NJT nr 1-2022

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • FEBRUARI 2022 • ÅRGÅNG 148

”Europa vækster kraftigt på banegods, så den rejse skal vi i det danske også med på.”

Rasmus Munk Kolind, ny formand i fore­ningen Dansk Banegods

Så ska resenärerna lockas tillbaka

DANMARK: Kritik efter godstågolycka

SVERIGE: Ny järnvägslagstiftning

NORGE: Gamla lokaltåg byts ut i Oslo

FINLAND: VR:s huvudkontor nu hotell

VINJETT

A SUSTAINABLE WAY OF TRANSPORT

Monday June 13 2022

Get your early bird tickets now

Doing business within the rail industry?

This is the place to be! We’re looking forward to welcoming you to RAILcph for the 12th time.

A mekka of knowledge & network opportunities.

– Thomas Rasch, Chairman of BaneBranchen

THE LARGEST RAIL CONFERENCE IN SCANDINAVIA: 600+ PARTICIPANTS 50+ SPEAKERS LARGE EXHIBITION AREA NETWORKING DINNER

SEE YOU AT TIVOLI HOTEL, COPENHAGEN! B A N E B RA NC H E N

conference@banebranchen.dk V2-9feb-BaneBranchen annonce_210x255.indd 1

2

NJT NR 1 2022

www.railcph.dk 09.02.2022 10.28

LEDARE

Modet att utesluta en leverantör

I

upphandlingslagstiftningen finns möjlighet att utesluta en leverantör som har misskött ett ­offentligt kontrakt. Såvitt jag känner till har det aldrig hänt i upphandlad persontrafik på järnväg, men frågan är vad som krävs för att en upphandlare åtminstone ska våga pröva frågan.

Räcker det med att en operatör tidigare har ställt in en icke oväsentlig del av trafiken på grund av personalbrist, trasiga fordon eller dålig planering, eller att en beställare utkrävt stora viten för bris­ ter i trafiken?

För oss som reser med upphandlad tågtrafik är frågan relevant. Många är beroende av att tåg­ trafiken fungerar klanderfritt för att få ihop var­ dagen med jobb, dagis och andra fritidsaktiviteter.

Då vill vi inte ha en upphandlad trafik som sätter priset före kvaliteten och en operatör som inte kan leverera den trafik som förväntas.

Att reaktivt häva ett kontrakt och sparka ut en

operatör som inte klarar sitt uppdrag är en omständlig process. Men att vara proaktiv och utnyttja möjligheten att välja bort en operatör med dokumenterade leveransbrister kräver mod.

En anbudsgivare som riskerar att uteslutas på grund av tidigare misskötsel har möjlighet att visa att bot och bättring skett.

Under de närmare 20 år som jag medverkat i olika trafikupphandlingar, har jag sett både bra och dåliga upphandlingar. Kännetecknande för en

bra upphandling av persontrafik på järnväg är att anbudsgivaren i sitt anbud måste redogöra för hur uppdraget kommer att utföras, och att det tillmäts stort värde i utvärderingen, samt en löpande upp­ följning av avtal och kvalitet för att säkerställa att leverantören håller det den lovar. Sämre upphand­ lingar utvärderas enbart på pris, eller möjligen att hänsyn också tas till referenser.

Att tåget går när det ska är en grundläggande samhällsfunktion där upphandlande myndigheter är resenärernas ombud och har ett stort inflytande.

Genom att en upphandlande myndighet överväger att utesluta en anbudsgivare som har tidigare dokumenterade allvarliga brister i sin leverans, eller åtminstone tar stor hänsyn till förväntad kvalitet i sin ut­vär­dering av anbud, minskar risken för att trafiken fallerar nu när allt börjar återgå till ett mer normalt tillstånd efter pandemin.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Rohkeus erottaa palveluiden toimittaja

H

ankintalainsäädännössä säädetään mah­ dollisuudesta erottaa palvelun toimittaja, joka on hoitanut julkista sopimusta huo­ nosti. Näin ei tietääkseni ole koskaan tapahtunut rautateiden matkustajaliikenteessä, mutta kysy­ mys on siitä, mitä vaaditaan, että hankkija uskaltaa ­ainakin kokeilla asiaa. Riittääkö se, että liikenteen­ harjoittaja on aiemmin perunut merkittävän osan liikenteestä henkilöstöpulan, rikkinäisten kulku­ neuvojen tai huonon liikennesuunnittelun v­ uoksi vai onko tilaaja vaatinut suurta sakkoa liikenteen puutteista?

Meille, jotka matkustamme, junaliikenteen

hankinta on relevantti kysymys. Monet ­ihmiset ovat riippuvaisia junaliikenteen moitteettomasta toiminnasta voidakseen yhdistää ­päivittäin työn, päiväkodin ja muut vapaa-ajan ­aktiviteetit. Silloin emme halua käyttää joukkoliikennettä, joka aset­ taa hinnan laadun edelle, tai operaattoria, joka ei pysty tarjoamaan odotettua liikennettä.

Sopimuksen reaktiivinen irtisanominen ja toi­ meksiannossaan epäonnistuneen operaattorin irti­ sanominen on raskas prosessi. Mutta olla proaktii­ vinen ja hyödyntää mahdollisuus lopettaa sopimus sellaisen operaattorin kanssa, jolla on dokumentoi­ tuja toimituspuutteita, vaatii rohkeutta. Tarjoaja, joka ottaa riskin tulla poissuljetuksi aikaisemman

huonon johtamisen vuoksi, voi kuitenkin osoittaa parantaneensa toimintatapojaan.

Niiden lähes 20 vuoden aikana, jolloin olen vaikuttanut erilaisiin liikennehankintoihin, olen nähnyt sekä hyviä että huonoja toimittajia. Tun­ nusomaista rautateiden matkustajaliikenteen hy­ välle hankinnalle on, että palvelun tarjoaja selvittää tarjouksessaan, kuinka toimeksianto toteutetaan.

Tällä on arvioinnissa suuri merkitys kuten myös sopimuksella ja laadun jatkuvalla seurannalla.

Näin varmistetaan, että tarjoaja pitää ­lupauksensa.

Huonolaatuiset hankinnat arvioidaan vain hinnan perusteella tai mahdollisesti myös ottaen huomio­ on referenssit.

Jotta juna kulkee kuten sen kuuluu, on yhteis­

kunnan elintärkeä perustoiminto, jossa hankinta­ viranomaiset edustavat matkustajia ja näin ollen heillä on on suuri vaikutusvalta. Kun hankintavi­ ranomainen harkitsee sellaisen tarjoajan sulkemis­ ta pois, j­olla on aiemmin ollut vakavia puutteita toimituk­sessaan, tai ainakin ottaa huomioon odot­ etun l­aadun tarjousten arvioinnissaan, vähenee riski, että l­iikenne pysähtyy nyt, kun yhteiskunta on palautumassa normaalimpaan tilaan pandemi­ an jälkeen.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

”Europa vækster kraftigt på banegods, så den rejse skal vi i det danske også med på.”

NR 1 • FEBRUARI 2022 • ÅRGÅNG 148

Rasmus Munk Kolind, ny formand i foreningen Dansk banegods

Så ska resenärerna lockas tillbaka

DANMARK: Kritik efter godstågolycka

SVERIGE: Ny järnvägslagstiftning

NORGE: Gamla lokaltåg byts ut i Oslo

FINLAND: VR:s huvudkontor nu hotell

Ny tunnel under bangården i Helsingfors ska underlätta för gående och cyklister.

FOTO: SAKARI K SALO

NJT NR 1 2022 Coronapandemin har slagit hårt mot persontågtrafiken som tappat många resenä­ rer. När samhället nu börjar ­öppna igen görs försök att locka tillbaka de ­resande. Ett exempel är den finska kam­ panjen #Nukörviigen som sprids i olika kommunika­ tionskanaler. Godstrafiken ser ut att ha klarat sig bättre under pandemin. I Norge har efterfrågan på gröna transporter på järnväg ökat kraftigt. Läs mer om detta och mycket annat i årets första nummer av NJT!

INNEHÅLL Ledare: Modet att utesluta

en leverantör

3

Finland: Kampanj ska locka

4–5

tillbaka resenärerna

Danmark: Lang vej tilbage for kollektiv trafik 6–7 Norge: Godskunder vil sende

8–9

værene sine ”grønt” Krönikan: Hopp efter coronapandemin Kors & tvärs

9 10–17

Finland: Centralstation

i ­förändring • Nytt hotell i stadens centrum 18–19 Norge: Små ting gjør hver­

dagen enklere

19

Danmark: Ny formand for Dansk Banegods 21 NJT NR 1 2022

3

FINLAND

Kampanj ska locka tillbaka Den riksomfattande kollektivtrafik­ kampanjen #Nukörviigen, som ­genom­förs i samarbete mellan olika­ myndigheter, startade i slutet av ­förra året. Syftet med kampanjen är att uppmuntra människor att återgå till kollektivtrafiken.

Bakgrunden till kampanjen är att antalet passa­ gerare i kollektivtrafiken har minskat drastiskt under coronapandemin. Enligt Transportoch kommunikationsverket ligger passa­gerarmängderna fortfarande på en i genomsnitt 30–40 procent lägre nivå än år 2019. Fritids­ resor är den reseform som återhämtat sig bäst, och efter att rekommendationen om distansar­ bete slopades i oktober i fjol väntas också res­ orna till och från arbete öka.

Det kan dock ta flera år innan antalet pas­ sagerare återgår till samma nivå som före pan­ demin.

– Det är viktigt att återställa människors förtroende för kollektivtrafiken och öka passa­ gerarmängderna. Myndigheterna och aktörer­ na inom kollektivtrafiken arbetade bra tillsam­ mans för att göra det möjligt att färdas på ett hälsosäkert sätt under pandemin. Jag är glad över att aktörerna i branschen har strävat efter att förbättra kundupplevelsen. Vi stöder dessa insatser med vår kollektivtrafikkampanj, som hälsar människor välkomna tillbaka till trygga arbets- och fritidsresor, konstaterar kommuni­ kationsminister Timo Harakka.

Rekommendationer kvar

Institutet för hälsa och välfärd rekommende­ rar tills vidare munskydd i kollektivtrafiken i hela landet. Rekommendationen gäller särskilt under rusningstider och när många människor­ befinner sig i trafikmedlets passagerarutrym­ me. Leverantörerna av transporttjänster ska fortfarande sörja för hälsosäkerheten i trafi­ ken, till exempel genom att göra det möjligt att upprätthålla en god handhygien.

– Var och en kan bidra till hälsosäkerheten inom kollektivtrafiken genom att vaccinera sig mot covid-19, använda munskydd och hålla avstånd i den mån det är möjligt. På så sätt för­ blir risken för smitta liten. Den som känner sig sjuk eller snuvig ska naturligtvis inte ge sig ut bland folk, utan stanna hemma tills symtomen lättar, säger Mika Salminen, chef vid I­ nstitutet för hälsa och välfärd.

Kampanjen #Nukörviigen genomförs i samarbete mellan kommunikationsministe­ riet, Transport- och kommunikationsverket, Trafikledsverket och statsrådets kanslis kom­ munikationsinsats Finland fixar det. Kampan­ jen har sitt ursprung i de diskussionsmöten mellan kommunikationsministern och aktö­ rerna inom kollektivtrafiken som ordnades på distans sommaren 2020. Då uppstod idén till en första kampanj för att stödja hälsosäker­ heten inom kollektivtrafiken. Den kollektiv­ 4

NJT NR 1 2022

”Det är viktigt att återställa människors förtroende för kollektivtrafiken.”

