Posithiva Nyheter nr 1 2024

SKAFFA BARN NÄR MAN LEVER

INNEHÅLL 26

Posithiva Nyheter ges ut av Posithiva Gruppen

Ansvarig utgivare: Roger Larsson

Redaktör: Ronja Sannasdotter

@posithivagruppen

Posithiva Gruppen www.posithivagruppen.se

Posithiva Gruppen

Östermalmsgatan 5, 114 24 Stockholm info@posithivagruppen.se, Tel. 08-720 19 60

Posithiva Nyheter är framtagen med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.

Tryck: Ringöns Tryckeri AB Omslagsfoto: PG

lanserar film om transkompetent bemötande

Skaffa barn – vilka vägar finns till föräldraskap när man lever med hiv?

Hiv, tarmfloran och immunförsvaret ”En stor del av immunförsvaret sitter i tarmen.”

Porträtt: Agneta

Försäkringar – Hur fungerar olika personförsäkringar och vilka rättigheter har jag?

Diskriminering när socialtjänsten inte tog emot person som lever med hiv

– Folkhälsomyndighetens utredning och ny rutin i Region

Behandling med två substanser istället för tre – fördelar och nackdelar 52

Några kommande aktiviteter med Posithiva Gruppen

Posithiva Gruppen (PG) bildades 1985 och är den nationella patientorganisationen för personer som lever med hiv.

Vi erbjuder stöd, utbildning och mötesplatser. Vi bevakar även rättigheter och arbetar för att öka kunskapen om hiv i samhället samt motverka stigmatisering och fördomar. PG är en medlemsförening och vårt arbete styrs och formas av personer som själva lever med hiv.

Läs mer och bli medlem på www.posithivagruppen.se

Bli medlem! Skanna QR-koden.

INTRO

Kraftfulla

åtgärder behövs för att komma till rätta med de fördomar som fortfarande möter oss.

Att kunskapen om

hiv brister i stora delar av samhället

är knappast någon nyhet, men det gjorde mig ändå förstummad och arg när jag i höstas läste om fallet där en person nekades ett fysiskt möte med socialtjänsten på grund av sin hiv.

Det är tydligt att kraftfulla åtgärder behövs för att komma till rätta med de fördomar som fortfarande möter oss som lever med hiv och som dessutom leder till att vi diskrimineras. Posithiva Gruppen och andra civilsamhällesorganisationer är viktiga aktörer i kunskapsförmedling, men här måste även det offentliga ta sitt ansvar för att korrekt information finns hos samhällets alla instanser.

Även inom vården är kunskapen många gånger bristfällig. I andra avsnittet av Posithiva Gruppens

podcast Livet med hiv berättar Sara, som lever med hiv, om sina upplevelser av att vara gravid och föda barn. Hon vittnar om hur hon mött vårdpersonal inom förlossningsvården som fastnat i gamla föreställningar och rutiner, trots att man idag kan föda barn som vem som helst när man lever med hiv.

I en artikel på sidan 8–18 kan du läsa om hur graviditet och förlossning fungerar, och även om andra vägar till föräldraskap, när man lever med hiv.

På 2024 års årsmöte i mars hade jag äran att väljas om till ordförande för PG, för första gången för en styrelse bestående av människor med olika könsidentitet och sexualitet. Med våra olika bakgrunder och erfarenheter är jag övertygad om att vi kan leda Posithiva Gruppen framåt och bli en stark och enad röst för alla som lever med hiv i Sverige. Det är inte minst viktigt i frågor som rör rättigheter, stigma och diskriminering.

Patrik Furtenbach, ordförande Posithiva Gruppen

Foto: PG

HIV OCH AMNING

– ny rekommendation öppnar för stöd och uppföljning

Referensgruppen för AntiViral terapi, RAV, avråder fortfarande kvinnor som lever med hiv från att amma sina barn, men har lagt till information om vilka kriterier som bör uppfyllas för att vården kan erbjuda stöd och uppföljning vid amning, samt hur sådan uppföljning bör se ut. Posithiva Gruppen välkomnar den nya rekommendationen som har ett tydligare skademinimeringsperspektiv jämfört med tidigare rekommendation.

Vid flera tillfällen under de senaste åren har Posithiva Gruppen (PG) lyft att de svenska rekommendationerna kring amning från 2017 inte legat i linje med europeiska riktlinjer vad gäller stöd till personer med hiv som väljer att amma. Nu i maj 2024 har (RAV1) publicerat en uppdaterad version av rekommendationen Profylax och behandling av hivinfektion vid graviditet. I den nya rekommendationen finns avrådan från att amma alltså kvar, men den innehåller nu även information om stöd och uppföljning för den som väljer att amma.

Posithiva Gruppen har, bland annat i webbinarier, problematiserat de tidigare svenska rekommendationerna. PG har bland annat ifrågasatt varför både RAV och Smittskyddsläkarföreningen i Sverige valt en hårdare linje2 jämfört med länder såsom Storbritannien och Norge, som sedan flera år tillbaka sett till att hivpositiva personer som ammar får den uppföljning som behövs för att amningen ska bli så säker som möjligt. En sådan ingång med fokus på ”skademinimering” (harm reduction) har även rekommenderats av EACS (European AIDS Clinical Society) sedan 2017.

– Vi kommer återkommande i kontakt med personer som lever med hiv som söker information om amning, som önskar amma, och som valt att amma sina barn. Att det nu finns svenska rekommendationer som i större utsträckning utgår från hur verkligheten ser ut är jättebra, säger Daniel Suarez, verksamhetschef på Posithiva Gruppen.

NYA PUNKTER KRING STÖD OCH UPPFÖLJNING

RAV:s rådande rekommendation är fortfarande att kvinnor som lever med hiv ska avstå från amning, men i versionen från 2024 har man lagt till det som PG har efterfrågat vid flera tillfällen, nämligen ett tillägg om att kvinnor som trots avrådan väljer att amma sitt barn bör erbjudas stöd och uppföljning. Stödet och uppföljningen beskrivs i två helt nya punkter (punkterna 2.10.2 och 2.11.2). Den första punkten handlar om ett ”informationssamtal om uppfödning” och den andra om ”uppföljning vid amning”. I rekommendationen finns även en ny faktaruta som innehåller fler detaljer om uppföljning av kvinna och barn vid amning.

Enligt rekommendationen bör informationssamtalet bland annat innehålla en genomgång av aktuellt kunskapsläge om risken för överföring via amning, information om att den rådande rekommendationen är att avstå från amning, samt

Daniel Suarez, verksamhetschef Posithiva Gruppen.

1 RAV är en expertgrupp som utses av Svenska Läkaresällskapet och som har till uppgift att ge ut behandlingsrekommendationer för olika virussjukdomar, däribland hiv.

2 ”Barn till kvinnor som lever med hiv ska inte ammas” (RAV, riktlinjer (2017) Profylax och behandling av hivinfektion vid graviditet https://www.sls.se/globalassets/rav/rekommendationer/hiv_gravida_final_20180516.pdf) och ”Kvinnor med hiv ska inte amma”, (Smittskyddsläkarföreningen, smittskyddsblad (2019) Hiv, patientinformation https://slf.se/smittskyddslakarforeningen/app/uploads/2019/07/hiv-pat-190703-korrekt-titel.pdf)

diskussion om vilka orsaker som finns till att kvinnan önskar att amma. Den kliniska uppföljningen av kvinnor som ammar och deras barn innebär enligt rekommendationen provtagning av hiv­RNA på mor och barn varje månad under pågående amning och två månader efter avslutad amning. Efter avslutad amning övergår man till att följa ordinarie uppföljningsprogram.

KRITERIER FÖR STÖD SAMT RÅD

KRING SJÄLVA AMNINGEN

Värt att notera är att RAV listar ett antal ”kriterier” för vårdens stöd och uppföljning. Bland annat att hiv­RNA är mindre än 50 kopior/ml under så lång tid som möjligt, att barnet är fött i fullgången tid, att mamman har god följsamhetshistorik, samt att det finns vilja att komma på månatliga uppföljningsbesök med provtagning för sig själv och barnet under amning och två månader efter avslutad amning.

Dessutom rekommenderar RAV att kvinnor som väljer att amma (och som uppfyller kriterierna ovan) ammar så kort tid som möjligt (”med målet att avvänja senast vid 6 månaders ålder”), att uteslutande amma (så kallat ”exclusive breastfeeding”) samt att sluta amma vid bröstinfektion/mastit eller om barnet har gastrointestinala symtom.

Dessa råd påminner om det som BHIVA (British HIV Association) lyft i informationsbroschyrer riktade till personer med hiv som ammar3. 2022 tog Posithiva Gruppen fram en informationsbroschyr om hiv, amning och skademinimering för personer som lever med hiv, baserad på brittiska och norska rekommendationer.

– PG kommer nu att se över broschyren och hoppas att vi tillsammans med RAV, Folkhälsomyndigheten eller andra aktörer kan ta fram ett lättillgängligt informationsmaterial anpassat till den nya rekommendationen, säger Daniel Suarez.

I de svenska smittskyddsbladen kring hiv (senast uppdaterade i juli 2019) står det att kvinnor med hiv inte ska amma.

– Det återstår att se hur Smittskyddsläkarföreningen agerar nu när RAV:s rekommendation har ändrats. PG kommer att följa frågan aktivt även i fortsättningen, säger Daniel Suarez.

”Att det nu finns svenska rekommendationer som i större utsträckning utgår från hur verkligheten ser ut är jättebra.”

Daniel Suarez, verksamhetschef på Posithiva Gruppen

FAKTA: fler uppdateringar i rekommendationen

RAV:s rekommendation Profylax och behandling av hivinfektion vid graviditet handlar inte primärt om amning, utan huvudfokus är mer generella rekommendationer kring behandling, profylax och läkemedel under och efter graviditet. I den uppdaterade rekommendationen från 2024 har t.ex. längden på den profylaktiska behandlingen av barn födda till välbehandlade kvinnor efter graviditetsvecka 35 ändrats från 4 till 2 veckor. Också värt att notera är att RAV lagt till en rekommendation om att dubbelterapi bör utökas till trippelterapi hos gravida kvinnor med pågående hivbehandling p.g.a. otillräckliga data under graviditet.

Liksom i rekommendationen från 2017 är RAV kritiska till att fertilitetsutredning och IVF inte erbjuds till välbehandlade kvinnor som lever med hiv. I den nya versionen upprepar RAV att ”fertilitetsutredning och assisterad befruktning bör erbjudas kvinnor som lever med välbehandlad hiv enligt samma principer som för andra kvinnor” och har lagt till information om att det går att remittera patienter för assisterad befruktning till reproduktionsmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I den nya rekommendationen lyfter RAV även att kostnadsfri modersmjölkersättning och stöd till flaskuppfödning bör erbjudas till kvinnor i hela Sverige.

Du kan läsa hela den uppdaterade rekommendationen via länken www.bit.ly/RAVrekommendation2024

Text: Ane Martínez Hoffart och Ronja Sannasdotter

3 Se t.ex. https://www.bhiva.org/file/5bfd3080d2027/BF-Leaflet-1.pdf

PG lanserar film om transkompetent bemötande

Hiv är vanligare bland transpersoner jämfört med befolkningen i stort.

Trots detta undviker många transpersoner att testa sig för hiv av rädsla för dåligt bemötande. Våren 2024 lanserade Posithiva Gruppen

filmen Transkompetent testning och vård med syftet att förbättra bemötandet av transpersoner inom hivtestning och -vård.

Runt 20 % av alla transkvinnor i världen beräknas leva med hiv och hiv är mycket vanligare även bland transmän än bland befolkningen i stort.

Transgender Europe (TGEU) genomförde 2017 en undersökning i vilken 472 transpersoner från Sverige deltog. I undersökningen ställdes bland annat frågor om hivtestning. 59 % av deltagarna från Sverige uppgav att de aldrig testat sig för hiv. På frågor om anledningar till att man inte testat sig uppgav 10 % att de var oroliga för att bli illa behandlade i samband med hivtest. För att fler ska våga testa sig behöver vården och andra aktörer som erbjuder hivtestning och rådgivning kring hiv se till bemötandet och kunskapen om transpersoner är god.

I filmen Transkompetent testning och vård får tittaren möta transpersonerna Vide, Luke, Patricia och Ali som berättar om sina upplevelser av kontakten med vården. Läkare Katie Collmar ger dessutom enkla och konkreta tips på hur vårdpersonal kan ge ett gott bemötande och lyfter hur få saker man behöver känna till för att till exempel inte felköna sina patienter.

Med filmen hoppas Posithiva Gruppen bidra till att vårdpersonal och andra aktörer som erbjuder testning och rådgivning kring hiv kan skapa en tryggare plats för transpersoner. I förlängningen kan det leda till att fler testar sig, känner till sin hivstatus och får tillgång till hivbehandling, något som är bra både för den enskilda individen och för samhället i stort.

Filmen Transkompetent testning och vård finns att se på Posithiva Gruppens Youtube­kanal och på hemsidan www.posithivagruppen.se. Filmen är producerad av Tine Alavi.

Sedan 2019 har Posithiva Gruppen, i samarbete med RFSL Testpoint och läkare Katie Collmar, erbjudit transkompetensutbildningar till aktörer som erbjuder hivtestning och/eller rådgivning kring hiv. Utbildningen är kostnadsfri och riktar sig till vårdcentraler, STI­mottagningar, ungdomsmottagningar, ideella organisationer och andra intresserade.

Text: Ronja Sannasdotter

I filmen medverkar personer med olika könsidentitet och hivstatus, men med det gemensamt att de är transpersoner. Från vänster: Katie Collmar, Ali Aliyev, Patricia Haman Mamoudou, Vide Bergenholtz och Luke Brouwer.

Skaffa barn – vilka vägar finns till föräldraskap när man lever med hiv?

Text: Ronja Sannasdotter

Hösten 2023 anordnade Kunskapsnätverk för unga som lever med hiv en temakväll om att skaffa barn när man lever med hiv.

Temakvällen lyfte olika vägar till föräldraskap och inbjudna föreläsare var Kristina Pettersson, läkare och specialist inom kvinno- och förlossningssjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, och Anna Nordqvist, samhällspolitisk samordnare och sakkunnig inom familjefrågor på RFSL.

Kristina har arbetat med hiv och graviditet på Huddinge sjukhus i snart fem år. Hon gick igenom hur mödravård och förlossningsvård fungerar när man lever med hiv. På Huddinge sjukhus finns en så kallad specialistmödravårdsmottagning. Till specialistmödravården remitteras personer som på något sätt behöver extra vård eller uppföljning under graviditeten. Det kan till exempel vara för att man har diabetes, högt blodtryck eller förlossningsrädsla. Personer som lever med hiv erbjuds att gå till specialistmödravården, men Kristina betonade att man idag inte betraktar en hivpositiv persons graviditet som en högriskgraviditet så länge hivbehandlingen är

välinställd. Personer som lever med hiv löper inte högre risk än någon annan att få komplikationer och det verkar inte finnas någon risk för virusöverföring till barnet under graviditet och förlossning om virus är omätbart.

Utöver att ta sina hivmediciner enligt ordination behöver man inte tänka på något annat än vad hivnegativa personer behöver göra. De allra flesta kan fortsätta på samma hivbehandling som innan de blev gravida. Kristina sa att de hivmediciner som används till kvinnor som kan bli gravida inte medför risker för barnet, men det kan finnas andra anledningar till att läkare gör bedömningen att man bör byta hivmediciner när man är gravid. Det kan till exempel vara så att den gravidas ämnesomsättning förändras under graviditeten och då passar vissa läkemedel bättre än andra. Tidigare fanns indikationer på att substansen dolutegravir skulle kunna orsaka fosterskador, men detta anses i Sverige vara avskrivet. Med äldre hivmediciner fanns risk för bland annat för tidig förlossning och leversjukdom, men moderna läkemedel verkar inte medföra sådana risker, sa Kristina. En deltagare på temakvällen hade skickat in en fråga kring risk för överföring om man har hepatit B och hiv samtidigt under graviditet. Kristina berättade att det är viktigt att man står på behandlingar som inte krockar med varandra och att det är ens behandlande infektionsläkare som ser till att man har mediciner som varken interagerar med varandra

Kristina

Pettersson, läkare och specialist inom kvinno- och förlossningssjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

eller skapar risk för överföring av hiv eller hepatit B till fostret. Det är bra att ha båda behandlingarna inställda redan innan man blir gravid.

Kristina betonade att det inte finns något fall där hiv överförts till barn vid graviditet eller förlossning på över tio år i Stockholm, men några enstaka i Sverige. Så vad ska man då tänka på om man som hivpositiv person vill skaffa barn?

– Det viktigaste budskapet är, gör det! Det är jättekul att både göra, att ha och att föda barn, sa Kristina med eftertryck.

MÖDRAVÅRD NÄR MAN LEVER

MED HIV

Alla gravida personer i Sverige erbjuds ett hivtest i samband med besök hos mödravården. Fyra av fem gravida som lever med hiv känner redan till sin hiv när de blir gravida, men 20 % får sin hivdiagnos i samband med graviditeten.

Ungefär hälften av alla som är gravida och som lever med hiv i Sverige kommer till specialistmödravården i Huddinge och varje år har mottagningen hand om 20–40 gravida som har hiv. Kristina berättade att personer som lever med hiv idag kan gå till den ”vanliga” mödravården, och i andra delar av landet än i Region Stockholm, där specialistmottagningen finns, så är detta praxis. Internationella riktlinjer rekommenderar dock att länder har ett multiprofessionellt team som är specialiserade på hiv. Kristina sa att det inte minst är för att garantera ett gott bemötande fritt från fördomar. Specialistmödravården i Huddinge fungerar även som ett kunskapscentrum för andra mödravårdsmottagningar i Region Stockholm, sa Kristina. Vidare sa hon att

”Det viktigaste budskapet är, gör det! Det är jättekul att både göra, att ha och att föda barn”

mödravårdsmottagningar i Stockholms län alltid kontaktar specialistmottagningen om en person som är gravid testar positivt för hiv. I andra delar av landet finns ingen specialistmödravård specialiserad på hiv, men enligt Kristina finns enskilda personer som mödravårdsmottagningar kan kontakta om de har frågor om hiv eller om en gravid person testar positivt för hiv på deras mottagning.

Kristina berättade att de flesta gravida som lever med hiv i Stockholms län vill gå till specialistmödravården eftersom man där slipper fundera över vårdpersonalens kunskap om hiv, om man kommer få märkliga frågor eller stigmatiseras.

– Men man får se det som ett erbjudande, sa Kristina och berättade att det finns personer som, av praktiska skäl, väljer att gå till en annan mödravårdsmottagning, även i Stockholm.

En deltagare på temakvällen undrade hur kunskapen om hiv ser ut inom mödravården i landet. Kristina sa att hon inte vet hur bemötandet eller den generella kunskapen om att leva med hiv ser ut, men att kunskapen om hur man ska se till att hiv inte överförs vid graviditet och förlossning är god.

En annan deltagare på temakvällen berättade att hon fick barn 2021. Hon gick inte till specialistmödravården i Huddinge utan till en ”vanlig” mödravårdsmottagning i den region där hon bor.

