Visioner för framtidens Norden

Visioner för framtidens Norden

Innehåll Förord 3 Ungdomar bygger en bättre morgondag

4

Att behärska svenska är att behärska Norden

6

Nordens framtid 8 Samarbete och entreprenörskap mot en framgångsrik framtid: Nordens gemensamma entreprenörsutbildningsmodell 10 Framtidens rörlighet i Norden 12 Den nordiska relationen till naturen - vårt hemliga vapen för att bekämpa klimatförändringarna och skydda naturen 14 Ungdomens Norden 16 Att skapa ett nordiskt utbytesprogram för barn och ungdomar 18 Hur ser dina drömmars Norden ut?

20

Tillkommande Norden 22

Förord Hur ser unga människor på sina drömmars Norden och vad skulle de göra för att förverkliga sina drömmar? Vi frågade unga människor genom en skrivtävling om deras visioner för framtidens Norden och nordiskt samarbete. Vi lämnade tävlingens tema öppet med förhoppningen att få olika visioner och drömmar om framtidens Norden, och vi blev glada över att få just det. Från dessa extremt inspirerande och fantasifulla texter har vi samlat nio olika texter till en samling, som du nu håller i handen eller läser på din skärm.

Dessa unga författare har skrivit om sin framtid samtidigt som de har format vår gemensamma morgondag. I samlingens sidor hittar vi inte bara berättelser och drömmar utan också funderingar om hur Norden skulle kunna formas om unga människor fick bestämma riktningen. Ungdomarnas kreativitet och optimism speglar den kraft som finns i drömmar och önskningar. När vi delar dessa berättelser och visioner bygger vi tillsammans upp en bild av hur samhället skulle kunna se ut om vi gav plats åt unga människors perspektiv och möjliggjorde förverkligandet av deras drömmar.

Denna samling ger oss möjligheten att lyssna och lära av unga människor och på så sätt tillsammans skapa en bättre framtid.

Inledningen till denna samling har skrivits av vår fantastiska alumna Silja Borgarsdóttir Sandelin, som fortfarande arbetar för ett jämlikare och bättre Norden. Hennes ord fungerar som inspiration och vägledning på denna resa där ungas röst stiger som en viktig resurs mot en ljusare framtid. Så träda in i denna fascinerande värld där unga visar oss vägen mot ett bättre Norden!

Emilia Winqvist

Pohjola-Nordens Ungdomsförbunds ordförande 3

Ungdomar bygger en bättre morgondag Det finns ingen bättre att visionerna inför framtiden än de som själva ska uppleva den tiden. Det finns ett enormt mervärde av att unga människor ges möjligheten att framföra egna tankar, idéer och funderingar. En del äldre kanske frågar sig varför det just ska vara unga, men för mig är det självklart att det måste beredas väg för större delaktighet just för unga eftersom vårt samhälle just nu är sådant att unga inte i lika stor grad som äldre får komma till tals och sitta vid de bord där beslut fattas. Därför behöver vi strukturer som ger även unga möjligheter att vara delaktiga. Att möjliggöra ungas delaktighet och ge tillfälle att skriva ner sina visioner kan också vara lärorikt för individen och öppna upp för nya erfarenheter.

Från min egen ungdom minns jag med värme flera erfarenheter av att få arbeta för och visionera kring det nordiska samarbetet. Jag minns speciellt hårda politiska debatter inom Ungdomens Nordiska Råd om bland annat en nordisk förbundsstat, bättre erkännande av examen i annat nordiskt land, samnordiskt pantsystem för flaskor och hur samernas ställning borde förstärkas. En del frågor har gått framåt och blivit bättre. Irriterande nog så finns det ändå andra frågor som står och stampar på ställe utan framsteg och som fortsättningsvis måste drivas. Jag minns med värme också flera andra upplevelser jag fått från nordiskt samarbete, som Nordjobb, PNU:s verksamhet och dåvarande samarbetsminister Stubbs tillsatta ungdomsgrupp som uttryckligen skulle se på det nordiska samarbetets framtid. Det som oftast ändå lämnat de djupaste spåren hos mig är andra människor och känslan jag haft i olika situationer.