Timo Harakka, kommunikationsminister

trafikkampanj som nu inleds är en fortsättning på kampanjen sommaren 2020.

Omfattande kampanj

Kampanjen #Nukörviigen syns och hörs i ­olika kommunikationskanaler – på webben, i radio och i sociala medier. Vem som helst kan dela med sig av berättelser och bilder längs

Nationell kampanj ska få resenärerna att återvända till v­ ägen – det är bara att använda hashtaggen #Nukörvi­igen i sociala medier. Kampanjen bekostas av kommunikationsministeriet och har en budget på 250 000 euro.

Behörig hälsosäkerhetsmyndighet

Transport- och kommunikationsverket blev behörig hälsosäkerhetsmyndighet genom en ändring av lagen om smittsamma sjukdo­ mar den 22 februari 2021. Transport- och kommunikationsverket övervakar i samarbe­ te med kommunerna och regionförvaltnings­ verket att trafik- och transportaktörerna full­ gör sina skyldigheter i fråga om hygien och avstånd. I lagen föreskrivs det dessutom om Transport- och kommunikationsverkets behö­ righet att temporärt begränsa antalet passage­ rare för att förhindra spridning av covid-19.

resenärerna

Visste du att?

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige Malm och metall från gruvorna förädlas till ett värde av 550 miljarder kronor i Sverige och tio gånger mer ute i Europa. Det betyder att regionala, nationella och internationella värden står på spel om godstransporterna till och från norra Sverige inte håller måttet.

Vill du veta mer om den största infrastruktursatsningen i norra Sverige på över 100 år?

Besök norrbotniabanan.se

kollektivtrafiken.

FOTO: ARJA AALTO

Transport- och kommunikationsverket kan fat­ ta ett beslut om begränsning om det är uppen­ bart att hygien- och avståndsåtgärderna inte är tillräckliga och om det är nödvändigt för att för­ hindra spridning av covid-19.

KÄLLA: KOMMUNIKATIONSMINISTERIET

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Valtakunnallinen, viranomaisyhteistyönä toteutettu #TaasMennään-joukkoliikennekampanja käynnistyi perjantaina 5.11.2021. Kampanjan tarkoituksena on kannustaa matkustajia palaamaan takaisin joukkoliikenteen pariin. Kampanjan taustalla on julkisen ­liikenteen matkustajamäärien romahtaminen koronapandemian aikana. Matkustajamäärät ovat edelleen keskimäärin 30–40 prosenttia jäljessä vuoden 2019 tasoon nähden.

NJT NR 1 2022

5

DANMARK

Lang vej tilbage for kollektiv trafik

Merudgift / mindreindtægt ift. budget Coronapandemien medførte på kort Coronakrisens fase 2: Billetter/kontrolafgifter for bus, bane og flextrafik tid store samfundsændringer. Kol­ Forståelsespapir og coronaregning lektiv trafik er, ikke mindst i en kri­

Ekstrakapacitet for at sesituation, kritisk infrastruktur,

Trafikselskaberne og Dansk persontransport,

sikre derafstand mellem udarbejdede repræsenterer busoperatører,

der sikrer at blandt andet ansatte i fællesskab et forståelsespapir med henblik på på hospitaler kan møde på job. Bus, at tage samtidig hånd om faldende passagertal, passagererne tog og flextrafik har kørt under hele ­risiko for øget sygefravær blandt chauffører forløbet,­men med betydeligt færre samt behovet for, at den kollektive trafik med Værnemidler samt ekstraDet rengøring passagerer og ekstra rengøring. kort varsel kunne være i fuld drift på den har sin pris. Artiklen beskriver tilpas­ anden side af nedlukningen. Forståelsespapiret Flextrafik solo-kørsel mv ninger, samarbejdet i branchen og pe­ aftalte­blandt andet at der kunne ske hurtige ger frem mod tiden efter corona. kapacitetstilpasning og sikring af chaufførernes

Beløb, mio. kr.

1.039 7 84 45

job, og der blev givet håndslag på, at hvad Kommunikation om hensigtsmæssig adfærd Coronakrisens fase 1:

4

Crowd controlanvendelse ved stoppesteder – Vi skal begrænse af kollektiv tra­ og knudepunkter

15

Begræns anvendelse af kollektiv trafik

operatørerne sparer, det sparer trafikselska­ berne og dermed kommuner og regioner.

fik, var meldingen fra statsministeren den 11. Coronaregningen marts. 2020. drift for bus, bane og flextrafik Coronapandemien viste sig desværre ikke at Reduceret -299 Det blev et succeskriterium at reducere pas­ være kortvarig, og som sådan har den sat dybe I sagerantallet alt 894 med 80–90 procent og at få pas­ spor i brugen af den kollektive trafik samt den sagererne til at cykle, gå eller køre bil. Landets tilknyttede økonomi. I marts 2020 blev ind­ ældre blev opfordret til ikke at benytte kollek­ tiv trafik. Trafikselskabernes opgave blev – i Ovenstående kompensationsmodel blev videreført i 2021, hvor trafikselskabernes Corona-regning Merudgift/mindreindtægt Beløb, løbende dialog med transportminister, myn­ million kroner beløb sig til 1,136 landsforening mia. kr. (KL), i forhold til budget digheder, Kommunernes Billetter/kontrolafgifter for bus, 1.039 Danske regioner samt operatører – samtidigt at bane og flextrafik opretholde den kritiske infrastruktur samt sik­ For fremgår statens med kommunerne og regionerne for 2021, at Ekstrakapacitet for at sikre afstand 7 re, at2022 bussen og lokaltoget det var etaf sikkert sted at økonomiaftale mellem passagererne være passager og personale. ’Regeringen, KL og Danske Regioner vil, af hensyn til kommunernes og regionernes Statsministerens udmelding gav fra den ene Værnemidler samt ekstra 84 rengøring budgetlægning i et forventet genåbnet Danmark, drøfte 2022 i det tidlige efterår dag til den anden en og stor med travlhedafsæt hos trafik­ selskaber og operatører. Bussernes og togenes Flextrafik solokørsel med videre 45 2021.’

Drøftelserne er endnu ikke påbegyndt, og der udestår såledesgåetenaftale afklaring af den mellem regeringen, KL og Danske kapacitet skulle halveres, så passagererne ikke Kommunikation om hensigtsmæs­ 4 sad for tæt, ekstra rengøring blev iværksat, og danske regioner hvormed trafikselskaberne ville mod­ fremadrettede finansiering af de sig adfærd trafikselskaber. passagerer og personale blev informeret om sik­ tage fuld kompensation i 2020 for coronapan­ Crowd control ved stoppesteder 15 ker adfærd. Flere steder aftalte trafikselskaber demiens afledte merudgifter og mindreindtæg­ og knudepunkter og operatører, at der i den periode kun­ figur over indtægtsudviklingen, er ter,forventningen se tabel.

Som det fremgår afførste nedenstående at ramme indeks Reduceret drift for bus, bane og 299 ne slækkes på den udvendige rengøring mod et Kompensationsmodellen blev videreført i flextrafik 88 kollektiv bustrafik – samlet ventes i 2022 en Corona-regning2021, på 465 kr. – et tal, der øgetfor fokus på kontaktfladerne i busser og lo­ hvor mio. trafikselskabernes corona­ regning I alt 894 kaltog. beløb sig til 1,136 milliarder kroner. naturligvis er behæftet med stor usikkerhed relateret til pandemiens udvikling.

Indtægtsudvikling sammenlignet med budget eksklusive coronaeffekt (vægtet gennemsnit)

6

NJT NR 1 2022

Corona-krisens fase 3: Normalisering eller ny normal?

FAKTA Regionale trafik­selskaber: n Trafikselskaberne i Danmark blev etableret i 2007 i forbindelse med kommunal­reformen. n De seks trafikselskaberna, Bat – din bus på Bornholm, Fynbus, Midttrafik, Movia, Nordjyllands trafikselskab (NT) og Sydtrafik, administrerer den kollek­ tive trafik i deres område. n Regionerne bestiller og betaler den r­ egionale bustrafik samt­lokalbaner.

Kommunerne den lokale trafik. n Trafikselskaberne sikrer sammen­ hængende kollektiv trafik og indgår kontrakter med operatører.

Under coronakrisen blev trafikselskabernes opgave at opret­holde den kritiske infrastruktur samt sikre, at bussen og lokaltoget var et sikkert sted at være passager og personale.

FOTO: ANDERS HVIID HAGLUND

For 2022 fremgår det af statens økonomi­ aftale med kommunerne og regionerne for 2021, at ”Regeringen, KL og Danske regio­ ner vil, af hensyn til kommunernes og regio­ nernes budgetlægning og med afsæt i et forven­ tet genåbnet Danmark, drøfte 2022 i det tidlige efterår 2021.”

Drøftelserne er endnu ikke påbegyndt, og der udestår således en afklaring af den frem­ adrettede finansiering af de danske trafiksels­ kaber.

Som det fremgår af figuren over indtægtsud­ viklingen, er forventningen at ramme indeks 88 for kollektiv bustrafik – samlet ventes i 2022 en coronaregning på 465 millionen kroner – et tal, der naturligvis er behæftet med stor usikkerhed relateret til pandemiens udvikling.

Coronakrisens fase 3: Normalisering eller ny normal?

Er det realistisk at forestille sig en normalise­ ring af den kollektive trafik. Som pandemien trækker ud er vi blevet fortrolige med onlinemøder, og hvor hjemmearbejde startede som et krav fra arbejdsgiver, så kan det blive et krav fra arbejdstagerne, hvormed pendlingen til og fra arbejde reduceres.

Og vil den stadigt stigende bilpark betyde, at endnu flere vil tage bilen i stedet for bussen, når de pendler?

Mindre brug af den kollektive trafik har sam­ fundsøkonomiske omkostninger – blandt an­ det som følge af øget trængsel. Rapporten ”Den samfundsøkonomiske værdi af kollektiv trans­ port” udarbejdet af Cowi for DI Transport fra 2017 viser et samfundsmæssige tab på 3 milli­ arder kroner hvis 1/3 af brugerne af den kollek­ tive trafik i stedet sætter sig i bilen.

Som sådan har vi ikke råd til en ny normal med en lavere andel passagerer i den kollektive trafik. De hidtidige erfaringer tilsiger, at hver gang der indføres restriktioner i den kollek­ tive trafik, så tabes mange kunder på én gang, hvorefter passagertallet langsomt stiger op mod ­indeks 100 – der dog så er blevet bremset af nye restriktioner, der igen reducerer passagertallet.

Ingen lette løsninger

At vi ser stigninger efter hver bølge, giver håb om, at passagertallet vil rette sig. Men der fin­ des ingen lette løsninger eller quick fixes – det vil kræve tålmodighed og en hjælpende statslig hånd under den kommunale og regionale kol­ lektive trafik indtil situationen har normalise­

ret sig efter pandemien og passagertallet er til­ bage i indeks 100.

En hjælpende statslig hånd til den kommu­ nale og regionale kollektive trafik vil have den positivt afledte effekt, at øget nytten af de store statslige investeringer i den landsdækkende tog­ trafik, der dermed får styrket tilbringertrafik­ ken. Hvis den kollektive trafik styrkes nu skabes grundlag for, at bussen og lokaltoget kan ven­ de stærkt tilbage.