En annan person på temakvällen frågade hur hon upplevt uppföljningen och behandlingen från mödravården under graviditeten. Hon var nöjd med mödravården och sa att den hade fungerat ungefär som Kristina beskrev. Hennes infektionsläkare, eller hivläkare, hade också varit en trygghet i frågor som handlade om hiv i förhållande till graviditeten. Hennes

barnmorska kunde inte alltid svara på de frågor hon hade, men vände sig då till infektionsläkaren och den gravida kunde själv diskutera frågor med sin läkare. – Min infektionsläkare bidrog mer än vad jag tänkt mig, sa hon.

RUTINER OCH UPPFÖLJNING

UNDER GRAVIDITETEN

Kristina gick igenom graviditetens faser och vilka kontroller som görs när. Virusmängd (hiv­RNA), CD4 och blodvärde (hemoglobin) mäts var tionde vecka och oftare om virusmängden skulle börja gå upp. I slutet av graviditeten görs tätare kontroller. Under graviditetens första trimester, månad 1–3, är risken för överföring av hiv till fostret som lägst. Den här perioden är det vanligt med illamående och kräkningar. Kristina berättade att man inte behöver oroa sig över om man råkar kräkas upp sina hivmediciner eftersom risken för överföring är så oerhört låg under den här perioden. Det finns särskilda mediciner mot illamående i samband med graviditet och dessa går bra att ta när man lever med hiv och i kombination med hivmediciner.

I den första trimestern utvecklas fostrets organ. Därför är det viktigt att inte stå på några mediciner som kan påverka fosterutvecklingen och orsaka missbildningar. Moderna hivmediciner utgör som tidigare nämnt ingen risk för detta och hiv i sig utgör inte heller någon risk för komplikationer.

Månad 4–6 kallas den andra trimestern. Då är risken för överföring något högre om man inte har välbehandlad hiv. Därför kontrollerar man virusmängden mer noggrant den här perioden. I den andra trimestern görs ett rutinultraljud, oavsett hivstatus, för att se att allt ser bra ut. Under den här delen av graviditeten finns även möjlighet att försöka se eventuella kromosomavvikelser eller medfödda sjukdomar hos fostret. Dessa beror i så fall inte på hiv. Det vanligaste är att man gör ett så kallat KUB­test som innebär att den gravida lämnar ett blodprov. Utifrån provets resultat och vad man ser på rutinultraljudet görs en sannolikhetsbedömning för kromosomavvikelser. Ytterligare prover man kan ta är moderkaks­ eller fostervattenprov. Moderkaks­ eller fostervattenprov kan med större säkerhet än KUBtest visa eventuella kromosomavvikelser och vissa

"Fyra av fem gravida känner redan till sin hiv, men 20 % får sin hivdiagnos i samband med graviditeten."

"Vaginal förlossning är förstahandsrekommendation för personer som lever med hiv så länge virusmängden är under 150 kopior per milliliter blod. "

medfödda sjukdomar, som blödarsjuka och Huntingtons sjukdom. KUB­test och fostervattenprov erbjuds inte i alla regioner och kan kräva remiss. En deltagare frågade om det är möjligt att göra KUB­test i Stockholm. Kristina svarade att ja, alla gravida i Stockholms län erbjuds detta. För moderkaks­ eller fostervattenprov krävs att man har välbehandlad hiv. Alla gravida erbjuds även ett HPVprov eller cellförändringsprov innan vecka 15.

Kristina berättade att det i den andra trimestern kan vara bra att börja ta järntillskott i form av tabletter. Järntabletter ska inte tas tillsammans med hivmediciner utan en annan tid på dygnet.

I den sista delen av graviditeten, den tredje trimestern, ökar risken för överföring av hiv ytterligare något, om man inte har en välinställd behandling, och det blir ännu viktigare att följa upp om virusnivåerna i blodet skulle börja stiga.

VAGINAL FÖRLOSSNING

REKOMMENDATION VID VÄLBEHANDLAD HIV

Runt vecka 32, cirka två månader innan förlossning, sätter specialistmödravården i Huddinge, tillsammans med den gravida, ihop en förlossningsplan. Man går igenom eventuella komplikationer och skriver instruktioner i journalen för att den förlossningsmottagning som den gravida kommer till ska ge korrekt och god vård. I journalen står till exempel att man ska ta ett hiv­RNA­test för att mäta virusmängd vid inskrivning på förlossningsavdelningen och att den gravida ska fortsätta ta sina hivmediciner som alla dagar.

– Då slipper de på förlossningen fundera och fråga, sa Kristina.

Hon berättade att man även kan skriva om önskemål som den gravida har och som förlossningspersonalen inte behöver ifrågasätta eller tänka på utifrån att

den gravida lever med hiv. Som exempel tog hon en person som gärna ville bada under förlossningen. Då skrev Kristina det i journalen och betonade att den gravida haft omätbart virus under hela graviditeten och att badet inte utgjorde någon risk för överföring av hiv till barnet.

I samband med att man gör förlossningsplanen planerar man även för tiden efter förlossningen. Kristina berättade att man också gör en plan för amningsnedläggning.

Vaginal förlossning är förstahandsrekommendation för personer som lever med hiv så länge virusmängden är under 150 kopior per milliliter blod. En kontroll av virusmängd två till fyra veckor före beräknad förlossning är det som avgör om man kan föda vaginalt eller inte. Kristina berättade att olika länder har olika gränser för när kejsarsnitt rekommenderas. I USA är det om man har över 400 viruskopior, i England 50 och i Sverige 150. Fram till 2010 sa de svenska riktlinjerna att personer som lever med hiv alltid skulle få kejsarsnitt.

En deltagare på temakvällen frågade varför man idag rekommenderar kejsarsnitt om virusmängden överstiger en viss nivå. Kristina berättade att risken för överföring av hiv i samband med graviditet är störst under förlossningen. Det beror på att exponeringstiden för kroppsvätskor då är lång. Det vill säga att barnet då, vid icke välbehandlad hiv, befinner sig i kontakt med kroppsvätskor som har hög koncentration av hivvirus under lång tid. Risken för överföring av andra virus, som herpes och vattkoppor, är också högre under förlossning än under andra delar av en graviditet.

En annan deltagare frågade om det är högre risk för överföring vid förlossning om man är gravid med tvillingar än med ett barn. Kristina svarade att nej, det är ingen skillnad och att det inte spelar någon

"Skalpelektrod och skalpprovtagning kan idag användas om det bedöms nödvändigt. "

roll vilka kroppsvätskor barnet utsätts för så länge den födande har en välbehandlad hiv.

En ytterligare fråga handlade om den gravida får skriva på något samtyckesavtal eller på något annat sätt gör ett aktivt val att föda vaginalt eller genom kejsarsnitt. Kristina svarade att nej, i och med att smittskyddslagen säger att man behöver följa de förhållningsregler och riktlinjer som finns så är det inte ett val. Hon la till att för de allra flesta gravida som hon möter så är det också det absolut viktigaste att se till att hiv inte överförs till barnet.

– Jag har aldrig hamnat i någon dispyt kring det, sa hon.

RUTINER OCH HJÄLPMEDEL

UNDER FÖRLOSSNINGEN

När det gäller komplikationer och hjälpmedel under vaginal förlossning när man lever med hiv så ska tång eller sugklocka bara användas om det finns uppenbara fördelar. Skalpelektrod (en elektrod som fästs på barnets huvud för att mäta barnets puls) och skalpprovtagning kan idag användas om det bedöms nödvändigt. Tidigare ansågs det medföra risk för

överföring av hiv och barnmorskor bör även idag diskutera med en förlossningsläkare innan skalpprovtagning och skalpelektrod används, sa Kristina.

En deltagare på temakvällen berättade att när hon födde barn 2021 fick skalpelektrod inte användas. Kristina sa att det antingen kan bero på att riktlinjerna ändrades just kring den tidpunkten eller på att vårdpersonalen på det sjukhuset inte hade fått information om de ändrade riktlinjerna. Hon sa att man alltid försöker nå samförstånd och föra dialog kring individuella behov och önskningar och vad som är bäst för barnet.

Kristina berättade att när barnet är fött är rutinen att man torkar av synligt blod innan man lägger upp barnet på den födandes bröst. Tidigare var rekommendationen att duscha av barnet, men det har man frångått.

En annan deltagare frågade vad som gäller för hemförlossning när man lever med hiv. Kristina sa att oavsett hivstatus krävs det att man är omföderska och att ens tidigare förlossning och graviditet varit okomplicerad för att hemförlossning ska övervägas. Hon sa att om frågan om hemförlossning skulle dyka

Foto: Christian Bowen, Unsplash

upp från någon som lever med hiv så skulle Kristina inte fatta beslut om det själv, utan diskutera det med sin chef. Hon sa att det säkert skulle gå att genomföra, men att man oavsett hivstatus behöver tänka på risker och värna att hålla hemförlossning extremt strikt för att inte skapa risker.

EFTER FÖRLOSSNINGEN

Kristina berättade att när barnet är fött ska det ges profylax inom 24 timmar, alltså hivmedicin i syfte att hindra överföring om barnet exponerats för hivvirus. Om den födande har välbehandlad hiv och har fött vaginalt får barnet sedan behandling med profylax i fyra veckor. Barnet hivtestas regelbundet, vid 4–6 veckors ålder, vid 4 månaders och vid 18 månaders ålder. Om barnet förlösts med kejsarsnitt och den födande haft över 150 viruskopior per milliliter blod ges en dos av ett särskilt profylaxläkemedel som heter Nevirapin precis efter förlossningen och sedan postexpositionsprofylax med ytterligare två läkemedel i två till fyra veckor. Vid kejsarsnitt får även den födande ett ytterligare hivläkemedel som preexpositionsprofylax intravenöst före och under förlossningen.

”Oavsett hivstatus behöver [man] tänka på risker och värna att hålla hemförlossning extremt strikt för att inte skapa risker.”

Det är RAV, Referensgruppen för AntiViral terapi, som tar fram rekommendationer för uppföljning och rutiner under graviditet och förlossning när den gravida lever med hiv. Gällande rekommendationer vid tiden för temakvällen var från 2017, med vissa uppdateringar från 2022. Rekommendationerna har setts över sedan dess och en uppdatering publicerades i maj 2024. Läs dem på bit.ly/RAVrekommendation2024.

PREVENTIVMEDEL

Kristina pratade även kort om preventivmedel när man lever med hiv och sa att idag ska man kunna välja vilket preventivmedel man vill. Vissa hivmediciner kan dock interagera med preventivmedel. En deltagare frågade om man kan förvänta sig att vården har kunskap om vilka preventivmedel som fungerar med vilka hivmediciner. Kristina svarade att nej, hon tror inte att till exempel barnmorskor på ungdomsmottagningar har den kunskapen, men att de alltid är restriktiva med vad de skriver ut för preventivmedel utifrån om man tar andra mediciner. Man kan alltid prata med sin behandlande hivläkare som då får se till att man står på en hivbehandling som inte interagerar med det preventivmedel man vill använda. Kristina rekommenderar hormonspiral till alla, oavsett hivstatus, men betonade att olika preventivmedel passar olika personer och att man ska hitta något som passar en själv.

En deltagare frågade vad som gäller akut­p­piller. Hen hänvisade till att det i bipacksedeln står att man ska två piller om man lever med hiv. Kristina sa att det beror på vilken hivbehandling man har eftersom vissa hivmediciner kan påverka effekten hos hormonerna i både p­piller och i akut­p­pillren LNG (Norlevo) och UPA (Ellaone). Efter temakvällen kompletterade Kristina informationen om akutpreventivmedel. Kopparspiral är förstahandsrekommendation om man står på hivmediciner som är enzyminducerande. Precis som att akut­p­piller ska tas så snart som möjligt efter oskyddat samlag ska kopparspiralen sättas in så snabbt som möjligt om den används i akutpreventivt syfte. Enligt Kristina är den dock effektiv i över 90 % av alla fall om den sätts in inom fem dygn. Om kopparspiral inte är ett alternativ rekommenderas dubbel dos av akut­p­piller. Evidens för att dubbel dos får önskad effekt saknas dock. Akut­p­pillret Norlevo ska tas inom 72 timmar och Ellaone inom 120 timmar från oskyddat samlag.

VÄGAR TILL FÖRÄLDRASKAP SOM HIVPOSITIV HBTQ-PERSON

Anna Nordqvist är samhällspolitisk samordnare och sakkunnig inom familjefrågor på RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. Hon inledde sin presentation med att konstatera att svensk lagstiftning när det gäller föräldraskap och barn är baserad på att en cis­man och en cis­kvinna är gifta och att de skaffar barn med sina egna könsceller. För många, inte minst HBTQI­personer, så ser vägen till föräldraskap ut på andra sätt.

– Familjekonstellationer kan ju se olika ut, konstaterade Anna och sa att man, oavsett om man är HBTQI­person eller inte kan vara ensamstående, ett par eller flera som vill ha barn tillsammans.

Anna började med att reda ut vad föräldraskap är i juridisk mening och berättade om de juridiska processerna för att bekräftas som förälder av staten. Den som föder ett barn blir alltid automatiskt registrerad som förälder till barnet. För personer som inte föder sitt barn själv kan föräldraskapet

Anna Nordqvist, samhällspolitisk samordnare och sakkunnig inom familjefrågor på RFSL.

"Familjekonstellationer kan ju se olika ut, oavsett om man är HBTQI­person eller inte."

Foto: Rebecka Ekholm

fastställas antingen genom föräldraskapspresumtion, föräldraskapsbekräftelse, föräldraskapsutredning eller adoption. Föräldraskapspresumtion innebär att en person som är gift med den som föder ett barn antas vara förälder till barnet. Innan 2022 gällde föräldraskapspresumtion enbart om partnern till den födande hade manligt personnummer, men sedan 2022 är presumtionen könsneutral. Dvs. oavsett könsidentitet registreras den som är gift med den födande som barnets förälder. Om man inte är gifta, men sammanboende (sambo) så behöver man som partner till den som föder barnet ta på sig föräldraskapet. Det kallas för föräldraskapsbekräftelse. Föräldraskapsutredning görs om det råder osäkerhet kring eller om det behöver fastställas om det finns en annan förälder, utöver den som fött barnet. Om man i ett par skaffat barn genom assisterad befruktning, t.ex. med donerade spermier, inom svensk sjukvård, gäller samma regler med föräldraskapsbekräftelse och ­presumtion. Men har den assisterade befruktningen skett utanför svensk sjukvård så görs en föräldraskapsutredning.

En deltagare frågade hur det fungerar om till exempel två kvinnor som vill ha barn tillsammans får sperma från en man och genomför en heminsemination där den ena kvinnan bär barnet. Anna svarade att då behöver alla tre intyga att donatorn inte vill ta på sig faderskapet och att den kvinna som inte fött barnet tar på sig föräldraskapet.

Vad innebär det då rent juridiskt att vara förälder till ett barn och vad är skillnaden på förälder och vårdnadshavare? Anna berättade att man är juridisk förälder till ett barn när man är registrerad som det i folkbokföringsregistret. Det innebär att man har skyldighet att försörja barnet och att barnet har rätt att ärva en. Vårdnadshavare är en person som har rätt och skyldighet att fatta beslut om sådant som rör barnets uppfostran, skolgång och sjukvård. Förälder och vårdnadshavare är ofta, men inte alltid, samma person.

I Sverige är det bara möjligt att ha en eller två vårdnadshavare och en eller två föräldrar.

BEFRUKTNING MED EGNA ELLER ANDRAS KÖNSCELLER

Vilka är då möjligheterna för HBTQI­personer som lever med hiv att skaffa barn? Anna gick igenom ett antal alternativ och saker som är bra att tänka på.

För personer som lever med hiv är assisterad befruktning med IVF eller insemination i dagsläget (maj 2024) bara tillgänglig genom en forskningsstudie på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Genom studien ges även möjlighet att frysa in könsceller (spermier och äggceller).

IVF, eller provrörsbefruktning, innebär att ägg tas ut från den som vill bli gravid och befruktas med spermier utanför kroppen, för att sedan sättas in i livmodern. Befruktningen kan ske med partners spermier eller med spermier som donerats. Studien på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge är öppen för både par och ensamstående. För att få delta i studien finns dock ett antal grundkrav, bland annat att man ska ha välbehandlad hiv, inte ha ett BMI över 35 eller under 18 och vara under 40 år.

Anna berättade att om man genomgår IVF inom svensk sjukvård och blir gravid med donerade spermier så har barnet rätt att få veta sitt genetiska ursprung. Det innebär att barnet, när det bedöms moget, ska få möjlighet att kontakta den som donerat spermierna.

På kliniker i andra länder finns möjlighet att genomgå IVF eller insemination med en anonym donators spermier. Om man är ett par som skaffar barn på det sättet behöver den förälder som inte bär barnet närståendeadoptera barnet efter födseln. Den blir alltså inte automatiskt juridisk förälder i Sverige. Ett alternativ till assisterad befruktning i Sverige eller utomlands är heminsemination. Det innebär att man med en slang eller spruta för in spermier i slidan vid ägglossning. Spermierna kan vara donerade av till exempel en vän, donator eller från en person som också ska bli förälder till barnet. Om det finns en förälder som inte bär barnet och som inte donerat spermier, behöver denna närstående adoptera barnet efter födseln.

"Om man genomgår IVF inom svensk sjukvård och blir gravid med donerade spermier så har barnet rätt att få veta sitt genetiska ursprung.”

Som transperson som får könsbekräftande behandling kan man spara könsceller (ägg eller spermier).

Det är dock ingen lagstadgad rätt och möjligheterna ser olika ut i olika regioner i landet. Anna rekommenderar att man sparar könsceller, om det är möjligt, om man tror att man skulle vilja ha barn i framtiden. Det är i dagsläget inte tillåtet för personer som lever med hiv att bli gravida genom äggdonation inom svensk sjukvård. Anna sa att det kan vara bra att tänka på om man till exempel sparat ägg innan man genomgått könsbekräftande behandling.

ADOPTION OCH NÄRSTÅENDEADOPTION – MÖJLIGHETER

OCH UTMANINGAR

Adoption innebär att en eller två personer genomgår en rättslig process för att bli föräldrar till ett barn.

I Sverige är det sedan 2003 möjligt för samkönade, gifta par att adoptera och sedan 2018 gäller samma sak för personer som är sambo. Även ensamstående kan få medgivande för adoption. Trots att det idag inte finns några juridiska hinder för samkönade att adoptera så är de faktiska adoptionerna få. Vad RFSL vet genomfördes den första adoptionen av ett samkönat par inom Sverige 2012 och den första utlandsadoptionen 2017. Totalt känner man till mellan fem och tio samkönade par som adopterat.

Utlandsadoptioner har överlag minskat i världen, främst för att internationella konventioner idag säger att man i första hand bör genomföra adoptioner inom landet. Det är dock i teorin möjligt för samkönade par och ensamstående att adoptera från Colombia och Sydafrika. Indien godkänner ensamstående personer. Anna berättade att hon inte kunnat hitta något om att hivstatus skulle påverka godkännande som adoptivförälder från något av dessa länder, men gav rådet att alltid kontrollera en extra gång innan man startar en ansökningsprocess. Ett par tips för att öka sina chanser att få adoptera är att gifta sig om man är ett par, eftersom många länder kräver det och att kontakta adoptionsorganisationer för att få rådgivning och prognoser.

