Page 1

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • MARS 2018 • ÅRGÅNG 144

”Vi har et felles mål: Mer bane for pengene.” Ingvild Storås, administrerende direktør i Baneservice

Enhetligt biljettsystem gör kollektivresan enklare DANMARK: Framtidens S-tåg blir automatiska NORGE: Historiskt infrastrukturavtal

FINLAND: Stor ökning av tågtrafiken

SVERIGE: Ny metod för planering av tidtabell


Din Partner i Sverige och Danmark Simulering och Testning • • •

Simulering inom gångdynamik Expertis inom hjul-räl kontakt Testning av Rullande Materiel

Teknisk Stöd • • •

Rullande Materiel Säkerhet och Signal Infrastruktur

Oberoende Trejdepartstjänster • • • •

Notified Body (NoBo) Independent Safety Assessor (ISA) Designated Body (DeBo) CSMRA – Oberoende bedömningsorgan

Vi växer, vill du vara med? Email: info@tuv-sud.se

Danmark - Sverige

Vi utför järnvägskontroll enligt EG-direktiv. Vi kontrollerar att ny- och ombyggnad av det transeuropeiska järnvägssystemet följer EG-direktivens (EU-direktiv 2008/57/EC) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, TSD.

Vårt metodiska systemarbete och våra erfarna och kvalificerade medarbetare säkerställer hög kvalitet i genomförandet. Vi har lång erfarenhet och hög kompetens av kontrolluppdrag i Sverige, Finland och Norge.

För mer information, besök vanaheim.se E-post kontakt@vanaheim.se Telefon 070-610 19 50

www.vanaheim.se 2

NJT NR 1 2018


­

LEDARE

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • MARS 2018 • ÅRGÅNG 144

Riv barriärerna

V

älkommen till ett nytt år med Nordisk Järnbanetidskrift. Jag får många positiva kommentarer om tidningen och det är glädjande. Något som är mindre positivt är att NJT:s ekonomi blir allt mer ansträngd. Framför allt genom att annonsintäkter­ na minskar. På uppdrag av NJS nordiska styrelse har redaktionen därför övervägt olika alternativ till kostnadsreducering, utan att göra avkall på tidningens kvalitet och innehåll. Och det är ingen enkel ekvation. NJT är en mycket viktig kanal för NJS i dess arbete med att sprida infor­ mation om den nordiska järnvägsbranschen till medlemmarna. Sedan svenska avdelningen tog över ansvaret

för NJT har tidningen kunnat produceras utan kostnader för NJS nationella avdelningar med hjälp av annonsintäkter, i huvudsak genom svenska avdelningens försorg. När annons­ intäkterna inte längre fullt ut kan finansiera produktionen tydliggörs de fyra nationella avdelningarnas gemensamma ansvar för NJT:s ekonomi och uppgiften att säkra tillräckliga intäkter för att ge ut tidningen, antingen genom annonsförsäljning eller genom den avgift som medlemmarna betalar till föreningen. Jag vill i sammanhanget understryka vikten av en distinkt skillnad mellan redaktionens redaktionella arbete och avdelningarnas gemensamma ägaransvar.

I detta nummer tar NJT upp så kallat sömlöst resande. För mig är det bland annat synkroniserade tidtabeller, taxesystem och biljetter. I Danmark kan jag köpa ett Reisekort som gäller över hela landet och med såväl DSB:s tåg som olika regionala och lokala trafiksystem. I Sverige behöver jag åtminstone ett 20-tal olika kort för att kunna resa kollektivt över hela landet. I Norge tycks politikerna vara medvetna om problemet i och med bildandet av företaget Entur AS som ska samordna biljetter när upphand­lingar av olika järnvägstrafikpaket står för dörren. Ytterst är det resenärerna som finansierar den spårburna trafiken, såväl över skattsedeln vid upphandlingar av kollektivtrafik och anslag för underhåll och nybyggnad som genom sina biljett­ köp. Därför mås­ te det vara enkelt för resenären att utnytt­ ja kollektivtrafiken, med samordnade regler, biljettgiltig­ heter och andra ­åtgärder som river barriärer mellan operatörer och trafiksystem. MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Esteet poistettava

T

ervetuloa uuteen vuoteen Nordisk Järn­ banetidskriftin parissa. Saan paljon myön­ teistä palautetta lehdestä ja tämä on ilah­ duttavaa. Mikä on vähemmän myönteistä, on sen sijaan NJT:n talouden kiristyminen. Erityises­ ti siitä syystä, että ilmoitustulot ovat vähentyneet. NJS:n Pohjoismaiden hallituksen toimeksiannos­ ta on NJT:n toimitusneuvosto siksi harkinnut eri­ laisia vaihtoehtoja kustannusten pienentämisek­ si, kuitenkin niin ettei heikennetä lehden laatua ja sisältöä. Ja tämä ei ole mikään helppo yhtälö. NJT on erittäin tärkeä kanava välittää tietoa jäsenille pohjoismaisesta rautatiealasta. Siitä saakka, kun Ruotsin osasto otti vastuun

NJT:stä, on lehti voitu tuottaa aiheuttamatta kustannuksia NJS:n kansallisille osastoille. Tämä on onnistunut ilmoitustulojen avulla, pääasias­ sa Ruotsin osaston toimesta. Kun ilmoitustulot eivät enää täysin pysty kattamaan tuotantoa, kas­ vaa kansallisten osastojen yhteinen vastuu NJT:n taloudesta ja riittävän rahoituksen varmistamises­ ta lehden toimittamiseksi, joko ilmoitusmyynnin kautta tai jäsenten yhdistykselle maksaman tuen kautta. Haluan tässä yhteydessä alleviivata eroa toimituksen toimitustyön ja osastojen yhteisen vastuun välillä.

”Vi har et felles mål: Mer bane for pengene.” Ingvild Storås,

administrerende direktør i Baneservice

Enhetligt biljettsystem gör kollektivresan enklare DANMARK: Framtidens S-tåg blir automatiska NORGE: Historiskt infrastrukturavtal

FINLAND: Stor ökning av tågtrafiken

SVERIGE: Ny metod för planering av tidtabell

FOTO: BIRGITTE HANEIDE/RUTER AS 

NJT NR 1 2018 Välkommen till årets första nummer av NJT. Här skriver vi bland annat om olika satsningar i Norden som ska göra livet enklare för kollektiv­trafik­ resenärerna. Läs också om de nordiska trafik-, miljöoch klimatorganisationer som gått samman för att få fler och bättre tågförbindel­ ser mellan de skandinaviska huvudstäderna. Trevlig läsning! INNEHÅLL 3

Ledare: Riv barriärerna

NJT:n tässä numerossa käsitellään niin

kutsuttua saumatonta matkustamista. Minulle tämä tarkoittaa mm. yhteen sovitettuja aikatauluja, taksajärjestelmiä ja matkalippuja. Tanskassa pystyn ostamaan Reisekortin joka on voimassa koko maassa ja käy niin DSB:n juniin kuin erilaisiin alueellisiin ja paikallisiin joukko­ liikennejärjestelmiin. Ruotsissa tarvitsen ainakin ­parisenkymmentä korttia voidakseni matkustaa julkisilla koko valtakunnassa. Norjassa poliiti­ kot vaikuttavat olevan tietoisia ongelmasta perus­ taessaan yrityksen Entur AS, jonka tehtävänä on ­sovittaa yhteen eri operaattoreiden tarjoamia mat­ koja, kun eri rautatieliikennepakettien hankinnat ovat ovella. Viime kädessä matkustajat rahoittavat raidelii­ kennettä – verotuksen kautta joukkoliikennejärjes­ telyjä ja lippujen ostolla ylläpitoa ja uudisrakenta­ mista. Tämän takia joukkoliikenteen käytön tulee olla yksinkertaista yhteen sovitettujen säännösten kautta, lippujen voimassaolojen kautta ja muitten sellaisten toimenpiteitten, jotka poistavat esteet eri operaattoreiden ja liikennemuotojen välillä, kautta. MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Norge Felles portal for alle

4

kollektivruter Sverige: Movingo – ett

­pendlarkort i sex olika län 6 Danmark: Svær start for

8

paraplyselskab Krönika: Et krafttak må til

9

for bedre jernbane Kors&tvärs: 

10–17

NJS: Kallelse och inbjudan

till NJS generalförsamling 2018 18 Danmark: Konkurranse skal

gi mer fornøyde kunder

19

Danmark: Grønne organisa­

tioner vil se bedre tog­ forbindelser i Skandinavien19 Finland: Gemensamt system för persontrafiktjänster 21 Sverige: HR-chef med många bollar i luften samtidigt 22 NJT NR 1 2018

3


NORGE

Felles portal for alle kollektivruter I februar lanserte selskapet Entur AS den nye portalen for alle typer av kollektivtrafikk. Nå er all ruteinforma­sjon om kollektivtrafikken samlet på ett sted og man kan kjøpe en billett for hele landet. Det er et omfattende arbeid som ligger bake den nye felles reiseportalen og bakteppet er den kommende konkurransutsettingen av togtrafikken.

Med flere togselskaper skal det likevel være nok med én billett. Samtidig inkluderes alle typer kollektivtrafikk slik at man kan kjøpe en billett for en sammensatt reise som består av flere typer kollektivtrafikk, det vil si for både buss, båt og tog. Entur er et nytt selskap som er dannet med basis i det NSBs tidligere salgs­ apparat. – Vi kobler sammen Kollektiv-Norge ved at vi har laget en felles digital plattform, sier ­administrerende direktør Johnny Welle i E ­ ntur AS. Hittil er det ingen land som har gjort ak­ kurat det. Selskapet Entur selger togbilletter Hvis du har kjøpt deg en togbillett i det siste, har du kanskje oppdaget at det står Entur og ikke NSB på billetten? Det har sammenheng med at Entur nå har blitt skilt ut av NSB. – Entur selger nå alle NSBs billetter. Peng­ ene går først til Entur, og så sender vi dem ­videre til NSB, sier Johnny Welle og forkla­ rer hvorfor: – Vi skal legge til rette for nøytral konkur­ ranse på jernbanen. Derfor har vi overtatt IT-systemene, løsningene og tjenestene til NSB. Vi har tilpasset dem slik at vi kan opere­ re flere togselskap. Selskapet som vinner kon­ kurransen om Sørlandsbanen, vil nemlig være pålagt til å bruke Enturs baksystemer for salg av billetter. – Selskapene kan gjerne lage sin egen websi­ de og app, men det er vi som skal sørge for at togtilbudet blir mest mulig sømløst, fort­eller Johnny Welle. Sømløst i hele landet

I tillegg til å samordne togtilbudet – på bil­ lettfronten – skal Entur legge til rette for et best mulig sømløst kollektivtilbud i hele lan­ 4

NJT NR 1 2018

det. Johnny Welle minner om at det allere­ de har skjedd mye i det området som dekkes av kollek­tivselskapet Ruter, det vil si området rundt Stor-Oslo. Om du reiser tog, buss, trikk ­eller T-bane i hovedstadsområdet, er R ­ uters eller NSBs mobilapp inngangen til en enkel reise. 50 prosent av Ruters kunder benytter mobilen ved billettkjøp, og stadig nye tekno­ logiske løsninger prøves ut. Johnny Welle poengterer at Ruter og En­ tur er samkjørte. Og når Ruter nå går sammen med andre kollektivselskaper som Østfold kol­ lektivtrafikk, Brakar (Buskerud) og Kolumbus (Rogaland) om å utvikle felles billett-app, sier Johnny Welle: – Kjempebra! De vil benytte Enturs nasjo­ nale løsninger og tjenester for å få til sømløse reiser. Det viktige for oss er at dagens løsninger blir bedre. For blir de bedre, blir det også enk­ lere å reise kollektivt. Alle må med

Hvordan sikrer dere at alle blir med på en nasjonal løsning? – Vi opplever at vi snakker godt med fyl­ keskommunene og deres kollektivselskaper. De er forpliktet til å være med på å betale for en lovpålagt grunntjeneste for billettering. For det finnes bare en fasit på billetten, og den går gjennom det sentrale registret som vi skal for­ valte. – Vi skal levere rutedata, reiseplanleggings­ tjenester, sanntidsinformasjon og elektronisk billettering til alle som tilbyr kollektivtjenes­ ter. Så når du kjøper en billett, skal den kunne bli lest på en buss, på en ferge eller på et tog.

