25 år 1995 - 2020
KCS - för alla kvinnor som lever med hiv i Sverige Kvinnocirkeln Sverige (KCS) är en rikstäckande förening för kvinnor som lever med hiv. Syftet är att ge hivpositiva kvinnor i hela landet kamratstöd och genom utåtriktad information öka förståelsen för hivpositiva kvinnors situation i Sverige och internationellt. Alla kvinnor som lever med hiv i Sverige är välkomna att bli medlemmar i KCS. Kvinnor som lever med hiv är ingen homogen grupp och i KCS möts människor med vitt skilda bakgrund, ålder och erfarenheter. Det är kvinnor mitt i livet, det är pensionärer och studenter. Det är systrar, mammor och partners. Vissa har levt med hiv sedan 1980-talet, andra har nyligen fått sin diagnos. Genom att skapa mötesplatser får kvinnor som lever med hiv möjlighet att söka stöd hos varandra, samt utbyta tankar och erfarenheter av att leva med hiv. KCS anordnar träffar och medlemsresor, ofta på ett givet tema och med inbjudna föreläsare eller workshopledare. För den som vill erbjuds enskilt stöd och möjlighet att prata med en annan kvinna som lever med hiv. Organisationen har nära samarbeten och utbyten med andra aktörer och organisationer, i Sverige och utomlands.
„
Från ensamhet, oro och skam till fina vänner, glädje, engagemang och dans. KCS är som en familj för mig. Där kan jag vara mitt riktiga jag.”
Tiderna förändras: från fängelsestraff till vägledande dom kring smittfri hiv Dagens behandling av hiv är mycket effektiv och med en välinställd behandling blir virusnivåerna i blodet omätbara vilket innebär att viruset inte kan överföras, dvs omätbart=oöverförbart. Över 96 procent av alla som lever med hiv i Sverige har idag (2021) en välinställd behandling och därmed smittfri hiv. Det tog dock tid för juridiken att hinna ifatt läkarvetenskapen. 2006 döms en kvinna vid namn Lillemor till två och ett halvt års fängelse för försök till grov misshandel eftersom hon haft oskyddat sex och fött två barn utan att berätta att hon är hivpositiv. Varken hennes man eller barn har fått hiv. Lillemor är ett exempel av många och Sverige har kritiserats internationellt för att man åtalat och dömt personer för att de lever med hiv. I dokumentären ”Hur kunde hon” från 2010 skildras hennes öde. UNAIDS konstaterar redan 2008 att det inte finns något som pekar på att en lagstiftning som tvingar personer att berätta om sin hivstatus bidrar till att minska spridningen av hiv. Den riskerar snarare att underminera mänskliga rättigheter och hivprevention. Informationsplikten är alltså kontraproduktiv och kan till och med riskera att öka spridningen i och med att fördomar och stigmatisering leder till att människor i lägre utsträckning testar sig. I juni 2018 friar högsta domstolen i Sverige en hivpositiv man som stått åtalad efter att ha haft oskyddat sex med en partner. Åtalet gäller framkallande av fara för annan. I och med att mannen har en välfungerande behandling, och lever med smittfri hiv, frias han. Ingen risk för överföring fanns och således har ingen fara för annan framkallats. Domen blir vägledande.
Kvinnor och hiv - en tidslinje 1992 samlas kvinnor med hiv
från hela världen på världsaidskonferensen i Amsterdam och presenterar ”Twelve Statements” (”tolv uttalanden”) kring synliggörande av kvinnor med hiv. Nätverket ICW (The International Community of Women Living with HIV/AIDS) bildas.
1981 upptäcks de första fallen av hiv
i USA och 1982 konstateras en person i Sverige ha aids. Det tog tid innan man började prata mer om kvinnor och hiv. Det berodde på att de första fallen av hiv upptäcktes bland män som har sex med män, och att många av dem som fick hiv då var homo- och bisexuella män.
1996 kommer de effektiva medicinerna
som innebär att hiv går från att vara en dödsdom till att bli en sjukdom som man kan leva med. Behandlingen består av ett stort antal tabletter varje dag, och biverkningarna är ofta kraftiga. Medicinerna har utvecklats mycket sedan dess och nu tar de flesta en till två tabletter om dagen med få eller inga biverkningar.
