Tidningen +E, nr 1 2017

EN T ID NIN G O M ENER G I, K L IM AT O C H MIL J Ö F Ö R D I G I J Ö NKÖ P IN G S L Ä N

#1 / 2017

TEMA

t e h t r a m S ft a r k l o s

& arta och Klimatsm ips hållbara t

erik bäckman

djurvänlig tv-bonde Våra hem om 50 år Solkraft: Med elbil till Amsterdam SMARTMAT: Fermentera mera HÅLLBARHET: Eksjö klimatkliver framåt BOENDE:

Illustration: Björn Öberg

Foto: Gunilla Welin

I detta nummer

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella

4 10

miljöfrågor med fokus på energi och klimat.

Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energianvändningen och öka produktionen av förnybar MÖT ERIK BÄCKMAN Sveriges yngsta tv-bonde månar om djuren.

energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap. Tidningen ges ut på uppdrag av

TITTA IN I Framtidens boende Så här kan våra smarta hem se ut ”på riktigt”.

Foto: David Back

Foto: Gunilla Welin

ANSVARIG UTGIVARE Patrik Westerlund, ordförande i Klimatrådets kommunikationsgrupp

Illustration: Istock

Klimatrådet i Jönköpings län.

grafisk form och PRODUKTION ETC Kommunikation AB

12

Box 4403 102 68 Stockholm www.etckommunikation.se kommunikation@etc.se

16 Goda bakterier Matlagning som motståndshandling.

en laddad berättelse Från Jönköping till Amsterdam.

REDAKTION

14 SVENSK SOLKRAFT ÖKAR Sol-Otto ger dig svar på tal.

Foto: Pressbild

andreas.olsson@lansstyrelsen.se

Foto: Istock

ANNONSBOKNING Andreas Olsson

Foto: Istock

red@plus-e.se

TRYCK Billes Tryckeri AB REPRO

24 31

22

Jeanette Andersson PAPPER MFCa 52 gram

Notiser Klimatsmarta tips för framtiden.

EKSJÖ jobbar för hållbarhet Gröna steg som ger avtryck.

Vad händer i stan?

Tips på aktiviteter för alla.

EN T ID NIN G O M ENER G I, K L IM AT O C H MIL J Ö F Ö R D I G I J Ö NKÖ P IN G S L Ä N

#1 / 2017

TEMA

Smarthet

t & solkraf och arta Klimatsm hållbara tips

utgivare & Finansiärer

ERIK BÄCKMAN

djurvänlig tv-bonde BOENDE: SMARTMAT:

Våra hem om 50 år SOLKRAFT: Med elbil till Amsterdam Fermentera mera HÅLLBARHET: Eksjö klimatkliver framåt

OMSLAGSFOTO. Erik Bäckman från Bonde söker fru. Fotograferad av Gunilla Welin på hans bondgård i Dannäs utanför Värnamo.

2

Magasin +E

nr 1/2017

signerat

Håkan Sörman

”Nytt år, nya tag!”

Nu är jul- och nyårshelgen över och vardagen börjar infinna sig för de flesta av oss. Med ett nytt år kommer också nya möjligheter att ta riktiga krafttag i klimatfrågan. Men mer om det alldeles strax, först tänkte jag presentera mig själv.

Jag heter alltså Håkan Sörman och är landshövding i Jönköpings län sedan oktober förra året. Därmed är jag också ordförande i Klimatrådet – ett uppdrag jag känner mig hedrad över. För klimatfrågan är, som vi alla vet, kanske en av vår tids absolut viktigaste frågor.

Många av er känner säkert redan till vem jag är, men jag kan nämna att jag har en lång bakgrund inom den kommunala sektorn och kommer närmast från ett uppdrag som vd för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Jag har bott och arbetat i Stockholm i nästan hela mitt liv, så det var hög tid att jag lämnade huvudstaden till förmån för något annat och att jag hamnade i vackra Jönköpings län känns som en ren lyckträff.

Men nog om mig. Låt oss istället prata lite om klimatfrågan. Inom Klimatrådet i Jönköpings län har vi visionen att Jönköping ska bli vad vi kallar för ett plusenergilän – alltså att vi ska producera mer förnybar energi än vad vi gör av med. Det innebär att vi både måste minska vår energiförbrukning samtidigt som vi måste öka produktionen av förnybar energi. För att lyckas med det krävs det att vi arbetar tillsammans och att alla bidrar. Så, varför inte se början på det här nya året som ett alldeles utmärkt tillfälle att vrida upp takten i omställningen och bli lite mer klimatsmart, du också?

nr 1/2017

Det kanske är i år som du skaffar solceller till ditt företag eller din villa?

Eller är 2017 det året då du byter till en el- eller biogasbil? Kan detta vara det år då du på allvar börjar fundera på var maten du äter kommer från?

Alla kan givetvis inte göra allt, men poängen är att det krävs en mångfald av åtgärder och att vi arbetar tillsammans. Om arbetet dessutom görs på rätt sätt är jag övertygad om att det kan bli en skjuts för ekonomin och skapa god tillväxt i länet.

Håkan Sörman, landshövding i Jönköpings län och ordförande i Klimatrådet

Foto : Ca

milla

Magasin +E

Zilo

3

mötet

G erik bäckman Ålder:

21 år.

Bor: Dannäs utanför Värnamo.

Aktuell: En av förra höstens medverkande i TV4:s kärleksreality­ serie Bonde söker fru.

4

Magasin +E

nr 1/2017

Bonde söker ekologiskt leverne Hur det går med kärleken numera vet vi ingenting om. Det vi däremot vet är att tv-bonden Erik Bäckman hittat ett sätt att bidra till en hållbar framtid – en grön och schysst djurhållning. o adolfo diaz l gunilla welin

För den breda tevetittarmassan är han känd som en av bönderna på kärleksjakt i TV4:s Bonde söker fru. För sina grisar och kor är han snarare känd som den som ser till att de får gå fritt, beta härligt frodigt gräs och helt enkelt må som djur ska må. Bra. Det är nämligen därför vi på +E tagit kontakt med Erik Bäckman, 21 år och bonde med egen gård i Forsheda ett par mil sydväst om småländska Värnamo – för att han är högst medveten om vikten av att bedriva sin verksamhet ekologiskt, eller åtminstone på ett naturligt sätt.

– Nja, jag är ju inte certifierad ekobonde, men jag skulle nog bli godkänd om jag ansökte. Det har bara inte blivit av, säger han när vi ringer för att höra om han är intresserad av att ställa upp som intervju-

nr 1/2017

objekt och omslagspojke.

21 år och bonde med egen gård är inte det vanligaste i dagens urbaniserade Sverige, men för Erik var det ett självklart steg att ta. Han är uppväxt på morfars släktgård inte långt från sitt nuvarande hem, bara en dryg mil nordost om Värnamo.

– Den går flera generationer tillbaka.

Och jag är uppvuxen med ankor, kaniner, alla möjliga djur, från barnsben, säger han.

Traditionen bärs vidare. Erik Bäckman har kor och grisar och andra smådjur. Men för att återknyta till dagens Sverige är hans gård, eller rättare sagt det han producerar där, dessvärre ingenting man kan leva på. Kassan drygas därför ut med ett entreprenadföretag vid sidan om.

– Ja, jag har fyra gubbar – tre killar och en tjej – som gräver ned fiberkabel.

Det är svårt att hitta en bra förtjänst inom lantbruk. Om man ska leva på

det måste man satsa så mycket pengar att det inte går att driva det småskaligt.

Mina föräldrar och deras föräldrar kan och kunde inte heller leva på det på heltid. Man får för dåligt betalt för sina produkter. Egentligen vill jag ha det som heltidsinkomst, men det får bli längre fram i livet, när jag har råd att investera i det, säger han.

Enligt Erik Bäckman förstår inte svenskarna hur bra djur vi har i Sverige, eller att lantbrukare faktiskt bryr sig om sina djur.

– Förutom att vi har kanske världens hårdaste djurskyddslagar vill vi att våra djur ska må bra. Djur som mår bra har mindre sjukdomar och det ger lägre kostnader. Mediciner och avlivning leder bara till förluster. Att djur mår bra är en dubbel vinst, för djurets och ekonomins skull.

Att stressade djur, särskilt grisar, ger sämre kött är de flesta kanske medvetna om. I praktiken handlar det om att stress gör att också stresshormoner utsöndras, vilka sätter sig i musklerna, alltså köttet, och stannar kvar där, vilket sedan på tallriken yttrar sig som en inte helt angenäm lukt eller bismak.

– Ja, det kan ge en tydlig smak av galt, lite unket, säger Erik.

1 Magasin +E

5

1

Men det är inte bara stressen som påverkar köttet. Grisar som går fria får också en starkare nackmuskulatur. Köttet får betydligt finare och tätare fibrer än kött från grisar som fått gå runt på ett betonggolv. Det blir helt enkelt ett bättre kött.

– Det är därför de har finare kött i sydamerika. Djuren får kanske i sig mer medel, men de betar fritt.

