Issuu on Google+

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2015 • ÅRGÅNG 141

xxxxxx. ”Efter knappt ett år som ordförande i NJS svenska avdelning är jag övertygad om behovet av gemensamma kontaktytor.” Per Olof Lingwall, ordförande i NJS xxxxxxxx svenska avdelning

Godskorridoren Scanmed knyter Norden till Europa DANMARK: 10-årigt DSB-kontrakt på plats FINLAND: VR flyttar från Centralstationen NORGE: Järnvägen blir ryggraden SVERIGE: Kommission utreder framtida järnväg


Kaktusar breder ut sig längs tågspåren. Ett av världens modernaste tågledningssystem utvecklas just nu i Mölndal. Hapararandabanan blir den första med Cactus CTC enligt ERTMS nivå 2. Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lösningar för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare. Vårt sätt att arbeta uppskattas av allt fler – en kultur vi odlat ända sedan vi genomförde vårt första automationsprojekt för mer än 40 år sedan.

www.cactusuniview.se

121206_Ann_NordiskJärnbanet_180x120.indd 1

2012-12-06 11:07

Me suoritamme rautatietarkastuksia EY-direktiivin mukaan Me tarkistamme että Europan laajuisen rautatieverkon yhteentoimivuutta ja teknillisä vaatimuksia koskevat EY-direktiivit (EYdirektiivi 2008/57/EC) noudatetaan eri rakennustoimipiteissä, sekä uudis- että muuntamishankkeissa.

Meidän systemaattinen työtapa sekä meidän kokenut ja taitava henkilökunta varmistaa korkean laadun työmme toteuttamisessa. Meillä on pitkäaikainen kokemus ja osaaminen monesta tarkistushankkeesta Suomessa, Ruotsissa sekä Norjassa.

Lisää tietoa, katso www. vanaheim.se Sähköposti kontakt@vanaheim.se Puhelin +46 70-610 19 50

www.vanaheim.se 2

NJT NR 2 2015


LEDARE

NJT

Godskorridorer ett steg på vägen

F

ör att utveckla godstrafiken i Europa och underlätta för den internationella trafiken har EU lagstiftat om särskilda godstrafik­ korridorer för järnvägen. Tanken är god, att stimulera ökad godstrafik på järnvägen och göra det enklare att köra tåg genom Europa. Av de nio korridorer som i dag etableras, är det en som berör de nordiska länderna: Scandinavian–Mediterranean Rail Freight Corridor, (Scanmed RFC), som går från Stockholm och Oslo via Malmö, Danmark och Tyskland ned till Palermo i Italien. Den internationella godstrafiken är utom­

ordentligt viktig för oss i Norden. Med det avståndshandikapp som vi har jämfört med Centraleuropa, måste våra exportföretag kunna lita på att transporterna fungerar och att transportkostnaderna inte blir alltför höga. Med allt fler utländska åkare på våra vägar som pressar priserna finns en stor risk att transporter som borde gå på järnväg i stället hamnar på vägarna. Det räcker med några mil i bilen för att konstatera att allt fler lastbilar från de baltiska staterna och andra stater i det forna Östeuropa utför fler och fler transporter i de nordiska länderna. Ofta till priser som järnvägen har svårt att konkurrera­ med. Att EU nu skapar särskilda korridorer i Europa­ för den internationella godstrafiken på järnväg är bra. Framför allt underlättas samordningen av tåg-

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

T

Kansainvälinen tavaraliikenne on erinomai-

sen tärkeä meille Pohjolassa. Sillä etäisyydellä, mikä meillä on verrattuna Keski-Eurooppaan, on meidän vientiyritystemme voitava luottaa siihen, että kuljetukset toimivat eivätkä kuljetuskustannukset muodostu liian korkeiksi. Koska meillä on teillämme yhä useampia ulkomaisia kuljettajia, jotka painavat kuljetushinnat alas, on olemassa suuri riski, että kuljetukset joiden pitäisi kulkea rautateillä siirtyvät maanteille. Riittää, että kulkee muutaman penikulman autolla, niin jo voi todeta, että yhä useampi kuorma-auto Baltian maista ja muista Itä-Euroopan valtioista hoitaa enemmän ja enemmän kuljetuksia Pohjoismaissa. Usein tämä tapahtuu sellaisilla hinnoilla, joiden kanssa rautateillä on vaikeuksia kilpailla.

Pidän hyvänä sitä, että EU luo erilaisia käytäviä Euroopassa kansainväliselle rautateidentavaraliikenteelle. Ennen kaikkea helpotetaan yhteensovitusta maiden välillä niin, että kuljetuksia voidaan nopeuttaa. Myös markkinointiedellytykset tulevat paremmiksi, kun liikennöintiä yksinkertaistetaan ja löydetään kuljetusreitit kansainväliselle liikenteelle ja että ne priorisoidaan. Scanmed RFC on askel tiellä muodostaa

kilpailukykyisempi rautatieliikenne. Silloin on tärkeätä, että muilla päätöksillä ei vaikeuteta tätä hyvää tarkoitusta. Ruotsissa on Trafikverket julistanut voimakkaita ratamaksujen korotuksia. Näillä maksujen korotuksillaon mielestäni ilmeisenä riskinä, että paljon tavaraa tulee siirtymään rautateiltä maanteille. Silloin olemme menettäneet hyvän tarkoituksen, mikä näillä erilaisilla rautatiekäytävillä voidaan saavuttaa. Sen takia ei voida asettaa yksipuolisesti rautatieliikenteelle lisäkustannuksia yhteiskunnan puolelta. Teollisuus maksaa jo tänä päivänä korkeata hintaa tuotteittensa menekille eurooppalaisella markkinoilla. MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Per Olof Lingwall, ordförande i NJS xxxxxxxx svenska avdelning

Godskorridoren Scanmed knyter Norden till Europa DANMARK: 10-årigt DSB-kontrakt på plats FINLAND: VR flyttar från Centralstationen

Scanmed RFC är ett steg på vägen för att få

till stånd en konkurrenskraftigare järnvägstrafik. Då är det viktigt att andra beslut inte motverkar detta goda syfte. I Sverige har Trafikverket aviserat kraftiga höjningar av banavgifterna. Med en höjning av avgifterna på det sätt Trafikverket har ­aviserat, ser jag en uppenbar risk i att mycket gods kommer att flytta från järnväg till väg. Då har vi missat den goda intentionen med särskilda godstrafikkorridorer. Därför kan inte järnvägstrafiken ­ensidigt beläggas med ytterligare kostnader från samhällets sida. Industrin betalar r­edan i dag ett högt pris för avsättning av sina produkter på den europeiska marknaden.

xxxxxx. ”Efter knappt ett år ordförande i NJS svenska avdelning är jag övertygad om behovet av gemensamma kontaktytor.”

NR 2 • APRIL 2015 • ÅRGÅNG 141

lägen mellan länderna så att transporterna kan snabbas upp. Men också marknadsförutsättningarna blir bättre genom enklare förfarande att söka tåglägen för den internationella trafiken och att denna prioriteras.

Tavaraliikennekäytävät ovat askel oikealla tiellä avaraliikenteen kehittämiseksi Euroopassa ja helpottaakseen kansainvälistä liikennettä on EU säätänyt lakeja erityisistätavaraliikennekäytävistä rautateille. Ajatus on hyvä, että stimuloidaan lisääntyvää tavaraliikennettä rautateille ja tehdään helpommaksi ajaa junia Euroopan läpi. Yksi yhdeksästä perustetusta käytävästä koskee Pohjoismaita: Skandinavian–Mediterranean Rail Freight Corridor (Scandmed RFC), joka kulkee Tukholmasta ja Oslosta Malmön, Tanskan ja Saksan kautta Palermoon Italiassa.

Nordisk Järnbane Tidskrift

NORGE: Järnvägen blir ryggraden SVERIGE: Kommission utreder framtida järnväg

Bättre godstrafik i Europa med godskorridorer. Bilden är från Arth Goldau i Schweiz. 

FOTO: JOHAN HELLSTRÖM

NJT NR 2 2015

NJT presenterar gods­ korridoren Scanmed RFC, som ska vara i bruk den 10 november. I Danmark har DSB fått ett 10-årigt kontrakt med danska staten och i Finland planerar VR att flytta från stationshuset i Helsingfors. I Norge har Mer­ åkerbanan åter öppnat. Rune Räls ger som vanligt sin kommetar till aktuella händelser.

INNEHÅLL Ledare: Godskorridorer ett steg på vägen

3

Europa: Korridorer för effektivare godstrafik

4

Norge: Nye godsbaner

til Europa

6

Krönika: NJS behövs

– både nu och i framtiden 7

Finland: Intelligenta system gör tågtrafiken punktligare 8 Kors&Tvärs: 

10–17

Norge: Når jernbanen blir

ryggraden 

18

Danmark: Han leder

Nordjyske jernbaner ind i fremtiden  20

Finland: Lyckade försök med konkurrensutsättning 22 NJT NR 2 2015

3


EUROPA

Korridorer för effektivare godstrafik År 2010 antogs EU-förordningen om nio godskorridorer för att driva på ­utvecklingen mot effektivare och attraktivare järnvägstransporter på EU:s inre marknad. De sex första korridorerna togs i drift i november 2013 och i oktober 2014 undertecknades ett gemensamt samarbets­ avtal av de nio korridorerna. Norden ligger i en av de tre återstående ­korridorerna som ska vara operativa senast den 10 november 2015.

Den korridor som ska ta det nordiska godset mot kontinenten heter Scandinavian–Medi­ terranean Rail Freight Corridor, (Scanmed RFC) och går från Stockholm och Oslo via Malmö till Palermo. – Syftet med förordningen och införandet av de nio godskorridorerna i Europa är att underlätta avregleringen och skapa en ökad nytta för godstrafiken, säger Hans Wolf som är svensk projektledare med ansvar för Scanmed RFC. Lagstiftning skapar ökat tryck

I botten ligger en EU-förordning om gods­ korridorer och de nio korridorer som regleras i förordningen följer i huvudsak huvudkorridorerna inom det transeuropeiska nätverket för transporter (Core Network Corridors inom TEN-T). – Styrkan i att EU har lagstiftat är att det blir ett ökat tryck på medlemsstaterna att faktiskt åstadkomma bättre möjligheter för godstrafiken på järnväg i Europa, säger Hans Wolf. Godskorridorerna ska utgå från marknadens behov och därför har korridorvisa transportmarknadsstudier (TMS) genomförts. Avsikten är att öka den internationella järnvägstrafikens attraktivitet och effektivitet, och att medlemsstaterna ska samarbeta i högre utsträckning, dels genom att samordna kapacitet samordna, dels genom att belsriva korridorens tillgänglighet och flaskhalsar. På så sätt ska både tekniska och administrativa hinder minskas för att öka kapaciteten möta marknadsefterfrågan. Det ska också bli lättare för godstransportföretagen att söka kapacitet i korridoren genom att förplanerade tåglägen annonseras redan i 4

NJT NR 2 2015

januari inför kommande tågplan. Ansökan av dessa görs hos en kontaktpunkt, ”One-StopShop” (OSS), som är ett gemensamt organ för varje korridor och som fördelar de förplanerade tåglägen. De sökta tåglägena i de nio korridorerna ingår sedan i den ordinarie tidtabellsprocessen, men har prioritet eftersom lägena redan är fastställda. Dessutom prioriteras ansökningar med anslutning till de förplanerade tåglägena, alltså trafik som inte startar eller slutar i korridoren, utan har start- eller slutpunkt utanför korridoren. – Varje korridor utgör en egen legal enhet som styrs av en styrelse bestående av representanter från vardera infrastrukturhållare i korridoren. Här ingår OSS som hanterar ett antal förplanerade tåglägen. Vi i Sverige har planerat dessa inom nationsgränsen och överlämnat till OSS som i sin tur hanterar dessa i ett ansökningssystem och tilldelar de operatörer som ansökt om gränsöverskridande trafik, säger Hans Wolf. Behovet styr