”Vi bygger den digitale motorveien som alle kollektivselskapene kan kjøre på, og det er det som muliggjør sømløsheten.”

Johnny Welle, Entur AS

Digital motorvei

Enturs visjon er at kollektivreiser skal bli det naturlige førstevalget. – Men det er ikke vi alene som skal drive produktutviklingen. Her går det et skille mellom vårt baksystem og det kommersielle. For oss er det derfor spennende hva Jernbane­ direktoratet og de ulike tilbyderne kommer fram til av løsninger, produkter, overganger og liknende. Vår oppgave er understøtte digitali­ seringen av tjenester i hele kollektivsektoren. – Vi bygger den digitale motorveien som alle kollektivselskapene kan kjøre på, og det er det

som muliggjør sømløsheten. Det er like­vel de ulike selskapene som ”eier” sine kunder, presi­ serer Entur-sjefen. Han registrerer at de aller fleste han snakker med mener det er smart å samle alt i en nasjo­ nal struktur. – De ulike systemene fungerer ofte greit ­lokalt. Men til nå har det vært slik at med en gang man skal krysse fylkesgrensen eller vel­ ge en ny transportform, har man vært låst. Da trengs en nasjonal reiseplanlegger. Den vi­


FAKTA n Entur AS er 100 prosent eid av Samferdselsdepartementet. Det er opprettet for å samle kollektivdata fra hele Norge og gjøre disse tilgjengelig for de som tilbyr tjenester for reiseplanlegging og salg av kollektivbilletter n Selskapet

er basert på fagmiljøer rundt billettering i NSB og Norsk reiseinforma­ sjon og huser også utviklings­ prosjektet for Nasjonal reise­ planlegger

n Entur overtar også etter planen ti år gamle Interopera­bilitetstjenester som har vært eid av Ruter og de fleste fylkeskommuner (66.6 prosent) og NSB (33,4 prosent). n Selskapet har lansert løs­ ningen for nasjonal reiseplan­ legger mot de som reiser kollektivt i løpet av året, og det blir nå mulig å kjøpe en billett som omfatter alle type kollektivtransport i Norge n Entur har om lag 270 ansatte som fordeler seg på fem bemannede stasjoner og jernbanens kundesenter på Lillehammer og Trondheim, samt at en del jobber med digital utvikling.

Johnny Welle er administrerende direktør i Entur. 

ser hva slags transportmidler man skal bruke når man setter opp en kollektivreise, og det er denne­tjenesten vi nå har lansert, opplyser Johnny Welle. Én kollektivbillett

Når vil det være mulig å kjøpe én billett for alle typer kollektivreiser i hele landet? – Allerede nå februar åpnet vi for salg av alle typer togbilletter for hele landet og alle ­typer kollektivtrafikk i Ruter-området. I lø­ pet av året er ambisjonen å ha et komplett sømløst billettsystem i drift for hele landet. Det er mange produkter som skal på plass, og ikke minst må det avklares hvordan inntekte­ ne skal fordeles. Men teknologien hjelper oss, dette bluir som å åpne et nytt univers for kol­ lektivtrafikken. Hva slags teknologiske løsninger ser du for deg med utgangspunkt i stasjonene, der de ulike transportmidlene møtes? – Her er det mange muligheter. Sanntids­

FOTO: TORE HOLTET

informasjonen og de sømløse reisene som vi nå legger til rette for, gjør at vi kan levere av­ viksmeldinger mellom transportoperatørene. Helt konkret er Ruter nå klare til å sende ut avviksmeldinger til bussjåførene, slik at de ek­ sempelvis kan vente et minutt eller to på et forsinket tog. – En spennende tanke på litt lengre sikt er hvordan togsystemet kan kobles opp mot selv­ kjørende busser og med det sikre størst mulig grad av sømløshet. Ellers er sykkeltilbud sånt som vi ønsker å legge til i vår salgskanal. Inn­ fartsparkering er også et aktuelt tema. Her bør vi jobbe sammen med Bane Nor og for ek­ sempel se på om det er mulig å koble togbil­ lett og parkering. – Digitaliseringen er bare i startgropa. Skritt for skritt skal kollektivtilbudet i Norge svei­ ses mer og mer sammen, til beste for kun­ dene, konkluderer administrerende direktør i Entur AS, Johnny Welle.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Helmikuussa norjalainen yritys Entur julkisti uuden kokonaisvaltaisen joukkoliikenteen verkkopalveluportaalin. Tiedot eri joukkoliikennemuotojen aikatauluista on koottu nyt yhteen paikkaan, mikä mahdollistaa joukkoliikennelipun ostamisen koko maahan. Tämän uuden yhteisen matkaportaalin eteen on tehty valtavasti työtä ja sen taustalla on rautatieliikenteen tuleva kilpailutus.

TORE HOLTET

@ www.entur.org NJT NR 1 2018

5


SVERIGE

Movingo – ett pendlarkort i sex olika län I Mälardalen har Mälardalstrafik – Mälab – introducerat en helt ny pendlarbiljett som gäller för åtta olika trafiksystem. Den nya biljetten har tillkommit genom politiska beslut där politikerna i sex län enats om en gemensam taxa och gemensamma resevillkor för att underlätta för pendlare. Movingo gäller för resor med SL, Sörmlandstrafiken, UL, VL, Länstrafiken Örebro och Östgötatrafiken, samt vissa av SJ:s avgångar i Mälardalen samt Trosabussen mellan Trosa och Liljeholmen.

Ett sömlöst resande över länsgränser har länge varit en utmaning för kollektivtrafikbran­ schen. Försök har gjorts på olika håll i landet, men det har ofta varit speciallösningar utan en gemensam syn på taxor och regelverk. Men­ nu har alltså sex län genom Mälab lyckats ena sig om en gemensam syn och introduce­ ra biljetter med giltighet i de sex länen samt till Trosabussen och vissa av SJ:s avgångar i re­ gionen. Nytt biljettsystem på gång

– Movingo täcker in flera trafiksystem och Mälab ansvarar för administrationen. För när­ varande har vi avtal med SJ som säljer Mo­ vingo i tre olika säljkanaler: SJ-appen, på sj.se och i biljettautomater för de äldre TiM-bil­ jetterna, men vi kommer att introducera ett helt eget biljettsystem som vi kallar för Brum,

Ungefär en tredjedel av resenärerna köper Movingo-biljetten i SJ:s digitala kanaler. ILLUSTRATION: POND  6

NJT NR 1 2018

s­ äger Tomas Ahlberg som är projektledare för ­Movingo. Många av pendlarna som reser med Mo­ vingo är pendlare i Mälardalstrafiken som ­tidigare använt så kallade Tim-biljetter. Dessa har nu ersatts av Movingo. Två tredjedelar av resenärerna köper eller laddar sin Movingo­ biljett i automater och en tredjedel använ­ der SJ:s app eller sj.se för sina köp. De olika biljetter som för närvarande finns är 30- eller 90-­dagarsbiljett samt ett årskort. – Det kommer också att vara möjligt att köpa Movingobiljetten via movingo.se eller i en särskild Movingo-app. Den biljetten går då att validera maskinellt i de åtta system som ­ingår i Movingosamarbetet och vi blir då en av de första som använder Samtrafikens så kallade bob-standard. Med dagens Movingo­ biljett som säljs av SJ är det endast möjligt med ­manuell visering, säger Tomas Ahlberg. Brum förenklar

Det nya biljettsystem som Tomas Ahlberg ta­ lar om kallas för Brum och är ett id-baserat biljettsystem där all information ligger i ”mol­ net”, vilket betyder att det inte krävs någon ­fysisk biljett. – Det är möjligt att validera sin resa med körkort, kontokort, biljettapp eller liknande som används för att styrka sin identitet. Man laddar inte ned någon fysisk biljett, utan den ligger back-office, i molnet, och validering­ en är knuten till den resandes identitet, säger Thomas Ahlberg. Systemet med id-baserad biljett finns redan i drift i Sörmlands län och i Västmanlands län. – Systemet har fungerat mycket bra i förhål­ lande till andra system och är dessutom myck­ et billigare än äldre biljettsystem. Vi beräknar kostnaderna till ungefär en fjärdedel av vad de traditionella systemen kostar i dag, berät­ tar Ahlberg. Han pekar på en stor fördel med det nya bil­ jettsystemet. Och det är enkelheten att änd­ ra taxor eller skapa nya biljetter. Det ändras i back office-systemet, och någon ytterligare uppdatering av säljkanaler behövs inte. – Det är väldigt enkelt att skapa och till­ föra nya produkter, till exempel entré till ett

”Vi beräknar kostnaderna till ungefär en fjärdedel av vad de traditionella systemen kostar i dag.”

Tomas Ahlberg, projektledare för Movingo

idrottsevenemang i kombination med en resa. Movingo sammanfogar åtta olika taxesys­ tem och biljettregler som ligger i botten. De åtta aktörerna har kommit överens om en läg­ sta nivå för gemensamma regler, i praktiken är det SL:s regler som gäller eftersom de har flest resenärer i systemet. Det finns också önskemål från andra län och trafiksystem att ansluta sig


Annonsera i NJT! En annons i NJT – Nordisk Järnbane­tidskrift –  är det ­ själv­klara valet för dig som vill synas och nå viktiga­ beslutsfattare­inom den nordiska järnvägs­branschen. NJT skriver om spårtrafik­ branschen i Norden och i tidningen hittar du intressanta­ artiklar och nyheter om människor, händelser och annat från en bransch som ständigt expanderar med allt fler aktörer och som i år beräknas omsätta mer än 250 miljarder kronor. Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och ­Sverige. Movingo gäller på SJ:s regionaltåg i de sex länen. FOTO: PATRIK ENGSTRÖM 

För annonsbokning och priser: Kontakta: Per-Olof Lingwall

till Movingo, vilket förenklar för resenärerna då samma biljett och regler gäller över ett ännu större område och i ytterligare län. – Tåg i Bergslagen är intresserade av att ­ansluta sig och få in hela sitt trafiksystem i ­Movingo. Sedan vill vi också att Movingo ska gälla som biljett för resa med alla SJ:s tåg, inte bara regionaltågen, säger Tomas Ahlberg.

att inte behöva tänka på att ha flera olika bil­ jetter för olika trafiksystem. Movingo gäller för all regional och lokal trafik inom samtliga sex län inklusive Trosabussen och SJ:s regionaltåg.