2022 genomfördes ett hundratal adoptioner inom Sverige. De flesta är så kallade närståendeadoptioner, det vill säga att man adopterar ett barn som man redan har en nära relation till. Det kan vara sin partners barn, eller ett barn som man valt att skaffa tillsammans med någon genom exempelvis heminsemination, anonym spermadonation utomlands

"Ett tips för att öka sina chanser att få adoptera är att gifta sig om man är ett par, eftersom många länder kräver det.”

eller genom värdgraviditet (även kallat surrogatmödraskap). Vid närståendeadoption skickar man in en ansökan till tingsrätten som ger socialtjänsten i kommunen där man är bosatt i uppdrag att göra en utredning och komma med ett utlåtande. Anna berättade att det saknas tydliga riktlinjer och bedömningskriterier för närståendeadoption vilket gör bedömningen godtycklig.

– Många känner sig ifrågasatta i den situationen, med rätta, sade hon.

En deltagare frågade hur många som kan adoptera ett barn. Kan till exempel två pappor adoptera ett barn de valt att skaffa med en tredje person som också föder barnet? Anna svarade att pappan som bidragit med spermier då blir förälder genom föräldraskapsbekräftelse eller föräldraskapsutredning, men att det inte finns någon automatik i att den andra pappan blir förälder eller vårdnadshavare. Den kan dock

Foto: Tanaphong Toochinda, Unsplash

få vara föräldraledig om den är sambo eller gift med pappan som bidragit med spermier. Om den andra pappan vill adoptera barnet måste den som fött barnet avsäga sig sitt juridiska föräldraskap genom att samtycka till adoptionen. Anna konstaterade att det medför problem att man inte kan ha fler vårdnadshavare än två. Som förälder utan att vara vårdnadshavare eller som bonusförälder kan man till exempel inte hämta ut mediciner åt barnet.

Vad gäller nationella adoptioner av barn utan en relation till adoptivföräldern så är även de ovanliga. Det är ett antal andra steg innan adoption av ett barn blir aktuellt. Barnet ska t.ex. ofta ha varit familjehemsplacerat en lång tid, ofta flera år, hos en familj innan adoption blir aktuellt. Det förekommer dock att små barn adopteras utan att först ha bott i familje­ eller fosterhem. Även för att få adoptera ett barn man inte har en relation till ska man ha genomgått en utredning och fått ett medgivande från socialtjänsten. Om man gjort en sådan utredning och fått ett medgivande så är Annas tips att skicka medgivandet till olika kommuner för att finnas i deras register när de söker efter möjliga adoptivföräldrar till ett barn.

NÄR NÅGON ANNAN BÄR ENS BARN – VÄRDGRAVIDITET ELLER SURROGATMÖDRASKAP

En ytterligare väg till föräldraskap är det som RFSL kallar värdgraviditet. Det innebär att en person bär ett barn åt någon annan. Det kan ske utan ersättning vilket kallas altruistisk värdgraviditet eller surrogatmödraskap, eller med ersättning (kommersiell värdgraviditet eller surrogatmödraskap). Personen som bär barnet kan antingen bli gravid med någon annans ägg och spermier (en så kallad ”fullständig” värdgraviditet eller surrogat), och då sakna genetisk koppling till fostret, eller vara gravid med någon annans spermier, men med sina egna ägg (en så kallad ”partiell” värdgraviditet eller surrogat). Att den som är gravid inte har någon genetisk koppling till barnet (fullständig värdgraviditet eller surrogat) är vanligast när man gör processen på klinik.

Anna sa att det är en juridiskt otrygg väg att skaffa barn genom värdgraviditet eftersom det i Sverige saknas lagstiftning på området. Det är inte olagligt att skaffa barn genom värdgraviditet, men den som föder barnet betraktas automatiskt som förälder.

Dessutom är det inte möjligt att få assisterad befruktning på klinik i Sverige.

– Man får vända sig utomlands, även om till exempel en vän eller syster vill bära barnet åt en, berättade Anna. Man kan dock göra egna överenskommelser och arrangemang. Till exempel kan en person bära ett barn som blivit till genom heminsemination med någon annans spermier. Men eftersom den som föder barnet betraktas som förälder krävs att den godkänner att någon annan adopterar barnet.

Den som ska adoptera kommer då utredas i enlighet med reglerna för närståendeadoption.

Anna berättade att i flera andra länder är värdgraviditet, både kommersiell och altruistisk, tillåten. Utifrån den information som Posithiva Gruppen kunnat hitta är det möjligt att använda sina egna spermier i en surrogatprocess när man lever med hiv, men man måste då välja en klinik som är med i det så kallade SPAR­programmet (Special Program of Assisted Reproduction). SPAR har sitt säte i Boston, USA, men samarbetar med olika surrogatagenturer på den europeiska marknaden.

USA och Kanada är exempel på länder dit det är vanligt att svenskar som vill ha barn genom värdgraviditet vänder sig. Även detta tillvägagångssätt medför juridisk otrygghet. Anna tog som exempel om ett samkönat svenskt par skaffar barn i USA med en amerikansk person som bär barnet och den ena partnerns spermier. På det amerikanska födelsebeviset kommer det samkönade paret stå som föräldrar, men barnet blir automatisk amerikansk medborgare när det föds i USA. När paret kommer med barnet till Sverige krävs att de gör ett DNA­test som fastställer faderskapet (den vars spermier använts matchas med barnets DNA). Barnet blir när faderskapet fastställts svensk medborgare, men då inleds en process för att fadern också ska få vårdnaden om barnet, alltså bli dess vårdnadshavare och inte bara förälder. Först efter detta kan barnet folkbokföras i Sverige och den andra föräldern kan inleda en utredning för att få närståendeadoptera barnet.

Ny podcast: Livet med hiv

Text: Ronja Sannasdotter

I samband med World AIDS Day den 1 december 2023 lanserade PG podcasten Livet med hiv. I podden diskuteras olika perspektiv på att leva med hiv i Sverige idag.

Poddens första avsnitt hade temat hiv och åldrande och gav såväl en historisk tillbakablick som en uppdatering kring vad det innebär att leva och bli äldre med hiv idag. I avsnittet medverkade Inger Forsgren,

aktivist som själv lever med hiv sedan mitten på 80­talet, och Göran Bratt, pensionerad läkare och hivexpert. I avsnitt två var temat hiv och föräldraskap. Medverkade gjorde ”Sara” som själv lever med hiv och har flera barn samt Kristina Pettersson, läkare och specialist inom kvinno­ och förlossningssjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Fler avsnitt kommer och podden finns på Spotify. Podcasten produceras av Posithiva Gruppen i samarbete med Gilead Sciences.

Rapport från årsmöte

Den 23 mars höll Posithiva Gruppen årsmöte. Hela 65 medlemmar från olika delar av Sverige samlades i Stockholm för att diskutera, besluta om föreningens inriktning och för att välja ny styrelse.

Text: Ronja Sannasdotter

Årsmötet 2024 var det första efter den stadgeändring som antogs 2023 och som innebar att medlemskapet öppnades upp för alla som lever med hiv. Tidigare kunde enbart hivpositiva män som har sex med män bli fullvärdiga medlemmar.

Vid årsmötet valdes en styrelse med sju ordinarie ledamöter och två ersättare. Flera nya namn tog plats i styrelsen som nu består av personer som lever med hiv med olika könsidentitet och sexualitet. Patrik

Furtenbach valdes om som ordförande och till vice ordförande valdes Agneta Edlund. Vid årsmötet presenterades även en ny medlemsstrategi för att stärka PG:s legitimitet, nå ut till nya målgrupper och engagera personer som redan är medlemmar. Strategin ska fungera som vägledning för Posithiva Gruppens kansli och styrelse i arbetet med medlemsvård.

Hiv, tarmfloran och immunförsvaret

”En stor del av immunförsvaret sitter i tarmen.”

Text: Ronja Sannasdotter

Våren 2024 bjöd Posithiva Gruppens Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv in till en temakväll om hiv och mag-tarm-kanalen.

Professor Anders Sönnerborg föreläste om hur mage och tarm påverkas av hiv och hivmediciner, och om hur mycket tarmfloran och bakterier inverkar på olika delar av hälsan.

Anders Sönnerborg är överläkare i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge samt chef för Avdelningen för infektionssjukdomar och hud vid Karolinska Institutet (KI). Anders har arbetat med hiv sedan 1983 och varit både behandlande läkare och forskare. Idag ägnar han sig enbart åt forskning, för närvarande på bot av hiv, läkemedelsresistens, samt tarmfunktionens och tarmbakteriernas påverkan på hivinfektion Anders började med att gå igenom vilka delar mag­ och tarmkanalen består av. Högst upp finns svalget och munhålan, som Anders kallade för det första ”försvaret” i mag­tarmkanalen. Där bildas spott, enzymer och en del andra ämnen som gör att maten börjar brytas ner. Från svalget går sedan som en lång slang ner – det är matstrupen. Anders berättade att man inte vet mycket mer om funktionen hos matstrupen än att den är en transportväg ner till magsäcken. I magsäcken knådas maten och blandas med saltsyra som bryter ner den ytterligare. Maten går sedan ut i tunntarmen, med start i tolvfingertarmen, där den finfördelas ännu mer. Tunntarmen är väldigt lång, består av olika delar och fyller en viktig funktion för bland annat näringsupptag, berättade Anders. Längst ut på tunntarmen finns blindtarmen som ett litet bihang. Man vet inte riktigt vad blindtarmen fyller för funktion, men troligt är att den har en immunologisk uppgift, sa Anders, och tillade att det är relativt vanligt att blindtarmen opereras bort på grund av blindtarmsinflammation. Från tunntarmen leds maten över till tjocktarmen och sedan ut i ändtarmen. Tjocktarmens funktion är bland annat att ta upp vatten från maten och påverka saltbalansen. Anders förklarade att diarré orsakas av att man har för mycket vätska i tarmen som kroppen inte kan ta upp. Men i tjocktarmen bildas även många för kroppen viktiga vitaminer, som exempelvis K­vitamin.

TARMEN, TARMLUDDET OCH IMMUNFÖRSVARET

Anders sa att man på senare år har förstått mer och mer om hur bakterier påverkar kroppen och vilken stor roll de spelar. Man har också förstått mer om hur infektioner som hiv påverkar magens och tarmens funktion samt kroppens immunceller.

I tunntarmens väggar sitter tarmludd, som plockar upp näringen från maten. I tarmväggen i tunntarmen finns även lymfvävnad med massor av immunceller, bland annat CD4­celler.

– En stor del av immunförsvaret sitter faktiskt i tarmen, sa Anders.

Det finns flera sjukdomar som kan påverka tarmen, bland annat obehandlad hiv. Anders visade en elektronmikroskopisk bild (en kraftigt förstorad röntgenbild) av en frisk tunntarm där tarmluddet påminner om tång eller sjögräs som svajar och fångar upp näringsämnen. Han visade även en bild av tarm hos en person med obehandlad hiv där luddet blivit mycket mindre.

Personer som går länge med en obehandlad hiv kan få skador på tarmväggen, eftersom hiv infekterar immunförsvarscellerna – lymfvävnaden – i tarmväggen, sa Anders. En deltagare på temakvällen frågade om tarmluddet kan återhämta sig om man får hivbehandling.

– Svaret är ja, sa Anders och berättade att över tid kan tarmluddet växa ut igen.

Vidare berättade Anders att några av de tidiga symtomen på att immunförsvaret börjat svikta till följd av obehandlad hiv är just problem i mage och tarm. Det är vanligt att man blir illamående, får diarréer och går ner i vikt, vilket beror på att hivviruset irriterar tarmen och att tarmluddet är skadat. Anders betonade att om man har en välinställd hivbehandling så får man inte dessa symtom.

Vad får då tarmskadan för konsekvenser? Anders berättade att om det uppstår små sår i tarmen kan bakterieämnen och bakteriedelar läcka ut i blodet.

Det skapar inflammation i hela kroppen vilket bidrar till att fylla på de virusreservoarer som finns i kroppen när man fått hiv. Detta kallas för leaky gut (”läckande tarm”). Man vet inte helt säkert om leaky gut försvinner helt och hållet med en välinställd hivbehandling, men man vet att det blir mycket bättre. En person undrade om personer som är hivnegativa också kan få leaky gut? Ja, det finns andra sjukdomar, främst inflammatoriska tarmsjukdomar, som också kan leda till det, svarade Anders.

I september 2023 arrangerade Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv ett webbinarium om hiv och kronisk inflammation med professor Peter Hunt, där han bland annat pratade om leaky gut. Se en inspelning av webbinariet på bit.ly/hunt0923 (tidskod 50.15)

TARMFLORAN:

VIKTEN AV BRA BAKTERIER

I tarmarna finns mängder av bakterier, upp till 100 000 miljarder, och dessa fyller väldigt viktiga funktioner.

– Det finns lika mycket bakterier där som det finns celler i kroppen, berättade Anders.

Tarmfloran, och mängden bakterier, påverkar vår hälsa och kropp på många sätt. Anders tog som exempel att personer som är gravt överviktiga inte nödvändigtvis är det på grund av vad eller hur mycket de äter. Ens vikt, eller hur man svarar på kalorier, kan även bero på vilka bakterier man har i tarmen. Det är möjligt att ändra en persons tarmflora, men det är komplext och det är fortfarande mycket som forskarna inte vet, berättade Anders. Transplantation av avföring, där man får någon annans tarmbakterier, har visat sig vara effektivt mot vissa sjukdomar och kan även påverka ämnesomsättning och vikt. Anders visade en bild på två möss där den ena musen var fet och den andra inte. Han berättade att om man transplanterar avföring från den feta musen till den smala musen så kommer den smala musen att börja gå upp i vikt.

De flesta bakterier är bra bakterier, men andra bakterier är ”elaka” på det sättet att vi inte har anpassat oss till dem, sa Anders, och förklarade att tarmfloran skiljer sig åt mellan människor runt om i världen. Det gör att vi är vana vid den bakterieflora som finns där vi bor och kan bli sjuka om vi kommer till en plats med en annan bakterieflora. Det är det som ofta kallas turistdiarré. En deltagare frågade om man är mer känslig när man lever med hiv om man åker till ett land med en annan bakterieflora. Anders svarade att nej, man har samma motståndskraft eller mottaglighet oavsett hivstatus om man har en välfungerande behandling. Det som avgör gällande just turistdiarré är vanan vid bakteriefloran.

Anders la till att man även kan få parasiter, som inte har med bakterier att göra, och att dessa är behandlingsbara.

En annan fråga från en av deltagarna på temakvällen var om det finns någon möjlighet att testa vilka bakterier man har i tarmen? Anders svarade att idag är det bara för forskning man tar prover på människors tarmflora, men han tror att det kommer bli

Anders Sönnerborg är överläkare och professor. Han forskar bland annat på tarmfunktion och bakteriers påverkan på hivinfektion.

"Generellt är det så att ju längre man gått med obehandlad hiv, desto sämre tarmflora."

Foto: Andreas Andersson, KI.

möjligt för den som vill att ta prover på sin tarmflora i framtiden. Det finns redan i idag företag som säljer tester för tarmflora, men enligt Anders kan man inte använda provresultaten till något meningsfullt. Man måste veta vad man ska göra med provresultaten och hur man ska behandla eventuella problem för att det ska vara värdefullt att ta tester, sa Anders.

PÅVERKAR HIV TARMFLORAN?

Generellt är det så att ju längre man gått med obehandlad hiv, desto sämre tarmflora. Anders jämförde det med en tallskog och en djungel. Om man har en hälsosam tarmflora så är den som en djungel, frodig och full av goda bakterier. Om man har en tarmflora som påverkats av en inflammation så är den som en tallskog. Hos personer som ätit äldre typer av hivmediciner har man kunnat se att tarmfloran inte återhämtat sig fullt ut. Man vet inte om dagens mediciner är så effektiva att tarmfloran kan bli lika stark som hos en hivnegativ person, men den blir fullt fungerande när man står på hivbehandling. Studier har visat att de få personer med hiv som kan gå obehandlade i många år utan att immunförsvaret påverkas (så kallade ”elite controllers”), har mer ”nyttiga” bakterier i tarmen jämfört med andra. Anders berättade att man forskar mycket på just den gruppen för att försöka förstå hur man skulle kunna återskapa den funktionen hos andra.

"De flesta bakterier är bra bakterier, men andra bakterier är

”elaka” på det sättet att vi inte har anpassat oss till dem."

En deltagare undrade om man kan sluta ta sina hivmediciner om man haft omätbart virus länge och är frisk i övrigt. Anders berättade att det i snitt tar två veckor innan virusnivåerna blir mätbara hos en person som avbrutit sin behandling. Om virusnivåerna går upp har man inte heller längre smittfri hiv. Vidare berättade han att obehandlad hiv leder till en kraftig inflammation i kroppen. Vissa personer kan gå utan mediciner länge utan att få symtom, medan andra utvecklar immunbrist och aids på några månader. Även om man har en välinställd behandling så pågår det en liten inflammation i kroppen när man lever med hiv, sa Anders, och tillade att det är därför man aldrig ska sluta med sin hivbehandling. Vidare berättade Anders att personer som har hiv och en välinställd behandling med bra immunförsvar inte har högre risk för ”vanliga” magåkommor

Illustration på bakterier i tarmen.

"Det pågår en del forskning på nya behandlingsmetoder varav en del skulle kunna ha lägre påverkan på mage och tarm än hivmediciner i tablettform. "

än andra. Man har t.ex. inte högre risk att få vinterkräksjuka eller magkatarr. Tarmfloran (bakteriefloran i tarmen) hos personer som lever med hiv skiljer sig dock från den hos hivnegativa personer. Men den skiljer sig också mellan olika personer som lever med hiv. Med en välinställd behandling kan man få en bra, och rik, tarmflora, sa Anders.

KOST, PROBIOTIKA OCH PREBIOTIKA

En deltagare undrade om det spelar någon roll för tarmfloran vad man äter när man lever med hiv?

Det viktigaste är att man står på hivbehandling, sa Anders, och tillade att

– Det är bra att undvika att äta mycket rött kött, men det är av underordnad betydelse vad man äter.

Ett undantag kan dock vara det som kallas probiotika, levande bakterier som finns i många produkter, bland annat yoghurt. Anders berättade att det genomförts en studie på Karolinska Institutet där forskarna kunde se att inflammationen i kroppen hos personer som lever med hiv eller andra sjukdomar kan gå ner om man får i sig goda bakterier som probiotika. Det finns dock så många olika probiotika att man inte vet säkert vilka som faktiskt har effekt, men det pågår mycket forskning för att försöka ta reda på det. Anders konstaterade att han i dagsläget inte kan ge något råd kring vilken probiotika, eller yoghurt med probiotika i, som man ska äta.

– Om just den frukostyoghurt du konsumerar är bra i det här avseendet det kan inte jag svara på, sa han.

Det man vet är att man behöver tillföra probiotikan till kroppen kontinuerligt eftersom bakterierna bara stannar kvar i tarmen en viss tid. På sikt tror Anders att man kommer kunna ge probiotika som en kapsel för att få ner inflammationen i kroppen hos till exempel personer som lever med hiv.