Hur många de förplanerade tåglägen blir, bestäms utifrån en gemensam marknadsundersökning och behovet av gränsöverskridande trafik. Det betyder att antalet kan variera från sträcka till sträcka. Därutöver ska kapacitet reserveras för att tillgodose tillfälliga behov för trafik som kan uppkomma med kort varsel i den innevarande tågplanen. Det kommer att ställas vissa krav på den trafik som operatörerna söker tåglägen för. Dels måste en nationsgräns passeras, det vill säga trafiken måste omfatta mer än ett land, dels sträckan vara längre än 500 km. Men redan i dag finns det ett antal operatörer från Sverige­ som bedriver trafik i den blivande korridoren. Så att det skulle råda brist på intresse tror inte Hans Wolf. – Men det gäller att få till bra lägen för att attrahera godstrafikoperatörerna säger han. Skulle det vara flera operatörer som ansöker om samma tågläge kommer prioritering att ske utifrån vissa riktlinjer och regler. Då gäller att det tåg med störst nytta har företräde, vilket betyder att ett tåg som går fler dagar har företräde före ett tåg som går färre dagar och att

”Styrkan i att EU har lagstiftat är att det blir ett ökat tryck på medlemsstaterna att faktiskt åstadkomma bättre möjligheter för godstrafiken på järnväg i Europa.”

Hans Wolf, svensk projektledare med ansvar för Scanmed RFC

ett tåg som går en längre sträcka har företräde framför det som går kortare sträcka. Särskilt sekretariat

Inom Trafikverket har ett tiotal personer arbe­ tat med Scanmed under ett par år. De har bland annat svarat för samordna det svenska arbetet med övriga länder som berörs av korri­ doren för att utarbeta en implementeringsplan, banarbeten på kort och på lång sikt,


FAKTA n Förordningen om ett europeiskt järn­ vägsnät för konkurrenskraftig godstrafik på järnväg trädde i kraft den 9 november 2010. Enligt förordningen ska medlems­ staterna etablera internationella och marknadsorienterade järnvägskorridorer­ för godstrafik, bland annat för att förbätt­ ra samarbetet mellan infrastrukturför­ valtare vid tilldelning av tåglägen och utvecklingen av järnvägsnätet, skapa tillräcklig kapacitet för godstrafikens behov och s­ timulera intermodalitet mellan järnväg och andra transportmoder genom att integrera terminaler i styrning­ en av korridorerna.

Sex korridorer startade i november 2013: n Rhine–Alpine n North

Sea–Mediterranean

n Atlantic n Mediterranenan n Orient/East–Med n CS

(Czech–Slovak)

Tre korridorer ska starta i november 2015: n Scanmed n Baltic–Adraitic n North

Godskorridorerna i Europa ska underlätta avregleringen och skapa en ökad nytta för FOTO: GÖRAN FÄLT/TRAFIKVERKET godstrafiken. 

Sea–Baltic Hallsberg Katrineholm Stockholm

Oslo

Mjölby Göteborg

samt arbetet med att inrätta One stop shop. Trafikverkets arbete hålls ihop av ett sekretariat som har bildas särskilt för att arbeta med Scanmed. Deras främsta uppgift är att delta i gemensamma möten och arbetsgrupper för korridoren, samt ansvara för att nödvändiga åtgärder för att se till att kraven i förordningen genomförs. De verksamhetsområden som är representerade i sekretariatet är trafikstyrning och uppföljning av leverans, kapacitetsfrågor, samt frågor som rör infrastruktur, transportmarknaden, ERTMS och interoperabilitet.

rade av att använda korridoren. Tanken är att dessa grupper ska ha möjlighet att ge synpunkter på de förslag som kan komma att få konsekvenser för dessa företag. Grupperna kan även ta egna initiativ till att lämna synpunkter som styrelsen ska ta hänsyn till. Hans Wolf berättar att det kommer att ­göras en årlig uppföljning av kundvärde och kvalitet för varje korridor. – Tanken med det är att sätta press på medlemsstaterna och tvinga dem till mer samarbete, säger han.

Taulov

Trelleborg

Padborg

Hamburg

Scanmed Stockholm/Oslo–Palermo Hannover

Würzburg

MIKAEL PRENLER

Internationell styrelse ansvarig

Den internationella organisationen för Scanmed leds av en styrelse som är ytterst ansvarig för att samordningen mellan länderna fungerar och att trafiken inte drabbas av problem. I den internationella organisationen ingår även OSS. I den internationella organisationen finns även en direktion med företrädare för medlemsstaternas myndigheter. Direk­ tionens roll är främst att vara beslutande och förmedlande. Styrelsen för Scanmed har inrättat två rådgivande grupper, en för terminaler och en för järnvägsföretag. I den första gruppen ingår förvaltare och ägare av terminaler, och i den andra gruppen järnvägsföretag som är intresse-

Hässleholm Malmö

Nürnberg

München

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Skandinavia - Välimeri tavaraliikenteen ydinkäytävät (Scanmed RFC) Tukholmasta/Oslosta Palermoon on yksi yhdeksästä ydinkäytävästä, joista EU on tehnyt päätöksen. Muun muassa tulee yksinkertaisemmaksi etsiä junareitit ja priorisoida kansainvälistä liikennettä. Junareitit korridoreissa ilmoitetetaan jo tammikuussa ja etsitään vastaperustetun One-Stop-Shopin, OSS:n toimesta. Scanmed RFC käynnistyy 10. marraskuuta, mikä tarkoittaa parempia mahdollisuuksia pohjoismaisille vientiyrityksille päästä eurooppalaisille markkinoille.

Innsbruck

Verona

Bologna

Palermo

NJT NR 2 2015

5


EUROPA

Samarbeid over grensene med nye godsbaner Det bygges stadig nye baner i Skandi­ navia som vil komme den grensekryssende godstransporten til gode. Men før nye jernbanelinjer står ferdige, trengs både kortsiktige og langsiktige tiltak som legger forholdene bedre til rette for grensekryssende godstransport.

Oslo Follobanen: Oslo–Ski Ferdig 2021

Sandbukta–Såstad Seut–Sarpsborg

Ferdig 2021/2022

Ferdig 2026

Haug–Seut Ferdig 2024

Öxnered–Göteborg Ferdig 2012

Göteborg Västlänken

Göteborg

Togtunnel under sentrum ferdig 2026

Varberg–Hamra Ferdig 2024

Hallandsås Ferdig 2015

Ängelholm–Maria Trolig byggestart 2019

København–Ringsted Ferdig 2018

Malmö København

Ringsted–Femern Ferdig 2021

Femern Bælt Ferdig 2021

Puttgarden–Lübeck Ferdig 2024

Lubeck Hamburg

Oversikt over tiltak Oslo Hamburg. ILLUSTRASJON: BERIT SØMME

Allerede i 2021 er det bygd en helt ny skandinavisk togforbindelse gjennom Danmark til Tyskland og det europeiske kontinentet. På samme tid er Follobanen ferdig, noe som vil bidra økt kapasitet for godstrafikken på den eksisterende Østfoldbanen mellom Oslo og Ski. I de påfølgende åra blir det dessuten sluttført flere store jernbaneprosjekter både på norsk og svensk side. Det løser likevel ikke den akutte situasjonen for de aktørene som forsøker å tjene penger på å transportere gods på bane. Godstransporten med jernbane via Kornsjø og Østfoldbanen er blitt halvert det siste året. Nå går det i snitt ett godstog i hver retning over grensen hver dag. – Godstransporten over Østfoldbanen har to tydelige utfordringer: Brynsbakken i Oslo og Tistedalsbakken ved grensen. Begge disse bakkene er noe av det bratteste vi har på det ordinære norske nettet, med en stigning på 24 promille. Ett mulig strakstiltak er at Jern­ baneverket stiller hjelpe-/skyvelokomotiv til disposisjon. Vi skal også se på andre kortsiktige­ tiltak for å styrke konkurranseevnen for den grensekryssende godstransporten mellom Oslo og Göteborg, forteller Jernbaneverkets seniorrådgiver Bjørn Egede-Nissen. Han sitter i en gruppe sammen med det svenske Trafikverket som utreder potensialet for å øke både gods- og persontrafikken på bane mellom Oslo og Gøteborg. Med i ny godskorridor

Bjørn Egede-Nissen minner om at halvparten av godset som skal til og fra Gøteborg havn, går på jernbane i Sverige. Men: Kun 15 prosent av konteinerne som transporteres til Oslo, kommer fra Göteborg havn. Det tilsvarer omtrent 150 000 TEU, som i stor grad går med bil. Hvis større mengder av varetransporten skal gå med jernbane inn og ut av landet, må jernbanen lykkes med nye driftskonsepter og gjerne over lengre avstander enn mellom Oslo og Göteborg. 6

NJT NR 2 2015

Med det som bakgrunn ble Norge i 2013 knyttet til et internasjonalt samarbeid for å etablere en ny godskorridor som har fått navnet Scanmed, Scandinavian–Mediterranean Rail Freight Corridor. Den blir én av EU:s ni godskorridorer og vil strekker seg fra Palermo sør i Italia til Oslo via Malmö, København, Innsbruck og Verona. Tanken er å gjøre det enklere for togselskapene å drive internasjonal godstrafikk ved å tilby forhåndsplanlagte ruteleier med høy kvalitet. Går alt etter planen, er korridoren operativ til Sverige 10. november i år, og fra norsk side jobbes det for å bli en del av denne fra starten av, selv om det heter at dette skal skje senest 10. november 2018. Jernbaneverkets trafikkdirektør, Bjørn Kristiansen, tror at internasjonal godstrafikk vil spille en større rolle i fremtiden og understreker at arbeidet for å bedre punktligheten må kombineres med mer forpliktende samarbeid over grensene samt nye og oppgraderte linjer. I forbindelse med utbyggingen av Østfoldbanen vil derfor gods være et tema. Øresund–Oslo er en del av det såkalte TEN-T­nettverket. Det innebærer at det innen 2030 vil være mulig å trafikkere med 740 meter lange godstog som skal kunne holde en hastighet på 100 kilometer i timen. –  Nye rutemodeller for persontrafikken, med avganger på faste minutt-tall begrenser


Mange nye tiltak skal gi godstrafikken over grensene ny vekst. Her er et godstog på veg fra Oslo mot Gøteborg.  FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Hvis større mengder av varetransporten skal gå med jernbane inn og ut av landet, må jernbanen lykkes med nye driftskonsepter og gjerne over lengre avstander enn mellom Oslo og Göteborg.

kapasiteten for godstrafikken. Og når hastigheten og frekvensen øker for persontransporten, blir det stadig vanskeligere å kombinere gods- og persontrafikk. Så der det er mulig å skille trafikken, bør vi jobbe for dette, mener Bjørn Egede-Nissen. Framtidig godsbane

