Page 1

EN T ID NIN G O M ENER G I, K L IM AT O C H MIL J Ö F Ö R D I G I J Ö NKÖ P IN G S L Ä N

#2 / 2017

TEMA

Ung &     d engagera arta och Klimatsm ips hållbara t

Mark levengood ex-aktivisten

Klimatsmart på skolmenyn SOLKRAFT: Premiär för solsafari RECEPT: Sköna gröna burgare VISION: Förstaklassare spår framtiden

BESÖKET:


Foto: Lisa Persson

Foto: Moa Karlberg

I detta nummer

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella

4

miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energianvändningen och öka produktionen av förnybar

Möt Mark Levengood Före detta miljöaktivisten är fortfarande engagerad.

energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap. Tidningen finansieras och ges ut på

10

9 Hållbara inköp Länets krav på leverantörer har gett resultat.

Klimatsmart meny Gymnasieelever engagerar sig för klimatet.

ledningsstrateg på Länsstyrelsen i Jönköpings län

Foto: Lisa Persson

ANSVARIG UTGIVARE Patrik Westerlund,

Illustration: William Masri

uppdrag av Klimatrådet i Jönköpings län.

grafisk form och PRODUKTION ETC Kommunikation AB

12

Box 4403 102 68 Stockholm www.etckommunikation.se kommunikation@etc.se

Åk på solsafari Solcellsanläggningar i länet visas upp.

REDAKTION red@plus-e.se

18 Framtidens planet Jorden om hundra år enligt sex förstaklassare.

jesper.agrelius@lansstyrelsen.se TRYCK

Foto: Martin Nordin

Jesper Agrelius

Foto: Hella Nathorst-Böös

Klimatrådets kommunikationsgrupp

Stibo Graphic REPRO

20

Jeanette Andersson PAPPER MFCa 52 gram

Sköna gröna burgare Skippa köttet och upptäck ljuvliga vegoburgare.

26 Notiser Klimatsmarta tips och nyheter.

EN T ID NIN G O M ENER G I, K L IM AT O C H MIL J Ö F Ö R D I G I J Ö NKÖ P IN G S L Ä N

#2 / 2017

utgivare & Finansiärer TEMA

Ung & d engagera arta och Klimatsm hållbara tips

Mark levengood ex-aktivisten

BESÖKET:

Klimatsmart på skolmenyn SOLKRAFT: Premiär för solsafari gröna burgare VISION: Förstaklassare spår framtiden

RECEPT: Sköna

OMSLAGSFOTO. Mark Levengood, talare på Klimatveckan. Fotograferad av Moa Karlberg i Gamla stan, Stockholm.

2

Magasin +E

nr 2/2017


signerat

Håkan Sörman

Förändring krävs! Om inte så länge drar Klimatveckan igång här i länet. Det är en vecka fullspäckad med seminarier, föreläsningar, utbildningar och inspiration. Alltihop avslutas med vår stora klimatkonferens den 28 september, öppen för alla och helt gratis. Du kan läsa mer om både veckan och konferensen längre fram i tidningen. Konferensens avslutningstalare

är ingen mindre än Mark Levengood som kommer att tala om förändring. För om vi ska klara av den omställning som krävs måste det ske en förändring, en personlig sådan. Det är nämligen först när vi ändrar på vårt eget beteende som vi kan minska vår påverkan på klimatet. Och att förändras är inte alltid självklart. Ska jag satsa på en dyr el-bil med kort räckvidd, eller en betydligt billigare bensinbil som når mycket längre? Är det verkligen värt att sätta solceller på taket, nu när elen är så billig? Måste jag verkligen avstå från att äta kött varje dag? Ska jag kolla upp varenda fond där mina pensionspengar ligger och spelar det egentligen någon roll vad jag investerar i? Ska man verkligen behöva ta cykeln även om det regnar ute? Att göra val i vår vardag som inte alltid innebär att ta den enklaste vägen är inte lätt, det måste man ha respekt för - men alternativet är långt mycket svårare. För om vi inte får bukt med klimatförändringarna kommer vi att tvingas till att göra radikala förändringar av vår livsstil och då är risken att det kommer gå mycket snabbt. Skyfall, torka, skogsbränder, översvämningar och klimat-

nr 2/2017

flyktingar är sådant som kan komma att bli vardag. Därför hoppas jag att du är med och uppmärksammar Klimatveckan tillsammans med oss alla inom Klimatrådet. Så att också du kan hitta inspiration och kunskap nog att göra de förändringar som krävs.

Håkan Sörman, landshövding i Jönköpings län och ordförande i Klimatrådet

Foto : Ca

milla

Magasin +E

Zilo

3


mötet

G mark William levengood Ålder: 52 år Gör: Tv- och radioprofil, författare och föreläsare. Aktuell: Som huvudtalare på Klimatveckan i Jönköping och som programledare för SVT-serierna ”Tro, hopp och kärlek” och ”Sverige!”. Bor: Lägenhet på Södermalm i Stockholm. Familj: Maken Jonas Gardell, 53, komiker och författare, barnen Amos, 14 år och Olga, 11 år.

4

Magasin +E

nr 2/2017


mark levengood:

”Jag bryr mig fortfarande” Han oroar sig för klimatfrågan dagligen men tycker inte att han själv bidrar till lösningen. – Jag blir trött på mig själv för att jag inte gör mer, säger Mark Levengood. Tidningen +E träffade honom för att prata om hans för­ flutna som kärnkraftsmotståndare, de rikas ansvar och hur man kan förändra sig som människa. o lisa persson l moa karlberg

– Jag har ju sagt precis som det är att jag är ingen klimatexpert, utan jag är precis som folk är mest, säger Mark Levengood, lite ursäktande. Han ska vara huvudtalare på Klimatveckan i Jönköpings län och uppgiften sjunker plötsligt in i honom. ”Det känns hemskt ansvarsfullt. Men ja, gud i himlen, vad har jag gett mig in på?” Han tar en till klunk av espresson. Vi sitter på hans lilla kontor i Gamla stan, med stora kristallkronor hängandes i taket, ett hysteriskt blinkande slott i modellstorlek, en manlig, halvt påklädd skyltdocka i fönstret – ”innan hade han bara ett skynke för könet men det skrämde slag på grannarna” – samt signerade porträtt av den svenska kungafamiljen längs hela väggen. – Jag tycker att kungafamiljen gör ett jättebra arbete. Samtidigt som jag tycker det är bra att de inte har någon verkställande makt utan att de är mer

nr 2/2017

en symbol. Jag kommer från ett land som inte har en sån samlande symbol och vet hur mycket vi skulle behöva det. Det är därför alla finnar älskar kungafamiljen i Sverige! Under 30 år har Mark Levengood varit ett välbekant ansikte för den svenska radio- och tv-publiken. Han har lett galor, gjort radiokrönikör, skrivit böcker och sommarpratat fem gånger. Just nu är han aktuell som programledare i de två SVT-serierna ”Tro, hopp och kärlek” där han hjälper präster att hitta kärleken och ”Sverige!” där han intervjuar kulturpersonligheter. Men nu ska han alltså under ett par dagar styra om sitt fokus till den allvars­tyngda miljöfrågan med Jönköping som scen. Vad har du för relation till Jönköpings län? – Jag tycker mycket om Jönköping! Jag har lett Melodifestivalens första deltävling där och vi blev så otroligt varmt välkomna. Men första gången jag var där var 1991 då jag jobbade med Efter tre på radion. Vi åkte runt