En deltagare på temakvällen frågade om prebiotika och om det är bra för tarmfloran. Prebiotika är en typ av kostfiber som göder bakterier i tarmen. Anders svarade att prebiotika kan liknas med mat till de goda bakterierna som då växer till sig och blir

fler än de mindre goda bakterierna. Med hjälp av prebiotika går sammansättningen av tarmfloran i ”rätt riktning”. Ett exempel på prebiotika är en slags socker i lökväxter.

HIVMEDICINERS PÅVERKAN PÅ MAGE OCH TARM

Anders gick igenom hur hivmediciner kan påverka magen och svarade på det flertal frågor som fanns bland deltagarna. Han konstaterade att det är vanligt med magbesvär när man börjar ta ett nytt läkemedel, men att kroppen sedan vänjer sig i de flesta fall. För vissa går dock besvären inte över och då kan man behöva byta medicin. Olika människor kan reagera på olika ämnen i olika mediciner, sa Anders. Det kan vara att man reagerar på den aktiva substansen i ett läkemedel eller på bindämnena som håller ihop själva tabletten. Anders sa att de moderna hivmedicinerna dock har mycket färre biverkningar än de äldre, som ofta gav magproblem.

En deltagare på temakvällen frågade varför man kan behöva byta behandling. Anders svarade att man aldrig behöver byta ut en hivbehandling som fungerar bra [t.ex. ”äldre” läkemedel, reds. anm.], så länge den inte ger för starka biverkningar. Ofta är det inte att medicinen inte fungerar på hiv som gör att man behöver byta ut den. Istället kan det handla om att medicinen t.ex. ger förhöjda blodfetter vilket i sin tur ökar risken för exempelvis hjärtinfarkt, förklarade Anders, och tillade att om ens behandlande läkare vill byta ut en medicin så ska det beslutet alltid tas i dialog med personen som lever med hiv.

En annan person undrade om höga blodfetter är vanligt om man levt med hiv länge? Anders sa att höga blodfetter är något vanligare hos personer som lever med hiv. Det finns också forskning som pekar på samband mellan höga blodfetter och bakteriesammansättningen i tarmen. På samma sätt som att tarmfloran påverkar risken för fetma verkar den kunna påverka risken för höga blodfetter. I och med att hiv inverkar på tarmfloran skulle det kunna

finnas ett samband mellan hiv och blodfetter. Anders sa att det dock inte är hela orsaken till förhöjda blodfetter. Han hoppas på att forskningen på bland annat probiotika ska kunna ge fler svar i framtiden. Det man gör idag är att man behandlar med kostråd och blodfettssänkande mediciner, sa han.

En person undrade om man kan få IBS (”irritable bowel syndrome”, en störning som innebär överkänslig tarm) av hivmedicinerna. Anders berättade att IBS är en inflammatorisk sjukdom och att vissa personer med IBS reagerar på läkemedel. Anders kunde dock inte svara på om specifikt hiv eller hivmediciner triggar IBS.

En annan fråga handlade om laktos­ eller glutenintolerans, och om dessa kan komma som biverkningar av hivmediciner? Nej, de intoleranserna får man av andra skäl, svarade Anders.

En del hivmediciner är rekommenderade att man tar tillsammans med mat. En person undrade över hur strikt den rekommendationen är. Anders sa att det är olika för olika mediciner, men för de flesta kan det räcka att man äter något litet strax före eller strax efter att man tagit medicinen, och att det inte behöver vara en hel måltid. Det finns dock vissa mediciner som man ska ta i samband med måltid. Anders råd är att man ska fråga sin behandlande läkare vad som gäller för just de hivmediciner man tar.

En person hade skickat in en fråga om vikt. Personen berättade att den upplevt viktnedgång i samband med att den börjat ta hivmedicinen Bictarvy. Kan det finnas ett samband? Anders svarade att Bictarvy har bra effekt på hiv, men att den inte ger viktnedgång. Så viktnedgången bör bero på något annat. I sällsynta fall kan Bictarvy ge magrelaterade biverkningar efter längre tid, cirka två år. Dessa är illamående och lös mage, berättade Anders.

FORSKNING OCH NYA LÄKEMEDEL

Det pågår en del forskning på nya behandlingsmetoder varav en del skulle kunna ha lägre påverkan på mage och tarm än hivmediciner i tablettform. Hivmediciner i form av långtidsverkande injektionsbehandlingar finns sedan några år som ett alternativ till tabletter i Sverige. Injektionerna ges varannan månad. Anders berättade att det görs studier på långtidsverkande läkemedel med målet att man ska kunna ta injektioner så sällan som en gång i halvåret. Vidare berättade han att det är upp till behandlande läkare att besluta om det är lämpligt med injektions­

behandling, och att läkarna i Sverige är relativt restriktiva eftersom man behöver vara väldigt noga med följsamheten för att undvika resistens. En annan aspekt är att behandlingen väldigt dyr och att de täta besöken medför en ökad belastning på sjukvården.

En person undrade om det ger lägre påverkan på mage och tarm om man får sina hivmediciner som injektionsbehandling istället för som tabletter?

Anders svarade att om man injicerar hivmedicin så blir koncentrationen av läkemedlet mindre i tarmen.

Samtidigt sprider sig läkemedlet till mage och tarm via blodet också, men troligtvis påverkar injektionsbehandling mage och tarm mindre och ger färre biverkningar just där. Det pågår forskning på området och det borde komma mer information inom några år, informerade Anders.

En annan fråga handlade om man skulle kunna ta injektionen själv, som med diabetesmedicin. Anders svarade att det kanske kommer vara möjligt längre fram.

Anders berättade att ett alternativ som det också forskas mycket på är implantat som sätts in under huden. Implantatet ska kunna skicka ut hivläkemedel i kroppen i lagom doser, och man ska kunna byta det så sällan som en gång per år, sa Anders.

En person undrade om det finns könsskillnader när det gäller mag­ och tarmpåverkan av hiv och hivmediciner? Inte vad man känner till, svarade Anders, men konstaterade samtidigt att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i hivforskning och särskilt när det gäller läkemedel. Det har långsamt blivit bättre och forskarvärlden är mer medveten och försöker få fler kvinnor till studier, men fortfarande utgör de bara mellan 20 och 30 % av deltagarna. Många långtidseffekter har därför bara studerats hos män, sa Anders.

"Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i hivforskning och särskilt när det gäller läkemedel."

”Jag tror att mycket handlar om att respektera sig själv.”

POSITHIVT PORTRÄTT:

Agneta

Hon har tyckt väldigt mycket genom livet, Agneta. Det slår hon skrattande fast när hon berättar om hur hennes samhällsengagemang började med Almstriden i Kungsträdgården 1971 och sedan fortsatte med demonstrationer mot multinationella företag. Även om hon inte är lika mycket rebell idag så är hon fortfarande en aktivist med starka åsikter.

Text: Ronja Sannasdotter

– Jag är rättfram och har nog blivit det ännu mer med åren, säger hon och berättar att ju äldre hon blir desto mindre viktigt är det vad andra tycker och tänker om henne.

Men så har det inte alltid varit. Trots att Agneta redan som tonåring kände ett behov av att stå upp och protestera när hon tyckte att något var fel så har omgivningens tankar om henne spelat stor roll, inte minst när det gäller hiv.

Det var försommaren 2000 som Agneta fick sin hivdiagnos. Hon hade en längre tid haft hjärtproblem, något som inte har med hivdiagnosen att göra.

I perioder låg hon inlagd på sjukhus och det var efter sådan period som hon erbjöds ett antal tester, bland annat ett hivtest, innan hon skulle skrivas ut. Svaret på hivtestet hann dock inte komma innan Agneta lämnade sjukhuset. Några dagar senare, dagen innan midsommarafton, var hon tillbaka på jobbet och hennes chef fick ett telefonsamtal. Det var någon från sjukhuset som sökte Agneta.

– Det gick som en stöt genom kroppen, säger Agneta och beskriver hur hon fick en stark känsla av att något var väldigt fel innan hon tog telefonluren.

På andra sidan luren var läkaren som hade tagit hivtestet. Han berättade att Agneta med stor sannolikhet hade hiv och beklagade att han inte hunnit få provsvaret innan hon blev utskriven från sjukhuset. Agneta berättar att där och då rasade allt. Hon hade svårt att ta in beskedet.

FRÅN SKAM TILL ÖPPENHET

För Agneta blev helgen som följde dramatisk. Hon besökte en kompis och försökte fira midsommar som om inget hänt, men fick panik och kände att hon måste fly. Hon tog sin kompis bil och krockade med den. Hon blev som tur var inte allvarligt skadad. Dagen efter ringde hon sina föräldrar för att berätta om hivdiagnosen. Hennes mamma hamnade i chock och orkade först inte prata med Agneta.

Hon visste nästan

ingenting om hiv annat än att hon var präglad av 80- och 90-talets aidsskräck. Hon upplevde tystnaden runt sjukdomen som väldigt betungande och bar på en känsla av skam och av att leva i en lögn.

AKTIVIST OCH UPPLYSARE

Agneta beskriver hur de första åren efter att hon fick hiv var tuffa. Hon visste nästan ingenting om hiv annat än att hon var präglad av 80­ och 90­talets aidsskräck. Hon upplevde tystnaden runt sjukdomen som väldigt betungande och bar på en känsla av skam och av att leva i en lögn. Här stannar Agneta upp en stund i sitt berättande.

– Vänta, jag ska försöka hitta tillbaka till den där känslan, för jag har inte haft den på många år, säger hon.

För skammen och den tunga känslan av att behöva dölja något finns inte kvar. Agneta har genom livet brottats med ångest, något som blev starkare med hivdiagnosen. Men med hjälp av en bra psykolog och allteftersom tiden gick började Agneta må bättre och bli mer och mer öppen med sin hiv.

– Jag tror att det handlar om att tycka om sig själv och respektera sig själv, säger hon.

Hon hittade till Kvinnocirkeln Sverige (KCS), en organisation för kvinnor som lever med hiv, och där fick hon stöd från andra i samma situation. Att möta andra som lever med hiv väckte också aktivisten i Agneta. När hon fick höra om all den skam och det självstigma som många av kvinnorna bar på blev hon arg och bestämde hon sig för att hon ville göra något åt situationen. Agneta konstaterar att man ska inte behöva må dåligt psykiskt på grund av sin hiv när medicinerna funkar och man på många sätt kan leva ett liv som alla andra.

Hon beskriver hur många som lever med hiv som hon mött inte känner sig hela på grund av att de inte vågar vara öppna med sin hivstatus. Hennes vision är att alla som lever med hiv ska kunna berätta om det utan att riskera att bli avvisade eller dåligt bemötta. Samtidigt tycker hon att det är oerhört viktigt att det inte finns något krav på att berätta om sin hivstatus, varken i dejting­ eller vårdsituationer.

2015 medverkade Agneta i Posithiva Gruppens informationsfilm Att leva och åldras med hiv Målgruppen för filmen är personal inom vård och äldreomsorg, en grupp som Agneta brinner särskilt mycket för att få ut kunskap till.

– Jag tycker att det blivit bättre, men fortfarande drabbas personer som lever med hiv hårt när de söker vård, säger Agneta med eftertryck och berättar om en händelse för ett par år sedan.

"Jag tycker att det blivit bättre, men fortfarande drabbas personer som lever med hiv hårt när de söker vård."

Hon var på en urologimottagning för att göra en undersökning av njurarna och en sjuksköterska kom in i full skyddsutrustning efter att ha sett i Agnetas journal att hon lever med hiv. Agneta fick hålla en liten föreläsning för sjuksköterskan som lugnade sig och förstod att man ska följa samma hygienrutiner som för andra patienter. Agneta säger att hon själv inte har några problem med att vara upplysningscentral och stå på sig när hon söker vård, men att alla kanske inte orkar ta fighten varje gång.

ENVISHETEN SOM DRIVKRAFT

I ett par omgångar har Agneta varit ordförande för KCS och sedan våren 2024 är hon, som första kvinna på posten, vice ordförande för Posithiva Gruppen. Hon brinner för att det ska finnas en stark och enad röst för personer som lever med hiv i Sverige, men också för frågor som rör åldrandet med hiv.

Vid 67 års ålder har hon själv många funderingar kring ålderdomen och hur kroppen påverkas av hiv. Hon berättar att hon också brottas med att acceptera vad åldrandet gör med kroppen och utseendet.

Samtidigt konstaterar hon att hon inte har några stora krämpor och är glad över att hennes kropp fortfarande är stark, även om hon inte orkar vara lika fysiskt aktiv som när hon var yngre.

Genom livet har hon hållit på med alltifrån squash till bugg. Mod och envishet har varit drivkrafter när hon tagit sig an nya utmaningar och aktiviteter. Som buggkursen som hon gick efter en cykelolycka.

– Min vänstersida funkade inte riktigt så jag anmälde mig till en buggkurs för att få tillbaka kontrollen över kroppen.

ATT FÅ BERÄTTA PÅ EGNA VILLKOR

Hon gillar sitt jobb inom trädgårdshandeln och väger fram och tillbaka kring att gå i pension. Det kändes avlägset vid 65 och nu två år senare nästan ännu mer. Samtidigt drömmer hon om att ha tid att åka tåg genom England och Skottland och besöka alla små landsbygdsorter hon läst om i brittiska deckare.

Trädgårdsarbete och växter är inte bara hennes arbetsliv. Hon gillar att odla och åker ofta ut till sin pappa i Edsviken utanför Stockholm och påtar i trädgården. Pappan orkar inte längre klippa gräset så det ordnar Agneta och sedan lagar de lasagne eller grillar. Pappan kom in i hennes liv när hon var fem år gammal och har sedan dess varit hennes klippa.

– Han är mitt hjärta och den enda jag kallat pappa, säger hon med ett varmt leende.

Även om hennes mamma först hade svårt att smälta hivdiagnosen har hela Agnetas familj varit stöttande från början. Hennes mamma lever inte längre, men utöver sin pappa har hon en nära relation till sina båda syskon och deras barn. Agneta lever idag själv, men hon drömmer om att träffa någon. När hon dejtar är vetskapen om att det är hon själv som bestämmer hur och om hon berättar om sin hiv något hon värdesätter.

– Om jag känner att jag vill berätta så gör jag det, säger hon bestämt.

FÖRSÄKRINGAR – Hur

fungerar olika

personförsäkringar och vilka rättigheter har jag?

Text: Lian Delin

Vilka personförsäkringar bör man ha och vad är viktigt att känna till när man ska teckna en försäkring? Det var frågor som lyftes på en temakväll anordnad av Posithiva Gruppens Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv och projektet 3P. Juristerna Jenny Sparring och Håkan Carlsson från Konsumenternas Försäkringsbyrå berättade om olika personförsäkringar och vilka rättigheter man har i samband med försäkring.

Jenny och Håkan inledde med att förklara att Konsumenternas Försäkringsbyrå är en oberoende stiftelse, vilket innebär att byrån inte är knuten till eller samarbetar med något försäkringsbolag. Ett av byråns uppdrag är att göra neutrala jämförelser av olika försäkringar.

– Försäkringsbolagen vill gärna i ligga i topp, så de frågar oss hur de ska ändra i sina villkor. På det sättet kan vi vara med och påverka, men vi går inget försäkringsbolags ärenden, sa Jenny.

– Många känner ganska mycket oro inför valet av försäkring, särskilt när det gäller barnförsäkring, men även när det gäller sjuk­ och olycksfall, sa Håkan. Hur vet jag att jag väljer rätt försäkring?

Håkan förklarade att det egentligen är omöjligt att veta på förhand vilken försäkring som är rätt, eftersom det beror på vilken skada eller sjukdom som man drabbas av. Försäkringsbolaget ersätter olika skador och sjukdomar på olika sätt, så även om man väljer den försäkring som har högst betyg hos Konsumenternas Försäkringsbyrå och som alltså objektivt har det bästa innehållet, kanske en annan försäkring hade varit bättre i just det egna fallet.

VIKTEN AV BARNFÖRSÄKRING TIDIGT

När det gäller barnförsäkring var Håkans och Jennys viktigaste råd alltid att teckna en sådan så fort som möjligt, gärna så snart man lämnar BB. Idag kan man behålla sin barnförsäkring fram till att man är 25 år, berättade Håkan. Jenny och Håkan

rekommenderade att man behåller barnförsäkringen så länge man kan.

En sjuk­ och olycksfallsförsäkring motsvarar en barnförsäkring, fast för vuxna, och är den mest heltäckande försäkringen för vuxna. Den täcker både sjukdomar, olycksfall, diagnosersättning, invaliditetsersättning, ersättning vid sjukhusvistelse och ersättning vid ekonomisk invaliditet, berättade Håkan. En barnförsäkring omvandlas inte automatiskt till en sjuk­ och olycksfallsförsäkring, men om man tecknar sin sjuk­ och olycksfallsförsäkring i samma försäkringsbolag som man har barnförsäkringen i, så brukar man slippa fylla i en hälsodeklaration. Håkan berättade att man brukar få ett erbjudande när barnförsäkringen löper ut, alltså när man börjar närma sig 25. Detta innebär dock inte att det blir en helt obruten linje mellan försäkringarna, så bytet av försäkring kan fortfarande ställa till problem, förklarade Håkan.

STOR SKILLNAD PÅ OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING OCH SJUKFÖRSÄKRING

En olycksfallsförsäkring är en betydligt enklare och billigare typ av försäkring än sjuk­ och olycksfallsförsäkringen. Vid en olycksfallsförsäkring fyller man inte i någon hälsodeklaration, eftersom det enda en sådan försäkring ersätter är olycksfall, vilket anses handla om otur. Olyckor kan alla drabbas av, förklarade Håkan. En olycksfallsförsäkring har alltså inte med hälsa att göra, utan ger ersättning om man

"Vårt allra viktigaste budskap är att alla ska ha en hemförsäkring."

blir drabbad av en oförutsedd händelse, till exempel om man ramlar och bryter benet. Skillnaden i pris mellan olycksfallsförsäkringar och sjuk­ och olycksfallsförsäkringar beror på att sjukdelen är den del som brukar få betala ut mest ersättning.

– Tittar man på barnförsäkringar så ser man att de stora ersättningarna, de där man får mest pengar, är på grund av sjukdomar och inte olycksfall, sa Håkan.

GRUPPFÖRSÄKRING ETT ALTERNATIV UNDER BARNETS FÖRSTA ÅR

Personer som lever med hiv och som föder barn kan bli nekade att teckna en barnförsäkring under barnets första två år. Det är dock vanligt att barnet istället erbjuds en olycksfallsförsäkring under de år som det inte kan få en sjukförsäkring, berättade Jenny. Försäkringsbolagen kan även erbjuda en barnförsäkring med undantag. Får man inte teckna en individuell barnförsäkring så kan ett alternativ vara att teckna en gruppförsäkring för barnet.

Då behöver man inte fylla i en hälsodeklaration. Viktigt att känna till är dock att en försäkring aldrig täcker sjukdomar som visat sig innan försäkringstiden. Du kan läsa mer om den så kallade visandedagen längre fram i den här artikeln.

En deltagare ville ha tips inför att teckna en barnförsäkring för ett barn som lämnat sitt tvåårsprov och konstaterats inte ha hiv. Teckna försäkringen så fort som möjligt, svarade Håkan. Har man svårt att välja så kan man ta hjälp av Konsumenternas Försäkringsbyrås jämförelser, tillade Jenny.

