+E nummer 1 2015

EN T ID NIN G O M ENER G I, K L IM AT O C H MIL J Ö F Ö R D I G I J Ö NKÖ P IN G S L Ä N

#1 / 2015

TEMA

ant-g Knlpiam ssni a

as Så påverk s län Jönköping

PÄR HOLMGREN Frontfigur för klimatet

Så förändras klimatet i Jönköpings län MAT: Krydda med tusensköna BESÖKET: Svartåns flodkanter ska skyddas mot översvämningar EKONOMI: Tjäna pengar på gammal teknik MÅ BRA: Ge dig ut i skogen

INBLICK:

I DETTA NUMMER

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat.

Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energianvändningen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott.

E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap.

24 SKOG PÅ RECEPT Skogen är inte bara vacker utan kan ha en läkande effekt på oss. Vi tipsar om nya sätt att uppleva den.

ANSVARIG UTGIVARE Minoo Akhtarzand, landshövdning Jönköpings län PRODUKTION Getaware ek. förening (Camino) i samarbete med Klimatrådet i Jönköpings län. klimatradet.se, caminomagasin.se LAYOUT ceciliacromnow.com REDAKTION red@plus-e.se

25 BYGG EGEN FÅGELHOLK Vill du få en trevligare utsikt och bidra till biologisk mångfald? Vi lär dig hur du bygger en egen holk.

20

ODLINGSMARKENS BESKYDDARE Vi har träffat Bo Gustavsson och Karl Gustaf Fransson som vill skydda Svartåns flodkanter från framtida översvämningar.

ANNONSBOKNING Caroline Petersson

10

Telefon: 076 170 55 67 red@plus-e.se TRYCK & PAPPER Sörmlands grafiska 52 gram Grapfo Chyrstal

26 KRYDDAT MED SOMMAR Örtexperten Lisen Sundgren vill uppmuntra oss att smaka på naturen.

4 ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Så påverkas Jönköpings län av klimatförändringarna och detta görs för att anpassa samhället

MÖT PÄR HOLMGREN ..som sedan han lämnade topp­ jobbet som meterolog på SVT 2008 vigt sitt liv åt klimatfrågan.

UTGIVARE & FINANSIÄRER

OMSLAGSFOTO

Region Jönköpings län

Pär Holmgren, fotograferad av ­ Fredrik Karlsson vid Brunkebergs torg i Stockholm. Läs mer om Pär Holmgren på sidorna 4–8.

2

Magasin +E

nr 1/2015

signerat

MINOO AKHTARZAND

”VI ARBETAR AKTIVT FÖR ATT MÖTA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA” Detta nummer av +E har tema klimatanpassning och ­handlar mycket om hur vi på bästa sätt kan anpassa oss till ett förändrat klimat.

UNDER DE SENASTE ÅREN har vi allt oftare upplevt naturhändelser som troligen kan relateras till klimatförändringar såsom stormar, skyfall och översvämningar. I vårt län arbetar vi aktivt för att möta klimatförändringarna och för att skapa ett långsiktigt, robust samhälle och en hållbar utveckling.

Idag är alla länets kommuner, regionen, många myndigheter, ett stort antal företag, ideella organisationer och högskolan engagerade i Klimatrådet; ett samverkansråd som är till för att åstadkomma en energi - och klimat­ omställning samt vara pådrivande i arbetet med klimatanpassning. Vi kan konstatera att intresset och engagemanget kring klimatfrågor i Jönköpings län är mycket stort.

Minoo Akhtarzand Landshövding i Jönköpings län och ordförande i Klimatrådet

Foto: Gustav Lindh

LÄNSFÖRSÄKRINGAR ÄR ETT av många företag i Klimatrådet som sedan många år arbetar med miljö- och klimatfrågor och som har stor kunskap inom klimatanpassning. För detta nummer av +E har de producerat en sju sidors inlaga som handlar om saker som dagvattenhantering och fuktskydd, men också värmereducerande åtgärder. Läs mer på sidorna 12-18.

FÖR ANDRA ÅRET I RAD arrangerar Klimatrådet i samverkan med Elmia den i landet unika Klimatveckan. I år inträffar klimatveckan under perioden den 25-30 maj. Klimatveckan präglas av gränsöverskridande aktiviteter som ger kunskap och ökad medvetenhet runt klimatfrågor på nationell nivå.

Det finns möjlighet att gå på två konferenser på Elmia med intressanta föredragshållare och föreläsningar.

Vi tipsar om olika aktiviter som sker ­under Klimatveckan här i +E, bland annat klimatvandringar i Jönköping och hur du kan uppleva klimatförändringarna på ett visuellt sätt.

Med önskan om en inspirerande läsning.

nr 1/2015

Magasin +E

3

mötet

G PÄR HOLMGREN Ålder: 50 Bor:

Uppsala

Familj: Gift och tre barn

4

Magasin +E

nr 1/2015

PÄR HOLMGREN

Från tv-kändis till klimataktivist Pär Holmgren hoppade av toppjobbet på tv och kastade sig helhjärtat in i ett hundraprocentigt engagemang för att övertyga och inspirera oss till att ställa om och anpassa oss till ett nytt klimat. Gärna kryddat med lite sång och dans… o INGEMAR TIGERBERG l FREDRIK KARLSSON

De flesta av oss känner igen Pär Holmgren från tiden som tv- meteoro­log på Sveriges Television. Även om det var sex år sedan han slutade på SVT är det fortfarande många på stan som känner igen honom i sitt karaktäriska yviga hår. Kändisskapet använder han sig av i sitt nya kall, klimatfrågan, som också var anledningen till att han sade upp sig från ett jobb som många skulle vara avundsjuka på.

– Även om det var ett jätteroligt jobb så kände jag att jag behövde lägga all min tid på klimatfrågan. Annars hade jag inte kunnat se mina egna barn i ögonen. På svt hade jag bara mandat att vara naturvetare, det vill säga förklara varför klimatet förändrades.

Men jag fick inte säga vad jag tyckte att man skulle göra, och det kände jag att jag ville.

Sedan dess har han skrivit flera böcker och är en frekvent anlitad föreläsare med klimatfrågan i fokus. Och det är ett val som han inte har ångrat. nr 1/2015

– Nej, jag trivs enormt bra som frilansare. Friheten går inte att värdesätta i pengar! Och jag är såklart väldigt tacksam över att jag har så många uppdrag som jag har med föreläsandet och bokskrivandet.

Han senaste bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt kom ut förra året på egna förlaget Pärspektiv och driver tesen att det finns oerhört mycket vi kan göra redan nu för att minska våra klimatutsläpp, och att Sverige har unikt goda möjligheter i klimatomställningen. Han ställer sig frågan: Varför gör vi inte det som vi egentligen vet att vi borde göra?

– Det behövs ett ordentligt paradigmskifte, som vid kvinnors rösträtt eller avskaffandet av slaveriet.

BÖRJADE SKRIVA BARNBÖCKER

Det speciella med Pärs engagemang är att han arbetar på så många fronter och angriper klimatfrågan på olika sätt.

Utöver rena samhällsböcker har han bland annat skrivit en serie barnböcker på temat.

– Den första barnboken jag skrev

var en lärobok för barn i årskurs 4-6.

Därefter fick vi egna barn ganska tätt inpå och jag och min fru hade ganska uppdelade roller i vårt föräldraskap. Att läsa med barnen låg på min lott.

Under årens läsestunder med barnen fick han upp ögonen för barnens fantasi­värld och dess fascination. Några år senare fick han se några illustrationer från vännen Moa Lundholm som han blev stormförtjust i.

– De hade en så naiv och härlig känsla!

De kom överens om att Pär skulle skriva text till bilderna och väva in hållbarhetsfrågor. Sagt och gjort, boken Torstens resa ut i vida världen sålde jätte­bra och därefter blev det en hel ­serie baserad på karaktären Torsten som vill rädda världen från miljö­ förstöring.

Ett annat hoppfullt projekt som lyfter upp en del av lösningen på klimatfrågan är Elmopedturnén.

Tillsammans med vännerna Staffan Lindberg (musiker) och Lasse Eriksson (komiker) åkte de på turné genom landet med sina el-mopeder för att visa 1 Magasin +E

5

på kapaciteten hos de elfordon som finns redan idag.

– Det är ett väldigt bra projekt som började med positiv energi och glädje.

Vi var bland de första elmopedisterna i Sverige, och har kompetenser som kompletterar varandra väldigt bra. Vi kan göra musik, stand up och blanda med lite allvar samtidigt som vi hjälper till att marknadsföra de här fantastiska elfordonen. Vi sa redan från början att det här ska vi göra så länge som folk lägger märke till oss. Den längsta resan gjorde vi år 2011 och det året gick tyvärr Lasse bort. Men jag och Staffan fullföljde resan.

I flera år genomförde de turnén där de stannade till på vägen för föreläsningar, konserter och föreställningar.

De har åkt från Ystad till Haparanda och besökt alla län i hela Sverige utom Jämtland och Härjedalen. Under 2011 besökte de Jönköpings län med stopp i Gislaved, Habo och Mullsjö. Lustfylldheten var det viktigaste i det projektet menar Pär som gläds åt att mycket har hänt inom eldrivna fordon sedan de inledde sin turné.

– När jag var liten så fanns det cyklar, bilar och mopeder, men nu håller gränserna på att suddas ut.

Elmopeden har ännu inte slagit ordentligt men elcykeln har kommit på bred front. Därtill syns allt fler lastoch lådcyklar på gatorna, några av dem med assisterande elmotor.

Utöver att vara ett lustfyllt och lösningsorienterat projekt visade också Elmopedturnén vad några kända ansikten kunde göra för att lyfta en fråga.

De hade även ett antal gästartister med ibland såsom Tina Ahlin, Anders Linder och Anders Lundin.

– Vi insåg att det finns en massa ­artister och kulturarbetare som är

engagerade i miljöfrågor och som vill bidra till en bättre värld, men många av dem var frågvisa. Det är ju inte självklart att man har koll på klimatfrågorna.

Det gjorde att Pär och Staffan drog igång en utbildningsverksamhet för artister ihop med inspiration kring vad man kan göra som artist. Förhoppningen var att det skulle leda till att deltagarna utnyttjar sitt kändisskap och pratar om miljöfrågor i intervjuer. Det hela mynnade ut i den ideella organisationen ”Artister för miljön” där Pär nu är vice ordförande.

TROR PÅ DEN NYA GENERATIONEN

När man känner till klimatfrågans allvar och vet åt vilket håll det har gått hittills är det lätt att bli frustrerad och rädd för vad som komma skall.