på en riksturné med Ulf Elving (programledare för Efter tre, red. anm.) och satt och fikade med några reportrar och jag sa att jag har hört att alla är så frireligiösa i Jönköping. Varpå precis alla visade sig vara frireligiösa! Det besannade alla mina fördomar. Mark Levengood är inte anlitad i första hand som miljöexpert utan som inspiratör. Han ska tala om hur vi som människor kan förändra vårt beteende. Hur mycket tänker du på miljö- och klimatfrågor i din vardag? – Jag tänker mycket på det. Men jag gör det med oro och utan lösningar. Det har ökat sen jag fick mina barn. Jag tänker vad är det här att ge vidare till dem? – Men det är inte så att jag har varit nollställd inför frågan tidigare. Redan på 70- och 80-talet var jag ute och demonstrerade med miljörörelsen i Helsingfors. Vi hade problem med försurade skogar i Finland vilket var väldigt hemskt. Massiva skogspartier dog i Europas lunga. Jag var emot kärnkraft också men nu är jag inte lika säker längre. Kanske är det en dellösning. Jaså! Den bilden som ”aktivist” känner man inte till av dig…? – Jag har alltid varit engagerad. Men jag har aldrig trivts i naturen. Mina kompisar skulle ut och vandra och tälta och sånt men det var aldrig min grej. Jag har alltid tyckt att naturen gör sig bäst genom ett fönster. Jag är en riktig inomhusmänniska. – Nu känner jag att jag säger fel 1 Magasin +E

5


G Marks fem bästa miljö- och klimattips 1. Förhåll dig positiv till förslag och förändringar, som att sopsortera och sortera matavfall. Ganska snart lär man sig och så känner man sig duktig, och då är man på väg att engagera sig på riktigt. 2. Cykla. Orkar du inte, så skaffa en elcykel, de är jätteroliga. Men viktigt att vi slutar med korta bilresor, både bra för miljön och figuren. 3. Ät mindre kött. Även en ganska ointresserad matmänniska som jag har lärt mig att vegetariskt kan vara gott ett par dagar i veckan, även om jag ryser vid tanken på de där insekterna vi tydligen ska få tugga i oss en dag. Men jag kommer ge det en chans. 4. K  öp inte mineralvatten eller vatten på flaska. Det är så dumt. Vi har bland världens bästa vatten, och en Soda Streamer fungerar alldeles utmärkt. 5. Satsa på kvalitet. Gör ditt val, och håll dig till det. Eftersom våra resurser är begränsade blir varje val vi gör för vårt hushåll och våra liv en belastning. Tänk efter, och gör

Under det politiska 70-talet, då Mark Levengood var aktiv i den finska miljörörelsen, satt en fjällrävenryggsäck och ”Atomkraft nej tack!”-pin på var mans rygg. Idag skulle han inte bära dessa prylar men ser sig fortfarande som engagerad.

1

saker inför en miljökonferens, tillägger Mark Levengood med ett skratt. Men det är bättre att vara ärlig. Är du oroad för planetens framtid? – Ja, det är jag. Min oro överskuggar alla de landvinningar som ändå görs hela tiden. Vi måste hitta lösningar som möjliggör att vi allihopa ändå kan leva med en vettig standard. Men det bygger på att vi gör förändringar. Och jag vet att de förändringarna måste starta med mig själv. Men han är själv inget gott exempel understryker han. – Jag märker att jag inte är speciellt villig att göra förändringar i praktiken. Jag gör små förändringar som att skaffa elcykel, sopsortera och gå till butiken istället för att ta bilen. Jag kan känna att den stora förändringen som vi alla måste göra kommer jag också kunna göra om vi gör det kollektivt som

»Jag gör små förändringar som att skaffa elcykel, sopsortera och gå till butiken istället för att ta bilen.« grupp. Men så länge jag har en massa val i min vardag så tycker jag det är svårt. Jag är för bekväm. Mark Levengood har arbetat i tv-branschen sedan han var 18 år. Idag är det hög status att arbeta med tv men under uppväxten i Finland var tidsandan en annan. När han var 14 år var-

rätt från början.

nade hans morfar honom: ”Om du inte skärper din slappa karaktär så kommer du sluta inom tv-underhållning!” När Mark Levengood tog ett extrajobb på tv fick han sparken från skolan. Kan man ens få sparken från skolan…? – Ja, jag åkte ut med huvudet före! Min rektor sa: ”Man gör vissa val i livet och nu står Levengood inför valet skola eller television”. Jag var en skoltrött 16-åring så valet var lätt. Jag sa tack och hej. Släktens oro inför hans yrkesval har knappast avtagit i takt med stigande framgång och berömmelse. När Mark Levengood var nästan 40 år ringde hans mor och försökte övertala honom att börja arbeta på bank. Det var samma vecka som Mark Levengood ledde finalen på Melodifestivalen. – Hon frågade vad jag gjorde och jag 1

G mark levengood // hållpunkter och avstamp 1964

1985

hans vänner”. Det ska följas

2002

2005

Föds på militärbasen Lejeu-

Kommer till Sverige som

av stora produktioner som

Debuterar som författare

Ärver en 20-miljonersvilla

ne i North Carolina i USA

19-åring och arbetar inom

Guldbaggegalan, Melodi-

med ”Gamla tanter lägger

i Saltsjöbaden av en okänd

där hans far är amerikansk

sjukvården med diverse

festivalen och Vi i femman.

inte ägg” tillsammans med

miljonär.

soldat. Familjen flyttar se-

städjobb.

Unni Lindell och har sedan

Mark är en flitig krönikör

dess givit ut ytterligare fem

i P1. Hans kåserier hörs

Är sommarvärd för Sommar

böcker baserade på egna

regelbundet i Godmorgon,

i P1 för första gången.

texter.

världen! och lyser upp

dan till moderns hemland Finland.

