NJT #1-2020

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • FEBRUARI 2020 • ÅRGÅNG 139

Jag fascineras ” av branscher där erfarenhet premieras.”

Bertrand Gryspeert, vd för Vossloh Nordic

Laxen tar tåget till Kina DANMARK: Tåg med batteridrift testas

FINLAND: Ny trafiksystemplan klar 2021

NORGE: Fler tågturer på Bergenbanan

SVERIGE: Mer gods på järnväg till Göteborg

MONDAY MAY 18 2020

Earlybird - last chance March 24

”

Doing business within the rail industry?

This is the place to be! I’m looking forward to welcoming you to RAILcph for the 11th time.

A mekka of knowledge & network opportunities.

”

- Thomas Rasch, Chairman of BaneBranchen

THE LARGEST NORDIC RAIL CONFERENCE: • • • •

600+ PARTICIPANTS 50+ SPEAKERS LARGE EXHIBITION AREA NETWORKING DINNER

SEE YOU AT TIVOLI HOTEL, COPENHAGEN!

conference@banebranchen.dk 2

NJT NR 1 2020

www.railcph.dk

­

­

LEDARE

NJT

Gör om, gör rätt!

N

yligen har vi läst om att 60 000 resenärer i veckan, som reser mellan Stockholm och Malmö, riskerar att bli strandsatta när ERTMS installeras på Södra stambanan år 2023.

Skälet är att SJ AB kan tvingas att göra om sin upphandling av ombordutrustning för ERTMS och, enligt ett beslut i EU-domstolen, tillämpa upphandlingslagstiftningen.

Att större företag har ett regelverk som tillämpas vid inköp och upphandlingar är inget konstigt.

De flesta företag som jag har pratat med, oavsett storlek, har någon form av internt regelverk som ska följas vid köp av varor och tjänster. För offentliga och statligt ägda organisationer inom EU utgår detta regelverk från nationella tillämpningar av EU:s upphandlingsdirektiv. Det grundläggande syftet med att reglera inköp som görs med ­offentliga medel är att undvika korruption och ­affärer med oseriösa företag, samt att ingen leverantör ska favoriseras. Dessutom måste det vara tydligt vad som ska upphandlas och hur anbuden kommer att utvärderas.

För att slippa göra om sin upphandling av o­ mbordutrustning har SJ AB ansökt hos EU-­ kommissionen om att den svenska järnvägs­ marknaden ska undantas från kravet att följa upphandlingslagstiftningen mot bakgrund av att marknaden är fullt avreglerad och konkurrens­ utsatt. Det har den förvisso varit i tio år, men

Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • FEBRUARI 2020 • ÅRGÅNG 139

ännu har vi inte sett n ­ ågon större tillströmning av nya företag som vill vara med och konkurrera om resenärerna. Endast på sträckan Stockholm–Göteborg har SJ AB reell konkurrens från MTR. Dessutom syftar EU:s fjärde järnvägspaket till en inre järnvägsmarknad med öppet tillträde till mark­ naden i alla medlemsstater.

Så varför skulle EU-kommissionen göra

­ ndantag för en medlemsstat när arbetet hela u ­tiden har varit inriktat på att skapa en konkurrensutsatt järnvägsmarknad inom hela EU? Det vore att ge sin egen domstol en knäpp på ­näsan och i förlängningen undanta EU:s hela järnvägsmarknad från att följa kommissionens egna d ­ irektiv inom upphandlingsområdet. Det kan inte vara rimligt att statligt ägda företag i en hel bransch tillåts att diskriminera och behandla leverantörer olika, ställa oproportionerliga krav, inte vara öppna med vad som ska upphandlas och inte a­ cceptera ­intyg från andra länder.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Tee uudestaan, tee oikein!

Ä

skettäin olemme lukeneet, että ne 60 000 matkustajaa, jotka matkustavat v­ iikossa Tukholman ja Malmön välillä, ovat jäämässä rannalle, kun ERTMS asennetaan e­ teläiselle pääradalle vuonna 2023. Syynä on, että SJ AB ­voidaan pakottaa uudistamaan ERTMS:n ajoneuvolaitteiden hankinta ja Euroopan yhteisöjen tuomioistuimen päätöksen mukaan soveltamaan hankintalainsäädäntöä.

Ei ole ihme, että suuremmilla ­yrityksillä on säännöstö, jota sovelletaan ostoissa ja­ ­hankinnoissa. Useimmilla yrityksillä, joiden k­ anssa olen puhunut, riippumatta koosta on jonkinlainen sisäinen säännöstö, jota seurataan ostettaessa tavaroita ja palveluja. Julkisille ja valtion omistamille organisaatioille EU:ssa nämä määräykset muodostuvat EU-hankintadirektiivin kansallisista sovelluksista. Tarkoituksena julkisten ostojen säätelyssä on välttää hankinnoissa korruptiota ja liiketoimintaa epärehellisten yritysten kanssa kuin myös sitä, ettei suosita tiettyjä toimittajia. Tämän takia on oltava selvä käytäntö, mitä hankitaan ja kuinka tarjouksia arvioidaan.

Jotta vältettäisiin junassa olevien l­aitteiden hankinnan uudelleentarkastelu, SJ AB on ­hakenut EU: n komissiolta vapautusta Ruotsin rautatiemarkkinoilla vaatimuksesta noudattaa hankintalainsäädäntöä markkinoiden täydellisen

vapautumisen ja kilpailukyvyn valossa. Kilpailumahdollisuus on ollut varmasti kymmenen vuotta, mutta emme ole vielä nähneet suurempaa määrää uusia yrityksiä, jotka haluavat olla mukana ja kilpailla matkustajista. Ainoastaan yhteysvälillä Tukholma–Göteborg SJ AB:llä on aitoa kilpailua MTR:n kanssa. Lisäksi EU:n neljäs rautatiepaketti tähtää sisäisten rautatiemarkkinoiden avaamiseen kaikille jäsenmaille. Lisäksi EU:n neljännellä rautatiepaketilla pyritään rautateiden sisämarkkinoihin avaamalla pääsy markkinoille kaikissa jäsenvaltioissa.

Joten miksi EU-komissio tekisi poikkeuksen yh

delle jäsenvaltiolle, kun tavoite koko ajan on suuntautunut kilpailukykyisiin rautatiemarkkinoihin koko EU:n alueella? Se antaisi näin oman tuomioistuimensa hyppiä nenälle ja estäisi koko EU:n ­rautatiemarkkinoita seuraamasta komission omia hankintadirektiivejä. Ei voi olla kohtuullista, että valtion omistamille yrityksille sallitaan mahdollisuus syrjiä ja kohdella toimittajia eri tavalla, asettaa suhteettomia vaatimuksia, eikä olla avoimia hankittavien suhteen tai olla hyväksymättä todistuksia muista maista.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

”

Jag fascineras av branscher där erfarenhet premieras.”

Bertrand Gryspeert, vd för Vossloh Nordic

Laxen tar tåget till Kina DANMARK: Tåg med batteridrift testas

FINLAND: Ny trafiksystemplan klar 2021

NORGE: Fler tågturer på Bergenbanan

SVERIGE: Mer gods på järnväg till Göteborg

Till våren går det första tåget med färsk lax från Narvik till Kina på den nya ”Sidenvägen” mellan Asien och Europa.

Bilden visar ett godståg på väg ut från Narvik station.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

NJT NR 1 2020 Välkommen till ett nytt nummer av NJT där vi bland annat skriver om de batteri­ elektriska tågens framfart.

I Danmark ska nu batteritåg testas på två lokalbanor i stället för dieseltåg och i Tyskland kommer Alstom tillverka, leverera och under­ hålla 32 batterielektiska tåg för regionaltrafik.

INNEHÅLL

Ledare: Gör om, gör rätt! 3 Norge: Fersk norsk laks med tog til Kina 4 Norge: Kraftig økning i togtilbudet

6

Danmark: Nu kommer

­batteritog for afprøvning

8

Krönika: Gjør det attraktivt

å reise kollektivt

Kors&tvärs

9

10–16

Finland: Ny plan för trafik­ systemet klar 2021 18 Finland: Stort evenemang samlade experter 19 Porträttet: ”Ovärderlig

­kunskap får inte försvinna” 20

Europa: Batteritåg till

­Tyskland

NJS: Välbesökt seminarium

om nattågstrafiken

NJT NR 1 2020

21 22 3

NORGE

Mange ivrer sterkt for å etablere den moderne ”Silkeveien” på skinner fra Kina i øst til ILLUSTRATION: JERNBANEDIREKTORATET Narvik havn.

Fersk norsk laks med tog til Kina Ved hjelp av ny lagringsteknologi blir det mulig å transportere fersk laks fra Narvik til Kina på skinner. Det første toget går til våren.

Narviks havnesjef Rune J. Arnøy og mangeårig næringslivsleder Ola H. Strand ser nå at en 20 år gammel drøm nå kan gå i oppfyllelse. I årevis har de jobbet for å få fart på den som kalles den nye ”Silkeveien” med jernbane mellom Asia og Europa. Siden november i 2017 er det transportert økende mengder gods på sporet mellom logistikksenteret Kouvola i Finland og innlandshavnen Xi’an i Kina. Narvik havn har inngått samarbeidsavtale med dem begge.

tingen om å femdoble norsk sjømatproduk­ sjon innen 2030.

Flere fiskeriministre har sagt at vi er nødt til å finne andre lastbærere enn bil og fly for å kunne greie å ta ut sjømaten. Løsningen ligger i både tog og båt, mener Ola H. Strand. Han samarbeider med lakseoppdrettsfirmaet Sinkaberg Hansen.

– Vi har testet denne teknologien gjennom to år og ser store muligheter, sier konsernsjef Svein-Gustav Sinkaberg.

Han ser fram til den første togtransporten på vårparten, og tror på at en ny godskorridor vil åpne seg, da flere land nå samarbeider for å få det til.

Ny teknologi for fersk fisk

Avstanden kortes ned

Strand snakker varmt om en ny teknologi kalt Bluwrap som minst fordobler holdbarheten på ferske matvarer.

– Denne teknologien muliggjør at all fisk som produseres i Nord-Norge og som skal til Europa, kan gå med tog. Bare da snakker vi om enorme volum, og tenk på Kina, sier Ola H. Strand og utdyper: – Dette betyr at det er mulig å nå målset4

NJT NR 1 2020

Den opprinnelige ”Silkeveien” var en handelsrute som gradvis kom i gang for rundt to tusen år siden, og den bidro til å utvikle sivilisasjoner i både øst og vest. Men hva er det som gjør at mange, ikke minst finnene, nå ivrer sterkt for å etablere ”Den moderne silkeveien” på skinner fra Kina i øst til Narvik havn og sjøveien vid­ere derfra i vest til det amerikanske kontinentet?