Att lägga större delen av sin energi på konstruktiva idéer hjälper Pär att hålla hoppet uppe, men han ser också två viktiga förändringar på gång som kan göra stor nytta.

– Det ena är det generationsskifte som sker nu. En välutbildad generation kommer nu ut i yrkeslivet, den första generationen som fick sortera sopor på dagis. När de nu kommer ut på arbetsmarknaden och in i politiken finns det stort hopp. För samtidigt går en annan generation i pension där det finns en stor skepticism mot att göra något.

– Det andra är att det börjar finnas en del tyngre aktörer på finansmarknaden som inser att det inte är så smart att investera i fossil energi och istället väljer att ”divestera”. Det innebär att de gör sig av med aktier i bolag som sysslar med kol, olja och gas av miljö­skäl men också för att den typen av ägande är korkat av ekonomiska skäl.

Om världens ledare bestämmer sig

»När jag var liten så fanns det cyklar, bilar och mopeder, men nu håller gränserna på att suddas ut« för att lyssna på fn:s klimatpanel innebär det att 80-90 procent av de fossila energikällorna som finns kvar måste stanna i marken. Hittills har det inte gått så bra i de internationella klimat­ förhandlingarna men Pär tycker sig se en lätt kursändring. USA och Kina har efter flera år av motstånd börjat utlova åtgärder och utlovat utsläppsminskningar.

– För Kinas del handlar det framförallt om att stänga ner kolkraftverk.

Det säger sig självt att problem som är synliga för invånarna är mycket enklare att agera på, såsom smogen i städerna från kolkraftverken.

ANTIKLIMAX I PARIS

I slutet av året är det tänkt att ett globalt klimatavtal ska skrivas under i Paris där målet är att utsläppen ska begränsas så att medeltemperaturen på jorden ska öka med maximalt två grader. Pär tror på ett antiklimax likt det i Köpenhamn år 2009 även om avtalet sannolikt inte kommer att vara tillräckligt hårt. Men även ett urvattnat avtal kan bli en framgång menar han och jämför med Montrealprotokollet som tecknades år 1987 för att skydda ozonskiktet.

– Det avtalet var lite lagom tufft, sen löste marknaden resten. Blir det bara 1

G PÄR HOLMGREN // HÅLLPUNKTER OCH AVSTAMP 1988

2009

2011

2012

Började på SVT som

Fick Disapriset. Den första

Universums troligen längsta

Utnämnd till hedersdoktor

inhoppare i de regionala

Elmopedturnen. Fick Miljö-

Elmopedturné: drygt

vid Uppsala universitet.

nyheterna ABC.

partiets klimatpris.

2 200 km från sydöstra

Påbörjar niversums troligen

Skåne till Haparanda inleds.

första ”internationella”

Startade den ideella organi-

Elmopedturné. Från Svine-

2008

2010

Fick Sveriges Ingenjörers

Startade bokförlaget

sationen Artister för miljön.

sundsbron till Köpenhamn

miljöpris. Lämnade SVT

Pärspektiv. Invald i

Första resan till Arktis: Två

(augusti–september).

efter drygt 20 år.

Naturskyddsföreningens

veckor på resa med båten

Riksstyrelse. Elmopedturné:

M/S Origo kring Svalbard.

Under 20 års tid fick vi se Pär framför väderkartorna i tv.

6

Magasin +E

350 km från Karlstad till Stockholm. nr 1/2015

1

Staffan Lindberg och Pär Holmgren på elmopedturné. nr 1/2015

2013

samband med Almedals-

2014

Biogasturné ­tillsammans

veckan.

Gav ut boken Det minsta

med Biogasmitt i Gävledala­­-

vi kan göra är så mycket

-regionen. Ansvarar för

som möjligt i oktober. Den

utbildningar för de artister

sjätte Elmoped­turnén gick i

som går in nätverket Artis-

maj genom Gästrikland och

ter för ­miljön. Den femte

Dalarna, med ytterligare

El­mopedturnén gick i maj

besök i Gästrikland och

genom Blekinge, Småland,

även Hälsingland i oktober.

Öland och Östergötland samt ett stopp i Visby i Magasin +E

7

»Det sker många bra klimat­anpassningsprojekt runt om i Sverige« 1 tillräckligt tufft kanske aktörerna på

marknaden erkänner att det är allvar och så räcker det. Då kan bubblan gå ur fossilindustrin.

Oavsett om det blir en framgång i Paris eller inte, så har världens länder redan släppt ut tillräckligt mycket för att förändra klimatet. Redan nu ser vi ett varmare klimat och fler extrema väderkatastrofer än tidigare. Våra samhällen behöver rustas för att möta det förändrade klimatet. Svårigheten är att veta hur mycket.

– Det sker många bra klimat­ anpassningsprojekt runt om i Sverige.

Problemet är att man arbetar för att anpassa samhället för en uppvärmning på runt två grader. Tyvärr kommer det inte att räcka, vi är på väg emot en uppvärmning på runt fyra grader.

I Sverige kommer vi att behöva bygga upp en högre grad av självförsörjning.

Vi kan inte utgå ifrån att vi kommer att kunna importera så mycket mat som idag. Matproduktionen i USA och Afrika kommer sannolikt att kollapsa.

Pär menar att kompetensen är hög bland kommunerna i landet inom klimatanpassning. Men de ansvariga får inte alltid den politiska uppbackning som kan krävas.

– Till exempel när det gäller att se till att vi inte bygger på de odlingsbara markerna. Förtätningen får inte förstöra odlingsbar mark, framförallt inte i Sydsverige.

Med Pär Holmgren är det ord och flera visor. Även om några av oss ­kanske saknar honom framför väderkartan känns det tryggt att veta att Pär står stadigt där han behövs som mest – i frontlinjen för klimatet. I

8

Magasin +E

Pär anser att förtätning av städerna inte får förstöra odlingsbar mark eftersom vi troligen behöver en högre grad av självförsörjning i framtiden.

G PÄRS FAVORITÅTGÄRDER FÖR KLIMATET FÖR INDIVIDEN "Det viktigaste är maten. Hur vi bygger hus och ­transporterar oss kan man tänka sig att tekniken hjälper oss med sakta men säkert. Men när det gäller maten är det i största hand individens ansvar att välja schysst mat ”.

FÖR SVERIGE ”Det är att sätta ner foten och bestämma ett slutdatum för att använda fossil energi. Alliansregeringens mål att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 var en bra start, men man skulle kunna flytta målet till 2025 och ha skarpare formuleringar”.

nr 1/2015

ekonomi

CIRKULERA TEKNIKEN

3 SÄTT ATT

Klädbranschen var först ut med att erbjuda pant­pengar för ­återlämnade kläder. Nu har idén även spridits till hemelektronikbranschen. Förutom att få betalt för

gammal elektronik kan du på vissa ställen även köpa och hyra second hand-mobiler och surfplattor. o DANIEL KÄMÄRÄINEN OCH INGEMAR TIGERBERG

1. BYT IN MOT NYTT Sedan ett år tillbaks satsar elektronikkedjan Media Markt på återanvändning genom en tjänst som kallas Flip4New. Tjänsten är unik på så sätt att den tillåter att man lämnar in all möjlig elektronik (inte bara mobiler och surfplattor) och får återbäring för den. Dock ger /cc ms rö lst ah :D to Fo

de inte ut kontanter, utan endast presentkort i den egna butiken. De har även valt att inte ha någon försäljning av begagnade produkter i butik, utan fokuserar istället på att sälja vidare de inlämnade prylarna till andra marknader runt om i Europa. Det finns en butik i länet och den finns på Solåsvägen 12 i Jönköping.

2. SMIDIG ANDRAHANDSMARKNAD

3. SÄLJ MOBILEN

På sajten Mtorget handlas det bara med

Återanvändningssajten Envirofone är helt fo-

Apple-produkter. När den lanserades 2012

kuserad på mobiler. Du skickar helt enkelt in din

blev den en uppskattad alternativ köp-och-

mobil som i vissa fall materialåtervinns, men

sälj-plats som man kunde hitta utan att vara

oftast återanvänds genom att säljas vidare

Apple-nörd. Mtorget tar emot dina gamla pro-

till utvecklingsländer. Envirofone har däremot

dukter, renoverar dem och säljer dem sedan på

ingen försäljning direkt till konsument utan

egna sajten. De har även börjat med uthyrning

förklarar istället att de arbetar för att främja en

av datorer och surfplattor, där man kan välja

hållbar miljö och att återanvändning är deras

att hyra en i en vecka och framåt. Det fungerar

främsta fokus. Företaget, som grundades i

väldigt smidigt att sälja sina produkter dit och

Storbritannien för nio år sedan är nu Europas

ett plus i kanten är att du kan få betalt innan

största återvinnare av mobiltelefoner och

din vara ens kommit fram.

stoltserar med att 95 procent av alla mobiler

W mtorget.se

som skickas in kommer till återanvändning på något sätt.

W envirofone.se nr 1/2015

G KONTAKT TILL LÄNETS ÅTERVINNINGSCENTRALER 1 Det går också bra att lämna hem­ elektronik på återvinningscentralerna/ sorter­gårdarna i länet. Har du inte möjlighet att åka dit erbjuder vissa kommuner hämtning. För Jönköpings kommun är telefonnumret för hämtning av hemelektronik och vitvaror: 036-10 20 60. Mindre hemelektronik går även att lämna i ”samlaren” en särskild behållare som finns i vissa butiker.

Magasin +E

9

inblick

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Så påverkas Jönköpings län …

Redan idag ser vi konsekvenserna av klimatförändringarna i Jönköpings län. Förändringar som innebär både utmaningar och ­möjligheter för länet.

o CAROLINE PETERSSON l SMÅLANDSBILDER UNDER DE SENASTE 20 ÅREN har medel­ temperaturen i länet stigit med 1,8 grader. I slutet av seklet förväntas den ha stigit med 4-5 grader. Framförallt är det på vintern som ökningen kommer vara som störst. Vintrarna blir därmed

10

Magasin +E

kortare och mildare medan sommaren blir längre och varmare. Ett varmare klimat för samtidigt med sig mer nederbörd, framförallt vintertid.