TOMMY FROST MORTEN BRØNNUM ANDERSEN

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Koronapandemia aiheutti suuria yhteiskunnallisia muutoksia lyhyessä ajassa. Joukkoliikenne on – ei ­vähiten kriisitilanteessa – kriittinen infrastruktuuri, joka varmistaa mm. että sairaalatyöntekijät pääsevät töihin. Bussi-, taksi- ja Flextrafik ovat toimineet koko prosessin ajan – mutta huomattavan v­ ähäisin matkustajin ja lisäsiivouksin. Sillä on h­ intansa. ­Artikkeli kertoo sopeutumisesta, alan yhteistyöstä ja katsoo aikaan koronapandemian jälkeen.

NJT NR 1 2022

7

NORGE

Godskunder vil sende varene Godstrafikken på norske spor er i kraftig vekst. Mens persontrafikken er preget av pandemien har gods på bane opplevd økende etterspørsel på ­nesten alle strekninger. Nå rigger Cargonet seg for videre vekst.

– Vi merker en stadig økende etterspørsel etter våre klimavennlige transportløsninger på bane, sier Carl Fredrik Karlsen, konstituert adminis­ trativ direktør i Cargonet.

Særlig er etterspørselsøkningen sterk i nordsør-aksen. Cargonet startet med det såkalte Asko-toget ­våren 2020 som innebar en økning fra to til tre daglige kombitogpar på Nordlands­ banen. Dette toget har raskt blitt fullsatt med matvarer nordover og fersk fisk sørover, så raskt at selskapet etter kort tid fant grunnlag for å øke med enda et togpar på Nordlandsbanen. Før jul kom Cargonet i gang med det fjerde togparet på noen av ukedagene, og fra uke 10 vil også dette fjerde togparet gå hver dag. Det betyr at kapasi­ teten på Nordlandsbanen er doblet på vel to år.

Det er ikke mer enn 3-4 år siden det var krise for gods på bane, hva har skjedd?

– Det er flere ting som til sammen har snudd ut­ viklingen. Det aller viktigste er at vi har klart å få til en vesentlig høyere kvalitet på leverans­ene våre. Vi har gjennomført et stort arbeid med å sørge for at togene kommer seg ut fra terminale­ ne i tide. Her snakker vi om et virkelig krafttak der vi har gått gjennom alle rutiner og ting som kan påvirke togets avgang. Det har vært et stort engasjement og gjennomført mye godt arbeid av våre folk på terminalene og av de som kjø­ rer togene for å få dette til, sier sier Carl Fred­ rik Karlsen.

Høy punktlighet

På Nordlandsbanen hadde Cargonet en leveran­ sepunktlighet på 97–98 prosent i 2021 innen­ for selskapets margin på 15 minutter.

– Utfordringen vår nå blir å opprettholde denne kvaliteten samtidig som trafikken og ­volumene øker, sier terminalsjef Kay Frantzen på Brattøra i Trondheim.

– For å få til dette er vi helt avhengige av at vedlikeholdet i jernbanenettet prioriteres. Hel­ digvis opplever vi at jernbanenettet har blitt mer robust de siste årene, det er færre store brudd som følge av ras, utglidninger og andre natur­ hendelser. Men det meste av jernbanen er fort­ satt gammel og slitt og vedlikehold og fornyel­ se må opp for at vi skal kunne sikre stabil drift framover. Derfor er vi fornøyde med at Bane Nor flagger dette høyt både i sine prioritering­ er, mener Kay Frantzen.

Kunder vil kjøre ”grønt”

Med en god punktlighet og kvalitet i sine leve­ ranser er det langt enklere å markedsføre gods på bane. Likevel er etterspørselen økende også på grunn av en økende miljøbevissthet hos de som kjøper transport.

– Her har det skjedd mye på veldig kort tid.

Kundene ønsker nå å ta aktive valg og stadig ­flere vil bruke jernbane. Dette er noe vi har hørt mange prate om i flere år, men det er først nå vi virkelig ser at endringene kommer i praksis.

Det er veldig inspirerende for oss, og vi gjør alt vi kan for å etterkomme veksten i etterspørs­ elen, sier Carl Fredrik Karlsen.

Begrensinger

– Begrensingene ligger i jernbanenettet og i til­ gangen på togmateriell. Nå gjør vi noe med ­materiellet vårt. Vi inngår avtaler om nye loko­ motiver og vogner for å møte veksten, vi anset­ ter folk, og så må vi jobbe for og håpe på at gods på bane også prioriteres høyere av politikerne.

Vi trenger som nevnt godt vedlikehold, men vi trenger også flere og lengre kryssingsspor, bedre terminaler og ruteleier for togene som gjør at vi kan komme fram med godset til fornuftige tider for lundene, sier Carl Fredrik Karlsen.

– Vi ser det begynner å skje noe, men her er fortsatt veldig mye ugjort. Når vi vet at ved å kjøre et godstogpar mer på en hovedstrekning så kan 13 000–14 000 vogntog fjernes fra vegnettet på de samme strekningene, så er det lett å forstå at gods på bane virkelig kan monne både i klima­­sammenheng og i forhold til vegslitasje og tra­ fikksikkerhet.

Ikke en eneste lastebil

Britt Vasskog hos dagligvare­grossisten Asko, terminalsjef Kay Frantzen og Carl Fredrik Karlsen i Cargonet er fornøyde med utvik­ FOTO: NJÅL SVINGHEIM lingen i godstrafikken.

8

NJT NR 1 2022

Britt Vasskog er trafikkleder hos dagligvare­ grossisten Asko i Trondheim. Hun legger stor vekt på den gode kontakten de har med Cargo­ net lokalt.

– For oss er det veldig viktig å ha et lokalt kontaktpunkt som kjenner oss og våre behov. Vi føler at det er stor vilje til å finne løsninger når våre behov endres. Med flere avganger på Nord­ landsbanen er det langt enklere enn før å kun­ ne flytte på gods mellom de ulike avgangene slik at det som haster mest kommer med første tog, enten det er nordover eller sørover, sier hun.

– Vi i Asko er litt stolte av at vi har vært med på å få i gang den gode utviklingen på Nord­ landsbanen og at det ene nye toget kalles Askotoget, sier Britt Vasskog

Nordlandsbanens godstog er som regel helt fullsatt fjerde daglige togparet inn på strekningen.

Både dette toget og de andre avgangene har gods fra en rekke kunder og Rema 1000 og ny­ lig også Coop bruker mye og stadig mer jern­ bane i vareforsyningen på de lange distansene.

– Vi er veldig fornøyde med kvaliteten på transportene. Vi har ikke kjørt en eneste mat­ varetrailer på vegen mellom Trondheim og Bodø etter at Askotoget startet opp i april 2020, sier Britt Vasskog i Asko.

Ikke bare nord-sør

Selv om økningen i etterspørsel er størst i nordsøraksen så er det vekst og økende trafikk på alle hovedstrekningene. Cargonet har også n ­ ylig startet opp igjen med godstog mellom Gøte­ borg og Oslo.

– Det er et tilbud som kjører bare en dag i uka foreløpig, men har kommet i gang ­etter forespørsel fra våre kunder. Strekningen er ­ egentlig vanskelig for oss å konkurrere mot veg­ trafikken på, men nå er i i gang igjen der også.

Mot Malmø og Kontinentet er det også vekst og økende etterspørsel, sier Carl Fredrik Karlsen.

12 prosent vekst i 2021

Tall fra Bane Nor at veksten i godstrafikken ble hele 12 prosent målt i brutto tonnkilometer, sammenliknet med året før.

­

FINLAND

sine ”grønt” FAKTA Godstrafikken på hovedstrek­ningene

(kombi- og vognlasttog), heltog for indus­trien og tømmertog kommer i tillegg: Dovrebanen:

9 tog i hver retning ­daglig (hvorav ett til/fra Åndalsnes) Nordlandsbanen:

4 tog i hver retning daglig Bergensbane: 7 tog i

hver retning daglig Sørlandsbanen: 3 tog

i hver retning daglig Oslo–Narvik via Sverige: 3 tog i hver

retning daglig Oslo–Malmø: 11 tog i

hver retning per uke Oslo–Gøteborg: 1 tog

i hver retning per uke Kombitogene kjøres av Cargonet, Green Cargo og Onrail.

med conteinere og semihengere. Nå settes det FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Den største veksten kom på Østfoldbanen der også den økende godstrafikken over grensen mot sør fanges opp. Cargonet satt i fjor opp fle­ re nye togavganger til og fra blant annet Malmø, etter nedgang i trafikken gjennom flere­år. På Østfoldbanen økte godstrafikken med 28 pro­ sent i 2021.

NJÅL SVINGHEIM

Å

rets första nummer av NJT behandlar hur corona­ pandemin har inverkat på resandet inom kollektiv­ trafiken – vilka ­åtgärder som redan har gjorts och vad som planers när allt återgår till det normala. För den globala­ pandemin har ställt till det för kollektivtrafiken. All kollektiv­ trafik som flyg- tåg- sjö- och busstrafik har lidit på samma sätt av situationen. Behovet av fortsatta förbindelser har minskat även inom taxinäringen. Restriktionerna har riktats hårt mot allmänna tillställningar och mot kultur- och restaurangbran­ schen. En stor anledning till att människor rör sig mindre har förstås berott på att många har arbetat hemma på distans i stället för på arbetsplatsen, vilket eventuellt kan fortsätta även efter pandemin.

I Finland gjordes år 2021 totalt 8,6 miljoner tågresor, cirka 8 pro­ cent fler än år 2020, men cirka 40 procent färre än under år 2019.

Enligt direktör Topi Simola, som ansvarar för persontrafiken vid VR, ökade mängden resor un­ der senaste år trots coronan och i ­synnerhet slutet av året var lyckat.

H

elsingforsregionens trafik, HRT, är en samkommun KRÖNIKA som efter coronapande­ min är i en ny situation. Pande­ mins inverkan på resandet tvingar Arja Aalto Ordförande i NJS i år till prishöjningar på i medel­ tal 1,6 procent. Enkel- och dygns­ finska avdelning biljetternas pris blir oförändra­ de då distansarbetet blir vanligare och de förändrade resebehoven har ökat efterfrågan på spora­ diska kollektivtrafikresor. HRT har meddelat att man ändå li­ tar på att kollektivtrafiken bevarar sin betydande ställning inom ­Helsingforsregionen också under kommande år. Till det behövs nya öppningar och en ny strategi som HRT publicera­ de i december. De strategiska målsättningarna är fyra: På väg mot en utsläppsfri trafik, att få kollektivtrafikens användning att öka till rekordtal, en kostnadseffektiv kollektivtrafik och ekonomin i balans.

D

Nærmer seg taket

– Vi ser nå at kapasiteten på flere banestrek­ ninger nærmer seg taket. Noen steder må vi rett og slett si nei til mer gods, fordi det ikke er plass på sporet, forteller Oskar Stenstrøm, gods­ direktør i Bane Nor. – Bergensbanen og Dovrebanen på briste­ punktet. Dette er de viktige transportkorrido­ rene mellom Oslo og Bergen og Trondheim.

Kongsvingerbanen og Østfoldbanen er også tid­ vis overbelastet. På Dovrebanen var godsveksten i fjor 19 prosent og på Bergensbanen 16 prosent.