6

Magasin +E

1986

1993

Träffar sin blivande make

1991

Jonas Gardell och de förlo-

Får sitt genombrott med

Sommarpratar igen 1996,

höstmörkret i Tankar för

var sig samma år.

programmet ”Mark och

1999, 2007 och 2011.

dagen. nr 2/2017


»Jag har inte rätt att ha ett större miljöavtryck än någon annan människa.«

nr 1/2017

Magasin +E

7


1 sa att jag jobbar hårt med Melodifesti-

valen. ”Ja, jag har sett det”, sa mamma, ”men har du något riktigt yrke?” Men mamma, jag är programledare på tv, det är ett yrke! ”Ja, men jag skulle bara säga att banken ger en fast och regelbunden inkomst”. Han tillägger att synen på att arbeta på tv har förändrats drastiskt de senaste tjugo åren. Från ett förakt för genren och prat om ”dumburken” i början på 90-talet till att bli det hetaste man kunde jobba med på 00-talet. – När jag är ute i skolor och pratar med elever så vill alla bli kända. Men jag brukar säga till dem att när man vaknar fyra på morgonen och frågar sig ”vad handlar mitt liv om?” så ger svaret ”jag är kändis” ingen tröst. Du har en stor plattform att nå ut om du skulle vilja. Tänker du på att du har makt att påverka människor? – Jo, det gör jag. Samtidigt var jag så rationell ganska tidigt i min karriär att jag tänkte att jag kan göra en skillnad på allvar om jag fokuserar. Så jag gick in i Unicef som jag är ambassadör för sedan många år tillbaka. Jag har lagt ner det mesta av mitt engagemang där vilket ger mitt liv stor mening. Att gå in i Unicef och engagera sig för barns rätt till utbildning blev en motvikt till den ytliga och flyktiga kändisvärlden. Men någon agitator för miljön och klimatet, likt artisten Malena Ernman, har han aldrig blivit. Har du en ambition att du vill påverka människor? – Jo… Mark Levengood funderar en lång stund. – Det som är sant är att jag är varken en maktmänniska eller agitator. Jag är en väldigt artig människa och jag finner ingen större njutning i att folk ska lyda mig. Samtidigt, om jag nu fått en position där jag vet att folk lyssnar

på mig, då får jag skärpa mig och se till att jag har någonting att säga. Skulle du kunna påverka mer än du gör idag? – Den frågan, om jag skulle kunna göra mer, är väldigt vass och bra. Det klart att jag skulle kunna göra mer. Samtidigt är det inte heller så lätt. Jag skrev en debattartikel ihop med Gustav Fridolin om skolan för ett tag sen och det blev ett hiskeligt liv. På Unicef var de arga för att jag hade engagerat mig med politiker. Om jag ska vara Unicef-ambassadör – vilket jag vill – så måste jag följa de regler som finns för organisationen. Om Mark Levengood skulle gå ut och uppmana folk att agera för klimatet så har du ett helt Sveriges om skulle lyssna på dig. Hur kommer det sig att du inte väljer att göra det? – Åren har lärt mig att om man talar när man verkligen har någonting att säga då lyssnar folk. Men börjar man spreta väldigt mycket i vad man engagerar sig för då tappar man folk. Ska du på allvar bidra till att förändra så ska du göra som Malena och gå på dagligen. Det är väldigt bra jobbat av henne. Jag valde Unicef. Du har det ju gott ställt idag och forskning visar att ju större ekonomiska

G mark levengood // hållpunkter och avstamp 2008

2015

Utses till UNICEF-

Utses till svenskarnas

ambassadör.

drömgranne. Fler vill bo

2009

vägg i vägg med honom än

resurser man har desto större ekologiskt fotavtryck. Hur ser du på det? – Det är en fråga jag tänkt väldigt mycket på. Jag har inte rätt att ha ett större miljöavtryck än någon annan människa. Mitt största dåliga samvete är mina långa resor med flyg. Det blir ganska mycket. Jag har försökt miljökompensera men jag känner inte att jag får något kvitto på att det faktiskt fungerar. Pratar du med dina barn om klimatfrågan? – Mina barn pratar mycket med mig. Det är en stor fråga för dem och de bräcker ofta min kunskap. Framför allt om energi och framtida möjligheter. Min son som är 14 år, en djupt existentiell ålder, kommer hem och berättar saker för mig. Vi var på Coop häromdan och jag frågade ”Ska vi prova de här chipsen med baconsmak?” Då svarade han ”Pappa, du fattar inte alls vem jag är”. I Jönköping kommer du att tala om hur vi kan göra för att förändra vårt beteende. Hur gör vi det? – Det kan jag ju inte säga nu för då kommer ingen och lyssnar när det väl är dags. Men jag vet att det går att lära gamla hundar att såväl sitta som sopsortera. I

G Mark Levengood föreläser på Klimatkonferensen på Spira den 28 september. Mer information på klimatrådet.se

G Mark Levengood om… … vad han skulle ta med sig till en öde ö. Hatar öde öar. Gillar inga öar mindre än Åland faktiskt. Men skulle ta med mig alla jag känner, och rysligt mycket vin. … vad som håller honom vaken om nätterna.

med Kungen eller Zlatan.

Um… det skulle väl vara Jonas då…

föreställning Mark och hans

2017

Då är den ju inte hemlig längre? Man ska värna om sina hemligheter, tids

värld. Tre år senare är det

Blir säsongsvärd för tv-

dags för nästa bejublade

programmet ”Sverige!”.

Ger sig ut på turné med sin

… hans hemliga dröm. nog är de redo att realiseras.

show – Sound of Mark. 8

Magasin +E

nr 2/2017


energi

Hållbara inköp – ger resultat Den kanske enklaste vägen att snabbt göra sin verksamhet hållbar är att ställa rätt krav på leverantörer och se över de varor som köps in. Region Jönköpings län har redan

Livsmedel

kommit en bra bit på väg genom att ställa långtgående

År 2020 ska minst 60 procent av de totala inköpta

miljökrav i sina upphandlingar.

och skaldjur vara MSC-märkt (miljömärkning för fisk och

livsmedlen vara ekologiska och minst 70 procent av fisk skaldjur). Tack vare upphandling av livsmedel där miljökrav ställs kan verksamheten styra mot att målen uppfylls. I

Transporter Blöjor till barn

Ambitionen är att ha en fossilfri fordonsflotta år 2020. Därför väljs i första hand fordon som drivs på alternativa bränslen, till exempel etanol, biogas och el. Region

Blöjor för barn ska leva upp till kraven

Jönköpings län ska även påbörja installation av laddstolpar

för Svanen. Det gäller även delar av

för att öka och möjliggöra användningen av elfordon. I

sortimentet inom inkontinensskydd. I

Hud- och hårvård De hud- och hårvårdsprodukter som Region

Giftfri barnmiljö

Jönköpings län köper in ska vara miljömärkta och parfymfria.. I

Region Jönköpings län bedriver projektet ”Giftfri sjukvård för barn” som handlar om att rensa ut leksaker som kan innehålla farliga ämnen från väntrum och andra barnmiljöer inom vården. Eftersom leksaker tas bort behövs det fyllas på med nya och därför kommer en ny upphandling av leksaker att göras. Leksakerna som köps in kommer att följa Naturskyddsföreningens riktlinjer för ”Operation giftfri förskola”. I

Engångsmaterial Användningen av engångsmaterial – till exempel plastpåsar, förkläden och muggar –som är av fossilt ursprung ska minskas och engångsmaterial i förnyelsebart material, till exempel biobaserad plast och papp, ska främjas. Generellt ska användningen av engångsmaterial ses över med syfte att minska förbrukningen. I

nr 2/2017

Magasin +E

9


mat&klimat

Klimatsmart skolmat gör skillnad Mer vegetariskt, närproducerat och rätter tillagade med säsongens råvaror. Under en vecka är det bara klimatsmart mat som står på menyn på Erik Dahlbergsgymnasiet och en rad andra skolor och äldreboenden i Jönköpings län. – Som skola har vi stor makt att påverka, säger Lina Högklint. o lisa persson