I grund och botten handlar ju det nordiska samarbetet, på alla nivåer, om att människor ska kunna ha växelverkan med andra 4

människor. Lika viktigt är att den här växelverkan kan fungera smidigt och i god anda. Det kan handla om allt från nordiska mästerskap i någon idrottsgren och kulturutbyte till studier i annat nordiskt land och bättre förutsättningar för företag att expandera eller rekrytera. Nordens styrka är att det finns ett förtroende mellan människor och det är just därför vi kan göra så mycket tillsammans och vara progressiva. Öppenhet, jämlikhet och förtroende är också en förutsättning för att vi ska kunna visionera fritt och drömma stort.

”Nordens styrka är att det finns ett förtroende mellan människor och det är just därför vi kan göra så mycket tillsammans och vara progressiva.”

Jag ser fram emot att få ta del av texterna i den här paletten.

Det vore viktigt att också beslutsfattare i både civilsamhällets organisationer med starkt nordiskt samarbete och det nordiska samarbetet inom politiken tar del av ungas visioner och tankar. Det viktigaste för vårt gemensamma Norden är nämligen engagerade människor, samverkan och en vilja att ständigt utvärdera och förverkliga visioner och drömmar som stärker Norden och det nordiska samarbetet.

Silja Borgarsdóttir Sandelin Nordist, PNU alumn och president för Ungdomens Nordiska Råd 2013

5

Att behärska svenska är att behärska Norden Skulle finskspråkiga vara mer benägna att studera eller jobba i andra nordiska länder om de behärskade ett skandinaviskt språk?

Jag antar att svaret är ja.

Svenska språkets ställning i Finland är ett konstant diskussionsämne i landet. Vad beträffar de finskspråkigas språkkunskaper, tycker vissa att svenskan är en rikedom som ska bevaras och något som man verkligen kan ha nytta av medan andra inser att det mycket väl räcker med engelskan. Skolsvenska delar åsikter på både gott och ont och svenskans nyttighet tas ofta upp i diskussionen om svenska språkets framtid i Finland.

Låt oss komma tillbaka till frågan som ställdes i början av denna text. Om finskspråkigas benägenhet till studier eller jobb i Norden skulle i och med färdigheter i svenska öka. Jag anser att språkkunnighet utan tvivel skulle minska tröskeln att röra sig mellan olika nordiska länder. Inte minst tror jag att Finland skulle vara ett mer lockande land för andra nordbor, om de hade möjlighet att kommunicera på ett skandinaviskt språk även på den östra sidan av Östersjön. Finnarnas behärskning av svenska skulle alltså ömsesidigt öka mobiliteten i Norden, en vinn-vinn-situation för både finnarna och resten av Norden.

Att trygga eller öka svenskans ställning och kunnande i Finland gör inte något ont till finskan heller. Båda språken kan finnas och har under sekler funnits sida vid sida. Att kunna det ena språket betyder ju inte att det andra skulle försvagas. Att berika sina språkliga färdigheter kan enbart ses som fördel.

6

”Skulle finskspråkiga vara mer benägna att studera eller jobba i andra nordiska länder om de behärskade ett skandinaviskt språk?”

Jag vågar påstå att förståelsen för Norden och dess möjligheter öppnas för finskspråkiga när de lär sig svenska och när språkklimatet mår bra och uppmuntrar till språkinlärning. Att behärska svenska är att behärska hela Norden. Finnarna hör redan till den nordiska gemenskapen – låt oss utvidga till den nordiska språkgemenskapen också!

Vilma Hurttia

Jag är en 21-årig studerande inom nordiska språk vid Åbo universitet och en aktiv förespråkare för det svenska språket.