– Båtruter fra Kina til ­Europa via Suez tar

I årevis har de j­obbet for å få fart på den som kalles den nye ”Silkeveien” med jernbane mellom Asia og Europa.

Rune J. Arnøy

Ola H. Strand

Sim Päivinen

Michael Blomser

Planene om forsendelse­ av fersk fisk til Kina kan bety store volum med tog fra Narvik og via Ofotbanen og Malm­ banan. FOTO: KALLE PUNSVIK

opptil 45 til 60 dager, men denne avstanden kan kortes vesentlig ned med tog. Fra Xi’an til Kouvola bruker toget cirka 10 dager, forteller den finske konsulenten Michael Blomster, som har bistått i å utvikle avtaler på tvers av landegrensene.

Interesse i Kasakhstan

Forskjellig sporvidde i de ulike landene ­løses ved at containerne lastes over på vogner i Hapa­randa, for så å bli lastet om igjen i Kasakh­stan. Havnesjefen viser til at eksport av norsk sjømat også vekker stor interesse i et land som Kasakhstan, der statlige investeringsselskap er interessert i å etablere fabrikker som kan foredle fersk, norsk fisk.

– Bakgrunnen for dette er det kinesiske initia­tivet ”One Belt, One Road”. Godstrans­ port med tog mellom Kina og Skandinavia er ikke lenger fantasi. Når vi også har fått være med på en avtale med formål om å forlenge transporten til og fra Narvik, har vi tro på at vi sammen skal greie å få til dette, sier Rune J. Arnøy, som er bevisst på at det finske statlige togselskapet VR Cargo her har en nøkkelrolle.

VR Cargo har et mangeårig forhold til rus-

sisk jernbane og kontakter helt inn i Kina, og har i tillegg monopol på å kjøre gjennom Finland til grensen mot Sverige.

– Fra Haparanda på svensk side har vi både svenske og norske selskap som er interessert i å kjøre. Og hvis fisken kan beholdes fersk i flere uker, er vekstpotensialet enormt. Like fullt er vi avhengige av drahjelp fra transportører og speditører i ulike sammenhenger, ikke minst fordi tollbarrierer skal overholdes på forskjellig vis. Det aller beste ville vært at myndighetene på øverste nivå møttes og fikk på plass avtaler, sier Rune J. Arnøy og minner om at Norge og Russland tross alt er naboland.

Og: Duisburg i Tyskland har blitt den største kinesiske ”huben” i Europa fordi kinesiske, russiske og tyske myndigheter på toppnivå er blitt enige om at her skal det satses.

te virkelig blir noe av, sier utviklingsdirektør i samme selskap, sier Simo Päivinen.

Han har stor tro på eksport av fersk fisk med tog til Kina: – Det er den eneste måten å få levert fersk fisk til Kina på, og for Kina er dette noe helt nytt. Når den nye teknologien er vel utprøvd, kommer de til å kjøpe fisk i store mengder.

– Dette handler både om fisk og andre matvarer, også kjøtt, supplerer Michael Blomster.

Mer enn fisk

Uuden varastointiteknologian avulla tulee ­mahdolliseksi kuljettaa tuoretta lohta N ­ arvikista Kiinaan rautateitse. Ensimmäinen juna lähtee ­keväällä. Ola H. Strand näkee 20 vuotta vanhan unelman uuden ”Silkkitien” rautateitse käyvän ­toteen Aasian ja Euroopan välillä.

Administrerende direktør Martti Husu i Kouvola Innovation poengterer at det allerede er etablert en plattform med 13 land som jobber for å utvikle et ”Silkevei” helt fra Australia til Canada.

– Nå gjelder det å få alle til å forstå at det-

TORE HOLTET

Lyhyt yhteenveto suomeksi

NJT NR 1 2020

5

NORGE

Kraftig økning i togtilbudet Det blir en stor økning i togtilbudet­ på Bergensbanen og Vossebanen som følge av den nye kontrakten om ­togtrafikken som ble signert 20.desember. Like før jul ble det klart at Vy tog vant kontrakten for togtrafikken på Bergensbanen i 11 år framover. Nå varsler selskapet en kraftig økning i togtilbudet på strekningen.

– Det blir både flere fjerntog, regiontog og­ lokaltog samtidig som det blir et bedre tilVossebanen bud ombord i togeVoss ne, sier direktør Arne ­Fosen i Vy tog.

Bergen Oslo Det var hard kamp Bergensbanen om den attraktive tursitbanen som bergensbanen er, og Vy tog skal betale 2,2 milliarder kroner til den norske staten for å få trafik­kere strekningen.

Nærmeste konkurrent var SJ som ville betale 1,8 milliarder, mens Tide/Arriva bød 400 millioner.

en styrking av nattogtilbudet og tilby økt sovekapasitet. Det blir også forbedringer av serveringstilbudet og nye kurs- og konferansepakker.

For pendlerne vil Vy tog innføre blant a­ nnet bedrede refusjonsbetingelser. For togreisende med særskilte behov skal det også bli bedre tilrettelegging, og det blir enklere å kjøpe billetter for de som bruker rullestol, har førerhund eller har med barnevogn.

Mange flere tog

For å kunne forsvare utgiftene så må Vy tog øke passasjertallet på banen kraftig, det skal nås ved å kjøre flere tog, både region- og fjerntog. I fjerntrafikken på Bergensbanen blir det en økning til seks tog i hver retning daglig.

– Det betyr at vi kommer til å kjøre en tilnærmet to-timers frekvens i begge retninger på morgen og ettermiddag, sier Arne F ­ osen.

– I ­tillegg skal vi kjøre en fast timesfrekvens i region­trafikken Bergen–Voss og halvtimes­ ruter mellom Bergen og Arna. Samtidig forlenger vi en rekke avganger på Vossebanen opp til Myrdal, slik at samtlige avganger på Flåmsbana får korrespondanse til Bergen.

Samtidig med økningen i togtrafikken vil Vy tog også legge til bedre forbindelser fra viktige knutepunkter underveis på Bergensbanen.

– Når vi går i gang med dette økte rutetilbudet vil vi også gi våre passasjerer en garan6

NJT NR 1 2020

Kontrakten om togtrafikken på Bergens­ banen og Vossebanen ble signert av jern­ banedirektør Kirsti Slotsvik og direktør i Vy Tog Arne Fosen den 20.desember.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

ti for at forbindelsen videre holder. Mister du korrespondansen vil vi garantere at du kommer fram uansett. Også ombord i fjerntogene skal kundene oppleve forbedringer av tilbudet, sier Vy-­direktør Arne Fosen.

– Vi vil blant annet innføre et nytt, mer fleksibelt og oppgradert Pluss-tilbud som utstyres med mer komfortable stoler, mer funk­ sjonelle bord og et nytt sofaområde med oppgradert kaffeløsning. Videre vil vi gjennomføre

Reiselivet en nøkkel

Nå i 2020, samt det første året av selve kontraktsperioden, kjøres det samme rutetilbudet som i dag. Det betyr at det nye rutetilbudet på Bergensbanen innføres for fullt fra desember 2021. For å øke trafikken på Bergensbanen blir reiselivet en nøkkel for Vy tog.

– Bergensbanen har et stort potensial som vi skal benytte i enda større grad enn i dag, sier Arne Fosen.

– Vi tilbyr allerede en av de mest popu­lære reiselivspakkene i Norge, ”Norge i et nøtteskall”, i samarbeid med vårt deleide selskap Fjord Tours. Vi skal fremover lage nye reiselivspakker i samarbeid med lokalt og regionalt reiseliv. Reiselivspakkene vil inkludere aktivi-

Annonsera i NJT annons i Nordisk järnbane­ tidskrift (NJT) är det s­ jälv­klara ­valet för dig som vill synas och nå viktiga­beslutsfattare­inom den nordiska järnvägs­branschen. n En

Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och ­Sverige. n Nästa nummer av NJT utkommer den 23 april. Sista dag att boka annons för detta nummer är 25 mars.

NJT ane Tidskrift

Nordisk Järnb NR 2 • APRIL

teter på fjellet og ved fjorden, både vinterstid og på sommeren..

Nå skal Vy gå i gang men større jobb for å inngå samarbeid med rekke ulike aktører langs banen.

Togvedlikehold

Vy tog har valgt Euromaint som leverandør av vedlikehold av togene, mens NSB Trafikkservice er valgt som leverandør av renholdstjenester.

– Det skal bygges nytt verksted i Bergen og vi regner med å legge det aller meste av vedlikeholdet dit, sier Arne Fosen.

Trafikken med fjerntogene er stor på Bergensbanen og samarbeid med ulike aktører langs banen skal øke en en enda mer.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

2019

• ÅRGÅNG 145

”Den stora frågan är att få upp kapaciteten i järnvägsnätet.

än Den är viktigare enstaka minuter.”

Anna Höjer, för vd och Nordenchef n transportatio Bombardier

NJT ane Tidskrift

• ÅRGÅNG 145

Gunnar Alexandersson , transportforsk are på Handelshögsk olan i Stockholm

start Klart för bygg unneln av Fehmarnt ling om upphand SJ tvingas göra till Vy byter namn

ktur SVERIGE: tning på infrastru NORGE: NSB DANMARK: Miljardsa klimatutsläpp i trä ska minska FINLAND: Perrong

NJT ane Tidskrift

Nordisk Järnb NR 4 • OKTOBER

2019 • ÅRGÅNG

”Det verkar som om Norge har studerat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat i andra länder.”

Nordisk Järnb

NR 3 • JUNI 2019

Järnvägen ” kopplar ihop

oss på ett sätt så att vårt samhälle kan fungera.

”

Magnus Ringqvist, Elmia projektledare,

138

n Hela bransche öping samlas i Jönk

Järnväge tungviktare n forsatt i försvaret

DANMARK: Ny bana Köpenha mn–Ringstedt FINLAND: Centrals SVERIGE: SJ AB tationen jubilerar tar över Öresund NORGE: Vätgasdr strafiken ift alternati v för nollutslä pp

NJT Nordisk Järnb

NR 5 • DECEMBER

2019 • ÅRGÅNG

138

ane Tidskrift

”

Vår hovedmålsetting er å være et instrument for å få en best mulig jernbane.