Erik Bäckman poängterar att hans egna grisar inte fått en medicinspruta i hela sitt liv, förutom när de kastreras, såsom lagen kräver. Och de har inte heller fått en enda sjukdom.

– Någonstans är det förstås ett marknadstänkande. Folk vill ha grisar som gått fritt. Men jag hade ändå inte velat ha det som många som har en integrerad produktion, där djuren staplas på varandra. Jag vill att de ska få röra sig fritt.

Den som tror att denna mer ekologiska djurhållning innebär en större insats från bönderna får tänka om.

– Nej, det kräver nästan mindre av mig. Det enda är väl att en ekologisk djurhållning kräver mer av gården när det gäller areal, att man har rymligare hallar. Om min gård ska växa måste jag expandera mer än en ”vanlig” bonde, säger han.

6

Magasin +E

Det kanske är det som gör att alla inte tänker som han. På frågan hur utbredd hans syn på en schysst djurhållning är bland andra bönder är svaret ”olika”.

– Jag har ju inte så många bönder runt mig här i trakten, men det är rätt individuellt det där. En del tänker på djurhållningen, andra ser det som ren produktion. Djuren har det ju fortfarande bra, men det finns de som är mer konventionella helt enkelt.

prövningar, förprövningar, tillstånd, besiktningar, skisser, handlingar.

– Allt ska redovisas. Jag vet att allt kommer från EU men det går ju via länsstyrelsen. Det skulle underlätta bördan betydligt om man slapp en del pappersarbete och redovisning. Till exempel, om jag har mjölkkor och det regnar en dag och några av korna stannat inne, då måste det rapporteras, eftersom det är ett betande djur. Varför ska man göra det?, frågar han lite uppgivet. Än så länge är det bara i djurhållningen Erik Bäckman visar sitt engagemang för miljön. I framtiden skulle han dock gärna utöka hållbarhetstanken till hela gården.

– I min drömgård, som jag förhoppningsvis någon gång kommer att ha, vill jag vara helt självförsörjande på el och värme och allt. Det är både klimatsmart och ger en ekonomisk vinst. Har du en större gård kan du också ha en biogasanläggning och köra traktorerna på biogas. Nästan hela lantbruket skulle kunna drivas på den egna gödseln från gården, säger han.

Apropå hårda lagar flikar Erik Bäckman in att det finns ännu ett hinder för dem som vill arbeta med lantbruk. Pappersarbetet. Ansökningar,

Även solceller ingår i Eriks framtidsplaner. Någon konkret tidpunkt för det finns inte ännu, men investeringar i solkraft finns på agendan och samtal

»Har man djur är det ett sjudagarsjobb, speciellt under högsäsong. Det är press med spannmål och att hinna med allt mellan regndagarna.«

1

nr 1/2017

»Att djur mår bra är en dubbel vinst, för djurets och ekonomins skull.«

nr 1/2017

Magasin +E

7

»I min drömgård, som jag förhoppningsvis någon gång kommer att ha, vill jag vara helt självförsörjande på el och värme och allt. Det är både klimatsmart och ger en ekonomisk vinst.«

1 förs med andra bönder och grannar om

att slå till på en gemensam investering.

– Sen kan man ju installera vindkraft också, men det kan bli dyrt. Fast det beror förstås på vilken skala man väljer, lägger han till.

Du vill inte passa på och slå sönder

några myter om bönder?

– Hm. En gång hörde jag en liten kille på radio, han kanske var sju år, som sa att det måste vara skönt att vara bonde för de ”jobbar ju aldrig, de kör bara runt på sin traktor hela dagarna”, berättar han och skrattar.

För verkligheten ser naturligtvis helt annorlunda ut.

Snarare är dagarna längre än

för de flesta. Erik Bäckman själv brukar gå upp vid halv sex, ”göra” sina djur, det vill säga sätta igång med den dagliga skötseln av dem, åka och ”göra” en annan bondes djur, sedan sätta igång med uppdragen i entreprenadföretaget fram till kanske klockan fyra, sedan åka på en ny vända med den andra bondens djur, sedan ta hand om sina egna och så någonstans runt åtta, nio är arbetsdagen klar.

– Det är ju ingen dans på röda rosor. Har man djur är det ett sjudagarsjobb, speciellt under högsäsong.

Det är press med spannmål och att hinna med allt mellan regndagarna.

Sjuåringen skulle gärna få vara med en dag, ha ha!

Skulle du vilja att dina barn tog över

gården?

– Självklart. Att få barn är meningen med livet och mitt liv är lantbruket.

Det är klart att man vill föra det vidare.

Min morfar var en förebild för mig och jag vill också föra det här vidare. Det är mer en livsstil än ett jobb.

Jag kan inte låta bli att ställa en sista

fråga. Du har ju i flera intervjuer sagt att du ångrar din medverkan i Bonde söker fru. Men fanns det ingenting positivt med upplevelsen?

– Tja, utgången kanske... I

1995

2012

Eriks föds i Fryele utanför

Startar sitt första riktiga

Värnamo.

egna företag.

2002

2013

Startar sin första verksam-

Köper gården han bor på.

het, en baltransport (med

8

hjälp av en gräsklippare och

2016

en vagn) åt mamma och

Är med i TV4:s Bonde

pappa.

söker fru.

Magasin +E

Foto: TV4

G erik bäckman // hållpunkter och avstamp

G några av eriks miljötips • Köp lokal- och närproducerat och ekologiskt, både för kvalitetens och miljöns skull. Mår djuren bra så mår miljön bra och alla vinner på det.

• Bor du i stan? Gå och promenera när du kan, i stället för att ta bilen!

• När du handlar kött, ta från charken och inte halvfabrikat eller förpackat.

Titta också på köttets färg. En del företag sprutar i färgämnen för att det ska se trevligare ut, så tänk på att köttet inte ska vara för rött. Det ska se naturligt ut, lite rödgrått liksom. Men är det för grått är det dåligt.

nr 1/2017

I våra miljöriktlinjer står det: ”Prioritera återanvändning istället för att köpa nytt.”

Genom ReMida – det 2:a kreativa återanvändningscentrat i Sverige – lär vi våra barn och unga precis just det.

ReMida tar tillvara på rest- och spillmaterial från våra företag. När det sedan används i våra förskolor och skolor bidrar det till ett kreativt och utforskande arbetssätt – där omtanken om miljön finns med som en naturlig del.

Läs mer på vaggeryd.se/remida

Elever från Sörgådsskolan har gjort läggcollage på sin temavecka om sagoväsen.

vi är en del av klimatrådet

vi är en del av klimatrådet

SWEREA SWECAST GJUTERIINDUSTRINS FORSKNINGSINSTITUT Swerea SWECAST är gjuteriindustrins forsknings- och utvecklingsresurs med bas i Jönköping. Vi har en test- och demonstrationsanläggning för gjutning i pilotskala och en 3D-printer för tillverkning av formar och kärnor i sand. Vår verksamhet drivs i nära samarbete med industrin med industrinytta i fokus. Vi arbetar tillsammans med, och på uppdrag av, gjuterier och gjutgodsanvändare inom fordons-, verkstads- och energiindustrin samt universitet och högskolor.

VI DRIVER FLERA PROJEKT MED FOKUS PÅ HÅLLBARHET

• Lättviktslösningar för energieffektiva fordon • Avancerade material för en bränslesnål flygindustri • Optimerade processer för bättre energiutnyttjande Mer information om vår verksamhet hittar du på vår hemsida: www.swereaswecast.se

nr 1/2017

Magasin +E

9

Ett smart hem ”på riktigt” Det talas allt mer om det “smarta” hemmet. Om hur vi ska kunna fjärrstyra allt från lampor till ugnar till element.

Vilket låter bra. Men ärligt talat, innebär inte alla dessa hitech-lösningar ännu mer produktion och konsumtion?

Här presenterar vi några av framtidens boendelösningar som är smarta ”på riktigt”. o Adolfo Diaz l Björn öberg

Odling i loop Aquaponics heter det, en mix av fiskfarm och grönsaksfarm.

Fiskar föds upp i tankar. Vattnet från tankarna, som innehåller fiskspillning (det vill säga vatten full av näringsämnen som växter gillar), pumpas upp till grönsakerna på hustaket. Eftersom grönsakerna odlas utan jord binds inte vattnet utan rinner tillbaka ned till fisktankarna. Inga bekämpningsmedel, inga fossila bränslen för transporter eller för gödningsmedel. Resultatet blir hälsosam och lokalt producerad mat. Och så inte att förglömma – systemet passar för alla möjliga förhållanden. I

Trampa fram ström Minns du termodynamikens första huvudsats? Som säger att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas. Som när en sten faller från en höjd (lägesenergi) och slår i marken (värmeenergi).

Ingenjören Laurence Kemball-Cook har redan satt igång med att omvandla den energi trampande skosulor lämnar efter sig för att leverera delar av den elektricitet som lyser upp terminal tre på Heathrows flygplats i London. Sju watt för varje steg.