Kön till gulaschsoppan ringlar

lång och matsalen på Erik Dahlbergsgymnasiet fylls snabbt av hungriga gymnasister. Lina Högklint och Albin Berglind slevar upp varsin portion och blickar ut över matsalen i jakt på ett ledigt bord. Skolan serverar numera ett vegetariskt alternativ till alla skolans elever varje dag och Lina Högklint väljer ofta det. – Det är gott att äta vegetariskt – det tar bara ett tag att vänja sig vid det. Nu har jag till och med fått min familj att testa det! Undersökningar som gjorts på skolan visar att eleverna efterfrågar större koppling till miljö- och klimatfrågan i undervisningen. Utifrån det väcktes idén om att under Klimatveckan i Jönköping endast servera mat som är bra ur klimatsynpunkt. Skolans kökschef Vasa Ostrovac involverades och nu har en klimatsmart matsedel för veckan tagits fram. Den innehåller bland annat en större andel grönt, mindre rött kött och maträtter lagade efter säsong med svenskproducerade råvaror. Att minska matsvinnet är också en viktig del. 10

Magasin +E

Alla gymnasieskolor i Jönköpings kommun har hakat på och skolor och äldreboenden ibland annat Vetlanda, Habo och Sävsjö kommer också genomföra satsningen och få del av matsedeln och dess recept. Lina Högklint och Albin Berglind är positiva till initiativet. – Jag tror många inte vet vad som är klimatsmart och hållbar mat. Det är bra att skolan visar vilka alternativ som finns och kan vara en vägledning, säger Lina Högklint. – Det är väl kul att de gör det. Men det hade varit mer klimatsmart att köra klimatsmart mat varje vecka, säger Albin Berglind. Även om en grön vegotrend håller på att växa sig stark – vilket märks även på Jönköpings kaféer och restauranger – finns det fortfarande en stark norm att äta kött på skolan. Den som äter vegetariskt riskerar lätt att stämplas som ”miljömupp”. – Många är bekväma och gör som de alltid har gjort. Men ibland måste man bara rycka upp sig och prova nåt nytt. Vi kan inte gå i samma gamla hjulspår hela tiden, säger Lina Högklint. Vad ska man göra för att få folk att våga prova?

.

Kökschefen Vasa Ostrovac

– Kanske lura dem? Alltså, typ ge dem nåt som ser ut att innehålla kött men som inte gör det. Sen får de veta efteråt att det här var vegetariskt. Så att de inte får förutfattade meningar om maten. Jag tror de flesta skulle tycka att det var gott, säger Albin Berglind. Maten står för en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. Vad tänker ni om det? – Det är mycket! Men konsekvenserna av att äta den där hamburgaren

»Jag tror många inte vet vad som är klimatsmart och hållbar mat.« ligger så långt in i framtiden. Därför bryr man sig inte, säger Albin Berglind. – Fast det är redan ett problem. Även om det inte märks för oss som bor i den här delen av världen. I många länder i Afrika är det redan kris och torka och det kommer att påverka oss också, genom klimatflyktingar som nr 2/2017


klimat

Vem vinner Klimatpriset 2017? Varje år har innevånarna i Jönköpings län chansen att nominera en person, organisation eller företag som gjort ett särskilt gott miljöoch klimatarbete. Nu har nomineringarna strömmat in. Vem blir årets vinnare? Klimatpriset är Jönköpings läns största och mest prestigefyllda pris. I år har ett 20-tal nomineringar kommit in på miljökämpar runt om i länet. Tidningen +E presenterar några av dem: 1 Dan och Marika Waldemarsson Paret driver Söderlinds ekologiska grönsaker på sin gård i Långhult utanför Habo och har nominerats för att de producerar biogas genom rötning av gödsel. Biogasen driver en motor som producerar el, som används hos grannen för att driva växthuset där ekologiska grönsaker odlas. ”Ett bra exempel på nära samarbete som främjar hållbart brukande av resurser.” 1 Olle Gustafsson Olle Gustafsson på Jönköpings kommun har nominerats för sitt initiativ att införa förmånscyklar till kommunens anställda. Satsningen har slagit mycket väl ut med 1900 cyklar, varav hälften elcyklar, och den ökade elcykeltrafiken har tagit andelar av biltrafiken. Förutom en minskad klimatpåverkan Albin Berglind och Lina Högklint.

av transporter har satsningen lett till friskare anställda och en trevligare stadsmiljö.

Bengt Wiktorsson och Marie Levin Löfdahl.

kommer hit, säger Lina Högklint och fortsätter: – Jag är orolig för hur det ska bli. Man märker att klimatet förändras, det blir varmare, det blir mer naturkatastrofer. Jag kan få mardrömmar om sånt. Jag kan känna att om det redan hänt så här mycket på de tjugo åren jag har levt – hur ska det då bli i framtiden? Hon läser skolans kurs med inriktning mot politik och hållbar utveckling och har påverkats starkt av den. Hennes oro för framtiden delas av många andra elever berättar lärarna Marie Levin Löfdahl och Bengt Wiktorsson, nr 1/2017

som båda arbetar engagerat med att integrera hållbarhetsfrågorna i undervisningen. Hon i samhällskunskap och historia och han i naturvetenskap. – Ungdomar idag har mycket klimatångest. Det märker vi tydligt, säger Marie Levin Löfdahl. – Vi märker av en oro hos eleverna för hur framtiden kommer att se ut. För många elever handlar det då inte om vilket jobb de ska få utan hur världen ska se ut, säger Bengt Wiktorsson. Det gäller att få eleverna att känna att det går att påverka och förändra. Då kan maten vara en bra ingång efter eftersom det är något man själv kan ändra på. – Det här med klimatsmart mat ska egentligen vara det vanliga och det naturliga och inte det udda som man gör en gång i veckan eller en vecka då och då. Det måste vara målet, säger Marie Levin Löfdahl. I

1 Isåsa lantbruk i Nässjö Det relativt nystartade Isåsa mejeri har nominerats för sin hållbara produktion av ekologisk mjölk, som säljs i butikerna i Nässjö. Tanken bakom mejeristarten är att råda bot på de långa transporter som förekommer inom mjölknäringen idag. Inga besprutade grödor ges till djuren och hela kedjan är fri från kemikalier. På Klimatveckan 2017 avslöjas årets vinnare!

Klimatpriset ”Klimatpristagaren ska på ett förtjänstfullt sätt ha bidragit till Klimatrådets mål och vision om Jönköpings län som ett plusenergilän i linje med klimatoch energistrategin eller på annat sätt bidragit till att främja länets klimat- och energiarbete inom ovanstående områden. Vinnaren ska vara ett framstående exempel inom sitt område.”