”

Jon-Erik Lunøe, ny administrerend direktør i Bane e Nor Eiendom

NJT

Officiell nordisk mässtidning 2019

i trä perrongtak Futuristiskt e niken FINLAND: krävs på miljonvit fungerar ATC-tek Trafikverket DANMARK: Så sch SVERIGE: g på frammar NORGE: Batteritå

Böle ny knu tpunkt i Helsingfors DANMARK: DSB bygger nya verkstäder NORGE: Milliarde FINLAND: Öppen r til Gjøvikba data utveckla nen SVERIGE: r tjänster Malmbanan först ut med nya ERTMS

NJÅL SVINGHEIM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Suuri lisäys liikennetarjontaan Bergenin radalla ja Vosse-radalla on tulos uudesta junaliikennesopi­ muksesta, joka allekirjoitettiin 20. joulukuuta. Tämä selvisi, kun Vy Tog AS voitti junaliikennesopimuksen Bergenin radalla seuraaville 11 vuodelle. Nyt yhtiö ilmoittaa voimakkaasta liikennetarjonnan lisäykse­ stä.

Bokning och priser: Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se

NJT NR 1 2020

7

DANMARK

Nu kommer batteritog for Transportministeriet har i samar­ bejde med DSB og Movia gennemført en teknisk og økonomisk analyse af mulighederne for batteritogsdrift på strækningerne København–Holbæk– Kalundborg (Nordvestbanen) og på strækningen Holbæk–Nykøbing Sjælland (Odsherredsbanen).

Analysen viser som et overordnet resultat, at der er både klima- og miljømæssige, men også samfundsøkonomiske fordele ved at anvende batteritog i stedet for dieseltog på det ikke elektrificerede jernbanenet.

Batteritog er som udgangspunkt bygget på kendt, konventionel elektriske platforme, og kan derfor både ­anvendes på de elektrifice­rede strækninger og de ikke elektrificerede strækninger.

I analysen ses der på hvordan man kan undlade at elektrificere delstrækningen på Nordvestbanen fra Holbæk til Kalundborg, spare en investering på cirka 500 mio. kroner, og så samtidig bibeholde den direkte forbindelse fra Kalundborg til København.

Kort over jernbaner i Nordvestsjælland.

Kalund­­borg i Holbæk. Derved udnyttes den samlede pladskapacitet på en optimal måde, hvor behov for pladser på de enkelte delstræk­Ladestation i Kalundborg ninger opfyldes uden at behøve mere kapaciVed at anvende denne teknologi, kan batteri­ tet på infrastrukturen. toget køre som traditionelt el-tog på strækEt sådant nyt fælles togsystem kan realiseningen København–Holbæk, som planlægges res i 2025, hvor Lokaltog, som blandt andet elektrificeret frem mod 2022, og så køre vi- betjener lokalbanen Holbæk–Nykøbing Sjældere på batteri Holbæk–Kalundborg. Denne­ land, påregner at have anskaffet nyt materiel. delstrækning er på 44 kilometer, og der vil derfor højest sandsynligt være behov for en Ny teknologi skal testes ­ladestation i Kalundborg, hvor batteri­toget Inden man foretager et væsentligt skift af kan oplades på 7–10 minutter, inden turen går teknologi fra dieseltog til eventuelt batteritog, tilbage mod Holbæk og København. er det vigtigt at få afprøvet togene under Analysen peger dog på, at det må forven- danske forhold. tes, at effektiviteten og dermed rækkeviden for Afprøvningen skal ske på to lokal­ baner, batterier bliver større fremadrettet, hvilket vil nemlig strækningen Hillerød–Helsingør på forbedre driftsøkonomien yderligere.

Sjælland og på strækningen Vemb–Lemvig– Ved også at anvende batteritog på lokal­ Thyborøn i Vestjylland.

Det bliver trafikselskaberne Movia og Midtbanen Holbæk–Nykøbing Sjælland, der er på 49 kilometer – og hvor der også vil være­ behov for etablering af en ladestation i Nykøbing Sjælland – skabes der mulighed for at etablere en direkte togforbindelse fra Ny­ købing Sjælland til København uden skift i Holbæk.

Den direkte forbindelse kan skabes ved at­ der sker sammenkobling med toget fra

Stadler Flirt Akku i Midt­jyske jern­baners farver.

ILLUSTRATION: STADLER

8

NJT NR 1 2020

ILLUSTRATION: TRANSPORT- OG BOLIGMINISTERIET

trafik, der sammen med de to lokalbane­ selskaber, Lokaltog og Midtjyske jernbaner, som skal planlægge og gennemføre afprøvningen i perioden august 2020–juli 2021.

Interesserede producenter

Testforløbet starter her i februar 2020 ved at der gennem EU-Tidende annonceres om at interesserede producenter af batteritog kan ­ melde sig og gennem en markedsdialog søge at indgå en aftale om den praktiske gennemførelse af testen.

Afhængig af antallet af interesserede producenter, er det planen at gennemføre kørsel på de to strækninger i minimum to måneder ad gangen. Batteritoget vil blive indsat i en nor-

­

NORGE

afprøvning mal omløbsplan i stedet for dieseltog, og dermed i ordinær passagertrafik.

Under testen vil batteritogets præstationer, blandt andet rækkevidden for kørsel på batteri uden køreledninger, søges verificeret i forhold til togproducentens angivne specifika­tioner.

Endvidere vil der blive foretaget interview af passagerer med henblik på at få afdækket d ­ eres oplevelser ved kørsel med et batteritog i stedet for et dieseltog.

Testforløbet afsluttes i efteråret 2021 med en evalueringsrapport, som skal offentliggøres for at sprede den opnåede viden til hele jernbanesektoren.

Hvis batteritog indføres i Danmark, åbner det op for etablering af flere direkte togforbindelser uden at man skal bekymre sig om der er køreledninger eller ej – og så vil det være godt for både klima og miljø.

TOMMY FROST

@ https://trm.dk/publikationer/2019/analyseaf-batteritogsdrift-i-nordvestsjaelland/

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Liikenneministeriö on yhteistyössä DSB:n ja Movi­ an kanssa laatinut teknisen ja taloudellisen analyy­ sin mahdollisuuksista akkuvetoisista junista reiteillä Kööpenhamina– Holbäck–Kalundborg ja Holbäck– Nyköping. Analyysi näyttää yleis- tuloksena, että akkuvedosta on sekä ilmaston että ympäristön kannalta etuja verrattuna dieselvetoon sähköistä­ mättömillä rataosuuksilla.

Gjør det attraktivt å reise kollektivt

T

oget er det mest miljøvennlige og plasseffektive transportmiddelet – men kan ikke løse transport­ utfordringene alene. Bransjen må tenke nytt for at flere skal ønske å kvitte seg med bilen og heller reise kollektivt.

Elektrifisering, digitalisering og selvkjørende kjøretøy er i ferd med å endre måten vi reiser på. Likevel er transport fortsatt blant sektorene som slipper ut mest klimagasser, og privatbilismen vokser.

Fremtidens transportløsninger må ha ambisjon om null klimautslipp, og flere må dele de samme ressursene. Selv om fremtidens biler blir mer miljøvennlige, er kollektivtransport, og spesielt tog, fortsatt den mest plasseffektive og bærekraftige måten å frakte mennesker på.

V

ys viktigste bidrag til FNs bærekraftsmål er å gjøre det enklere å reise kollektivt. Vi vil tilby reiser fra dør til dør, ikke bare til og fra stasjonen eller holdeKRÖNIKA plassen, ved hjelp av ulike typer transportmidler. Da blir Kine C. A. Barth det enklere å kvitte seg med Strategisjef i Vygruppen egen bil.

Vi ser stadig flere eksempler på at siloer brytes ned i transportsektoren, og at det å forflytte seg er et viktigere produkt for kundene enn hvilket transportmiddel du bruker. I flere land kan kunder kjøpe et ­reiseabonnement som inkluderer en rekke ulike transportmidler for ulike behov.

Vi i Vy tror d ­ ette er veien å gå for å skape et mer bærekraftig samfunn med færre privatbiler.

Om ikke lenge vil Vys app inneholde både buss, tog, delebiler og taxi, og selvkjørende busser og fleksible buss­ruter har et stort potensial som vi tester ut nå. Samtidig er vi avhengige av at kjerneproduktene våre, som er tog og buss, fungerer på best ­mulig måte.

V

i er så heldige at jo flere som reiser med oss, jo mer bidrar vi positivt til miljøet. I 2018 sparte Vy Norge for 761 228 tonn klimagassutslipp, som tilsvarer det årlige utslippet fra 408 000 biler.

En velfungerende jernbane spiller en viktig rolle i frem­ tidens transportsystem. Men toget kan ikke løse utford­ ringene alene.

NJT NR 1 2020

9

KORS & TVÄRS

SVERIGE

Vy tåg vann två upphandlingar n Vy

tåg, tidigare Svenska tågkompaniet har vunnit två trafik­upphandlingar, dels den regionala tågtrafiken i Värmland, dels nattågstrafiken Stockholm och Luleå/Narvik. Vy tåg behåller därmed trafik­ uppdraget i Värmland som ­företaget haft i tio år.

Det nya avtalet omfattar nio år, från december 2020 till ­december 2029. Avtalet gäller för regional tågtrafik på Fryksdalsbanan (Torsby–Karlstad) och Värmlandsbanan (Char­ lottenberg–Kristinehamn).

Nattågstrafiken mellan Stockholm och Luleå/Narvik var Tågkompaniets första avtal som vanns 1999. Från 13 december 2020 blir Vy åter ­operatör för nattågstrafiken till och från övre Norrland.

Avtalet sträcker sig över fyra år med möjlighet till två års förlängning, och det är Trafik­ verket som är beställare. Det rör sig om mer än 500 000 resor per år; två nattåg Stockholm– Narvik/Luleå samt dagtrafiken mellan Luleå och Narvik. Övrig anbudsgivare var SJ AB som lade anbud både på Värmlandstrafiken och på nat�tågstrafiken.

Infranord får nytt uppdrag n Infranord

har tilldelats uppdraget basunderhåll Stockholm Syd, järnvägs­sträckan mellan Älvsjö, Gnesta och ­Nynäshamn. Uppdragsgivare är Trafik­verket och kontraktet ­löper på fem år med ytterligare två optionsår. Anbuds­summan uppgår till 443 miljoner kronor.

– Jag är stolt över att Infra­ nord som marknadsledande järnvägsentreprenör i Sverige stärker positionen i Stockholm, en av Sveriges starkast växande marknader, säger Henrik Löfgren, vd för Infranord.

Startdatum för kontraktet är den 1 oktober 2021. ­Inför starten avser Infranord att ­rekrytera ytterligare med­ arbetare.

10

NJT NR 1 2020

Allt mer containergods från hela Sverige transporteras på järnväg till Göteborgs hamn.

FOTO: GÖTEBORGS HAMN

Mer järnvägsgods till Göteborgs hamn Containervolymerna ökar i Göteborgs hamn för ­andra året i rad.

En tydlig trend är att container­ gods från hela Sverige koncentreras till Göteborgs hamn i växande grad, och det sker via järnvägen.

Totalt transporterades 456 000 TEU genom hamnen på järnväg, den största volymen i hamnens 400-åriga historia. Det visar Göteborgs hamns nyligen

sammanställda godsvolymer för helåret 2019.