De senaste tjugo åren ser vi en ökning på motsvarande 20 procent i länet. Prognosen för Jönköpings län är en ökning med 60 procent i slutet av seklet under vintermånaderna. På

grund av varmare klimat minskar dock mängden snö.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER • Vegetationsperioden i länet förlängs, vilket kan gynna jordbruket, men också tvinga fram ett förändrat val av grödor. Läckage av näringsämnen, bekämpnings­medel och humus kan öka

nr 1/2015

G KLIMATANPASSNING

…och så hanterar vi det Tomas Ekelund arbetar som klimat­ anpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Jönköpings län och har som ansvar att samordna och vara ett stöd för de aktörer i länet som jobbar med klimatanpassning.

Fo to :

Vad görs rent konkret i länet inom

Ca m il

området klimatanpassning? la Z ilo

– Det stora projektet under 2014 har varit att ta fram ett verktyg som kan analysera och peka ut riskområden, exempelvis för var vattnet kommer att rinna och var det kommer att stanna vid skyfall över olika områden, då det normala avvattningssystemet slås ut. Med hjälp av denna kunskap kan exempelvis räddningstjänsten få en större beredskap.

Vilka aktörer är det som är involverade i arbetet?

– Framförallt är det kommunerna som har möjlighet att jobba med samhällsplanering. Det finns också företag som jobbar med att ta fram verktyg för att anpassa samhället, såsom översvämningsbarriärer eller som forskar på nya grödor. Men det finns inte en lika tydlig marknad för klimatanpassning som det gör för exempelvis energieffektivisering.

Hur ser kunskapen och engagemanget ut i länet?

– Sedan jag tillträdde som samordnare har insikten ökat. Det märks bland annat på ett ökat intresse från kommun­politikernas sida av att vara delaktiga i processen. Vi har sedan ganska lång tid tillbaka en god samverkan mellan kommunerna inom länet där man ser positivt på att Länsstyrelsen är drivande i frågan.

Den stora utmaningen är finansieringen och hur man

med fuktigare marker och minskad tjäle vilket ställer nya krav på bruksmetoder.

• Extrema värmeböljor med torka och bränder förväntas bli vanligare samtidigt som det blir en ökad risk för skyfall, översvämningar, ras och skred.

• Klimatzonerna kommer att flyttas norrut och därmed påverka den biolo-

nr 1/2015

giska mångfalden, exempelvis genom att vissa arter försvinner och nya får fäste.

• Turistnäringen väntas få ett ­uppsving på sommaren. I

W Informationen ovan är ett utdrag ur ­Länsstyrelsen i Jönköpings broschyr

+4 grader som finns att ladda ner på lansstyrelsen.se/jonkoping

ska tackla de förändringar som kommer att uppstå. Det är därför vi jobbar med att utveckla enkla och billiga verktyg för att peka ut olika risker. I

W Under rubriken Klimat och energi

och ­Klimatanpassning kan du läsa mer om ­Läns­styrelsens och länets arbete med anpassning till ett förändrat klimat. lansstyrelsen.se/jonkoping

Magasin +E

11

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

7

SIDOR OM SKADOR

OCH VAD DU SOM BOR I JÖNKÖPINGS LÄN KAN GÖRA FÖR

Står din villa pall för klimatförändringarna?

Låt inte okunnighet eller ointresse leda till att ditt hus blir skadat i onödan. Det finns faktiskt en hel del saker som du själv kan göra för att minska risken för skador eller för att upptäcka skadorna tidigare så att de blir mindre omfattande. På de följande sju sidorna berättar vi HUR. Avsätt 15 minuter av din tid nu, så kan du spara månader av bekymmer i framtiden. Och en hel del pengar också för den delen. Alla väderrelaterade skador ersätts nämligen inte av din försäkring, oavsett vilket försäkringsbolag du har.

Mer än vartannat hushåll i Jönköpings län har sin bostad försäkrad hos Länsförsäkringar Jönköping. Därför är det naturligt att vi sedan

Översvämning i Ingatorp, sommaren 2012

många år tillbaka är djupt engagerade i klimatfrågor. Givetvis är det glädjande när Klimatrådet inför 2015 har gett oss i uppdrag att ta fram och sprida information till privata villaägare i länet om klimatanpassningsåtgärder. Det handlar om saker som dagvattenhantering och fuktskydd, men också om värmereducerande åtgärder. Eftersom detta nummer av +E har fokus på klimatanpassning så riktas informationen dessutom till hushåll som inte är villaägare.

VAD BÖR DU SOM VILLAÄGARE TÄNKA PÅ?

På de närmaste sidorna kan du läsa vad du som villaägare själv kan göra för att förebygga översvämningsskador. Du som funderar på att bygga egen villa får en hel del tips om vad du bör tänka

på innan du börjar bygga. Om du istället tänker köpa en begagnad villa får du tips om vad du bör tänka på för att klimatanpassa huset. Men det är inte bara skador av översvämningar som är klimatrelaterade, utan även skador orsakade av stormar, åska, snötryck, hussvamp och värmeböljor. Du får tips och idéer om vad som kan göras för att förebygga även denna typ av skador.

SNART VET DU VAD EN SERVISLEDNING ÄR Det finns många begrepp som inte alla känner till. Därför har vi lagt in ett avsnitt med en ordlista där du kan få lite hjälp på traven att förstå vad olika tekniska begrepp betyder.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

KOPPLADE TILL KLIMATET ATT SKYDDA DIN VILLA OCH DIN LÖSEGENDOM

Kostnaderna för skador orsakade av vädret har redan ökat.

Klimatförändringarna är inte något som hör framtiden till – de pågår redan och skapar konsekvenser för enskilda och för samhället i stort. Det märker vi tydligt som försäkringsbolag.

Utan tvekan står vi inför en framtid med fler skador till följd av översvämningar, värmeböljor, ras och skred samt stormar. Det är ett gemensamt intresse för fastighetsägare, hyresgäster, försäkringsbolag och samhället i stort att förebygga skador. Om vi inte gemensamt lyckas med denna utmaning kan vissa områden och byggnader i framtiden riskera högre försäkringskostnader eller till och med att inte kunna försäkras.

Försäkringsbolagen erbjuder idag ett relativt bra skydd vid översvämningsskador. Genom att bidra med kunskap om skadeförebyggande arbete och med finansiering av såväl forskning som lokala projekt vill Länsförsäkringar Jönköping fortsätta kunna erbjuda bra försäkringar för att skapa trygghet för försäkringskunderna. Det är också ett sätt att hålla nere försäkringspremierna, eftersom priset på en försäkring är kopplad till skaderisken. Örian Söderberg VD, Länförsäkringar Jönköping

”Om vi inte gemensamt lyckas med denna utmaning kan vissa områden och byggnader i framtiden riskera högre försäkringskostnader eller till och med att inte kunna försäkras.”

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

Med enkla åtgärder skyddar du ditt hem mot översvämning.

Regnoväder gör att risken för översvämning i garage, källare och bostadshus ökar kraftigt.

Med enkla åtgärder går det att minska risken för skador i samband med översvämningar.

Skyfall kan innebära stor risk för översvämning.

Vatten kan ta sig in i huset genom öppningar och otätheter, men också genom baktryck i avloppsledningar. Vattenskador är många gånger tidskrävande och omständliga att reparera. Det finns flera åtgärder du kan vidta för att förebygga att en skada inträffar. Om skada inträffat finns flera åtgärder du kan vidta för att minska skadorna.

”Försäkringen täcker inte alltid skador som orsakats av att vatten läcker in, så det är viktigt att försöka förebygga att skada inträffar.”

VAD SÄGER FÖRSÄKRINGEN? För den som drabbats av översvämning är självrisken i villaförsäkringen normalt 10.000 kronor.

En vanlig villa- eller fritidshusförsäkring gäller om vattnet rinner in genom fönster, dörrar och ventiler.

Om vatten tränger in genom grunden, fasaden eller genom taket är det inte säkert att din försäkring gäller. Försäkringen täcker alltså inte alltid skador som orsakats av att vatten läcker in, så det är viktigt att försöka förebygga att skada inträffar.

Många gånger kan du komplettera din försäkring med en tilläggsförsäkring som ger ett bättre försäkringsskydd än standardförsäkringen. Kontrollera med ditt försäkringsbolag att du är rätt försäkrad.

Kontakta ditt försäkringsbolag snarast möjligt när skada har identifierats. Ditt försäkringsbolag kan många gånger ge värdefulla tips och hänvisningar som underlättar arbetet att begränsa skadan. I vissa fall kan ditt försäkringsbolag även komma att besiktiga skadan.

Agera snabbt för att i möjligaste mån begränsa skadan. Kassera inga skadade föremål utan att först tala med ditt försäkringsbolag.

Dokumentera gärna själv skadan och skadade föremål genom att ta bilder.

Foto: Joakim Karlsson, Växjö kommun

Exempel på åtgärder för att förebygga översvämningsskada

Exempel på åtgärder om vatten tränger in i huset

• Var föreberedd – kontrollera med din kommun och dina grannar om det förekommit översvämningar i området tidigare.

• Bryt strömmen vid översvämning eftersom vattnet kan vara strömförande.

• Kontrollera om det finns närliggande sjöar, vattendrag eller sänkor som kan svämma över och rådgör med din kommun.

• Om ditt hus är försett med källare så spola och underhåll dräneringsledningar med jämna mellanrum.

• Förvara inte föremål på golv i fuktkänsliga utrymmen. Placera föremålen minst en decimeter över golvet.

• Undvik sluttningar eller fall direkt mot huskroppen. Marken ska luta från huset.

• Se till att regnvatten inte samlas mot huskroppen utan leds bort från huset.

• Anlägg diken, vallar eller förstärk dränering om du har vatten som rinner mot din fastighet.

• Välj inte enbart hårda material runt huset (plattsättning, asfalt med mera) utan anlägg även ytor där vatten kan infiltreras.

• Bygg tak över källartrappor.

• Ofta finns en golvbrunn i trappnedgångar mot källaringång. Se till att brunnen är rensad och att den fungerar som den ska.

• Rensa hängrännor, stuprör och silar från kvistar, löv, tegelsand och annat som kan hindra vattnet.

• Kontrollera att takpannor/takbeklädnad håller helt tätt. Ett litet takläckage kan bli en omfattande vattenskada vid ett skyfall.

• Undvik att plantera träd för nära huset. Trädens rötter kan skada husets grund och dränering.

• Kontrollera att dränering och eventuella stenkistor fungerar som de ska och vid behov kontakta fackman att rådgöra med.

• Installera översvämningsskydd i källare, till exempel i form av avstängningsbar golvbrunn, backvattenskydd eller backventiler på avlopp.

• Agera snabbt och använt sunt förnuft i syfte att stoppa och-/eller begränsa inströmningen.