Lägre pris och ökat utbud

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Att Movingo underlättar resandet och därmed blivit en succé råder inget tvivel om. Under det senaste året har resandet ökat med tio pro­ cent och på sträckan Uppsala–Stockholm har resandet ökat med 20 procent. – För pendlare som reser långt och dag­ligen har Movingo inneburit en rejäl prissänkning samtidigt som utbudet har ökat. I många fall större än vad SJ mäktar med, säger Tomas Ahl­ berg. Sammantaget har Movingo inneburit en ­efterlängtad reform där kunderna uppskattar

Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se

MIKAEL PRENLER

Mälardalenissa on Mälardalstrafik – Mälab – ottanut käyttöön aivan uudentyyppisen matkalipun, joka kelpaa kahdeksassa eri joukkoliikennejärjestelmässä. Uusi matkalippu on syntynyt poliittisten päätösten kautta, kun kuuden läänin poliitikot ovat sopineet yhteisestä taksasta ja yhteisistä matkaehdoista työmatkojen helpottamiseksi. Movingo on voimassa seuraavilla palveluntuottajilla: SL, Sörmlandstrafiken, UL, VL, Länstrafiken Örebro ja Östgötatrafiken sekä tietyillä SJ:n lähdöillä Mälardalenissa ja Trosan ja Liljeholmen välillä Trosabussenissa.

NJT Nordisk

BER 2016

NR 4 • SEPTEM

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2017 • ÅRGÅNG 143

”Vi ska inte sitta på vår kammare och gissa eller anta, i stället ska vi lyssna på och prata med branschens företrädare.” Petra Wermström, avdelningschef väg och järnväg inom Transportstyrelsen

politik ”De fleste svær g har stadi

ift e Tidskr

Järnban G 142

• ÅRGÅN

sé k expo Historis nvägens över järation organis

Bantekniska lärcentret i Kouvola har öppnat DANMARK: Allt fler tar metron till flyget NORGE: Konkurrens ska ge nöjda kunder

FINLAND: Nya ellok i godstrafiken SVERIGE: SJ miljardsatsar på snabba tåg

ras reforme et ska ner Trafiknät spara miljo FINLAND: nning kan msbron n uppfi Storstrø IGE: Lite start för sen SVER K: Bygg över grän DANMAR om tåg Enighet NORGE:

NJT NR 1 2018

7


DANMARK

Svær start for paraplyselskab DOT – Din offentlige transport – har haft en svær og tidskrævende start. I 2014 blev de tre kollektive trafikselskaber på Sjælland, DSB, Metroselskabet og Movia pålagt pr. lov at oprette et såkaldt fælles paraply­ selskab til at varetage alle kundevendte opgaver. De tre selskaber skulle selv finansiere selskabets drift. Det var underforstået, at paraplyselskabet forventedes at ville være mere effektivt end selskabernes oprindelige varetagelse af opgaverne.

I januar 2015 åbnede DOT hjemmesiden www.dinoffentligetransport.dk med et meget begrænset indhold. Selskaberne var ikke nået særlig langt på det tidspunkt. I efteråret 2016 blev DOT I/S oprettet som den formelle ram­ me. Så fik DOT en bestyrelse og en formand, og vejen var banet for oprettelse af et sekre­ tariat. Leder er Rune Jon Jensen, som kommer fra DSB, men som i hele 2016 pendlede mellem kontorer i Valby, Høje Taastrup og Ørestaden – én dag ad gangen hos hvert selskab. Nu er der fem medarbejdere på DOT’s sekretariat, som har fået hjemsted hos Movia. Strategiplan for perioden 2017–2020

Det var en vigtig milepæl, da DOT’s bestyrel­ se i foråret 2017 vedtog en strategi for perio­ den frem til 2020, og det var første gang, der blev sat ord på opgaver og mål. I DOT’s stra­ tegi fremhæves perioden 2017–2020 som en særlig urolig periode for den kollektive trafik med store infrastrukturprojekter i gang – pro­ jekter som i byggefasen vil forstyrre den kol­ lektive trafik drift. Det overordnede mål er sagt kort og kon­ tant at komme helskindet gennem de mange forandringer. De mest indgribende er metro­ byggeriet i København, implementeringen af signalprogrammet på jernbanen og byggeriet af letbanen på ring 3. Fem emner er udpeget som indsatsområder: n Enklere produktudbud og færre salgska­ naler n Gode skiftemuligheder og korrespondancer 8

NJT NR 1 2018

Det er ambitiøse mål, som vil kræve en stor indsats på tværs af selskaberne for at kunne lykkes. Effektiv og relevant trafikinformation Ensartet og effektiv kommunikation og markedsføring i en væsentlig forandrings­ periode n Effektiv drift som giver tryghed for kun­ derne og konsoliderer DOT For hver af de fem pejlemærker er der ud­ arbejdet konkrete målsætninger, som alle er for­ankret i DOT’s egne målinger af passager­ tilfredshed. De fleste mål ligger på 20–50 pro­ cent forøgelse af kundetilfredsheden over tre år. Det er ambitiøse mål, som vil kræve en stor indsats på tværs af selskaberne for at kunne lykkes. Dermed er der også sat to streger un­ der målet om at gøre DOT til en succes – både indadtil og udadtil. Overordnet set betyder det, at DOT skal gøre det nemt for passagererne at vælge og

Strategien for DOT er et vigtigt, for­pligtende skridt i sam købe den bedste billet, at DOT skal sikre ko­ ordinering i trafikafviklingen på tværs af bus, tog og metro, så unødig ventetid minimeres, samt at det skal sikres at passagererne modta­ ger konkret, anvendelig og relevant trafikin­ formation på tværs af transportformer. DOT skal ligeledes sikre, at den offentlige transport fremstår enkel og nemt tilgængelig.

n

n

Tværgående samarbejde

Ideen om tværgående samarbejde er ikke ny i den offentlige transport, og der har i lang tid eksisteret selvstændige koordinationsfora, hvis formål ligeledes har været at sikre gode tvær­gående løsninger. Men med strategien for DOT tager trafikselskaberne imidlertid koor­ dinationen og samarbejdet et skridt videre og samler ansvaret på tværs af indsatsområder ét sted og med én samlet strategi. Værdien af den fælles indsats i DOT vil overstige, hvad selskaberne leverer hver især. Det skal for en god ordens skyld bemærkes, at de mål som er opsat i strategien er vejledende, idet de udtrykker en ambition for, hvad der kan udrettes gennem samarbejdet. De opstille­ de mål afspejler ikke den faktiske forventning til målrealisering.


­

NORGE

Et krafttak må til for bedre jernbane

R

egulariteten på jernbanen er langt fra tilfredsstillende. Et krafttak må til, og hele bransjen må bidra. I påvente av at Stortinget bevilger nok penger til å få lukket vedlikeholdsetterslepet må vi sørge for en vellykket implementering av jernbanereformen. Jeg er glad for at reformen nå blir gjennomført. Dette betyr blant annet økt konkurranseutsetting av drifts- og vedlikeholdsoppgaver og et mer stabilt marked for leveran­ dørene. Med god samhandling mellom Bane Nor og entre­ prenørene i prosessen er jeg overbevist om at jernbanere­ formen kommer til å gi positive effekter. Bane Nor må sørge for at entreprenørene får den forutsigbarheten de trenger for å utvikle sine virksomheter og sin kompetanse. Samtidig må Bane Nor utvikles videre som en profesjonell bestiller og kompetent forvalter av den nor­ ske jernbanen.

D

arbejdet mellem DSB, Metroselskabet og Movia.FOTO: RENE STRANDBYGAARD Strategien for DOT udgør en fælles refe­ renceramme for det tværgående samarbejde, og er et vigtigt, forpligtende skridt i samar­ bejdet mellem DSB, Metroselskabet og Mo­ via til gavn for passagererne i den offentlige transport. TOMMY FROST

KILDER: KOLLEKTIV TRAFIK FORUM OG DOT

@ www.dinoffentligetransport.dk

et er gode resultater fra konkurranseutsetting av drift og vedlikehold i Sverige, der undersøkelser viser 11 prosent kostnadsreduksjon og økt kvalitet på entreprenør­ tjenester etter gjennomført prosess. Vi bør ikke ha en lavere målsetting i Norge. Et annet viktig KRÖNIKA aspekt ved jern­banereformen er Jernbanedirek­toratets mulighet til å inngå flerårige avtaler med Ingvild Storås Bane Nor. Uforutsigbarhet har Administrerende direktør redusert entreprenørenes mulig­ i Baneservice het til å investere langsiktig i lær­ linger, fagkompe­tanse og kapitalkrevende maskiner og har gjort planleggingen krevende for Bane Nor.

F

lerårige avtaler gir Bane Nor bedre forutsetninger for god planlegging av tiltak som strekker seg over flere år, og entreprenørene vil oppleve større trygghet for både omfang av planlagte prosjekter og at annonserte tiltak faktisk blir gjennomført. Dette vil gi effektiviseringsgevinster og et redusert kostnadsnivå for Bane Nor. Vi må sammen utnytte mulighetene jernbanereformen gir, samtidig med at vi fortsetter arbeidet med å effektivisere arbeidsprosessene våre, ta i bruk ny teknologi og utvikle medarbeiderne våre. Vi har et felles mål: Mer bane for pengene.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

DOT:lla – Din offentliga transport (julkinen ­kulkuvälineesi) – on ollut vaikea ja aikaa viepä liikkeelle lähtö. Själlandin kolme liikennöitsijäyritystä: DSB, Metroselskabet ja Movia saivat lain nojalla tehtäväksi luoda niin kutsutun sateenvarjoorganisaation, mihin kaikki asiakaskohtaiset tehtävät koottaisiin. Nämä kolme yritystä tulisivat rahoittamaan itse u­ uden organisaation tuotannon. Oli itsestäänselvä tavoite, että sateenvarjo-organisaation oletettiin olevan tehokkaampi kuin yritysten aikaisempi oma tehtävien hallinta.



NJT NR 1 2018

9


KORS & TVÄRS

SVERIGE

Sweco rådgivare i utbyggnad av dubbelspår n Sweco har fått i uppdrag att vara Trafikverkets råd­givare under kommande s­kede av dubbelspårutbyggnaden mel­ lan Ängelholm och Helsing­ borg som ­syftar till att öka kapaciteten på sträckan. Ordervärdet för Sweco är ­cirka 60 miljoner kronor. Uppdraget är att upprätta förfrågningsunderlag för total­ entreprenad, tillståndshante­ ring, inventering av fastighetsnära bulleråtgärder samt genomföra byggplatsuppfölj­ ning i samarbete med Trafik­ verket och den kommande ­entreprenören för dubbelspår Ängelholm–Helsingborg. Sweco har sedan t­ idigare ­tagit fram järnvägsplan, miljökonsekvens­beskrivning och systemhandling för ­samma sträcka. Uppdraget i sin helhet förväntas vara ­genomfört i ­december 2024.