På Nordlandsbanen økte trafikken med 18 prosent i fjor og veksten fortsetter. Bane Nor jobber med tiltak for mer kapasitet på termina­ lene flere steder, blant annet i Bergen, Narvik og Alnabru, for uten på Fauske som var ferdig utvi­ det i desember. I tillegg kommer kryssingsspor­ forlengelser og nye kryssingsspor.

Hopp efter coronapandemin

Lyhyt yhteenveto ­suomeksi

Tavaraliikenne Norjan ­rautateillä kasvaa nopeasti. Samaan aikaan kun pandemia on vaikuttanut henkilöliikenteeseen, on tavara r­aiteilla sen sijaan kokenut ­kysynnän lisääntyvän melkein kaikilla reiteillä.

Cargo­net varustautuu nyt kasvuun.

en internationella järnvägsorganisationen UIC ser att järnvägstrafiken har en betydande roll i framtiden, bland annat vid förverkligandet av miljömålsättning­ arna. Resor med höghastighetstågen har fördubblats globalt från dagens nivåer. Efter den nedgång som coronaviruset föror­ sakade har mängden tågresenärer ökat och järnvägarnas mark­ nadsandelar har vuxit med 50 procent jämfört med nivån ­innan pandemin. Järnvägarnas andel är nu 15 procent av den världsomfattande godstrafiken och 12 procent av persontrafi­ ken. Under pandemin har det även skett en hel del positiv ut­ veckling av järnvägstrafiken i Norden. Nattågstrafik till Euro­ pa inleds, förbindelserna mellan Norge och Sverige förbättras, likaså mellan Danmark och Tyskland. Banprojektet Laurila– Torneå–Haparanda inleds och möjliggör passagerartågtrafik mellan Finland och Sverige. Överraskande och nya situationer ger möjligheter att ut­ veckla verksamheten även om det också behövs anpassnings­ åtgärder. Allteftersom restriktionerna tas bort ökar säkert viljan till att resa. Nya tjänster finns och resandets säkerhet har för­ bättrats.

NJT NR 1 2022

9

KORS & TVÄRS

SVERIGE

Staten vill styra järnvägsunderhåll n Regeringen har gett Trafik­

verket i uppdrag att ta reda på förutsättningarna för att ta över delar av järnvägsunder­ hållet i egen regi.

I uppdraget ingår att redo­ visa vilka åtgärder som be­ hövs samt en beskrivning av de kostnader som Trafik­ verket be­dömer uppkommer om underhållet genomförs i egen regi.

Uppdraget ska redovisas till Infrastrukturdepartementet den 20 april i år.

Railcare tecknar nytt ramavtal n Railcare har tecknat ett nytt

ramavtal med Trafik­verket ­avseende entreprenad­arbeten i Sverige. Avtals­perioden är på tre år med option om för­ längning på ­ytterligare ett plus ett år. ­Avtalet ger förut­ sättningar för Rail­cares ­senaste innovation MPV (Multi Purpose ­Vehicle), en batteridriven underhålls­ maskin för järnvägen.

Ramavtalet ­omfattar ­ut­förande av förarbeten ­inför kommande spår­byten och ­underhåll som ingår i Trafik­verkets planer. Liksom ­tidigare ramavtal med Trafik­ verket kommer löpande ­avrop att ske.

Strukton bygger nya tunnelbanan n Strukton har vunnit det för­

sta järnvägskontraktet för ut­ byggnaden av Stockholms tunnelbana.

Entreprenaden innebär byggnation av cirka fyra kilo­ meter dubbelspårsutbyggnad på sträckan Akalla–Barkarby där Srukton ansvarar för bana, mark, strömskena, kanalisa­ tion med mera.

Mitt på sträckan kommer det också byggas ytterligare en station, Barkarbystaden. Ett område som bedöms ha cirka 50 000 invånare 2035.

10

NJT NR 1 2022

SJ AB köper 25 nya snabbtåg från Bombardier.

ILLUSTRATION: SJ AB

SJ AB storsatsar på nya snabbtåg För att möta det ökade ­intresset för klimat­smarta, bekväma och effektiva tåg­ resor har SJ AB beslutat att köpa in 25 nya snabbtåg.

Tågen blir de snabbaste i S­ verige med en topphastighet på 250 kilometer per timme. De kommer att användas för fjärr­ tågtrafik mellan storstäder i ­Sverige, men även för gräns­

överskridande trafik till Dan­ mark och Norge. Uppdraget att leverera de nya snabbtågen har gått till Bombardier Transpor­ tation Sweden, som är en del av Alstom­koncernen.

Investeringen i nya snabbtåg är en del av SJ AB:s satsning på ­cirka tolv miljarder kronor i nya och upprustade tåg. Av dessa ­utgör de nya snabbtågen c­ irka sju miljarder vilket innebär att

köpet är en av de allra största tågaffärerna i SJ AB:s historia.

– SJ genomför en fantastisk satsning där hela fordonsflottan byts ut eller upp­grad­eras för att möta efter­frågan på klimat­smarta, ­bekväma och e­ ffektiva resor. Att vi går från 200 till 250 kilometer per ­timme är ­historiskt, säger SJ AB:s fordonsdirektör Arvid Fredman.

Vy Tåg inleder samarbete med Europcar n Vy Tåg har tecknat ett sam­ arbetsvtal med Europcar. Av­talet ger Vy Tågs resenärer rabatt på hyrbilar som bokas i samband med en resa. Europcars b­ ilar finns att hyra på utvalda orter längs Nattåget Norrlands, Norr­ tågs och Värmlands­trafikens sträckningar.

– Vi valde att samarbeta med Europcar eftersom de har ett bra utbud av el- och hybridbilar.

Då blir hela resan klimatsmart även om resan fortsätter med bil, ­säger Vy Tågs marknadschef ­Marie Torneus.

Vy Tågs resenärer får rabatt på hyrbilar från Europcar som bokas i FOTO: VY TÅG samband med tågresan.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Järnvägslagstiftningen ska bli modernare godkänna järnvägsfordon innan de får släppas ut på marknaden. n Järnvägssäkerhetslagen, inne­ håller regler som syftar till att ­upprätthålla och utveckla järn­ vägssäkerheten. En nyhet i l­agen är att järnvägsföretag ska ha ett gemensamt säkerhetsintyg som Nuvarande järnvägslag ersätts av prövas och beviljas av ERA e­ ller fyra nya lagar: Transportstyrelsen, om verk­ n Järnvägsmarknadslagen, inne­ samheten endast ska bedrivas i håller regler med syfte att säker­ S­verige. ställa en väl fungerande järnvägs­ n Lagen om nationella järnvägsmarknad där alla järnvägsföretag system, innehåller bestämmel­ ser för verksamhets­utövare vid behandlas konkurrensneutralt och icke-diskriminerande. I l­agen de järnvägsnät som får ­undantas från EU-reglerna. Det gäller bland finns också bestämmelser om att ­annat fristående l­okala järnvägsnät järnvägsföretag behöver ha en som till exempel Roslagsbanan. ­licens för att utföra person- och De fyra nya lagarna överens­ godstrafik. n Järnvägstekniklagen, innehål­ stämmer bättre med direktivens ler tekniska krav på fordon och uppdelning och struktur blir mer ­fasta installationer, bland annat att överskådlig och lättare att tilläm­ Europeiska unionens järnvägsbyrå pa. De nya lagarna föreslås träda i (ERA) eller Transportstyrelsen ska kraft den 1 juni i år.

Den svenska regeringen har beslutat om en ­proposition som moderniserar den ­svenska ­järnvägslagstiftningen. Reger­ ingen genomför därmed de sis­ ta delarna av EU:s fjärde järn­ vägspaket.

Ny regional direktör i öst n Rami Yones blir Trafikverkets nya ­regionala

direktör i Region öst från den 1 mars. Han ­arbetar i dag som chef för Trafikverkets ­nationella samhällsplaneringsenhet. Rami ­Yones har mångårig erfarenhet som chef och från ­ledande befattningar, både i Trafikverket och Swedavia.

Rami Yones

Ny i Keolis ledningsgrupp n Caroline Ottosson tillträder under våren i r­ ollen som senior advisor samt anbuds­direktör tunnelbana på Keolis och kommer därmed att ingå i Keolis svenska ledningsgrupp. Hon har över 30 års ­erfarenhet av infrastruktur och ­transporter och kommer senast från rollen som affärsenhetschef för anläggningar och system i Swedavias ­koncernledning.

Caroline Ottosson

Ny app för trafikinformation n I slutet av januari släppte Trafikverket appen ”Mina tåg” där r­ esenärer kan få trafikinformation direkt i sin telefon. Informa­ tionen är anpassad till resenärer med olika typer av funktions­ nedsättning, men kan användas av alla. Informationen i appen uppdateras samtidigt som till exempel skyltarna på stationen vid eventuella avvikelser som förseningar eller spårändringar.

Railsupport har nå et av markedets sterkeste team innenfor sikkerhet!

Railsupport har nå styrket teamet kraftig innen risikostyring, sikkerhet og 3. partstjenester, RAMS-standarder, CSM-RA og TSI’er.

Railsupport tilbyr et bredt spekter av tjenester innenfor bl.a: • • • • • •

Gjennomføring av risikostyringsprosesser Sikkerhetsvurderinger Godkjenningsprosesser Kurs innen RAMS og risikostyring Bistå prosjekter som RAMS-rådgivere Uavhengig gransking av prosjekter (ISA)

Ta kontakt med: Gunhild Halvorsrud gh@railsupport.no // Tlf 916 85 770

NJT NR 1 2022

11

KORS & TVÄRS

NORGE

Seks selskaper konkurrerte om Trafikkpakke 4 Det var seks selskaper som var med i konkurran­ sen om Trafikkpakke 4 før konkurranse­utsettingen ble stoppet.

Jernbanedirektoratet har nå gjort deler av ­dokumentene fra konkurranseu­tsettingen ­offentlige, og de viser store for­ skjeller i tilbudene.Trafikk­pakke 4 var den ene av to ­store pak­ ken på Østlandet og ­skulle om­ fatte all togtrafikk på Gjøvik­ banen, Østfoldbanen østre og vestre linje, Follo­banen og lokal­togene Lillestrøm–­Asker/ Spikkstad. Nærmere ­bestemt disse togpendlene i ti år fra ­desember 2023: n Lokaltog Spikkestad /Asker– Lillestrøm n Lokaltog Stabekk/Oslo S–Ski n Regiontog Stabekk–Moss n Regiontog Oslo S–Mysen/ Rakkestad n Regiontog Oslo S–Hakadal/ Jaren n Regionekspresstog Oslo S– Halden n Regionekspresstog Oslo S– Gjøvik.

Jernbanedirektoratet arbei­ der nå med å direktetildele den samme togtrafikken.

Store forskjeller

Etter henvendelser fra media om innsyn i dokumentene, har Jernbanedirektoratet innvilget innsyn i deler av dokumentene.

Aftenposten brakte en ­større ­artikkel om saken. Tilbudene viser at det skilte hele 6,5 mil­ liarder kroner fra rimeligste til dyreste tilbud på å drifte tog­ trafikken i Trafikkpakke 4. Her er oversikten over selskaper og pristilbud: n Go-Ahead Nordic: 9 304 mil­ lioner n Vy: 9 920 millioner n SJ: 10 847 millioner n Stagecoach: 12 411 millioner n Flytoget: 13 328 millioner n VR Group: 15 879 millioner.