• Om vattnet kommer via markytan: avled vattnet genom ett enkelt mindre dike och täta öppningar såsom ventiler eller liknande.

• Om vattnet kommer in via golvbrunnarna inomhus: stoppa vattnet genom att trycka in en filt eller handduk i brunnen. Lägg en rejäl tyngd på minst tio kilo ovanpå brunnen.

• Pumpa eller ös ut vatten så fort som möjligt.

Sätt tvärdrag och torka så torrt som möjligt.

• Flytta fuktkänsliga saker från källaren högre upp i huset eller placera dem minst en halvmeter över golvet.

• Kontakta Räddningstjänsten om läget blir för besvärligt.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

Låt inte drömmen om en egen villa bli en mardröm.

När klimatet förändras tyder mycket på att det kommer att regna kraftigare än tidigare. Om du funderar på att bygga egen villa eller köpa ett befintligt hus så kan du själv medverka till att undvika framtida översvämningar av din fastighet.

Förr byggdes husen ofta på höglänt mark för att undvika fukt och översvämning. Kanske är det dags att tänka så igen! Vi har sammanställt en lista på saker som är bra att tänka på inför husköpet för att skydda sig mot denna typ av skador.

BYGGA EGEN VILLA

KÖPA BEGAGNAD VILLA Om det finns källare kontrollera med mäklare, fastighetsägare eller kommun om det förekommit källaröversvämning tidigare. I så fall överväg att sätta backventil på utgående ledning.

Hus med garagenedfart och garage i källaren är överrepresenterade när det gäller översvämning.

Om du funderar på att köpa ett sådant hus så är det särskilt viktigt att ta reda på om det varit problem med översvämning tidigare. Ibland väljer man då att fylla igen garagenedfarten och bygga garage eller carport i markplan istället.

Bygg tak över eventuell källartrappa.

Kolla med kommunen så det inte finns någon lågpunkt på gatan där ”instängt vatten” kan samlas vid kraftiga regn.

Om du bygger i vattennära läge så tänk på att vattnet kan stiga mycket i framtiden. Bygg tillräckligt högt över vattenytan.

Undvik låglänta områden där vatten kan bli stående när det regnar mycket.

Om huset är gammalt kontrollera om ledningar och dränering är bytta.

Bygg inte med källare.

Om kunskapen är dålig om ledningarnas kondition och om hur ledningarna är kopplade, kontakta fackman för att få dem filmade och be att få se filmprotokollet.

Diskutera husets nivå med kommunen. Ju högre huset är placerat i förhållande till omgivande mark desto mindre är risken för översvämning vid extrem nederbörd.

Anlägg inte en platt trädgård utan se till att marken lutar från huset.

Om huset byggs på sluttande mark där regnvatten kan rinna in på tomten från angränsande område, anlägg avskärande dike eller förstärkt dränering i tomtgränsen.

Om du funderar på att själv ta hand om dagvattnet på tomten, i till exempel en stenkista, försäkra dig om att marken har rätt beskaffenhet för att klara det.

Välj hus som byggs med beprövad teknik och med kända metoder.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

Säkrast att hålla sig inomhus när det stormar.

De flesta av oss känner nog till och kommer ihåg stormen Gudrun den 8 januari 2005 och stormen Per den 14 januari 2007. Men det har varit stormar närmare i tid också, och tendensen verkar vara fler kraftiga stormar än vad som var vanligt förr.

Det går ännu inte att fastställa helt säkert om det är den globala uppvärmningen som är orsaken till fler stormar eller om det är en naturlig variation. En sak är dock säker. Stora krafter

sätts i rörelse när en storm härjar. Då kan det vara bra att veta att det finns försäkringsskydd hos försäkringsbolag mot stormskador, det vill säga vindar över 21 m/s. Det bästa man kan göra är att hålla sig inomhus när det stormar som värst. Takpannor och plåttak kan blåsa av taken, träd kan knäckas i blåsten och lösa föremål kan plötsligt komma flygande. Men det går faktiskt att förebygga skador på sin egendom innan stormen kommer.

FÖRBERED DIG INFÖR STORMEN Följ SMHI:s prognoser och varningar noggrant om storm är på väg.

Säkra upp lös egendom som trädgårdsmöbler, parasoller eller annat som kan flyga iväg och skada egendom och personer. Fäll in markiser. De allt mer populära studsmattorna är ett stort vindfång så förankra dessa väl, eller ställ dem där de är skyddade.

Efter stormen kan du göra en översyn av t ex yttertaket på fastigheten. Har stormen skadat ett tak bör du tillfälligt försöka täcka över så inga följdskador uppstår vid till exempel nederbörd.

Har du blivit strömlös under stormen ska du inte öppna frysen i onödan.

Se över träd på- och intill din fastighet. Skadade, sjuka eller ruttna träd och grenar kan ryckas loss i kraftig vind.

Viktigast av allt är att du håller dig inomhus när det stormar som värst. Undvik om möjligt att resa med bil eller annat fortskaffningsmedel.

+25° Värme tycker många är skönt, men det kan innebära problem för andra. Värmeböljor väntas bli vanligare i framtiden i samband med att att klimatet förändras.

En värmebölja betecknas av SMHI som ”en sammanhängande period då dygnets högsta o temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck”. Om du inte mår bra av värme finns det åtgärder du kan vidta för att lindra besvären.

HÅLL HUVUDET KALLT Vistas i det rum som är svalast. Det kan skilja ett antal grader mellan olika rum.

Hindra solens strålar från att komma in genom fönster. Bäst är markiser, men gardiner och persienner fungerar också.

Vädra huset under natten då luften är lite svalare.

Har du källare, kanske du ska sova där om det finns möjlighet.

Drick mycket vätska och ta flera korta kyliga duschar under dagen.

Vid behov, köp en portabel luftkonditionering.

Överspänningsskydd skyddar elektroniken.

En tredjedel av åskskadorna sker under juli månad och vanligast är att åskan orsakar elfel, som kan leda till bränder.

• Se till att ha fungerande brandvarnare och brandsläckare.

Åskväder är alltså vanligast under sommarmånaderna och uppstår framför allt på eftermiddagen.

Och enligt statistik från SMHI är det vanligare med åska i inlandet. Det är många gånger skador på elkablar, telefon, dator, modem och tv, men även på kyl och frys som åskan orsakar. Ibland kanske man inte upptäcker åskskadan förrän framåt hösten när värmen ska slås på. Då kan skadade elledningar orsaka bränder.

• Använd aldrig lampor, kontakter, sladdar eller elektriska apparater som verkar skadade, luktar eller låter konstigt.

Det som orsakar de flesta skadorna är så kallade inledningsskador. Kraften från blixten leds in i huset eller byggnaden genom det befintliga ledningsnätet (el, tele med mera). För att undvika att det händer kan du installera ett fast monterat åsköverspänningsskydd för el, telefon och eventuellt kabel-tv. Om du inte har överspänningsskydd bör du dra ur kontakter till telefon, dator, tv och annan elektronisk utrustning.

VAD KAN DU GÖRA? • Installera överspänningsskydd mot så kallade inledningsskador.

• Se till att ha en fungerande jordfelsbrytare.

• Dra ur kontakter till elektroniska apparater.

GÄLLER FÖRSÄKRINGEN? I de allra flesta fall täcker din försäkring de åskskador som uppstår. Dock brukar det vara kraftiga åldersavdrag på elektriska apparater, tv, datorer och telefoner.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

Skotta taket rätt och skotta rätt tak! Även på vintern kan större nederbördsmängder ställa till med problem. En regel är att det är först när det blir ett snölager som är cirka en halv meter som det börjar bli dags att fundera på att skotta bort snön från taket och att skotta rätt tak.

Har du en plattare eller enklare takkonstruktion bör du oftare göra en översyn och skotta vid behov. Men då är det viktigt att du använder rätt teknik när du skottar. Om du har en villa med ett så kallat sadeltak och inte har en huskropp i vinkel, behöver du inte skotta alls. Om du som villaägare ändå bedömer att konstruktionen får för tung belastning av snön, ett tecken är att ytterdörren kärvar, så är det viktig att skotta taket, men att inte skotta bort all snö på taket. Låt det gärna vara kvar ungefär en decimeter. Annars är risken stor att du skadar taket med snöskyffeln med följd att det läcker in vatten när snön smälter eller när det regnar.

Om du har en industrifastighet eller större byggnader på lantbruk, är det viktigt att skotta taket för att få ersättning från sin försäkring vid en eventuell skada. Om du inte har sett till ditt tak och skottat bort tung snö har de flesta försäkringar villkor om minskad eller utebliven ersättning om taken bryter samman på grund av snötryck.

Mer nederbörd ökar risken för hussvamp.

Med ökad och intensivare nederbörd ökar även risken för hussvamp. Fastigheter med främst så kallad torpagrund/krypgrund löper större risk att få besvär med röta och svamptillväxt.

krypgrunden att torka upp. Detta ger i samband med felaktig ventilation upphov till svampens tillväxt.

I äldre fastigheter kan hussvamp bero på att man har bytt värmesystem, gått från vedeldning till värmepump, vilket gör att skorstenen inte värms upp på samma sätt som tidigare och som då fått

Du bör kontrollera med ditt försäkringsbolag om din försäkring gäller för hussvampsskada.

Om inte, kan det finnas tilläggsförsäkringar att teckna.

SKYDDA DIG MOT HUSSVAMP Se till att grundkonstruktionen är fri från fukttillskott och att dräneringen och ventilation fungerar.

Se till att fukt inte blir stående – det vill säga bra ventilation och avrinning av vatten.

Inspektera krypgrunden regelbundet och se till att den är torr och fri från skräp.

FÖRSÄKRINGSSKYDD MOT HUSSVAMP?

Men det gäller i de flesta fall inte villor.

TÄNK EFTER INNAN DU SKOTTAR Hur ska du skotta?

Skotta lika mycket på båda sidor samtidigt.

Skotta inte bort all snö på ena sidan av taket, då kan det uppstå en snedbelastning.

Vilka tak ska du skotta?

Platta tak, och traditionella sadeltak med ränndalar/vinkelrännor.

Vilka tak behöver inte skottas?

Sadeltak på en normalvilla utan huskropp i vinkel.

Glöm inte din egen säkerhet!

Använd säkerhetslina när du är på taket. Anlita en fackman om du känner dig osäker.

Klarar du ett långvarigt strömavbrott under vintern?

Ett längre strömavbrott under vinterhalvåret är betydligt tuffare att klara av än om det sker under sommarhalvåret. Därför gäller det att du vet hur du ska agera och att du har förberett dig för att klara situationen på bästa sätt.