I sin perspektivmelding lanserer Jernbaneverket Østfoldbanen østre linje som en framtidig godsbane. – Når Østfoldbanen bygges til Sarpsborg i 2026 og videre til Halden i 2030, bør vi be-

holde dagens linje fra Sarpsborgog sørover til godstrafikk. For å unngå Tistedalsbakken er det dessuten mulig å vurdere en sammen­ kobling med Bohusbanan som går fra Strømstad via Uddevalla til Göteborg. I luftlinje er det to mil fra Halden til det aktuelle tilknytningspunktet Skee øst for Strømstad, påpeker Bjørn Egede-Nissen, som erkjenner at dette uansett vil være et infrastrukturtiltak på lengre sikt. Det er selvsagt også en forutsetning at Sverige/Trafikverket ønsker en slik kobling. Flaskehalser forsvinner

De senere åra har Sverige i stor grad bygd nye dobbeltspor på vestkysten, og i år forsvinner enda en flaskehals når den den nesten ni kilo­meter lange tunnelen gjennom Hallandsås ­åpner. Ennå gjenstår noen flaskehalser for grensekryssende godstrafikk. En av de største er Göteborg C, en sekkestasjon som innen en drøy tiårsperiode vil bli supplert av den såkalte Västlänken – en ny gjennomgående jernbanetunnel under byen som vil frigjøre kapasitet for godstog og fjerntog. Det største godstiltaket vil likevel være en ny jernbaneforbindelse mellom Danmark og Tyskland. I løpet av kort tid vil det danske folketinget gi klarsignal for bygging av et av Europas største infrastrukturprosjekter, en 19 kilometer lang jernbane- og motorveiforbindelse over F ­ emern Bælt, mellom Rødby-

havnhelt sør i Danmark og Puttgarden nord i Tyskland. Parallelt med utgravingen av den undersjøiske senketunnelen vil det i praksis bli bygd en helt ny jernbaneforbindelse gjennom hele Danmark. Allerede i 2018 vil flaskehalsen mellom Køben­havn og Ringsted være erstattet av en 60 kilometer lang høyhastighetsbane. I forlengelsen av den bygges en nesten dobbelt så lang strekning, på 115 kilometer, mellom Ringsted og Femern. Den åpnes i 2021 – samtidig som Femern Bælt-forbindelsen er planlagt ferdig. For å sikre en komplett elektrifisert bane mellom København og Hamburg har Tyskland forpliktet seg til å bygge ny bane mellom ­Femern og Lübeck innen 2024. Når disse ­banene står ferdig, vil jernbaneforbindelsen mellom Skandinavia og Sentral-Europa være noe helt annet enn i dag. TORE HOLTET

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Skandinaviassa rakennetaan jatkuvasti uusia ratoja, joista on hyötyä rajanylittävälle tavaraliikenteelle. Mutta ennen kuin uudet rautatiereitit on rakennettu valmiiksi, tarvitaan sekä lyhyen että pitkän aikavälin toimenpiteitä rajanylittävän liikenteen parantamiseksi. NJT NR 2 2015

7


FINLAND

Intelligenta system gör tågtrafiken Trafikverket förnyar som bäst styrsystemen i de tre trafikslagen som det förvaltar. De huvudsakliga m ­ ålen med projektet LOU-Rata, i vilket man utvecklar intelligenta system för styrning av järnvägstrafiken, är effektivare användning av bannätet, punktligare tågtrafik och bättre information i realtid till passagerarna. Det skriver Trafikverket på sin hemsida.

Under de senaste tio åren har järnvägstrafiken övergått från traditionell fjärrstyrning till intelligent trafik, vilket är en naturlig följd av datateknikens allmänna utveckling. I och med att smarta telefoner har blivit vanligare, har fördelarna med intelligent järnvägstrafik kommit inom passagerarnas räckhåll. – För yrkesfolk inom tågtrafiken hänför sig de största fördelarna till trafikstyrningen. Med hjälp av intelligenta system kan störningssitua­ tioner förutses, och så länge dessa pågår kan man ge aktuellare information till passagerarna, säger överinspektör Maija Nurkka vid Trafikverket. Hon anser att det är nödvändigt att ta i bruk intelligenta applikationer för att modernisera kommunikationssystemet i tågtrafiken, vilket gagnar såväl yrkesfolk i järnvägstrafiken som användarna. – Ett konkret resultat är lokförarnas mobila terminalutrustning som tas i bruk i vår, konstaterar hon. Noggrannare analyser av störningar

Man har vant sig vid att noggrant analysera betydande störningar i tågtrafiken som orsakats av till exempel en olycka. Däremot har man hittills inte lika noggrant statistikfört och analyserat mindre störningar. Genom att ta i bruk intelligenta applikationer, kan störningarna analyseras på ett mångsidigare sätt. – Alltid då det förekommer en avvikelse i de planerade tidtabellerna, kommer detaljerna kring händelsen i fortsättningen att över­föras till datalagret rataDW för analys. Insamlade data kan analyseras automatiskt med hjälp av intelligenta applikationer, vilket gör det möjligt att till exempel jämföra och kombinera a­ vvikelserna med varandra. Om tåget är försenat till exempel på grund av järnvägens skick, så har Trafikverket ansvaret. Om det rör sig om ett materielfel, så är det i stället trafikoperatören som ansvarar för störningen. Allt detta gör det möjligt att allokera kostnaderna och utvecklingsåtgärderna exaktare än tidigare, förklarar projektchef Aki Mankki. Fördelarna som Aki Mankki nämner hänför sig till målsättningen med projektet LOURata, som startade 2013 och inom ramen för vilket man förnyar styrsystemen i järnvägstrafiken. Projektets tre centrala mål är optimal och effektiv användning av trafiknätet, punktlig tågtrafik och pålitlig information i realtid till slutanvändarna. 8

NJT NR 2 2015

”Vi har nu byggt grunden för ett starkt data­ system för intelligent och förutseende trafikhantering.”

Mikko Natunen, chef för enheten utveckling av järnvägstrafiktjänster

Effektivare användning av bannätet, punktligare tågtrafik intelligenta system för järnvägstrafiken. Två av tre centrala projekt om intelligenta­ bansystem är redan klara: LIIKE och JETI. Det förstnämnda datasystemet gör det lättare än förut att hantera bankapaciteten. JETI är ett datasystem, med vars hjälp man bättre än tidigare kan kontrollera sådana begränsningar i järnvägsinfrastrukturen som beror på banarbeten. Tredje projektet färdigställs stegvis

– Den sistnämnda målsättningen innebär naturligtvis att medborgarna skulle få mera direkt betjäning. Ur yrkesfolkets synvinkel är det lika viktigt att optimera användningen av bannätet så att det inte görs onödiga konkreta­ baninvesteringar, påpekar Mikko Natunen, chef för enheten utveckling av järnvägstrafiktjänster.

Det tredje centrala projektet med nära anknytning till intelligenta system är datasystemet för hantering av avvikelser, det vill säga POHA. Arbetet med POHA inleddes på hösten 2014 och färdigställs stegvis under 2015–2016. Mikko Natunen framhåller att de största fördelarna med LOU-Rata projektet, som pågår i ytter­ligare tre år, kommer att synas först i framtiden.


punktligare

NJS behövs – både nu och i framtiden

N

är jag skriver dessa rader har MTR, det Hongkongbaserade järnvägsföretaget, inlett sin trafik på sträckan Stockholm–Göteborg. Den avreglering av den svenska persontrafiken på järnväg som beslutades år 2010 har fått ett kraftfullt genomslag när SJ nu får konkurrens på sin huvudlinje. Trafikstarten har föranletts av en diskussion om hur detta påverkar SJ och i förlängningen vilken inverkan detta kommer att få för persontrafiken på det mindre lönsamma delarna av det svenska­ järnvägsnätet. Kanske måste de svenska skattebetalarna i framtiden i högre utsträckning vara beredda att stödja framtida olönsam järnvägstrafik.

S

och bättre information i realtid till passagerarna är några av målen med FOTO: PASI SALMINEN/TRAFIKVERKET

– Vi har nu byggt grunden för ett starkt data­system för intelligent och förutseende trafikhantering. Under de kommande åren tar vi i jämn takt i bruk nya intelligenta applikationer och egenskaper, som verkligen syns i passagerarnas vardag, menar Mikko Natunen. VESA TOMPURI/TRAFIKVERKET Lyhyt yhteenveto suomeksi

Liikennevirasto uudistaa parhaillaan ohjausjärjestelmät niissä kolmessa liikennemuodossa, joita se hallitsee. Pääasialliset päämäärät projektissa LOU-Rata, jossa kehitetään älykkäitä järjestelmiä rautatieliikenteen ohjaamisessa, ovat tehokkaampi rataverkon käyttö, täsmällisempi junaliikenne ja parempi informaatio reaaliajassa matkustajille.

varet på dessa ­frågor vet vi först om några KRÖNIKA år. Det vi däremot vet är att järnvägssektorn under senare­tid starkt har Per Olof Lingwall Ordförande i NJS påverkats av EU:s transportpolitik. Ambitionen svenska avdelning är ytterst vällovlig. Järnvägen ska utvecklas så den erbjuder konkurrenskraftiga transporter, bland annat i ­syfte att minska vägtransporterna. Genom att driva igenom ­reformer som uppdelning i infrastruktur och operatör ges ett tydligare fokus på trafiken, som oftast kan drivas mera affärsmässigt, och en upprustning av infrastrukturen baserad på samhällsekonomisk lönsamhet. I Sverige var vi först med att dela upp järnvägen. ­Andra områden där EU starkt påverkar utvecklingen är att minska de tekniska barriärerna. Det Europagemensamma signalsystemet ERTMS är ett exempel på detta, och ett område som NJS har uppmärksammat i ett flertal uppskattade konferenser.

J

ärnvägen påverkas också samhällsutvecklingen i stort. Järnvägsunderhållet har lagts i separata bolag och i många fall finns också flera konkurrerande aktörer. ­Sedan flera år pågår också en utveckling mot en transportslagsövergripande planering. I Sverige har Trafikverket utöver att förvalta det stat­liga väg- och järnvägsnäten också ett ansvar för den långsiktiga planeringen för alla transportslag (vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart). Motsvarande organisation finns även i Finland. I Danmark och Norge planeras för att inrätta sådana myndigheter. Det finns säkert andra exempel på hur järn­vägen i våra nordiska länder påverkas av såväl internationella strömningar som samhälls­utvecklingen i stort. Vad lär vi oss av detta? Järnvägen är stadd i ständig förändring och antalet gränssnitt ökar hela tiden. Efter knappt ett år som ordförande i NJS svenska ­avdelning är jag övertygad om behovet av gemensamma kontakt­ytor. NJS behövs – både nu och i framtiden.

NJT NR 2 2015

9


KORS & KORS & TVÄRS TVÄRS

SVERIGE

Sparpaket drabbar pendeltrafiken Kostnadsutvecklingstakten i Stockholms läns landsting är hög och måste dämpas. Därför kommer trafikförvaltningen att genomföra e­ ffektiviseringar i pendeltågstrafiken. Dessa medför minskade kostnader om 23 miljoner kronor. På stationerna sker förändringar under våren medan förändringar i trafikutbudet sker efter sommaren. Trafikförvaltningen har strävat efter att de effektiviseringar som genomförs ska ha så låg påverkan på resenärerna som möjligt. – För att klara en ekonomi i balans, krävs kostnadsminskningar inom alla trafikslag, samt en långsiktigt minskad kostnadsutvecklingstakt. Därför genomförs även effektiviseringar i administrationen, säger Trafikförvaltningens förvaltningschef Anders Lindström. n

Här är kommissionen: Maria Wetterstrand (MP), Stefan Attefall (KD), Björn Hasselgren (KTH), Pia FOTO: HÅKAN LINDGREN ­Kinhult (M) och Allan Larsson (S).