7

Nordens framtid Mörka moln täckte nästan hela himlen. Om morgonen var marken fuktig och kylig, i luften kunde man nästan känna doften av hösten.

Dess doft var fylld av vila, lugn och trygghet. Trygghet från krig och från den onödigheter människan skapat. Det var skaparens år 2023.

Livet i Norden var ännu heller inte lätt. Trots att de nordiska länderna samarbetade flitigt och också tillsammans med länder i fjärran, fanns det ännu mycket att göra. Flera överenskommelser hade skapats. Planerna funderades ut noga, vilket drog ut på beslutsfattandet, men det var värt det. Tillsammans med de finska, svenska, norska, isländska och danska beslutsfattarna strävade man efter ett renare jordklot, natur och klimat.

Regleringar stiftades. Aj sjutton ändå, lagens alla krumelurer.

Första regleringarna berörde medborgarnas resor och besök i andra länder. Man kom överens om att människorna istället för att flyga och resa med fartyg skulle resa med tåg eller färja. Prisen på tåg och färja sänktes, medan skatten på flyg och fartygs resande höjdes internationellt. Ett annat försök var att prova sig fram på näringsproduktionens problem. Man konstaterade att det vore viktigt att satsa på inhemska produkter (eller åtminstone på att importera produkter från grannländerna). Att ta det här beslutet, som man redan länge sedan upptäckt, var inte lätt. Utländskt producerade konsumtionsvaror och -produkter var billigare. Men något måste göras, man försökte ju ändå rädda en knapp bråkdel av bondgårdarna som fanns kvar. Lagar, byråkrati, och seriösa beslut krävdes. Men det här klarade länderna av. Åtminstone i viss mån. Ifall vi inte tror på framtiden, har vi då något kvar?

8

”Ifall vi inte tror på framtiden, har vi då något kvar?”

Människor hade, har och kommer antagligen så länge vi existerar att alltid kämpa med något till en viss mån. Vi är tvungna att finna överenskommelser, fred och lyssna på vad Moder Natur önskar.

Enbart på det sättet kan vi garantera en framtid för de kommande generationerna.

Blekaktiga molndraperier gled ner till himlens strand mot solnedgången. Frid och lugn var åter bland oss.

Veera Laine

Jag är en 18-årig gymnasieelev från landsbygden. Skrivande är min passion, och jag strävar efter att påverka de saker som är viktiga för mig så mycket som möjligt.

9

Samarbete och entreprenörskap mot en framgångsrik framtid: Nordens gemensamma entreprenörsutbildningsmodell Geografiskt sett ligger vårt Norden bakom i jämförelse med världens makter. Trots att vi som region är en liten nål i höstacken globalt sett, kan vi ändå vara mycket större än vår storlek antyder. Men hur? Påverkan skapas genom samarbete och blomstrande innovationer som föds genom företag verksamma i Nordens kunskapsvagga.

Entreprenörskap och innovation fungerar som drivkrafter för ekonomisk tillväxt. För att Norden ska ses som en betydande region i framtiden måste ekonomins hjul vara starkt i rörelse och ekonomisk tillväxt vara möjlig. Utan företag kan vi vinka adjö till en stark och hållbar ekonomi. För att skapa framgångssagor och världsklassinnovationer behöver Norden högkvalitativ utbildning.

En viktig del av kvalitativ utbildning för framtiden är fungerande entreprenörsutbildning i alla nordiska länder.

”För att Norden ska ses som en betydande region i framtiden måste ekonomins hjul vara starkt i rörelse och ekonomisk tillväxt vara möjlig. Utan företag kan vi vinka adjö till en stark och hållbar ekonomi. För att skapa framgångssagor och världsklassinnovationer behöver Norden högkvalitativ utbildning.”

