mobilskal,

men problemet är att man inte

bör undvikas. Jag tycker därför

en kaninformad äggkokare för

får ta med kopior av litteraturen

att dessa regler bör ses över och

mikrovågsugn och en skylt med

till tentan eller seminarierna. Ska

diskuteras.

texten ”Familjen Andersson”. Sa-

man då köpa litteraturen eller

kerna kostade sammanlagt 1364

hoppas att det finns låneexem-

kr och i uppgiften angavs att

plar på biblioteket till tentan? Det

köparen betalade direkt för att

är inte heller tillåtet att skriva ut

det inte rörde sig om ”så mycket

kompendierna från Studium och

pengar”. För det första är 1364

ta med, vilket närmast innebär

kr för många inte en obetydlig

ett tvång på att köpa dem. Reg-

summa och för det andra krävs

lerna är till för att undvika fusk

det att man har mycket pengar

men jag anser att de får konse-

för att ens kunna lägga pengar på

kvenser som är alltför betung-

sådana struntsaker. Detta visar

ande. Visserligen är CSN till för

på juristers syn på pengar och i

att bekosta kursmaterial men nå-

förlängningen att jurister är en

gonstans bör det finnas en gräns

ALMA SANDBERG LARSSON Skribent

*Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten

33

Ikoner: Canva

Musikalartist eller jurist?

J

ag sitter framför datorn. Det oöppnade mejlet får hjärtat att dunka.

Blicken kan inte slita sig från avsändaren. Vad kommer att stå i antagningsbeskedet? Vilket val kommer jag behöva göra?

Jag för pekaren mot mejlet och sidan öppnas. ”GRATTIS!” står det. ”Du har blivit antagen till Stockholms Musikalartist Utbildning!”

Det här är allt jag har drömt om i flera år. Första året jag sökte fick jag inte ens komma på audition. Andra året fick jag åka dit, men blev inte kallad tillbaka för dag två. Nu, tredje året, gick jag igenom hela auditionprocessen och har alltså blivit antagen bland hundratals, kanske tusentals, sökande.

Jag borde känna mig glad. Överlycklig. Ändå försvinner inte klumpen i magen. Ingen lycka över att ha blivit antagen. Bara ångest över tanken att behöva tacka nej.

Det andra alternativet var juristprogrammet. Redan efter gymnasiet hade jag sökt och fått möjlighet att börja plugga, men det kändes inte rätt då. Istället jobbade jag, testade musikalvärlden och kom sen tillbaka till att överväga att bli jurist.

Musikalartist eller jurist? Två helt olika världar och två vitt skilda val.

34

Uppenbarligen tackade jag nej till musikalutbildningen eftersom jag numera skriver för Press Judicata. Jag tror att det är viktigt att testa sig fram. Att det är naturligt att svänga in på en bana och inse att det var fel väg. Jag tror också att vi är många som har sökt juristprogrammet för att det är en bra, intressant och bred utbildning, men som inte har något tydligt mål. Det var något Petra Lundh (Sveriges första kvinnliga rikspolischef!) berörde under sin talarsittning. Hon sa att hon aldrig hade karriärplanerat, utan istället tagit vara på alla möjligheter hon fått. Petra uppmanade oss alla att våga testa. Varje ny situation leder till nya erfarenheter. Det är nödvändigt att pröva olika vägar för att veta vart man vill gå, eller för att inse vilka platser man vill undvika.

Jag har lärt mig att jag behöver vara kreativ för att må bra. Så nu skriver jag för Press Judicata, är med i Lex Legato och har fått klä upp mig som fadder under recceveckorna.

Allt detta har både lärt mig nytt (hur jag strukturerar mina veckor), utmanat mig (hur jag ska hantera min irritation på allt och alla under de veckor jag inte får någon egentid), men framför allt ger det mig mycket glädje (och något annat att tänka på än plugg).

Så min uppmaning till dig är: Våga testa!

Har du hört om någon kul aktivitet på nationerna? Gå dit! Alltid velat gå en kurs i drejning? Anmäl dig! Sett att en firma letar efter sommarjobbare? Sök!

Du kanske hittar ditt framtida drömyrke, ett roligt fritidsintresse eller landar i insikten om att det där var det tråkigaste du någonsin gjort.

Det vet du bara om du vågar testa.

Så våga testa.

Vad är det värsta som kan hända?

EMMA DAHLSTRÖM Skribent

35

Gräset är grönare på andra sidan… eller?

Det är få juriststudenter jag har stött på som faktiskt vet vad de vill bli i framtiden, och än mindre som anser att juridiken är deras kall i livet. Ändå är vi flera hundra personer som förvirrat dyker upp på JF:s reccevecka i slutet av varje augusti, och i början på varje januari.