Tekniken är än så länge dyr. Men som Laurence Kemball-Cook själv säger – “när vi lyckas få ner kostnaden kommer det att bli som att hitta den heliga graal”. I

10

Magasin +E

nr 1/2017

Duschloopen 150 liter gånger tre dagar gånger 52 veckor. Drygt 23 000 liter. Så mycket rent och i princip drickbart vatten rinner årligen och bokstavligen ut genom våra duschavlopp varje år. Minst.

Lösningen på detta slöseri kräver ingen spåkula. Den finns redan – duschloopen.

Du duschar, vattnet samlas ihop, filtreras genom sand, aktivt kol och mikrofiber, steriliseras med hjälp av uv-ljus och pumpas slutligen upp till duschmunstycket igen varifrån det återigen sköljer över din kropp.

Tekniken finns redan, kommer naturligtvis från Nasa och

Alger som strömkälla

minskar energiåtgång och vattenförbrukning med upp till 90 procent. I

Grön energi. Det låter som en klyscha, men framtidens energiförsörjning kan komma från något bokstavligen grönt, nämligen alger (som om vi ska vara riktigt noga egentligen är blågröna). Varför utveckla teknik för något som naturen redan alldeles ypperligt gör själv?

Algenergi är redan verklighet på flera håll i världen, bland annat i Wilhemsburg utanför Hamburg, där man klätt ett hus i glasväggar fyllda med alger. När solen smeker dem omvandlas ljuset till elektroner, varpå fotosyntesen börjar jobba och i andra änden kommer elektricitet ut. Eftersom algerna dessutom växer kan de också skördas med jämna mellanrum och omvandlas till biobränsle. I

Koralliserade byggstenar En tjugondel av världens utsläpp av koldioxid kommer från byggsektorn. Orsaken är all energi, alla naturresurser och alla transporter som krävs för att framställa och skeppa runt byggnadsmaterial.

Det är här Sporosarcina pasteurii kommer in. Ge bakterien lite kväve, kalcium och sand och vips omvandlas den till ett byggblock – på bara en vecka. Lite som när koralldjur och kalcium under miljontals år smälter samman till stenhårda korallrev.

Eftersom de organiska byggstenarna kan odlas på plats och bildas i rumstemperatur minskar användningen av fossila bränslen. Kvävet kan hämtas från industriutsläpp, vilket också leder till minskade avfall. I

Vägar av återanvänd plast Visst kan det vara mysigt att höra grusknastret från uppfarten, men samtidigt vet vi alla hur mycket plast som ligger ute i naturen, inte minst ute i världshaven, och förstör miljön. Så bra då att det finns företag som tagit initiativ till att rensa världen från plast, återvinna den och gjuta vägar av den.

I princip underhållsfria, tåliga mot väder, hetta och kyla, snabbare att anlägga än klassiska asfaltsditon, betydligt lättare, tystare att köra på och med tre gånger längre livslängd. Dessutom kan de byggas ihåliga, med plats för kablar, rör och dagvattenledningar. I

Solbilen Att framtiden kommer att innehålla färre motorer än idag verkar så gott som säkert. Men några hästkrafter kommer vi att vilja behålla, åtminstone om hästarna matas med solstrålar. Kanske kommer bilarna då att se ut som australiska företagets EVX Ventures prototyp Immortus. Det betyder ”odödlig” på latin, och det är också vad bilens räckvidd är, så länge den kör i solljus.r. I

nr 1/2017

Magasin +E

11

klimatmat

Med elbil till Europa Går det att resa civiliserat numera? Solcellsentreprenören Johan Ehrenberg bestämde sig för att testa. Här är hans rapport från en elbilsfärd till Amsterdam tur och retur. o johan ehrenberg l gunilla welin

Resan går med den stora elbilen, en Tesla, ner till Amsterdam. 120 mil bort.

I teorin går en Tesla 50 mil på en laddning. I verkligheten får man räkna med att ladda var trettionde. Motorvägar i Europa har andra hastigheter än de svenska. Och ju högre fart, desto mer energi går åt.

Med fulladdad bil från Jönköping behöver man egentligen inte stanna förrän i Löddeköping. Men vi väljer en paus i Tofta gård.

Det visar sig vara den trevligaste av alla laddplatser. Ett vackert viloställe vid en sjö med snabbladdare bredvid grusvägen. Och mat som är lagad på riktigt.

Det finns gratisladdare ungefär var femtonde mil – Teslas kompensation för det dyra inköpspriset. Problemet är att en snabbladdning tar 30 – 40 minuter och att laddarna gärna placeras nära Burger King eller Dinners. Inte lika upplyftande som på Tofta. Men man kan ju fördriva tiden med att titta på film på bilens stora webbläsare.

Sedan åker vi till Helsingborg och tar färjan till Helsingör. Inte för att det spa-

12

Magasin +E

rar tid, mer för att se något nytt. Motorvägar är ju rätt trista och utsikten oftast bullerplanken som omger vägarna.

I Köpenhamn är det karneval men vi får ändå rum på ett trevligt hotell.

Parkering över natten kostar 600 kronor på en liten rivningstomt. Staden försöker helt enkelt minska bilismen och det verkar fungera. Köpenhamn är cyklisternas världsstad, sägs det.

Vi tar vägen över Fyn och laddar i Middelfart. Här är det kö till laddarna på grund av alla elbilsägare på Jylland som pendlar till Köpenhamn. Sedan raka vägen till Hamburg, en kort laddning och kaffe i Schleswig/Busdorf och fort vidare.

När man som ung körde runt i Europa var problemet att hitta. Stora kartboken går ju inte att förstora när vägarna inte handlar om att åka till staden, utan inne i staden. Bilens guidning med den vänliga rösten löser det.

Det är bara vid nya vägarbeten som den tappar bort sig för en stund.

Hamburg är en konstig stad.

Industri mitt i staden blandas med vindkraftverk och hamn och så utspridda centrum utan riktig charm.

Vi sover i Hotell Lindtner söder om staden, där hotellet har snabbladdare, och far vidare nästa dag. Kort stopp utanför Bremen och sen norrut längs Nordsjökusten.

Vi väljer kustvägen med de stora valnr 1/2017

G elbilar Det första elfordonet dök upp redan i mitten av 1800-talet och mot slutet av århundradet pågick en omfattande produktion av elbilar på flera ställen i världen. Den korta räckvidden gjorde dock att bensinbilen till slut tog över helt som persontransportmedel.

I dag, när bensinbilen i princip är unisont kritiserad, har de flesta större biltillverkare börjat satsa på egna elbilar.

Förutom Tesla finns det ett flertal bilmodeller med lång räckvidd: Nissan Leaf, Volvo C30 Electric, BMW i3 och Citroën C-zero är några av dem.

Framtidens transportmedel Framtiden måste bli grönare, snålare, effektivare, klimatsmartare. Inte minst när det gäller transporter, den del av våra vardagsliv som slukar allra mest energi. Här får du en inblick i vad som – kanske – kommer att rulla på våra vägar om inte alltför lång tid.

g Podcar

Personal rapid transit, spårtaxi på svenska, för upp till sex personer.

Färdas på spår ovan mark, tar passageraren till destinationen utan störningar, drivs med förnybar energi, billigare än motsvarande system och är dessutom säkrare än de flesta andra transportsystem.

Att kalla podcar för framtidens färdmedel är dock missvisande med tanke på att det redan finns en handfull banor i drift runt om i världen.

g Hyperloop

Stockholm – Arlanda på 3 minuter? Science-fiction? Nja, faktum är att tekniken som hyperloopen bygger på är över 200 år gammal. Rörpost kallas det. Ett objekt som med hjälp av komprimerad luft och undertryck färdas genom ett rör i ljudets hastighet. Enda skillnaden är att i hyperloopen ska också människor få plats.

För närvarande tävlar tre företag om att bli först med en kommersiell tillämpning av tekniken.

Naturligtvis kräver också hyperloopen

larna som skyddar Holland mot havet.

Det är magiskt att åka i den fuktiga luften. Går vi ut för att titta är det bara horisont vi ser – det finns inte en kulle i Holland – och fukten sveper in en i en nästan drömlik dimma.

Det är fortfarande ljust

när vi närmar oss Amsterdam. Vi får order att svänga till höger efter kanalen, men herregud, kan man verkligen köra på den där?

Jovisst.

Vi kryper i gränderna, bilen stor och klumpig. Runt oss vimlar cyklarna. Det är inte Köpenhamn som är världens cykelstad – det måste vara Amsterdam.

Alla sitter raka i ryggen, självklart nr 1/2017

utan hjälm, ingen hastar och ingen kör om. Cyklister har företräde i staden och det gör tempot lugnt, som om staden vore bilfri.

Mitt i staden vilar vi ut på Hotell Kraznapolsky och är sedan redo för en middag på Rejk, riksmuseets egen restaurant. På kvällen vandrar vi längs kanalerna.