Därför bör det skapas en gemensam entreprenörskapsutbildningsmodell i Norden, som förbereder unga för entreprenörskapets hemligheter och färdigheter. En gemensam entreprenörskaps10

utbildningsmodell skulle säkerställa en enhetlig kunskapsgrund för ungas entreprenörskap i alla nordiska länder.

Genom entreprenörskapsutbildningen kan unga också hjälpas att förstå arbetslivets mångfald. Genom entreprenörskapsutbildningen får unga också en bättre uppfattning om sina egna förmågor och möjligheter att förverkliga sig själva i framtida arbetsliv. I Sveriges näringsliv ser vi redan resultatet av en mångsidig och omfattande entreprenörsutbildning. Det är dock helt onödigt att alla Nordiska länder bygger sina egna modeller och upprepar samma arbete inom sina egna skyttegravar när det gäller entreprenörsutbildning.

Som en del av Nordens entreprenörsutbildningsmodell bör nordiska mentorprogram för entreprenörskap skapas, där erfarna entreprenörer kan erbjuda sitt stöd och kunskap till unga framtida företagare. Samtidigt är det värt att överväga etablering av entreprenörsskolor över hela Norden, så att entreprenörskap verkligen kan fördjupas redan exempelvis under grundskolan.

Företag skapar arbetsmöjligheter, fyller statens kassor med skatteintäkter och möjliggör välfärd, men utan högkvalitativ och fungerande entreprenörsutbildning lämnar vi ett hål i ungas entreprenörskapskunskap. Resultatet blir att vi bara kan drömma om framgångsrika företag i Norden.

Siiri Turunen

Jag är en 24-årig egen företagare, Pohjola-Nordens styrelseledamot och Pohjola-Nordens Ungdomsförbunds styrelseledamot.

11

Framtidens rörlighet i Norden I framtiden kommer de nordiska länderna vara kända i världen för sitt sömlösa samarbete och för det stöd de ger varandra. Norden kommer vara känd som ett område som vidtar konkreta åtgärder för att ta hand om klimatet, skydda naturen och dess unika mångfalld, samt uppmuntra och stöda den utsatta befolkningen.

Norden är känd som ett område där befolkningen anser sig vara lyckligt lottade. Andra länder tar inspiration och exempel från nordisk verksamhet. I framtiden kommer alla nordiska länders kollektivtrafiks färdbeskrivningar, tidtabeller och möjligheten att köpa biljetter finnas på en gemensam officiell sida.

”I framtiden kommer de nordiska länderna vara kända i världen för sitt sömlösa samarbete och för den stöd de ger varandra. Norden kommer vara känd som ett område som vidtar konkreta åtgärder för att ta hand om klimatet, skydda naturen och dess unika mångfalld, samt uppmuntra och stöda den utsatta befolkningen.”

Till denna sida skulle alla trafikoperatörer, såväl bussar, båtar, tåg och flyg, i de nordiska länderna samla sina tidtabeller. I fortsättningen sulle man kunna köpa biljetter till kollektivtrafiken behändigt från en och samma sida, exempelvis från Jyväskylä via Julgubbens by i Rovaniemi till Tromsø snöiga berg, från Uppsalas Universitet via Köpenhamns bakverk till Reykjaviks heta källor.

Denna officiella bokningssida, som skulle upprätthållas av de nordiska ländernas stater, skulle tjäna den nordiska befolkningen och göra Norden allt mer attraktiv för turister. Den officiella sidan skulle öka bekvämligheten i införskaddandet av både vardagsbiljetter samt resebiljetter. Därmed skulle människor spara tid, eftersom de inte är tvungna att använda flera olika hemsidor för 12

sina ärenden. Det här skulle även leda till att man enklare kan jämföra priser och det skulle ytterligare sammanfläta de nordiska ländernas samarbete.