– Växande järnvägsvolymer är positivt på många olika plan.

Det understryker att Göteborg är hela Sveriges godsnav från norr till söder på ett tydligt sätt, och det är ett kvitto på att våra investeringar i hamnens järnvägsinfrastruktur och omlastningsmöjligheter är helt rätt väg att gå, säger Elvir Dzanic, vd på Göteborgs hamn.

Järnvägsburet container-

gods ökar även sett till andel. Över hälften av container­godset på fartyg tar tåget in eller ut ur hamnen på landsidan. Det är ­nivåer som ingen annan internationell storhamn når upp till.

– Vi är stolta över järnvägs­ utvecklingen som också är miljö­ riktig, säger Elvir Dzanic.

Gods på järnväg rimmar väl med hamnens nya miljömål att minska hela hamnens koldioxid­ utsläpp med 70 procent i hela Göteborgsområdet till 2030.

Bombardier uppgraderar Reginatåg n Bombardier Transportation har tecknat avtal med Transitio om tungt underhåll och renovering av 59 Reginatågsätt. Kontraktet uppskattas till cirka 280 miljoner kronor under en femårsperiod. Leveranserna av de nyrenoverade tågen planeras starta i mitten av 2020 och fortsätta till mitten av 2024.

–Vi är stolta över att för­djupa vår långsiktiga relation med Transitio och är starkt engagerade för att hjälpa kunderna, ­säger Marina Sundman, affärs-

chef Norden inom Bombardier Transportation.

Förutom det tunga tungt ­underhållet genomförs ­tekniska och komfortmässiga upp­ graderingar, såsom byte av inre ­mattor, yttre färg, renovering av säten, interiörbelysning, samt i­nstallation av extra ström­ avtagare med styrutrustning och nya strålkastare.

Totalt uppgraderas 59 Regina­ tågsätt, varav 54 tågsätt med två vagnar och fem tågsätt med tre vagnar.

Bombardier har tecknat avtal med Transitio om uppgradering av 59 Reginatågsätt.

FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Nya Mälartåg i trafik Det nya Mälartåget ­sattes i t­ rafik i mitten av ­december 2019.

De första sträckorna som ­trafikeras av de nya tågen är ­Örebro–Eskilstuna–Stockholm i Mälardalen och Uppsala–Gävle som trafikeras av Upptåget.

De nya tågen tillsammans med fler avgångar är ett viktigt steg i den fortsatta satsningen på framtidens regionaltågstrafik i Mälardalen som nu upp­handlas av Mälardalstrafik ­Mälab.

– Det är glädjande att ­kunna hälsa välkommen ombord på Mälartåg. Tågen är speciellt framtagna för att passa regionalt pendlande och är tillsammans med införandet av nya och ­tätare turer en viktig del i arbe-

tet för att förenkla människors livspussel i Mälardals­regionen, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande i Mälardals­trafik Mälab samt trafikregionråd i Region Stockholm.

Totalt ska 33 Mälartåg ­successivt sättas i trafik fram till ­våren 2021. De nya tåg­sätten har 333 sittplatser och 24 fällstolar. De fasta sitt­platserna har arbetsbord med tillgång till wifi, läslampor och eluttag. Det finns även gott om plats för ­större ­bagage, barnvagnar och ­cyklar ombord. Alla entrédörrar har insteg i nivå med plattform och tågen uppfyller de senaste ­kraven på tillgänglighet.

De nya dubbeldäckartågen är tillverkade av schweiziska Stadler Rail.

Byggstart för Varbergstunnel n Den

19 december 2019 startade bygget av Västkustbanans dubbel­spår genom Varberg och en tunnel under staden. Syftet med ­projektet är att skapa bättre pendlingsmöjligheter, öka säkerheten när ­plankorsningar försvinner, skapa en bättre miljö och levande stadskärna när spåren läggs i en tunnel.

Dubbelspår genom Varberg och en tunnel under staden ska skapa ILLUSTRATION: ABAKO en bättre miljö och levande stadskärna.

MTR Tunnelbanan får ny vd

Det nya Mälartåget sattes i trafik i samband med tidtabellsskiftet FOTO: MÄLARDALSTRAFIK 15 december 2019.

n Caroline Åstrand blir ny vd för MTR Tunnel­ banan. Hon har i dag rollen som ­senior vice ­president för SJ AB:s produktdivision, där hon haft ett övergripande lönsamhetsansvar för ­bolagets upphandlade affärer och trafiklinjer samt ingått i SJ:s koncernledning. Hon ersätter Johan Oscarsson som har utsetts till ny vd för S­ trukton Rail.

Caroline Åstrand tillträder rollen den 1 ­augusti och ersätts av B ­ jarni Skipper som har utsetts till Caroline Åstrand tillförordnad ­direktör för SJ AB:s produkt­division och kommer att ingå i SJ AB:s koncernledning.

Bjarni Skipper har varit i SJ AB sedan 2001, har ­tidigare arbetat som produktchef och har i dag ansvar för fordonsprogram och trafik­ planering i sin roll som chef för trafikprogram och planering inom SJ AB:s produktdivision.

Fritzon lämnar flera uppdrag n Som NJT tidigare meddelat, lämnar SJ AB:s vd Crister Fritzson sin post under våren. I och med att han lämnar SJ AB, avgår han även som ord­förande för CER – Community of European Railways and Infrastructure Companies.

Crister Fritzson har varit ordförande för CER sedan maj 2017. Ordförandeskapet har baserats på hans roll som ordförande för Bransch­ föreningen tågoperatörerna (BTO), som är ­medlem i CER. I och med att Crister Fritzon nu Crister Fritzon lämnar ordförandeskapet för CER lämnar han också rollen som vice ordförande för den europeiska delen av UIC, den ­internationella järnvägsunionen.

Tillförordnad ordförande i CER blir Andreas Matthä, vd för ­österrikiska ÖBB.

Berlintåget på väg mellan Malmö och Trelleborg.

FOTO: SNÄLLTÅGET

Fler nattåg mellan Malmö och Berlin n Under 2020 utökar Snälltåget antalet avgångar med nattåget ­ almö–Berlin med 150 procent. Det innebär att nattåget kommer M att avgå varje kväll under sommaren 22 juni–30 augusti, i stället för tre gånger i veckan som tidigare år. Dessutom utökas antalet avgångar under vår och höst. För att möta den ökade efterfrågan har Snälltåget köpt ytterligare tio liggvagnar. Vagnarna kommer att sättas i trafik efter att de genomgått en teknisk uppgradering under våren.

NJT NR 1 2020

11

KORS & TVÄRS

NORGE

Cargonets ARE-tog på Ofot­ FOTO: NJÅL SVINGHEIM banen.

Cargonet vil satse på Narvik–Malmø Cargonet vil nå ­starte en d ­ irekte godstog­ rute mellom Narvik og Malmø. Ved å ­kjøre ­direkte til Malmø kan transporttiden for fisk sørover ­reduseres med opptil ti timer.

Cargonet planlegger nå for å komme i gang et daglig tog med fisk fra Troms og Finnmark som skal kjøre direkte til Malmø.

Toget vil bruke cirka 27 ­timer på turen sørover. Fra Malmø vil fisken sendes ­videre med bil, ferje eller tog til ­kontinentet. I dag kjøres all fisk sørover til Alnabru i Oslo for omlasting til bil­transport der.

Sparer ti timer

– Vi kan spare opp mot ti timers transporttid ved å ­kjøre direkte til malmø og jobber nå med sikre tilstrekkelige ­volumer for togene også nordover igjen fra Malmø, opplyser ­direktør Erik Røhne i Cargonet til Moderne Transport.

Togene vil bli lastet opp med fersk fisk i Narvik og ­Kiruna og i løpet av våren skal det kjøres noen prøve­ transporter. Fra høsten av er det så meningen å komme i gang med daglige avganger.

Cargonet tjener nå ­penger på virksomheten sin igjen, og oppnådde i 2019 en punktlighet i sine transporter på 96 prosent, – som er den beste noensinne.

12

NJT NR 1 2020

Østfoldbanen bør fortsatt gå gjennom både Fredrikstad og Sarpsborg, viser nye vurderinger.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Østfoldbanen bør gå gjennom byene Østfoldbanen bør også i framtida gå gjennom både Fredrikstad og Sarpsborg.

Andre alternativer vil ­heller ikke være b ­ illigere enn å gå gjennom byene, viser nye vurderinger.

Det har vært en omfattende ­debatt om Østfoldbanen trasé for nytt dobbeltspor i søndre del av Østfold. Jernbanedirektoratet har på oppdrag fra Samferdsels­ departementet vurdert om det kan være alternative tiltak som kan gjennomføres på Østfoldbanen for å få til en mer effektiv togframføring og økt frekvens til Fredrikstad og Sarpsborg.

Kostnadsøkning

Bakgrunnen for disse vurderingene er den store kostnads­ økningen som Bane Nor har avdekket for utbyggingen av Østfoldbanen på strekningen fra Haug Råde gjennom Fredrikstad og Sarpsborg.

For at jernbanen skal f­ ylle

sin funksjon må den fortsatt gå gjennom byene, viser vurder­ ingene. Det er heller ikke funnet enklere tiltak langs eksisterende bane som vil kunne gi en økning i frekvensen som er lagt til grunn for utbyggingen av intercity­ strekningene.

Dobbeltspor

Vurderingene viser at andre ­alternativer ikke blir rimeligere enn å bygge banen i det ­alternativet som så langt er lagt til grunn. Ved en alternativ traséføring vil også store investeringer i fornyelse av den gamle banen komme i tillegg da denne i et slikt alternativ må beholdes også av hensyn til godstrafikken.

En trinnvis utbyggings­ strategi for Østfoldbanen der første trinn er å få fram dobbelt­ sporutbyggingen til Seut rett før Fredrikstad, vil sammen med en mindre ombygging av Fredrikstad stasjon kunne gi to tog i timen til Fredrikstad i grunnrute.

Østfoldbanen

Oslo Fredrikstad

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Bonus for god start på Sørlandsbanen Go-Ahead Norge vil få ­utbetalt 30 millioner ­kroner i oppstartbonus etter trafikkstarten på ­Sø­rlandsbanen, Jærbanen og Arendalsbanen.

Det er klart etter at Jernbane­ direktoratet har gjennomgått alle rapporter fra trafikk­ avviklingen ved oppstarten.

Hele bonusen kunne falt bort hvis Go-Ahead ikke hadde kjørt alle sine tog i henhold til ruteplan det første driftsdøgnet.

Tidvis slitsomt

Bonusen kunne også blitt ­redusert hvis en rekke andre krav gjennom oppstartsfasen ikke hadde blitt oppfylt.