Vi får chansen att besöka en vacker lägenhet med stora fönster mot kanalen och sen sitta på takterassen och se hela staden runt oss. En solcellsdriven turistbåt åker tyst förbi där nere.

Vi har rest eldrivet till en av världens vackraste städer, utan stress och i samma hastighet som alla andra. Teslas laddare är dessutom ofta solcellsdrivna och då känns det ju ännu bättre.

Det är nog så här det måste bli lite mera överallt. Fria laddare kommer snabbt öka elbilarnas antal. Själva har vi sparat nära 3 000 kronor i bränslekostnad.

Men hur kommer vi hem? Vi bestämmer oss för att köra så fort det går. Korta pauser, ingen övernattning.

Efter 17 timmar far vi in på gården vid Vätterns strand där vi lånat vår bil.

Jo, det går att köra runt klockan.

Men oj vad man sover efteråt. I

energi, men bara en tiondel av vad ett tåg kräver.

g Straddling bus

De var först med fyrverkerier, kompassen och pappret. Nu kan Kina bli först även med Straddling bus, ett helt nytt transportmedel. Det är som en vanlig buss, fast på räls och har så långt ned till vägbanan att det färdas ovanför alla bilar. Med el som drivmedel och med en kapacitet på 1 400 passagerare ska den ersätta upp till 40 bussar, med minskade utsläpp på omkring 2 500 ton koldioxid per år.

g Toriumbilen

Den drivs på kärnkraft, vilket inte är helt okontroversiellt, men enligt Laser power systems kan den radioaktiva bilmotorn komma att bli nästa stora transportrevolution. En liten bit torium sätts in i en bilmotor med vatten, ånga bildas som i sin tur får en serie mikroturbiner att rotera och generera elektricitet. I teorin skulle åtta gram torium kunna driva en bil i hundra år.

g Cykel

Om vi ska klara en övergång till ett fossilfritt samhälle är det lika bra att inse att cykeln, en teknik gammal som gatan, driven av muskelkraft, faktiskt är det bästa sättet att transportera sig själv korta sträckor.

Du får frisk luft, motion, får se dig om, slipper bilköer och tär inte på jordens resurser.

Vill du ändå ha en framtidstouch på den här texten kan vi nämna Velo-city, ett kanadensiskt projekt där cyklister färdas i ett rör med ett luftcirkulationssystem som ger cyklisterna medvind och drar upp marschfarten till 50 kilometer i timmen.

Magasin +E

13

SOLKRAFT på väg upp 127 megawatt. Så stor var den svenska kapaciteten för solcells­ Ist oc

k

energi förra året. Det är en siffra som ökar för varje år som går.

Fo to :

Och enligt Energimyndigheten har vi i Sverige faktiskt fördubblat vår solcellskapacitet de senaste åren. o Adolfo diaz

I början av 1980-talet trodde många bedömare att priset för en solcellsanläggning skulle dyka som en sten.

Och på senare år har priset faktiskt sjunkit rejält.

Den som vill investera i en solkraftsanläggning måste fortfarande vara beredd på en inledande investering. Men faktum kvarstår – den som satsar på solel kan räkna med att satsningen betalar sig redan efter i genomsnitt tio år. Vilket betyder att de följande 20 –30 åren är en ren vinstaffär.

Tidningen +E tagit har hjälp av Otto Hedenmo, sedan i höstas ny projektledare för solkraftsprojekt vid Länsstyrelsen i Jönköping, för att svara på några av de vanligaste frågorna som dyker upp när man talar solceller.

Har du fler är du välkommen att ställa dem via länsstyrelsens Facebooksida på www.facebook.com/plusenergi.

Foto: Camilla Zilo

Sol-Otto ger solsvar på tal Är det inte för få soltimmar i länet för att solceller ska vara lönsamt?

– Inte alls! Så här på vinterhalvåret har vi kanske inte lika många soltimmar som vid Medelhavet men det tar vi igen på sommaren.

Och solceller behöver inte direkt solljus utan dagsljus även en molnig dag ger bra effekt!

14

Magasin +E

Hur vet man om sitt eget tak lämpar sig för solceller?

– Så länge ditt tak inte helt och hållet är vinklat åt norr eller du har träd eller byggnader som skuggar dig helt och hållet, så kan du få bra utdelning av solceller.

Borde jag vänta med att installera solceller tills de blir effektivare?

– Solceller är idag så pass effektiva att en villa kan räkna bort upp till 7 000 kronor på sin årliga elkostnad.

Dessutom subventioneras solcellerna fram till 2019, varför vänta?

Kan jag få stöd för mina solcellsinvesteringar?

– Absolut! För privatpersoner ligger det statliga stödet på 20 procent av den totala kostnaden och för företag 30 procent. Dessutom finns det även ett stöd för förnyelsebar energi på landsbygden som ligger på 40 procent av totalkostnaden.

Stöden går dock inte att kombinera.

g Fakta Sedan 2009 kan den som vill investera i solceller och solel-/solvärmehybrider få ett statligt bidrag. Stödet har dock ett kostnadstak på 37 000 kronor per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Stödet gäller både material och arbete.

nr 1/2017

energi

Jönköping i

Världen Det solljus som når jordytan under en dryg timme

motsvarar den energi mänskligheten förbrukar under ett helt år. Eller lite slarvigare uttryckt – en timmes jobb – 365 dagars återbäring. Potentialen är enorm. Vilket också är anledningen till att satsningar på solkraft exploderat runt om i världen. Kraftigt på vissa håll, försiktigare på andra. Här presenterar vi några siffror på solkraften från Jönköping, Sverige och världen. o Adolfo DiAz l Flaticon

Elförbrukning

Andel av total elförbrukning som kommer från solkraft (2015)

Jönköping 0,15% Sverige 0,08% Tyskland 7.0% Danmark 2,5%

Fotnot: Totalt finns det över 22 länder där solkraft står för mer än 1 procent av elförbrukningen.

Soltimmar per år Jönköping 1498 tim Paris 1 795 tim Barcelona 2 494 tim Östra Sahara 4 300 tim

Solcellsrekordet Dagens kommersiella solceller kan fånga upp till 20 procent av ljuset som når dem.

Rekordet för solceller i laboratorium är strax under 35 procent.

Kostnad per watt

Priserna är exklusive moms och för villasystem i storleksordningen 5–20 kW (utan investeringsstöd)

Kina 9,30 kr

Sverige15 kr

Danmark19 kr Frankrike 22,30 kr Japan 28,80 kr

nr 1/2017

Solel till hela världen I teorin skulle man kunna täcka en yta motsvarande 0,2 procent av Saharaöknen med solkoncentrerande speglar (som värmer vatten till ångturbiner) för att förse hela Europa med el. Utöka denna yta 36 gånger, till drygt 7 procent av öknen, och du täcker hela världens elbehov.

Magasin +E

15

Foto: David Back

Goda bakterier Kan matlagning vara en politisk motståndshandling?

Absolut, i alla fall om man tycker att industrialiseringen i livsmedelsproduktionen gått för långt och i stället väljer att slå ett slag för mer ursprungliga, naturnära matlagningsmetoder – som fermentering. o Adolfo diaz l david back

Du kanske går runt i villfarelsen att bakterier är något dåligt, något du bör undvika. Varför skulle det annars finns så många produkter och läkemedel märkta med ordet ”antibakteriell”?

Och visst, bakterier är roten till mycket elände, som borrelia, mjältbrand och kikhosta. Men faktum är att de illvilliga bakterierna är i underläge jämfört med de goda. Du skulle faktiskt inte överleva en dag utan de miljarder bakterier som redan finns inuti dig, där de utför bokstavligt talat livsviktiga uppgifter.

Det du gör när du fermenterar är att du jäser maten med hjälp av vanligtvis mjölksyrabakterier. De skadliga bakterier som inte tål den sura miljön slås ut, samtidigt som nitrater reduceras, vilket är bra eftersom höga nitrathalter kan öka risken för cancer. Kolhydrater omvandlas också till probiotika, med positiva effekter för mag- och tarmfloran.

En kort lista över den fermenterade matens goda effekter skulle kunna se ut så här: Den stimulerar matsmältningen, hämmar gasbildning, förhindrar förstoppning, sänker blodtrycket, ökar upptaget av kalcium, magnesium och järn och skärper immunförsvaret.

Här till höger presenterar vi ett recept från ”surtanten” Jenny Neikells bok Fermentera – mat med jäst, mögel och bakterier.

Smakar det gott? Då har du en helt ny värld att upptäcka! I

Farmor Lisas surkål Varje höst stampade min farmor

1. Skölj vitkålshuvudet och ta bort

mängder av kål för att kunna

eventuella fula blad. Dela kålen på

servera familjen c-vitaminrik surkål

mitten, skär ut rotstocken och lägg

under vintern. Kålen förvarade hon i

den åt sidan.

ett stort Höganäskrus i källaren. Jag

2. Strimla kålen så tunt som möjligt

använder än idag farmors recept på

och lägg i en stor bunke. Strö över

surkål, men kruset går inte att syra i

salt och kummin och blanda runt.

för det är sprucket i botten. Kanske

3. Skala äpplet och riv det grovt på

lämna ca 3 cm till kanten.