Hemsidan skulle vara användarvänlig, tydlig och den skulle erbjuda service, förutom på alla de nordiska språken, också åtminstone på engelska. Interrail-pass biljetter, för en månad, för en helg och biljetter som tillåter resor inom ett visst område, kunde även skapas på sidan. En efterfrågan för familje- och ungdomsbiljetter samt färdigt planerade kultur- och naturrundturer finns säkert också.

Sidan skulle hoppeligen ställa det egna hemlandet och grannländerna i ett nytt och mer attraktivt ljus bland nordbor. Den skulle öppna ögonen för alla sevärdheter som erbjuds på nära håll.

Möjligen skulle semesterresor också bli mer naturvänliga, då semesterresorna skulle spenderas i hemlandet eller i grannländer och resorna skulle ske med kollektivtrafik, i regel såna som avancerar på land. Framförallt skulle det leda till ökad turism från länder utanför Norden, vilket skulle föra med sig mer inkomster.

Turisterna skulle med gott humör få resa i länder som erbjuder hållbara alternativ för resandet och som har bland annat vacker natur, säkerhet, renlighet och mångsidig kultur- och konstalternativ.

Marianna Louna

Visions text författades av Marianna Louna, en 21-årig student i kemiteknik och livsmedelsvetenskap från Centralfinland som har gett sig ut på äventyr från Jyväskylä till Helsingfors.

13

Den nordiska relationen till naturen vårt hemliga vapen för att bekämpa klimatförändringarna och skydda naturen Knallröda metallrör rasslar när barnen klättrar genom den nya klätterställningen. Plastrutschkanor och föräldrar som limmats fast i rutorna färgar landskapet. Asfaltsbeläggningen känner dunsarna från ett par fötter, och molnen från avgasrören blandas med cigarettröken från en flock ungdomar. Nedfallna löv sopas snabbt bort och göms undan. Likt en sorglig dokumentär om en befolkning som har avvikit från sitt territorium lever mänskligheten i sitt konstgjorda hem, den urbana stadsmiljön.

När man tänker på den nordliga naturen kommer man att tänka på mörka, mjuka barrträd och karga fjäll. I söder känner vi oss omfamnade av lummiga löv- eller blandskogar, och i norr ser vi norrskenet lysa på himlen. Det tråkiga är att dessa naturliga underverk ofta undgår oss som bor i städer och förorter i vårt dagliga liv. Här i det moderna västerländska samhället känns det som om vi inte längre är utlämnade till naturens nåd.

Detta avståndstagande från naturen kan vara vår största utmaning i kampen mot klimatförändringarna, eftersom problem som inte påverkar oss eller våra nära och kära inte heller är vår främsta angelägenhet. I teorin känner vi till klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, men eftersom vi bor i städer så kan vi ignorera dessa problem. Så kan lösningen på människors likgiltighet inför naturskydd och klimatförändringar vara att göra naturen mer personlig?

Hur skulle vår framtid se ut om naturen var en ännu större del av 14

”Så kan lösningen på människors likgiltighet inför naturskydd och klimatförändringar vara att göra naturen mer personlig?” våra liv? Förskolor skulle vara fulla av träd och myrar, och allt fler lektioner i skolan skulle tillbringas i skogen. Läxor skulle också oftare kunna kopplas till naturen. Senare i livet skulle vi kunna gå ut i naturen för att motionera, koppla av och vandra, vilket många redan gör. I Norden är vi stolta över vårt förhållande till naturen, men en uppskattning av våra skogar och fjäll kommer inte att byggas för nuvarande eller framtida generationer genom att trampa på asfalterade gator. Åtgärder på samhällsnivå bör leda alla medborgare mer och mer ut i naturen, och allt detta är naturligtvis bara möjligt om utrymme görs tillgängligt, särskilt i och omkring stadsområden.

Nu, under hotet från klimatförändringarna, är det verkligen dags för oss att vidta åtgärder för att uppmuntra en närmare relation till naturen. I Norden har vi resurserna att agera och därmed möjligheten att vara med och forma framtiden för hela planeten.