• Stäng dörrar och fönster. Se till att klä dig varmt och använd ett begränsat antal rum.

• Undvik att öppna dörren till kylen och frysen i onödan. Om frysen hålls stängd håller den kylan i flera dygn. Om det är kallt ute så kan du förvara dina kyl- och matvaror där, oåtkomligt för djur.

• Vid långvarigt strömavbrott kan det vara bra att fylla upp hinkar och dunkar med vatten.

Stäng av disk- och tvättmaskin och vrid av vattnet så att de inte fryser sönder. Stäng av element och kom ihåg att vrida på dem ett i taget när elen är tillbaka.

BRA ATT HA HEMMA • Vattendunkar.

Se till att regnvatten från hängrännorna leds bort från huset. Sätt huv på skorstenen så undviker du att skorstensstocken blir fuktig av regnvatten.

• Säkringar.

Lägg en tät plastfolie i hela grunden som förhindrar markfukt att tränga upp till blindbotten.

• Ficklampa.

Vid behov, installera en mekanisk avfuktare i grunden.

• Packa gärna en ”krislåda” i förebyggande syfte. I den kan du packa matkonserver, batterier och filtar.

• Tändstickor, stearin- och värmeljus.

• Batterier och batteridriven radio.

• Fotogenlampa.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄNSFÖRSÄKRINGAR

Liten ordlista för dig med eget hus avlopp. Bor du utanför VA-verksamhetsområde har du själv ansvar för vatten och avlopp – vattenbrunn, ledningar, avloppsrening med mera.

Servisledningar. Ledningarna mellan huset och kommunens huvudledningar kallas servisledningar.

Förbindelsepunkt. När ledningarna byggdes drog kommunen fram servisledningarna till en så kallad förbindelsepunkt, som brukar ligga i närheten av tomtgränsen. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för vatten- och avloppsledningarna innanför förbindelsepunkten. Ta reda på var avstängningsventilen för tappvattenservisen ligger och se till att den är tillgänglig.

Vatten och avloppsfrågan kan vara löst på många olika sätt. Om du vill veta vad som gäller för just din fastighet kontaktar du kommunen.

VA-verksamhetsområde. Om din fastighet är placerad i en stad eller ett samhälle ligger det vanligtvis inom ett så kallat VA-verksamhetsområde. I så fall har du kommunalt vatten och

Vattenmätare. Vattenmätaren ägs av kommunen men det är fastighetsägaren, som ansvarar för kringutrustningen, till exempel ventilerna vid vattenmätaren. Det är bra att kunna stänga dem om du får en vattenläcka inne i huset. Ta reda på var de finns och kontrollera så de tätar.

Avlopp. Man brukar dela upp begreppet avlopp i spillvatten och dagvatten. Spillvattnet kommer inifrån huset (från toalett, dusch, diskbänk och

liknande) och leds till en avloppsreningsavläggning. Dagvattnet kommer från tak, markytor och dräneringsledningar utanför huset och rinner till närmaste vattendrag.

Dräneringsledning. Runt husgrunden ligger i de flesta fall en dränering som helst ska vara kopplad ihop med fastighetens dagvatten via dagvattenservisen till kommunens dagvattensystem. Ibland är den, av nivåskäl, kopplad ihop med fastighetens spillvatten via spillvattenservisen till kommunens spillvattensystem.

Stenkista. Det förekommer att fastighetens dagvatten inte är kopplat till kommunens dagvattensystem utan istället tas omhand inne på fastigheten. Vanligtvis leds det då till en stenkista eller någon annan typ av magasin, varifrån det infiltreras ner i marken. Efterhand brukar stenkistor sätta igen och materialet behöver då bytas ut.

Självfallsledningar. Det vanligaste är att spillvattenledningarna är lagda i ett självfallssystem.

Ibland har kommunen istället valt ett trycksatt system, där varje fastighet är försett med en liten pumpstation.

Länsförsäkringar och en bättre miljö.

Det hänger liksom ihop.

Att vara länets i särklass största försäkringsbolag förpliktigar när det gäller att ta ansvar för miljön. Inte bara vårt eget handlande spelar roll. Vi hjälper och uppmuntrar även våra kunder att agera mer miljöriktigt i olika sammanhang.

Tillsammans med våra drygt 140 000 kunder kan vi göra skillnad. r atkompensera m li k i v tt a u d ör Visste oldioxid? Det g k v a p p lä ts u för våra de Vivo-certifiera n la P t e d m o n vi ge of hope” i s e re T ” t te k je skogspro roMission. e Z m o n e g i w Mala

korsord

ÄR DE SOM TAPPAT TALFÖRMÅGAN

PROFET I BÅDE GAMLA OCH NYA TESTAMENTET

UTSE

ILSK OCH PÅ DÅLIGT HUMÖR

HAR VI OM KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

JOHANSSON PÅ BILDEN ÄR VISSA VINER

VINDPUST

ÄR GODA TING

GUDSTJÄNSTORDNINGEN BÖR VAR OCH EN VARA I MILJÖFRÅGOR VATTENDRAG SOM FÅTT SITT FLÖDE KARTERAT

BILDLIGT SPOLA

AMPUTERA

SLANGBELLA

NEDERBÖRD SOM MINSKAT I VÅRA TRAKTER NYTTIG YNNEST AKTIVITET SOM KAN FÖR BARN VÄCKA (OCH AVUNDVUXNA) SJUKA

VÄSNAS MODERN TEKNIK EFTERMIDDAG FÄRGTON

HAR ÖKAT PGA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

I BUKTEN UTANFÖR SUNDSVALL AAAAAAA BÖR MAN ALLTFÖR TJOCK SÅS

ALLTID RÖDÖGD TRÄDRIK MILJÖ

TUGGA OM SKÄRAN

BARRIÄR

DANSKT MATSTÄLLE

HURSA?

RUNDOR

STJÄRT

KAN STOPPA VATTEN

KAN FIN FÅ LIDA SÅDAN GREN ÄR STORSLALOM

PLATS FÖR SAMLANDE EKONOMI MED ÅTERVINNINGSTÄNK KÖRS UTANFÖR STADKÄRNOR

ÄR T EX ZLATAN, SILVIA OCH CAROLA EFTER STENA

STADENS PARKER

FÖRSIKTIG PÅVERKAN I POSITIV RIKTINING

STYCK

ÅTERVINNINGSFÖRETAG

SVÅRA ATT PÅVERKA

GUINEAS DOMÄN

SINNE

MISSFÖRSTÅDDA VÄXTER

HAGE SPELAS I KYRKA

FONDER KAN DET VARA FAVORITMÅL FÖR HIPPIES EN GÅNG

TVÅ METEOROLOG

SKÄRINGER

PULS

HIMMEL

LISENS INTRESSE

TAL-, KOL- EL BJÖRKFÅGEL

INTERNATIONELL TÄVLING

SKAKA LIV I

CENTRAL I NEW YORK

KORT GLIMT

MUSIKGENRE MYCKET SÄLLSYNT

TPX 2015 BRONSMEDALJÖRER

KOPPLA AV MED LITE UNDERHÅLLNING I KVADRAT!

GRATTIS TILL VINNARNA! Göran Nilsson från Nässjö och Ulla

Skicka in texterna från de färgmarkerade fälten till red@plus-e.se ­eller

­Jakobsson från Gislaved blev vinnare av två biobiljetter var för rätt

posta hela korsordet till: Camino c/o Lusthuset, Södra ­Larmgatan 6,

lösning av energikrysset nr 3/2014

411 16 Göteborg, senast den 22 maj (märk kuvertet med ”Energi­kryss 01/2015”) så är du med i utlottningen av biobiljetter. nr 1/2015

SPELAREN PÅ VISS PLATS I LAGET

VERKLIGEN INTE KORPULENT

FÖRKYLNINGSSYMPTOM

KOLAAKTIGT

BELGISK STAD

STYRA ETT MOTORFORDON

9

TECKNET PÅ STENEN

PÅ DANMARKSPLÅTAR

FILM FINSK TEVE

ÄR INGET UNDER SOLEN

BRÄNSLEFÖRRÅD

TRUMMORS LÅTANDE

PARTI

ÅTGÄRD SOM VIDTAGITS I VÄRNAMO MOT HÖGA FLÖDEN I LAGAN

ÄR FRITT I VISSA SAMMANHANG

VISPAS

BESÄTTNING

RIKTIGT BESKEDLIG

B Å T

ÄR FRONT I VISSA FALL

GÖR KÄNSLOR IBLAND

LURVIG MATTA

B Ö N

W På plus-e.se hittar du förra numrets korsordslösning.

Magasin +E

19

besöket

Karl Gustaf Fransson driver Ängs gård utanför Aneby och är ordförande i Svartåregleringsföretaget.

SVARTÅREGLERINGSFÖRETAGET

Odlingsmarkens I över 100 år har Svartåregleringsföretaget skött om vattenflödet i Svartån och möjliggjort odling längs med ån.

Nu samarbetar de med tre kommuner för att förebygga negativa konsekvenser från klimatförändringar i framtiden. o CAROLINE PETERSSON l MARIT LISSDANIELS – VATTNET STOD NÄSTAN två meter högt här på mossen år 2007. Ungefär hälften av arealen där Åbolaget ligger översvämmades.

Karl Gustaf Fransson, lantbrukare

20

Magasin +E

på Ängs Gård pekar ut över sina ägor intill bron vid Katrineholm utanför Aneby och visar med handen vart vattennivån gick där vi befinner oss en bit från landsvägen. Åbolaget som han syftar på är Svartåregleringsföretaget som ända sedan 1907 har haft i uppgift att rensa vattendraget i området från

slam som stoppar upp flödet och höjer vattennivåerna. Karl Gustaf är företagets ordförande och tillsammans med syssloman Bo Gustavsson har vi stämt träff för att prata om hur ett förändrat klimat kan ge upphov till fler kraftiga översvämningar likt de som drabbade området sommaren 2007.

– Det började med ett kraftigt regn här i Aneby, dagen innan midsommarafton. Då kom det över 100 mm regn.