6. Ta en 2-liters fryspåse och veckla ut inuti burken. Häll vatten i påsen så att det nästan står upp till kanten på burken.

7. Pressa ut luften och knyt en

ett rivjärn. Riv även rotstocken och

knut så högt upp på påsen som

över att vara en dubbelarbetande

lägg allt i bunken.

möjligt. Stäng locket och se till att

4. Stampa kålen med knytnävarna

och krama tills den börjar vätska sig, CA 1 KILO • 1 kg vitkål • 1 äpple • 1 krm kummin • 15 g jodfritt salt (1 msk finkornigt)

Magasin +E

näve och häll i vätska från bunken,

fick det ta emot farmors frustration kvinna i 1950-talets Sverige?

16

med mer kål. Pressa mellan varje

det kan ta allt från 5–15 minuter

påsen inte sticker ut ur burken.

8. Ställ burken på en tallrik i rumstemperatur (ca 18–22°C) i 14 dagar.

beroende på hur mycket vatten

9. Om mycket vätska rinner ut

kålen innehåller. När du kan ta en

under syrningen, och grönsakerna

näve kål och krama så att det rinner

ser torra ut, kan du fylla på med

(inte droppar) vätska ur den är den

saltlake (1,5 msk salt per liter kokt,

färdig.

5. Använd en 1,5-liters burk med

avsvalnat vatten).

10. Flytta burken till kylskåp och

gummring och bygellås. Ta en näve

låt stå i minst 2 veckor innan du äter

kål och pressa ner i burken. Fyll på

surkålen.

nr 1/2017

information från klimatrådet

Det går framåt... men det finns mer att göra.

Arbetet med att förvandla Jönköpings län till ett plus­energilän går framåt. Se själva!

På nästa sida presenteras framstegen i siffror.

Läs mer på klimatradet.se

nr 1/2017

Magasin +E

17

information från klimatrådet

Jönköpings län i siffror Utsläpp av växthusgaser Länets växthusgaser har minskat med 20 procent från år 1990 till 2014 trots att befolkningen och bruttoregionalprodukt har ökat. Målsättningen är att utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län ska vara 30 procent lägre år 2020 än år 1990. För att kunna klara av målet behöver vi fortsätta minska växthusgaserna med drygt 2 procentenheter varje år. Statistiken för utsläpp av växthusgaser utvecklas löpande. För vad som ingår i grafen, se klimatradet.se.

Klimatpåverkande utsläpp (1 000 ton CO2 ekv) 2000

Klimatmål

1500 1000 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2020

Anna Håmås, Utvecklingsingenjör på Prysmian Group – Att prata växthusgaser när det gäller hushåll är kanske svårt, och de är ju inte så att jag aktivt går och tänker på mitt ekologiska fotavtryck, men däremot på andra saker som påverkar det. Till exempel att inte köra bil, inte äta för mycket kött, inte använda för mycket resurser, plast eller annat som kommer från olja eller inte går att återanvända. Då är det bättre med trämaterial. Jag har faktiskt levt så här ganska länge.

Vad myndigheterna skulle kunna göra för att förenkla för medborgare? Till exempel satsa mer på tågtrafiken så att man kunde åka tåg i stället för bil.

Utsläpp av växthusgaser per invånare (ton CO2 ekv)

6,76

Magasin +E

5,96

5,17

1 1990

18

6,31

2000

2010

2014 2050

nr 1/2017

information från klimatrådet

Solenergi Total tillförd solenergi i GWh. Kartan visar stöd för installation av solceller. Beviljat belopp i kronor per invånare för varje län, från bidragets start till och med 31 mars 2015.

Sollcellstöd 2015, kronor per invånare.

Otto Hedenmo, solenergiexpert vid Länsstyrelsen i Jönköpings län – Vi ser en kraftig utveckling av solcellsbranschen i Sverige och inte minst i Jönköpings län. Från att år 2015 producera ungefär 10,2 GWh solenergi står vi nu närmare 15 GWh när vi summerar 2016. Energin från solen är framtidens bränsle för såväl uppvärmning av hus som till elen för transporter. Fler och fler företag arbetar nu aktivt för att skapa godare förutsättningar för solkraften i länet och jag tror att utvecklingskurvan för 2017 blir ännu brantare.

10,2

6,1

3,8

4,1

5,2

11 39 67 95 123 150

2011

Vindkraft

2012

2013

2014

2015

Årlig förnybar elproduktion i GWh från vindkraftsverk (Jönköpings län)

828

662 530

185 199 62

Nils Lagerkvist, miljöskyddshandläggare vid Länsstyrelsen i Jönköpings län – Regering och riksdag har ju satsat mycket på vindkraft genom bland annat elcertifikatsystemet, utpekande av riksintresseområden och förenklade ansökningsprocesser. Det är förmodligen detta tillsammans med teknikutvecklingen i omvärlden som gett resultat och som vi ser här på bilden. Det där hoppet man ser mellan 2012 och 2013 kan bero på att några av länets större vindkraftsparker togs i drift då.

Det är möjligt att det kommer ett liknande hopp i framtiden. Vi har under 2008 – 2016 haft samråd för 60 planerade vindkraftsprojekt, varav sex har blivit byggda och ytterligare tio projekt har fått bifall men ännu inte blivit uppförda.

Några har också fått avslag men de flesta går mer eller mindre framåt i ansökningsprocessen.

2010 2011 2012 2013 2014 2015

nr 1/2017

Magasin +E

19

information från klimatrådet

Elfordon i Jönköpings län

700 688

Antal laddbara fordon: personbilar, lätta lastbilar och fyrhjulingar.

Majoriteten av de laddbara fordonen är personbilar.

Prognoser för åren framåt visar på en kraftig ökning av elfordon i Sverige. År 2015 fanns det 179 000 registrerade personbilar i Jönköpings län.

554 700 688 554

241 0 0

241

2014

2015

2014

2015

2016 2016

Överst: installerad effekt (kW) solel Nederst: installerad effekt (W/invånare) 0

1250

2500

0

1250

2500

Jönköping leder solligan i länet med en installerad effekt på över 2000 kW. Installerad effekt i relation till invånare i kommunen visar att Sävsjö är har högst installerad effekt per kommuninvånare.

Jönköping

Jönköping Värnamo

Vetlanda Värnamo Nässjö

Vetlanda

.

Sävsjö

Nässjö

Gislaved

.

Eksjö Sävsjö Tranås

Gislaved 40

Mullsjö

Eksjö

Vaggeryd

Aneby Tranås

Sävsjö

Värnamo

Vetlanda

Mullsjö

Aneby

Nässjö

Jönköping

Eksjö

Tranås

Gislaved

Vaggeryd

Habo

Gnosjö

Mullsjö

0 Habo

Gnosjö

40

Vaggeryd Aneby 20

Magasin +E

nr 1/2017

Gnosjö

0

information från klimatrådet

Klimatanpassning i praktiken Redan idag drabbas samhället av klimatförändringar. För att kunna stå emot nutida och framtida klimatförändringar måste samhället anpassa sig.

Jönköpings län har tre stora klimatutmaningar: översvämning, vattenbrist och värmebölja. För att skydda sig mot översvämning har flera konkreta åtgärder genomförts de senaste åren.

För att tåla översvämningar har Jönköpings kommun byggt om grönytor i Friaredalen. Tack vare öppna dagvattenlösningar kan grönytorna och fotbollsplanen i parken vara buffert så att inte husen runtomkring översvämmas vid skyfall.

Stadsdelen Kålgården i Jönköping ligger lågt och riskerar därför att översvämmas vid mycket regn.

Därför har bostadsrättsföreningen Yasuragi ett översvämningsbart garage i sina fastigheter, så att det inte förstörs när mycket vatten blir stående.

Värnamo stad översvämmas ofta när vattennivån i Lagan stiger. För att skydda staden från översvämningar har en vall byggts. En del av vallen är dessutom byggd som en skatepark – klimatanpassning och fritidsaktiviteter går hand i hand.

Kliv framåt för klimatet Sedan 2015 pågår 36 konkreta åtgärder i Jönköpings län för att minska utsläppen av växthusgaser.

Inom ramen för det statliga investeringsstödet Klimatklivet har totalt 93 miljoner kronor tilldelats kommuner, företag, bolag, föreningar och stiftelser.

De flesta Klimatkliv som tas är inom transportsektorn, såsom utökad infrastruktur för laddstationer till elfordon och utfasning av fossila bränslen.

De förväntade klimateffekterna av dessa åtgärder är utsläppsminskningar av närmare 20 000 ton koldioxidekvivalenter per år.

nr 1/2017

Magasin +E

21

noterat

Cyklandet ökar i Jönköping Cyklandet i Jönköping har ökat med 20 procent mellan 2015 och 2016. Det visar en sammanställning från Hållbart resande i Jönköpings kommun.