Flera deltagare undrade över gravidförsäkringar. En gravidförsäkring börjar gälla omkring vecka 22 av graviditeten och gäller sedan fram till sex månader efter förlossningen. Kan det vara en idé att teckna en gravidförsäkring för att få ersättning om hiv överförs under barnets första tid?

– Gravidförsäkringar är inte speciellt bra försäkringar och ger inte mycket ersättning, sa Jenny. Bara för att man har en gravidförsäkring så ska man inte vänta sex månader med att teckna en barnförsäkring, för en gravidförsäkring kommer inte i närheten av att täcka allt som en barnförsäkring täcker.

Jenny förtydligade att ersättningen från en gravidförsäkring framför allt täcker förlossningsskador. Håkan tillade att gravidförsäkringar främst är ett sätt för bolagen att få kunder att sedan teckna sin barnförsäkring i samma bolag.

En deltagare undrade om man istället kan teckna en sjuk­ och olycksfallsförsäkring redan när barnet är litet och som barnet sedan kan behålla resten av livet. Jenny förklarade att en barnförsäkring är mycket bättre än vuxenförsäkring eftersom den är mycket mer heltäckande. Det är också anledningen till att man ska behålla sin barnförsäkring så länge som möjligt.

– En barnförsäkring ersätter i princip allt, men i vissa fall med en begränsning i hur mycket pengar man kan få, sa Håkan.

Han förklarade att när man nekas ersättning för en sjukdom trots att man har en barnförsäkring kan det till exempel handla om att försäkringen tecknats för sent och det går att visa att barnet haft symptom på sjukdomen innan försäkringen tecknades.

ALLA SKA HA EN HEMFÖRSÄKRING

Hemförsäkring är en av de vanligaste försäkringarna som inte är en personförsäkring. En deltagare undrade om det är värt pengarna att ha en hemförsäkring, en inkomstförsäkring och en olycksfallsförsäkring, som ofta går att teckna oavsett hälsostatus. Jenny konstaterade att alla tre försäkringarna är värda att ha.

– Vårt allra viktigaste budskap är att alla ska ha en hemförsäkring, sa Jenny. Det är 400 000 personer i Sverige som inte har en hemförsäkring och de personerna försöker vi nå, för en hemförsäkring ger ett jättebra skydd.

Jenny förklarade att hemförsäkringen innehåller många delar som är viktiga även för den som bor i hyresrätt eller är inneboende. Hemförsäkringen täcker lösöre, det vill säga saker som man äger, men den innehåller även en ansvarsförsäkring om man skulle bli skadeståndsskyldig. Om man till exempel skulle råka ha sönder en vattenledning i sin hyresrätt så att den blir vattenskadad, eller om man har hund och hunden biter någon, så går försäkringsbolaget in och betalar skadeståndet, berättade Jenny. Hemförsäkringen innehåller även en reseförsäkring, vilket är viktigt att ha om man skulle bli sjuk och behöva sjukhusvård när man är på resa utanför Europa. En hemförsäkring är inte heller särskilt dyr, särskilt inte om man bor i en hyresrätt, avslutade Jenny.

Till skillnad från personförsäkringar finns det inga hinder för att byta hemförsäkring, till exempel när man hittar en som kostar mindre än den man redan har, berättade Håkan.

FLER TECKNAR SJUKVÅRDSFÖRSÄKRINGAR PRIVAT

En sjukvårdsförsäkring ger tillgång till specialistvård. Inom många anställningar tecknar arbetsgivaren en sådan försäkring, men man kan också teckna en sjukvårdsförsäkring privat, berättade Jenny. Hon förtydligade att man inte kan använda sig av sin sjukvårdsförsäkring för att få akutvård. – Jag tror att allt fler tecknar sjukvårdsförsäkringar privat och det handlar om att man känner oro inför vården, att det blir längre och längre vårdköer, sa Jenny och tillade att detta även är en politisk fråga. Jenny berättade att Konsumenternas Försäkringsbyrå inte får särskilt många frågor om sjukvårdsförsäkringar och att de flesta som har en sjukvårdsförsäkring verkar vara nöjda med den, vilket skulle kunna bero på att det är arbetsgivaren som betalar för den. Av den anledningen kanske man inte har lika höga krav, resonerade Jenny. Håkan förtydligade att sjukvårdsförsäkringar är väldigt kostsamma försäkringar att ha privat.

Jenny Sparring och Håkan Carlsson är jurister på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Alla de olika personförsäkringarna förutom sjukvårdsförsäkringen betalar ut ersättning i form av pengar, förklarade Jenny. Dessa pengar får du sedan göra vad du vill med. Du tar försäkringarna för din egen skull, med undantag för livförsäkringen, som du inte själv har någon nytta av, förklarade Håkan.

Foto:

Kristian Pohl

"Du har ingen skyldighet att rapportera till ditt försäkringsbolag vad som händer när du är försäkrad."

LIVFÖRSÄKRING BETALAR UT PENGAR TILL EFTERLEVANDE

En deltagare undrade hur barn som är bosatta i ett annat land kan få ersättning från en förälders livförsäkring om föräldern dör. Jenny och Håkan förklarade att förmånstagarna, i det här fallet barnen, måste vara kända för försäkringsbolaget. När man tecknar en livförsäkring måste man inte ange förmånstagare, eftersom utbetalning av pengar från en livförsäkring fungerar på samma sätt som arv. Du kan ange vem du vill som förmånstagare, men om du inte anger någon, så betalas pengarna alltså ut till samma personer som ärver dig, förklarade Jenny och Håkan. I normala fall behöver du alltså inte uppge för försäkringsbolaget att du vill att pengarna ska betalas ut till dina barn, men om barnen inte är folkbokförda i Sverige behöver du antagligen informera försäkringsbolaget om vilka de är, konstaterade Håkan.

En annan deltagare berättade att hen för 25 år sedan tecknade en dyr livförsäkring via facket. Efter 15 år var hen tvungen att flytta sin försäkring eftersom hen slutade jobba och inte längre var medlem i facket. Hen fick då rådet att byta till ett annat försäkringsbolag. Det nya försäkringsbolaget nekade dock deltagaren att teckna en ny livförsäkring på grund av hens hivstatus.

– Varför fick jag ingen försäkring nu när hiv är välbehandlad och ingen längre dör av hiv, undrade deltagaren.

Jenny underströk att man ska undvika att byta personförsäkring om man inte måste.

– Om man ska byta personförsäkring så ska man se till att man har fått en ny innan man säger upp den gamla, för man måste nästan alltid fylla i en hälsodeklaration och då är det tyvärr svårt att få en försäkring om man har en sjukdom, sa Jenny.

De flesta som har livförsäkring i Sverige har försäkringen via en grupp och inte privat, eftersom livförsäkringar är kostsamma

INDIVIDUELL FÖRSÄKRING KONTRA GRUPPFÖRSÄKRING

Håkan och Jenny förklarade att det finns både individuella försäkringar och gruppförsäkringar. Gruppförsäkringar kan man teckna via facket, genom sin arbetsgivare eller genom att man är medlem i någon annan organisation, till exempel en idrottsförening. Fördelen är att de ofta har bra priser, men nackdelen är att när man inte längre är med i gruppen så kan

man inte heller ha gruppens försäkringar. Det är viktigt att tänka på att om man slutar jobba hos en arbetsgivare så kan man inte ta med sig försäkringen. Därför är det ofta bättre att teckna försäkringen via facket, eftersom man ofta tillhör samma fack även när man byter arbetsgivare, förklarade Jenny.

SE UPP MED LÅNESKYDDSFÖRSÄKRINGAR

Jenny gick därefter kortfattat igenom inkomstoch låneskyddsförsäkringar. Genom att teckna en inkomstförsäkring skyddar man sin inkomst om man skulle bli av med sitt arbete eller bli sjukskriven. Då kan försäkringen ersätta en viss procent av den förlorade inkomsten. En inkomstförsäkring har man ofta genom facket, förklarade Jenny. Den kan vara bra eftersom den kompletterar a­kassan om man skulle bli arbetslös.

Låneskyddsförsäkringar tecknar man ofta hos banker eller andra kreditinstitut för att få ersättning om man skulle bli av med jobbet eller bli långtidssjukskriven. Låneskyddsförsäkringen ersätter då månadskostnaderna för lånet som den är kopplad till.

– Man ska se upp med låneskyddsförsäkringar, för de har ganska stränga teckningskrav som man måste uppfylla för att få teckna dem, sa Jenny.

Hon berättade att Konsumenternas Försäkringsbyrå har blivit kontaktad av många personer som har lånat pengar där försäljaren även har sålt dem en låneskyddsförsäkring.

– Sedan har det visat sig att personen inte uppfyllde de krav som man måste uppfylla, till exempel att man ska vara fullt frisk, fullt arbetsför och ha en tillsvidareanställning. Då har man tecknat en låneskyddsförsäkring, men sedan när man väl blir arbetslös eller sjukskriven, så får man ingen ersättning. Det kan gå att få tillbaka premierna som man har betalat under tiden som man har haft försäkringen, men det är förstås inte i närheten av det man skulle ha fått i ersättning, sa Jenny.

En deltagare undrade om alla försäkringsbolag kräver att man gör en hälsodeklaration vid tecknande av livförsäkring, låneskyddsförsäkring och sjukförsäkring. För livförsäkring och sjukförsäkring måste man fylla i en hälsodeklaration, bekräftade Jenny och Håkan. För låneskydd brukar man få svara på ett antal frågor om sin hälsa. Däremot finns det gruppförsäkringar som inte kräver hälsodeklaration.

VISANDEDAGEN VIKTIG FÖR ERSÄTTNING

Efter genomgången av de olika försäkringarna gick Jenny och Håkan över till att berätta lite om försäkringsvillkor och olika typer av ersättningar. Den så kallade visandedagen är viktig för ersättningen från en försäkring, berättade Håkan. Sjukdomar ska ha visat sig under försäkringstiden, vilket betyder att om symptom visat sig innan man tecknade försäkringen så blir man nekad ersättning. Visandedagen ses ofta som den dag då den första vårdkontakten togs med anledning av symptom på en viss sjukdom och symptomen noterades i journalen, även om man ännu inte vet vad det handlar om för sjukdom. Visandedagen är bland annat viktig eftersom den avgör vilket försäkringsbolag man ska vända sig till. Om man får sin diagnos idag, men visandedagen var för tre år sedan så är det försäkringsbolaget som man hade då som man ska kontakta för att begära ersättning, förklarade Håkan. Det kan också vara så att man haft samma bolag hela tiden, men att bolagen ändrat i sina villkor. Bolagen har rätt att ändra i sina villkor en gång om året och kan då ändra vilka sjukdomar som täcks av försäkringen.

SÅ ERSÄTTS BESVÄR OCH DIAGNOSER

De största ersättningarna inom personförsäkringar utgörs av invaliditetsersättningar och diagnosersättningar.

Invaliditetsersättning får man om man får en bestående funktionsnedsättning, alltså inte något som går över eller som man kan rehabilitera bort, förklarade Håkan. Då får man en procentsats av sitt försäkringsbelopp. Procentsatsens storlek beror på hur allvarliga besvär man har och tas fram med hjälp av så kallade medicinska tabellverk som branschorganisationen Svensk Försäkring står bakom. Det innebär att det inte spelar någon roll vilket försäkringsbolag man har, utan alla bolag ska titta på samma saker och komma fram till samma resultat.

För att ta fram procentsatsen använder bolagen sig av medicinska rådgivare, men de kan även be dig att ordna ett invaliditetsintyg eller att skriva ett egenintyg. De medicinska rådgivarnas uppgift är att tolka det som står i kundens journaler, men om det inte räcker så kräver bolaget in intyg för att komplettera bilden. Idag är egenintyg den vanligaste formen av intyg, vilket innebär att du själv anger vilka besvär du har, berättade Håkan.

Hur mycket ersättningen blir i pengar utgår från försäkringsbeloppet. Har du 1 000 000 kr i försäkringsbelopp och din procentsats blir sju procent så får du alltså 70 000 kr i invaliditetsersättning. Försäkringsbeloppet väljer du när du tecknar försäkringen, men försäkringen blir dyrare ju högre belopp du väljer. Man kan alltså inte invända mot försäkringsbeloppet om man tycker att man har fått för liten ersättning, utan endast mot procentsatsen, förklarade Håkan och Jenny.

När det gäller medicinsk invaliditet utgår man från de fysiska besvären, men dessa kan i sin tur leda till att man inte kan arbeta. Vid minst 50 procent bestående arbetsoförmåga kan man få ersättning för ekonomisk invaliditet, berättade Håkan.

Diagnosersättning skiljer sig från invaliditetsersättning.

– Vid diagnosersättning tittar man inte på hur vilka besvär du har av sjukdomen, utan bara det faktum att du har sjukdomen i sig ger ersättning, sa Håkan. Den som har lindriga besvär och den som har svåra besvär får samma ersättning om de har samma diagnos.

I försäkringsvillkoren informerar försäkringsbolagen om vilka diagnoser de ersätter och hur stor ersättningen blir. Håkan tipsade om att vara uppmärksam när man läser försäkringsvillkoren. Vissa bolag listar nämligen vilka diagnoser de ersätter, medan andra bolag listar vilka diagnoser de inte ersätter.

ERSÄTTNING VID HIVDIAGNOS

När det gäller barnförsäkringar betalar så gott som alla bolag ut ersättning vid en hivdiagnos i form av medicinsk invaliditetsersättning. När det kommer till sjuk­ och olycksfallsförsäkringar finns det enligt Jennys och Håkans jämförelse idag två bolag som lämnar ersättning vid en hivdiagnos. Även här får man ersättning för medicinsk invaliditet, men eftersom hiv är en så välbehandlad sjukdom kommer man inte upp i en särskilt hög invaliditet, förklarade Jenny. Det rör sig om max fem procent enligt Svensk Försäkrings medicinska tabellverk, men kan variera från person till person beroende på hur man mår.

Håkan berättade att försäkringsbolagen gör en individuell bedömning där de tittar på hur länge man har haft sjukdomen och på hur välbehandlad man är. Sjukdomar med medicinskt samband räknas som en och samma sjukdom. Det innebär att om man har en sjukdom som är undantagen i försäkringsvillkoren och får följdsjukdomar, så blir de också undantagna. På samma sätt gäller att om man har fått ersättning för en viss diagnos, så anses även följdsjukdomarna ha blivit ersatta, förklarade Jenny. Bedömningen av hur sjukdomar hänger samman görs av läkare. Om försäkringsbolaget menar att något är en följdsjukdom, men du själv inte håller med och har en läkare på din sida, så kan du vända dig till Personförsäkringsnämnden för att få saken prövad. Då är det försäkringsbolaget som har bevisbördan och behöver kunna visa att det verkligen är på grund av din tidigare sjukdom som har du fått den nya sjukdomen, berättade Håkan.

ATT BLI NEKAD EN FÖRSÄKRING

När man ska teckna en personförsäkring kan man behöva fylla i en hälsodeklaration. Försäkringsbolagen får inte neka någon att teckna en försäkring rakt av för att man har en viss diagnos, utan de måste göra en riskprövning i form av en individuell bedömning i varje enskilt fall, berättade Jenny. Försäkringsbolagen kan neka försäkring i sista hand, men innan dess ska de se över möjligheten att erbjuda försäkring med anpassad premie eller som undantar vissa sjukdomar och besvär.

Sedan några år tillbaka kan man vända sig till Personförsäkringsnämnden för att begära prövning om man har blivit nekad en personförsäkring. I nämnden sitter en domare, en läkare som är specialist inom det område som prövas, representanter för försäkringsbolag och konsumenter som tittar på om försäkringsbolaget verkligen har gjort en individuell bedömning, berättade Jenny.

– De försäkringsbolag som vi har kontaktat har sagt att de inte nekar någon en personförsäkring på grund av att man har hiv, utan det beror på från fall till fall hur personen mår och hur välbehandlad man är, sa Jenny.

"Sedan några år tillbaka kan man vända sig till Personförsäkringsnämnden för att begära prövning om man har blivit nekad en personförsäkring."

En deltagare frågade när det kan vara befogat att neka någon en försäkring, med tanke på att försäkringsbolagen istället kan välja att sätta en högre premie. Håkan förklarade att bolagen kan neka antingen när risken är för stor eller när risken inte går att överblicka, det vill säga när det inte går att göra matematiska uträkningar av risken.

– Skulle bolaget säga att du får teckna en försäkring men att det kostar 50 000 i månaden så är det detsamma som att neka, för då är det inte en produkt som man kan köpa, utan då är det för att hålla dig borta, sa Håkan.

JURISTERNAS SVAR PÅ SPECIFIKA FRÅGOR OM HIV OCH FÖRSÄKRINGAR

Under temakvällen svarade Jenny och Håkan på flera frågor som handlade specifikt om att leva med hiv och teckna olika försäkringar.

En deltagare undrade vad händer om man upptäcker att man har hiv efter att man tecknat en försäkring.

– Du har ingen skyldighet att rapportera till ditt försäkringsbolag vad som händer när du är försäkrad, sa Håkan. Om du har fyllt i din hälsodeklaration och tecknat din försäkring, så täcker försäkringen sådant som händer med dig. Du behöver alltså inte informera försäkringsbolaget om din hivstatus för att det ska göra något undantag i efterhand.

Om du får hiv efter att du tecknat din försäkring kan du däremot anmäla försäkringsfallet, förklarade Jenny och Håkan. Om diagnosen ersätts eller om du når upp till medicinsk invaliditet så får du ersättning.

Flera deltagare hade frågor om diskriminering av personer som lever med hiv. Håkan upprepade att försäkringsbolagen inte får neka någon en försäkring enbart på grund av att personen har en hivdiagnos, utan att de måste göra en individuell riskprövning. Det gäller alla typer av sjukdomar som du uppger i din hälsodeklaration, förtydligade Håkan. Bolagen måste göra en djupare utredning baserat på det som står i hälsodeklarationen och först därefter kan de fatta ett beslut.

En deltagare ville veta om man måste uppge att man har hiv när man fyller i ansökan. Håkan svarade att man måste besvara försäkringsbolagets frågor korrekt för att inte riskera att försäkringen blir ogiltig. I det ingår att uppge alla sjukdomar som man eventuellt har, men man behöver inte uppge något utöver det som bolaget frågar om.

När du anmäler något inom en personförsäkring kommer dock försäkringsbolaget be dig att fylla i en fullmakt så att de kan titta i din journal, berättade Håkan. Det gäller vad du än anmäler, även till exempel ett benbrott, eftersom bolaget vill se om du har någon sjukdom som kan ha påverkat olyckan, som till exempel benskörhet, förklarade han.

En deltagare reflekterade över att man kanske inte vet hur det kommer att vara att leva ett helt liv med hiv. Om man blir sämre av läkemedelspåverkan och inte kan arbeta om tjugo år, kan en invaliditetsbedömning då omprövas?

Vid en tydlig försämring kan man begära att bolaget ska göra en ny prövning, svarade Håkan. Försämringen måste vara mätbar och medicinskt fastställd och det är du som har bevisbördan. Jenny tillade att eventuell möjlighet till omprövning framgår av försäkringsbolagets villkor.