Sedan fortsatte det att regna i flera dagar. Totalt föll det mellan 300-400 mm på en vecka, berättar Bo och fortsätter: – Det vi vet är att regnen i trakten nr 1/2015

1

Sedan 1907 har Svartåregleringsföretaget rensat Svartån från slam som höjer vattennivåerna och leder till översvämningar av viktig odlingsmark.

beskyddare blir kraftigare och kommer allt tätare på grund av klimatförändringarna och att vattnet kommer fortare ner till ån än det gjorde förr. Det kommer att bli fler regn som det vi såg sommaren 2007 och kanske ännu värre. Det har varit lika högt vattenstånd i ån, men då i samband med vårfloden. Bekymret var att vattnet stod kvar så länge och aldrig sjönk ner. ÖVERSVÄMMAT I TUSENTALS ÅR

Bo kan sin historia om trakten. För några år sedan var han med och tog ini-

nr 1/2015

tiativ till en bok som beskriver försöken med att reglera vattennivåerna i Svartån från 1800-talets början fram tills idag.

Området längs med ån, från Bredestad i söder till Tranås i norr har drabbats av översvämningar i årtusenden vilket gjorde de lägre delarna av dalen obrukbara.

Det skulle dock dröja till början av 1900-talet tills man hade tekniken att rensa hela åns sträckning och lyckades sänka vattennivån. Bo tar fram en vacker gammal karta som han vecklar ut över sin bil som visar de landområden som frigjordes genom sänkningen.

Svartåregleringsföretaget var ett av av många liknande företag som bildades i landet under denna tid, men av dem har många fallit i glömska genom åren.

– Detta var under en tid när det fattades mat i Sverige och det var på väg att bli hungersnöd på flera håll. Då var ju all matproduktion inhemsk berättar Karl Gustaf.

SAKNAS FÖRSÄKRINGAR

Den stora översvämningen 2007 innebar stora och långsiktiga kostnader för Karl Gustaf.

1

Magasin +E

21

Drygt 40 hektar mark fick åter­ ställas och kostnaden för den förlorade skörden uppskattar han till över 450 000 kronor.

– Skadorna blev extra stora eftersom regnen kom under växtvegetationstiden.

Sådden klarade inte att bli dränkt och dog. Det är stor skillnad om det blir översvämning på våren då groddningen inte är igång. Fortfarande idag ligger det vatten på sina håll som gör det svårt att ploga säger han och pekar mot en våt fläck en bit bort på sin åker.

Något som förvärrar situationen avsevärt för Karl Gustaf och andra markägare är att det saknas försäkringar som täcker kostnaderna för oförutsedda händelser såsom översvämningar. Med anledning av detta bestämde sig Svartåregleringsföretaget för att be om hjälp.

– Vi tyckte att det här är en fråga som vi behöver lösa tillsammans på något sätt och skrev därför till kommunerna och Länsstyrelsen, berättar Bo. Ansträngningen gav snabbt resultat. År 2013 påbörjades ett samarbete mellan Aneby, Nässjö och Tranås kommun, med stöd från Länsstyrelsen och Länsförsäkringar (sant-projektet). I första fasen av projektet har man tittat på ett antal olika krisscenarier som kan uppstå i och med ett förändrat klimat. Nästa steg är att diskutera vad som kan göras för att undvika och förebygga skador av det slag som uppstod 2007.

Bo har redan några förslag på lösningar.

»Frågan är hur man ska göra så att sam­ hället kan vara med och ta ansvar så att vi som landägare får ersättning för våra skador « – Vi kan titta på om det går att bygga några dammar som kan fördröja så att vattnet inte kommer in i ån så snabbt.

Kanske är det någon jordbruks­mark som vi måste offra för att kunna ha kvar den andra brukningsbara marken. ­Sedan får vi räkna mer på kostnaderna för samhället för olika aktörer som 22

Magasin +E

drabbas. Exempelvis vad det kostar att låta ett område med stugor bli översvämmat jämfört med om man förstör odlingsmark förklarar Bo. Karl Gustaf nickar instämmande.

Själv ser han ingen chans att skydda sin egendom om det kommer ett liknande regn som det 2007. I första hand kommer resurserna i ett sådant läge att gå till att skydda staden Aneby från vattnet.

– Frågan är hur man ska kunna göra så att samhället kan vara med och ta ansvar så att vi som landägare får någon slags ersättning för våra skador, poängterar han.

KORNA DRABBAS OCKSÅ

Karl Gustaf tittar på klockan och antyder att det börjar bli dags att ta tag i andra arbetsuppgifter för dagen.

Innan vi tar farväl får vi hänga med upp till hans gård och ta en titt in i en av ladorna som huserar drygt 100 av hans mjölkkor. Också korna drabbades av översvämningarna 2007.

– Eftersom det lokala reningsverket svämmades över fick djuren inte dricka av vattnet från ån på grund av smittorisken. Vi fick stänga av så att de inte kunde gå ner till vattnet. Det var knappt så de kunde beta året efter heller eftersom en stor del av gräset förstördes.

KÄNNER HOPP OCH STOLTHET

Trots de tuffa utmaningarna och faror som hotar känner både Karl-Gustaf och Bo hopp om framtiden. Jag anar också en viss stolthet över att de har varit med och lyft frågan och att intresset återigen ökar för företag som deras.

– I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var dikningar och avvattning av åar väldigt aktuellt eftersom vi behövde mer mark för att kunna försörja oss. På 1970-talet kom en annan trend där vi skulle ha fler översvämningsmarker bland annat för den biologiska mångfaldens skull. I och med klimatförändringarna med mer regn som följd har frågan om dikning och vattenreglering återuppstått och det finns en större medvetenhet om att man behöver göra något för att undvika översvämningarnas konsekvenser, säger Bo. Karl Gustaf vill också betona att han tror att vi i framtiden behöver bli mer självförsörjande på mat i takt med att oljeresurserna sinar.

– Det gäller att ta vara på det vi har, avslutar han innan vi skiljs åt. I

Bo Gustavsson och Karl Gustaf är nöjda med samarbetet som de inlett med grannkommunerna och känner hopp inför framtiden.

Foto: Aneby kommun

1

Under översvämningen 2007 stod både jordbruksmark och hus under

nr 1/2015

G SVARTÅREGLERINGSFÖRETAGET De första försöken med att få Svartån att rinna snabbare inleddes redan i början av 1800-talet. Med den tidens avsaknad av grävmaskiner blev det inte lyckosamt och trots flera försök under 1800-talet gick det inte att få fart på den trögflytande ån.

I slutet av 1800-talet kom frågan upp på nytt och 1895 hölls ett sammanträde som blev startskottet för Svartåreglerings­ företaget. 13 år senare, 1907, påbörjades ett tioårigt arbete med att rensa hela åns sträckning. I och med rensningen blev 1800 hektar mark som tidigare legat under vatten mer eller mindre odlingsbar.

Sedan dess har företaget med jämna mellanrum genomfört nya rensningar av ån. Idag anlitas företag som specialiserat sig på rensning av vattendrag och som har tillgång till moderna maskiner. Företagets verksamhet finansieras idag av 140 anslutna enheter som betalar in andelar beroende på hur mycket mark de äger.

I boken Om reglering av Svartån under 200 år, utgiven år 2014 kan du läsa mer om bygdens och företagets dramatiska historia. Boken finns bland annat att låna på vissa bibliotek.

G SANT-PROJEKTET Genom Översvämningsdirektivet ställer EU krav på medlemsländerna att kartera och inventera risker och upprätta handlingsplaner för översvämningar i ett framtida klimat.

Svartåns avrinningsområde uppströms Sommen sträcker sig över Tranås, Aneby och Nässjö kommuner. I ett brett samarbete över kommungränserna och tillsammans med andra aktörer har man startat SANT-projektet som under 2014 tagit fram en flödesmodell och beräknat olika scenarier, som motsvarar kraven i Översvämningsdirektivet. Nu är karteringen klar och arbetet med att inventera risker tar vid. För mer information om SANT-projektet, kontakta miljöinspektör Rebecca Enroth på Aneby kommun på vatten i Aneby kommun.

nr 1/2015

Foto: Aneby kommun

Bo har tagit med en gammal karta som visar hur den frigjorda odlingsmarken fördelades efter sänkningen av ån i början av 1900-talet.

­telefon 0380-461 00 eller e-post Rebecca.Enroth@aneby.se.

Magasin +E

23

hälsa

SKOG PÅ RECEPT Trädgårdsterapi har du kanske hört talas om. Men att få skog på

G GE DIG UT Det finns flera olika sätt att ta sig fram i naturen. Här är tre tips på hur du kan göra skogsturen mer spännande.

PROVA GEOCACHING Geocaching är en typ av skattjakt där du med hjälp av GPS tar dig fram i skogen. En deltagare placerar ut skatter i naturen som sedan hittas av andra genom koordinater som skattgömmaren lagt ut på nätet. När

recept är mindre känt. Om forskarna Ann Dolling och Ylva Lundell

skatten hittas, får du inte flytta den, bara skriva något i

vid Sveriges Lantbruksuniversitet får som de vill, skulle det kunna

nettäckning, så det funkar bara i relativt stadsnära skog.

bli möjligt i framtiden.

loggboken. Enda nackdelen är att du behöver ha interDet finns skatter utlagda i samtliga kommuner inom länet varav Jönköping, Tranås och Värnamo har flest.

Wgeocaching.se

BÖRJA ORIENTERA

plats för oss att vistas i. Där finns en lagom mängd stimulans som hjälper hjärnan att smälta intryck och varva ner, säger Ann Dolling, i en intervju i tidningen SkogsVärlden. Tillsammans med Ylva Lundell vid Sveriges lantbruks­ universitet i Umeå har Ann forskat på hur skogsvistelser kan användas som rehabilitering vid Ann Dolling utmattningssyndrom.

Ann Dolling har låtit utbrända människor få tillbringa två timmar i skogen, två gånger i veckan – SKOGEN ÄR EN NATURLIG

under tre månader. Det enda deltagarna fick ta med sig var en GPS, ett ligg­ underlag och en regncape.

– Allt eftersom veckorna gick började deltagarna att längta ut i skogen.

Skogen gjorde dem mer harmoniska, avspända, gladare, lugnare och mer klartänkta.

Efter regelbundna skogsbesök sa många att ”ljuset började synas i tunneln”, berättar Ann för SkogsVärlden.

Hon betonar dock att människorna inte blev friska, men att det var ett steg på vägen, och vill öppna upp för att skogsvistelse ska kunna skrivas ut på recept precis som trädgårds­terapi. I

Svenska Orienteringsförbundets friskvårdssatsning Naturpasset passar dig som vill leta kontroller i naturen.

Du hittar vilka turer som är aktuella och var du kan köpa kartorna på naturpassets hemsida. I Jönköping kan du gå Naturpasset runt Åsasjöarna och väster ut mot Kallebäcksravinen. Passet där består av 40 kontroller och håller på till den 1 oktober.