1995 bildas Kvinnocirkeln Sverige, KCS.
2013 blir det möjligt för personer som lever med smittfri hiv att få den så kallade informationsplikten lyft. Det innebär att man inte behöver berätta för en ny sexpartner att man lever med hiv.
2010 ändras rekommenda-
tionen från kejsarsnitt till vaginal förlossning för gravida som lever med smittfri hiv. Hiv är inget hinder för att bära och föda barn, oavsett om en själv eller en eventuell partner har hiv.
2019 blir det möjligt att
få kravet på att använda kondom vid samlag borttaget för personer som lever med smittfri hiv.
2020 fattar riksdagen 2017 får Karolinska Universitetssjukhuset godkänt att genomföra assisterad befruktning hos par där personen som ska bära barnet är hivpositiv. Det sker inom ramen för en forskningsstudie.
beslut om att rikta ett tillkännagivande till regeringen att den ”bör se över om Smittskyddslagen fyller sin funktion när det gäller informationsplikten för hivpositiva.”.
„
„ Gemenskapen med andra kvinnor i samma situation, som jag träffat på KCS, har varit och är min livlina.”
Livet blir mer positivt. Jag känner mig trygg och inte rädd längre.”
„
Genom KCS fick jag chansen att blotta mina känslor, och på köpet få vänner för livet, som jag aldrig skulle fått annars.”
„
KCS är för mig gemenskap, tårar, glädje, frihet att vara precis som man är, och kärlek.”
KCS roll då och nu Kvinnocirkeln Sverige bildades 1995 – ett år innan de effektiva hivmedicinerna kom. De mediciner som innebar att hiv gick från dödlig till kronisk sjukdom. KCS startades i Malmö av en kvinna vid namn Rosita. Hon och andra såg ett behov hos kvinnor som lever med hiv att söka stöd hos varandra. Det var viktigt att få sam”Det är för oss idag uppenbart att las och dela tankar, känslor och veta att man inte var ensam. Få kvinnor var öppna det finns ett stort behov hos hivmed sin hiv och utöver vetskapen om att man kanske bara hade några år kvar att positiva kvinnor att formulera sin leva fick man också förhålla sig till den av rädslor och fördomar präglade bilden av rädsla, ångest, ilska och sorg över den situation de befinner sig i.” hiv i samhället. Mycket har hänt sedan dess men många tampas fortfarande med frågor om till exempel öppenhet, relationer, sex, ekonomi och åldrande. Citat från utvärdering av internat med KCS 1996 Idag gör behandlingen att man kan leva ett friskt liv som alla andra. Ett liv där ens hiv är smittfri och där man till exempel kan skaffa barn och ha oskyddat sex. För många som fick sin diagnos på 1980och 90-talet har livet präglats av att inte ha de möjligheterna, och av att ha levt med vetskapen om att man skulle dö i aids inom några år. Dessutom förtidspensionerades många av dessa kvinnor och ett stort antal har aldrig kommit ut i arbetslivet igen. Sedan hivepidemin startade har sjukdomen omgärdats av stigmatisering och fördomar. Samhällets bild av att hiv var något som drabbade homosexuella män, personer som säljer sex och droganvändare har spätt på skammen och stigmat. Det har även inneburit att kvinnor delvis glömts bort, då fokus legat på andra grupper. Fortsatt behov av stöd Att leva med behandlad hiv innebär att man förväntas kunna fungera och leva som vem som helst. Men både omgivningens förlegade bild av hiv, och ibland även den egna, innebär utmaningar. Oron för hur människor runt omkring ska reagera gör att många som lever med hiv inte har berättat för någon som sin hivstatus. Därför behövs fortfarande stöd och kunskapshöjande insatser.
Kvinnocirkeln Sverige (KCS) är en rikstäckande förening för kvinnor som lever med hiv. Syftet är att ge hivpositiva kvinnor i hela landet kamratstöd och genom utåtriktad information öka förståelsen för hivpositiva kvinnors situation i Sverige och internationellt. Alla kvinnor som lever med hiv i Sverige är välkomna att bli medlemmar i KCS. Läs mer om Kvinnocirkeln Sverige på www.kcs.nu.
Illustrationer: Ruhani Tryck: Onlineprinters GmbH, 2021