Medicinsk invaliditet handlar om ett tillstånd som man kommer att leva med resten av livet. När det gäller barn vill försäkringsbolagen ofta vänta med att fastställa invaliditeten så länge som möjligt, eftersom förändringar kan ske under barnets uppväxt. Finns det en osäkerhet så ska bolaget vänta med att sätta en invaliditet, förklarade Jenny och Håkan.

BRA ATT VETA OM RESEFÖRSÄKRINGAR

Reseförsäkringar var ett annat ämne som kom på tal under frågestunden. När gäller en reseförsäkring om man lever med hiv?

Om man reser med en kronisk sjukdom säger bolagen att man inte ska ha sökt vård för sjukdomen inom en viss tid innan man reser, berättade Håkan. Tiden varierar mellan olika bolag, men är ofta tre eller sex månader. Försäkringen gäller nämligen bara om du drabbas av en akut sjukdom eller en akut försämring, det vill säga om något oväntat händer. Om du sökt vård en kort tid innan resan för samma sak som du sedan uppger att du drabbades av under resan, så räknas inte tillståndet som oväntat, förklarade Håkan. Jenny tillade att om man har en kronisk sjukdom som man har sökt vård för innan resan, så kan man kontakta försäkringsbolaget och få ett förhandsbesked om reseförsäkringen gäller eller inte. Håkan uppmuntrade deltagarna att göra detta.

En deltagare undrade om de årskontroller som man går på när man lever med hiv räknas som att ha sökt vård. Håkan menade att det är en svår fråga att svara på.

"Jag har aldrig varit med om att ett bolag krävt tillbaka pengar, utan det skulle i så fall vara om du har vilselett bolaget genom att skicka in falska uppgifter"

– Årskontroll är ju något som är planerat. Du har inte sökt vård på grund av något som har hänt, utan kontrollen är något rutinmässigt som ska göras, så jag tror inte att försäkringsbolagen skulle kunna invända mot det, sa Håkan till slut.

Jenny tillade dock att om man får reda på något problem under årskontrollen innan man reser iväg, så kanske inte reseförsäkringen gäller. I vissa fall kan det alltså vara bra att kontakta försäkringsbolaget och be om ett förhandsbesked även efter en årskontroll.

JURISTERNAS SVAR PÅ ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSFRÅGOR

En del av frågorna som ställdes under kvällen var mer allmänt hållna och handlade inte specifikt om hiv. En deltagare undrade om det kan hända att ett försäkringbolag kräver tillbaka pengar.

– Jag har aldrig varit med om att ett bolag krävt tillbaka pengar, utan det skulle i så fall vara om du har vilselett bolaget genom att skicka in falska uppgifter, svarade Håkan. Ibland kan vi få en fråga från någon som fått invaliditetsersättning och sedan blivit bättre, men du kan aldrig bli återbetalningsskyldig för något sådant.

En deltagare undrade vilket försäkringsbolag som är bäst. Jenny svarade att alla stora försäkringsbolag är ganska lika varandra. Den stora skillnaden är inte mellan olika individuella försäkringar, utan mellan individuella försäkringar och gruppförsäkringar, tillade Håkan. Om man däremot är intresserad av en specifik sjukdom som man kanske vet finns i släkten, så kan man gå in och kolla vad ersättningen är för den sjukdomen hos olika bolag, påpekade Jenny. Hon påminde dock om att försäkringsbolagen kan ändra i sina villkor. Om en sjukdom blir vanligare kan det alltså hända att försäkringsbolagen tar bort

den eftersom den blir för dyr att ersätta. Samma deltagare ville även veta vilket försäkringsbolag som har bäst service. Jenny förtydligade att Konsumenternas Försäkringsbyrå är oberoende och inte kan ta ställning i den här typen av frågor, men tipsade om att man kan ringa till bolagen för att se hur de är att kontakta och hur lätta de är att komma fram till. Det finns tyvärr flera försäkringsbolag som är svåra att nå, berättade hon. Håkan tillade att upplevelsen av service kan vara individuell, eftersom den påverkas av till exempel vilken handläggare man har eller hur komplicerat ens ärende är.

– Kan man se det som en kvalitetsstämpel om ett försäkringsbolag är medlem i Svensk Försäkring, undrade en annan deltagare, eller finns det några oseriösa försäkringsbolag som är medlemmar?

Jenny och Håkan svarade att det finns försäkringsbolag i Svensk Försäkring som inte är så bra, men att inga av dem är oseriösa.

En deltagare undrade över karenstid vid tecknande av försäkringar. En försäkring som har karenstid börjar gälla först efter karenstidens slut. Jenny och Håkan svarade att det brukar finnas karenstid på barnförsäkringar om barnet är lite äldre när man tecknar försäkringen eller om det rör sig om en gruppförsäkring. Däremot brukar det inte finnas någon karenstid om man tecknar försäkringen när barnet är nyfött. På Konsumenternas Försäkringsbyrås webbplats kan man jämföra karenstiderna hos olika försäkringsbolag, tipsade Jenny.

Ta hjälp av Konsumenternas Försäkringsbyrå

Konsumenternas Försäkringsbyrå är en oberoende stiftelse med Finansinspektionen, Konsumentverket och Svensk Försäkring i styrelsen. Byrån erbjuder kostnadsfri vägledning vardagar kl 9.00–12.00 på telefonnummer 0200-22 58 00. Det går att ringa byrån bland annat för att få svar på om ett försäkringsbolags beslut är rimligt, få veta hur man ska göra för att gå vidare om man är missnöjd eller få råd om man funderar på vilka försäkringar man behöver. Byrån kan svara på frågor om alla sorters konsumentförsäkringar, det vill säga försäkringar som kan tecknas av privatpersoner.

Byrån gör även jämförelser av olika försäkringar och ger vägledning online. På www.konsumenternas.se kan du själv jämföra försäkringar och söka svar på frågor.

Diskriminering när socialtjänsten inte tog emot person som lever med hiv

Text: Ronja Sannasdotter

En man som lever med hiv nekades under en månad att få ett fysiskt möte med sin socialsekreterare på socialtjänsten i Stockholms stad. Socialsekreteraren hänvisade till mannens hivstatus och att det fanns risk för ”smittspridning”.

Efter att mannens kurator lämnat in ett klagomål fick mannen till slut ett möte, men att mannen först nekades utgör diskriminering. Det meddelade Diskrimineringsombudsmannen (DO) i oktober 2023. DO begärde att Stockholms stad skulle betala ett skadestånd på 50 000 kronor till mannen. – Utöver att mannen har nekats ett fysiskt möte handlar det här dessutom om att socialtjänsten har

kränkt en person som redan har befunnit sig i en utsatt position, säger Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för DO:s processenhet.

Stockholms stad medgav att mannen diskriminerats och att man skulle betala skadeståndet. DO skriver att Stockholms stad dessutom meddelade att de skulle ha en genomgång med sin personal om regler för icke­diskriminering. Enligt socialtjänstens egna riktlinjer har alla rätt till besök och anpassningar efter sina behov.

Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för DO:s process enhet

"Socialtjänsten har kränkt en person som redan har befunnit sig i en utsatt position.”

Foto: Gustaf Widegård

Hela Folkhälsomyndighetens utredning finns att läsa på bit.ly/hpv24

HPV-vaccination – Folkhälsomyndighetens utredning och ny rutin

i Region Stockholm

Text: Ronja Sannasdotter

Personer som lever med hiv har en förhöjd risk att få HPV-relaterad cancer, som analcancer och livmoderhalscancer. Både HPV och cancer orsakad av HPV kan dock förebyggas. Nu erbjuder Region Stockholm vaccin till män och transpersoner som lever med hiv. I sin nya utredning rekommenderar Folkhälsomyndigheten gratis vaccination enbart för personer upp till 26 år.

Foto: Kaja Reichardt

"Vi hade hoppats på att Folkhälsomyndigheten skulle landa i att vaccin bör erbjudas alla lever med hiv."

Sensommaren 2023 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda behov av och kostnader för gratis HPV­vaccination till personer som lever med hiv, män som har sex med män och transpersoner samt män och pojkar som inte tidigare erbjudits vaccinationen inom det allmänna vaccinationsprogrammet. I början på juni 2024 redovisades uppdraget. I det kunskapsunderlag som Folkhälsomyndigheten släppt står att ”utifrån den utredning och de hälsoekonomiska analyser som Folkhälsomyndigheten har genomfört bedömer myndigheten att det finns behov av att erbjuda:

1. Catch­up­vaccination till ovaccinerade pojkar och män till och med 26 år.

2. Särskilda vaccinationsinsatser riktade till ovaccinerade män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv, till och med 26 år.”

Myndigheten skriver även att ”det finns en stor individuell variation i risken för HPV­orsakad cancer och konstaterar att det ”efter en individuell läkarbedömning” därför kan vara motiverat att erbjuda vaccination till enskilda äldre.

Tillsammans med Sexperterna, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom, RFSU, RFSU Stockholm, Hiv­Sverige, Riksförbundet Noaks Ark och Noaks Ark Stockholm har Posithiva Gruppen under några års tid verkat för att samhället ska erbjuda gratis vaccin till personer som löper högre risk att få HPV­relaterad cancer.

Posithiva Gruppen har under utredningen haft dialog med Folkhälsomyndigheten och lämnat synpunkter. PG har bland annat påpekat att hivpositiva personer som behandlats för cellförändringar kan ha nytta av HPV­vaccin även om de är äldre.

– Vi hade hoppats på att Folkhälsomyndigheten skulle landa i att vaccin bör erbjudas alla lever med hiv, och speciellt de som redan behandlats för cellförändringar, säger Patrik Furtenbach, ordförande för Posithiva Gruppen.

Det pågår studier som pekar på att om man är behandlad för livmoderhalscancer (eller förstadier till det), så kan HPV­vaccinet ha effekt även om det ges sent i livet, och att detta beror på att man vid behandling skurit bort cellförändringarna där viruset sitter. Många som lever med hiv i Sverige i dag är långtidsöverlevare och risken för HPV­relaterad cancer är särskilt hög i denna grupp, vilket ger ännu anledning att se över vilken åldersgräns man sätter för HPV­vaccination.

På regional nivå kan det dock variera vilka som erbjuds vaccination. Från och med 2024 kan män och transpersoner upp till 45 års ålder som lever med hiv i Region Stockholm få gratis HPV­vaccination. Detta sker som ett projekt inom ramen för den sjukvårdsregionala cancerplanen för 2024–2027 beslutat av hälso­ och sjukvårdsnämnden i regionen. Vaccinationerna genomförs av Venhälsan på Södersjukhuset och Infektionsmottagning 2 på Karolinska universitetsjukhuset i Huddinge.

– Det är ett steg i rätt riktning, men det borde vara lika oavsett var i landet man bor och oavsett vilken könsidentitet eller sexuell läggning man har, säger Patrik Furtenbach.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer och Smittskydd Stockholm skriver att vaccin även kan ”övervägas till ovaccinerade individer till och med 45 års ålder i följande grupper med tanke på ökad risk för HPV­relaterad cancer: män som har sex med män (MSM), personer

som lever med hiv, kvinnor som har koniserats för cellförändringar på livmoderhalstappen samt patienter som ska organtransplanteras eller har stamcellstransplanteras (efter behandlande läkares bedömning).”

SÅ KAN HPV-RELATERAD CANCER FÖREBYGGAS

HPV står för humant papillomvirus, och är ett sexuellt överförbart virus. De flesta människor får en eller flera olika typer av viruset någon gång i livet.

Vissa HPV­stammar leder till cellförändringar i slemhinnor, som i förlängningen kan leda till analcancer, peniscancer, livmoderhalscancer, cancer i vulva och vagina, samt cancer i mun och svalg.

Att screena för och behandla cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer är redan en etablerad rutin i många länder, inklusive Sverige. Studien ANCHOR, ledd av forskare vid University of California San Francisco har visat att screening för, och behandling av, förstadier till analcancer också kan förebygga att cancer utvecklas. Posithiva Gruppen hoppas att en ny rutin för screening för att analcancer kommer att etableras inom vården i Sverige. Fram till dess kan man dock själv lyfta screening med sin läkare.

I en artikel på The Body ger läkaren och forskaren

Joel Palefsky, som lett ANCHOR­studien, tips på vad du som lever med hiv kan göra själv för att förebygga analcancer. Hans råd är bland annat att

• be din läkare om en rektalundersökning. Genom att känna med fingret kan läkaren hitta förändringar i form av knutar eller klumpar som kan tyda på cancer. Om förändringar hittas kan läkaren remittera dig vidare till en specialist.

• minska eller, helst, sluta röka. Rökning är en riskfaktor för cancer, oavsett hivstatus, men man har sett att personer som lever med hiv påverkas än mer negativt. Be vårdgivare om hjälp för att dra ned på eller sluta röka.

• om du är 26 år eller yngre, vaccinera dig mot HPV om du har möjlighet. De flesta människor exponeras för HPV så snart de ev. börjar ha sex, men oavsett ålder eller sexuell historia, kan det vara värt att ta upp HPV­vaccination med sin läkare.

I Sverige kallas alla med kvinnligt personnummer mellan 23 och 49 år till cellprovtagning vart femte år och alla mellan 50 och 64 år vart sjunde år. Det är gratis och frivilligt att ta cellprov. Om du har livmoder, men inte ett kvinnligt personnummer behöver du själv boka tid för cellprovtagning. Det är viktigt att gå på cellprovtagning för att i tid upptäcka cellförändringar som kan leda till cancer. Om man vid provtagningen ser cellförändringar följs dessa upp och om de inte försvinner av sig själva tas de bort.

”Det är viktigt att gå på cellprovtagning för att i tid upptäcka cellförändringar som kan leda till cancer."

Patrik Furtenbach, ordförande Posithiva Gruppen.

Substansbruk när man lever med hiv

Kan substanser interagera med hivmediciner? Och hur kan man använda substanser på ett säkrare sätt? Det var ett par av frågorna som togs upp på en temakväll anordnad av Kunskapsnätverk för unga som lever med hiv. Finn Filén från Venhälsan på Södersjukhuset

i Stockholm och Emil Briones Ahlén från RFSL Stockholm var inbjudna för att prata om olika droger, men även om alkohol och nikotin.

Text: Lian Delin

Foto: Omid Armin, Unsplash

Under kvällen berättade Finn och Emil om hur substanser kan påverka användaren fysiskt och psykiskt, samt om hur de kan interagera med hivmediciner. Temakvällen hade en icke­dömande och icke­moraliserande ingång med fokus på skadereduktion (skademinimering eller harm reduction).

Finn Filén är överläkare vid Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm. Han deltog i temakvällen för att prata om medicinska aspekter av substansanvändning som kan vara bra att känna till när man lever med hiv.

”BOOSTRARE” KAN PÅVERKA

ANDRA SUBSTANSER

Finn inledde med att säga att droger inte försämrar effekten av hivmediciner. Det finns inte särskilt många medicinska kontraindikationer (faktorer som ökar risken med att använda eller göra något)

när det kommer till hivmediciner och droger, vilket betyder att den som står på hivbehandling kan använda nästan vilka droger som helst utan att det innebär några särskilda medicinska risker relaterade till behandlingen.

Det finns dock ett litet undantag, berättade Finn. Undantaget gäller hivmediciner som innehåller så kallade boostrare, som var mycket vanliga för tio till tjugo år sedan. Exempel på boostrare är cobicistat och ritonavir. Idag står ungefär en tiondel av de som är patienter på Venhälsan på hivmediciner som innehåller boostrare, berättade Finn. Han förtydligade att det kan vara väldigt bra mediciner och att det kan finnas goda skäl till att man tar dem.

Ritonavir kom redan på 90­talet och har alltså funnits med länge, men är numera mestadels ersatt av cobicistat, fortsatte Finn. Ritonavir förekommer även i annat än hivmediciner, t.ex. i medicin för

"Även om droger i sig inte har någon effekt på hivbehandlingen, kan det medföra en hel del andra problem om man utvecklar ett problematiskt drogintag."

covid­19. Exempel på hivmediciner som innehåller cobicistat är Rezolsta, Symtuza och Genvoya. Syftet är att öka effekten av de andra substanserna som ingår i tabletten.

– Man behöver inte ge lika mycket av de andra substanserna som finns i tabletten eftersom cobicistat finns där och ger dem lite turboeffekt, förklarade Finn.

Cobicistat och ritonavir kan dock även öka effekten av andra substanser som man tar. Några exempel på substanser som kan påverkas är astmaläkemedel, kortisontabletter och opiater. När det gäller personer som har ett långvarigt opiatberoende och får metadon via sjukvården, så kan dosen behöva justeras, berättade Finn. Om man har stått på t.ex. hivmedicinen Symtuza, som innehåller cobicistat, och hivläkaren tycker att man ska byta till en modernare behandling utan en boostrare, så kan effekten av metadon ändras.

Södersjukhuset i Stockholm.

När boostringseffekten av cobicistat försvinner kan man nämligen få abstinenssymtom och behöva mer metadon. Finn försäkrade dock att hivläkaren i en sådan situation skulle tänka en gång extra om den modernare behandlingen är rätt val för patienten. Cobicistat och ritonavir kan alltså påverka många olika läkemedel. Symtuza är ett exempel på en effektiv och bra hivbehandling, men som kan strula till det lite i interaktion med andra behandlingar och även med droger, berättade Finn. Han påpekade att när det handlar om illegala droger som man köper och doserar själv så vet man aldrig exakt koncentration eller vad de innehåller. Boostrarna kan påverka centralstimulerande substanser som kokain, amfetamin och metamfetamin, samt möjligen även tramadol och MDMA. Finn reflekterade över att detta skulle kunna ha betydelse i vissa fall: – Om man är van vid en viss dos av tramadol eller MDMA, och så har ens hivläkare bytt ens behandling till en medicin med en boostrare, och helt plötsligt så får man jättemycket mer effekt och överdoserar, eller får ett rus som håller i sig alldeles för länge.

Finn tillade dock att han inte själv träffat någon patient som drabbats av detta.

En åhörare undrade om utvärtes behandlingar (t.ex. krämer och salvor) kan påverkas av boostrare. Finn svarade att han inte trodde att boostrare har någon betydelse i det fallet. En annan åhörare undrade om Genvoya, som innehåller cobicistat, kan interagera med ADHD­medicin. Finn svarade att om hivläkaren tycker att man ska byta från en medicin med cobicistat till en medicin utan, så kan man eventuellt behöva höja dosen av ADHD­medicinen lite. Han förtydligade också att hivläkare aldrig ändrar dosen av hivmedicinen, utan att det nästan alltid är så att man måste ändra dosen av den andra medicinen.

Finn räknade sedan upp drogerna kokain, amfetamin, metamfetamin, MDMA, mefedron,

Finn Filén är överläkare vid Venhälsan på

GHB/GBL och cannabis och förtydligade han inte har kunnat hitta något som tyder på att de kan försämra effekten av hivbehandlingen, utan det som kan hända är alltså att hivmedicinen, om den innehåller en boostrare, kan påverka effekten av den andra substansen.

PROBLEMATISK DROGANVÄNDNING

KAN FÖRSVÅRA HIVBEHANDLINGEN

Även om droger i sig inte har någon effekt på hivbehandlingen, kan det medföra en hel del andra problem om man utvecklar ett problematiskt drogintag, fortsatte Finn. Om livet blir kaotiskt kan det bli svårare att vara följsam i sin hivbehandling. Finn beskrev att personer med ett problematiskt drogintag kan bli illa behandlade av andra sjukvårdsinstanser, t.ex. på akuten. Man kan också få problem på jobbet eller hamna i legala problem, vilket kan göra att hivbehandlingen försvåras.