Enligt Mattias Bodin, som arbetar med projektet, kan det mycket väl bero på de kampanjer som bedrivits. Bland annat har kommunen erbjudit medborgarna drygt tusen testveckor med elcykel samt förmånscyklar.

Under hösten genomförde kommunen en enkät om cyklandet i staden. Då framkom att det de flesta efterlyste var tydligare separationer mellan gång och cykel, att det är för många korsningspunkter mellan cyklar och bilar och beläggningen på cykelbanorna borde bli bättre.

Foto: Istock

Barn tycker till om miljön Ekosystemtjänster. Det låter knepigt men handlar helt enkelt om de funktioner hos ett ekosystem som på något sätt gynnar oss människor och bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Fältet spänner från bins pollinering via en porlande dricksvattenbäck och syreproducerande växtlighet till friluftsliv och jordmånsbindning.

Solcells– ägare går miste om miljoner

För närvarande pågår ett projekt vid Jönköpings universitet där forskare ska följa regionens arbete med att utveckla förskolors utomhusmiljöer, eller rättare sagt – deras ekosystemtjänster.

Bland annat ska skogsträdgårdar anläggas. Förutom att bidra till gemenskap är dessa tänkta att försörja människor med bär, stödja miljön genom att förbättra luftkvaliteten och främja kulturella värden genom att erbjuda möjligheter till lek och lärande.

Forskarna ska ta reda på hur barnen upplever dessa ekosystemtjänster, hur de använder dem och hur de skulle vilja utveckla dem.

Svenska solcellsägare går miste om miljoner kronor varje år. Åtminstone gjorde de det senast branschföreningen Svensk solenergi räknade på saken.

Enligt dem fanns det 2014 drygt 2 500 solcellsanläggningar som var godkända för elcertifikat. Teoretiskt borde dessa anläggningar ha producerat ungefär 62 000 MWh solel under året. Men certifikaten som utfärdades motsvarade strax under 10 800 MWh, vilket betyder att 51 000 MWh solel inte tilldelades något certifikat. Räknat i pengar kan svenska ägare av solcellsanläggningar därför ha gått miste om intäkter på omkring 9 miljoner kronor.

22

Magasin +E

Handbok för giftfritt hem Vill du ha ett giftfritt hem men vet inte var du börjar? Förlaget Natur & Kultur har gjort alla som strävar efter en giftfri framtid en enorm tjänst genom Handbok för en giftfri förskola – Vägledning och enkla åtgärder.

Låt dig inte luras av handbokens titel. I princip varje tips som ges går alldeles utmärkt att tillämpa även på det egna hemmet, oavsett om man har barn eller inte. Det är en enkelt upplagd, enkelt skriven, oerhört informativ handbok. Där finns det mesta du kan tänkas vilja veta om kemikalier i vardagen, hur skadliga de är, var de finns, vilka av dem som ursprungligen finns där för att göra gott, men som i slutänden kan drabba oss med jobbiga biverkningar.

nr 1/2017

4

Foto: Nina Gergi

klimat

frågor

till Torbjörn Lundgren,

teknikchef på Vätterhem.

Vätterhem

vinnare av Årets klimatpris

Goda exempel kan förändra Det talas ofta om allt som måste förändras för att en hållbar framtid ska vara möjlig. Men mer sällan om att det faktiskt inte är så svårt. Då finns Riksbyggens hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski där för att påminna oss. Visst går det att förändra.

I förra numret av tidningen +E presenterade vi några av de nominerade till 2016 års Klimatpriset. Eftersom vi dessvärre missade att pricka in vinnaren i urvalet är det inte mer än rätt att vi passar på och gör det nu i stället.

Och det är naturligtvis Vätterhem vi talar om.

Tidningen +E fick tag på teknikchef Torbjörn Lundgren som ställde upp och svarade på våra frågor.

1 Vad betyder det för er att få priset?

– Det är ett stort erkännande för allt jobb som både vår personal och våra hyresgäster lägger ner.

1 Hur kommer priset att påverka ert arbete i framtiden?

– Det ger oss en kick, och inspiration att jobba ännu hårdare.

1 Hur kommer ni att arbeta vidare för klimatet ?

– Vi kommer fortsätta att jobba med både hårda investeringar som ger stora besparingar i kWh räknat, men även satsa på mjuka insatser för att få med oss människor i

o Adolfo diaz

vår omgivning.

l Istock

nr 1/2017

Foto: Kari Kohvakka

fängslade Charlotta publiken. Och även nu förklarar hon tydligt hur vi kan förändra människors vanor.

– Man måste visa på konkreta och goda exempel om man vill att människor ska förändra sitt beteende.

Det kan låta som en klyscha, men när den som säger det är Riksbyggens Charlotta Szczepanowski, utnämnd till årets hållbarhetschef 2014, lyssnar man.

För det hon också gör är att påminna oss om alla beteendeförändringar vi genomgått de senaste decennierna, som de flesta var skeptiska till, men som nu i efterhand visat sig ha gått hur smidigt som helst.

– Rökförbudet på krogen är ett exempel.

Som talare på Klimatkonferensen

1 Vilket tips för miljön vill ni ge till alla invånare i Jönköping län?

Trängselskatten i Stockholm ett annat. Det finns fler. Alla oljepannor som nu är borta.

Och inte är det någon som vaknar på morgonen och har ångest över koldioxidskatter.

Det är stora beslut som skapat förändring och som vi snabbt vande oss vid, säger hon.

Och naturligtvis har Riksbyggen också ett projekt i Jönköping som de hoppas ska skapa förändring.

– Det är en fordonspool i Munksjöstaden i Jönköping. Vi försöker samla olika fordon under samma tak, både bil och elcykel. Förhoppningsvis inser folk att det gynnar miljön och att man inte behöver ha egen bil, säger hon.

– Gör något! Köp en LED-lampa! Om alla gjorde bara en liten extra sak för miljön så blir det hopsummerat en riktigt stor miljöförbättring.

Juryns motivering: Genom att synliggöra hushållens energi- och varmvattenförbrukning på ett lättillgängligt, innovativt och motiverande sätt ökar medvetenheten för en klimatsmart vardag. Satsningarna har minskat resursanvändningen och fortsätter berika många människor genom samtal om hållbarhet, där vardagen händer.

Magasin +E

23

Eksjö klimatkliver framåt En minskning av växthusgaser med 17 procent jämfört med 2005 års nivå.

Det är vad Sverige åtagit sig att klara år 2020. Genom Klimatklivet bidrar Höglandssjukhuset Eksjö med sitt strå till stacken.

Klimatklivet

Klimatklivet ingick som del i statens budget för 2015, men utbetalningarna av stöd – för närvarande 600 miljoner

är kanske inget man förknippar med klimatförändringarna, men faktum är att lustgas, den vanligaste medicinska smärtlindringsmetoden vid förlossningar, är en mycket kraftfull klimatgas. Räknat i klimatpåverkan motsvarar ett ton lustgas 310 ton koldioxid.

Totalt släppte regionen ut 5 ton lustgas år 2012. Vilket alltså motsvarar 1 570 ton koldioxid, eller 30 procent av regionens växthuspåverkan.

Därför har Höglandssjukhuset Eksjö med hjälp av pengar från Klimatklivet installerat ny teknik som ska bidra till minskade utsläpp av lustgas.

– Jag har inte siffrorna från Eksjö i huvudet just nu, men totalt räknar vi med att lustgasdestruktionen ska minska lustgasens andel av regionens utsläpp från 30 till 2 procent, säger Marie Leuchovius, miljöingenjör vid Regionfastigheter.

En förlossningsavdelning

sedan sommaren 2016. Räknat som koldioxid är målet alltså att 24

Magasin +E

Det är Naturvårdsverket som i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelser fördelar pengarna som stöd till lokala klimatinvesteringar.

Klimatklivet förväntas minska utsläppen av växthusgaser i Sverige med cirka 600 000 ton per år, vilket motsvarar en tiondel av det gap som återstår för att nå Sveriges klimatmål år 2020.

– Det visade ju

Illustration: Istock

Tekniken har varit igång

sig nu vid klimatmötet i Marrakesh att Sverige är det enda land som lyckas med sina begränsningar av klimatpåverkande utsläpp. Det är just initiativ som detta som gör det möjligt, säger hon.

Ser man till teknikens livslängd – omkring 15 år – kommer den att minska mängden koldioxidekvivalenter med 5 660 ton.

– Allt handlar om hur vi människor överutnyttjar ekosystemtjänster, att vi kommit över 400 ppm koldioxid i atmosfären och att vi måste begränsa det. Det är väl bara Trump som inte inser det. I

kronor per år – fortsätter fram till 2018.

Foto: Camilla Zilo

minska utsläppen från 1 570 ton per år till 78 ton per år.