Magasin +E

11


solkraft

Solsafari Länet visar upp sina solceller Går du i tankar på att installera solceller på din bostad? Under Jönköpings läns solsafari får du chansen att ställa alla dina frå­ gor. Då visas ett femtiotal solanläggningar upp runt om i länet. Lundberg som passade på att skaffa solceller när det gamla ladugårdstaket ändå skulle bytas. Nu sitter där 300 kvadratmeter solpaneler på södertaket som ger totalt 40 kilowatt. Ungefär två tredjedelar av det totala energibehovet för gården. – Jag hoppas att folk ska komma hit och bli inspirerade och se att det inte är så svårt. Det är mycket enklare än vad folk tror, säger Lina Rehn, dotter till Jan och Inger Lundberg som äger gården. Hon arbetar i gårdskaféet.

o lisa persson

Den 24 september är det premiär för solsafari i Jönköpings län. För den som funderar på att skaffa solceller där hemma på villataket är det ett perfekt tillfälle att ta reda på mer om hur det fungerar och ser ut i verkligheten. Ett drygt femtiotal privatpersoner och företag runt om i länet kommer att visa upp sina anläggningar för allmänheten. – Intresset för att vara med har slagit alla förväntningar, säger Otto Hedenmo, som arbetar på länsstyrelsen och är projektledare för Klimatrådets solkraftsprojekt. Topperyd gård utanför Nässjö är en av de som deltar. Här bor familjen

Topperyd är en fårgård med 45 tackor där det är full ruljangs. Gästerna som kommer och besöker gårdskaféet eller stannar över på bed & breakfast blir ofta positivt överraskade när de ser det

42 ¬ 44 ¬ 41 ¬ 40 ¬ 43 ¬

Mullsjö

upp sina solcellsanläggning-

17 ¬

29 15 ¬ ¬ 14 27 30 ¬ ¬ ¬¬ 16 2 8 3 2 3 1 ¬¬¬ ¬ 13

Under solsafarit visar 53 privatpersoner och företag

Habo

19 ¬

ar runt om i Jönköpings län.

i Jönköpings län

länet. Nu i vår var det mer än dubbelt så många solcellsansökningar (85) som jämfört med

¬1 34 ¬ 35 ¬

Nässjö 36 ¬

förra året (35) – en ökning med nästan 150

¬2 ¬8 ¬7 ¬4 ¬9 ¬6

procent. • Den totala installerade kapaciteten solenergi i Eksjö

Gnosjö 12 ¬

Gislaved

46 ¬

39 ¬

45 ¬

11 ¬

53 ¬

snittet.

47 ¬

• Länsstyrelsen i Jönköpings län ger ut näst Vetlanda

Sävsjö

¬ 50

Värnamo 10 ¬

med 12 watt som är det nationella genom-

33 ¬ 38 ¬ 37 ¬

Jönköpings län är 7,5 megawatt. Det motsvarar 19 watt per invånare jämfört

49 ¬

Vaggeryd

hållet. Det är underhållsfritt och man gör en insats för klimatet. Nära gården finns dessutom fyra vindkraftverk som delas med grannarna. De uppfördes för tio år sedan då stormen Gudrun blåste ner skogen.

• Antalet installerade solanläggningar ökar i

Aneby

23 ¬ 20 24 25 ¬ 18 ¬ ¬ ¬ 2 6 ¬ 21 Jönköping ¬

»Det man ska tänka på är att det faktiskt lönar sig ekonomiskt. Inom en tioårs­ period betalar det sig helt och hållet.«

g Solkraften ökar

Tranås

Deltagare i Solsafarit

stora svarta solcellstaket på ladan. Lina Rehn berättar att det pratas mycket om solceller i grannskapet men det är färre som har vågat ta steget och skaffa det. – Det man ska tänka på är att det faktiskt lönar sig ekonomiskt. Inom en tioårsperiod betalar det sig helt och

48 ¬

51 ¬

mest solcellsstöd av alla län i Sverige. På plats nummer ett kommer Gotland. • Värnamo kommun har en egen solkarta. Du kan hitta ditt eget hus på solkartan och se hur mycket solenergi du kan få med solceller på

¬ 52

Läs mer på

ditt hustak. Hittas på varnamo.se

klimatveckan.klimatradet.se/solsafari

12

Magasin +E

nr 2/2017


Familjen Lundberg på Topperyd gård utanför Nässjö visar upp sin solcellsanläggning under solsafarit.

Även laddstolpar till elbilar är på väg – där elen tas från solen förstås. Med solsafarit hoppas länsstyrelsen och länets Energi- och klimatrådgivare att folks kunskap om solceller ska öka. – En stor anledning till att folk inte installerar solceller är att de saknar kunskap om det. Vad de tjänar på det, hur de ska gå till väga och hur prisutvecklingen av solceller sett ut, säger Otto Hedenmo på länsstyrelsen. Under dagen ges möjlighet att skingra frågetecknen genom att prata direkt med solcellsägarna om deras erfarenheter. – Tanken bakom solsafarit är att påverkan från andra är den största anledningen till att folk sätter upp solceller. Kan andra göra det så kan man göra det själv. Vi har märkt att det räcker att det är en som installerar i ett område så dröjer det inte länge förrän fler följer efter, säger Otto Hedenmo. I

Foto: Camilla Zilo

Sol-Otto ger solsvar på tal Otto Hedenmo, projektledare för Klimatrådets solkraftsprojekt.

Ökar utbyggnadstakten av solceller i länet? – I länet, landet och världen ökar antalet installerade solceller årligen. Större miljömedvetenhet, prissänkningen av solceller och förlängningen av investeringsstödet har gjort att fler fått upp ögonen för att producera sin egen elektricitet. Under första kvartalet av 2017 beräknar vi att nr 2/2017

mer än dubbelt så många anläggningar har installerats jämfört med samma period förra året. Detta tack vare informationssatsningar i Skillingaryd, Vetlanda, Värnamo och andra platser runt om i länet. Om det nu är så många som installerar solceller – finns det stöd kvar till alla? – Budgeten för investeringsstödet utökades hösten 2016 – ordentligt! Från 2009 till 2016 betalades det ut ungefär 800 miljoner kronor i investeringsstöd.

Fram till den 31 december 2019 ska man nu betala ut 1,4 miljarder! Även om man inte kan lova att alla får ta del av stödet lär det räcka länge till. Hur står sig solkraften mot andra förnybara energikällor? – Egentligen tycker jag inte det är rättvist att ställa olika förnybara energikällor mot varandra, då samtliga strävar efter att komma bort från en fossil energisektor. Förnybara energikällor konkurrerar inte med varandra utan

de kompletterar varandra. Medan vindkraftverk genererar hög effekt på stora ytor, så kan solcellerna placeras på döda takytor i stad och på landsbygd och leverera förnybar el under en väldigt lång tid. Solkraften låter inte, rör sig inte och panelerna håller väldigt, väldigt länge. Regeringen har satt som mål att 5-10 procent av vår elproduktion ska komma från solkraft 2040, resten av den förnybara energisektorn ska komma från annat håll. I Magasin +E

13


hela denna sida är en annons

Klimatveckan En klimatsmart vardag utan krångel är i fokus under Klimatveckan. Gymnasieskolan serverar klimatsmart mat, en bilfri dag i Sävsjö uppmuntrar cyklande och i Vaggeryd har ”Ge och Ta” ersatt ”slit och släng”, för att nämna några exempel. Klimatveckan har något för alla – vad vill du lära dig mer om?