Tillsammans har vi mycket att göra, men det viktigaste är att hålla fast vid våra naturområden som, oavsett om de är stora eller små, gör denna viktiga relation till naturen möjlig, eftersom vår kärlek till våra unika skogar och sjöar samt våra berg och fjordar är den mest avgörande tillgången i kampen mot klimatförändringarna - vi har något att kämpa för.

Julia Ilmo

Jag är en 19-årig gymnasieelev från Esbo. Som traditionell finländare har jag alltid tyckt om skogarna, men särskilt i högstadiet började jag fundera på klimatförändringen och andra miljöproblem.

15

Ungdomens Norden Norden har länge beundrats för sin höga levnadsstandarder, starka sociala trygghetssystem och engagemang för hållbarhet.

När vi ser framåt är det tydligt att dessa länder kommer att fortsätta vara i framkant av global utveckling, särskilt för unga människor. Men nordiska unga representerar verkligen anda av innovation och förändring.

Genom sin progressiva mentalitet och engagemang för hållbar utveckling formar de framtiden inte bara i sina egna länder, utan möjligtvis globalt.

En nyckelfaktor som skiljer Norden från andra är deras fokus på utbildning. Till exempel är Finland konstant i toppen av internationella utvärderingar av utbildning. Unga uppmuntras att söka sig till högre utbildning och det finns gott om möjligheter för dem att göra det. Den högkvalitativa utbildningen säkerställer att unga har de färdigheter och kunskaper de behöver för att lyckas i en snabbt föränderlig värld.

Dessutom prioriterar de nordiska länderna ungas delaktighet.

Ungdomar uppmuntras att delta i beslutsprocesser på olika nivåer av samhället. Detta ökar inte bara deras ansvarskänsla, utan ger dem också möjlighet att bidra med unika perspektiv och idéer.

Norden är även känt för sin progressiva socialpolitik. De erbjuder omfattande hälsovårdssystem, prisvärda boendemöjligheter och generösa föräldraledighetsvillkor. Dessa åtgärder skapar en stöttande miljö för unga när de går igenom olika stadier av livet.

Nordiska unga människor har också en stark social ansvarskänsla.

De deltar aktivt i volontärarbete och projekt som syftar till att hantera samhällsfrgor som fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar.

16

Slutligen är hållbar utveckling djupt rotad i den nordiska kulturen. I Norden har betydande framsteg gjorts mot förnybara energikällor och minskning av koldioxidutsläpp. Unga är aktivt engagerade i klimataktivism och driver för mer hållbara metoder inom olika branscher.

”Men Nordens unga representerar verkligen anda av innovation och förändring. Genom sin progressiva mentalitet och engagemang för hållbar utveckling formar de framtiden inte bara i sina egna länder, utan möjligtvis globalt.”

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Norden erbjuder unga en lovande framtid genom sitt fokus på utbildning, ungas delaktighet, progressiv socialpolitik och engagemang för hållbar utveckling.

Okko Lausmaa

Jag är en 19-årig ungdomsaktivist från Riihimäki och studerar inom mediebranschen.

17

Att skapa ett nordiskt utbytesprogram för barn och ungdomar Vikten av det nordiska samarbetet har lyfts fram igen de senaste åren och påmint oss i de nordiska länderna om hur viktigt det är att arbeta tillsammans här i Norden för att vi även i framtiden ska kunna vara trygga och representera de värden som är viktiga för oss.

För att samarbetet ska kunna fortsätta och kanske till och med bli ännu smidigare måste vi nu satsa på utbildning och inte minst på att nordiska barn och ungdomar ska kunna mötas och därmed lära sig tillsammans och skapa gemensamma mål för framtiden.