De ska utreda framtidens järnvägar Nu dras en infrastrukturkommission igång för att titta närmare på alternativa former för finansiering och organisering av Sveriges infrastruktur.

Björn Nilsson är ansvarig för FOTO: SJ SJ:s nattågstrafik. 

Nattåget blir kvar n SJ fortsätter satsningen på nattågstrafiken mellan Malmö och Stockholm året ut. En positiv utveckling med drygt 50 procent fler resenärer på sträckan under de senaste ­månaderna ligger till grund för beslutet. – Vår gemensamma kraftsamling ger resultat och ­antalet nattågsresenärer har ökat kraftigt under de senaste ­månaderna, säger Björn Nilsson, vd för SJ Norrlandståg med ansvar för SJs nattågstrafik. Att SJ förlänger satsningen på nattåget till Malmö tas emot positivt av regionens företrädare som under längre tid arbetat för en fortsättning tillsammans med SJ.

10

NJT NR 2 2015

Fokus ligger på transportsystemet och KTH-forskaren Björn Hasselgren leder arbetet. – Kommissionen vill bredda diskussionen om ägande och organisering av infrastruktur i Sverige. Landet behöver alternativ till traditionell anslagsfinansie-

ring, och effektivare modeller för samhällsbyggnad, berättar Björn Hasselgren, forskare vid avdelningen för Samhällsplanering och miljö på KTH. Utredningen, som går under namnet Infrastrukturkommis­ sionen, kommer även att titta närmare på infrastrukturfinansiering och klimatfrågan, ansvar och roller för olika aktörer samt markvärdeseffekter av infrastrukturinvesteringar. Även konkreta exempel på framtida satsningar ska belysas.

– Här återfinns till exempel höghastighetståg mellan Stockholm och Oslo och konvertering av bussar i Stockholm till ­modern teknik, säger Björn Hassel­gren. I kommissionen ingår ­Allan Larsson (tidigare finansminister, S), Maria Wetterstrand ­(tidigare språkrör, MP), Stefan Attefall (tidigare bostadsminister, KD) och Pia Kinhult (tidigare regionråd, M). Initiativtagare är MTR, NCC, Peab, Ramböll, Skanska, Veidekke och WSP.

Modernare regler för internationell järnvägstrafik Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till modernare regler för den internationella järnvägstrafiken.

Förslagen innebär att Sverige tillträder det så kallade Vilnius­ protokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik ­(Cotif ). De föreslagna lagändringarna innebär att Sverige får en reglering av den internationella järnvägstrafiken som bättre överensstämmer med övriga Europas. – Att samma förutsättning-

ar för internationell järnvägs­ trafik gäller i Sverige som i ­övriga ­Europa har betydelse för svensk exportindustri. Propositionen om Modernare regler för internationell järnvägstrafik bidrar till att industrin får mins-

kade transaktionskostnader vid avtal om internationella järnvägstransporter, säger justitieoch migrationsminister Morgan Johansson. Regeringen anser att protokollet bör tillträdas snarast.

FAKTA Cotif Genom f­ördraget Cotif har gemensamma bestämmelser för inter­ nationell järnvägstrafik utvecklats. Fördraget syftar till att under­ lätta gräns­överskridande järnvägstransporter. Fördraget har till­ trätts av 48 stater i Europa, Asien och Nordafrika. Det utgör i dag den grundläggande regleringen för internationella järnvägs­ transporter inom hela EU och EU:s närområde.


Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Tunnelbanetåg med nyskapande design Bombardier och Stockholms läns landstings ­trafiknämnd har fastställt designen för C30 Movia, det nya tunnelbanetåget för röda linjen som börjar levereras år 2017.

rats av B ­ ombardier, får det nya ­tåget fler dörrar för s­ nabbare ombord- och avstigning och ­blandad fyrsittning och längs­ gående säten för optimerad komfort, kapacitet och passagerar­flöden.

Med tanke på att Stockholm är en av Europas mest snabb­ växande städer har C30 Bombardier Movia konstruerats för att ge ett kraftfullt bidrag till ökad kapacitet och komfort för resenärerna.

Tillgängliga tåg

Fler dörrar

Jämfört med tidigare generationers t-banetåg i Stockholm, som även de levere-

Den nya designen har tagits fram i nära dialog med representanter för resenärer med funktionsnedsättning. Antalet zoner med prioriterad sittning är hela åtta stycken, v­ ilket ger gott om plats för personer med rörelsehinder och generösa utrymmen för barnvagnar, rullstolar och ­extrastort bagage.

Ny direktör för Transportstyrelsen Maria Ågren är ny generaldirektör för Transportstyrelsen efter Staffan Widlert sedan 1 mars. Maria Ågren är civilingenjör i samhällsbyggnadsteknik och kommer närmast från posten som generaldirektör för Naturvårdsverket som hon haft sedan år 2009. Dessförinnan var hon general­ direktör för SMHI 2003–2009 och för Statens geologiska institut 2002–2003. n

Maria Ågren

Förslag till enklare kollektivresande I en promemoria från Näringsdepartementet presenteras förslag till förändringar i kollektivtrafiklagen som ska göra det enklare för resenärer att använda kollektivtrafiken. Förslagen innebär att kollektivtrafikföretag ska lämna och tillgängliggöra information i andra format och på annat sätt än i dag. Informationen ska finnas tillgänglig i ett öppet och maskinläsTidtabellsinformabart format, och bör omfatta uppgifter om tidtionen ska bli tabeller, resevillkor, realtid och vissa priser. mer lättillgänglig Det ställs o­ ckså nya krav på tillförlitlighet än i dag. och kvalitet på informationen. Skrivelsen Res lätt med biljett går nu ut på ­remiss till 25 maj 2015. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2016. n

Batteridrivet tåg i trafik n Ett

Så här ser de nya tunnelbanetågen som ska trafikera Stockholms FOTOMONTAGE: BOMBARDIER TRANSPORTATION röda linje. 

Electrostar-tåg har n ­ yligen tagits i passagerar­trafik i Storbritannien efter ombyggnad till batteridrift. Syftet är att i kommersiell trafik ­testa batteridrift som alternativ till diesel. Det 185 ton tunga tåget ska köras i batteridrift på sträckor på upp till 60-80 kilo­meter med en hastighet av upp till 120 km/h. Testprogrammet fi ­ nansieras av Network Rail, det brittiska Trafikverket, med Bombardier som huvudpartner. Batteriteknologi för järnväg i storskalig drift har funnits på konceptstadiet sedan 1950-­talet, men framstegen har varit små på grund av otillräcklig kapacitet i relation till vikt. Tack vare litium-jon­ tekniken finns nu helt andra möjligheter.

Tågbokning via sociala medier

Samarbete runt Ostlänken vid Skavsta

Nu kan resenärer boka sina tågresor och köpa tågluffarkortet Interrail utan att ens lämna Facebook. Det lovar den nya tjänsten Tågbokningen.se, som nyligen lanserades.

n Trafikverket,

Resenärer rör sig numera i många olika kanaler och resebranschen har inte hängt med – fram tills nu. Tågbokningen.se erbjuder resenärer möjligheten att ha direktkontakt med resesäljare genom sociala medier. – När man ska resa utomlands med tåg är det nästan omöjligt att boka biljetterna själv eftersom alla länder har olika tågoperatörer och regler.

Inrikes är det lättare att boka men i stället svårare att få hjälp när man behöver det, förklarar Ufuk Ergovan, vd på Crewcom, som står bakom Tågbokningen.se. Just tillgängligheten via ­telefon, med generösa öppettider och snabba svar, är något som Ufuk Ergovan betonar. Flera grupper i samhället vill, eller kan, inte boka sina resor via datorn, och det måste man respektera, menar han. – Därför öppnar vi en telefonlinje där kunden alltid kan få hjälp med att boka resan, ­oavsett om du vill åka Europa runt eller bara till grannstaden, säger han.

Stockholm Skavsta flygplats och Nyköpings k­ ommun har enats om en avsiktsförklaring för arbetet med Ost­ länken vid Skavsta. Avsiktsförklaringen är startskottet för det gemensamma arbetet för att möjliggöra utbyggnaden av Ostlänken och bygget av en ­station vid Skavsta flygplats. – Undertecknandet av avsiktsförklaringen innebär ett stort steg Botniabanan mot en långsiktig utveckling av Stockholm Skavsta flygplats, säger Peter Steinmetz, vd för Skavsta flygplats. Trafikverket står för järnvägsplanerna och kommunen ansvarar för detaljplaner som ­berörs. Samverkan handlar om att utreda Ostlänken ­olika förutsättningar och alternativ för att få en lösning av järnvägen vid Skavsta som främjar flygets och järnvägstrafikens utveckling. StockSkavsta Man ska också samverka med Sverige­ holm förhandlingen som bland annat diskuterar Linköping ­finansiering och bostadsbyggande med kommuner och regioner. NJT NR 2 2015

11


KORS & KORS & TVÄRS TVÄRS

LAND NORGE

Her kastes det første tømmertoget opp på den nye Follum tømmerterminal.  FOTO: FRODE SKOGSTAD

Ny tømmerterminal åpnet på Follum Viken Skog har åpnet en ny tømmerterminal på Follum ved Hønefoss. Planen er å sende 100 000 kubikkmeter tømmer fra terminalen det første året.

Tømmertransporten med tog er i stadig vekst. Viken Skog, som er Norges største skog­ eiersamvirke, har åpnet sin nybygde terminal på Follum ved Hønefoss. Terminalen ligger inne på området til tidligere Norske Skog Follum. Der er det bygd 500 meter med nye jernbanespor, mye av materiellet er brukt om igjen fra sporene som lå ved tidligere Follums anlegg. Det er også investert i en avansert målestasjon for tømmer slik terminalen kan holdes åpen hele døgnet. Stor betydning

Viken Skog har investert om lag fem millioner kroner i den nye tømmerterminalen. – Det har stor betydning for skogfylket Buskerud med en slik tømmerterminal i hjertet av skog-Norge, sier styreleder i Viken Skog, Olav Breivik. Ett tømmertog består av 22– 23 vogner og kan laste opptil 1 350 kubikkmeter tømmer. Togene fra Follum vil den første tiden gå til Saugbruks­ foreningen i Halden med masse­virke. 100 000 kubikk­ meter tømmer på jernbane i året tilsvarer mer enn 2­ 500 tømmerbillass som i dette tilfellet ville kjørt gjennom Oslo. Togene kjøres av det svenske selskapet TX Logistik og terminalen skal driftes av Elling Tuft Transport AS. 12

NJT NR 2 2015

Follobaneprosjektets hovedriggområde ved Ålesand. Prosjektet inkluderer en 20-kilometer lang jern­ banetunnel, som er Nordens lengste, og dobbeltspor mellom Oslo og Ski. ILLUSTRASJON: JERNBANEVERKET

Største enkeltkontrakt noen sinne En sammenslutning av ­selskapene Acciona ­Infraestructuras og G ­ hella er innstilt av Jernbane­ verket til å få k ­ ontrakten for tunnelarbeid med tunnel­boremaskiner (TBM). Kontrakten er på 8,7 ­milliarder kroner.

– Norges største samferdsels­ prosjekt, Follobaneprosjektet, har valgt en utbyggingsstrategi som tilsier at det aller m ­ este av arbeidet blir utført i store total­entrepriser, sier assisterende jernbanedirektør Gunnar G. Løvås.