14

Magasin +E

nr 2/2017


hela denna sida är en annons

BÄCKADALSGYMNASIET: HÅLLBAR UTVECKLING I ALL UNDERVISNING, 21–28 SEPTEMBER

Klimatet i fokus i alla ämnen på TTC Alla elever på Bäckadalsgymnasiets TTC-enhet i Jönköping kommer att få extra kunskaper om hållbarhet, klimat och miljö under Klimatveckan. På utbildningarna kommer nämligen frågor kring klimat och hållbarhet att genomsyra all undervisning oavsett ämne. Eleverna på Byggprogrammets mark- och anläggningsinriktning samt på Fordon- och transportprogrammet, totalt 230 elever, ska både i teori och praktik lära sig mer om hållbar utveckling. Frågeställningar som tas upp ska behandla både vardag och arbetsliv. Veckan avslutas med att eleverna i årskurs tre deltar i Klimatkonferensen.

Klimatfrågor i teori – När jag fick höra att all mat som serveras i gymnasieskolorna under Klimatveckan ska vara klimatsmart tyckte jag att vi kunde ta steget fullt ut och göra en helhet av alla aktiviteter, berättar Therese Martinsson, lärare på Bäckadals-

konsekvenserna av en minskad bränsleförbrukning, både hur det påverkar miljön och hur det påverkar utgifterna. – Istället för att prata om det som inte är bra vill vi visa på goda exempel, handlingsalternativ och möjliga lösningar, säger Therese. I Therese eget ämne, naturkunskap, ska klasserna få lära sig mer om vad klimatsmart mat egentligen innebär, medan man i svenskan tar upp och analyserar artiklar i ämnet hållbarhet.

Hållbarhet en del av vardagen Elev på Bäckadalsgymnasiet.

gymnasiet. Både rektor och kollegor var snabbt med på noterna.

Alla ämnen involveras Eleverna kommer bland annat att jobba med avgasrening, alternativa bränslen, elektrifierade vägar, elbilar, materialåtervinning och ändliga naturresurser. Eleverna får också räkna på

Hållbar utveckling ingår naturligt i alla utbildningar på TTC, men Klimatveckan gör det möjligt att sätta ett större fokus på frågorna och Therese hoppas att det inte är en engångsföreteelse. – Det här blir ett test för att om formen slår väl ut. Förhoppningsvis kan projektet fortsätta i någon form och också spridas till andra delar av Bäckadalsgymnasiet. I förlängningen vill vi förstås att hållbarhetsfrågorna ska bli en del av vardagen. ✿

JÖNKÖPINGS KOMMUN: KLIMATSMART MAT, 21-28 SEPTEMBER

Gymnasieelever testar klimatsmart skolmat

– Att ha en meny med klimatsmart mat är en bra plattform för att få igång en diskussion. Det intressanta blir att se om elever och personal reagerar och vad de i så fall tycker, säger Michael Kinnander lärare på Erik Dahlbergsgymnasiet och initiativtagare till klimatsmart mat på skolorna.

Uppmärksamma klimatfrågor i skolans vardag Michael har tidigare tagit med sig elever till Klimatkonferensen men funderade i år på hur man istället skulle kunna få in frågorna i skolans vardag, att göra eleverna mer delaktiga än att bara vara åhörare. Maten blev ett naturligt val eftersom det engagerar eleverna och ger möjlighet att visa på goda exempel snarare än att peka på nr 2/2017

felaktigt beteende. Skolan ska enligt band annat läroplanerna visa hur vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Utöver undervisningen i respektive ämnen är maten något som alla kan diskutera och reagera på.

Foto: Istock

Under hela Klimatveckan kommer gymnasieskolor och äldreboenden att servera klimatsmart mat till elever och personal. En del grundskolor i Jönköping samt skolor i ytterligare ett par kommuner gör samma insats för att uppmärksamma mat och matkonsumtion som en del av klimatfrågan.

Många skolor intresserade När Michael lanserade idén fick han snart med sig kostansvariga på alla gymnasieskolor i Jönköpings kommun. Med tiden har också flera grundskolor, förskolor och skolor i Jönköping och flera andra kommuner anslutit sig. Michael hoppas i skrivande stund att det hinner sprida sig till flera innan Klimatveckan är igång. – Klimatveckan gör det enkelt att sätta fokus på hållbarhetsfrågor. Många aktörer anordnar aktiviteter, det skrivs och pratas om Klimatveckan lite över allt. Det gör att frågan uppmärksammas från många håll och gör man något bra får det stor uppmärksamhet. Det i sin tur kan kanske leda till att fler hakar på, menar Michael.

Utvärdera effekterna Satsningen har goda chanser att bli positivt bemött. Undersökningar bland eleverna visar att de gärna ser att miljöfrågorna genomsyrar verk-

samheten mer än vad som sker idag. Elevernas önskemål om ett mer hållbart förhållningssätt är grunden. Menyn under Klimatveckan blir ett test på många sätt. Hur påverkar det ekonomin och hanteringen i köken, hur reagerar elever och personal? Slår allt väl ut tror Michael att veckans klimatsmarta meny kan följas av flera. ✿ Magasin +E

15


hela denna sida är en annons

CAMPUS VÄRNAMO: SOLKRAFT, 21 SEPTEMBER

Solkraft samlar näringsliv och studenter i Värnamo annat seminarier och föreläsningar om lyckade sats-

Solkraft är temat på Campus Värnamos branschdag för bygg-fastighets- och konsultföretag, som i år är ett arrangemang i Klimatveckan. Campus Värnamo vänder sig till såväl små och stora företag som organisationer och myndigheter och intresset för arrangemanget är stort.

ningar på solenergi. Besökarna får också information om vilka möjligheter, förutsättningar och bidrag som finns för att satsa på solkraft. – Under branschdagen vänder vi oss till både små och stora företag. Ämnet känns mycket aktuellt, alternativa energikällor är något som intresserar många och efterfrågan på kunskap är stor, berättar Cinna Adanko, utbildningsansvarig på Campus Värnamo.