Staten betaler i dag 1 592 millioner årlig, eller 15 911 mil­ lioner over ti år. Tilbudet skal økes vesentlig når Follobanen åpner.

12

NJT NR 1 2022

Jernbanedirektør Knut Sletta sier at nye reisemønster kan påvirke togtilbudet.

FOTO: ØYSTEIN GRUE

Færre togpendlere etter pandemien Ifølge en ny undersøkelse vil pendlerne på Østlandet reise sjeldnere med tog når pan­ demien er over. Økt bruk av hjemmekontor er den vik­ tigste årsaken.

Undersøkelsen er utført på opp­ drag fra Jernbanedirektoratet og hovedfunnene viser at folk på Østlandet regner med å ­redusere antall togreiser med mellom 14 og 24 prosent sammenliknet med før pandemien.

Hovedårsakene til denne

r­ eduksjonen er økt motstand mot trengsel og økt bruk av hjemme­kontor. Trengsels­ effekten ventes å avta noe når pandemien kommer mer på avstand, mens effekten av hjemme­kontor på antallet ­arbeidsreiser ventes å være mer permanent.

Bruk av hjemmekontor

Om lag 70 prosent av respon­ dentene ­oppgir at de har en ­arbeidsgiver som støtter bruk av hjemmekontor. De ­reisende

venter i gjennomsnitt å ha én dag i uka på hjemme­kontor ­etter pandemien.

– Hvis reisemønsteret endrer seg betydelig etter pandemien, kan det påvirke hvordan vi inn­ retter fremtidens togtilbud.

For eksempel kan et mer fleksi­ belt arbeidsliv, kombinert med at folk har blitt mer negative til trengsel, bidra til at arbeids­ reisene spres jevnere utover ­dagen i stedet for at alle reiser i rushtiden, sier jernbanedirektør Knut Sletta.

Ny tømmerterminal opnet n Den nye tømmerterminalen på Hauerseter har åpnet. Ter­ minalen er privateid og etablert av skognæringen og i­ndustrien sammen med et tilskudd fra Bane Nor. I første rekke bidrar ter­ minalen til at rundt 5 000 tømmer­biler ­fjernes fra vegene til og fra Norske Skog i Halden.

Terminalen har ­ Hauerseter kostet ­cirka Oslo 6 millioner kroner, Halden

Mer tømmer overføres fra veg til bane når Hauerseter tømmer­ FOTO: ØYSTEIN GRUE terminal nå er åpnet. inkludert et tilskudd på 670 000 fra Bane Nor. Hauerseter ligger ved Hoved­ banen og fanger opp ­tømmer

fra et omland med mye av­ virkning av tømmer som til nå har blitt kjørt på bil over lengre s­trekninger.

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Hard konkurranse om nye fjerntog Norske tog er i gang med ­ anskaffelsen av nye tog til fjernstrekningene, og fire ­leverandører er kvalifisert for å delta i konkurransen.

Det skal anskaffes 17 nye fjerntogsett med en ­anslått kostnad på 6,5 milliarder ­kroner.

Som kjent haster det med å anskaffe nye tog til fjern­ strekningene da den teknisk/ økonomiske levetiden på ­store deler av fjerntogparken er nådd.

Sittevognene av typen B7 og ­sovevognene (WLAB2) har store problemer med sprekk­ dannelser i vognkassene.

Følgende leverandører har kvalifisert seg for å ­delta i ­konkurransen (i tilfeldig ­rekkefølge):

n Stadler n Alstom Transport Norway n CAF n Talgo

– I de nye togene legges det opp til sovekupeer som kan g­ jøres om til lukkede sitte­grupper på dagen, opp­ lyser Norske tog i en presse­ melding. Togene kan være både motor­vognsett og loko­ motiv og vogner.

De strekningene som defi­ neres som fjernstrekninger er Sørlandsbanen, Bergensbanen, Dovrebanen og Nordlands­ banen. Produksjonen vil tid­ ligst kunne starte i 2024, og togene skal kunne tas i bruk fra 2026. Det er 17 togsett som skal inngå i den før­ ste ­leveransen, mens det leg­ ges opp til en o­ psjon for inntil 100 togsett til sammen.

Coradia Nordic. Samme togtype har gått i lokaltog i Stockholms­ ILLUSTRASJON: ALSTOM området i 15 år.

Norske tog kjøper lokaltog fra Alstom n Norske tog kjøper 30 lokaltog av typen Coradia Nordic fra Als­ tom. Togene skal leveres i l­øpet av 2025 og settes i trafikk på Øst­ foldbanen. Norske tog inngår også en opsjon på leveranse av ­ytterligere 170 togsett.

– De nye lokaltogene vil gi et etterlengtet løft for tog­ pendlere i Osloregionen med høyere komfort, bedre kapasi­ tet og bedre nettdekning. Nå får vi ­endelig skiftet ut de 40 år ­gamle lokal­togene, sier Øystein

­ isan, ­administrerende direktør i R ­Norske tog i pressemelding.

Dette betyr at de gamle lokal­ togene av type 69 blir byttet ut med nye moderne tog.

Coradia Nordic er fra før av i drift i Sverige og nylig har DSB i Danmark også inngått kjøpe­ kontrakt på samme togtype.

Togets totalkapasitet er 778 passasjerer, som er en økning på om lag 40 prosent sammenlignet med togene som erstattes. De nye togene skal settes i trafikk i 2025.

NJT NR 1 2022

13

KORS & TVÄRS

DANMARK

Ny station syd for Hillerød n Byggeriet af en helt ny sta­

tion syd for Hillerød–Favrholm kan begynde, efter at anlægsop­ gaven har været i udbud og det er afgjort, at Aarsleff Rail har vundet opgaven med at bygge.

Første spadestik sker i april/maj måned og stationen forven­ tes ibrugtaget senest i decem­ ber 2023.

Stationen bliver en fælles­ station for S-banen mellem Hille­rød og København, og ­lokalbanen mellem Hillerød og Hundested via Fre­ deriksværk. Den skal betjene det Hillerød nye hospital Nord­København sjælland som er ved at blive bygget i umiddelbar nær­ hed af den kommende station.

På sigt er det også tanken at byudvikle området omkring stationen for derved at etable­ re en helt ny bydel. Stationen vil også blive attraktiv i pend­ lingssammenhænge, idet spa­ res tid ved omstigning mellem Frederiksværkbanen og S-banen på Favrholm station i stedet for Hillerød.

En milepæl i digitaliseringen af S-banen Banedanmark er i fuld gang med at udrulle et nyt signal­ system, som skal være med til at føre S-banen ind i den digitale tidsalder.

I weekenden 15–16. januar tog Banedanmark det nye ­system i brug mellem Nordhavn i nord og henholdsvis Carlsberg og Sydhavn i syd via ­Københavns hoved­banegård, som de fleste ­S-togslinjer passerer igennem.

Det betyder, at hele S-bane­ nettet i det indre København er gået fra at køre med gamle, ­analoge signaler fra 1970’erne til ny, digital signalteknologi. ­Dermed kører mere end halv­ delen af S-banen nu med et nyt, intelligent signalsystem.

i ét system. Da det nye system er ­digitalt, og dermed har fær­ re ­fysiske komponenter, bliver det mindre sårbart, siger Janus Steen Møller, direktør for Signal­ systemer i Banedanmark.

Udrulningen mellem Nord­ havn i nord og Carlsberg og Syd­ havn i syd er den næstsidste i Hele S-banenettet i det indre København kører nu med et ny, rækken, inden hele S-banen kan køre med det nye signalsystem. digital signalteknologi.

I slutningen af 2022 kan FOTO: A M BUSSE RASMUSSEN

Bane­danmark sætte punktum Det nye signalsystem på for den allersidste udrulning af S-­banen hedder CBTC og er det nye signalsystem på S-banen. den nyeste generation af signal­ Her bliver CBTC taget i brug på systemer til bybaner. Det bliver hele den sydlige del af S-banen anvendt i storbyer verden over mellem Sydhavn og Køge samt som New York, Paris og London. mellem Carlsberg og hhv. Høje – Med det nye system sam­ Taastrup og Frederikssund. ler vi skinner, tog og trafik­centre

KILDE: BANEDANMARK

14 batteritog til Lokaltog A/S n Efter godkendelse i de to r­ egionsråd i henholdsvis Region Hovedstaden og Region Sjæl­ land, har Lokaltog A/S, som udfører trafik på ni lokalbaner på Sjælland og Lolland/Falster, bekendtgjort starten på pro­ cessen vedrørende udbud om ­anskaffelse af 14 batteritog.

Togene skal bruges på deres strækninger i Region Sjælland som erstatning for ­nuværende 13 Bombardier IC2-tog fra 1997 og de tre Desiro tog, som Lokaltog A/S har indgået aftale med Nordjyske jernbaner om at leje indtil udgangen af 2025.

Hvis udbuddet går efter pla­ nen, så håber Lokaltog A/S at kunne underskrive kontrakt på ordren i efteråret 2022 til for­ ventet leveringsstart i slutning­ en af 2025.

14

NJT NR 1 2022

Det første spadestik taget på tysk side i Femern Bælt-forbindelsen.

FOTO: FEMERN

Første tyske spadestik i Femern Bælt-forbindelsen n 29. november 2021 blev det første spadestik taget på tysk side i det kæmpestore projekt Femern Bælt-forbindelsen.

I de sidste mange m ­ åneder har den danske transport­ minister Benny Engelbrecht holdt sig løbende orienteret omkring byggefremskridtet på tunnel­byggepladsen på Lolland.

Nu glæder han sig over, at der ­ligeledes kommer fart på infra­ strukturprojektet i Tyskland.

– Femern Bælt-­forbindelsen er et utrolig vigtigt anlægs­ projekt for både Danmark og Tyskland, ja for hele Europa.

En milepæl i den efterhånden mangeårige historie om Femern Bælt-forbindelsen, og jeg er

glad for, at vi i dag har sat spa­ den i jorden i Puttgarden, så vi nu ­arbejder på begge ­sider mod det fælles mål, udtalte transport­ minister Benny Engelbrecht.

Fra 2029 tager rejsen igen­ nem den 18 kilometer lange Femern­tunnel kun syv minutter i tog og ti minutter i bil.

KILDE: FEMERN

Kors & tvärs-redaktör: Sten Hansen

Kritik fra Havarikommissionen Havarikommissionen har i ­januar 2022 afleveret sin ­endelige rapport om hæn­ delsen på Storebæltsbroen i ­ januar 2021, hvor en t­ railer var tæt på at falde af et gods­ tog.

Konklusionen er, at den type låse, som togvognen kørte med, var lavet på en måde, så den ­reelt ikke holdt traileren fast ved et lodret træk.

Det vidste DB Cargo, men fortsatte alligevel med at bruge vogne med den pågældende lås indtil hændelsen i januar 2021.

Oprettet tilsynssag

Havarikommissionens rapport beskriver også, at DB Cargo ind­ berettede problemet til den uaf­ hængige sikkerhedsmyndighed i Trafikstyrelsen.

Her blev der oprettet en til­ synssag, men selvom Trafik­ styrelsen spurgte ind til sagen,

endte styrelsen med at ­acceptere forklaringen fra DB Cargo om, at låsen var godkendt. Det ­giver også kritik fra Havarikommis­ sionen.