Skada av it-skandal kartlagd n Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen kart­ lagt vilka uppgifter som han­ teras av icke-­säkerhetsprövad personal efter att myndighe­ tens it-drift utkontrakterats. Enligt Transportstyrelsens ut­ redning har ett 80-tal per­ soner hos leverantören och dennes underleverantörer i Europa haft tillgång till säkerhetsklassat material. Personalen var inte säker­ hetsprövad enligt svensk lag, men hade säkerhetskontrolle­ rats av den egna organisatio­ nen. Det finns inga indika­ tioner på att information har hamnat i orätta händer, men samtliga uppgifter betraktas som röjda. Sedan oktober 2017 han­ teras it-driften av svensk, säkerhetskontrollerad perso­ nal. Myndigheten har infört krav på obligatorisk utbild­ ning inom informationssäkerhetsområdet för alla medarbetare.

10

NJT NR 1 2018

Cityterminalen integreras med Centralstationen i Stockholm när Jernhusen tar över. 

FOTO: PER MYREHED

Jernhusen tar över Cityterminalen n Jernhusen köper Stockholms stads aktieinnehav i Stockholms terminal AB (STAB) på City­ terminalen. STAB, som fram tills nu ägts av både Jern­husen och Stockholms stad, hante­

rar driften av bussterminalen. Övertagandet innebär att Jern­ husen kan ta ett helhetsgrepp för bytes­punkterna i hela stations­ området i Stockholm. – Bytespunkter är en av våra

Klart med åtta nya Upptåg n Regionstyrelsen vid Region Uppsala har beslutat att låta Transitio köpa in åtta nya och större Upptåg. Region Uppsa­ la hyr sedan dessa tåg av Transi­ tio. De nya tågen sätts successivt i drift från slutet av år 2019. Tågen är av fabrikat Stad­ ler Dosto ER 1 och tillverkas i Schweiz. Det är dubbeldäckar­ tåg med fyra vagnar och varje tåg har 357 sittplatser, vilket ska jämföras med dagens tåg som har 170 sittplatser. – Det är ett efterlängtat beslut för alla pendlare som i dag har svårt att få en sittplats ombord på Upptåget, då många tåg­ avgångar har fler resande än sittplatser. Dessutom ökar

resandet med tåg mycket kraftigt hela ­tiden, säger Bertil Kin­ nunen (S), ordförande i kollektivtra­ fiknämnden. Bertil De nya tå­ Kinnunen. gen sätts suc­ cessivt i trafik från slutet av 2019 och under 2020. Allt ­eftersom de nya tågen levere­ ras kommer ­dagens tåg att fasas ut. Några av de tåg som i dag går längs Ostkustbanan kommer att ­behållas för att ersätta de inhyr­ da tåg som i dag körs på sträckan Uppsala–Sala.

kärnverksamheter. Vi får nu ­ansvar för hela stationsområdet när Cityterminalen inte­greras med Stockholms Centralstation, säger Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen.

FAKTA Transitio ägs gemen­ samt av 20 landsting/ regioner och kollektiv­ trafikmyndigheter i Sverige och har som uppdrag att an­skaffa, ­finansiera och för­ valta spår­fordon åt sina ­ägare. S­ yftet är främst att optimera ä­ garnas fordons­kostnader samt ­säkerställa en hög ­kvalitet och kompe­ tens inom o ­ mrådena anskaffning, förvaltning och underhåll.


Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Stadler förvärvar Swedtrac Stadler förvärvar Swedtrac Railservices, en av Nordens största aktörer för modernisering av järnvägsfordon från KnorrBremse.

Genom förvärvet stärker Stad­ ler sin närvaro i Sverige och sin kapacitet att erbjuda under­ håll och modernisering av järn­ vägsfordon till operatörer och fordons­ägare i Norden. Swed­ trac har i dag 106 medarbetare i Tillberga, Västerås och kunder som SJ, Transitio och DSB. Vuxit snabbt

– Med Swedtrac utökar Stad­ ler sin kapacitet att modernisera­ järnvägens befintliga fordons­ flottor. Det sker genom att vi kan utöka vår kompetens till att omfatta fler tågtyper och att vi kan arbeta närmare våra kunder, säger Jürg Gygax, executive vice president på Stadler Service.

Stadler, som både tillverkar och underhåller tåg, har på kort tid vuxit mycket snabbt i de nordiska länderna. Företaget ser en fortsatt stor tillväxt­potential som man nu förbereder sig för att kunna möta. På sikt är ambitionen att göra verksam­heten i Tillberga till ett av Stadlers ­större kompe­ tenscentra för h ­ elhetslösningar inom service. Två större kontrakt

För närvarande har Swedtrac två större kontrakt. De rör upp­ rustning interiört och exteriört av 111 tåg i Öresunds­regionen för kunderna Skånetrafiken, Hallandstrafiken, Transi­ tio och danska DSB samt den del av moderniseringen av SJ:s X2000-tåg som rör interiör och passagerar­komfort. Sammangåendet mellan ­Stadler och Swedtrac sker under första kvartalet 2018.

Nytt samarbetsavtal om dansk trafik n Transportministeriet i Danmark och Skånetrafiken har tillsam­ mans arbetat fram ett förslag till ny överenskommelse om en förenklad och utvecklad trafik mellan länderna. Den innebär att Region Skåne tar över ansvaret för trafikeringen fram till Köpen­ hamn H/Österport från december 2021. Skånetrafiken tar också över det praktiska ansvaret för underhåll, kundomhändertagande och trafikutbud. – Vi ser att vi med ett utökat samarbete kan ge samordningsoch effektivitetsvinster för våra resenärer, som bland annat leder till t­ydligare trafikinformation. Detta öppnar också för att vi kan ­samla allt underhåll till en operatör i den nya depån som byggs i Hässleholm, säger Stefan Svalö (S), kollektivtrafiknämndens ord­ förande.

Ny underhållschef på Trafikverket n Malin Holen har utsetts till ny chef för under­hållsverksamheten inom Trafikverket. Hon är i dag projektchef för Ostlänken och har tidigare ansvarat för investeringsverk­ samhet i Stockholm/Öst, där projekt som Getingmidjan och Ekerövägen ingår. Malin Holens övriga chefsroller inom Trafikverket inkluderar också en längre tids erfarenhet från drift- och underhållsverksamheten. Malin Holen – Underhållsverksamheten är en viktig blir ny chef för och spännande kugge i det samlade trafik­ ­underhåll inom verksuppdraget. Jag ser fram emot att ta över Trafikverket. stafettpinnen och driva verksamheten och dess utveckling vidare tillsammans med medarbetarna på under­ håll, säger Malin Holen, som tillträder tjänsten den 9 april 2018.

79 personer omkom i bantrafiken

Stadler förvärvar Swedtrack i Tillberga. 

FOTO: STADLER

n År 2017 omkom 79 personer i svensk bantrafik. Detta är en minskning med 10 omkomna jämfört med 2016 visar Trans­ portstyrelsens preliminära statistik. Antalet omkomna i bantra­ fik (järnväg, tunnelbana, spårväg) fortsätter att minska. De flesta olyckorna inträffar när personer befinner sig i spårområdet, vilket är förbjudet enligt järnvägslagen. Under 2017 omkom 71 perso­ ner när de olovligt vistades i spårområdet, jämfört med 78 perso­ ner 2016. De näst vanligaste olyckorna i järnvägen sker i plan­ korsningar. Åtta personer omkom i plankorsningsolyckor under 2017, jämfört med 11 år 2016. I de preliminära siffrorna ingår olyckor och självmord, vilket innebär att ovanstående uppgifter kan komma att ändras i den fastställda statistiken när händelserna har klassificerats som olycka eller självmordshändelser.

Ny metod för planering av tågtidtabeller testas Statens väg- och transport­forskningsinstitut VTI ska testa en metod för att skapa tåg­tidtabeller som ger bäst nytta av tillgänglig infrastruktur.

Forskarna ska använda en opti­ meringsmodell parallellt med att Trafikverket på sedvanligt sätt ut­ formar en tidtabell. Planering av tågtidtabeller sker

varje år med mycket manuellt arbete. Eftersom det i dag sak­ nas optimeringshjälpmedel är det omöjligt att veta om tidtabellen ­skulle kunna vara bättre. ­

ökar nu trafiken varje år, därmed ökar mängden konflikter. VTI ska nu pröva en ny metod att lägga tågtid­tabeller som ger sam­ hället största m ­ öjliga nytta.

Ökade konflikter

Inte optimalt manuellt

Detta sätt att arbeta fungerar bra när samma trafik bedrivs år från år, utan en stor mängd med intresse­konflikter. Men i flera delar av det svenska järnvägsnätet

– På grund av den svenska järn­ vägens struktur minskar sanno­ likheten för att det manuella arbetssättet kommer fram till en optimal tidtabell. Detta vill vi

försöka ändra på, säger Jan-­Eric Nilsson, professor i transport­ ekonomi på VTI. Målet är att få ut största möj­ liga nytta av den kapacitet som finns tillgänglig, men eftersom det saknas ett systematiskt opti­ meringshjälpmedel är det i dag inte möjligt att pröva tidtabeller som på ett omfattande sätt avviker från den trafik som redan bedrivs. NJT NR 1 2018 11


KORS & TVÄRS

NORGE

Økonomiske problemer på Follobanen Bane Nor har hevet ­avtalene med total­ entreprenør ­Condotte tilknyttet to av Follo­ baneprosjektets totalkontrakter.

Entreprenørselskapet ­Condotte har økonomiske problemer, og Bane Nor viderefører nå arbei­ det selv. Bane Nor har hevet de to kontraktene, fordi det gir ­større kontroll over prosjektets økonomi, kvalitet og fremdrift. Bane Nor mener det ville gitt større risiko, dersom man had­ de valgt å samarbeide videre med Condotte. – Bane Nors sentrale inte­ resse er å oppfylle samfunns­ oppdraget gjennom ferdig­ stillelse av Follobanen, innenfor de gitte økonomiske­ rammer og med riktig kvali­ tet, mot slutten av 2021. I lys av dette må Bane Nor gjøre de nødvendige tiltak. Entreprenø­ ren har ubetalte regninger til firmaets underentreprenører og anleggsarbeidet har stanset, sier prosjektdirektør for Fol­ lobaneprosjektet, Per David ­Borenstein. Søkte om beskyttelse

Bane Nor har det siste halv­ året fulgt entreprenørselskapet tett opp og krevd tiltak i møter med ledelsen i Norge og Roma. Den 8.januar i år søkte Con­ dotte om konkurs­beskyttelse ved den italienske domstolen og fikk det innvilget. Bane Nor har stilt krav om at Follobanens fremdrift ikke skulle påvirkes i den perio­ den Condotte gjennomfører restrukturering av selskapet, men arbeidet har likevel stan­ set opp. – Når Condotte ikke opp­ fyller sine forpliktelser over­ for Bane Nor på sentrale om­ råder, må Bane Nor ivareta sentrale interesser ved å sikre fremdrift og dertil begrense de ­økonomiske ringvirkningene av misligholdet. Heving av av­ talene med Condotte er nød­ vendig for å sikre dette, under­ streker Borenstein. 12

NJT NR 1 2018

Norske tog fikk en samlet punktlighet på 91 prosent.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

91 prosent punktlighet i 2017 Bane Nor’s punktlighetsstatistikk viser at 91 prosent av alle persontog var i rute ved ankomst ende­ stasjonen i fjor. Dette er på samme nivå som i 2016. Målsettingen er at minst 90 prosent av togene skal være i rute.