Campus Värnamo har bland annat utbildningar inom fastighetsbranschen och uppdraget att arbeta i nära samverkan med näringslivet i sina utbildningar. Två

Studenter fördjupar sin kunskap

gånger om året arrangerar skolan därför branschdagar

Fastighetsingenjörer är mycket efterfrågade på

på olika teman.

arbetsmarknaden, som en del av den bygg- och

Branschdagen är ett tillfälle för att skapa kontakter

renoveringsboom som Sverige upplever just nu.

och erfarenhetsutbyte mellan branschfolk – samtidigt

Kompetensbristen är omfattande inom området

som studenterna på Fastighetsingenjörsutbildningen

och efterfrågan på utbildad personal stor. I sin

får möjlighet att knyta kontakter och inspireras till

utbildning läser fastighetsingenjörerna kurser i

fördjupad kunskap.

alternativa energikällor och branschdagen blir en möjlighet att inspireras till fördjupade studier i t ex

Goda exempel ger inspiration

examensarbeten eller i Lärande i arbete (LIA) ute på företagen. ✿

Under höstens branschdag om Solkraft anordnas bland

SÄVJSÖ KOMMUN: HÅLLBART RESANDE, 22 SEPTEMBER

Den 22 september anordnar Sävsjö kommun en bilfri dag. Ett par gator i centrala Sävsjö stängs av och där kan alla intresserade prova elcyklar, lämna in sina cyklar till service och få information om hur alternativ till bilen kan användas i vardagen. – Vårt mål är att besökaren ska få en aha-upplevelse och kanske en liten tankeställare; hur kan jag använda cykeln istället för att ta bilen? Berättar Veronika Johansson, miljö- och hållbarhetsstrateg och Frida Engdahl, fordonssamordnare i Sävsjö kommun.

Uppmärksamma trafikfrågor I år sammanfaller Klimatveckan med European Mobility Week, ett eu-arrangemang som uppmärksammar hållbara transporter över hela Europa. I Sävsjö kommun passar det perfekt eftersom man här velat uppmärksamma trafikfrågor på olika sätt. – Vi har börjat med oss själva och sett över och samordnat vår fordonsflotta. Det innebär att vi kunnat minska antalet fordon till fördel för elcyklar och vanliga cyklar, berättar Frida.

16

Magasin +E

Ge alternativ till bilen i vardagen På de avstängda gatorna och på Stora Torget kommer olika aktiviteter att anordnas. Utställare som Länsförsäkringar och NTF med flera, anordnar workshops om trafiksäkerhet och miljöfrågor och kollektivtrafiken informerar. Kommunens biogasbilar finns också på plats och som besökare kan du få information om hur biogas tillverkas och hur biogasbilar tankas. Besökaren får tillfälle att testa sina reflexer, gå en tipspromenad och mycket annat. – I små orter som Sävsjö är det ju väldigt enkelt att slentrianmässigt ta bilen. Det finns gott om parkering, det kostar ingenting, du kan ställa bilen precis utanför affären och så vidare. Vi vill visa att alternativ till bilen fungerar även i en mindre kommun, säger Veronika.

Elcykel i tätorten och kollektivtrafik för pendlare I Sävsjö ligger verksamheterna lite utspridda, så arrangörerna hoppas att många ska lockas att prova på elcykeln. Den skulle vara ett mycket bra alternativ till bilen i tätorten. En förhoppning är att även kollektivtrafiken finns på plats under den bilfria dagen för att locka pendlare

Foto: Istock

Bilfri dag ska inspirera fler att cykla i Sävsjö

Från bil till cykel i Sävsjö.

till och från Sävsjö att ställa bilen. Den bilfria dagen är ett led i arbetet med att nå kommunens vision om att bli en Sveriges grönaste kommuner. Transportområdet är en stor utmaning i det arbetet och både Veronika och Frida hoppas att den bilfria dagen ska bli en återkommande aktivitet. – I år fokuserar vi på cyklar och elcyklar. Ett annat år kan det handla om t ex elbilar och laddningsstationer. Det finns många frågor och aspekter på hur vi ska skapa ett hållbart resande. ✿

nr 2/2017


hela denna sida är en annons

CSR SMÅLAND: HÅLLBARA INKÖP, 22 SEPTEMBER

Hur kan vi göra hållbara inköp? I alla företag, myndigheter och organisationer görs inköp – allt från stora investeringar till kontorsmaterial och fika. Föreningen CSR Småland vill under Klimatveckan väcka intresse för att hållbarhetsfrågor kan bli en utgångspunkt för val av leverantör.

ge en föreläsning om hållbara inköp, ett ämne som många av medlemmarna lyft som en viktig fråga. Hur kan vi överföra hållbarhetsarbetet till såväl det dagliga inköpet som till den stora investeringen? – Vi vill ge kunskap och sprida erfarenhet från våra medlemmar, visa på goda exempel. Vi hoppas också kunna anpassa innehållet i vår föreläsning lite efter de företag som anmäler att de tänker komma, säger Anna Carendi, som tillsammans med en annan av CSR Smålands grundare, Patrik Sundberg, håller i föreläsningen.

Målgruppen för CSR Smålands arrangemang är alla som gör eller beslutar om inköp på sin arbetsplats, oavsett om det gäller stora upphandlingar eller att leasa bilar och hyra lokal för konferenser.

Skapa engagemang för hållbara verksamheter CSR Småland, som startade 2016 och har ett 30-tal medlemmar, verkar som ett nätverk för företag, offentliga aktörer och ideella organisationer. – Målsättningen är att skapa engagemang för att utveckla hållbara verksamheter. Vårt arbete kan ses som en del i utvecklingen av Jönköpings län som en attraktiv region. Tanken

Generella regler och praktiska lösningar är också att växa, att ha verksamhet i hela Småland, berättar Anna Carendi, en av initiativtagarna till CSR Småland.

Visa möjligheter till hållbara inköp Under Klimatveckan kommer CSR. Småland att

Under föreläsningen kommer Anna och Patrik att beskriva vad varje företag kan göra rent konkret: vilka krav som kan ställas på en leverantör och hur de kan följas upp. De kommer att blanda generella ramar med praktiska lösningar. Några medlemsföretag kommer också att berätta om sin resa till hållbara inköp. ✿

ÅVC I VAGGERYDS KOMMUN: ÅTERVINNING 25 SEPTEMBER

Ge och Ta uppmuntrar återbruk i Vaggeryd Skänka istället för att slänga skulle kunna vara mottot för Återvinningscentralen i Vaggeryds satsning ”Ge och ta”. Under Klimatveckan arrangerar man därför ett evenemang som ska inspirera till återbruk, snarare än återvinning. Det började med lite böcker. Istället för att slänga dem kunde de som ville sätta upp dem i en bokhylla och därmed gå med på att någon annan fick ta hem dem. Idag finns samma system för tegel, impregnerat trä, betong- och stenplattor. Återbruk istället för återvinning, helt enkelt. – Ge och ta fungerar utmärkt. Om den som skänker tycker att det är okej är det bara att ta för den som behöver, förklarar Kristina Ågren, drifttekniker på ÅVC i Vaggeryd.

Hållbarhet i vardagen För Vaggeryds kommun är det viktigt att arrangemang under Klimatveckan är publika och vänder sig till alla kommuninvånare. Genom att fokusera på hållbarhet i vardagen vill man in-

nr 2/2017

spirera och ge verktyg för var och en att bidra. – Kommunens uppgift är inspirera invånarna i vardagsfrågor. Många vet till exempel att det är vettigt att återanvända saker med vet inte hur det ska gå till. Ge och ta är ett sätt att hjälpa till, säger Madeleine Larsson, miljöstrateg på Vaggeryds kommun.