Krav til låsene

Da vognene anvendes i hele ­Europa, har sagen også rele­ vans for trafiksikkerheden på de ­europæiske jernbaner uden for Danmark.

Havarikommissionen har ­anbefalet, at det Europæiske Jernbaneagentur ERA sikrer, at der kommer krav til, at låsene på togvogne har tilstrækkelig fast­ holdelseskraft.

Havarikommissionen har tre anbefalinger i deres rapport: n Det europæiske jernbane­ agentur ERA sikrer entydige krav til sikring af vertikal fast­ holdelse af sættevognstrailere læsset på lommevogne. n Trafikstyrelsen sikrer, at DB Cargos sikkerhedsledelses­

system, i lyset af den aktuelle og de i rapporten omtalte forud­ gående hændelser, i tilstrækkelig grad sikrer, at relevante risici er identi­ficeret, og barrierer er dæk­ kende for driften.

Sikkerhedsledelsessystemet bør ligeledes sikre, at e­ rfaringer fra hændelseshåndtering og håndtering af periodiske hændel­ ser/trends, som eksempelvis fast­ gørelse af gods og behandling af hændelser i den forbindelse, ind­ går i den løbende vurdering af det samlede risikobillede. n Trafikstyrelsen i sin varetagel­ se af opgaven som sikkerheds­ myndighed sikrer, at potenti­ elt jernbanesikkerhedskritisk ­dokumentation forelagt Trafik­ styrelsen er fyldestgørende, så dokumentationen også omfatter sikkerhedskritiske risici.

KILDE: TRANSPORTMINISTERIET

@ havarikommissionen.dk/ jernbanearkiv/2022/2021-24-1/

Ny status for signalprogrammet n Den 14. januar 2022 modtog

Folketingets transportudvalg en ny statusrapport for ­danske signalprogram (ERTMS).

Den største nyhed er at Bane­ danmark har fået ­flere ­såkaldte validatorressourcer, ­nemlig ­personer der foretager den ­sikkerhedskritiske granskning.

I Vestdanmark følger signal­ programmet tidsplanen. ­Næste etape er (Vejle)–Holstebro og Herning–(Skanderborg) i ­efteråret 2022. Disse strækning­ er trafikeres med Arrivas Linttog, alle udrustet med ERTMS. I Østdanmark er tidsplanen presset og skal revideres blandt andet som følge af forsinkelsen af den nye Storstrømsbro.

Det nye trafikstyringssystem er under udvikling og skal være implementeret i 2025 sam­ tidig med den danske del af Øresundsforbindelsen, Køben­ havn H–Peberholm.

Vi arbetar med driftskompatibilitet på Europas järnvägar CSM-RA riskanalys

Oberoende tredjepartskontroll

Utbildning

Vanaheim samarbetar med Infracert TSI i bedömningsarbete. +46 70 874 44 87 info@vanaheim.se

NJT NR 1 2022

15

KORS & TVÄRS

FINLAND

Nytt banprojekt inleds i norr Banprojektet Laurila–­ Torneå–Haparanda inleds i och med att finansieringen nu har säkerställts.

Projektet ska förbättra järn­ vägstransporternas kostnads­ effektivitet och industrins ­kon­kurrenskraft. Det möjliggör också passagerartågtrafik mellan Finland och Sverige som en del av det transeuropeiska TEN-Tkärnnätet.

Sträckor elektrifieras

Inom projektet elektrifieras banavsnittet Laurila–Torneå– Haparanda. Även den gräns­ överskridande delen i Hapa­ randa elektrifieras med elsystem från Finlands järnvägar. Utöver elektrifieringen ska projektet bygga de säkerhetsanordningar som krävs för passagerar­trafiken över gränsen, göra ­ändringar i banbroarna, samt upp­datera bangårdsarrangemang och plattformar för ­passagerare i Torneå. Ökad säkerhet

Även plankorsningssäkerheten mellan Laurila och gränsen ska förbättras. Enligt ­nuvarande tidsplan kan byggandet in­ ledas tidigast i slutet av året och största delen av arbetena kom­ mer ske under 2023 och 2024.

Torneå och Haparanda är knutpunkten för internationella transport­korridorer och Haparanda/Torneå en del av den Laurila pågående utvidgningen av den trans­Helsinki europeiska StockTEN-kärnholm nätskorridoren runt Botten­viksbågen.

Ban­projektet Laurila–­ Torneå–Haparanda genom­ förs som ett samprojekt mellan Trafik­ledsverket, Försörjnings­ beredskapscentralen och ­svenska Trafik­verket.

Kostnadskalkylen för ­projektets är 24 miljoner euro och delfinanasieras av EU.

16

KÄLLA: TRAFIKLEDSVERKET

NJT NR 1 2022

Kommunikationsministeriet har tecknat ett nioårigt avtal med VR Group att köpa persontrafiktrafik FOTO: JANNE MIKKILA/VR GROUP som inte är kommersiellt lönsam.

Staten stöttar olönsam tågtrafik nattågstrafik till Lappland samt vissa Intercity- och Pendolino­ turer som kompletterar trafiken på marknadsvillkor.

Avtalshelheten kan senare ut­ ökas med trafik om anslagen til�­ låter det eller om till exempel Med hjälp av den upp­handlade regionerna själva deltar i kostna­ derna. På så sätt kan förändring­ trafiken kan den n ­ uvarande ar som sker under avtalsperioden ­servicenivån inom person­ till exempel i baninfrastrukturen trafiken bibehållas även i corona­ virussituationen.

Värt drygt 313 miljoner euro beaktas i trafiken.

Avtalets värde för hela perioden Staten köper som direktupp­ Kommunikationsministe­ handling sådana behövliga tjäns­ inklusive mervärdesskatt är högst riet och dess förvaltnings­område ter vars biljettintäkter inte räcker 313,83 miljoner euro. Trafik­ kommer dessutom under v­ åren till för att göra dem kommersi­ att tillsammans med regio­ ersättningen per år är 34,87 ellt lönsamma. nerna gå igenom utvecklings­ ­miljoner euro inklusive mer­ Det har gjorts och publice­ möjligheterna och behoven på värdesskatt. rats en förhandsanmälan om Avtalet om upphandlad ­trafik längre sikt på det sätt som man avtalet i enlighet med EU-­ kommit överens om vid budget­ gäller VR:s närtrafik med Sm2manglingen hösten 2020. bestämmelserna. Efter avtals­ och Sm4-materiel i tätorts­ perioden ska man vid upp­ Som en del av avtalet ska det trafiken i södra Finland samt handlingen övergå till en också investeras bland annat i ny spårbusstrafik på de minst tra­ fikerade linjerna i fjärrtrafiken. konkurrensutsatt modell på det nattågsmateriel.

KÄLLA: Dessutom omfattar upphand­ sätt som EU-regleringen förut­ KOMMUNIKATIONSMINISTERIET sätter. lingen bland annat regelbunden Kommunikationsministeriet och VR Group har ingått ett nioårigt avtal om upphand­ ling av persontågstrafik.

Avtalsperioden löper till och med 2030.

VR:s ensamrätt till person­ trafiken med tåg upphör­ de vid utgången av 2020, och hindret för konkurrens på marknads­villkor har därmed undanröjts. Den långa avtals­ perioden möjliggör också nog­ grann för­beredelse inför senare konkurrens­utsättning av upp­ handlingar.

Kors & tvärs-redaktör: Arja Aalto

Tågtrafiken till Ryssland i gång

NJS generalförsamling

Nu får passagerare med hälso­­ -intyg hoppa på Allegrotågen som inte gått i trafik sedan ­våren 2020.

NJS – forum för nordiskt järnvägssamarbete inbjuder till NJS general­församling 2022 i Göteborg den 13–14 maj 2022.

Ryssland undertecknade ett ­dekret om att öppna passagerar­ tåg den 2 december. Gränsöver­ gången i Vainikkala öppnades för passagerartrafik genom ett beslut av gränsmyndigheterna i oktober förra året. Flyg- och bussförbin­ delser har sedan länge varit ­öppna mellan länderna.

På stationen i S:t Petersburg spelade en orkester då första tåget rullade mot Finland. Trots den festliga stämningen var antalet passagerare få, i sju vagnar ­reste endast 17 passagerare.

Det knappa antalet passage­ rare kan bero på de strikta rese­ restriktionerna som råder åt båda hållen. Passagerare ska antingen ha finskt eller ryskt medborgar­ skap, samt nödvändiga hälsoin­ tyg som ­bägge ländernas myndig­ heter kräver. Majoriteten av ryska medborgare får inte åka till Fin­

Program Fredag 13 maj

Trafiken med Allegrotågen ­mellan Helsingfors och S:t Petersburg är nu i gång efter närmare två års uppehåll. FOTO: VR GROUP land utan giltig orsak, som arbete eller familj. Turistresor från Ryss­ land är inte heller möjliga. Finska med­borgare kan resa fritt mellan länderna med visum och negativt test­resultat taget inom 48 timmar.

Finland klassar inte det r­ yska vaccinet Sputnik som giltigt, ­vilket påverkar ryska ­passagerares möjligheter att komma in i Fin­ land. I nuläget krävs bevis på vaccinering, eller negativt test­ resultat, av alla resenärer som kommer utanför EU.

n Seminarium: Göteborg, navet i transport-

korridoren Oslo–Köpenhamn–Hamburg n NJS generalförsamling 2022 n Bankett, Frimurarsalongerna

Lördag 14 maj n Studiebesök, Göteborgs hamn

Inbjudan med fullständigt program och anmälan sänds till samtliga medlemmar i början av mars.

Per Olof Lingwall, president i NJS

https://njs.one

KÄLLA: VR OCH HS

Varför dröjer Sveriges viktigaste järnväg?

STOCKHOLM

NK

ÖP

Nya stambanor avlastar de gamla spåren och lämnar mer plats för fler godstransporter till och från Skandinaviens viktigaste hamn.

ING

Ökad export

JÖ

I södra Sverige bor två tredjedelar av befolkningen. Här produceras hälften av Sveriges BNP och här finns navet för svensk export. Men kapacitetsbrist på spåren hämmar utvecklingen.

Försenade tåg påverkar exporten och näringslivet i hela landet.

GÖTEBORG

Klimatsmart resande Nya stambanor minskar restiden och kopplar ihop städerna i Sveriges folktätaste regioner. Det ger fler möjligheten att pendla och resa klimatsmart.

Med nya stambanor ökar kapaciteten och möjligheterna för landets folk- och företagstätaste regioner. Något hela Sverige tjänar på.

Så varför dröjer Sveriges viktigaste järnväg?

MALMÖ

Europakorridoren kopplar ihop svenskt järnvägsnät med Europa och gör det enklare för både resenärer och gods att ta tåget.

IPM Ulricehamn.

Läs mer på europakorridoren.se

Enkelt till Europa

NJT NR 1 2022

17

FINLAND

Centralstation i förändring Utvecklingen av centralstationen i Hel­ singfors omfattar hela den ståt­liga bygg­ naden, skapad av Eliel Saarinen.

Målet är att modernisera tjänst­erna på stationen samt att göra den till en ännu trivsammare och tryggare plats.

Den ikoniska centralstationen i Helsingfors fyllde 100 år 2019. Många viktiga skeden och händelser i Finlands och tågtrafikens histo­ ria har passerat sedan invigningen 1919. För att centralstationen under följande århund­ rade på bästa möjliga sätt ska kunna betjä­ na ­resenärer, stadsbor och turister påbörjades innan­100-­årsdagen en utvecklingsprocess av det kommersiella konceptet på stationen och en utveckling av tjänsterna.