En ytterligare svårighet är om man blir hemlös. Hivmediciner är visserligen kostnadsfria för patienten, men det uppstår problem om man lever med sina tillhörigheter i väskan och blir bestulen på den, förklarade Finn.

INFEKTIONER OCH ANDRA MEDICINSKA PROBLEM

En medicinsk risk med problematisk droganvändning är att man kan få andra infektioner som komplicerar hivbehandlingen, fortsatte Finn. Andra infektioner kan också bli lite mer komplicerade att behandla, vilket kan göra att ens allmänna hälsotillstånd försämras. Finn beskrev det som en synergieffekt: att ett plus ett inte blir två, utan tre. Om man exempelvis har både hiv och hepatit B eller C, så kan båda behandlingarna försvåras.

En infektion som kan vara dödlig är endokardit, eller hjärtklaffsinfektion. Det kan man få om man injicerar droger och bakterier hamnar i blodet. Infektionen sätter sig på hjärtklaffarna som pumpar runt blodet i kroppen, förklarade Finn. Han beskrev att symptomen ofta är långvarig feber och att man börjar tappa i vikt samt blir svettig och andfådd eftersom hjärtat inte orkar jobba effektivt. Ibland lossnar det infektion från hjärtklaffarna och följer med blodet. Infektionen kan då hamna t.ex. i hjärnan och leda till strokeliknande symptom.

Är man i Sverige och får korrekt sjukvård för sin endokardit så berättade Finn att det trots allt brukar

gå bra. Han underströk dock att det är en mycket jobbig infektion att få. Vården består av att ligga inne på sjukhus i upp till en månad och få höga doser av antibiotika. Ibland måste man också bli opererad och få hjärtklaffarna utbytta.

En problematisk droganvändning kan förstås även leda till medicinska problem som inte direkt har med infektioner att göra, fortsatte Finn. Användningen leder till ett ökat slitage på kroppens organ, såsom lever och njurar. Om man tappat kontrollen över sin användning och lever ett hårt liv på gatan kan det också få indirekta följder för den fysiska hälsan, kanske genom att man blir påkörd eller misshandlad, tillade Finn.

ALKOHOL OCH TOBAK

Finn gick sedan över till att prata om de lagliga substanserna alkohol och tobak. Han berättade att alkohol inte försämrar upptaget eller effekten av någon hivbehandling, men att alkohol kan påverka hälsan indirekt genom att bidra till många olika problem som hopas och samverkar. Ett högt alkoholintag kan vara problemfritt under många år, men orsaka stora problem senare, beskrev Finn. Man kan bland annat få problem med hjärta och lever, eller råka ut för olyckor såsom brännskador och benbrott. Oförklarliga olyckor kan vara ett tecken på en problematisk relation till alkohol, berättade Finn.

– Det är nästan lättare att få en uppriktig sjukdomshistoria när det gäller andra droger, för alkohol är kopplat till väldigt mycket skamkänslor, trots att det är en helt laglig drog, sa Finn.

En del kan fundera över om de dricker för mycket, men när de lämnar blodprov och läkaren inte säger något om avvikelser så landar de i att de kan fortsätta att dricka ett tag till, fortsatte Finn. När blodproverna börjar bli avvikande kan det redan ha gått ganska långt, konstaterade han.

Finn fortsatte med att säga att inte heller tobak påverkar dosen eller effekten av hivmediciner. Han berättade att cigarettrökning är vanligare bland personer som lever med hiv än bland hivnegativa personer. Hiv och cigarettrökning kan dock samverka och tillsammans bidra till en ökad risk för att hjärtat tar stryk. Kombinationen är ytterligare ett exempel på en synergieffekt, alltså att ett plus ett blir tre. Även välbehandlad hiv har ökad samsjuklighet när det kommer till hjärta och kärl, påpekade Finn.

"Hiv och cigarettrökning kan samverka och tillsammans bidra till en ökad risk för att hjärtat tar stryk."

– Vi [läkare] säger förstås att kan ni sluta röka, kan ni sluta med nikotin i alla former, så är det jättebra, men jag har också respekt för att det är jättesvårt att sluta, sa Finn. Det är en otroligt stark drog.

Han fortsatte med att påminna om att det finns många vinster både med att inte börja röka och med att sluta så snart det går. Dels minskar risken för cancer och andra problem med hjärta och lungor.

Dels minskar slitaget på huden. Finn påpekade att rökning sliter en hel del på utseendet, även om det kanske inte är något man tänker på när man är ung.

Det finns ett receptbelagt läkemedel för rökavvänjning som heter Zyban, fortsatte Finn, och tipsade om att man kan fråga sin läkare på vårdcentralen om detta. De flesta läkare blir glada när man vill sluta röka, så det är oftast lätt att få utskrivet, berättade han.

För den som står på en hivmedicin som innehåller ritonavir kan dosen av Zyban behöva justeras något. Läkaren som skriver ut recept på Zyban kan i så fall ringa hivläkaren och diskutera dosen, förklarade Finn.

INGET SAMBAND MELLAN POPPERS OCH HIV

Finn gick sedan över till att prata om poppers. Han berättade att i början av 80­talet, innan man förstod att hiv fanns och att aids orsakades av hiv, så undrade man varför unga killar blev sjuka. Man kom

fram till att killarnas immunförsvar var påverkat och undrade vad det kunde bero på. En teori som uppstod var att poppers kunde vara orsaken. Användningen av poppers var nämligen hög och alla som blev sjuka hade antagligen använt poppers. Snart började man dock höra om fall av aids i andra delar av världen där poppers inte existerade.

– Det var en teori, men man insåg ganska snabbt att nej, så var det inte, utan poppers har egentligen ingen betydelse alls, sammanfattade Finn.

Det finns inget samband mellan poppers och hiv, ingen effekt av poppers på hivbehandling, och hivbehandling påverkar inte heller effekterna av poppers, avslutade han.

HIV OCH CHEMSEX

Finn berättade också kort om en stor litteraturstudie om chemsex bland män som har sex med män (msm). Chemsex, eller kemsex, innebär att man tar droger för att på något sätt förhöja upplevelsen i samband med sex. Studien, som genomförts av Yauheni Luksha, läkare på Venhälsan, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, har sammanställt befintliga forskningsstudier på området. Några av dessa studier visade att hivpositiva msm som ägnar sig mycket åt chemsex har något sämre följsamhet i sin hivbehandling, men däremot har man inte kunnat se att det resulterar i att behandlingen sviktar.

– Man missar kanske lite fler tabletter, men det spelar ingen större roll i praktiken, förklarade Finn.

Studien visade även att PrEP är betydligt vanligare bland personer som ägnar sig åt chemsex, samt att chemsex inte innebär att man missar sina PrEPdoser, utan snarare tvärtom.

KLUBB- OCH CHEMSEXDROGER

Emil Briones Ahlén är kurator vid Sexperternas chemsexmottagning hos RFSL Stockholm. Chemsexmottagningen vänder sig till personer över 18 år som har erfarenheter av eller funderingar kring droger, chemsex eller att sälja sex. Emil deltog i temakvällen för att prata om olika klubb­ och chemsexdroger, skademinimering och vilket stöd som finns för den som behöver det.

Under temakvällen nämnde Emil fyra olika grupper av droger: cannabinoider (t.ex. hasch, marijuana), centralstimulerande (t.ex. amfetamin, kokain), opioider (t.ex. heroin, tramadol, fentanyl) och hallucinogener (t.ex. LSD, psilocybin). Han berättade om GHB/GBL, metamfetamin och ketamin, droger som är särskilt vanliga i samband med chemsex, men även om några droger som är vanliga i andra sammanhang: ecstasy, kokain och LSD.

– Det är lätt att säga att en drog har en viss effekt, vilket kan bli lite knepigt, för det beror väldigt mycket på personen som använder drogen, sa Emil. Personens erfarenheter, förväntningar och aktuella dagsform kan alla påverka effekten av drogen, fortsatte Emil. Han nämnde också en modell av Norman Zinberg som förklarar varför vissa personer klarar av att använda droger, medan användandet för andra kan bli destruktivt. Att bli dumpad eller bli av med jobbet är exempel på faktorer som kan spela in.

KOMBINATIONER AV OLIKA DROGER

Emil berättade att det finns olika webbplatser där det går att hitta information om effekter när man kombinerar olika droger. Emil underströk dock att informationen oftast bygger på inrapporterade upplevelser och inte forskning.

– Att använda olika typer av kombinationer av droger är mer regel än undantag när det gäller klubbande, men också inom chemsex, sa Emil. Och ska man vara ”by the book” så är det inte bra [att göra det].

”Det är lätt att säga att en drog har en viss effekt, men det beror väldigt mycket på personen som använder drogen."

Ett sätt att kategorisera droger är utifrån om de är stimulerande, så kallade uppåtdroger, eller om de är lugnande, så kallade nedåtdroger. En kombination av två eller fler uppåtdroger kan leda till hjärtstopp eller stroke, medan en kombination av två eller fler nedåtdroger kan ha en sövande effekt eller leda till koma. Kombinationer av droger från olika droggrupper är inte heller bra, fortsatte Emil. Sådana kombinationer är dock inte heller ovanliga och kan handla om att man blandar en nedåtdrog med en uppåtdrog för att få en speciell ruskurva som ibland kallas för ”speedballing”. Om man ska blanda, så ska man i så fall använda mycket mindre av varje preparat, konstaterade Emil. Han påpekade också att alkohol är dåligt att kombinera med de flesta droger.

SÄTT ATT MINSKA SKADA

Emil gick sedan igenom några generella råd för skademinimering (harm reduction). Först och främst är det bra att veta vad ett preparat innehåller, vilket kan vara svårt. I andra länder finns det olika servicecenter dit man kan gå för att testa sina droger. I Sverige är det ännu inte möjligt, men man kan åtminstone testa om drogen innehåller fentanyl för att minska risk för överdos, berättade Emil.

Fentantyl är en stark opioid – mycket starkare än morfin – och Emil berättade att det numera är ganska vanligt att andra droger blandas ut med Fentanyl. Fentanyl har en längre halveringstid än de andra drogerna, vilket innebär att effekten sitter kvar mycket längre än vad till exempel effekten av kokain gör. Det innebär att man kan råka överdosera fentanyl när kokainet börjar gå ur kroppen, förklarade Emil. Det finns teststickor som man kan använda för att testa om det är fentanyl i en drog. Läkemedlet Naloxon kan användas för att häva överdoser av fentanyl och andra opioider.

Använd inte droger ensam, var nästa punkt på Emils lista. Det är viktigt att vara tillsammans med personer som man känner sig trygg med och i trygga miljöer, betonade han. Man ska också ta det lugnt och börja med en liten dos, särskilt om det rör sig om ett nytt parti (batch) eller om det är första gången man tar en ny drog. Emil påminde också om att känna in dagsformen. Många som överdoserar tar samma dos som de alltid tagit, men har inte sovit eller ätit ordentligt innan, förklarade Emil. Det är viktigt att vila, äta och dricka vatten, även under ruset. Centralstimulerande droger som kokain och

metamfetamin kan öka toleransen för andra droger, vilket kan öka risken för att t.ex. överdosera GHB. Schema, larm eller skärmbilder på mobilen kan vara till hjälp för att ha koll på när man tog den senaste dosen, tillade Emil.

Både Emil och Finn rekommenderade slutligen webbplatsen HIV Drug Interactions (www.hiv­druginteractions.org) där det går att kontrollera interaktioner mellan hivläkemedel och andra substanser. På webbplatsen kan man lägga in vilken eller vilka hivmediciner man tar samt andra mediciner, droger eller kosttillskott för att se eventuella interaktioner. Finn nämnde att han som hivläkare själv använder sig av webbplatsen och Emil tillade att det är bra att ta upp den med sin läkare så att man kan få förklarat för sig vad allt betyder.

– Vi vet att det är en överrepresentation av överdoser inom chemsex bland personer som lever med hiv, sa Emil. Vi vet inte om det beror på [interaktioner] som gör att drogeffekten blir starkare eller om det beror på något helt annat.

FRÅGOR OM POPPERS OCH VIAGRA

Temakvällen avslutades med en frågestund där åhörarna hade möjlighet att ställa frågor anonymt. En åhörare ville få rekommendationer kring poppers. Finn svarade att om man använder väldigt mycket poppers under en hel kväll, så kan det påverka syrenivån i blodet, vilket kan leda till att man börjar må väldigt dåligt och hamnar på akuten.

– Använd med förnuft, sammanfattade Finn.

En annan åhörare undrade vilka substanser som inte ska kombineras med Viagra. Finn manade till en viss försiktighet med poppers. Emil svarade att eftersom Viagra påverkar blodtrycket så bör man undvika droger som sänker eller höjer blodtrycket för att inte skapa en extra påfrestning på hjärtat. Finn förklarade att risken med Viagra är större om man är äldre, för då är hjärt­kärlsystemet känsligare. Är man ung behöver man i regel inte tänka på det, men har man anlag för hjärtsjukdom så bör man diskutera med sin hjärtläkare.

TRÄNING OCH KOST KAN PÅVERKA

TOLERANSEN

En annan fråga handlade om toleransökning. Emil förklarade att detta är en effekt av hur droger påverkar hjärnan. Om man tar t.ex. en centralstimulerande drog så påverkas dopaminsystemet och i längden

belöningssystemet. Hjärnan strävar hela tiden efter balans. Märker hjärnan att vi helt plötsligt har en massa extra signalsubstanser i hjärnan så kommer den att jobba för att ha färre receptorer som fångar upp signalsubstanserna, förklarade Emil. Då får man inte lika mycket effekt av drogen längre, utan måste ta mer för att komma upp till samma nivå av rus som tidigare. Det är också så man utvecklar ett beroende ur ett medicinskt synsätt, tillade Emil. Man kommer att må sämre utan drogen, vilket gör att man tar mer av den.

En åhörare undrade om fysisk träning påverkar hur mottaglig man är för substanser. Emil tyckte att frågan var spännande.

– Det kanske inte påverkar hur hjärnan reagerar på substansen, men jag tänker att allt vi gör påverkar på något sätt hur vi upplever ett rus, sa Emil. Finn svarade att om man tränar och håller sig i form så tål kroppen mer gifter. Han tillade dock att om man precis har haft ett stenhårt träningspass och kanske är lite uttorkad, så är man mer känslig för åtminstone alkohol. Många droger ”kickar in lite hårdare” i en sådan i situation, trodde Finn.

En annan fråga gällde om man kan påverka avtändningen från en drog genom sin kost. Emil svarade att det går, men framför allt genom kosten under själva ruset. Det gäller särskilt när man håller på länge, såsom när man ägnar sig åt chemsex. Då är det lätt att man glömmer att äta, vilket gör att avtändningen blir värre, förklarade Emil. Om man har en bra grundfysik och mår hyfsat bra så kan också avtändningen bli mindre jobbig, konstaterade han, men upprepade att det är ytterst individuellt.

ATT PRATA OM DROGER MED SIN LÄKARE

En annan åhörare undrade hur man kan lyfta frågor om droger eller chemsex med sin läkare. Finn svarade att de som jobbar på Venhälsan är rätt så vana vid att hantera den här typen av frågor och blir glada om man pratar öppet, men att det kan vara en annan sak om man går på en annan infektionsmottagning, även om man har gått till sin läkare länge. Om man aldrig kommit in på de här frågorna tidigare kan man vara orolig för att göra sin läkare besviken.

– I princip tycker jag att man ska våga fråga, men jag har också förståelse för att det kanske inte är jättelätt, sa Finn.

Emil tillade att många också är rädda för vad som ska stå i deras journaler. Både Finn och Emil förtydligade att journaler är skyddade och att vårdpersonal inte får gå in och titta i journalen bara för att de är intresserade. Emil tipsade om att fråga vilka som kan se informationen i journalen och att man även kan be om hjälp med att spärra sin journal. Finn föreslog att man även kan inleda med att säga till sin läkare att ”det finns en sak som jag skulle vilja diskutera med dig och jag vill helst inte att du skriver så mycket om det i min journal” och kommenterade att han vill tro att sjukvårds­ och hälsomyndigheter respekterar ett sådant önskemål.

Han tillade dock att om det hela utvecklas till ett större problem så kanske det förr eller senare ändå måste journalföras. Han förtydligade också att läkare vill ha alla fakta på bordet för att kunna göra en bra bedömning och hjälpa sina patienter på bästa sätt.

”Eftersom Viagra påverkar blodtrycket så bör man undvika droger som sänker eller höjer blodtrycket för att inte skapa en extra påfrestning på hjärtat."

– Men är man inte bekväm med att prata med sin läkare så kanske man kan prata med sin sköterska i första svängen, eller kanske be att få prata med en annan läkare på samma mottagning, föreslog Finn.

ATT MISSA EN DOS AV SIN HIVMEDICIN

En åhörare undrade om det händer att man glömmer att ta sina hivmediciner som en följd av droger. Om man använder droger och mår väldigt dåligt så kan det vara lätt att glömma rutiner, svarade Emil, men tillade att han själv inte har sett att det har varit något problem. Finn hänvisade till den stora litteraturstudie om chemsex som Yauheni Luksha genomfört. Det som framkom i studien var att missade doser bland chemsexutövare i praktiken inte har någon betydelse. Med modern hivbehandling gör det inte så mycket om man missar en eller ett par doser i månaden, betonade Finn.

– Alla är vi människor, sa han, och om man missar [någon dos] för att man råkar bli bjuden på middag någon gång eller för att man råkar övernatta hos någon – so what? Medicinen lämnar inte kroppen helt och hållet efter 24 timmar.

Finn förklarade att när medicinen tas i stort sett varje dag byggs det upp en nivå som inte försvinner om man missar en enstaka dos. Han berättade att det var känsligare när de första effektiva hivbehandlingarna kom 1996. Då var det många olika mediciner som skulle tas vid olika tider på dygnet, där vissa behövde tas med mat medan andra behövde tas på fastande mage.

– Det var rigorösa scheman som var väldigt krångliga att följa, sa Finn. Plus att de här läkemedlen hade jättemycket biverkningar.

Han beskrev att många hatade allt som hade med tabletterna att göra eftersom de blev så sjuka av själva behandlingen, men avslutade med att poängtera att allt det här numera är historia.

INGA INTERAKTIONER MED INJEKTIONSBEHANDLING

Det kom också en fråga om långtidsverkande injektioner. Finn svarade att Venhälsan har väldigt få patienter som får injektionsbehandlingar. Han tillade att det här är den första generationen av injektionsbehandlingar och att det kommer att komma bättre versioner av dem i framtiden. De stora nackdelarna, enligt Finn, är att man inte kan ta sprutorna själv, att man måste komma och få dem sex gånger om året och att de gör ganska ont.

"Jag önskar att man ska kunna prata öppet och sakligt om det här utan att lägga en massa personliga värderingar i det."

När det kommer till interaktioner med droger förklarade dock Finn att båda de nuvarande injektionsbehandlingarna även finns i tablettform och att de tillhör klasser som inte interagerar med några av de droger som tagits upp under temakvällen. Finn kunde därför inte se några problem när det kommer till långtidsverkande injektioner och interaktioner med droger.