Etter en totalvurdering av pris og teknisk gjennomføringsevne er konstellasjonen av selskapet Acciona fra Spania og sel­skapet Ghella fra Italia innstilt.

– Kontraktens størrelse og omfang har gjort at prosjektet har tiltrukket seg en rekke store nasjonale og internasjonale tilbydere.

Omfattende konkurrans

Konkurransen om kontraktene har vært omfattende, og prosjektet har mottatt gode tilbud. TBM-kontrakten, som består av både konvensjonell tunnel­driving og driving med bruk av tunnelboremaskiner, samt jernbanetekniske installasjoner i tunnelen, er den andre av fire totalkontrakter for hoved­arbeidene med Follobane­ prosjektet. Denne kontakten er betydelig større enn de andre totalkontraktene.

62 millioner reiser med NSB ny rekord Stadig flere tar toget. Veksten for landet totalt i 2014 var på hele 4,4 prosent – eller rundt 2,6 millioner flere reiser. Totalt var det 62 millioner reiser med NSBs tog i 2014. – Etterspørselen etter tog­ reiser er svært stor. 62 millioner reiser er ny rekord og vi ­gleder oss over Tom Ingulstad at toget nå bidrar til å stanse veksten i biltrafikken, sier konserndirektør og leder for NSB Persontog, Tom Ingulstad. I desember 2014 økte NSB n

God økning i togtrafikken for NSB også i 2014. FOTO: NJÅL SVINGHEIM togproduksjonen ytterligere, men det er ennå for tidlig å si hvor mye disse endringene vil påvirke trafikktallene. – Vi har som mål å gjøre togreiser best mulig for flest mulig, spesielt for de mange som skal til og fra jobb hver dag.

Derfor har vi de siste årene økt togtilbudet i takt med forbedringer i infrastrukturen. Vi ser at kundene er mer fornøyd med oss på våre kundeundersøkelser, men fortsatt jobber vi hardt for at kundene skal få enda bedre service, sier Tom Ingulstad.


Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Arendalsbanen fredig oppgradert Arendalsbanen er nå åpnet for trafikk med nytt signal­anlegg. Banen har fått fjernstyring med ­hastighetsovervåking og en kraftig oppgradering.

Arendalsbanen er nå åpnet som fjernstyrt strekning med hastighetsovervåking (FATC). Banen har dermed tatt skrittet fra å være et unntak til å bli utstyrt som en av landets mest moderne baner, i hvert fall hva signal­anlegget angår. Det var feststemning på Arendal stasjon nylig da banen ble åpnet som fjernstyrt strekning og det ble markert at det ­omfattende arbeidet med oppgradering av den 36 kilometer lange strekningen er fullført. – Dette har vært nødvendig for å fortsette trafikken på Arendalsbanen, sier områdedirektør

Arendal

Oslo

Stian Wesøy i Jernbaneverket. Arendalsbanen har nå fått: n CTC – som betyr at trafikken kan styres fra togledelsen i Kristiansand. Strekningen har fått fjernstyring dermed enda høyere sikkerhetsnivå. n FATC – som betyr at ­togene nødbremses om de passerer stoppsignal og at hastigheten ­underveis overvåkes av systemet n Akseltellere – som betyr at innretninger i sporet holder rede på hvor t­ ogene er og at hele ­toget passerer signalene n Økt tilgjengelighet for vedlikehold (strekningen kan frigis for vedlikehold straks toget er inne på Nelaug eller Arendal) n Enklere og raskere inn/utskifting av togsettene n Alle kabler er lagt i førings­ veier og lagt ny fiberkabel n Ny sporveksel på Arendal stasjon

I mars gikk første tog fra Kopperå retning til Sverige på mer enn FOTO: TOVE KJELSLI ett år.

Meråkerbanen åpnet over grensen n Fra

og med 2.mars går det igjen tog på hele Meråkerbanen. Strekningen Kopperå–Storlien har vært stengt i over ett år på svensk side på grunn av problemer med en jernbanefylling. NSB kjører to daglige tog i hver retning mellom Trondheim og Storlien i Sverige. Derfra er det tog videre til Åre, Østersund og Sundsvall. Etter at det i november 2013 ble oppdaget bevegelser i en stor jernbanefylling på svensk side like veg grensen, ble strekningen stengt for trafikk. Trafikverket i Sverige har nå gjennomført utbedringstiltak som skal sikre fyllingen inntil en permanent linjeomlegging kan gjennomføres. Det er også montert avansert overvåkingsutstyr som ­følger med på stabiliteten i jernbanefyllingen som har det meget­ sigende navnet ”Stora Helvetet” fra anleggstiden på 1880-tallet.

Om O.J.Dahl: O.J. Dahl AS ble etablert i 1917 og er i dag en produkt- og tjenesteleverandør innen jernbane. Selskapet har en produktportefølje fra anerkjente leverandører som sikrer god kvalitet, pålitelighet, driftssikkerhet samt teknisk utvikling.

EFFEKTIVITET Service og Vedlikehold › Revisjoner › Reservedelshåndtering – Konsignasjonslager › Tilstandskontroller › Ombygging og oppgradering › Oppfølging hos kunden

PÅLITELIGHET

FLEKSIBILITET

Vår visjon Være den mest anerkjente og verdiskapende partner i Norden innen jernbane og industrielle applikasjoner.

Vår misjon Alltid levere eksepsjonelle tjenester og løsninger til våre kunder og samarbeidspartnere.

Sverige: Buffers Rail Industry AB

Nederland: O.J. Dahl BV

Se våre nettsider www.ojd.no eller kontakt oss på +47 23 17 37 90

NJT NR 2 2015

13


KORS & TVÄRS

DANMARK

Ny app viser hvordan togene kører lige nu Banedanmarks nye app ”Landets puls” gør det muligt at følge togene ­direkte på smartphone.

Landets puls-appen er udarbejdet i et samarbejde mellem Bane­danmark og DSB i den fælles Trafikinformations­ enhed. Appen skal bidrage til at forbedre trafikinformationen for passagererne. Flere muligheder

– Vi håber kunderne tager godt imod den nye app og udnytter muligheden for løbende at holde sig opdateret på deres rejse, siger afdelingsleder ­Sanne Højgaard Klietsch. Appen giver mulighed for at følge med i, hvor man er, og om der opstår ændringer ­undervejs. På den måde har kunden mulighed for at søge nye forbindelser med Rejseplanen, hvis der af en eller anden årsag skulle komme en forsinkelse på toget. Følge togene

Landets puls viser på et kort, hvordan togene kører lige nu i hele landet. På kortet kan passagerer og andre interesserede følge togene og ved at klikke på et tog få oplysninger om ­togets rute, de næste stop og forventet ankomst. Landets puls modtager information fra Rejseplanen. Den nye Landets puls-app kan downloades til Android, Iphone og Windows phone.  

KILDE: BANEDANMARK

Den nye Storstrømsbro udformes som en skråstagsbro med en pylon.

Den nye Storstrømsbro får en pylon Storstrømsbroen, der ­anlægges over Stor­ strømmen mellem Masnedø og Falster, bliver 4 km lang og får en samlet bredde på ca. 24 meter.

Broen anlægges med en kombineret vej- og dobbeltsporet jernbane og en dobbeltrettet fælles cykel/gangsti. – Storstrømsbroen er en vigtig del af jernbanekorridoren, da en stor mængde passagerog godstog mellem Skandinavien og Centraleuropa bliver ført over Storstrømsbroen, når ­Femern Bælt-forbindelsen åbner, udtaler transportminister Magnus Heunicke. Skråstagsbro

Den nye appen Landets puls. 

14

FOTO: BANEDANMARK

NJT NR 2 2015

FOTO/GRAFIK: VEJDIREKTORATET

Forligskredsen har nu besluttet, at broen skal udformes som en skråstagsbro med en pylon frem for en bjælkebro, der også har været i høring. En bro med pylon har fået stor opbakning i høringssvarene fra borgere og fra to berørte kommuner. Akademiraadet, hvis opgave er at rådgive staten i kunstneriske spørgsmål, har i

København Storstrømsbroen

deres høringssvar ligeledes anbefalet skråstagsbroen og udtalt: ”Tværsnittet har gode slanke proportioner, og pylonerne fremstår med fin graciøsitet og som en betydelig smukkere markering af et særligt sted på broen. I kontrast til horisont og kurve opstår et sted – og ikke blot en bevægelse”. Lokalt ønske

Vejdirektoratet har i sin indstilling til forligskredsen anbefalet pylonløsningen ud fra en samlet vurdering af de lokale hørings-

svar, broens funktion, design og landskabelige indpasning. – Vi har i forligskredsen ­drøftet Vejdirektoratets oplæg, og der har vi noteret os et stort lokalt ønske om en skråtagsbro, og at Akademiraadet lige­ledes anbefaler modellen med pylon. Jeg tror også, at en bro med en pylon kan blive et flot vartegn for området, siger transport­ minister Magnus Heunicke. Færdig 2021

Storstrømsbroen kan stå færdig i slutningen af 2021 sam­tidig med Femern Bælt-­projektet, men i lyset af forsinkelsen af landanlæggene på tysk side vil en senere færdiggørelse blive overvejet.  

KILDE: TRANSPORTMINISTERIET

”Storstrømsbroen er en vigtig del af jernbanekorridoren, når Femern Bæltforbindelsen åbner.” Transportminister Magnus Heunicke


Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Lokalbanen og Regionstog i fusionsforslag

Ny 10-årig DSB-kontrakt på plads Den danske regering er enige med SF og Enhedslisten om en ny forhandlet DSB-kontrakt, der træder i kraft med det ­samme og løber indtil udgangen af 2024.

Nu kan pendlerne se frem til at få flere afgange, og der bliver flere siddepladser i togtrafikken. I løbet af kontraktperioden skal DSB køre 10 procent flere togkilometer end i dag. Det betyder flere togafgange, blandt andet mellem København og Aarhus. Der vil i løbet af de 10 år kunne blive plads til 25 procent flere passagerer. – Pendlerne efterspørger tre ting: Flere togafgange, flere sidde­pladser og færre forsin-

Pendlerne kan se frem til at få flere afgange, og der bliver flere FOTO: RENE STRANDBYGAARD ­siddepladser i togtrafikken. kelser, siger transportminister Magnus Heunicke. Med kontrakten bliver kravene til DSB om tog til tiden skærpet. Et fjern- eller regionaltog vil nu være defineret som forsinket allerede efter 3 minutter mod 6 minutter i den tidligere kontrakt. Aflyste tog medregnes fremover som en forsinkelse.

Den nye DSB-kontrakt bygger desuden oven på Togfonden DK og sikrer, DSB indleder indkøbet af el-tog. DSB-kontrakten gør det også lettere for handicappede at tage toget. Fra sommeren 2015 kan de nøjes med at give et varsel på 24 timer, hvis de skal bruge assistance, mod 48 timer i dag. 

KILDE: TRANSPORTMINISTERIET

Milepæle i Femernforbindelsen Den kommende forbindelse mellem Danmark og Tyskland over Femern Bælt har nu nået to afgørende milepæle.

