Största delen av BorgĂ„borna kĂ€nner Sara Kuivisto som en framgĂ„ngsrik löpare, men hurudan Ă€r hon som mĂ€nniska? TEXT: MAARIT GABRIELSSON BILDER: ANETTE SUNDSTRĂM
S TĂVLINGSIDROTTAREN SARA KUIVISTO lever sin dröm 16 Eko 2/2021
Sara Kuivisto utstrĂ„lar sjĂ€lvförtroende, nĂ„got som behövs dĂ„ man tĂ€vlar pĂ„ vĂ€rldstoppsnivĂ„. â Jag Ă€r verkligt krĂ€vande och ambitiös, krĂ€ver mycket av mig sjĂ€lv. â Jag nöjer mig inte med enbart en god prestation, utan vill nĂ„ nĂ„gonting Ă€nnu bĂ€ttre. Varje trĂ€ningsrunda gör jag ocksĂ„ in i detalj sĂ„ bra jag kan, koncentrerat. Hon tillĂ€gger att en idrottare mĂ„ste vara sjĂ€lvisk och lita pĂ„ sig sjĂ€lv. â Allt sker pĂ„ idrottens villkor. Det har enligt Sara krĂ€vt smidighet av hennes nĂ€rstĂ„ende, förĂ€ldrar och syskon att de har orkat stöda henne sĂ„vĂ€l mentalt som fysiskt. â Jag mĂ„ste lyfta pĂ„ hatten för dem. Oeftergivligheten sĂ€ger hon ha sig med frĂ„n hemmet. â Jobba har man ocksĂ„ alltid behövt, att bli liggande pĂ„ soffan har inte varit nĂ„got alternativ. Löpningen kom redan i barndomen in i hennes liv. â Jag var bra pĂ„ idrott i skolan, förutom i lagidrott, som inte har varit min starka sida. Jag Ă€r mera nĂ„got av en ensam varg. TĂ€vlingsidrott började hon med som 16-Ă„ring. â Jag anslöt mig först till Porvoon Urheilijat. Vi var ett bra tjejgĂ€ng med bra trĂ€nare. Till en början löpte jag hĂ€ck och olika strĂ€ckor, allt frĂ„n korta till lĂ„nga. Sedermera har hon bytt förening frĂ„n PU till BorgĂ„ Akilles.