Väl på plats stämde verkligheten inte alls ihop med visionen. Säkerligen är jag inte den enda som blivit offer för den glorifierade bilden av juristens liv – som alla amerikanska TV-serier så charmant målar upp. Seminarierna, som praktiskt taget utgör vår vardag, motsvarar inte alls casen som juriststudenterna i How to Get Away with Murder sysslar med. Än mindre är plugget en bråkdel så lätt som Elle Woods får det att framstå som i Legally Blonde. Vi blev övertygade om att juristprogrammet skulle vara som ett juridiskt vigvatten – att vi skulle komma in som otyglade ungdomar och ut som Harvey Specters. Istället kom vi in som bekymmersfria ungdomar – och blev inget mindre än avdankade studenter där exponentiellt hårbortfall, två styrkors sämre syn och skolios blev ett faktum.

Oavsett vilken termins juriststudenter du ställer frågan: “älskar du din utbildning?”, är det få som kommer att ge dig ett entusiastiskt jakande svar. Än färre kommer att svara att juristprogrammet var precis så som de hade tänkt sig. Trots det krigar sig alla dessa tappra studenter igenom termin efter termin, thaibox efter thaibox, synundersökning efter synundersökning. Frågan är då varför alla vi är kvar här, trots att det inte alls var lika charmant som det framstod i TV. Frågan man ställer sig själv tycks bli ännu mer paradoxal när man ser hur ekonomerna får sitt plugg att framstå som en bisyssla, och läkarna får sitt att likna ett glosförhör. Kanske är vi det främsta exemplet på Stockholmssyndromet, eller så är svaret på frågan mycket enklare än så. Något större och viktigare håller oss kvar.

För att inte tala om det uppenbara – att de flesta här troligtvis är villiga att uppoffra lite av sina ungdomsdar nu för att uppnå ett mer långsiktigt karriärmål – finns det flera anledningar till varför vi, trots mödan, går kvar på denna utbildning. För mig har den i särklass viktigaste anledningen varit människorna här.

Under den korta tid som jag har gått på juristprogrammet har jag fått träffa otaligt många fantastiska människor. Människor som inte bara är otroligt intelligenta, motiverade och disciplinerade, utan som dessutom lyfter upp varandra, peppar varandra och som gör vardagen något (extremt mycket) roligare. För utan juristprogrammet skulle ingen av oss ha haft chansen att skapa dessa vänner, som sannolikt kommer att vara livet ut.

36

Trots att småtimmarna på JB inför PM-inlämningen känns mörka som natten, får pauserna på Fågelsången tillsammans med vännerna ljuset att kännas närmre. När PM:en väl har lämnats in, vet vi att Stockens gamla trägolv plötsligt förvandlas till ett episkt dansgolv där dopaminnivåerna är högre än taket. Den eufori som uppnås i den smällheta lokalen skulle aldrig vara möjlig, om det inte vore för gemenskapen med våra vänner. När slutligen dopaminet har festats bort och bakisångesten smygande kryper sig på, kan vi alltid förlita oss på dagen-efter-hänget. Ingenting i världen botar en bakfylla så bra som våra fantastiska vänner.

Den gemenskap och stöd för varandra som finns bland studenterna på juristprogrammet var sannerligen inte så som jag hade föreställt mig. Det är så mycket bättre. Trots att de amerikanska TV-programmen misslyckades stort med att porträttera en rättvis bild av juristlivet och besvikelsen därav blev ett faktum – skulle jag inte byta ut juristprogrammet för allt smör i Småland. Trots att gräset ibland verkar grönare på andra sidan, kan jag gott intyga om att gräset är som grönast här. För här har jag funnit något ännu bättre – vänner som gör varje vardag allt mycket bättre.

CELINE DANG Skribent 37 Fotograf: Sebastian Amsenius

Thrive with us At KPMG, you will be able to take responsibility and develop into who you want to be. Gain in-depth insights together with the talented colleagues in your team and create new opportunities.

Find out more about life at KPMG at kpmg.se/career

Theodor, Risk & Compliance Consulting

© 2025 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG global organization of independent member firms affiliated with KPMG International Limited, a private English company limited by guarantee. All rights reserved.

Utvecklas med oss

Med en unik och inkluderande företagskultur – Pure Lockstep – är vi en plats för dig som vill utvecklas och bidra till en positiv samhälls­ utveckling. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?

INSTAGRAM

MANNHEIMERSWARTLING.SE/KARRIAR

LINKEDIN