Blant disse kravene var at alle nødvendige tillatelser og rutiner

skulle være på plass, og at samarbeid med de ansatte og deres organisasjoner var etablert.

– Det har tidvis vært slitsomt å brøyte vei. Mange har jobbet utrolig hardt for å sikre at Go-Ahead kunne levere super­service, 100 prosent regularitet og nær Cathrine Elgin 100 prosent punktlighet til våre reisende fra dag én, sier administrerende ­direktør ­Cathrine Elgin i ­Go-Ahead Norge – Jeg er utrolig stolt av og imponert over våre med­arbeidere.

Nå gleder jeg meg til fortsettelsen. Vi skal vise oss tilliten verdig, sier hun.

Det blir flere godstog på Nordlandsbanen. Her på Helgelands­ FOTO: NJÅL SVINGHEIM terminalen i Mo.

Nytt godstog på Nordlandsbanen n Cargonet setter fra i vår opp et nytt godstogpar på Nordlandsbanen. Toget skal frakte matvarer nordover og oppdrettsfisk sør­over. Det er første gang på ­flere år at Cargonet setter opp ­flere tog.

Det nye togparet på Nordlandsbanen betyr en overf­lytting av gods fra veg til bane på 13 000 vogntog årlig og er første nye godstogpar etter flere år med nedgang for Cargonet.

Bakgrunnen for at det nye ­toget kommer på skinnene er et samarbeid mellom matvare­ grossisten Asko, speditøren Meyer­ship og oppdrettsselskapet Nova Sea.

Det nye godstoget på Nordlandsbanen skal ha daglige avganger og vil få stopp for av- og pålasting i Mosjøen, Mo i Rana, Fauske og Bodø og vil bety en kapasitetsøkning på bane på 50 prosent på disse stedene.

– Det er veldig positivt og gjør at vi greier å opprett­holde stoppemønsteret som har vært ganske tynt eksempelvis til Mosjøen, sier direktør Erik ­Røhne i Cargonet i en pressemelding.

Han mener dette står som et viktig bevis på at vareeiere nå går foran og har ambisjoner for bære­kraftig frakt.

– Vårt fokus fremover vil være vekst, sier Erik Røhne.

Go-Ahead har hatt en god start på sin drift av Sørlandsbanen, Jær­ banen og Arendalsbanen. Her bytter passasjerer tog til Arendalsbanen FOTO: NJÅL SVINGHEIM på Nelaug.

För svensk tillväxt Norrbotniabanan skapar möjligheter för människor och företag runt hela Europa.

Banan är en förutsättning för svensk tillväxt och ett fossilfritt Sverige 2045.

Läs mer på norrbotniabanan.se

NJT NR 1 2020

13

KORS & TVÄRS

DANMARK

Projekter har fået serviceeftersyn Transportminister ­Benny Engelbrecht ­iværksatte i efteråret et såkaldt service­eftersyn af de mange igangværende og planlagte projekter på den danske jernbane frem mod 2030.

Mange steder i Danmark er de daglige passagerer i togtrafikken berørt af lange s­ porspærringer og erstatningskørsel med bus med betragtelige rejsetids­ forlængelser – det er hårdt for DSB at kunne levere attraktiv kollektiv trafik i sådanne situationer. Når der så oveni opstår forsinkelser i arbejdernes afslutning, så er passagerernes tål­ modighed virkelig sat på prøve.

Politisk kritik

Banedanmark har problemer med at kunne få nok ressourcer til at validere projekterne, så de kan opnå myndighedsgodkendelse og dermed ibrugtagningstilladelse. Dermed opstår der en uheldig ”dominoeffekt”, som dels forsinker de planlagte fornyelser, dels gør dem dyrere med politisk kritik til følge.

Mange meninger er der om Banedanmarks kompetencer og om hele organiseringen af den danske jernbanetrafik og en tydelig mangel på en national transportplan, som vi kender det fra blandt andet Norge og Sverige.

Selve rapporten om service­ eftersynet var ikke færdig ved ­redaktionens slutning, men forlydender i den danske pres�se ­tyder på, at Banedanmark vil bede politikerne om flere penge til at kunne vedligeholde det danske, statslige jernbanenet de ­næste ti år.

Skal vi have en bro over Kattegat? Her er Øresundsbroen.

Fast forbindelse over Kattegat undersøges Den danske regering ser store perspektiver i en fast Kattegatforbindelse, som vil kunne binde Østog Vestdanmark tættere sammen.

En fotbindelse vil forkorte rejsetiden mellem landets to største byer med op til halvanden time for både bilister og togrejsende.

Regeringen har derfor videre­ ført forundersøgelsen af projektet på finansloven, ligesom regeringen nu har offentliggjort delkommissorierne for ­undersøgelserne.

Klima- og miljøaspekter

Serviceeftersynet på jernbane­ projekter i Danmark.

FOTO: BANEDANMARK

14

NJT NR 1 2020

FOTO: RENE STRANDBYGAARD

Regeringen er optaget af, at vi med forundersøgelsen får belyst de klima- og miljømæssige aspekter ved at anlægge en fast Kattegatforbindelse.

– Det er afgørende, at vi under­søger en kombineret vejog jernbaneforbindelse og ikke bare en ren vejforbindelse, som den forhenværende minister

oprindeligt ønskede, ­siger transportminister Benny Engelbrecht og fortsætter: – Det er nemlig helt Benny naturligt, Engelbrecht at vi også ser på forbindelsen med klima- og miljø­briller fordi al infrastruktur har en betydning for, om vi planlægger efter et grønnere Danmark i fremtiden.

Tænk sig, hvis en ny Kattegat­ forbindelse grundet de markant kortere rejsetider mellem Jylland og Sjælland for eksempel kan nedbringe antallet af indenrigs­ flyvninger.

Inviterer forligskredsen

Første analyse af projektet blev igangsat af forligskredsen bag Aftale om en grøn transport­ politik, hvorfor transport­

minister Benny Engelbrecht vil i­nvitere forligskredsen til en drøftelse af projektet.

Den daværende ­regering tilbød de øvrige partier i den grønne forligskreds at til­slutte sig aftalet om at igangsætte forundersøgelsen.

Ren vejforbindelse

Den daværende transport-, ­bygnings- og boligminister ­stillede dog som betingelse for at indgå i aftalen, at partierne ­skulle forpligte sig til at igangsætte en VVM-­undersøgelse af en ren vejforbindelse, såfremt der ved forundersøgelsens afslutning ikke kunne anvises ­finansiering til en kombineret vej- og jernbane­forbindelse.

Den betingelse kunne Social­ demokratiet ikke acceptere og valgte derfor ikke at tilslutte sig aftalen.

KILDE: TRANSPORT

OG BOLIGMINISTERIET

@ www.trm.dk

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Nordhavn kobles på metronettet i marts Lørdag den 28. marts ­åbner den nye metro­linje M4. Linjen kobler Nordhavn til metronettet og sikrer d ­ obbelt så mange ­afgange mellem Østerport og ­København H.

Et halvt år efter åbningen af M3 Cityringen slår linje M4 nu ­dørene op for passagerer i marts.

Med åbningen af M4 kan passagererne mellem København H og Østerport se frem til dobbelt så mange afgange – og de mange, som enten bor eller arbejder i Nordhavn, vil blive koblet på metronettet.

Flere besøgende

Samtidig kan hele ­kvarteret Nordhavn se frem til flere ­besøgende til blandt andet de mange fine rekreative muligheder i området. I perioden 12.– 26. januar er M4 blevet koblet

sammen med M3 Cityringen, da linjerne deler styresystem og tog samt spor og stationer på strækningen Østerport til København H. I denne periode har M3 City­ ringen ­været lukket, så til­ koblingen af M4 kunne foregå godt og sikkert.

Frem mod åbningen af ­linje M4 vil der i den kommende tid skulle testkøres på hele strækningen, mens stationerne Nordhavn og Orientkaj gennemgår den sidste finish.

To ekstra stationer

Med åbningen af M4 Nordhavn kommer det samlede ­antal metrostationer i København og Frederiksberg op på 39 metro­stationer. Arbejdet med at ­etablere en metrostrækning til Nordhavn og Orientkaj blev vedtaget i 2014 – godt tre år efter Cityringen.

Den nye metrolinje M4 kobler Nordhavn til metronettet.

KORT: METROSELSKABET

– M4 til Nordhavn har på mange måder stået lidt i skyggen af anlægsarbejdet på Cityringen. Det er sådan set positivt, for anlægsarbejdet på ­stationerne Nordhavn og Orientkaj er forløbet helt efter planen. Entreprenøren har haft godt styr på såvel sikkerhed som tids­planer.

Det er tilfredsstillende, og vi ­glæder os nu til at få åbnet en ekstra metrolinje, som vil ­glæde passagerer fra København H til Orientkaj, siger Jørn Neergaard Larsen, bestyrelsesformand i Metroselskabet.

KILDE: METROSELSKABET

Let’s talk smart • Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.

RAIL

www.cactusrail.se

NJT NR 1 2020

15

KORS & TVÄRS

FINLAND

Rekordår för tågresandet Under 2019 ­gjordes ­rekordmånga tåg­ resor inrikes inom fjärr­ trafiken, 14,2 miljoner resor, vilket är 9 procent fler än föregående år.

Största orsaken till ­ökningen är tågbiljetternas ­sänkta pris.

Därtill kommer förbättrat utbud i tåg­turer, satsning i tjänster på tåget samt förnyelserna i de ­digitala kanalerna som har ökat det miljövänliga tågets popularitet.

Liksom under de före­ gående åren ökade inrikes­ resandet inom fjärr­trafiken jämnt under hela året.

Mest ökade resandet på ­rutterna Helsingfors–Uleåborg, Helsingfors–­Rovaniemi samt ­mellan Helsingfors och ­Jyväs­kylä.

– Vi är verkligen glada över den kraftigt ökade tillväxten av tågets popularitet under de senaste åren. Den allt ­billigare prissättningen har b­ idragit till att antalet resor har ökat.

Från 2015 har gjorda ­inrikes fjärrtågresor ökat med 26 ­procent. Förra året restes det med ­inrikes fjärrtåg mer än ­någonsin förr, säger ­direktören för VR:s persontrafik, Topi ­Simola.

Lägre priser

VR har sänkt priserna betydligt de senaste åren. Inom fjärrtrafiken har studerande, barn, beväringar och personer i civiltjänst­göring från och med 30 december 2019 fått rabatterade priser. För­utom inrikes har också resandet mellan Ryssland och Finland ökat kraftigt. ­Förra året gjordes det totalt 560 000 ­resor med Allegrotåget ­mellan Helsingfors och St. Petersburg, en ökning med 15 procent. Även resorna med Tolstoi­ tåget mellan Helsingfors och ­Moskva, som trafikeras av ­Ryska järnvägen, ökade. Det gjordes totalt över 600 000 ­resor med tåg ­mellan Ryssland och Finland gjordes totalt, en ökning med 16 procent jämfört med 2018.