Wnaturpasset.se Wjonkopingsok.nu

STRÖVA I NATURRESERVAT Det finns många skogsrika naturreservat i länet.

Naturreservatet Hatten ligger strax öster om Svenarum i Sävsjö och Vaggeryds kommuner. Naturreservatet är ett stort och varierat skogsområde. Vrigstad Värdshus ordnar, i samarbete med jaktlaget, älgsafari i området och där finns också fina strövstigar. I norra delen, vid Puttebäcken, finns ett vindskydd med eldplats.

Wlansstyrelsen.se/jonkoping

Naturreservatet Hatten, i Sävsjö och Vaggeryds kommuner är ett stort och varierat skogsområde med fina strövarstigar.

24

Magasin +E

nr 1/2015

Foto: Jens Mattsson/Länsstyrelsen, Sara Karlsson (porträttet)

o JOHANNA STÅL

gör det själv

G BYGG DIN EGEN FÅGELHOLK DETTA BEHÖVS: • En planka på 190 centimeter av ohyvlat och obehandlat trä, 20–25 milimetertjockt (ej tryckimpregnerat), eller byggplywood som är lite lättare än tjocka brädor.

• Skruvdragare och skruv • Såg

Golv <10 cm

Främre vägg 30 cm

Sidovägg

30 cm Sidovägg 35 cm

Bak re vägg 35 cm

Tak

GÖR SÅ HÄR: 1. Rita ut de olika delarna på plankan. Sidodelarna ska vara högre på bakre delen och lägre på främre så det strecket ska ritas snett. Såga längst de ritade strecken.

2. Ställ upp alla delar så att du ser att allt blev korrekt och passar ihop, och skruva sedan ihop delarna.

3. Är det småfåglar som ska bo i holken bör ingångshålet vara 3,5 centimeter i diameter. Större fåglar, såsom starar och göktyta, behöver fem centimeter breda hål, men då behöver holkmåtten också göras något större.

4. Placera holken ett par meter upp för att undvika att katter och andra djur kan komma åt ungarna. Fäst Foto: Guillaume Speurt/Creative commons

den ordentligt så den inte kan falla ner. Fäst även en stödbräda på baksidan som du fäster holken på. Det går också bra att fästa med hampasnöre. Holken bör placeras i skugga. Vilket väderstreck holken vetter mot bryr sig fåglarna däremot inte om. o JOHANNA STÅL

nr 1/2015

Magasin +E

25

mat

KRYDDAT MED SOMMAR Nu njuter många av oss att titta på allt det gröna i naturen. Men en hel del av det ­vackra går också att avnjuta med smaklök­arna. Örtexperten Lisen Sundgren ­bestämde sig för att göra en kokbok om hur vi kan använda oss av naturens skafferi.

o CAROLINE PETERSSON, RECEPT: RUNE KALF HANSEN l CHARLOTTE GARWELl

Berätta om idén till boken!

– Jag har gått och burit på idén i jättemånga år men har inte riktigt haft självförtroendet och kunskapen att själv göra en kokbok. För cirka fem år sedan tog jag med mig ekokocken Rune Kalf-Hansen, som jag har känt länge, på en örtvandring.

Lisen Sundgren, örtspecialist, När jag frågade honom om han författare och föreläsare. ville göra en kokbok med vilda växter svarade han ja direkt. För honom var det här ett helt nytt tillskott i köket med nya smaker som han tidigare inte visste fanns.

Hur kan det vara möjligt att det finns så mycket ätbart runt knuten utan att vi känner till det?

– Väldigt länge har det varit så inne med det exotiska att vi glömt bort att vi kan äta mycket av det som finns i vår närhet. Sedan har vi börjat äta mer och mer färdiglagat vilket gjort att många människor inte längre vet hur man hanterar råvaror. I

26

Krydda med sommar genom att byta ut kokos mot blad av tusensköna.

G RECEPT HASSELNÖTSBOLLAR MED

bort eventuellt överflödigt vatten.

BLÅBÄR OCH TUSENSKÖNA

Hacka hasselnötterna och blåbären och lägg

cirka 15 bollar

dem i en bunke. Tillsätt bovetet, sockret och smöret och arbete ihop till en smet.

½ dl bovete

Forma smeten till bollar och rulla dem i blad

1 ½ dl vatten

från tusensköna.

2 ½ dl hasslenötter (150 g), (eller andra nötter) 70 g hackade torkade blåbär

G

(eller andra valfria bär)

skönan till att behandla hosta och förkylning.

G TÄVLA & VINN!

¾ del strösocker

Hela växten går att äta, men bladen har

50 g smör

mildast smak. Bladen kan också användas

1 Bonnier Fakta lottar ut ett ­exemplar av boken Det vilda köket.

blad från tusensköna

i sallader, i såser eller på omeletter utan

För att delta, skicka ett recept med

Lägg bovetet i en kastrull och slå på kokande

vilda ingredienser med tillhörande

vatten. Häll av vattnet och tillsätt 1 ½ dl nytt

bild till red@plus-e.se.

vatten. Låt koka i 10 minuter och slå sedan

Magasin +E

Inom folkmedicinen användes tusen­

tillagning.

WPå plus-e.se hittar du fler recept från boken.

nr 1/2015

192 SIDOR HUSINSPIRATION VÄNTAR PÅ DIG, BESTÄLL VÅR KATALOG IDAG! www.myresjohus.se

När det gäller ljus kan vi hela spektrumet Med fokus på kunskap om ljusets betydelse för mänsklig verksamhet och välbefinnande utvecklar vi framtidens belysning inom publika miljöer som

Photo: Iemke Ruige

skola, kontor, butiker, sjukhus och utomhusmiljöer.

www.fagerhult.se

notiser

levererar idag till grossister, butike att finslipa de tekniska detaljerna. Idag restauranger i hela södra Sverige. fungerar allt som det ska och Walde– Efterfrågan på svenskodlade marssons levererar värme nog för att ekologiska grönsaker har explode kunna värma ett ännu större växthus.

Vi skulle kunna både fördubbla o – Ja, faktum är att vi har ett värmetredubbla växthuset och ändå bli överskott idag, särskilt på sommarhalvmed alla tomater. Från början var året. Det är bra, eftersom det ger ett tanken att vi skulle sälja till de sto torrt inomhusklimat som skyddar mot butikskedjorna, men det har helt mögelangrepp. Sedan biogasanlägginte räckt till det. ningen stod klar har vi kunnat förlänga odlingssäsongen med flera månader och kan nu skörda ända fram i decemFYRKANTIGT REGELVERK ber. Dessutom sparar vi tid på att inte Nu, när de båda entreprenörerna behöva sköta en panna, konstaterar landat i samarbetet och biogaslev Karossen på den nya solbilen består av de bäst utformade vingprofilerna, har en ny Marcus Söderlind. ranserna löper på som de ska, ser hjulupphängning och ett elsystem med högpresterande solceller och drivs av en elmotor tillbaka på en lärorik och inspirera med 95 procents verkningsgrad. de period. Ännu återstår ett antal GOD EFTERFRÅGAN förbättringar att göra och eftersom Förutom en förlängd odlingssäsong godisfabriken inte längre komme ger värmeöverskottet utrymme för kunna vara leverantör har Dan bö någon form av alternativ verksamhet. se sig om efter andra lösningar so Paret Söderlind funderar över lämpliga komplement till gårdens gödsel. D alternativ men har ännu inte bestämt Nu är JU sig Solar Jönköpings Tekniska Högskola klara med Waldemarsson är dessutom besvik förTeam någotpåkonkret. ­konstruktionen av sin nya bil som under hösten 2015 deltar i solbilstävlingen på myndigheternas sätt att hanter Tomatodlingen ger omkring 20 ton World Solar Challenge Australien som på enda team. hela. tomater per år ioch efterfrågan de nordiska Tävlingen gårdelikatesserna ut på att, med enäregentillverkad den fyrkantiga re – Detkm ärgenom så otroligt röda det inget felsolcellsbil, köra 3 000 australiensiska öknen, från Darwin till Adelaide. Deltagande lag representerar högskolor runt detta och vi har fått lägga onö på. Söderlinds Ekologiska Grönsaker 1

STORSATSNING PÅ WEBBEN ÅR 2015 ÄR fjärde året i rad som

samt utvalda reportage från tidigare

Tidningen +E ges ut till alla hushåll i

nummer av +E. På webben kan du

länet. Nytt för i år är att vi satsar på

också ta del av lösningen på korsor-

att utveckla vår webbplats för att du

det samt insändare som kommer in

ska kunna ta del av vad som händer

till redaktionen. Under 2015 kommer

i länet på mer regelbunden basis

ytterligare ett nummer av pappers-

och var du än befinner dig. Artiklar

tidningen ut. Det numret kommer ut

publiceras varje vecka med uppehåll

9:e december.

i juli månad. Vi utlovar en spännande blandning av nyheter, inspiration

Wplus-e.se

Solbilen i Jönköping tävlar igen med ny bil

och universitet från hela världen och syftet är att uppmärksamma och främja utvecklingen av förnyelsebar energi och ny innovativ teknik. År 2013 gjorde tidningen +E ett längre ­reportage om original-teamet bakom JU Solar Team.

WLäs reportaget om JU Solar Team på plus-e.se Wjusolarteam.com

LED-DRIVEN LOPPIS NÄR PAUL OCH MARINA BORSTAM BESTÄMDE SIG för att starta Storpens loppis

i Kvillsfors i Vetlanda kommun föresatte de sig att göra den till Smålands finaste och mysigaste loppis. En viktig del i det var ljusdesignen. Inspirerad av en vän samlade Paul

Vi stödjer arbetet mot langning.

på sig LED-tejp i olika längder, ljusstyrka och temperaturer, och började bygga och testa olika arrangemang med dessa. Resultatet är att det nu inte finns en enda vanlig glödlampa kvar varken i loppisen eller i parets hem.

LED-tejp är remsor med självhäftande baksida som beklätts med ljusdioder. Tejpen finns att köpa i flera olika storlekar och färger.

Wkvillsfors-loppis.se

UNDER 2015 ÄR DET återigen

Camino, baserade i Göteborg, som producerar innehållet för tidningen.

Sedan 2007 har Camino specialiserat sig på att förmedla inspirerande och tankeväckande berättelser med fokus på en grönare, godare och

U P ti h

Vi stödjer arbetet mot langning.

Ä

L

V

skönare framtid, bland annat genom ett eget livsstilsmagasin som utkommer fyra gånger per år.