Bane Nor’s statistikk viser også at punktligheten i rushtrafik­ ken er i bedring. I 2017 var punktligheten i tidsrommet fra ­klockan 07–09 og fra klockan

Ny direktør for Jernbanen n Kirsti Lovise Slotsvik er tilsatt som direktør for Jern­ bane­direktoratet. Hun har om­ fattende e­ rfaring fra samferd­ selssektoren, og peker på hvor inspirerende det har vært å være med på den store veksten sek­ toren har opplevd, – ikke minst når det gjelder jernbane.

15–17 på 86 prosent, noe som er en bedring på 0,7 prosent. Bedring i godstrafikken

I godstrafikken var det også en klar bedring i punktlighetstalle­ ne. Samlet sett var 80,2 prosent av godstogene i rute i 2017, en framgang på 1,4 prosent. Særlig er Bane Nor fornøyd med at avgangspunktligheten fra Alnabruterminalen i Oslo er merkbart bedre. Det på­virker trafikken over hele jernbane­ nettet.

Kirsti Slotsvik skal lede Jernbanedirektoratet. FOTO: OLAV HELGE MATVIK

– En av de viktige opp­gavene framover blir å få på plass det som gjenstår i jernbaner­­e­ formen. Alt er jo ennå ikke fer­ dig støpt, sier Kirsti Slotsvik.

Bane Nor presenterer sam­ tidig en kurve som viser sammen­hengende punktlighets­ forbedring siden 2011 og viser til at den økte satsingen på ved­ likehold gir gode resultater. Likevel var det i 2017 to ­svake måneder, august og ­september, som viser at det fort­ satt er utfordringer. Det samme gjelder starten på 2018 som har vært langt under målsettingene. En vik­ tig årsak her var mye snø og vinter­vær. – Jernbanedirektoratet skal videreutvikle norsk jern­ bane og har viktige oppga­ ver med å sørge for at sekto­ ren ­drives ­effektivt. Når vi nå ansetter ­Kirsti Lovise Slots­ vik som ­direktør for Jernbane­ direktoratet får vi en dyktig le­ der med bred erfaring fra både Statens vegvesen og Kystverket, sier samferdsels­minister Ketil Solvik­-Olsen.


Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Historisk avtale mellom Jernbanedirektoratet og Bane Nor Jernbanedirektoratet og Bane Nor signerte ved årsskiftet avtalen om drift og vedlikehold av jernbanens infrastruktur. For første gang er avtalen gjort gyldig for fire år.

– Det gjør oss i stand til å bli mer effektive, sier konsernsjef Gorm Frimannslund i Bane Nor. – Dette er et positivt og et vik­ tig resultat av jernbane­reformen, sier avtroppende jernbane­ direktør Elisabeth Enger. Miljardavtale

Konkret er avtalen for drift og vedlikehold av jernbanenettet nå signert med 7,255 milliarder kroner for 2018. Samtidig er det i avtalen lagt til grunn at det i de neste tre etterfølgende året skal ligge på minst samme nivå. Der­ med har avtalen en verdi på om lag 30 milliarder kroner. – Nå blir det slutt på å s­ itte og vente på at statsbudsjettet er vedtatt i Stortinget før vi vet hva vi kan legge opp til aktivite­ ter for drift og vedlikehold det

kommende året, sier konsernsjef Gorm Frimannslund i Bane Nor. Det gjør oss i stand til å plan­ legge bedre og kunne inngå mer langsiktige avtaler med entre­ prenører. Mer forutsigbarhet gir lavere priser og dermed mer jern­ bane for pengene. 2017 har vært det første året etter at jernbanereformen delte det tidligere Jernbaneverket inn i Jernbanedirektoratet og Bane Nor. Bane Nors konsernsjef og jernbanedirektøren er enige om at de har fått på plass et godt eta­ blert system. – Den avtalen som nå er inn­ gått bygger på den avtalen vi had­ de for 2017. Mye er videreført og det viktigste nye er at avtalen nå gjøres gjeldende for fire år. Siste signeringen

– Det er historisk, sier jern­ banedirektør Elisabeth Enger. Samtidig var signeringen den siste embetshandlingen til Eli­ sabeth Enger som jernbane­ direktør. Hun har hatt stillingen siden ­2008 og vært sentral i om­ stillingene av jernbanesektoren.

Gorm Frimannslund og Elisabeth Enger signerer den historiske ­avtalen som gir forutsigbarhet for jernbanens drift og vedlikehold i FOTO: ØYSTEIN GRUE fire år framover.

Jernbanedirektoratet utreder baner i nord Jernbanedirektoratet har nå satt i gang utredningsarbeidet av Nord-Norgebanen.

ne runden. Det som da ligger til grunn er den traseen som fram­ kom i NSBs omfattende utred­ ning fra 1992.

– Dette blir et spennende opp­ drag og vi er glad for den store interessen for utredningsarbeidet i Nord-Norge, sier prosjekt­leder Hans Einar Lundli. Vi kommer til å satse mye på å få til bred ­involvering fra alle interesserte både regionalt og lokalt. Ny­ lig var det et internt oppstart­ møte i arbeidet med å oppdatere anslagene for markedspoten­ sial og kostnader for en Nord-­ Norgebane på strekningen Fauske–Narvik–Tromsø. I 2011 kom det en rapport om jernbanens rolle i nord i regi av Jernbaneverket. Det er denne rapporten som nå skal gås gjen­ nom og oppdateres. Det skal ikke gjøres nye vurderinger av mulige traseer for banen i den­

Flere traseer

I 1992-utredningen ble det vur­ dert flere traseer og kombinasjo­ ner. Også en sidelinje Bjerkvik– Harstad var med i utredningen. I oppdragsbrevet fra Samferdsels­ departementet er det angitt at det er alternativet Fauske–Nar­ vik–Tromsø som skal legges til grunn i den utredningen som nå skal gjennomføres. – Vi vil legge opp til å følge metodikken for hvordan vi lager en konseptvalgutredning (KVU) så langt det er hensiktsmessig, sier Lundli. Men det er ikke en KVU i vanlig forstand vi skal lage. Likevel blir det bred invol­ vering og arbeidsverksteder lokalt i Nordland og Troms, sier han. Lokale myndigheter, Same­

Nattoget fra Trondheim har nettopp ankommet Bodø. Nå utredes det på nytt muligheter for jernbaner også lenger nord. FOTO: NJÅL SVINGHEIM  tinget og flere interessegrupper og utvalg blir viktige parter i det­ te arbeidet. I tillegg til å se på en bane på hele strekningen Fauske–Nar­ vik–Tromsø, har departementet også bedt om at en mulig trinn­ vis utbygging blir vurdert. Også fra Finland

I tillegg til utredningen av NordNorgebanen så gjøres det også på initiativ fra finske myndigheter vurderinger av mulige baner som

kan knytte det finske jernbane­ nettet sammen med isfri havn i nord. – Vi har allerede hatt et inn­ spillsmøte i Tromsø, forteller pro­sjektleder Hanne Dybwik-Rafto. Det er stor interesse i landsde­ len også for dette prosjektet som tar for seg disse mulige strek­ ningene: n Kolari–Narvik n Tornio–Narvik n Kolari–Skibotn/Tromsø n Rovaniemi–Kirkenes NJT NR 1 2018 13


KORS & TVÄRS

DANMARK

Reduceret drift på Sjælland i op til to måneder n DSB måtte 26. januar tage alle 33 ME-lokomotiver ud af drift, fordi der blev konstate­ ret begyndende revnedannel­ ser på to aksler. Sidenhen er der påbegyndt et omfattende arbej­ de med at kortlægge omfanget af de begyndende revnedannel­ ser på alle 33 ME-lokomotiver og få lagt en plan for at få loko­ motiverne tilbage i drift igen så hurtigt som muligt. Der er tale om en omfatten­ de og tidskrævende proces som ­tager knap en uge, fra den en­ kelte aksel er demonteret, til den er undersøgt og kan mon­ teres igen. Derfor planlægger DSB med reduceret drift i re­ gionaltogstrafikken på Sjælland frem til foreløbig 23. marts 

KILDE: DSB

Ny aftale om udbud i hovedstadsområdet Regeringen har aftalt at ud­byde hele S-togsdriften og den tilhørende infrastruktur, og at fremtidens S-tog bliver automatiske.

Det vil betyde bedre og ­billigere S-togsdrift med op til knap 13 millioner flere S-togsrejsende.­ Og så opdeles Øresunds­ trafikken, så DSB alene får an­ svaret for trafikken på Kystba­ nen, mens togbetjeningen på strækningen Østerport–Malmø udbydes. Det samlede udbud i aftalen svarer til 68 procent af DSB’s samlede passagerantal. Sammen med de allerede ud­ budte togstrækninger vil den­ ne aftale betyde, at 41 procent af togtrafikken målt på togkilo­ meter, og 75 procent af andelen af rejser på landsplan vil være udbudt i fremtiden.

S-tog bliver automatiske. 

FOTO: RENÉ STRANDBYGAARD/DSB

Med aftalen bliver ansva­ ret for togdriften og for Baned­ anmarks infrastruktur på S-ba­ nen udbudt og lagt sammen i én organisation i forbindelse med omlægningen til automa­ tisk drift. Det skal ske i et OPP (Offentligt Privat Partnerskab), som giver økonomiske og op­ gavemæssige kompetencer til at sikre S-togsdriften både i over­ gangsfasen fra konventionel til

automatisk drift og i den efter­ følgende driftsfase. For DSB står S-tog for cirka­ 60 procent af DSB’s passagertal og udgør 27 procent af DSB’s samlede produktion målt i tog­ kilometer. For Banedanmark vurderes S-banen skønsmæs­ sigt at udgøre cirka 20 procent af Banedanmarks samlede ud­ gifter til drift, vedligehold og fornyelse. Med aftalen vil en betydelig andel af DSB og Banedanmarks opgaver således blive overdraget og varetaget i en ny OPP-orga­ nisation. Automatisk togdrift på S­-­banen vil give mulighed for at tilbyde passagererne en mere ­effektiv service, end det er tilfældet i dag.  KILDE: TRANSPORT,- BYGNINGS,  OG BOLIGMINISTERIET

DSB måtte tage alle 33 ME-lokomotiver ud af drift. FOTO: DSB 

Kontrakt på byggeri af ny Storstrømsbro

n Vejdirektoratet har præsen­ teret forligskredsen bag Stor­ strømsbroen for direktora­ tets økonomiske undersøgelse af det italienske entreprenør­ konsortium bestående af ­firmaerne Itinera, Grandi ­Lavori Fincosit og Condotte. Undersøgelsen blev igang­ sat på baggrund af den rekon­ struktion, der blev meddelt af Condotte den 9. januar 2018. Det vindende konsortium stiller en samlet garanti på 480 miljoner kroner, svarende til 23 procent af entreprisesummen. – Nu kan vi komme videre i processen, så byggeriet af bro­ en ikke bliver forsinket, siger transport-, bygnings- og bolig­ minister Ole Birk Olesen.  KILDE: TRANSPORT,- BYGNINGS,  OG BOLIGMINISTERIET

14

NJT NR 1 2018

Sådan vil Kongens Nytorv se ud efter Cityringen er færdig i 2019.

