SVÅRT FÖRUTSPÅ
VINTERNS ELPRIS Större produktionskapacitet än förra året – Situationen är bättre än för ett år sedan, men risker finns det fortfarande. Så sammanfattar Borgå Energis elhandelschef Benny Broman läget och utsikterna på elmarknaden.
D
TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN, SHUTTERSTOCK
– Det finns nu mera produktion i Finland tack vare idrifttagningen av Olkiluoto 3:an och de stora vindkraftsinvesteringarna. De stora produktionsanläggningarna är i skick, liksom också överföringsnäten. Broman fortsätter listan över positiva indikatorer med att nämna att gaslagren i EU-området är fulla (100 %). – Dessutom är hydrobalansen* i Norden alltjämt god och på samma nivå som i fjol, och även förbrukningsflexibiliteten och reservmarknadssituationen är bättre än föregående år. Allt detta till trots är det enligt Broman svårt att förutspå elpriset. – Det finns ändå alltid risker. Det kan till exempel uppstå fel i någon stor anläggning, problem i överföringsförbindelserna, det kan komma en längre riktigt kall och/eller vindstilla tidsperiod, för att
8 Eko 2/2023
inte tala om de risker världsläget kan förorsaka. Under de gångna månaderna har man sett hur stor fluktuationen i marknadspriserna kan vara. I början på augusti var spot-priset till exempel ungefär 33 euro/MWh och ca tre veckor senare ungefär 200 euro. I september var det en period på ett par veckor, då priset låg på nollnivå, medan det igen i början på oktober stundvis steg till över 200 euro. Då den här intervjun gjordes (20.10) visade Broman marknadens och analyshusens då aktuella prognoser för de fem vintermånaderna (november, december, januari, februari och mars). I sin försäljningsprissättning lägger bolagen profilkostnader**, försäljningsmarginal och skatter till marknadspriserna. – Vi kunde då hamna på ett kilowattpris på någonting i trakten av 14 cent, men det
enda vi med någorlunda säkerhet ändå vet i det här skedet är att den här prognosen inte kommer att hålla streck. – På elmarknaden är överraskningar och även stora prisfluktuationer snarare regel än undantag. Och riskerna jämfört med marknadsprognoserna är vanligen mera ägnade att höja än att sänka priserna. Mycket beror också på vädret. *Med hydrobalans avses vattenbalansen, det vill säga hur mycket vatten vattenkraftverken har i sina dammbassänger. Hydrobalansen har vanligen varit den bästa indikatorn på den nordiska elprisutvecklingen eftersom det finns mycket vattenkraft i Norge och Sverige. Om hydrobalansen är hög finns det rikligt med vatten att användas i vattenkraftverken, vilket gör det möjligt att öka energiproduktionen. Det inverkar sänkande på prisnivån.