Anledningen till att Marie Leuchovius talar om de totala utsläppen beror på att det inte bara är Höglandssjukhuset Eksjö som installerat tekniken. Länssjukhuset Ryhov var först ut – och faktiskt också först i världen – 2012 med att ta hand om lustgasen, och sedan dess har alla kliniker i regionen följt efter.

o Adolfo diaz

Hej, Jesper Agrelius, projektledare för Klimat­ klivet i Jönköpings län!

Hur går det för länet jämfört med övriga Sverige?

– Bra! Hittills har 93 miljoner till 36 projekt tilldelats i aktörer Jönköpings län. När det gäller antal projekt ligger Jönköping på en fjärdeplats i landet, när det gäller beviljat stöd (93 miljoner) så ligger vi på en femteplats i landet. Tar man beviljat stöd i relation till invånare i länet så hamnar Jönköping på en tredjeplats!

nr 1/2017

tillsammans

Plus­e nergilän 2050

på god väg Vägen till en hållbar framtid kan se ut på

många sätt. Skanska Sverige AB återvinner energi ur spillvatten, Ikea försöker inspirera sina kunder att leva hållbart och Värnamo energi ser till att fasa ut fossila bränslen i sina fjärrvärmenät.

IKEA – Ikeas globala strategi People & Planet Positive går ut på att tänka miljö och klimat i hela produktionskedjan, från design till tillverkning till alla som arbetar med våra produkter. Om att försöka inspirera kunder till att spara energi och vatten och källsortera rätt hemma. Som varuhuschef handlar det om att plocka ned strategin till lokal nivå.

Hur inspirerar vi kunderna till att hållbara val? Hur berättar vi om fördelarna med vårt sortiment? Vi försöker minska resursanvändningen, till exempel förbrukningen av vatten och el i våra byggnader, och tipsa kunden om hur produkter kan hålla så länge som möjligt. Vi har ett samarbete med Blocket, där man kan sälja Ikeaprodukter utan annonsavgift, allt för att förlänga en produkts livscykel.

Vi jobbar också med att hjälpa utsatta människor, till exempel genom samarbete med lokala organisationer som jobbar med ungdomar och integration.

Anna-Karin Zinnerfors,

Skanska Sverige AB

varuhuschef, Jönköping

– För oss är miljöfrågan och grönt byggande ett av våra absoluta fokusområden. Vi har också som ambition att bli helt klimatneutrala till år 2050. Det betyder att vi måste minska vår klimatpåverkan med 3 procent per år. Ett sätt att jobba för detta är genom att Leed-certifiera alla våra egenutvecklade byggnader och genom att jobba nära våra kunder som delar våra värderingar kring miljö. I praktiken handlar det om smarta materialval, installationer, isoleringar, belysning. Här i regionen har vi tillsammans med Vätterhem byggt Ormhusen på Strandängen med 60 procent lägre energiförbrukning jämfört med gällande norm. De är inte bara väl isolerade, utan vi har exempelvis också en spännande lösning där man återvinner energi ur spillvatten med hjälp av värmeväxlare.

Olle Strandsäter, projektchef, Jönköping

VÄRNAMO energi – För oss som energibolag är det en självklarhet att jobba miljövänligt och ta ansvar för de här frågorna. Det är en naturlig del av verksamheten som genomsyrar all vi gör, från stort till smått. I det lilla försöker vi tänka på saker som att köpa ekokaffe och vi har elcyklar som medarbetare kan boka om man behöver. I det stora arbetar vi för att fasa ut fossila bränslen. I vårt fall handlar det om att använda oss av restprodukter från skogen och erbjuda fjärrvärme. Nästa steg är att bygga närvärme, det vill säga vi kopplar ihop nät för att värma skolor, äldreboenden och fastigheter i orter utanför själva Värnamo.

Malin Claesson, vd, Värnamo

Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision ”Plusenergilän 2050”.

W

Känner du till något projekt du vill lyfta fram? Kontakta redaktionen på red@plus-e.se

Vill du veta mer om Klimatrådet? Besök www.klimatradet.se

nr 1/2017

Magasin +E

25

vi är en del av klimatrådet

På vägen mot en hållbar framtid tar vi nu ytterligare ett stort klimatkliv framåt genom att erbjuda klimatsmart närvärme i fler av Värnamos kransorter.

Närmast planerar vi nytt närvärmenät i Lanna.

Lanna skola och närbelägna industrifastigheter kan därmed ansluta till ett helt nytt, centralt, förnybart och hållbart uppvärmningsalternativ.

I Bor knyter vi ihop fyra befintliga panncentraler och ersätter dem med en ny effektiv pelletspanna. Bors skolor, serviceboende och flera andra fastigheter längs sträckningen ges därmed möjlighet att ansluta till närvärmen som är en bekväm, kostnadseffektiv och klimatsmart uppvärmning.

Tack vare dessa klimatåtgärder i Lanna och Bor, där vi ersätter fossila bränslen med 100% förnybara biobränslen, gör vi en klimatbesparning på nära 400 ton fossil koldioxid per år – en bra miljösatsning och ännu ett kliv i rätt riktning mot en hållbar framtid!

Annons Fjärrvärme Klimatklivet Närvärme Lanna Bor E plus Länsstyrelsen Klimatrådet 204x131 2016-12-01.indd 1

2016-12-01 14:36:47 vi är en del av klimatrådet

LASTCYKEL SOM BOENDEFÖRMÅN

MER AV DET GODA LIVET

MINSKAR BEHOVET AV P-PLATSER OCH ÖKAR TRIVSELN Kontakta oss: Tfn: 036-12 00 78

www.cykelstadenjonkoping.se

26

Magasin +E

nr 1/2017

Tema: De mänSkliga räTTigheTernaS framTiD Vill du och din organisation samarbeta med Mänskliga Rättighetsdagarna inför 2017? Varmt välkommen att höra av dig med förslag och idéer! Se www.mrdagarna.se eller kontakta oss på info@mrdagarna.se

nordens största forum för mänskliga rättigheter med omkring 3 000–5 000 besökare.

Seminarier, Utställningar, Workshops, musik, Teater Lokal arbetsgrupp: Diakonia, Föreningen Ordfront Vätterbygden, Ibn Rushd studieförbund, Jönköping University, Jönköpings kommun, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Region Jönköpings län, Sensus studieförbund, Svenska kyrkan

www.mrdagarna.se

Jönköping

elmia 9-11 november

2017 En sista hälsning som räddar liv Din minnesgåva gör stor skillnad.

Kontakta oss på 010 –199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack för att du hjälper oss att rädda fler liv.

Gilla oss på FaceBook

Vill du ha klimatsmarta tips för ett gladare Jönköpings län som går på plus? Följ oss på Facebook för inspiration varje vecka. Sök på Tidningen +E eller använd direktlänken facebook.com/plusenergi

nr 1/2017

PG: 90 06 03 – 2 Magasin +E

27

Var klimatsmart!

Välj mat frün Sveriges bÜnder.

@matenskakannasbraimagen

Foto: Gunilla Welin

Namn: Jönköping 02-16 oklädd

ger smak i rökeri

bjuder till kamp

popens thomas eriksson

väcker väl arom

vet hur kaka ska smaka

från sårad fura

sista ental

suttit på hög position

var en arkman

urdålig

fästa rejält får man bara vara i

omo-

ligger inlagd

dern

småjobb

ulla

svavel

lind

utdragbar

är bubblande

m ittpunkt

skrev på ryska möter linda

har sina stildrag

gärna i tv4

ger gåshud

lax-

gås tyst på

fisk

kisars hemort

innersta mening

kan trio spela med

pyton i en bok

flöde

har magen full

trivs tokar på kan vi info via mejl

nära att bli mött av

kost menas med ulmus glabra

ligger utanför hamn

åträd bibelbåt

elegant och stilfull

oklarhet hand— lingar

blåblodig herre

brukar finurlig

drar på munnen

runt spegel

en vanlig manlig titel

sätt att bli mätt

tjockna

rhode island

kan örten vara

har sin krona

färdig att ätas

fin släkt

brukar tecknare

hedervärd

på knutna handen

låser

stoppar pålle

sig ej

syn på saken

turkmynt

är en

kort månad

små-

gardner i filmer

drag

båt ytvidd

har egen dag i maj

en man men även en gång

jättelång period

motvilja

gav babyn mat kort information

f.d.

har ej gott i sinnet

full av liv och värme

lunta

område förlägga

brukar stå på klappen

ma bra om trätande kan

sitter på tvären

stickor

violett

upptäckt

hon som har

för

likt före by vid sthlm

stäm-

passar för långlopp

vara

knall-

ordning

sitter inburad i

mjuk-

budfirma

utövar naturenergi

känd tennislegend

kan ramen vara

slumpas varor bort i

kan vila på isen

önskar vi att sverige ska bli

ger massiv ingång

kunglig teknisk högskola

en sväng säkra

Koppla av med lite underhållning i kvadrat!

GRATTIS TILL VinnarNA FÖR KRYSSET NR 1/2016!