Centralstationen är den överlägset ­livligaste kollektivtrafikpunkten i Finland och genom förändringarna skapas g­ arantier för att statio­ nen bevaras.

Målet är att utveckla stationen till en avstres­ sande mötesplats och att anpassa den till kund­ behoven bättre än i dag. Ett tiotal affärs- och kontorslokaler har redan förnyats och projek­ lokaler och utrymmen ska förbättras.

Modell av terrassen till en ny italiensk restaurang som ska byggas på Brunnsgatan vid HelsingFOTO: A-ARKKITEHDIT fors centralstation.

FAKTA n Helsingfors centralstation är känd för sitt klocktorn och lyktbärarst­atyerna, stenmännen­vid huvudingången till ­stationen som varit symboler för järnvägs­ trafiken och stationen.VR har som opera­ tör framgångsrikt i årtionden använt sten­ männen i sin marknadsföring.

Klassas som byggnadsminne

Den byggnadsminnesskyddade byggnaden stäl­ ler naturligtvis planerarna inför en stor utma­ ning, då drygt hundra år gamla lösningar upp­ dateras till att svara mot kund­behoven i dag.

Projektet sker i nära samarbete med musei­ verket, staden och användarna av loka­len.

Under våren uppnås en av de mest betydan­ de milstolparna då en ny italiensk restaurang med terrasser, samt ett kafé, öppnar i stationens tidigare biljettförsäljningshall. Förutom dagens take away-tjänster har det funnits önskemål om platser där man på riktigt kan stanna för att fördriva tiden och njuta av byggnadens unika stämning. Det här respekterar Eliel Saarinens ursprungliga åsikt om centralstationen som det pulserande hjärtat i Helsingfors.

Efter att restaurangerna öppnat i vår fort­ sätter arbetet med att förnya förvaringsboxar, hitte­godsstället och toaletter för allmänheten. I samband med stationens förändring har varu­ märket förnyats och helt nya webbplatser och kanaler för sociala medier skapats.

Helsingfors centralstation är en av de mest kända byggnaderna i Finland och även inter­ nationellt med tanke på Saarinens arkitekt­ karriär. Stationens helhet skyddades redan tidigt med en författning gällande statens bygg­ nader och en stadsplan från 1995. Det nyaste 18

NJT NR 1 2022

Den tidigare biljettförsäljningshallen ska nu bli restaurang. FOTO: METROPOLIS ARKITEKTUR & DESIGN skydds­beslutet gjordes med stöd av ­Lagen om skydd av byggnadsarvet år 2018 då det för för­ sta gången stiftades noggranna skyddsbestäm­ melser. Stationen har till största del bevarats i sin u ­ rsprungliga ­användning men ändå fogat sig till de förändringar som tiden fört med sig.

n Arkitekturen är en unik skapelse från början av 1900-talet. Eliel Saarinens sta­ tion är ett helhetskonstverk i jugendstil såväl ute som inne och ett sällsynt för­ verkligande av stilarten i den europeiska stationsarkitekturen. I flera listningar har stationen utsetts till en av världens vack­ raste, exempelvis av BBC-culture.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

n Centralstationen har varit Finlands vikti­ gaste järnvägsstation i över hundra år. Den är huvudstadens trafikmässiga hjärta och livligaste område.Varje dygn passerar cirka 250 000 personer. Ursprungligen fanns det sex spår, i dag finns 19 spår.

Päärautatieaseman asteittain etenevässä mitta­vassa kehityshankkeessa koko Eliel Saarisen upeaa luomusta tarkastellaan sekä kunnostustarpeiden että asiakaskokemuksen osalta. Tavoitteena on nykyaikaistaa aseman palveluita ja tehdä ­siitä entistä viihtyisämpi ja turvallisempi paikka. K ­ ehityshankkeessa koroste­ taan vastuullisuutta mm. hiilineutraaleilla energiaratkaisuilla ja suojellun kiinteistön kunnostamisessa vaadittavilla perinteitä ­kunnioittavilla ratkaisuilla.

n Alla huvudstadsregionens närtåg avgår här, även tågen mot flygplatsen. Stationen är även Finlands viktigaste avgångs- som ankomstplats för fjärrtåg. Järnvägstorgets­ metrotågstation, belägen under stationen, är Helsingfors metros livligast trafikera­ de station. Från Helsingfors central­station går även tågen som trafikerar Sankt ­Petersburg och Moskva i Ryssland.

JANI JÄÄSKELÄINEN

FOTO: ANNABELLE ANTAS/SCANDIC HOTELS

I VR:s tidigare huvudkontor har nu Scandic Grand Central Helsinki öppnat. Till höger hotellets fasad och huvudentré.

FOTO SAKARI K SALO

Nytt hotell i stadens centrum Hotellet Scandic Grand Central ­Helsinki öppnade sina dörrar för snart ett år se­ dan i stadens kärna ­invid centralstatio­ nen. I byggnaden, som r­ itades av Eliel Saarinen fanns i över hundra år VR:s för­ valtnings- och kontorslokaler.

Centralstationens ur­sprung­liga förvaltnings­ byggnad i jugendstil färdigställdes 1909 och hör nu till det nya hotellet. Byggnadens syd­ ligaste del fun­gerade till en början som station ända tills de egentliga stationslokalerna blev klara 1919. Efter det flyttade Posten in och 1938 öppnades där biljettförsäljning och råd­ givning. Lokalen fungerade senare som järn­ vägsmuseum och personalrestaurang. ­ På förvaltningsbyggnadens innergård fanns värme- och elcentralen som på 1970-talet änd­ rades om till kontorslokaler. På den norra sidan av innergården fanns bilstallet för tjänstebilarna och lagerutrymmen. Personalrestaurangen av­ slutade verksamheten i maj 2018 och VR flyt­ tade sitt huvudkontor till Västra Böle.

Ny byggnad på innergården

Ombyggnaden av centralstationens förvalt­ ningsbyggnad till hotell inleddes i december 2018 efter att Exilion Asema­hotellit Ky köpt fastigheten med innergårdar. Ombyggnaden

möjliggjordes av Helsingfors stads stadsplan 1995. Innergårdens byggnader revs och en ny byggnad uppfördes i riktning mot Kajsaniemi park. En tävling över planeringen av nybyggna­ den utlystes och vanns av Futudesign med för­ slaget Hermes.

Under ombyggnaden följdes Museiverkets skyddsbestäm­melser. Skyddade delar var hela byggnadens fasad och yttertak samt bland annat entréhallarna, trappuppgångarna,­alla ­ korridorer samt administra­ tionens lokaler på andra våningen. Av korri­dorerna torde den 159 meter långa kontorskorridoren (se bild) ut­ göra den mest speciella.

Gamla renoveringsfynd

Skyddsbestämmelserna togs även i beaktan­ de i samband med byggandet av en maskinell luftkonditionering och nedkylning samt övrig husteknik. För att den riktiga höjden i rum­ men skulle kunna bevaras placerades o­ ftast den nya tekniken i tamburutrymmet eller i taket på badrummet.

I samband med att gamla strukturer revs hit­ tades sådant som gömts i tidig­are renovering­ ar. Det kunde vara fråga om i­ nformationstexter som målats på väggarna samt ­dekorativa kapi­ täler på pelarna.

I planeringen av den nya byggnaden hade man ”friare händer”, men även här skulle den

gamla delens våningshöjder beaktas. Den första våningen är nästan fyra meter hög, högre upp är våningarna lägre.

Hotellet har 491 hotellrum och en total yta på 29 000 kvadratmeter. Som entré fungerar den ursprungliga ingången till förvaltnings­ byggnaden.

Möteslokalerna har benämnts e­ fter Eliel Saa­ rinens släkt eller efter samarbetspartners. På den plats där tågpersonalen tidigare hade sitt pausrum finns nu frukostrummet och norr om det finns restauranger.

Den andra våningens fem möteslokaler är placerade i byggnadens värdefullaste områ­ de inom­ hus, arbetsrummen för järnvägens general­direktör och andra direktörer samt sty­ relsens plenisal.

SAKARI K SALO, ARJA AALTO OCH PIRJO HUVILA ÖVERSÄTTNING: VIOLA BOSTRÖM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Hotelli Scandic Grand Central Helsinki avasi ovensa 15.4.2021 kaupungin ytimessä päärautatieaseman vieressä. Rakennus, jonka arkkitehti Eliel Saarinen on suunnitellut, toimi yli sata vuotta VR:n hallintoja toimistorakennuksena. Suurin osa tästä vuonna 1909 valmistuneesta jugendtyylisestä rautatieaseman alkuperäisestä hallintorakennuksesta kuuluu uudelle hotellille.

NJT NR 1 2022

19

NORGE

Små ting gjør hverdagen enklere Bane Nor har de siste årene forbedret skilt og skjermer på togstasjonene. Det har gjort reisen enklere, ifølge passasjerene i en ny undersøkelse.

Jernbanedirektoratet gjennomfører en kunde­ tilfredshetsundersøkelse som viser hva de synes­ om informasjonen de får både når alt går som det skal og når det er avvik i trafikken, for ek­ sempel buss for tog. I 2018 var 82 prosent av passasjerene fornøyd med informasjonen de fikk når de skulle ta tog. Etter at Bane Nor har tatt flere enkle grep som til sammen gjør en stor forskjell, var 88 prosent av passa­sjerene fornøyd i 2021.

Ekstra krevende er det å nå ut med riktig informasjon til rett tid når det oppstår avvik i togtrafikken. Høsten 2020 svarte bare 46 pro­ sent at de var svært eller ganske fornøyd med informasjonen på skjermene når det var av­ vik. Etter noen enkle grep fra Bane Nor, svarte­ 77 prosent det samme i 2021-undersøkelsen.

Alle avvik med gul farge

Bane Nor:s kunde- og trafikkinformasjon job­ ber hver dag for å gjøre det lettere for folk å finne ut når og fra hvilken plattform toget går fra når noe oppstår.

På skjermene på stasjon­ene er for eksempel skriften nå i hovedsak hvit, ikke gul. Det gjør det lettere å lese, og gjør at Bane Nor kan mer­ ke i gult det som er anner­ledes enn vanlig. Da er det enda lettere å oppdage at for eksempel Hakadal-toget som vanligvis går fra spor 16, går fra spor 15 i dag, eller at toget til jobb er fire minutter forsinket.

Forandringene har blitt gjort etter å ha fått innspill fra spørreundersøkelser på stasjoner og fra togselskapene, kundesentrene til Bane Nor og Entur.

– Alle skal få riktig, lik, rask og nyttig infor­ masjon. Det er vår ambisjon og først da kan de få gode reiseopplevelser og velge å reise med tog oftere, sier Victor Hansen, leder for kun­ de-­og trafikkinformasjon i Bane Nor. Dette har blitt bedre:

n Nytt oppsett og forandret farger på infor­

masjonsskjermene. n Tog som går og tog som er innstilt står hver for seg på skjermen. n Busstider og holdeplass står på utvalgte skjer­ mer når det er buss for tog. n Faste busstopp til buss for tog med merking hele året. n Bedre skilting til holdeplassen når det er buss for tog. n Flere stasjoner har fått skjermer og merking som viser hvor du skal vente om du har med barnevogn eller kommer i rullestol.