Att träffa och arbeta tillsammans med andra i samma ålder skapar oerhört mycket kunskap om likheterna mellan våra länder, men också om olika sätt att tänka och principer, och lär barn och unga att diskutera dessa frågor och hitta lösningar tillsammans. Olika utbytesprogram har visat sig öka unga människors förståelse för världen och andra länder, men framför allt skapa en känsla av gemenskap och vänskap runt om i världen, och därför tror jag att en ökning av antalet nordiska utbyten i olika åldersgrupper skulle vara en effektiv och långtgående lösning för att öka samarbetet mellan länderna och skapa ett starkare nordiskt nätverk i många dimensioner.

Dessa kan vara olika, med hänsyn till utvecklingsstadierna för olika åldersgrupper och andra specifika egenskaper. För yngre barn kan till exempel en ”brevvän” från ett annat nordiskt land vara ett trevligt sätt att lära känna en jämnårig från ett annat land. För äldre studenter skulle olika konkreta utbyten och besök mellan de nordiska länderna ge erfarenheter och vänskap med andra nordiska länder och med människor i samma ålder som bor där.

18

Det bästa med detta sätt att arbeta tillsammans är att ungdomar och barn genom att göra och vara tillsammans upptäcker hur mycket de har gemensamt och hur lika deras förhoppningar inför framtiden kan vara, trots att de kommer från olika länder. Dessutom tenderar de kontakter som knyts när de är unga att komma till nytta när de blir äldre, till exempel om en studieplats eller ett jobberbjudande kommer från ett annat nordiskt land. Erfarenheter och färdiga bekantskaper sänker tröskeln för att flytta och gör det lättare att flytta mellan länderna när det gäller eventuella sociala hinder.

Samarbets- och utbytesprogrammet skulle också kunna utvecklas till mer långsiktigt program, till exempel genom olika gemensamma projekt, så att de kontakter som knyts inte sker omedelbart efter besöket/besöken. Tekniken, som ständigt utvecklas, erbjuder allt fler olika sätt att hålla kontakten och arbeta tillsammans. Till exempel skulle ett gemensamt projekt för en hel gymnasieskola med vänner från ett annat nordiskt land och några besök mellan länderna verkligen stödja tanken på en mer enad Norden, liksom samarbete och problemlösningsförmåga bland unga människor.

Dessutom kan dessa projekt alltid baseras på aktuella frågor av intresse för ungdomar, vilket också skulle ge beslutsfattare värdefull information om hur ungdomar i de nordiska länderna ser på situationen i Norden.

Johanna Pyhtilä

Jag är en 24-årig student från Åbo.

På min fritid tränar jag barn och är engagerad i föreningsverksamhet.

19

Hur ser dina drömmars Norden ut?

Det sägs att världen inom ett decennium kommer att vara full av flygande bilar, robotteknik och andra intelligenta varelser som gör människors jobb åt dem, för världen framåt och gör gatubilden mer modern. Kan detta också bli fallet i framtidens Norden? Tänk om vi tänker mer realistiskt, för visst är det så att vi skandinaver vill värna om våra älskade stuglandskap och vackra natur? Kanske kan vi fokusera på något djupare än att förändra det yttre skalet? Hur skulle ett enat, vackert och modernt Norden se ut, där alla hjälps åt?

Vi behöver inga flygande bilar eller robotar för att skapa den Norden vi drömmer om. Framför allt behöver den oss människor, passion och fantasi. Bara vi kan styra de nordiska länderna i den riktning vi vill. Hur kan vi sänka tröskeln för att komma med idéer och uppmuntra unga att hålla kontakten med unga i grannländerna? Det är viktigt att ungas röster blir hörda. Vi är Nordens framtid och vi måste vara beredda på att världen förändras med oss.

Ett gemensamt språk är naturligtvis början och kärnan i allt. Vårt utbildningssystem erbjuder olika möjligheter till språkinlärning, och unga människor bör ta ut det mesta av dem. Det skulle göra det lättare för oss att kommunicera och utveckla vår förmåga att använda andra språk än vårt modersmål. Att ha vänner från olika kulturer och länder är en stor rikedom, och det är också ett steg mot ett mer enat Norden. Det gör också att idéer kan flöda från ett land till ett annat och att vi kan gå från idé till handling.