FOTOMONTAGE: METROSELSKABET

Det grønne metrohegn forsvinder nI

seks år har det ­grønne bygge­ pladshegn omkranset metro­ byggeriet på Kongens Nytorv i ­København. Nu bliver hegnet fjernet, og det betyder blandt andet et gensyn med Ryttersta­ tuen på Krinsen. Nedtagningen af hegnet er desuden første skridt mod en genetablering af en af Køben­ havns mest prominente pladser. Et synligt tegn på, at åbning­ en af Københavns metrolinje,

Cityringen, nærmer sig, er ned­ tagningen af de grønne metro­ hegn. Flere steder i byen er hegnene allerede taget ned, og nu er turen altså kommet til Kongens Nytorv. Når Cityringen åbner i som­ meren 2019, vil 80 nye kejser­ lindetræer pryde den historiske plads, mens der også skal læg­ ges 900 000 chaussésten. I det hele taget vil det ovale have­ anlæg Krinsen, der blev opført

af Kong Christian den Fem­ te i 1600-­tallet, blive genopført som før. Metrostationen på Kong­ ens Nytorv bliver en af de tre mest besøgte stationer i Dan­ mark. I dag stiger cirka 24 000 daglige passagerer på metroen ved Kongens Nytorv – i 2025 forventes cirka 90 000 daglige ­passagerer at benytte Kongens Nytorv metrostation. 

KILDE: METROSELSKABET


Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Bredt flertal sætter udbud af Fremtidens Tog i gang Regeringen har aftalt at sætte gang i indkøbet af fremtidens eltog.

Det skal ske i et samlet udbud, hvor leverandøren af de tog, som skal erstatte DSB’s nuværende togflåde, også får opgaven med at vedligeholde dem. Det skaber de bedste forud­ sætninger for god og driftssta­ bil togdrift til ­passagererne med ­færrest mulige risici, mener ­aftaleparterne. Erstatte aldrende tog

I sommeren 2017 ­godkendte et bredt flertal i Folketinget, at DSB går videre i processen med at indkøbe en ensartet flåde af nye driftsstabile og velafprøvede eltog. De nye eltog skal ­erstatte DSB’s aldrende togflåde bestå­ ende af IC3 og IR4 samt IC4, der aldrig er blevet indsat i drif­

ten som oprindeligt forudsat på grund af dårlig driftsstabilitet. Med aftalen, der er indgået mellem alle partier i Folketing­ et – undtagen Enhedslisten – kan næste skridt nu tages, og DSB kan udsende udbudsmaterialet for toganskaffelsen. 90–250 togsæt

Mellem 17 og 22 milliarder kro­ ner bliver de kommende år brugt på at anskaffe og vedligeholde cirka 153 eltogsæt samt bygge nye værksteder. ­Togene skal anskaffes via en rammeaftale på minimum 90 togsæt og maksimum 250 togsæt, som skal udgøre frem­ tidens elektriske togdrift i Dan­ mark. Med den politiske afta­ le forventes de første tog at blive ­leveret fra års­skiftet 2023/2024.

IC 4-tog skal snart udfases. 

FOTO: JENS HASSE

 KILDE: TRANSPORT,- BYGNINGS,  OG BOLIGMINISTERIET

Let’s talk smart • Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.

RAIL

www.cactusrail.se

NJT NR 1 2018 15


KORS & TVÄRS

FINLAND

Reform om trafikledning på remiss n Kommunikations­ ministeriet har skickat en ­regeringsproposition på ­remiss med förslag till lag om att bilda ett trafikled­ ningsbolag. Enligt lagförslaget ska Trafikverkets trafik­ ledningsfunktion, alltså led­ ningen av sjö-, järnvägs- och vägtrafiken, bolagiseras till ett av staten helägt bolag med specialuppgifter. Trafikledningsbolagets affärs­verksamhet avses i för­ sta hand ­basera sig på strate­ giskt partnerskap och avtal med Trafikverket som är den myndighet som har ansvaret för transportnätet. Bolaget ska fram­över kun­ na tillhandahålla tjänster också på marknads­villkor. Enligt förslaget ska special­ uppgiftsbolaget vara en kon­ cern som till en början består av moderbolaget och statens nuvarande trafiklednings­ bolag: Finrail som sva­ rar för trafikledningen på järnvägarna­och Air Navi­ gation Services Finland som svarar för trafikledningen inom flygtrafiken. Ledningen av sjötrafiken och väg­trafiken kommer att avskiljas till s­ eparata bolag i ett senare skede.

Reform om ämbetsverk på remiss n Kommunikations­mini­

steriet har sänt ett utkast till regerings­proposition som gäller ämbetsverksreformen på remiss. I propositionen föreslås att Trafiksäkerhetsverket Trafi, Kommunikations­ verket och vissa funktioner vid Trafik­verket ska slås sam­ man till ett nytt ämbetsverk, som ska heta Trafik- och kommunikationsverket. Det nya ämbetsverket avses inleda sin verksamhet den 1 januari 2019. 16

NJT NR 1 2018

Helsingfors regiontrafik tar i bruk 29 nya spårvagnar före utgången av år 2019.

FOTO: TRAFIKVERKET

Underhåll i fokus på årligt seminarium n Seminariet Rata2018 samla­ de nästan 900 järnvägssakkun­ niga i Åbo. Evenemanget ar­ rangerades för tionde gången och är den mest betydelsefulla ­seminariehändelsen inom järn­ vägsbranschen i Finland. Under två dagar diskuterar järnvägsbranschens sakkunniga

med varandra och tillbringar tid tillsammans och lyssnar till före­ drag som hålls på seminariet. Temat på seminariet för ­denna gång var underhållet. I sitt öppningstal poängterade­ Trafikverkets generaldirektör Kari Wihlman järnvägens bety­ delse som en byggkloss i trafik­

systemet som stöder konkur­ rensförmågan. I samband med seminariet arrangeras alltid en materielutställning och denna gång fanns Transtechs nya spår­ vagn Artic på plats liksom mate­ riel som används vid underhållet på bannätet. Den nya spårvag­ nen tillverkas av Transtech.

Stor ökning av tågtrafiken under förra året Tågresandets popularitet ökade kraftigt år 2017. Inom fjärrtågtrafiken ­inrikes gjordes 12,5 miljoner resor och resandet ökade med 8 procent.

Under den livliga december-­ månaden gjordes 1,1 miljoner resor. Den kraftiga tillväxten har möjliggjorts av sänkta biljett­ priser, förkortade restider och utökade turer. I samband med att populari­ teten har ökat har också kund­ tillfredsställelsen förbättrats märkbart.

År 2017 har varit ett livligt år på järnvägen: under året har ­antalet resor hela tiden ökat. På flera huvudrutter har antalet re­ sor ökat med över 15 p ­ rocent, på sträckningen Helsingfors– Uleåborg med till och med 48 procent. Extraturer

Tack vare populariteten har även fjärrtågtrafikens tåg­turer ökat. Under året har antalet ­turer ökat med totalt 65 nya ­turer i veckan. Även stambanan samt sträckningarna Helsing­ fors–Åbo och Åbo–Tammerfors

har fått extra turer. Dess­utom är det redan nu beslutat om att öka på turerna med 62 turer i veckan under år 2018. De för­ sta tilläggs­turerna börjar i mars 2018. Populärt till Ryssland

Tågtrafiken mellan Ryssland och Finland ökade år 2017 med 21 procent. Under 2017 gjor­ des nästan en halv miljon resor med nattågen. Som helhet gjor­ des under 2017 nästan 700 000 resor till Lappland, vilket är 4 procent mer än under år 2016. 

KÄLLA: VR


Få olyckor men många personskador n År 2017 har med tanke på järnvägssäkerheten varit ett tu­ delat år – det inträffade få olyck­ or och passagerar­säkerheten höll sig på en bra nivå, men samtidigt skapade olyckorna exceptionellt många personskador. 13 personer dog i järnvägs­ olyckor. Det är betydligt fler än medeltalet för åren 2010–2016 (8). I plankorsningsolyckor dog 9 personer och i olyckor där människor hamnade ­under ­tåget är de preliminära uppgifterna 4 personer.

Ökat antal

Enligt preliminära upp­gifter in­ träffade det 24 plankorsningso­ lyckor år 2017. Åren 2010–016 har det skett i medel­tal 34 olyck­ or i året. År 2017 förolyckades ändå 9 personer i plankorsnings­ olyckor vilket är klart flera än

Nio personer förolyckades i samband med ­plankorsningar förra året.  medel­talet för åren 2010–2016 (4,7). I Raseborg inträffade i oktober en plankorsningsolycka där en rälsbuss och ett militärt fordon

kolliderade. Det är den allvarli­ gaste järnvägsolyckan som har skett på 2000-talet i Finland. Som följd av olyckan ­miste tre personer som fanns i fordonet

FOTO: VR

sina liv och fyra personer skada­ des allvarligt. I olyckståget om­ kom även en passagerare, något som dock inte berodde på kolli­ KÄLLA: TRAFI sionen.

Ny generaldirektör för Trafikverket Kari Wihlman har utnämnts till general­ direktör för Trafikverket. Wihlmans mandatperiod är fem år och han började den 1 januari 2018.

Kari Wihlman övergick till Trafik­verket från Trafik­ säkerhetsverket Trafi, där han ­har varit general­direktör ­sedan 2010. Före det var han överdirektör för Fordons­ förvaltningscentralen åren 2008–2009. Lång karriär

Kari Wihlman har gjort en lång karriär inom kommunika­ tionsministeriets förvaltnings­ område. Han har haft ledande poster vid Bilregistercentra­ len, Fordonsförvaltningscen­ tralen och förvaltningsområ­ de. Han har även haft ledande poster vid Bilregistercentralen, Fordonsförvaltningscentralen

Trafikverkets generaldirektör Kari Wihlman.

och Trafiksäkerhetsverket Trafi i sammanlagt 26 år. Trafik­verkets ­nuvarande general­direktör ­Antti Vehviläinen övergår till Kommunikations­verket för att leda ett gemensamt projekt för förvaltningsområdet som har som mål att främja införandet av 5G-­tekniken i Finland. Projektet omfattar bland ­annat utveckling av trafik- och kommunikationsnäten samt ­automatiseringen inom trans­ portsektorn. NJT NR 1 2018 17


Kallelse och inbjudan till NJS generalförsamling 2018 NJS generalförsamling äger rum torsdagen den 7 juni och fredagen den 8 juni i Esbo i Finland. Plats: Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland/konferenshotell Adress: Hanaholmsstranden 5; FI-02100 Esbo; Finland Telefon: +358 (0)9 435 020 Webb: https://www.hanaholmen.fi/sv/

Program Torsdag 7 juni 2018

10.00–11.00 11.00–12.00 12.30–16.00

Anmälan och registrering Lunch Fackliga seminarier – teman

– Digitaliseringen

Fredag 8 juni 2018

7.00–9.00

Frukost

Presentation och studiebesök: Västmetron, Helsingfors centralstation och Böle 9.00–13.00

13.00

Lunch och avslutning

– Stora utvecklingsprojekt som förbättrar kollektivtrafiken och trafiksystemet – Konkurrensutsättningens för- och nackdelar 16.30

Generalförsamling

Middag, Restaurang Johannes på Hanaholmen

19.00

Pris

Ytterligare information

Pris: € 200. I priset ingår lunch, seminarier, general­församling, middag och inkvartering i dubbelrum samt utflykter/studiebesök. Deltagaravgiften inbetalas till följande konto:

Information om generalförsamlingen finns på NJS webbplats, www.njsforum.com, och uppdateras ­löpande med bland annat mer detaljerad informa­ tion om innehåll i de fackliga seminarierna den 7 juni.