I tillegg har Bane Nor Nå-appen:

n Med Nå-appen får du skjermen fra stasjonen

på telefonen din.

20

NJT NR 1 2022

”Alle skal få riktig, lik, rask og nyttig informa­ sjon.Det er vår ambisjon og først da kan de få gode reiseopplevelser og velge å reise med tog oftere.”

Victor Hansen, leder for kunde-­ og trafikkinformasjon, Bane Nor

n Nå-appen viser deg hvor toget ditt er akkurat

nå og nøyaktig når det kommer fram. n Lett å se hvor det er plass til rullestol og barne­vogn. n Informasjon om hvor det er flest sitteplasser på toget som kommer. n Informasjonen på skjermene kan du nå få som talemelding i Nå-appen.

Dette kommer snart:

n Nytt høyttaleranlegg på Oslo S med bedre

lyd og kvalitet på annonseringene. n Siri-tjenstene: lik informasjon i alle kanaler uavhengig av togselskap.

All informasjon om avvik i trafikken er gul, ordinær informasjon er hvit.

FOTO: ØYSTEN GRUE

n Nye skjermer og faste bussplasser ved Asker stasjon. n Nye skjermer og nytt høyttaleranlegg på flere­ stasjoner på Røros-, Dovre- og Nordlands­ banen. n Flere stasjoner får egen skjerm som viser busstider når det er buss for tog. n Gamle skjermer blir byttet ut med nye med bedre bildekvalitet så det blir lettere å lese. n Enda flere stasjoner blir merket så du kan finne­din vogn lett.

STINE STRACHAN

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Viime vuonna Bane Nor on parantanut opasteita ja näyttöjä asemilla. Tämä on helpottanut matkustamista, sanovat matkustajat yhdessä uudessa tutkimuksessa. Sen sijaan on erittäin vaativaa ­saada oikeaa informaatiota oikeaan aikaan poikkeuksista junaliikenteessä. Siksi on teksti asemien näytöissä nyt pääasiassa valkea, ei keltainen. Tämä tekee lukemisen helpommaksi ja antaa Bane Nor:lle mahdollisuuden merkitä keltaisella sen, mikä on tavallisuudesta poikkeavaa.

After the seminar, you will be a part of a professional network as an ETCR Alumni, and annually be invited to ETCR FOTO: COLIN CHARMAN Former Trainees Weekend to maintain and extend your network.

Invitation to 59th ETCR Seminar Between 4 to 15 July 2022 in Bruges* n The European Training Centre for Railways (ETCR) invites participants for the 59th edition of the ETCR Seminar on EU Transport & Railway Affairs. The seminar is arranged in co-operation with College of Europe in Bruges and European Union Agency for Railways. n This annual seminar, presenting the EU Transport Policy and the latest developments within the railway sector at a European level, is a unique opportunity to work in an international environment with colleagues from both European and non-European countries. n Apply now! This year’s seminar will take place in presence from 4 July to 15 July 2022 in Bruges.* You will find a registration form and more information about ETCR and the seminar on the ETCR’s web site: www.etcr.eu

”It was a great seminar!

I learned a lot about the European railway sector and gained an impressive network.

I can warmly recommend the training.”

Per Olof Lingwall, President of NJS

n Participants, through this course, get the unique opportunity to set up a network among colleagues from all European countries and think about the changes within their sector, on both national and international levels. * The course could take place in an online format in case of stricter measures adopted by Belgian authorities. Any change in the course format will be communicate on the website www.etcr.eu.

NJT NR 1 2022

21

Ny formand for Dansk Banegods

Aarbejde mere overordnet

– Jeg er i regi af Dansk Banegods glad for at kunne være med til at arbejde mere over­ ordnet indenfor banegods branchen og ikke kun have de nordjyske briller på. Bestyrelsen i Dansk Banegods er ikke så ny, men der er ­lavet ­enkelte rokeringer hvor jeg blandt andet er kommet ind sammen med Andreas Karl Færgemann fra Dansk industri (DI), og så har vi mistet en stor kapacitet i Michael Sva­ ne fra DI Transport. Det væsentligste i for­ hold til ændringerne er at der fremadrettet er

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 1 2022

Navn: Rasmus Munk Kolind Bor: Aalborg Familie: Hustru Nina og to piger, Marie og Thilde, 9 og 12 år Arbejder: Senior Commercial Manager,

Container & Rail, Port of Aalborg Aktuelle: Ny formand i fore­ningen

Dansk Banegods

a­ fsat f­lere ressourcer til at arbejde aktivt i regi af Dansk Banegods.

– Der skal fortsat arbejdes aktivt i Branche­ panelet hos Banedanmark, hvor interessenter omkring gods på bane er repræsenteret, og i dialog med Banedanmark og branchen gene­ relt. Det der bliver det hårde arbejde, er at få alle med på, hvad det i virkeligheden er jern­ banen og gods på banen kan.

– Vi skal have banetransporten mere ud over rampen, så det er noget de danske virksom­­heder aktivt tager med i deres transportvalg, når forsyningskæder og logistik planlægges i hverdagen. Banetransport harmonerer med de krav der allerede har ramt os alle i form

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: aalto-arja@outlook.com

at grønne transporter, og så er det pålideligt, har en meget høj leveringssikkerhed og kan i rigtig mange tilfælde konkurrere på prisen i det rettet set-up. Nogle af disse faktorer har ændret sig væsentligt over årene, og det skal vi have fortalt.

Altid plads til banegods

– Der er stor mulighed for at udnytte den danske jernbaneinfrastruktur mere optimalt – der skal altid være plads til banegodset. Derfor er dette også ­noget Dansk Banegods vil tage op politisk som et holdepunkt. Hvordan får vi den danske udvikling til at tage fart, så vi kan leve op til de krav vi i henhold til EU’s hvid­ bog allerede har forpligtet os til. Vi er bagefter i stor stil på d ­ isse parametre, når EU taler om overflytning af gods fra vej til bane eller skib.

Det er målsætninger, der skal efterleves alle­ rede i 2030. Der skal være plads til både na­ tionalt gods samt transporter der krydser de danske grænser. Europa vækster kraftigt på ba­ negods, så den rejse skal vi i det danske også med på.

– Dansk Banegods tegner omkring 20 virk­ somheder der spænder over en bred vifte af medlemmer. Det er togoperatører, terminaler, havne, speditører og organisationer der samar­ bejder på tværs af branchen. Men der er brug for flere kræfter, så er man interesseret er man velkommen til at kontakte Dansk banegods gennem mig, slutter Rasmus Munk ­Kolind.

STEN HANSEN

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Dansk Banegods -yhdistyksen uusi puheen­johtaja on Rasmus Munk Kolind Ålborgin satamasta. NJT on pyytänyt Rasmusta kertomaan itsestään ja ­tavoitteistaan Dansk Banegodsin tulevaa työtä varten.

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk

Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall tel: +46 70 724 55 12 perolof.lingwall@wsp.com

Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no

Tryckeri/Kirjapaino: Exakta Print AB N VA

EN M ÄR

K

T

Nordisk järnbanetidskrift (NJT) ges ut av Forum för nordiskt järnvägs­ samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

FAKTA

S

– Jeg har siden august 2015 været ansat hos Port of Aalborg. Her er mine primære an­ svarsområder at skabe udvikling indenfor logi­stikken, mere nøjagtigt containere, jern­ bane og landevejssegmenterne og det samspil der må være disse transportformer imellem, og de virksomheder der skal benytte sig af deres løsninger. Jeg er uddannet hos Scan-Shipping i ­Aalborg i 2004, med en primær baggrund indenfor søtransport. Foruden en del år hos Scan-Shipping over et par omgange, har jeg været en kortere periode på Grønland ved Blue Water­ Shipping.

– I speditionsbranchen fylder jernbanegods desværre ikke så meget i det danske lands­ kab, så den ballast jeg havde med i det nye job, er kendskabet til det tidligere fiskemelstog til Skagen samt den shuttle der kørte mellem Aarhus og København. Men med ansvaret for udviklingen at jernbanesegmentet hos Port of Aalborg, har jeg lagt på siden mit skifte, til hvad der i dag er Nordjyllands hub for jern­ banegods.

FOTO: PORT OF AALBORG

Rasmus Munk Kolind fra Port of ­Aalborg er ny formand i foreningen­Dansk Bane­ gods. NJT har bedt ham fortælle om sig selv og sine a ­ mbitioner for det kommen­ de ­arbejde i Dansk Banegods.

Sverige: Per Olof Lingwall e-post: perolof.lingwall@wsp.com tel: +46 70 724 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Trycksak 3041 0417

Kommande nummer 2022: 14/4, 9/6, 29/9, 8/12

https://njs.one

VINJETT

Anmäl dig till årets forum, 24–25 mars Vad är framtiden för grön industri utan grön infrastruktur?

Näringslivet investerar 1 070 miljarder i den gröna omställningen, samtidigt som utbyggnaden av nödvändig järnvägsinfrastruktur går i snigelfart. Hur är det möjligt?

Järnvägen står inför ett uppsving – åtminstone om man lyssnar på de politiska högtidstalen. Men hur mår egentligen Tågsverige? Senare i vår får vi svaret – då fattar regeringen beslut om en ny nationell transportplan för de kommande 12 åren. Det handlar om 799 miljarder som ska investeras i det svenska väg- och järnvägsnätet. Men det är inte bara i Sverige som transportpolitiken är het – många viktiga frågor ligger för beslut i EU. Vi utlovar ministermedverkan, flera ledande trafikpolitiker, landshövdingar, tågoperatörer, handelskammare, investerare och företag som är en del av den gröna omställningen.

Delta i Järnvägsforum Norr och lyssna till bland andra till Jens Holm (V) och Anders Åkesson (C), ordförande respektive vice ordförande i riksdagens trafikutskott. Hör Monika Lingegard, vd för SJ, i samtal med andra viktiga tågoperatörer. Per Schlingmann ger sin syn på den snabba nyindustrialiseringen och Katarina Areskoug, tidigare chef för EUkommissionen i Sverige, ger sina bästa råd inför att Sverige tar över ordförandeklubban i EU den 1 januari 2023.

Järnvägsforum Norr 2022 Datum: 24–25 mars Plats: Gasklockorna, Gävle Konferensavgift: 995 kr för medlemmar i Järnvägsforum norr, 1 995 kr för övriga deltagare. Avgiften inkluderar måltider och transfer till och från stationen och Clarion Hotel Winn (ej logi).

Sista anmälningsdag: 10 mars Samarbeten: Möjlighet finns för aktörer att delta som utställare. Läs mer på jarnvagsforumnorr.se Kontakt: Projektledare Joakim Berg, 070-239 54 60 eller joakim.berg@norrtag.se

För mer info och anmälan: jarnvagsforumnorr.se

NJT NR 1 2022

23

Returadress: Nordisk järnbanetidskrift c/o Prenler Consulting Sveagatan 21 SE-784 33 Borlänge Sverige

Kristin Edberger för kundens talan i vår ledningsgrupp

Som Chief Customer Officer på Vossloh Nordic Switch Systems fungerar jag som en länk mellan kunderna och ledningsgruppen. Jag träffar kunderna så ofta det går för att fånga olika behov och önskemål. Min uppgift är sedan att bevaka och säkerställa så att det vi gör verkligen är meningsfullt och värdeskapande för våra kunder.

Kristin Edberger, Chief Customer Officer, Vossloh Nordic Switch Systems

vossloh-nordic.com