Forslag til lov om anlæg og drift af en fast forbindelse over Femern Bælt med tilhørende landanlæg er 25. februar blevet fremsat for Folketinget. Samtidig har Danmark og Tyskland sendt en fælles ansøgning om EU-støtte til projektet af sted til Europa-Kommissionen. – Femern Bælt-projektet er inde i en afgørende fase lige nu, og det er vores opgave at arbejde målrettet og koncentreret for at minimere de risici, som projektet står over for, siger Magnus Heunicke. Lovforslaget indebærer, at Folketinget giver Femern A/S og A/S Femern Landanlæg bemyndigelse til at anlægge og drive en fast forbindelse over Femern Bælt med tilhørende landanlæg i Danmark. Med ­anlægslovens

n Trafikselskabet Movia har sendt et forslag om en fusion af Lokalbanen og Regionstog i høring hos Region Hovedstaden og Region Sjælland. Movia, der er hovedaktionær i de to lokalbane­ selskaber, mener at fremtidens udfordringer i jernbanetrafikken, især udfordringen med at fastholde og tiltrække de nødvendige personale kompetencer, bedst mødes med ét samlet lokalbaneselskab. Ligeledes står begge sel­ skaber i de kommende 10 år over for nogle nødvendige reinvesteringer i infrastrukturen, hvilket også bedst løses gennem et samlet selskab, som kan opnå synergier og gode indkøbsmuligheder ved en større volumen. Det er påregnet at den juridiske og regnskabsmæssige fusion af de to selskaber kan være på plads i løbet af 2015. Lokalbanen A/S kører tog på fem strækninger i Nordsjælland, og Regionstog kører tog på fire strækninger på Sjælland og Lolland.

Tølløsebanens fremtid uafklaret Femern Bælt-projektet i afgørende fase. GRAFIK: TRANSPORTMINISTERIET vedtagelse gives den danske miljøgodkendelse til projektet. Der søges om EU-støtte til anlægsfasen for Femern Bælt-­forbindelsen for perioden 2016–2020. Der er tale om en fælles dansk-tysk ansøgning, som også har opbakning fra Sverige og en lang række organisationer. Maksimalt støtte

Parallelt hermed indsendes ansøgning om EU-støtte til anlægsfasen for Femern Bælt jernbanelandanlæg (strækningen Ringsted-Rødby). – Europa-Kommissionen har allerede tildelt den maksimalt mulige støtte til projekterings­ fasen, og det er meget vigtigt for

projekts økonomi, at der også tildeles EU-støtte til anlægs­ fasen, siger Magnus Heunicke. Forsinkelse på tre år

Projektet må nu desværre forudse en forsinkelse på tre år, idet de tyske jernbaneanlæg først forventes færdig omkring 2024, hvilket hovedsageligt skyldes, at det i Tyskland er besluttet at anlægge en ny dobbeltsporet elektrificeret jernbane fra Lübeck til Puttgarden, i stedet for at benytte den nuværende tracé. Herudover har flere tyske miljøorganisationer nu besluttet at kræve langt flere miljøundersøgelser, som også giver en risiko for en forsinkelse. 

KILDE: TRANSPORTMINISTERIET

n Ved redaktionens slutning primo marts måned er der stadig ikke truffet nogen beslutning om Tølløsebanens fremtid. Rapporten om de stats­ lige bloktilskud til regionerne er stadig ikke offentliggjort. Derfor ved Region Sjælland ikke om der er penge nok fra 2016 til at betale for den ­samlede lokalbanedrift i regionen. Senest meddeler regionen, at de har søgt foretræde for Folke­tingets kommunaludvalg og transportudvalg med henblik på at redegøre for den problematiske situation, som regionen står i. Allersidste nyt ultimo marts måned er, at Region Sjælland i 2016 får penge fra Staten som i 2015, så Tølløsebanens drift kan fortsætte.

NJT NR 2 2015

15


KORS & TVÄRS

FINLAND

Järnvägen har egen musikkår i Hyvinge I Finland finns sju järnvägsorkestrar. Den yngsta håller till i Hyvinge och är en blåsorkester som turnerar flitigt.

Järnvägarnas musikanter i ­Hyvinge grundades år 1958 och bestod ursprungligen av musikanter från verkstaden i Hyvinge. Det började med 17 stråkspelare, men redan 1960 ändrades verksamheten till att bli en blåsorkester. För tillfället deltar 15–20 musiker i övningarna, men ­endast en arbetar på verk­ staden i Hyvinge. – När det blir konsert har vi cirka 30 musikanter med, ­säger musikanternas ordförande Kimmo ­Kiuru i Hyvinge. Musikkårens repertoar är Hyvinge mycket mångsidig. Helsingfors Orkestern uppträder cirka 40 gånger under året och julkonserten har anordnas närmare 20 gånger redan. Sju järnvägsorkestrar

I Finland finns det för närvarade sju järnvägsorkestrar och Hyvingeorkestern är den yngsta. De äldsta är över 100 år gamla. Under åren har det gjorts många utlandsresor, men även hemlandet har besökts. År 2006 gjordes en vidsträckt turné på temat ”Den nya tågtiden”. Då besöktes Villmanstrand, Kouvola, St. Mickel, Jyväskylä, Lahtis och Kuopio. Insamling till noter

Föreningen började en notfinansieringsverksamhet år 1981. Föreningen har nu lov att publicera cirka 350 blås­ orkesterarrangemang och försäljning åt landets övriga blåsmusikkårer. Musikkåren har också ­spelat i fyra lp-skivor, varit med i olika skivinspelningar tillsammans med andra och har gjort inspelningar för Rundradion samt uppträtt i olika tv-program. 16

NJT NR 2 2015

Lokalerna vid Helsingfors järnvägsstation är över 100 år och passar inte längre VR:s huvudkontor. FOTO: VR 

VR flyttar från järnvägsstationen VR Group planerar att flytta sitt huvudkontor vid järnvägsstationen i Helsingfors till nya ­lokaler. Verksamheten på centralstationen fort­sätter ändå och utvecklas.

VR Groups nya huvudkontor byggs troligen i närheten av stationerna i Norra Böle, Böle och Ilmala. Projektet ska genomföras i samarbete med en fastig-

hetsinvesterare och VR ska hyra lokalerna. Beroende på planläggningsprocessen kan man flytta in i de nya lokalerna tidigast år 2017. Pohjolan Liikenne, som hör till VR-koncernen, planeras få en ny bussdepå vid Lokvägen. De nuvarande kontorslokalerna byggdes åt Järnvägsstyrelsen för över 100 år sedan. Centralstationens östra flygel var den största och modernaste

kontorsbyggnaden på sin tid. – Lokalerna är unika, men lämpar sig dessvärre inte längre som bästa möjliga lokaler för VR:s kontor. Genom att ­flytta till nya lokaler kan vi arbeta smidigare och effektivare, säger Mikael Aro. För närvarande arbetar ­cirka 600 av VR:s anställda i lokalerna. Nu går det att planera ny verksamhet för den östra flygeln.

Ett år med Duettoplus n I januari 2015 hade det gått ett år sedan de första Duettoplus restaurangvagnarna togs i trafik. Under året 2014 har totalt 24 nya vagnar börjat ­trafikera ­sammanlagt tio Intercitytåg­ rutter runtom i Finland. De ­sista av de 26 beställda vagnarna kom i trafik i januari 2015 just före vagnarnas födelsedag. Duettoplusvagntypen är unik i världen. I nedre våningen finns Duettorestaurangen som har 53

De nya restaurangvagnarna i två våningar har varit i trafik i ett år. FOTO: VR  platser. I vagnens andra ände, dra ­våning finns en passagerar­ på mellanplanet, finns en kaffeavdelning med platser för 41 bar och på det andra mellanplapersoner. De enskilda platsernet finns en kiosk som används nas fåtöljer kan vridas i önskad ­under rusningstider. riktning. KÄLLA: PERSONALTIDNINGEN NYT I restaurangvagnens an-


Kors & tvärs-redaktör: Jarl Borgman

Ny station på Ringbanan klar för trafik Stationen Kivistö på Ringbanan i Helsingfors har blivit färdig. Av totalt fem stationer är nu fyra ­färdiga.

Stationen i Kivistö är en tunnelstation byggd i betong. Då ­trafikeringen i början av juli påbörjas kommer resenärerna att gå till stationsperrongen via tre olika ingångspaviljonger. Stationens färgsättning är blågrön som upprepas i stationshallens färgstarka betongmosaik. Ny stadsdel växer fram

Runt stationen byggs en stadsdel under de närmaste åren med servicefunktioner. På det nya området kommer det att finnas bostäder för 30 000 ­människor. Nästa sommar anordnas det även en bostadsmässa. De båda spåren har fått sin räls från Vandaforsen till Dickursby. Under veckan förut

Trafiken vid Kivistö station på Ringbanan startar i juli. FOTO: TRAFIKVERKET  fick också det sydligaste s­ påret sin räls från Vandaforsen till ­Dickursby. Ringbanan är 18 kilo­meter lång som förenar Vandaforsens bana via flygstationen till huvudbanan i Sand­kulla. Ring­banan får i sitt första skede fem nya stationer: ­Tunnelstationerna Flygstatio-

nen och Avia­polis samt Lejle, Vehkalan ja ­Kivistön stationerna ovan jord. Stationsreservationer finns i Petas,Vinikby och Rödsand. Flygstationen och Avia­ polis s­ tationerna kommer att ­byggas då trafikeringen ­startas i juli 2015. Ringbanan är ett sam­projekt mellan Trafikverket, Vanda stad och Finavia Ab.

Åbodepå läggs ner n VR Group lägger ner sin verksamhet vid depån i Åbo gradvis fram till årsskiftet. M ­ ålet är att centralisera ­underhållet av tågen till de ställen där det finns mycket trafik och många kunder. Sammanlagt berörs 79 personer av nedläggningen. Dessa erbjuds ­arbete vid underhållet av tåg eller ­annanstans inom koncernen. – Besparingarna sker genom att arbetena kan placeras så att de stöder en effektiv användning av tågmaterielen, samt ­genom att centralisera produktionen av bytesdelar. Vi gör oss också av med depåns lokaler i Åbo. Den årliga besparingen blir flera miljoner euro, konstaterar VR:s Jari Hankala. VR Group har depåer i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kouvola, Joensuu och Uleåborg, samt verkstäder i ­Hyvinge och Pieksämäki och en teknologi­enhet i Helsingfors.

Största järnvägskonsulten i Skandinavien Atkins är Skandinaviens ledande leverantör av järnvägs­ system. Men vi är mer än så. Vi har även ett brett utbud av tjänster inom samhällsbyggnad. Det gör att vi kan skapa största möjliga värde i varje järnvägsprojekt. Ett aktuellt exempel på ett komplext järnvägs­ och samhällsbyggnadsprojekt är Mälarbanan. Projektet handlar om att bygga ut till fyra spår i tättbebyggt område. Här ansvarar vi för systemhandling och järnvägsplan. Läs mer på www.atkins.se

NJT NR 2 2015

17


NORGE

Når jernbanen blir ryggraden Jernbanen kan ta en langt større ­rolle i kollektivtrafikken i og rundt de store byene. Med nye dobbeltspor, utbygging og fortetting rundt stasjoner og bedre servicetilbud nær toget. Det er Jærbanen i Rogaland et ­eksempel på.