KÄLLA: VR GROUP

16

NJT NR 1 2020

Två anbudsgivare konkurrerar om Helsingforsregionens trafik som i dag körs av VR. FOTO: SOILE LAAKSONEN

Två operatörer vill köra i Helsingfors Helsingforsregionens ­trafik (HSL/HRT) fick två anbud vid sin upphandling av tågtjänster. V ­ innaren kommer att tillkännages i maj.

Anbudet avser HRT:s tågtjänst, som nu täcker ringbanan, strandlinjen från Helsingfors till Sjundeå och huvud­linjen från Helsingfors till Kervo. Äger tågflottan

För närvarande har t­rafiken köpts direkt från VR G ­ roup.

Tågtrafiken kommer fortsättningsvis att köras med tåg från företaget Pääkaupunkiseudun Junakalusto, som ägs

av ­städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.

Tar över nästa sommar

En utvärderings­process pågår nu med särskilt ­fokus på kvaliteten på anbuden och dess ekonomiska hållbarhet. HRT kommer inte att tillkännage framstegen i anbudsutvärderingsprocessen förrän HSL-styrelsen har godkänt anbudsbeslutet. Styrelsen för HRT avser att behandla ärendet vid sitt möte den 5 maj.

Den vinnande operatören kommer att börja driva HSL-tåg den 27 juni 2021. Syftet med anbudsprocessen är att ­förbättra kvaliteten på järnvägs­tjänsterna och samtidigt ge HSL mer

­kontroll över typen av pendeltåg som trafikerar Helsingfors­ regionen som en del av hela det regionala transportsystemet.

Flera kommuner

Samkommunen Helsingfors­ regionens trafik (HRT) har ­ansvarat för planeringen och ­organiseringen av kollektiv­ trafiken i medlems­kommunerna samt för utarbetandet av en trafik­systemplan för Helsing­ forsregionen från 2010.

Medlems­kommuner är Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Vanda.

KÄLLA: HSL

Ny teknik ska minska störningarna i tågtrafiken Växlarna har en nyckelroll för att tågtrafiken ska fungera smidigt och utgör en betydande del av bannätets underhållskostnader. I fjol orsakade fel i växlar mer än 5 000 störningar i trafiken i Finland.

För att effektivisera övervakningen av växlarnas skick har VR Fleetcare, bolaget för undern

håll av spårmateriel, och Trafik­ ledsverket, som ansvarar för utveckling och underhåll av Finlands järnvägar, inlett ett pilotprojekt där data samlas in och analyseras för att få realtids­ information om en växels skick.

Under testskedet har VR Fleetcare installerat sju mät­ stationer på växlars ställverk

vid de viktigaste trafik­platserna på olika håll av bannätet. De ­mäter funktionen av cirka 80 ­växlar. Mätningsdata ger en möjlighet att upptäcka växelns ­begynnande fel som syns i växeldrivens avvikande funktion och i bästa fall kan trafikstörningar orsakade av felet förhindras.

KÄLLA: VR GROUP

I utbildningen ingår studiebesök i både EU-parlamentet och Antwerpens hamn.

FOTO: COLIN CHARMAN

Inbjudan till 58:e ETCR Seminar 29 juni–10 juli vid College of Europe i Brygge n European Training Centre for Railways (ETCR) inbjuder

till den 58:e årgången av ETCR Seminar, eller den så kallade Bryggekursen, som anordnas i samarbete med College of Europe och European Union Agency for Railway. n Detta årliga tvåveckorsseminarium, som behandlar EU:s

transportpolitik och den senaste utvecklingen av järnvägen i Europa, är en unik möjlighet att arbeta i en internationell miljö och bygga upp ett internationellt nätverk med kollegor från många av Europas länder. n Sök nu! Årets kurs arrangeras den 29 juni–10 juli vid

College of Europe i Brygge. Ansökan ska göras senast den 17 juni på ETCR:s webbplats: etcr.eu. Där finns även kursprogram och ytterligare information.

”Det var två fantastiska veckor då jag lärde mig massor om den europeiska järnvägssektorn och fick ett imponerande nätverk. Jag kan varmt rekommendera utbildningen.”

NJS president Per Olof Lingwall som var elev år 2004

NJT NR 1 2020

17

FINLAND

Ny plan för trafiksystemet Arbetet med Finlands första riks­ omfattande trafiksystemplan för 2021–2032 fortskrider och planen förväntas bli färdig våren 2021. Vid ett diskussionsmöte i januari presenterade kommunikationsministeriet planens preliminära mål 2020.

– Vi befinner oss i ett viktigt skede av beredningen. Riktlinjerna för målen styr i stor utsträckning slutresultatet, eftersom åtgärdsprogrammet för den riksomfattande trafiksystemplanen kommer att byggas upp utifrån de uppställda målen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Han leder den parlamentariska grupp som styr beredningen av den riksomfattande trafik­ systemplanen.

Under planeringen kartläggs Finlands hela transportinfrastruktur från trafiknäten till tjänsterna. Samtidigt skapas en enhetlig syn på hur systemet ska utvecklas och finansieras under de följande tolv åren. Den riksomfattande trafiksystemplanen ger långsiktighet i transportpolitiken.

– Hittills har trafiksystemet och dess behov granskats en regeringsperiod i taget. Nu utarbetar vi för första gången en riksomfattande trafiksystemplan för tolv år framåt. På detta sätt främjar vi välfärden på ett långsiktigt och förutsägbart sätt i hela Finland, fortsätter Timo Harakka.

Synpunkter samlas in

Kommunikationsministeriet samlar in olika aktörers synpunkter på de föreslagna målen för den riksomfattande trafiksystemplanen. Svaren överlämnas till den parlamentariska styrgruppen som fastställer planens mål i februari.

Som grund för diskussionen har den parlamentariska styrgruppen dragit upp följande huvudlinjer för målen i den riksomfattande­ trafiksystemplanen: 1. Servicen och funktionerna i arbetsmarknadsområdena utvecklas genom att tillgängligheten mellan stadsregionerna förbättras.

2. Den internationella tillgängligheten till de olika regionerna i Finland förbättras.

3. Transporternas effektivitet och funktionssäkerhet förbättras.

4. Tillgängligheten till arbetsplatser och tjänster genom hållbara färdsätt förbättras och ökningen av personbilstrafiken i stadsregionerna bryts.

5. Vägtrafiksäkerheten förbättras mot samma säkerhetsnivå som inom andra transportsätt och mot den i EU antagna nollvisionen.

6. Trafiksystemets samhällsekonomiska ­effektivitet förbättras.

7. Andelen hållbara färdsätt ökar och växthusgasutsläppen från trafiken minskar i linje med det nationella målet för minskning av utsläppen från trafiken.

18

NJT NR 1 2020

”Nu utarbe­tar vi för första gången en riksomfattande trafiksystemplan för tolv år framåt. På detta sätt främjar vi välfärden på ett långsiktigt och förutsägbart sätt i hela Finland.”

Timo Harakka, kommunikationsminister

8. Trafiksystemet gör det möjligt att utnyttja viktig information och att utnyttja ny teknik fullt ut.

I år bereds också åtgärdsprogrammet för den riksomfattande trafiksystemplanen i växel­ verkan med olika aktörer. Regionala

workshoppar ordnas den 10 mars i Helsingfors, Villmanstrand, Rovaniemi och Vasa. Vid ­mötena samlar kommunikationsministeriet in idéer och uppslag för beredningen av åtgärdsprogrammet. Närings-, trafik - och miljö­ centralerna bjuder in bland annat företrädare för företag, organisationer och kommuner till workshopparna.

Beslut 2021

Planutkastet färdigställs hösten 2020 och då bedöms också konsekvenserna av det. Planen lämnas till riksdagen i form av en redogörelse i början av 2021, varefter statsrådet fattar beslut om den.

Trafiksystemet består av trafiknätet, tjänster, stödåtgärder för trafiksystemet (till exempel information och trafikledning) samt alla färdsätt, det vill säga vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och flygtrafik. Den riksomfattande trafiksystemplanen innehåller ett åtgärdsprogram om hur trafiknätet planeras, byggs och underhålls samt hurdana trafik-, transportoch mobilitetstjänster som upphandlas. I planen inkluderas ett tolvårigt statligt finans­i­­eringsprogram.

ARJA AALTO

KÄLLA: KOMMUNIKATIONSMINISTERIET

klar 2021

Stort evenemang samlade experter Den finska järnvägsbranschen största evenemang lockade hela 1200 personer till Tammerfors den 21 och 22 januari. Rata 2020 (Banan 2020) anordnas av Trafikledsverket och fokus denna gång låg på hur spårtrafiken ska nå klimatmålen, hur digitalisering kan bidra till mer kapacitet och punktlighet och vad kunderna förväntar sig av bannätet.

Finlands hela transportinfrastruktur kartläggs i arbetet med landets första riksomfattande trafiksystemplan för åren FOTO: TRAFIKLEDSVERKET 2021–2032.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Suomen ensimmäisen valtakunnallisen ­liikennejärjestelmäsuunnitelman ­valmistelu ­etenee. L­ iikenne- ja viestintäministeriö e­ sitteli suunnitelman alustavat tavoitteet. keskus­ telutilaisuudessa 10. tammikuuta 2020. ­Suunnitelma l­aaditaan vuosille 2021- 2032 ja sen on ­tarkoitus v­ almistua keväällä 2021.

Evenemanget ordnas vartannat år och riktar sig till yrkespersoner inom spårtrafiken, andra intresserade och studeranden. För öppnings­talen svarade transport- och kommunikationsminister Timo Harakka, borgmästaren i Tammerfors Lauri Lyly, UIC:s Europeiska koordinator Simon Flecher, avdelnings­ direktör Heidi Niemimuukko från Transport- och kommunikationsverket (Traficom) samt generaldirektör Kari Wihlman från Trafikledsverket.

Under dagarna höll över 100 experter och 40 utställare sina presentationer. De tog upp aktuella teman, innovationer och utvecklingstrender inom järnvägsbranschen och stakade ut vägen för järnvägens kommande årtionde.

Under tvådagarsevenemanget kunde besökarna delta i ett gemensamt öppnings­ seminarium, temaseminarier samt titta på utställningen.

Många teman avhandlades

Föreläsningarna omfattade teman som: n New Technologies and Punctuality (på finska och engelska) n Säkerhet n Att rikta blicken mot framtiden, megatrender (bland annat ERTMS) n Järnvägsteknik n Konkurrensutsättning av persontrafiken n Spårtrafiken i städer n Punktlighet och smidighet i spårtrafiken n Miljö, klimat och minskad energiförbrukning n Trafik och markanvändning n Digitalisering (bland annat pilotprojekt) n Banans underhåll Spårtrafikens mångformighet var något som togs upp av flera talare.