ATT SLUTA MED DROGER PÅ

EGEN HAND

En åhörare frågade vilka substanser man kan trappa ner på och sluta med på egen hand och vilka man bör undvika att göra så med. Av de substanser som tagits upp under temakvällen svarade Emil att den enda som är farlig att sluta med på egen hand är GHB/GBL. Om man har använt GHB dagligen i ett antal veckor eller mer, så är det ytterst viktigt att man trappar ner gradvis eller tar hjälp av beroendevården med avgiftning. Det finns annars risk för ett tillstånd som liknar delirium tremens (ett tillstånd som kan uppstå om man slutar tvärt med alkohol efter att ha druckit mycket) och som kan vara dödligt. Om man utvecklat ett fysiskt eller psykiskt beroende av en substans kan dock olika substanser kännas olika jobbiga att sluta med, förtydligade han. Emils erfarenhet när det gäller de flesta chemsexdroger är att det svåra inte är att sluta i sig.

– Om man är motiverad att sluta så kan man klara det på egen hand. Det som är svårt är att bibehålla den här förändringen, att vända tillbaka sitt sexliv, beroende på varför man har använt droger, sa han. Om man använt droger för att man har mått psykiskt dåligt så kan det vara väldigt jobbigt att bara sluta, fortsatte Emil. Att sluta med metamfetamin kan också påverka sömnen, vilket kan leda till att man börjar använda drogen igen för att reglera sin sömn och vakenhet.

EN SVÅR BALANSGÅNG

Finn och Emil avslutade temakvällen med en reflektion över att det är svårt att hitta en bra balans när man pratar om droganvändning. Antingen så förskönar man det eller så moraliserar man, konstaterade Emil. Om man säger ”aja baja” så slutar folk att lyssna direkt, påpekade Finn, men tillade att han samtidigt inte vill framstå som alltför drogliberal. Han förtydligade att han inte vill uppmuntra någon till att gå ut och testa droger och tänka att det inte finns några risker, men att han däremot vill att det, åtminstone på Venhälsan, ska gå att ta upp frågor om substansanvändning sakligt och utan att förlora sig i känslor. – Jag önskar att man ska kunna prata öppet och sakligt om det här utan att lägga en massa personliga värderingar i det och sabotera, avslutade han.

”Om man är motiverad att sluta så kan man klara det på egen hand. Det som är svårt är att bibehålla den här förändringen."

sexperterna.org/chemsex

Här kan du läsa mer om olika substanser och chemsex. Du hittar även kontaktuppgifter till chemsexmottagningen dit du kan vända dig med funderingar kring chemsex och droger samt få samtalsstöd. På chemsexmottagningen jobbar socionomer med sexologisk kunskap samt kunskap om droger och chemsex.

posithivagruppen.se/chemsex

Här hittar du en sammanfattning av en föreläsning specifikt om chemsex med Emil Briones Ahlén. Föreläsningen arrangerades av Posithiva Gruppen, RFSL Stockholm och Noaks Ark Stockholm i oktober 2023.

Foto: Adrien, Unsplash

Behandling med två substanser istället för tre – fördelar och nackdelar

Text: Ronja Sannasdotter

Sedan de effektiva hivbehandlingarna utvecklades i mitten på 1990-talet har standard varit att behandla hiv med så kallad kombinationsbehandling, ofta bestående av tre substanser.

De senaste åren har dock flera studier visat på att det för många personer räcker med två substanser, så kallad dubbelterapi.

Det finns flera fördelar med att behandla med dubbelterapi istället för standard kombinationsbehandling med tre läkemedel. Catharina Missailidis är överläkare och medicinskt ansvarig på Venhälsan Infektionsmottagning 2 på Södersjukhuset i Stockholm. Hon berättar att en lägre medicinmängd i teorin kan minska risken för vissa medicinrelaterade biverkningar. Samma sak gäller för interaktionsproblematik med andra behandlingar, även om denna vinst inte är belagd i studier. Det kan vara särskilt fördelaktigt när man blir äldre och om man har samsjuklighet, det vill säga flera andra sjukdomar som gör att man har andra behandlingar och läkemedel.

Catharina berättar att det är främst två läkemedel som används för dubbelterapi på Venhälsan. Det är läkemedlen Juluca, som består av substanserna

rilpivirin och dolutegravir, och Dovato, som består av lamivudin och dolutegravir. Dessa har följts i forskningsstudier, har säkra resultat och nu sex års uppföljningstid. Den schweiziska studien SIMPL’HIV har visat att hivbehandlingens resultat och säkerhet är likvärdig även när man jämför dubbelterapi (en kombination av dolutegravir och emtricitabin) med standard (trippel) kombinationsbehandling. En studie vid namn ANDES har visat att dubbelbehandling med darunavir och ritonavir också är lika effektiv och säker som standard trippelbehandling (med darunavir, ditonavir samt TDF). ANDES­studien visade även att andelen personer som upplevde biverkningar av behandlingen var färre hos de som fick dubbelbehandlingen jämfört med de som fick trippelbehandlingen. Catharina poängterar att SIMPL’HIV är en liten studie och att ANDESstudien, som är större, ännu inte är publicerad.

År 2019 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (U.S. Food and Drug Administration) dubbelterapi. European AIDS Clinic Society (EACS) har också inkluderat dubbelterapi i sina riktlinjer för behandling av hiv hos både nydiagnostiserade personer och hos personer som levt med hiv länge.

DUBBELTERAPI PASSAR INTE ALLA

Så varför erbjuds inte alla som lever med hiv att gå över till dubbelterapi? Enligt Catharina Missailidis passar det inte alla.

Catharina Missailidis, överläkare och medicinskt ansvarig på Venhälsan Infektionsmottagning 2 på Södersjukhuset i Stockholm.

– Det är viktigt att medicinsk säkerhet har prioritet. Dubbelbehandling är olämplig om man har känd resistensproblematik som gör att viruskontrollen minskar, säger hon.

Det kan även vara olämpligt med dubbelterapi om upptaget av läkemedel från mage och tarm är försämrat på grund av någon sjukdom eller att man opererats. Även läkemedelsinteraktioner, d.v.s. att man tar vissa andra mediciner som kan försämra effekten av hivmedicinerna, är ett skäl till att man måste stå på hivbehandling med tre substanser.

Catharina berättar att problem med följsamhet också kan vara ett skäl till att man behöver fortsätta med trippelterapi. Hon konstaterar att man dessutom ännu inte har all kunskap om hur dubbelterapi fungerar över tid.

Det finns situationer där forskning på dubbelterapi ännu saknas. I maj 2024 kom Referensgruppen för AntiViral terapi, RAV, med uppdaterade rekommendationer för behandling av hiv i samband med graviditet. I dessa står det följande kring gravida som har en pågående hivbehandling:

”dubbelterapi bör utökas till trippelterapi p.g.a. otillräckliga data under graviditet”. Catharina berättar att man får en annan ämnesomsättning och upptag av läkemedel när man är gravid och man vet ännu inte om dubbelterapi är lika effektivt som trippelterapi under graviditet.

ATT BYTA FRÅN TRIPPEL- TILL

DUBBELTERAPI – HUR GÅR DET TILL?

I dagsläget står 22 % av Venhälsans patienter på dubbelterapi. Majoriteten får Dovato, och en mindre andel behandlas med Juluca. Behandlande läkare väljer läkemedel utifrån individens behov och historik, så man kan även få en annan substanskombination, uppdelad på två tabletter.

Ett fåtal patienter får dubbelterapi i form av långtidsinjektioner. Injektionsbehandling finns i dagsläget bara som dubbelterapi och den består av substanserna rilpivirin och cabotegravir. Catharina berättar att det innan injektionsbehandling rekommenderas en prövoperiod med dessa två substanser i tablettform för att se så att dubbelterapin fungerar bra.

På Venhälsan sker byte till dubbelterapi istället för trippelterapi oftast på läkares initiativ och då när man ser att det finns tydliga fördelar för patienten. T.ex. om en person har många andra läkemedel och hög samsjuklighet. Catharina säger att när det gäller dubbelterapi som tablettbehandling är det vanligare att läkaren tar upp frågan om övergång än att det finns en medvetenhet hos patienten. Hon berättar att de dock möter en hel del personer som är nyfikna på injektionsbehandling.

– Vi uppfattar att många är intresserade, men de flesta förlorar intresset när de inser att de måste komma till mottagningen för sprutor var åttonde vecka.

Eftersom injektionsbehandlingarna kräver så täta sjukhusbesök, är så kostsamma och kräver väldigt noggrann följsamhet ges det i dagsläget enbart till personer som bedöms ha en så kallad medicinsk indikation för byte. Det kan till exempel vara att man av någon anledning har svårt att ta tabletter. Men när det gäller behandling i tablettform får alltså fler och fler som lever med hiv nu möjlighet att byta från trippel­ till dubbelterapi eftersom man ser fördelarna. – Jag tror personligen att en större andel kommer stå på dubbelbehandling framgent utifrån att populationen som lever med hiv snabbt åldras, säger Catharina Missailidis.

Några kommande aktiviteter med Posithiva Gruppen

Vi har öppet som vanligt hela sommaren! Du hittar alla planerade aktiviteter under På gång på www.posithivagruppen.se.

Temakväll: Återhämtning från

psykisk ohälsa

När: 29 augusti kl 17.00–19.00

Var: Posithiva Gruppen, Östermalmsgatan 5, Stockholm och online

För vem: alla som lever med hiv

Hur kan återhämtning från psykisk ohälsa se ut för äldre som lever med hiv? Temakvällen inleds med en personlig berättelse om psykisk ohälsa och återhämtning från en äldre person som lever med hiv. Sedan berättar brukarinflytandesamordnare Inka Rodriguez om återhämtning, myndighetsorientering, personcentrerad vård och äldrepsykiatri. Avslutningsvis föreläser utredare och forskare Maria Reinius om stigma kopplat till hiv och psykisk ohälsa.

Maria Reinius är utredare på Folkhälsomyndigheten och forskare på KI. Hennes doktorsavhandling handlade om hivstigma och livskvalitet. Inka Rodriguez är brukarinflytandesamordnare/BISAM inom Norra Stockholms psykiatri. Temakvällen anordnas av Kunskapsnätverk för äldre som lever med hiv.

Anmäl dig via bit.ly/psy29, alternativt till aktivitet@posithivagruppen. se eller till 08­720 19 60. Du väljer om du vill delta på plats eller online. Posithiva Gruppen kan bekosta resor för personer som vill delta på plats och som inte bor i Stockholm. Sista anmälningsdatum är 14 augusti för dig som behöver hjälp med resebokning från annan ort. För dig som bor i Stockholm eller som tänker medverka online är sista anmälningsdatum 25 augusti. Under kvällen serveras matig fika.

The seminar will be held in Swedish, but simultaneous written translation to English can be provided.

Må bra-dag för kvinnor

När: 31 augusti kl 10.30–17.00

Var: Noaks Arks Stockholm, Eriksbergsgatan 46, Stockholm För vem: kvinnor som lever med hiv

Posithiva Gruppens Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv, Noaks Ark Stockholm och Kvinnocirkeln Sverige (KCS) bjuder in alla kvinnor som lever med hiv i Sverige till en ”Må bra­dag”. Programmet innehåller föreläsning kring självkänsla och rädsla, danspass, skapande workshop, medicinsk yoga samt mycket mer. En chans för dig att dela erfarenheter med andra kvinnor som lever med hiv. Under dagen bjuder vi på lunch och fika.

Antalet deltagare är begränsat och först till kvarn gäller. Mer information om programmet skickas ut till de som får en plats. Vi kan bekosta resor och boende för dig som bor utanför Stockholms län. Uppge då vid anmälan vilken ort/station som du behöver resa ifrån. Vid allmänna frågor om Må bra­dagen maila Emma på Noaks Ark Stockholm (emma.olsson@noaksark.org) eller Ane på Posithiva Gruppen (ane. hoffart@posithivagruppen.se). För frågor gällande resebokningar maila aktivitet@posithivagruppen.se.

Anmäl dig senast 12 augusti via bit.ly/mabra24 eller kontakta aktivitet@posithivagruppen.se eller 08­720 19 60.

Posithiva Gruppen på Stockholm Pride 2024

När: 29 juli – 3 augusti

Kom och träffa PG på Stockholm Pride! I Pride Park har vi tält med Preventhiv­nätverket. Vi bjuder på quiz med fina priser och svarar på frågor om att leva med hiv idag. I Pride House arrangerar vi seminarierna Den falska tryggheten – hiv och informationsplikten och Hiv och dejting – ett samtal om öppenhet, stigma och relationer. Vi avslutar Prideveckan tillsammans med Noaks Ark Stockholm och ett stort lastbilsekipage i paraden! Du är självklart välkommen att åka, gå och dansa med oss!

Mer information om våra Prideevenemang publiceras på www.posithivagruppen.se.

Posithiv Plattform Umeå

När: 6–8 september

Var: Umeå För vem: alla som lever med hiv

Har du nyligen fått din hivdiagnos eller har du levt med den länge? Vill du träffa andra i samma situation? Posithiv Plattform är en möjlighet för dig som lever med hiv att få komma till en lärorik, intressant och trevlig helg i internatform.

Helgen lyfter, genom föreläsningar och workshops, frågor som rör exempelvis sexuell hälsa, utanförskap, medicinering och psykosocialt stöd. Det ges mycket tid till att dela erfarenheter och tankar med andra deltagare.

Läs mer och anmäl dig på bit.ly/posithivplattform eller genom att kontakta aktivitet@posithivagruppen.se eller 08­720 19 60. Posithiv Plattform är kostnadsfri, du bor i enkelrum och resa till och från orten ingår.

Temakväll: Makt och härskarteknik inom vården

När: 12 september kl 17.00–19.00 Var: Posithiva Gruppen, Östermalmsgatan 5, Stockholm och online För vem: kvinnor som lever med hiv.

En del kvinnor som lever med hiv vittnar om upplevelser av att ha blivit utsatta för härskartekniker inom vården. Den här temakvällen handlar om vad härskartekniker är, hur de kan yttra sig i relationen mellan vårdgivare och patient, vad man kan göra om man utsätts för dem, samt vilka samband som finns mellan makt, härskartekniker och hivstigma. Inbjudna föreläsare är Anna Mia Ekström och Erica Kanon

Anna Mia Ekström är överläkare på Venhälsan vid Södersjukhuset, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet och en av Sveriges främsta experter på hiv. Erica Kanon är verksamhetschef på Noaks Ark Stockholm och har arbetat med frågor kring hiv, våld och stigma under många år. Temakvällen anordnas av Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv.

Anmäl dig via bit.ly/kn12, alternativt till aktivitet@posithivagruppen.se eller till 070­040 77 81.

Du väljer om du vill delta på plats eller online. Posithiva Gruppen kan bekosta resor för personer som vill delta på plats och som inte bor i Stockholm. Sista anmälningsdatum är 2 september för dig som behöver hjälp med resebokning från annan ort. För dig som bor i Stockholm eller som tänker medverka online är sista anmälningsdatum 9 september. Under kvällen serveras matig fika.

The seminar will be held in Swedish, but simultaneous written translation to English can be provided.

Posithiv Plattform Stockholm

När: 15–17 november

Var: Stockholm

För vem: alla som lever med hiv

Har du nyligen fått din hivdiagnos eller har du levt med den länge? Vill du träffa andra i samma situation? Posithiv Plattform är en möjlighet för dig som lever med hiv att få komma till en lärorik, intressant och trevlig helg i internatform.

Helgen lyfter, genom föreläsningar och workshops, frågor som rör exempelvis sexuell hälsa, utanförskap, medicinering och psykosocialt stöd. Det ges mycket tid till att dela erfarenheter och tankar med andra deltagare.

Läs mer och anmäl dig på bit.ly/posithivplattform eller genom att kontakta aktivitet@posithivagruppen.se eller 08­720 19 60.

Posithiv Plattform är kostnadsfri, du bor i enkelrum och resa till och från orten ingår.

Kulturhelg

När: 27–29 september

Var: Stockholm

För vem: homo- och bisexuella män som lever med hiv

Vill du uppleva en helg i kulturens och musikalernas tecken? I den här kulturhelgen ingår två musikaler samt flera andra aktiviteter där vi tar del av Stockholms kulturliv. Musikalerna vi kommer att se är Änglagård och Dreamgirls.

Anmäl dig via bit.ly/kultur279, alternativt till aktivitet@posithivagruppen.se eller till 070­040 77 81.

Posithiva Gruppen kan bekosta resor och boende för personer som inte bor i Stockholm. Sista anmälningsdatum är 31 augusti. Antalet platser är begränsat till 20 stycken. Platserna kommer att lottas ut bland de som anmält sig.

Posithiv Plattform Karlstad

När: 13–15 december

Var: Karlstad För vem: alla som lever med hiv

Har du nyligen fått din hivdiagnos eller har du levt med den länge? Vill du träffa andra i samma situation? Posithiv Plattform är en möjlighet för dig som lever med hiv att få komma till en lärorik, intressant och trevlig helg i internatform.

Helgen lyfter, genom föreläsningar och workshops, frågor som rör exempelvis sexuell hälsa, utanförskap, medicinering och psykosocialt stöd. Det ges mycket tid till att dela erfarenheter och tankar med andra deltagare.

Läs mer och anmäl dig på bit.ly/posithivplattform eller genom att kontakta aktivitet@posithivagruppen.se eller 08­720 19 60.

Posithiv Plattform är kostnadsfri, du bor i enkelrum och resa till och från orten ingår. Plattformen arrangeras tillsammans med PG Väst.

Varje vecka på Östermalmsgatan 5 i Stockholm

Onsdagsmiddag

När: Kl 17.00–22.00

Vi bjuder på middag kl 18.00–20.00.

För vem: homo- och bisexuella män som lever med hiv

Fredagsöppet

När: Kl 17.00–22.00

Vi bjuder på soppa med tillbehör kl 18.00–20.00.

För vem: alla som lever med hiv. På fredagar kan du som vill ta med närstående.

VAD VILL DU GÖRA?

Engagera dig i Posithiva Gruppen! Du kan till exempel:

ƒ Delta i sociala aktiviteter som kulturevenemang, utflykter, middagar och mycket mer!

ƒ Delta i kunskapshöjande insatser som temakvällar, föreläsningar och workshoppar.

ƒ Bli volontär och vara med och arrangera aktiviteter.

ƒ Ha förtroendeuppdrag i styrelse, valberedning eller som internrevisor.

ƒ Gå på årsmötet och påverka organisationens framtid.

Just nu letar vi efter personer som vill hålla i aktiviteter eller hjälpa till i kvällsverksamheten i föreningslokalen. Kanske har du även egna idéer? Hör av dig till aktivitet@posithivagruppen.se och berätta vad du vill göra!

BLI MEDLEM!

Skanna QR-koden eller gå in på www.posithivagruppen.se/medlemskap

Posithiva Gruppen (PG) är den nationella patientorganisationen för dig som lever med hiv.

Vi erbjuder stöd, utbildning och mötesplatser för personer som lever med hiv. Vi bevakar även rättigheter och arbetar för att öka kunskapen om hiv i samhället samt motverka stigmatisering och fördomar.

www.posithivagruppen.se info@posithivagruppen.se fb.com/posithivagruppen @posithivagruppen