På Jærbanen ble antall passasjerer tredoblet på tre år på 1990-tallet. I dag tar 76 000 personer toget ukentlig, og nå ligger nye planer på tegnebrettet: Med Jærbanen fullt utbygget til Egersund kan 20 000 biler forsvinne fra det overbelastede veinettet i regionen. Klokken er 15.10 en onsdag ettermiddag i Sandnes sentrum. På plattformen strømmer­ reisende til, klar for hjemturen med ­toget til Jæren. Knut Gundersen kommer et minutt­før toget stopper, vel vitende om at toget er presist. Han jobber på Diakonhjemmets Høgskole,­ et kvartal bortenfor togstasjonen, og skal til Nærbø, som ligger 24 minutter unna med tog. – Toget betyr veldig mye for meg. Jeg reiser hver uke og er glad i å reise kollektivt. Men jeg savner et litt mer fleksibelt tilbud, som klippekort eller lignende, for oss som ikke tar toget hver dag. Det er uansett deilig å slippe bilen. Region i vekst

Stavangerregionen er en av de mest ekspansive regionene i Norge med sterk vekst i folketall og arbeidsplasser. Parallelt med befolkningsveksten vokser transportbehovet. I forhold til forventet trafikk i 2030 vil dobbeltspor på

FAKTA Jærbanen n På 1990-tallet ble det satset på Jærbanen. Dette førte til at antall reisende økte fra 635 000 i 1991 Jærbanen til 2 315 000 i 2001. nI

2006 ble Oslo det registrert Sandnes hele  600 000 Egersund reisende, rundt 50 000 per uke.

n Økningen

har fortsatt. I dag reiser 76 000 personer ukentlig med Jærbanen.

18

NJT NR 2 2015

J­æren og et integrertbusstilbud med fortetting i stasjonsbyene kunne gi sju til ti millio­ ner reisende årlig. Dette var bakgrunnen for at Samferdselsdepartementet i 2014 ba Jernbaneverket om å utarbeide kommunedelplan for dobbeltspor Sandnes–Nærbø. Banen skal dimensjoneres som lokaltogstrekning med 10 minutters intervall. – Fordelen med Jæren er at tettstedene er etablert rundt stasjonene. Det er også der veksten skal komme framover. For oss er utbygging av Jærbanen et viktig prosjekt, og planarbeidet har høy prioritet, sier Lars Christian Stendal, som er regiondirektør for strategi og samfunn vest og sør i Jernbaneverket. Forpliktende samarbeid

Mot slutten av 1980-tallet sto lokaltogtilbudet på Jærbanen i fare for å bli nedlagt. Det fikk seks berørte kommuner, fylkeskommunen og NSB til å inngå en forpliktende samarbeidsavtale. Initiativet kom fra Hå kommune og daværende ordfører Kjell Lund, som mente at togsettene var for gamle og at Jærbanen burde utnyttes bedre. Fra 1. januar 1992 ble lokaltogtilbudet kraftig forbedret. NSB satte inn fire nyoppussede lokaltogsett som gjorde det mulig å korte reisetida mellom Stavanger og Egersund med opptil 25 minutter og nesten halvere reisetida mellom Sandnes og Stavanger. For å oppgradere stasjoner bidro fylkeskommunen og kommunene med til sammen ti millioner kroner i lån. Samtidig forpliktet de seg til å koordinere kollektivtilbudet, forbedre parkeringsmulighetene og i sine kommuneplaner legge til rette for fortetting rundt stasjonene. Dobling på et halvt år

Resultatene lot ikke vente på seg: Allerede det første halvåret ble antall reiser på Jærbanen ordoblet, og etter tre år var trafikken tredoblet. Dagfinn Berge, som nå er divisjonsdirektør i Rejlers Norge AS divisjon Railconsult hadde ansvaret for den store omleggingen som prosjektleder i NSB. – Vi fikk til et unikt samarbeid, også mellom de ulike faggruppene på jernbanen,­ minnes han. Det igjen ga en punktlighet som få andre banestrekninger kunne måle seg med. Den store økningen i tallet på reisende satte fart på planene om å bygge dobbelt­spor mellom Sandnes og Stavanger. Etter at det åpnet i 2009, har Jærbanen nok en gang hatt en formidabel vekst. Flere stasjoner har kommet til, store knutepunktstasjoner vokserrundt jernbanen og flere enn noen gang pendler til jobb og skole.

Satsing på raske tog, utvikling av knutepunkter og dobbelt  

– Den kombinerte satsingen med å oppgradere infrastrukturen og legge til rette for fortetting i stasjonsbyene har slått til, mener Dagfinn Berge. Jærbanen er blitt ryggraden i regionen, som i dag har ett felles bo- og arbeidsmarked. Mens den nye stasjonen på Jåttåvågen ble en del av en helt ny bydel, med kjøpesenter, næringsbygg, Viking stadion og blokkleiligheter, har også flere av de andre stasjonene knyttet bolig og næring tettere. – Jærbanen har fremdeles stort potensial. Det er mulig å både se på antall avganger og togstørrelse, sier Dagfinn Berge. TONJE PEDERSEN TORE HOLTET

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Rautatiet voivat ottaa paljon suuremman roolin joukkoliikenteessä suurkaupungeissa ja niiden ympäristössä uusine kaksoisraiteineen, lisärakentamisella ja toiminnanlisäyksellä asemien ympärillä kuin myös paremmalla palvelutarjonnalla. Tästä on hyvä esimerkki rautatien kehittäminen Rosalandissa.


spor på Nor-Jæren har ført til at passasjerene strømmer til Jærbanen.

FOTO: JAN INGE HAGA

Hotell på hjul! Jåttåvågen er ett av knutepunktene der arbeidsplasser, skoler og FOTO: JAN INGE HAGA butikker ligger tett opp til stasjonen. 

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

NJT NR 2 2015

19


DANMARK Tilfældigvis opdagede Peter Hvilshøj, at Nordjyske jernbaner var på udkig efter en ny administrerende direktør, og søgte jobbet. Han så en spændende og udfordrende opgave, og vil nu lede jernbaneselskabet ind i frem­tiden mod en stærk trafikvækst og en fordobling af personalet.

Han skal lede Nordjyske jernbaner ind i fremtiden n Dit arbejdsliv har jo ledelse. Mine seneste ansættelPORTRÆT handlet om meget­andet ser har været i virksomheder i end kollektiv trafik og jernden modne fase og hovedop­ baner, hvad­fik dig inspiregaven har derfor primært været til at komme ”på sporet en revitalisering af den enret”? kelte virksomhed med fokus – Karriereplanlægning eksispå konkurrenceforbedring og terer i teorien, men i praksis er resultatoptimering. Alt basedet som regel tilfældigheder, ret ud fra en forretningsmæssig tilgang og med fokus på der å­bner nye mulig­ heder. godt købmandskab. Den virksomhed jeg var – Jeg så Nordjyske jerndirek­tør i, inden min ansætNavn: Peter Hvilshøj telse hos Nordjyske jern­baner, baner som en spændende havde været igennem en lang opgave og en stor udfordAlder: 56 år ring, herunder potentialet i, salgsproces og var nu endeligt Civilstand: Bor at kunne spille en større rolblevet solgt til en kapitalfond. privat i Brønderslev, Mine fremtidige jobmuligle i den samlede togbetjening gift med Marianne og heder var realistisk set flyti Nordjylland. Samtidig var har 2 voksne sønner, tet til hovedstaden og hjem­ jeg overbevist om, at jeg kunsom bor i Norge og ne gøre en forskel, særligt inme i familien over­vejede vi København. de spændende muligheder og den for salg/kundefokus samt Aktuell: Siden resultat- og driftsoptimering, udfordringer der lå i at rykke 2012 administrerende men ikke mindst kunne se på teltpælene op fra det nordjysdirektør for Nordjyske ke og flytte. forretningen med nye øjne. jernbaner – Midt i de overvejelser n Nordjyske jernbaner er blev jeg helt tilfældigt gjort lige nu i gang med et skulle opmærksom på, at Nordjyske jernbaner var langt inde i en proces for at fin- udføre den regionale togtrafik i Nordjylland de en ny direktør. Jeg havde tidligere siddet i fra Skørping til Hjørring/Frederikshavn og ­bestyrelsen i Dansk industri med den forhen- videre ad jeres egne strækninger til Hirtsværende direktør og havde i den forbindelse hals og Skagen. Er jeres organisation gearet flere gange besøgt virksomheden, som virkede til en sådan ekspansion, og hvad gør sådant både spændende og udfordrende. Så jeg lagde et projekt ved jeres virksomhedskultur? billet ind på jobbet og kort tid efter startede jeg – Jeg er overbevist om, at vi i den nuværende organisation besidder de tilstrækkelige ledelsom administrerende direktør. – Jeg har en lang og alsidig erhvervserfaring sesmæssige ressourcer til den kommende stofra såvel større samt mellemstore virksom­heder, re udvidelse af vores forretning, men der bliherunder de seneste 16 år på topniveau. Kar- ver naturligvis behov for væsentlig tilgang af rierremæssigt har jeg bevæget mig fra økonomi, nyt personale inden for stort set alle kategorier. over specialist/konsulent inden for virksom- Vores nuværende organisation på ca. 50 persohedsstyring og infrastruktur, til salg og generel ner vil i løbet af de kommende 2 år som mi-

20

NJT NR 2 2015

Nordjyske jernbaner er lige nu i gang med et skulle udføre 

nimum blive fordoblet og vores nuværende 19 lokomotivførere vil i samme periode få mere end 30 nye kolleger. Vores virksomhedskultur kan derfor komme under pres, hvilket er vores største bekymring og derfor et af de områder der fremover vil have størst fokus. – Vi driver en meget effektiv virksomhed med kort afstand til alle led i organisationen og hvor alle kender alle. Alle vores medarbejdere er helt enestående fokuseret på, at togene skal køre, næsten uanset hvad og på, at vores passagerer skal nå rettidigt frem. I praksis betyder det, at der er et tæt samarbejde mellem alle medarbejderkategorier, de enkelte medarbejdere er utrolig fleksible og samvittighedsfulde og vores sygefravær hos eksempelvis lokomotivførerne er under 1 procent. Alt dette skal vi meget gerne kunne fastholde også i fremtiden. n Et

stort flertal i Folketinget indgik til­bage i 2009 en aftale om grøn transportpolitik, hvor en af målsætningerne er, at togtrafikkens transportarbejde skal fordobles frem mod 2030 – synes du vi er godt på vej i 2015, og tror du at målsætningerne kan opfyldes? – Hvis vi isoleret ser på Nordjylland bliver det svært at opfylde målsætningerne om en fordobling frem til 2030. Demografien i Nordjylland er klart i mod os og vi oplever en affolkning af vores område. Omvendt ser jeg en god infrastruktur som en forudsætning for regional udvikling og derfor er de massive investeringer i tog og skinner en stor hjælp i bestræbelserne på at fastholde befolkningen i vores område. – På trods af en meget væsentlig nedgang i befolkningsgrundlaget i vores nuværende område er det over de seneste år lykkedes os at sikre en fornuftig passagerfremgang gennem en gennemgribende forbedring af den lokale togbetjening og det produkt vi tilbyder vores kun-


Seminarium om det framtida järnvägsunderhållet Välkommen till ett NJS-seminarium där Trafikverkets förslag till hur järnvägsunderhållet ska organiseras presenteras. NJS genomför seminariet både i Solna och i Borlänge för att ge möjlighet åt att så många medlemmar som möjligt att ta del av hur Trafikverket vill organisera det framtida järnvägsunderhållet. den regionale togtrafik i Nordjylland. FOTO: NORDJYSKE JERNBANER

der. Med fokus på produktet og den service vi tilbyder vores kunder kan der flyttes passagerer over på offentlig transport. – Det skal gøre ondt før det bliver godt, kan sagtens være temaet i de kommende år. De store investeringer vil give væsentlige gener for ­vores passagerer og kan, i hvert fald kortsigtet betyde, at vi skræmmer en stor del væk fra togene. I vores område hvor vores stort set eneste konkurrent er bilen og hvor motorvejsnettet både er veludbygget og fremkommeligt er det en stor fare. Biler er blevet billigere og når først bilen er anskaffet bliver det en sej kamp at vinde kunden tilbage. n Mon du kan løfte sløret for hvordan du ser Nordjyske jernbaner i 2025? – 2025 er meget svært at spå om, men såfremt planerne holder, vil vi i 2025 være elektrificeret helt til Frederikshavn. Idet kørslen fra Skørping til Frederikshavn de kommende år vil komme til at udgøre mere end 2/3 af vores samlede kørsel, vil det naturligvis give en anledning til en del overvejelser. Vi ejer og vedligeholder selv infrastrukturen fra Frederikshavn til Skagen og mellem Hjørring og Hirtshals. Strækningen til Hirtshals er en TEN-T strækning og vil sandsynligvis blive elektrificeret inden 2030, hvorimod det vil være mere usikkert med strækningen til Skagen. – Jeg kan langt bedre løfte sløret for, hvordan jeg ser Nordjyske jernbaner fra 2017. I hovedtal vil vi komme til at opleve følgende udvikling: n Personale, fra 50 medarbejdere til min. 100 medarbejdere n Togkilometer, fra 900.000 km. til 3.100.000 km. n Passagerer, fra 1,1 mio. til min. 3 mio. n Tog, fra 8 til 20.