Skicka in orden från de gulmarkerade fälten till red@plus-e.se eller posta hela korsordet till:

Lennart Engvall i Ingatorp, Anne-May Carlsson i Huskvarna och

Länsstyrelsen i Jönköpings län, 551 86 Jönköping senast den 2 mars 2017. Märk kuvertet med

Inger Lillieström i Jönköping blev vinnare av varsin biobiljett för

”Krysset 1/2017”, så är du med i utlottningen av biobiljetter.

rätt lösning av krysset i nr 1/2016.

W Du kan också lösa korsordet digitalt på plus-e.klimatradet.se/korsordet.

Där hittar du också förra numrets rätta lösning.

nr 1/2017

Stort grattis säger vi på Tidningen +E!

Magasin +E

29

Foto: Robert Eldrim

FREDAG 3 FEBRUARI JOHANS HUMOR GLÄNSER SOM FÅ

Foto: Pressbild Dröse & Norberg

på gång

Med en titel som är högst typisk för komikern

Johan Glans – World tour of the world – återvänder han till landets scener efter succéerna med World tour of Skåne och World tour of Skandinavien.

Renodlad standup, i ett rasande tempo, och allt naturligtvis nyskrivet. ”Med all rätt Sveriges just nu populäraste komiker”, enligt Expressens recensent.

Jönköpings Konserthus 16.30–18.30 & 19.30–21.30

W www.johanglansworldtour.se

LÖRDAG 1 APRIL SET THE SOUL FREE, WHY DON’T YOU BABE! Foto: Pressbild Shore Fire Media

FREDAG 10 FEBRUARI NORRLÄNDSKT VEMOD I STAN Västerbottens pianodrottning Frida

TORSDAG 6 APRIL VEM VET? LISA VET!

lystrar till – Elvis Costello, mannen bakom Oliver’s army, Watching the detectives, Shipbuilding och ett flertal andra hits. Den 26 februari kommer han till Jönköping och presenterar sina

Att skriva en låt som slår igenom med dunder och brak

låtar i en retrospektiv föreställning som musika-

är så svårt att det sällan går att upprepa, men att i över 20 år

liskt sträcker sig över nästan 40 år. Jönköpings

hålla sig kvar på toppen kräver hårt arbete och faktiskt också att

konserthus 19.30–21.00

W jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/

man har något att komma med. I vår drar Lisa Ekdahl, fortfarande högst närvarande sedan höstens sejour i TV4:s Så mycket

elvis-costello

bättre, ut på turné. Med sig har hon färska skivan Famna jorden.

Jönköpings konserthus 19.30–21.15

Ska allt detta vurmeri kring mäns patolo-

giska drivkraft att specialisera sig in absurdum i vilket ämne som helst aldrig ta slut? Uppenbarligen inte. Så det är väl lika bra att ge upp och boka

Foto: Magnus Karlsson, Bilsport

ONSdAG–FREDAG 22–24 FEBRUARI KAFFE FÖR HELA SLANTEN

town featuring Afro-Dite. Nästan två timmars soulshow fördelat

Foto: Peter Knutson

frida-hyvonen

ta sig till länets huvudstad i april och spana in The music of Mo-

town-feat-afro-dite

hennes första på svenska. “Modern klassiker”,

W jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/

fortsätta drömma. Men ett fullgott komplement kan ju vara att

W jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/the-music-of-mo-

har hon kritikerrosade albumet Kvinnor och barn,

november, så skynda. Jönköpings teater, kl 20.00.

soulstjärnor, på samma scen, samtidigt! Nå, det är väl lika bra att

på 50 hits. Jönköpings konserthus 19.30–21.00

Hyvönen gör ett turnéstopp i Jönköping. I bagaget

enligt flera kritiker. Biljetterna släpptes redan i

Tänk att få se Diana Ross, Jackson 5, Marvin Gaye, The

Temptations eller vilken som helst av 60- och 70-talets stora

in ett besök i Jönköping andra halvan februari. Då kommer Sweden coffee fest till stan. Sveriges främsta kaffekonstnärer samlas och tävlar i att bli bästa barista, kafferostare, kaffebryggare (inte maskinen alltså), smakdomare och kaffeinnovatör. Kulturhuset Spira 10.00–17.00

W jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/ sweden-coffee-fest

TORSDAG 23 MARS MAGISKA HÄLSNINGAR FRÅN JOE LABERO ”Välj ett kort, vilket som helst…”. Vi

SÖNDAG 26 FEBRUARI ELVIS KOMMER TILL STAN

har sett det förut och vi kommer aldrig att för-

Declan Patrick MacManus kommer till

säga. Jönköpings konserthus 19.30–21.00

na njuta av läckra amerikanare, spektakulära uppvisningar och

joe-labero-a-magic-world

W www.custommotorshow.se

stan! Okej, det kanske inte får ståpälsen att vaja, men då tar vi i stället namnet han oftast

30

FRE–MÅN 14–17 APRIL BILSPORT PERFORMANCE SHOW

Magasin +E

stå hur det går till. I mars gästar rikstrollkarlen och illusionisten Joe Labero Jönköping för att trolla brallorna av publiken. De första anhalterna i turnén är redan slutsålda, så skynda. Om du nu inte har ett eget ess i rockärmen och kan trolla fram egna ur ditt gamla plommonstop vill

W jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/

Det kan ju tyckas märkligt att på en sida propagera för

elbilar och solkraft och här göra reklam för en bilshow, men bara för att bensin tillhör det förgångna betyder det inte att vi inte kan njuta av historien. Dessutom väntas ungefär 76 000 andra entusiaster komma, som du kan diskutera bilens framtid med.

Programmet spikas först framåt våren, men senast fick besökarRC-drifting. Elmia mässområde, 10.00-18.00

nr 1/2017

kultur

Kärlek och respekt Bok

Den stora ätstörningen – maten, makten, miljön (2016) Det börjar med förrätten, fortsätter med huvudrätten och avslutas naturligtvis med efterrätten. Precis som en rejäl middag.

Rejäl är också den mängd fakta, de historier, de tankar författaren Gunnar Rundgren hinner presentera under middagens gång. Om den moderna livsmedelsindustrin, om globala transporter, om genetisk mångfald, om vårt förhållande till naturen. “Kärlek och respekt” är bokens ledord. Och nyanserad och ödmjuk författarens inställning till ämnet.

Bli klimatsmart webb

Klimatsmartkalkylatorn Du har hört det förut. Det skulle behövas 1,5 jordklot för att utan problem upprätthålla den livsstil vi vant oss vid. Det handlar om maten vi äter, kläderna vi bär, sättet vi transporterar oss på. Vad vi än gör påverkar vi våra framtida livsbetingelser på något sätt. För allt kräver energi för att fungera. Ekologiskt fotavtryck, kallas det. Världsnaturfonden har på sin hemsida lagt upp en enkel Klimatsmartkalkylator för att vi alla ska kunna få ett hum om vårt ekologiska fotavtryck. Fem minuter tar det. Googla “wwf” och “klimatsmartkalkylator”. Testa! Det värsta som kan hända är att du blir lite klimatsmartare. Om du sedan väljer att göra något åt det är helt upp till dig.

Det kan bli bättre 

Dokumentär

Imorgon (2016) Vi antar att du också är trött på att höra hur fel allting är i vår värld, hur vi kommer att gå under om inget görs. Producenterna bakom franska dokumentärfilmen Imorgon tycker likadant och har därför rest jorden runt och träffat människor som i stället för att gnälla om sakernas tillstånd letar lösningar, förslag och åtgärder. Imorgon är en film som tar upp dagens viktigaste frågor men aldrig glömmer bort det viktigaste – positiva exempel

En tvättäkta katastroffilm 

Film

Deepwater horizon (2016) 2010 inträffade en av de värsta miljökatastroferna orsakade av människan. Oljeplattformen Deepwater horizon i Mexikanska golfen drabbades av en explosion och sjönk två dagar senare, vilket ledde till enorma utsläpp av olja och en katastrof för hela ekosystemet.

Något större djup i just miljöanalysen satsar inte filmen på. Tvärtom klaras det av på totalt kanske någon minut. Vad Deepwater horizon i stället bjuder på är en tvättäkta katastroffilm, i rakt nedstigande led från 1970-talets stora rullar. Men pausa gärna filmen mitt i all adrenalinpumpande action och betänk att det kan hända igen och att bakom alla mänskliga öden finns ett större, ännu jobbigare öde som väntar om vi fortsätter förlita oss på att oljan är det enda som kan smörja världens välfärd. I

på hur morgondagen kan bli bättre. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. nr 1/2017

Magasin +E

31

MISSA INTE ÅRETS KLIMATVECKA I SEPTEMBER! Föreläsningar • Workshops • Klimatdag i city Klimatkonferens • Klimatkväll Håll koll på klimatrådet.se under våren för mer information.

Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har idag omkring 50 med­ lemsorganisationer. Rådets syfte är att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision Plusenergilän.

Vi är en del av Klimatrådet!