– I Finland byggs för närvarande fler spårvägar än någonsin tidigare. De nya snabbspårvägarna och deras koppling till markanvändningen har väckt stort intresse och lyfts också fram i anförandena på ­evenemanget, berättar Markku Nummelin, direktör för järnvägstrafiken.

I avgiften för seminariet ingick också möjligheten att delta i tekniska studiebesök

Rata 2020 samlade 1200 personer i Tamperehuset i Tammerfors, FOTO: TRAFIKLEDSVERKET

på spårvägsdepån i Tammerfors och på platsen där arbetet med projektet Däck arena pågår. Under seminariet presenterades också Tammerfors spårvägsprojekt. Arbetet med byggandet av spårvägens två linjer och depå inleddes våren 2017, testtrafiken planeras komma igång våren 2021 och den kommersiella trafiken i augusti samma år.

Fokus på teknikutveckling

Generaldirektören för Trafikledsverket, Kari Wihlman, sammanfattade i sitt öppningstal vad järnvägens tekniska utveckling fokuserar på i framtiden. Det handlar om data­ överföringssystemen samt utvecklandet och utnyttjandet av programmen samt automatiseringen och datamodellerna.

– Vi behöver dock fortfarande mera inno­ vationer från såväl bannätets förvaltare, operatörerna, leverantörerna av materiel som av forskningsverken. Sett ur Trafikledsverkets synvinkel är samarbetet med dem som har hand om trafikdriften synnerligen viktig, då det i framtiden i rörlig materiel kommer att ingå allt flera anläggningar som anknyter till infrastruktur, bland annat olika ­typer av mätanläggningar, konstaterade Kari Wihlman.

ARJA AALTO

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Ennätysmäärä 1200 ammattilaista kokoon­ tui jälleen tänä vuonna Suomen suurimpaan ­rautatiealan tapahtumaan RATA 2020, joka on Väyläviraston järjestämä ja pidettiin Tampereel­ la Tampere-talon tiloissa 21.1. – 22.1.2020. Tällä kertaa keskityttiin seuraaviin kysymyksiin: Kuinka raideliikenne vastaa ilmastotavoitteisiin, kuinka saavutetaan enemmän kapasiteettia ja täsmäl­ lisyyttä digitalisaation avulla ja mitä asiakkaat odottavat rataverkolta?

NJT NR 1 2020

19

SVERIGE

”Ovärderlig kunskap får inte försvinna” Bertrand Gryspeert är vd för ­Vossloh Nordic som tillverkar spår­växlar.

Kärleken lockade den ­dynamiske fransmannen till Sverige. Hans ­intresse för järnvägen väcktes tidigt, men framför allt fascineras han av en bransch där erfarenhet premieras.

PORTRÄTTET Namn: Bertrand Gryspeert Född: I Frankrike, ­uppvuxen i Strasbourg, men betraktar sig mer som europé med en fransk p­ appa och schweizisk mamma.

NJT träffar Bertrand Gryspeert i Trafik­verkets lokaler i Borlänge. Han berättar att han ofta är hos Trafikverket eftersom de är en stor kund till honom och företaget Vossloh N ­ ordic. ­Intresset för järnvägen väcktes tidigt, men ändå var det mer eller mindre en slump att han hamnade i järnvägsbranschen.

– Som en sorts värnplikt fick jag möjlighet att arbeta utomlands för ett franskt bolag och då blev det dåvarande Cogifer som tagit över SJ:s spårväxelverkstad i Örebro, säger Bertrand Gryspeert.

Bor: Lägenhet i Stockholm.

Familj: Hustru och två pojkar.

Intressen: Fritidshus i Leksand med jätte­mycket plats för familj och vänner, åker gärna skidor och snickrar i sin egen lilla verkstad.Vin och mat är också ett stort i­ntresse.

Hade aldrig varit i Sverige

Dessförinnan hade han träffat sin blivande hustru i Paris. Hon var från Sverige och ­bodde där med sin familj. Bertrand Gryspeert var nyutexaminerad civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad. Så valet av land att bosätta sig stod mellan Frankrike och Sverige.

– Jag hade aldrig varit i Sverige, men kände till en del om landet, säger han.

– Min hustru är civilingenjör inom samhällsbyggnad från KTH, men branschen i Frankrike var inte lika mogen för att ta emot en högutbildad kvinna. Vi ville båda bo i ett land där kvinnor har samma möjligheter som män, inte bara ”skapa god stämning på arbets­ platsen”. Jag såg en möjlighet att via ambassaden få arbeta i Sverige. Det var naturligtvis lite tufft i början och att lära mig svenska, men det gick.

Det var ett lyckat val. Bertrand Gryspeert är fortfarande kvar i samma företag, även om det bytt namn till Vossloh Nordic. Nu som verkställande direktör.

– Jag känner mig stolt över Vosslohs verksamhet i Sverige. Det finns så mycket ­kunnande och engagemang hos våra medarbetare. Nu rekryterar vi nya medarbetare som tycker att järnvägen är meningsfull. De kommer in med vilja och nya inspel. Vi har en ­öppen kultur och en pragmatisk syn på saker och ting. Något som jag kanske har med mig från min mammas sida och Schweiz.

Erfarenhet värdesätts

Att just järnvägsbranschen engagerar honom kanske inte är så konstigt. Hans mamma är från ett litet schweiziskt samhälle där järn­ vägen nästan var den enda länken till omvärlden, och de flesta släktingar hade järnvägsanknutna jobb. Där var man också väldigt stolt över sin smalspåriga järnväg, n ­ ågot som säkert påverkade honom.

Men Bertrand Gryspeert fascineras också av en bransch där erfarenhet värdesätts. Han 20

NJT NR 1 2020

Något du inte visste: Tar nästan alltid med sig sin hopfäll­bara cykel när han reser med tåg.

FOTO: KASPER DUDZIK

”Jag känner mig stolt över Vosslohs verksamhet. Det finns så mycket kunnande och engagemang hos våra medarbetare. Nu rekryterar vi nya som tycker att järnvägen är meningsfull.”

Bertrand Gryspeert, vd för Vossloh Nordic

berättar om sin pappa som arbetade inom IBM och var med och utvecklade de första ­datorerna. I dag är den erfarenheten inte värd så mycket, i stället är det unga människor som styr utvecklingen. Så upplever han inte att det är inom järnvägsbranschen.

– Här kan man inte läsa sig till alla ­lösningar.

Man måste ut och känna på utrustningen och hur olika delar, till exempel i en spårväxel, samspelar. Inom Vossloh tar vi ut förseningsstatistik varje vecka och analyserar data för att se vad vi kan göra för att förbättra spårväxlarna och bidra till en bättre järnvägstrafik.

Han märker också att mycket kunskap om spårväxlar är på väg att försvinna när hans medarbetare går i pension och Bertrand Gryspeert har försökt att ta vara på den kunskapen.

– Vi har medarbetare som har arbetat med spårväxlar ett helt yrkesliv och deras kunskap

och erfarenheter är ovärderliga. Därför tog vi initiativ till att försöka dokumentera deras kunnande innan de slutade.

Det resulterade i Växelboken som innehåller en mängd data och information om o­ lika spårväxlar. Boken presenterades på Nordic Rail för två år sedan, har rönt stor uppmärksamhet och blivit mycket väl mottagen. Den har också ­givits ut på norska och handlar då självfallet om olika spårväxlar i Norge.

– Den svenska versionen tryckte vi i 1 500 exemplar, men de tog slut så vi tryckte en ny upplaga. Även den norska utgåvan är på väg att ta slut.

Bertrand Gryspeert tar också upp det eftersläpande underhållet inom den svenska järnvägen.

– I det svenska järnvägsnätet finns det mer än 10 000 spårväxlar. Många är från mitten av det förra seklet och behöver bytas ut. Men i den takt som som växelbyten sker i dag, skulle det ta många hundra år att byta och modernisera alla växlar. I dag görs mycket akuta åtgärder, men det förlänger inte livslängden, avslutar Bertrand Gryspeert.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Bertrand Gryspeert on toimitusjohtaja ­Vossloh Nordic´ssa, joka valmistaa vaihteita. Rakkaus ­houkutteli dynaamisen ranskalaisen Ruotsiin. ­Hänen kiinnostuksensa rautateihin heräsi varhain, mutta ennen kaikkea hän viehättyi alasta, jolla ­kokemus palkitaan.

EUROPA

NJS seminar om tog til lufthavne Den 9 marts arrangerer NJS en nordisk konference om tog­ forbindelser til lufthavne for at ­sætte fokus på samspillet mellem tog og fly.

De nya batteritågen kommer att vara i drift 2023.

FOTOMONTAGE: ALSTOM D&S

Batteritåg till Tyskland Alstom kommer fram till 2032 att tillverka, leverera och underhålla­ elva Coradia Continental batteri-­ elektriska tåg för regionaltrafik på sträckan Leipzig–Chemnitz för de två myndigheterna som är ansva­ riga för denna linje, VMS (Verkehrsverbund Mittelsachsen) med stöd av ZVNL (Zweckverband für den Nahverkehrsraum Leipzig).

Kontraktet är värt cirka 100 miljoner euro. I och med denna order tar även Alstom steget mot batteridrift och kan erbjuda tåg med olika typer av utsläppsfria drivsystem på marknaden, från effektiva elmotorer till vätgasbränsleceller och avancerad batteridrift.

2014 skrev Alstom ett kontrakt med VMS för leverans av 29 Coradia Continental elektriska regionala tåg (EMU). Myndigheterna efterfrågade batteridrivna elektriska­ tåg (BEMU) för den 80 kilometer långa sträckan mellan Chemnitz och Leipzig. De nya tågen kommer vara i trafik 2023 och ska byggas på Alstoms tyska site i Salzgitter i Niedersachsen. Delsystemet för batteridrift designas och levereras av Alstoms Center of Excellence i Tarbes, Frankrike.

Utsläppsfria drivmedel

– Nu kan vi erbjuda tåg med alla typer av drivmedel för passagerartåg, från effektiva elmotorer till vätgasbränsleceller och avancerad batteridrift. Våra nya batteritåg är ett bra exempel på hur Alstom bidrar ytterligare till ett framtida resande med noll utsläpp, säger Björn Asplund, vd för Alstom i Sverige.

Coradia Continental Bemu-tåg kommer att likna de som redan är i drift i Dresden, Riesa och Zwickau. Den största skillnaden är att de också kommer att ha högpresterande batterier på taket. Tåget, baserat på den beprövade Coradia Continental-model-

len, bygger på Alstoms tidigare erfarenhet av batteridrift från Coradia iLint, Citadis-spårvagnar och Prima H3-lokomotiv.