SWIFT/BIC: DABAFIHH

Du kan även kontakta någon av följande personer:

n

IBAN: FI28 8000 1100 1071 36 Kontohavare: Pohjoismaiden Rautatieseura Suomen Osasto Ry

n Danmark: Flemming Lund, ordf. NJS Danmark, +45 252 97 330

Norge: Nina Tveiten, ordf. NJS Norge, + 47 91 675 783

n

Anmälan och betalning

Anmälan till NJS generalförsamling 2018 ska göras senast den 30 april 2018 via anmälningsformulär på www.njsforum.com, alternativt med e-post till generalforsamling@njsforum.com.

Välkommen! Arja Aalto, ordförande i NJS

Sverige: Per Olof Lingwall, ordf. NJS Sverige, + 46 70 724 55 12 n

Finland: Arja Aalto, ordf. NJS Finland, + 358 295 34 3960

n


DANMARK

Det er i dag SJ som kører tog mellem Stockholm og København.

FOTO: SJ

Grønne organisationer vil se bedre togforbindelser i Skandinavien En række trafik-, miljø- og klimaorganisationer i Danmark, Norge og Sverige er gået sammen om at få ­flere og bedre togforbindelser mellem de skandinaviske hovedstæder samt at få genoprettet nattogene fra København til Tyskland og videre ud i Europa.

De 20 organisationerna har i december 2017 skrevet til såvel de enkelte landes transport­ ministre og parlamenters trafikudvalg som til Nordisk Råd og opfordret dem til at gøre det muligt at træffe­miljø- og klimavenlige trans­ portvalg i fremtiden. De finder at det ikke kan være rigtigt, at så mange vælger fly som rejse­ form, fordi der simpelthen ikke er nogle gode alternativer. Organisationerne finder at det bør være et vigtigt mål at opnå gode og hurtige tog­ forbindelser mellem hovedstæderne i Norge, Sverige og Danmark. At få flere til at tage toget mellem hovedstæderne på kort sigt vil styrke­ inte­ressen og fundamentet for at opbygge jern­ banen, så tilbuddet bliver endnu bedre og fin­ masket i fremtiden.

De dårlige togforbindelser mellem landene­i dag gør det meget svært for både turister og forretningsrejsende at vælge miljøvenlige rejse­former.

dag er alt for lang. Der er ikke nattog på ruten, hvilket bør etableres. Oslo–København: I dag kræver turen mindst et togskifte, og ikke mindst forbindelsen Oslo– Göteborg er meget langsom. Der er ikke nat­ tog på ruten, hvilket bør etableres. Stockholm–København: Der er i dag SJ tog imellem de to hovedstæder og et nattog mel­ lem Malmö og Stockholm. Nattoget bør for­ længes til København. København–kontinentet: Det er meget svært at rejse ret langt fra Skandinavien ned på kontinentet med tog, idet det populære nat­ Svært vælge miljøvenligt tog fra København sydpå blev nedlagt i no­ De dårlige togforbindelser mellem landene­ vember 2014. i dag gør det meget svært for både turister og Der er dog nattog fra Hamborg sydpå. På forretningsrejsende at vælge miljøvenlige rejse­ kort sigt er det vigtigt, at der er god korre­ former til de mellemlange distancer, hvor nat­ spondance mellem morgentog fra Oslo og tog er et ideelt alternativ til fly. Hvis flere skal Stockholm og det EC-tog fra København, der rejse miljøvenligt, er der behov for at de miljø­ passer med nattogene i Hamborg, og at sådan­ venlige alternativer styrkes efter at fly i årtier ne forbindelser kører hele året. er blevet favoriseret med fravær af afgifter, der På lidt længere sigt må nattog oprettes/ modsvarer deres store miljø-og klimabelast­ genoprettes fra København mod for eksem­ ning. Om de enkelte forbindelser skriver or­ pel Basel/Zürich og Køln/Beneluxlandene og ganisationerne følgende: München/Innsbruck. Samt at der etableres Oslo–Stockholm: Det er godt at operatøren gode korrespondancer mellem tog fra Oslo og SJ har øget trafikken, men den er truet af kom­ Stockholm til dette nattog og at disse forbin­ mende sporarbejder, ligesom transporttiden i delser kører hele året.

Cykelmedtagning på internationale tog:

Det må være et naturligt krav, at rejsende med cykler får adgang til de internationale tog in­ ternt i Skandinavien såvel videre til kontinen­ tet. Kombinationen cykel og tog er helt oplagt og bør kunne imødekommes.

Forbedre ruteinformation og billetkøbs­ tjenester: Der er i dag problemer med at

købe internationale togbilletter fra Norge og Sverige til Danmark og kontinentet. Det skal være ligeså let at se køreplanen, og vælge og købe togbilletter, som det er at købe en fly­ billet. Gunstige priser (”Europa-Spezial”) skal også gælde for rejser mellem Norge og Tysk­ land. Samarbejde nødvendigt

Organisationerne opfordrer myndigheder og politikere i de skandinaviske lande til at sam­ arbejde med hinanden og være klar til at finde instrumenter og incitamenter, så internationa­ le togforbindelser kan (gen-)etableres. NIELS WELLENDORF

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Joukko liikenne-, ympäristö- ja ilmasto-organisaa­ tiota Tanskassa, Norjassa ja Ruotsissa ovat liittyneet yhteen saadakseen useampia ja parempia junayhteyksiä Skandinavian pääkaupunkien välille ja yöjuna­liikenteen uudestaan käyttöön Tanskan ja Saksan välille ja sieltä eteenpäin Eurooppaan. Joulukuussa 2017 he kirjoittivat aloitteen niin kunkin maan l­iikenneministerille ja parlamentin liikennevaliokunnalle kuin Pohjoismaiden neuvostolle­ ja kutsuivat heitä mahdollistamaan ympäristöja ­ilmastoystävällisen liikennevalinnan tekemisen ­tulevaisuudessa. Vihreiden organisaatioiden mielestä ei ole oikein, että niin monet valitsevat lentämisen matkustusmuodoksi siitä syystä ettei yksinkertaisesti ole m ­ uuta vaihtoehtoa. NJT NR 1 2018

19


Studiebesök ingår självfallet i utbildningen. 

FOTO: COLIN CHARMAN

Inbjudan till 56:e ETCR seminar 2–13 juli vid College of Europe i Brygge n Nu är det dags att söka till den 56:e årgången av ETCR

seminar, eller den så kallade Bryggekursen, som anordnas av European Training Centre for Railways (ETCR), i samarbete med College of Europe och European Union Agency for Railway. n Detta årliga seminarium, som behandlar EU:s trans-

portpolitik och den senaste utvecklingen av järnvägen i Europa, är en unik möjlighet att under två veckor arbeta i en internationell miljö och bygga upp ett internationellt nätverk med kollegor från många av Europas länder. n Årets kurs arrangeras den 3–14 juli vid College of

Europe i Brygge. Ansökan ska göras senast den 19 juni. Ansöker gör du enklast på ETCR:s webbplats: etcr.eu. Där finns även kursprogram och ytterligare information.

20

NJT NR 1 2018

”Det var två fantastiska veckor då jag lärde mig massor om den europeiska järnvägssektorn. Men det mest bestående minnet är nog det imponerande nätverk som man skapar.” NJS svenska ordförande Per Olof Lingwall som var elev år 2004


FINLAND

Gemensamt system för persontrafiktjänster Från och med början av detta år ska alla som tillhandahåller persontrafiktjänster öppna upp data om sina persontrafiktjänster via öppna gränssnitt. Detta krav gäller bland andra taxi- och bussföretagare, järnvägsoch flygbolag, rederier och andra som producerar persontrafiktjänster, såsom parkeringsanläggningar, biluthyrningsfirmor, hamnar och terminaler. Uppgifterna kommer bland annat att användas för att utveckla mera omfattande ruttguider och transporttjänster än tidigare.

Det finns två skyldigheter att öppna upp data, varav den ena gäller alla företagare och den an­ dra enbart sådana som har ett biljett- och be­ talningssystem. Det är Trafikverket som samlar in uppgifterna via en särskild tjänst som kal�­ las NAP. NAP är en blankettbaserad webbsida, där man sparar basuppgifter om tjänstepro­ ducenten och tjänsten samt information om gränssnittet som gäller tjänsten. Gränssnittet kan i sin enklaste form bestå av information (en fil) i elektronisk form på en webbadress. Med hjälp av gränssnittet kan man skicka in­ formation mellan två system. Tjänsten utveck­ las kontinuerligt och producenterna uppma­ nas att ge respons.

Persontrafikföretag inom väg- och spårtrafik med biljettoch betalningssystem ska ge tillträde till försäljningsgränssnitt.

Väsentliga uppgifter

Den första skyldigheten att tillhandahålla in­ formation gäller så kallade väsentliga uppgif­ ter, som alla som tillhandahåller mobilitets­ tjänster ska öppna upp. Väsentliga uppgifter omfattar åtminstone information om rutter, hållplatser, tidtabeller, priser och tillgång till tjänsterna samt fordonens tillgänglighet. Skyl­ digheten att öppna upp data gäller alla företag. Om tjänsteproducentens uppgifter uppda­ teras av någon annan instans, önskar man att tjänsteproducenten kommer överens med in­ stansen i fråga om vem som öppnar upp upp­ gifterna. Till exempel taxiföretag kan komma överens om samarbete med en förmedlings­ tjänst gällande öppnandet av informationen. Företag som bara idkar avtalstrafik, såsom tra­ fik som konkurrensutsatts av den behöriga myndigheten, ska komma överens med myn­ digheten om vem som öppnar upp informa­ tionen. Informationen kan öppnas upp på tre oli­ ka sätt: n För det första kan tillträde ges till ett eget gränssnitt för väsentliga uppgifter (URLadress) och spara uppgifterna som beskriver gränssnittet i Trafikverkets NAP-tjänstekata­ log. n Det andra är att komma överens med till ex­ empel dem som tillhandahåller en förmed­ lingstjänst om att de öppnar upp transport­ företagets uppgifter samtidigt som de ger tillträde till sina egna gränssnitt i NAP-tjäns­ ten.