Borlänge Tid: Måndag den 4 maj 2015, kl 14.00. Plats: Borlänge: Trafikverket, Röda Vägen 1,  Borlänge. Rum 23.147. Anmälan i receptionen. Anmälan: Senast onsdagen den 30 april till Per Olof Lingwall, i första hand med e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se i andra hand på telefon: 010-123 12 56. Solna Tid: Måndag den 11 maj 2015, kl. 14.00. Plats: Trafikverket, Solna Strandväg 98, Solna. Rum 2066. Anmälan i receptionen. Anmälan: Senast fredagen den 8 maj till Per Olof Lingwall, i första hand med e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se i andra hand på telefon: 010-123 12 56. Program Trafikverkets utredare, Pontus Gruhs från verksamhets-­ område underhåll, redovisar Trafikverkets uppdrag att utreda och redogöra för alternativa former för organisationen av järnvägsunderhållet.

Välkomna!

www.njsforum.com

TOMMY FROST

NJT NR 2 2015

21


FINLAND

Lyckade försök med konkurrensutsättning Konkurrensutsättningen inom ­kollektivtrafiken efter att marknaden avreglerades har lyckats relativt bra. Det skriver finska Trafikverket i ett pressmeddelande. Trafikverket och elva stadsregioner har låtit göra en undersökning om konkurrensutsättning och marknaden inom kollektivtrafiken för ta reda på hur anbudsförfarandet och kollektiv­ trafikmarknaden kunde effektiveras.

Av alla upphandlingssätt anser framför allt trafik­ idkarna att den första, nu undersökta, anbudsomgången enligt den så kallade brutto­modellen är den klaraste och rättvisaste modellen. Där får den behöriga myndigheten, som också planerar trafiken, biljettintäkterna. Även andra modeller som prövats har på många orter visat ett gott resultat, och bör därför ytterligare testas och vidareutvecklas. ­Exempel på sådana modeller är koncessionsavtal, där trafikidkaren bär biljettintäktsrisken, och resandeincitaments­avtal/incitamentsavtal, som är en kombination av bruttomodellen och koncessionsavtalet. Fåtal bud

Även om konkurrensutsättningen i huvudsak har fungerat relativt bra, lämnades det i vissa av de konkurrensutsatta områdena bara ett fåtal anbud under den första undersökta anbudsomgången, och i andra områden var prisnivån högre än väntat. Undersökningen visade att av de konkurrensutsatta områdena lockade små och medel­ stora objekt flest anbudsgivare. Även en tillräckligt lång avtalsperiod och en minimal risk för minskad trafik under avtalsperioden har

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs ­Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 2 2015

Konkurrensutsättning av busstrafik i Finland har lyckats relativt bra. Det återstår dock ­flera år innan tågtrafiken konkurrensutsätts. FOTO: ISTOCKPHOTO  varit konkurrensfrämjande faktorer, vilka å andra sidan försvårar utvecklandet av trafiken. Av undersökningen framgick att materielkraven ska vara rimliga och så enhetliga som möjligt runt om i landet. Det är viktigt att tilldela depåutrymmen för att locka nya trafik­ idkare till marknaden. Så gick undersökningen till

I undersökningen om konkurrensutsättningen och marknaden inom kollektivtrafiken­studerades konkurrensutsättningarna av busstrafiken under åren 2013 och 2014 i elva stadsregioner och tre NTM-centraler. EU:s

trafikavtalsförordning och kollektivtrafiklagen, som trädde i kraft 3.12.2009, ligger till grund för konkurrensutsättningen. Trafiken som undersökningen gäller har ­tidigare huvudsakligen organiserats med trafikeringsavtal för övergångsperioden. I marknadsundersökningen har man fokuserat på de konkurrensutsatta marknaderna. Undersökningen beställdes av Trafikverket, HRT samt städerna Tavastehus, Joensuu, Jyväskylä, Kouvola, Lahtis, Villmanstrand, ­ Kuopio, Uleåborg, Tammerfors och Åbo. Med hjälp av enkäter och materialundersökningar studerades det hur trafiken konkurrensutsatts och hur man lyckats med konkurrensutsättningarna sedan busstrafikmarknaden avreglerades sommaren 2014. Den insamlade informationen fördjupades genom att intervjua behöriga myndigheter, trafikidkarna och materiel­tillverkarna. Genom att analysera dessa uppgifter samt bussbolagens ekonomiska läge har det utarbetats rekommendationer. Samarbetet mellan myndigheter behöver ökas och förbättras så att konkurrensutsättningarna fördelas jämnare både tidsmässigt och geografiskt. Enhetliga handlingar bör KÄLLA: TRAFIKVERKET också utformas. Lyhyt yhteenveto suomeksi

Bussiliikenteen kilpailussa on Suomessa onnistuttu­ suhteellisen hyvin sen jälkeen, kun markkinat vapautettiin säätelystä heinäkuun alussa 2014. Näin kertoo Liikenneviraston tiedote. Tutkimuksella kilpailuttamisesta ja joukkoliikenteen markkinoista, jonka Liikennevirasto ja 11 kaupunkiseutua ­tilasivat, haluttiin selvittää kuinka tarjouskilpailua fja joukkoliikenteen markkinoita voitaisiin tehostaa.

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt:

Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: 070-524 24 61 e-post: njt@precon.se

Annonser/llmoitusten hankkijat: Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se

Norge: Gunnar Markussen e-post: gma@jbv.no

Njål Svingheim, Norge e-post: njal.svingheim@jbv.no

Tryckeri/Kirjapaino: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

Jarl Borgman, Finland e-post: jaan.borgman@pp.inet.fi Tommy Frost, Danmark E-post: tfr@moviatrafik.dk

341

Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Kommande nummer 2015/ Seuraavat numerot 2015: 3/6, 2/9 och 25/11

Danmark: Lars Lund e-post: njs@larslund.com

Sverige: Per Olof Lingwall e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 13 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 40 552 33 23

769

www.njsforum.com


NJS NJS-AKTIVITETER 4 maj kl 14.00 Aktivitet: Seminarium om det

framtida järnvägsunderhållet

Plats: Borlänge Anmälan: per-olof.lingwall­

@trafikverket.se (senast 30/4) 5 maj Aktivitet: Den Danske Bane-

konference 2015 Plats: Tivoli Congress Center, København Anmälan: banekonference.dk 11 maj kl 14.00 Aktivitet: Seminarium om det

framtida järnvägsunderhållet

Citybanans projektledare Kjell-Åke Averstad, Pelle Metso, Eva Rådmark Herder och Pia Gilsäter avtackas av Lars Moberg efter en intressant presentation om Citybanans FOTO: INGEMAR LUNDIN byggande.

Stort intresse för Citybaneprojektet NJS-SEMINARIUM: Nya spårtunnlar

under centrala Stockholm, en betongtunnel under vatten, underjordiska stationer tätt intill tunnelbanan samt en serviceoch räddningstunnel parallellt med järnvägstunneln. Det är några av de utmaningar som Citybanans projektledare Kjell-Åke Averstad, tillsammans med sina medarbetare Eva Rådmark Herder, Pia Gilsäter och Pelle Metso, berättade om på ett NJSseminarium i Stockholm i slutet av mars inför ett 50-tal deltagare. De nya spåren genom Stockholm är

nödvändiga för att öka kapaciteten där nuvarande två spår över Riddarholmen trafikeras av cira 550 tåg per dygn. Utöver de stora tekniska utmaningarna, har projektet också att ta hänsyn till ett 70-tal kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte få påverkas. Citybaneprojektet har också genomfört ett omsorgsfullt arbete med att informera och kommunicera med boende, allmänhet och berörda fastighetsägare. Hittills håller tidplanen. När Citybanan är klar år 2017 fördubblas tågkapaciteten genom Stockholm och tågtrafiken kan gå ­tätare och bli punktligare.

Plats: Solna Anmälan: per-olof.lingwall­

@trafikverket.se (senast 8/5) 18 maj Aktivitet: Utbyggnad av tunnel-

banan i Stockholm

Plats: Stockholm Anmälan: lars.b.moberg

@gmail.com

20 maj kl 14.00 Aktivitet: KVU Oslo-Navet Plats: Stortorget, Oslo Anmälan: Se njsforum.com 3 juni Aktivitet: Status for Aarhus

letbane med site visits Plats: Aarhus, Navitas, Inge Lehmanns Gade 10 Anmälan: www.ida.dk

7 september Aktivitet: Fellesutredning

Østfoldbanen mot Sverige

Rune Räls av Johanna Prenler

Anmälan: Se njsforum.com

Rune Räls provar den nya godskorridoren mellan Stockholm och Palermo.

HEJ, GUTEN TAG, CIAO! HELA VÄGEN FRÅN STOCKHOLM TILL PALERMO UTAN BYTE! BORTSETT FRÅN SPRÅKET FÖRSTÅS!

6–8 oktober Aktivitet: Mässan Elmia Nordic

Rail/Future Transport/Nordic Road

Plats: Elmia, Jönköping Anmälan: elmia.se/nordicrail Mer på: www.njsforum.com

Annonsera i NJT För bokning och priser kontakta: Ronald Carlsson,

RCEffekt

Tel: +46(0)35 10  60 18 E-post: ronald@rceffekt.se NJT NR 2 2015

23


Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete SE-781 89 Borlänge

Barnsligt enkelt

Ett lyft för järnvägen

Varje år genomförs mellan 100 och 200 byten och nybyggnationer av spårväxlar i Sverige. Samtidigt ökar mängden trafik på banorna hela tiden. Det ställer höga krav på effektivt underhåll och på att arbetet ute i spåren sker snabbare och med så liten påverkan på trafiken som möjligt. Här sparar Vosslohs spårgående kran Kirow 1200 både tid och pengar. Kranen gör arbetet snabbare samtidigt som kvaliteten på den nyinstallerade spårväxeln blir högre. Det betyder i sin tur mindre underhåll och längre livslängd. www.vosslohnordic.com


NJT #2-2015