Det är viktigt att viljan att göra skillnad kommer från ungdomarna själva, annars kommer idéerna inte att födas. Drömmarnas Norden ska ses som ett privilegium, inte en skyldighet. Om vi tvingar oss själva att komma med lösningar kanske vi till och med kommer framåt, men vi glömmer bort att vara kreativa. Kreativitet är 20

nyckeln till att göra Norden till en ännu bättre plats. Så drömmar och galna idéer är helt tillåtna!

”Kreativitet är nyckeln till att göra Norden till en ännu bättre plats. Så drömmar och galna idéer är helt tillåtna!”

Nordiska ungdomar kan ibland ha en stark nationell identitet och det kan finnas konkurrens mellan de nordiska länderna. Tänk om vi kunde göra hela Norden till vårt hem? Vore det inte fantastiskt om vi alla kunde vara glada för varandra, känna samhörighet och framför allt känna oss hemma i vilket nordiskt land som helst? Alla har naturligtvis sin egen nationella identitet, som de ser det, men varför skulle inte hela Norden vara vårt gemensamma hem?

Fördomarna är utbredda och skakar marken under oss. Genom att till exempel i skolorna lyfta fram de möjligheter som finns för unga människor i Norden kan man inspirera dem att engagera sig för att skapa en enad Norden. Medan det i andra städer dånar från snabbtågens räls och de stora metropolernas ändlösa buller, skulle fredens hjärta bulta inom oss. Vi skulle andas in den rena, nordiska luften och inse att vi älskar att vara hemma.

Anni Vesala

Jag är en 18-årig tjej från Kouvola. Jag återvände till Finland för bara några månader sedan efter mitt utbytesår.

Utbytesåret har på sitt sätt skapat en andra hem för mig söderut, men också stärkt mitt förhållande till Norden.

21

Tillkommande Norden Tanken om detta...

Kyrkklockorna ringer i mitt sinne, eller snarare framför mig. Jag känner tomheten fylla mitt sinne och mina tankar strömma ut ur mig med tårar i ögonen.

Tanken på att ringa. Ingen mer telefon som ringer, inget numret inte längre i bruk, ingen själ bakom det. Tanken att jag uppnår något.

Mitt meddelande skulle inte nå fram och jag skulle inte få se ditt leende. Tanken på att komma hem. Den välbekanta doften av din säng och din röst snart bortglömd. År av dina tillhörigheter framför mig och din nyckelring som försvann för flera år sedan. Och ingen ägare någonstans.

När du lämnade din familj bakom dig, lämnade du en dotter och en fru. Runt omkring mig sörjer människor och deras blickar gör mig rädd. Det är som om jag ser döden rakt i ögonen om inte rakt igenom. Allt jag kan höra är fraserna bakom blickarna. Hur en kvinna klarar sig ensam. Kommer en kvinna att ha tillräckligt med pengar för att försörja sin dotter. Vem kommer att ersätta fadersgestalten i familjen.

Det framtida Norden kommer att ha känslighet, feminin sisu och eviga tårar som kommer att skapa en sjö av perfekt renhet. Känslor ska inte fruktas och femininitet är inte en svaghet. En man i kjol skulle inte vara att beklaga sig över utan visa en styrka. En kvinna i klänning skulle inte vara olämpligt utan normalt.

Den kommande Norden tittar inte ner på din kropp eller under dina nyckelben. Den skulle se dig rakt i ögonen och säga att du är värd dina drömmar.

22

Emilia Aaltonen

Jag är en 21-årig musikpedagogstudent. Jag har alltid varit en väldigt utåtriktad och glad person. Men jag gillar ofta att tänka för mycket.

23