150 sittplatser

Coradia Continental Bemu har en räckvidd på upp till 120 kilometer och kan köras med kontaktledning såväl som på ickeelektri­fierade banor. Trevagnstågen kommer att vara 56 meter långa och ha 150 platser. ­Tågen har en topphastighet på 160 kilo­ meter i timmen i batteriläge. Batteriernas kapacitet (litium-jon med hög effekt) är beräknad för att säkerställa kontaktledningsfri drift av linjen Chemnitz-Leipzig utan att ge avkall på prestanda eller komfort.

Alstoms Coradia-serie är framtagen för att fungera med alla tillgängliga utsläppsfria drivmedel, från elektriska till batteri-­ elektriska och vätgasbränsleceller. Coradia iLint, som drivs med bränsleceller och har en prestanda som kan jämföras med ett dieseltåg medan den inte släpper ut något ­annat än vatten, har varit i drift i Tyskland i över ett år.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Alstom tulee vuoteen 2032 mennessä ­valmistamaan, toimittamaan ja ylläpitämään 11 Coradia Continental akku-sähköjunaa rei­ tin Leipzig–Chemnitz paikallisliikenteeseen ZVNL:n (Zweckverband für den Nahverkehrs­ raum Leipziz) tukemalle VMS:lle (Verkehrsver­ bund Mittelsachsen). Nämä kaksi viranomais­ ta ovat vastuussa reitistä. Sopimus on noin 100 miljoonan euron arvoinen. Tällä tilauksella myös Alstom ottaa askeleen kohti akkukäyttöjä ja voi tarjota markkinoille eri tyyppistä junakalustoa päästöttömillä vetojärjestelmillä, tehokkaista ­sähkömoottoreista vetypolttokennoihin ja kehit­ tyneeseen akkukäyttöön.

De fire nordiske hovedstæder har de sidste 25 år fået togforbindelser til lufthavnen og har i dag nogle af verdens højeste andele af kollektiv trafik i tilbringer trafikken (Ground transport). Konferencen giver mulighed for at sammenligne udviklingen i de fire hoved­ s­tæder og lære af succeserne. Løsningerne er forskellige hvad angår service med fjerntog og ­lokaltog, infrastruktur og organisering/ finansiering.

Samtidig har alle lufthavne ekspansionsplaner, frem mod 2040, der kræver endnu bedre tilbringertrafik med tog. Hvordan kan trafikken udvikles for at styrke lufthavnen og hvordan kan det finansieres? Konferencen præsenterer forskellige løsninger og hvordan samarbejdet mellem fly og tog kan bidrage til en positiv udvikling. Der bliver indlæg fra lufthavne, infrastrukturmyndigheder og togoperatører fra hvert af de fire lande.

Konferencen afholdes på engelsk.

STEN A. HANSEN

@ www.njsforum.com/anmalan

NJS-AKTIVITETER 3 mars Aktivitet: Favrholm station, ombygning af Hillerød station og et sammenhængende Nordsjælland. Plats: Valby.

9 mars Aktivitet: Railway Connections to Airports in the Nordics.

Plats: Københavns Lufthavn, Kastrup, 10.00–16.30 i tidsrummet.

25 mars Aktivitet: Status på anlægget af Hovedstadens Letbane. Plats: Valby.

1 april Aktivitet: Årsmöte NJS svensk avdelning. Plats: Sundbyberg.

29 april Aktivitet: Udbygning af hovedbanegården til de kommende års mange flere fjern- og regionaltog. Plats: København.

18 maj Aktivitet: Rail CPH. Plats: Tivoli kongrescenter, København.

11 juni Aktivitet: Status på Aarhus letbane med værkstedsbesøg. Plats: Aarhus.

Mer på www.njsforum.com NJT NR 1 2020

21

NJS

Välbesökt seminarium om nattågstrafiken Engagemanget är stort när NJS ­bjuder in till seminarium om nat�tågstrafiken en mörk novemberkväll.

Möteslokalen i Trafikverket är välbesökt. Bland föreläsarna finns bland andra tidningen Vagabonds chef­ redaktör och representanter från ­såväl Trafikverket som olika tåg­ operatörer.

– Vi har ordnat 15 seminarier under 2019, ­berättar NJS:s ordförande Per Olof Lingwall när han öppnar evenemanget. Sammanlagt rör det sig om nästan 700 deltagare.

Han utlovar fler intressanta seminarier under 2020.

Flyget minskar

Lennart Lennfors, strategisk planerare vid Trafikverket, inleder sedan med en redo­görelse av vilka hinder respektive möjligheter som före­ ligger för att få till det som många efterfrågar – nattåg inom Europa.

– I mitten av januari kommer den första delrapporten. Andra länder är imponerade över hur pass mycket inrikesflyget har minskat till fördel för tåget i Sverige, hela 14 procent. Det skapar intressanta marknader för nattågs­trafiken.

Begränsningar

Han nämner en del av de begränsningar som finns för ett ökat internationellt tågresande,

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

Nordisk järnbanetidskrift (NJT) ges ut av Forum för nordiskt järnvägs­ samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 1 2020

exempelvis att såväl säkerhets- som elsystemen kan skilja mellan länderna samt att tågpersonalen måste kunna landets språk och därför behöver bytas ut vid gränserna.

– Enligt EU:s regler får heller inte en upphandling innebära konkurrens med kommersiell trafik.

Få aktörer

Mats Nyblom, konsult för Saga Rail och Roslagen järnväg, berättar om skälen till det han tror ska bli nattågens sannolika död.

– Det nationella järnvägsresandet har ökat medan det internationella har minskat. Nat�tågen är klämda mellan snabbtåg och flyg på grund av de höjda hastigheterna på dagtågen och de minskade flygpriserna.

Han berättar att den enda verkliga aktören för nattåg i västra Europa är Nightjet, österrikiska förbundsjärnvägen, ÖBB:s nattågstrafik.

– Det rör sig om en stigande trend med 1,5 miljoner nattågsresenärer per år. De har beställt 13 sjuvagnars nattåg från Siemens.

fik till Berlin, delar av året. Han efterfrågar en ­vision och föreslår ett nattåg mellan Sverige och kontinenten som ett första steg i den.

Saknar vision

Skrev bok om tåget

Han nämner även Caledonian sleeper, nat�tåget mellan London och Skottland som kör med fyra tåg per natt och riktning.

– Klimatångesten och flygskammen innebär att nattåg har blivit hett och politiker i många länder vill visa handlingskraft.

Sverige har dock inte längre någon internationell sovvagnstrafik förutom Snälltågets tra-

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: aalto-arja@outlook.com Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Resejournalisten och en av resetidningen Vaga­bonds grundare Per J Andersson berättar att det nu gått 32 år sedan tidningen grundades.

– Vi gjorde en resvaneundersökning kring svenskars utlandssemestrar. Resultatet var deprimerande. Visserligen var det tre procent, mot tidigare två, som tog tåget på sin ut-

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta print

341

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

769

Kommande nummer 2020: Seuraavat numerot 2020: 23/4, 11/6, 1/10, 3/12

www.njsforum.com

”Vi reste sträckan New York–Chicago–Los Angeles med tåg. Folk trodde oss nästan inte.”

Per J Andersson, chefredaktör för Vagabond

Per J Andersson, chefredaktör för tidskriften Vagabond, vill att fler svenskar tar tåget FOTO: EVA CLOAREC på semstern.

landsresa. Men uppåt 70 procent valde flyget.

Därför skrev han boken ”Ta tåget”.

– Fram till 1970-80-talet var det möjligt att ta direkttåg Köpenhamn–Paris. 1980 kostade en flygresa 3 000 kronor på den sträckan. ­Tåget var mycket billigare. För 410 kronor kunde du ta dig till Aten, vilket innebär 3 253 kronor i dagens penningvärde.

Han berättar om en resa han nyligen genomfört med sin familj i USA. – Vi reste sträckan New York–Chicago–Los Angeles med tåg. Folk trodde oss nästan inte.

Han skulle vilja se att EU gjorde samma sak med tågtrafiken som det man gjort med flyget.

– Avregleringen har ju varit en jättesuccé där.

Till sist nämner Per J Andersson även det krångliga förfarandet för att boka internationella tågbiljetter.

– Tidigare kunde du gå direkt till SJ och köpa din biljett och få all information där.

Många väljer flyget

Dan Olofsson, chef för upphandlad trafik inom SJ AB, konstaterar att det, trots Öresundsbron, fortfarande är 80 procent av allt resande m ­ ellan Sverige och Danmark som sker med flyg.

Han nämner några gamla linjer som lagts ner. Bland annat det så kallade Kontinental­ tåget Alfred Nobel som trafikerade sträckan Oslo–Stockholm–Hamburg via färjorna Helsingborg–Helsingør och Rødby–Puttgarden.

– Men den 28 augusti 1994 lade DB (Deutsche Bahn) ner den trafiken mot SJ:s och NSB:s vilja.

Hur kan man kan lösa frågan om för­se­ningar vid biljettsamarbete?

– Nästan alla stora tågoperatörer har ett samarbete i dag. För en tid sedan var det stopp ­mellan Lissabon och Berlin på grund av översvämningar i Frankrike, men det gick bra ändå.

Hur kan man skydda resenärerna mot ­stölder på nattågen?

– Det går att ordna antingen genom att man kan låsa in sina tillhörigheter eller genom att man har möjlighet att låsa om sig.

EVA CLOAREC

Vi utför järnvägskontroll enligt EU-direktiv Oberoende tredjepartskontroll

CSM-RA riskanalys

Ackred.nr:_______

Ackred.nr:_______

Ackred.nr:_______

Ackred.nr Kontroll 8086

Ackred.nr Kontroll 8086

Ackred.nr Kontroll 8086

Certifiering

Certifiering

Certifiering

ISO/IEC 17021

ISO/IEC 17065

ISO/IEC 17020 (A)

ISO/IEC 17020 (C)

ISO/IEC 17020 (C)

ISO/IEC 17020 (C)

Utbildning

+46 70 610 77 72 info@vanaheim.se

NJT NR 1 2020

23

Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg

Minutiös planering.

Lyfter svensk järnväg.

Driftsäkerheten på Södra stambanan är nu betydligt bättre tack vare sommarens leverans och installation av 16 växlar i Osby, Mosselund, Tunneby och Diö. Vi var extremt snabba med de åtta första växlarna.

Vi lade en växel var fyrtionde minut. Det var fintrimmat – trots mycket arbete på spåren och långa avstånd mellan platserna.

Fredrik Johansson, projektledare för prefabrikation och logistik

vosslohnordic.com