Wcaminomagasin.se 28

Magasin +E

Ingemar Tigerberg, Johanna Stål och Caroline Petersson driver mediakooperativet Camino.

K I k

U V re h m

Tidningen +E får nygammal redaktion gänget bakom mediakooperativet

V

14

Magasin +E

nr 1/2015

tillsammans

PLUS­E NERGI LÄN 2050

PÅ GOD VÄG Värnamo kommun prisas för sitt klimat­anpassningsarbete, IKEA ­inspirerar kunderna att leva hållbart

SEDAN 2004 HAR VI PLANERAT FÖR ATT SÄKRA VÄRNAMO inför kommande

översvämningar. Det har varit många frågor kring vilken nivå vi ska lägga oss på och hur höga flöden vi ska kunna klara. Den första delen av projektet är att säkra centrala Värnamo genom en 1,6 meter hög skyddsvall som byggs i Åbroparken. Vallen ska klara

hemma och Gislaved kommun satsar

ett 100-års flöde, det vill säga den vattennivå som Lagan uppnår ungefär vart hundrade

på miljövänliga kraftledningsstol-

undvika att få in bakvatten i vårt dag­vattensystem. När det

år, senast 1927. Den andra delen av projektet är mer komplicerad, nämligen hur vi ska

par. Många bäckar små krävs för att

händer drabbas nämligen långt fler fastigheter än de som

nå ­visionen om ett grönare och mer

ett hedersomnämnande av Klimatpriset för sina

­hållbart län.

ligger i anslutning till stranden. 2014 fick kommunen klimatanpassnings-åtgärder.

Anna Johansson, projekteringsingenjör på Värnamo kommun

GISLAVED ENERGI ÄR FÖRST UT med att använda den nya miljövänliga

stolpen Ecopole som används för byggnation av kraft- och teleledningar. I en del av det ständigt pågående underhållsarbetet bytte Gislaved Energi ut en linje i Björkelund som nyligen gjort sitt. Istället för en 850 meter oisolerad luftledning på kreosot-impregnerade stolpar från 1970-talet, byggdes en isolerad högspänningsledning på 14 miljövänliga stolpar från Ecopole. ­Ecopole är en skiktlimmad stolpe av granfaner som ej behöver impregneras av träskyddsmedel eftersom delar av limmet penetrerar och delvis förhindrar att skadliga organismer påverkar stolpen negativt. Att slippa denna ohälsosamma impregnering är också den största miljö­fördelen. Vi är glada att kunna kombinera miljötänk och teknik i synergi för bra leveranssäkerhet.

Dan Seger, Teamchef el, Gislaveds energin

HÅLLBARHET ÄR EN HÖRNSTEN FÖR OSS. Vi jobbar för att fler människor

ska få en bättre vardag, och då är det viktigt att vi jobbar långsiktigt med vår egen klimatpåverkan och inspirerar kunder till att leva ett hållbart liv hemma.

Klimatrådet är ett fantastiskt forum där jag får med mig mycket tips och idéer, men även delar med mig av mina egna erfarenheter. Det är verkligen ge och ta.

Det mesta är ändå ogjort, där måste vi vara ödmjuka, men detta är stort och viktigt. Vi kommer ha flera aktiviteter på varuhuset under klimatveckan. Dessutom har IKEA inlett ett samarbete med Naturskyddsföreningen som heter Energifallet som vi siktar på att genomföra under klimatveckan tillsammans med elever från Ljungarumskolan i Jönköping Anna-Karin Zinnefors, varuhuschef för IKEA i Jönköping och representant i Klimatrådet

Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision ”Plusenergilän år 2050”.

W

Känner du till något projekt du vill lyfta fram? Kontakta redaktionen på red@plus-e.se

Vill du veta mer om Klimatrådet? Besök klimatradet.se

nr 1/2015

Magasin +E

29

på gång

KLIMATVECKAN 2015 I HELA LÄNET MÅNDAG–LÖRDAG, 25–30 MAJ

UNDER 2014 LANSERADE KLIMATRÅ-

sin satsning på en klimatvecka, sannolikt den största och mest samordnade klimat-och energisatsningen i landet. Nu är det dags igen. Det övergripande DET I JÖNKÖPING

syftet med Klimatveckan är att bidra till att nå Klimatrådets vision om att Jönköpings län år 2050 ska bli ett så kallat plus­ energilän (att det produceras mer förnybar energi här än vad hela

länet gör av med). Detta genom att sprida kunskap, inspirera samt skapa och lyfta fram möjligheter inom energi- och klimatområdet. Vare sig du representerar ett företag, organisation, skola eller

upplevelsevandring i staden i samarbete med bland annat Hyres-

som alla arrangeras på Elmia i Jönköping;

gästföreningen, Riksbyggen och ABF. Under vandringen får du följa gröna fotspår och inspireras av utställare längs med vägen.

ENIG ENERGIKONFERENS (mån) är en årlig

Dessutom är du med och tävlar om fina priser. Turerna avgår varje

konferens som riktar sig till främst företag

kvart mellan kl. 16:30–18.00. Vandringen är kostnadsfri, men du

som vill prioritera energifrågan högre i sin

HELA VECKAN UPPLEV KLIMATET I GEODOMEN

FOKUS (mån-

tis) tar upp klimat­frågan från en rad olika

GEODOMEN ÄR EN UPPBLÅSBAR 6,5 meter

perspektiv och

bred kupol där du kan kliva in och lära dig mer

bjuder på en rad

om klimatförändringar på ett spännande sätt.

kända föreläsare

Geodomen kommer att flytta runt under veckan

såsom före detta

och erbjuda visningar varje dag för 24 personer

språkröret Maria

åt gången. Visningarna är kostnadsfria men du

Wetterstrand

måste boka din plats på Klimatveckans hemsida.

och forskaren och författaren

veckan.klimatradet.se

JÖNKÖPINGS SCIENCE CENTER (UPPTECH) bjuder in till en

Klimatveckan inleds med tre olika konferenser

KLIMATET I

W Mer information finns på klimat-

ONSDAG 27 MAJ UPPLEVELSEVANDRING

MÅN–TIS 25–26 MAJ KONFERENS X 3,

verksamhet

bara dig själv finns det något att vara delaktig i!

behöver vara på plats hos UppTech senast 15 min innan turen startar. Skicka e-post till christina.flodin-carlsson@abf.se om du vill förboka din plats.

FRE–LÖR 29-30 MAJ KLIMAT FÖR ALLA I SAMBAND MED JÖNKÖPINGS MARKNAD och på flera platser

runt om i länet arrangeras aktiviteter för allmänheten under samlingsnamnet ”klimat för alla”. Kolla in hemsidan för mer ­information om vad som händer där du bor.

Maria Wetterstrand

Christer Sanne.

KLIMATKONFERENSEN (tisz) är länets ­stora

nationella konferens som arrangerats ­sedan 2004 och sedan 2014 drivs av Klimat­rådet.

Konferensen är kostnadsfri och öppen för alla men kräver att du anmäler dig, senast 11:e maj.

W Anmäl dig senast 11:e maj på

TORSDAG 28 MAJ AFFÄRSRACET –ANDERSTORP AFFÄRSRACET-ANDERSTORP bjuder bland

annat in till en energiladdad miljö för upplevelser och nya upptäckter. Den 27 & 28 maj kan du

klimatveckan.klimatradet.se/­

bli närmare bekant med TESLA samt uppleva

klimatkonferense

Geodomen.

HELA VECKAN DYMLINGENS KONSTUTSTÄLLNING KONSTNÄRSFÖRENINGEN DYMLINGEN är ett välkänt namn

i Jönköpings konstliv. Inför Klimatveckan har föreningen tagit fram en konstutställning som visas på Elmia i samband med de konferenser som pågår där under måndagen och tisdagen. Den flyttas sedan till Högskolan i Jönköping där den finns att beskåda resten av veckan.

KLIMATVECKAN 2015

Klimatrådet i samverkan med Elmia för Jönköpings länsmodell

30

Magasin +E

nr 1/2015

på gång

ONSDAG 10 JUNI MILJÖFIKA – ÄR EKOLOGISKT EN FRAMTIDSFAKTOR FÖR FRAMGÅNG? CHARLOTTE BLADH ANDRÉ, ordförande för nya bransch­orga­

nisationen Organic Sweden samt grundare av Ekorrens ekologiska pratar om deras arbete för att underlätta för konsumenter att få tillgång till ekologiska varor och hur producenter kan möta efterfrågan.

Högskolan i Jönköping, sal Hc113, kl. 10.10 (fika 11.10)

ONSDAG 23 SEPTEMBER KLIMATANPASSNING SVERIGE 2015 NU ÄR DET DAGS ATT ANMÄLA SIG till landets största ­mötesplats om klimatanpassning,

som ger kunskap och verktyg för en effektiv klimatanpassning och de senaste n ­ yheterna

Jobbar ni också för miljön i Jönköpings län?

Visa upp ert miljöarbete och samhällsengagemang med en annons i kommande nummer av +E. Utgivning 9 december

och trenderna från forskning, ­länsstyrelser, kommuner, innovationer och näringsliv.

Arrangeras av Miljöaktuellt i Stockholm.

W miljoaktuellt.event.idg.se

ONSDAG 9 DECEMBER NYTT NUMMER AV +E TILLS DESS, SPANA IN OSS på nya webben som

­uppdateras varje vecka, förutom under juli månad.

W www.plus-se.se

Kontakt: Caroline Petersson, 076-170 55 76 red@plus-e.se

Vem vinner

KLIMATPRISET 2015?

Nominera nu!

Klimatrådet vill belöna initiativ för att främja ett gott energi- och klimatarbete till nytta för den regionala utvecklingen.

Nu kan du nominera någon organisation eller person som du tycker har bidragit till energioch klimatarbetet på ett bra sätt.

Nomineringsstopp är den 24 augusti.

För mer information: www.klimatradet.se/klimatpriset Kontakt: Frida Gårdmo, telefon 010-223 63 07

5

nr 1/2015

Magasin +E

31

succé

för

UNGDOMSKORTET! Det här är faktiskt en av de första annonserna vi gör om nya Ungdomskortet från Länstrafiken. unga som har Ändå är det redan

13 842

upptäckt hur frihet och självständighet känns.

Det kallar vi succé! Åk hur mycket som helst med bussar och tåg , alla dagar i en månad för otroliga och alla tider. Gäller upp till 20-årsdagen!

150 kronor

Köp Ungdomskortet via Mina sidor på

www.jlt.se