Det tredje sättet är att spara alla väsentliga uppgifter direkt i Trafikverkets NAP-tjänst. Oberoende av vilket sätt som väljs, ska pro­ ducenten se till att de egna uppgifterna all­ tid är uppdaterade. Tillsynsmyndigheten som övervakar öppnandet av uppgifterna är Trafik­ säkerhetsverket Trafi. n

Biljett- och betalningssystem

Den andra skyldigheten gäller dem som till­ handahåller persontrafiktjänster inom vägoch spårtrafik och som använder biljett- och betalningssystem. Dessa ska ge tillträde till det försäljningsgränssnitt som används för biljett- och avgiftssystemet för att möjliggö­ ra köp av en sådan biljettprodukt som berät­ tigar till en enkelresa till normalpris. Undan­ tag utgör ­endast sådana transporttjänster som sköter annan trafik än en behörig myndighets trafik, där detta inte är tekniskt ändamålsen­ ligt eller rimligt. Skyldigheten gäller även dem som har gränssnitt som möjliggör bokning av resor. Inom till exempel taxibranschen gäller skyldig­ heten i främsta hand sådana instanser, som an­ vänder ett datasystembaserat förmedlingssys­ tem där det i tjänsteutbudet finns en möjlighet

att boka en resa i förväg. Kravet gäller alltså i praktiken alla taxiförmedlingscentraler. Kravet gäller inte små taxiföretag, som tar emot bok­ ningar per telefon eller e-post. Information om gränssnittet för biljett- och betalningssystemet ska också införas i NAPtjänstekatalogen. Det krävs alltid ett avtal mellan den som ger tillträde till gränssnittet och användaren för att använda gränssnitt för biljett- och betalnings­ system. I avtalet lönar det sig att komma över­ ens om bland annat ansvarsfrågor, datasäker­ het och skydd av personuppgifter. I avtalsärenden finns hjälp att tillgå i Lippuprojektet som leds av Kommunikationsverket och där man har utarbetat exempelgränssnitt och uppförandekoder. Tjänsteproducenten kan lägga till användarvillkor till uppgifterna som det ges tillträde till via gränssnittet. ARJA AALTO

@ www.finap.fi

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Tämän vuoden alusta Suomessa kaikkien, jotka tarjoavat henkilöliikennepalveluita, on avattava tietonsa henkilöliikennepalveluistaan avointen rajapintojen kautta. Tämä vaatimus koskee muiden muassa taksi- ja linja-autoyrittäjiä, rautatieja lentoyhtiöitä, varustamoja ja muita, jotka tuottavat henkilöliikennepalveluita kuten pysäköintilaitokset, autonvuokrausyritykset, satamat ja terminaalit. Tiedot käytetään entistä laajempien reittioppaiden sekä uusien matka- ja kuljetuspalvelujen kehittämiseksi. NJT NR 1 2018

21


SVERIGE

HR-chef med många bollar Hon har en lång karriär inom järnvägen, från skjutspassare på gods­­ba­ngården i Ånge till HR-chef på Tågkompaniet. Privat är hästar hennes stora intresse. Och när hon inte är i stallet, inreder hon gärna hemmet. Möt Maria Bäckström, eller Mia som hon kallas i dagligt tal.

När jag ska intervjua Mia Bäckström har hon inte tid. Som chef på Tågkompaniet är det mycket på gång. Jämt. Den bokade tiden visar sig inte fungera. När jag försöker ringa henne på uppgjort klockslag får jag bara ett sms till svar, att vi måste flytta fram intervjun. Sena­ re visar det sig att hon var fullt upptagen med att försöka spåra en sändning med nya unifor­ mer till personalen. – Vi har en ny leverantör av uniformer och de har skickat en försändelse med Postnord, men spårningsnumret är fel. Nu är det tyd­ ligen DHL som ska leverera våra nya unifor­ mer, och jag hoppas att den kommer på mån­ dag, säger Mia Bäckström. Det är lite av hennes vardag, att lösa pro­ blem och att ha många bollar i luften. Tåg­ kompaniet, som är hennes arbetsgivare, är kända för att ha en liten administration och att satsa resurserna i produktionen. – Det är faktiskt en av de roligaste saker­ na med att jobba på Tågkompaniet, att se vad man kan uppnå med små medel, säger hon. Började i Ånge

Mia Bäckström är född och uppvuxen i Ånge som är en välbekant järnvägsknut för de flesta. SJ var, och är fortfarande, en stor arbetsgivare

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs ­Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige. NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 1 2018

Mia Bäckström värdesätter Tågkompaniets personal som starkt bidragit till att bolaget lyckats behålla företagskultur och kärnvärden. 

FOTO: PRIVAT

på orten. Men i dag har de traditionella järn­ vägsyrkena ersatts av ett callcenter som hjäl­ per SJ:s kunder. Trots att Ånge dominerades av järnvä­ gen, hade Mia Bäckström ingen anknytning till den, mer än en äldre bror som jobbade på växlingen. När ett sommarjobb dök upp, sökte hon och fick jobb som skjutspassare på rangerban­gården. – Min uppgift var att lägga ut bromsskor och bromsa vagnarna så de inte slog ihop för hårt. Då var det inte så vanligt med tjejer på växlingen, det var jag och en till. Men vi blev

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk

Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se

Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no

Tryckeri/Kirjapaino: Exakta Vindspelet

Janne Tuovinen, Finland e-post: janne.tuovinen@liikennevirasto.fi Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

väl mottagna och gubbarna tyckte det var ­roligt att det kom några tjejer till ett så tungt och mansdominerat yrke, berättar Mia Bäck­ ström. När sommaren var slut, fick hon en fråga om att börja jobba på kontoret. – De frågade om jag ville komma in och hjälpa till, och det ville jag, säger hon. Där jobbade hon först med avlöning och personalförening, men blev senare tågmästare och platschef för den åkande personalen och expressgodset. År 2004 tog karriären en ny vändning. Tåg­

341

Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

769

Kommande nummer 2018 Seuraavat numerot 2018: 19/4, 7/6, 27/9, 6/12

www.njsforum.com


i luften samtidigt Fritidsintressen: Hästar och heminredning

innehar hon i dag tjänsten som HR-chef inom Tågkompaniet. Det innebär många bollar i luften, inte minst att säkerställa de nya uniformerna till personalen. Och hon trivs. –  En av de bästa sakerna med Tågkompa­ niet är kraften av ett bra samarbete mellan före­tagsledning och personalen, samt före­ tagskulturen och våra kärnvärden. Tack vare en lojal personal har vi lyckats behålla dessa under alla år, säger hon.

Något du inte visste: Stolt faster till NHL-proffset Nicklas Bäckström

Hästar och heminredning

PORTRÄTTET Namn: Mia Bäckström Aktuell: HR-chef på Tågkompaniet Ålder: Fyllde 50 år för något år sedan Bor: Villa i Valbo utanför Gävle

kompaniet hade fått avtal med staten om trafiken på Mittlinjen mellan Sundsvall och Öster­sund. – Jag blev uppringd av en av de dåvaran­ de ägarna till Tågkompaniet, Jan Johans­ son, som frågade om jag var intresserad av en tjänst som platschef för trafiken på Mittlin­ jen. Jag tvekade inte en sekund när han frå­ gade, säger Mia Bäckström. – SJ är ett bra företag i många avseenden, men det är för stor organisation. Jag sakna­ de fokus på det operativa och att kunna vara med och påverka på ett annat sätt, fortsät­ ter hon. Efter tre år blev Mia Bäckström erbjuden jobbet som marknadschef inom Tågkompa­ niet och flyttlasset gick till Gävle där huvud­ kontoret finns. – Jag pendlade först från Ånge i två år men 2009 flyttade jag till Gävle. Efter närmare tio år som marknadschef

När Mia Bäckström inte jobbar hjälper hon yngsta dottern med hennes häst. Dottern Vilma tränar och tävlar i dressyr. – Hästar är mitt stora intresse. Jag hade själv hästar när jag bodde i Ånge, Vilma går i sin mammas fotspår och är riktigt duktig. Den tid som blir över efter jobb och häst­ skötsel ägnar Mia Bäckström gärna åt hem­ met. Inredning är också ett stort intresse och det egna huset tar mycket tid. – Jag gillar det enkla, det ska vara stilrent och inte för mycket saker. Gärna ljusa fär­ ger, säger hon. MIKAEL PRENLER

Kallelse till årsmöte i NJS svensk avdelning NJS svensk avdelning k ­ allar ­samtliga ­medlemmar till ­föreningens årsmöte.­ ­Utöver årsmötes­förhandlingar ­berättar Arvid Fredman, fordons­ ansvarig för X2000 på SJ  AB, om SJ:s k ­ ommande fordonssatsningar. Tid: Torsdag den 19 april 2018 klockan 16.00. Kaffe serveras från klockan 15.30. Plats: Trafikverkets region­kontor på Solna Strandväg 98 i Solna. Anmälan: Anmälan om ­deltagande i årsmötet ska ske senast tisdag den 17 april 2018 med e-post till: per-olof.lingwall@trafikverket.se

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Hänellä on pitkä ura rautateillä aina tavararatapihan vaihtotyötehtävistä Ångessa Tågkompanietin markkinointipäälliköksi. Yksityiselämässä hevoset ovat hänen suuri harrastuksensa. Ja kun hän ei ole tallissa hän mielellään sisustaa kotiaan. Kohtaa Maria Bäckströmiä tai Mia, miksi hänet tavallisesti kutsutaan.

Rune Räls av Johanna Prenler

NJS-AKTIVITETER

Rune skapar sömlöst resande… 10 april

VAD GÖR DU?

Aktivitet: Seminar om handlingsprogram for jernbanesektoren 2018–2023 Anmälan: Se njsforum.com

19 april

SYR IHOP LÄNSKORTEN TILL EN BILJETT

Aktivitet: Årsmöte NJS svensk avdelning Plats: Trafikverket, Solna Anmälan: per-olof.lingwall@trafikverket.se

24 april Aktivitet: Årsmöte NJS norsk avdelning Plats: Posthuset, Oslo Anmälan: Se njsforum.com

7–8 juni Aktivitet: NJS Generalförsamling Se separat annons i tidningen Plats: Hanaholmens kulturcentrum, Esbo, Finland

Mer på: njsforum.com NJT NR 1 2018

23


Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg

Kunskap och erfarenhet. Ett lyft för järnvägen.

Otillgänglig terräng på ena sidan och intensiv flygtågstrafik i höga hastigheter på den andra. Som alltid när det är ont om utrymme är vår spårgående kran ett fantastiskt hjälpmedel. Projektet för norska Jernbaneverket där vi bytte ut en bro vid Loenga station var inget undantag. Allt jag gör bottnar i djup kunskap och många års erfarenhet från att arbeta nära järnvägen. När konkurrenter världen över sneglar på Vossloh och kopierar våra arbetsmetoder som jag varit med och tagit fram blir jag stolt. Riktigt stolt. För det betyder att vi är på rätt spår, att vi är den självklara samarbetspartnern inom järnväg och mobilitet i Norden.” Fredrik Johansson, projektledare för prefab och logistik

vosslohnordic.com

NJT #1-2018  

Nordisk Järnbane Tidskrift nr 1, mars 2018, årgång 144

NJT #1-2018  

Nordisk Järnbane Tidskrift nr 1, mars 2018, årgång 144

Advertisement