Skänka istället för att slänga Den 25 september kommer ÅVC i Vaggeryd att ha en rad arrangemang för att uppmärksamma återbruk. Flera samarbetspartners, som ReMida, Human Bridge och Röda Korset kommer att finnas på plats. För många av de saker vi tänker oss att slänga i återvinningscontainrarna kan istället tas om hand och bli till glädje för någon annan. – Målet är att alla som kommer hit ska få frågan om det är något de kan tänka sig att skänka istället för att slänga. Det är väldigt få som säger nej när vi ställer den frågan, menar Kristina. Konceptet Ge och ta har fått ett bra mottagande i Vaggeryd och också belönatas med

priset ”Bra Miljöinsats” av Vaggeryds kommun. Målet med arrangemanget under Klimatveckan är att ännu fler ska inspireras till att skänka både material och saker, att förstå vilken nytta det kan göra att bidra till återbruk. ✿

Magasin +E

17


framtidens planet

”Barnen bestämmer på jorden nu” Hur kommer världen att se ut om hundra år? Den frågan ställde Corne­ lia Karlsson i första klass på Vätterslundsskolan i Jönköping. Svävande bilar som drivs på vatten, fler killar som är fröknar på dagis och robotar som tar över jobben, blev några av svaren som kom fram när klassen fick svara på frågan. o lisa persson

”Framtiden ser ut som förr i tiden”

”Krig mellan Sverige och Syrien”

”Tjuvar behandlas bättre”

Simone

Felix Ottosson

Tova Nilsson

Jag tror att framtidens planet ser

På framtidens planet

Jag är 8 år. Det är 2117.

ut som förr i tiden. Djuren bor på

tror jag att det är fattiga

Jag hoppade ner från

bondgård. Människorna bor i hus.

barn och gamla hus.

sängen och hamnade i

När jag ska gå till skolan så ser jag

Djuren mår dåligt och

kläderna! När jag kom

en marknad och jag köper ett rött

föräldrarna mår också

äpple. Som jag ska ha som frukt. Alla vuxna arbetar som bönder. Man förflyttar sig med hjälp av häst och vagn. Alla stora städer finns kvar. Men strömmen finns inte

dåligt för dom fick ingen mat. De har haft krig. För att dom var dumma när det var krig

Barnen bestämmer på jorden nu. Det är

mellan Sverige och Syrien. Naturen blev

fred på jorden nu. Alla är kompisar. Till och

förstörd och Sverige vann kriget. Naturen

med jag. Jag går i skolan.

kvar. Vi äter nästan bara vegetariskt. Vi har inte kvar

var inte förstörd längre och dom byggde upp

sjukhusen men vi har kunskapen om mediciner. Därför

nya hus. När dom var färdiga så spelade dom

klarar vi oss ändå. Vi syr kläderna själva det finns olika

legospel på TV:n. Nu mår djuren bra tack

färger det finns grå och vitt och svart och guld.

vare doktorn. Alla var glada för att Sverige

Det finns mycket frukter och rent vatten år 2117.

ner kom min elehun. Det är en blandning av elefant och hund.

Tjuvar behandlas bättre. Djur också. Man hatar bråk. I

vann. I

Det finns inga böcker men vi gör nya böcker som stämplas på annat material än papper, allt för att rädda vår planet. Vi var tvungna att börja leva som förr i tiden igen för att rädda miljön och Jorden. I

18

Magasin +E

nr 2/2017


”Fler blåvalar och vitsippor” William Jag tror att det kommer att vara mer skog. Jag tror att vi inte kommer att slänga saker i naturen. Jag tror att det kommer att vara mer jobb. Jag tror att det kommer att finnas mer blåvalar och vitsippor. Jag tror att när man vaknar så gör en robot iordning din tandborste och borstar dina tän­ der. I sopbilen sitter det robotar och tömmer sopor. Jag tror att det kommer vara mer telefoner och datorer. Jag tror att det bara kommer att vara friskluft i luften. Jag tror att alla bilar kommer att flyga och tanka med vatten. Vi kommer att vara jätterädda om naturen. Jag tror att vi kommer äta mer älg. Jag tror att mer killar kommer att vara frök­ nar på skolor och dagis. Jag tror att på affärer så är det inte killavdelningar och tjejavdel­ ningar utan en stor avdelning istället. I

”Robotar hjälper oss med allt”

”Vi hjälper fattiga länder”

Jonas Hassan Johansson

Stella Wahlström

Jag sitter i en fåtölj och tittar ut

Jag tror att om vi åker mycket

genom fönstret och ser de fina träden.

bil och flygplan blir jorden

Robotar åker omkring och vi bor i

varmare. Jag hoppas att om

närheten av berget där det sprutar ut

100 år är vi bättre på att

lava. Vi jobbar med att stoppa lavan med stenar och metall. Vi brukar äta kaninkött och robotarna serverar oss. Ro­

slänga skräp. Jag tror att vi äter kött fisk och grönsaker och jag tror att man dricker vatten.

botarna hjälper till med vad som helst till och med mitt jobb.

Jag hoppas att om 100 år ger vi mer pengar till

Vi har flygande snygga bilar som man tankar med vatten.

fattiga länder. Jag vill ha fred på jorden om 100 år.

Vi människor är fortfarande olika. Det finns dinosaurier och tigrar och alla möjliga djur. Vi bor i ett snyggt hus. Det finns en verkstad i stan som lagar flygande bilar.

Jag hoppas att vi behandlar djuren bra om 100 år.

Cornelia Karlsson Cornelia ställde frågan som fick klasskompisar­ nas fantasi att flöda.

Klimaten blir varmare och i andra länder är det svårt att hitta mat och vi hjälper dem. I

Det är varmt och det finns Pikachus omkring oss. Vi dricker läsk och vi läser i magiska böcker. Vi kör waterrun på rasterna. Vi får ha telefoner på skolan och jag kör bara snapchat. Robotarna stänger av TV:n i rätt tid åt oss. Vi gillar att skriva. Vi har flygande mattor. Vi slänger soporna i en magisk soptunna. I

nr 2/2017

Magasin +E

19


Sköna gröna burgare Våga tänka nytt kring vad en burgare är! Skippa köttet och gå istället loss på baljväxter, grönsaker, rotfrukter, svamp och ost. Uppmaningen kommer från matprofilen Martin Nordin som i sin nya kokbok listar ett gäng ljuvliga vegetariska burgare du inte trodde fanns. o lisa persson l martin nordin

Den gröna vågen fortsätter att skölja över Sverige och de vegetariska alternativen blir allt fler. Även vad gäller hamburgare. Nu debuterar Instagramprofilen Martin Nordin med kokboken Gröna burgare där han djupdykt i ämnet och uppfunnit 31 nya vegetariska favoriter. – Jag vill inspirera till att du ska våga testa olika varianter för att sedan börja bygga din egen favorit, säger han. Martin Nordin är inte vegetarian. Han ser det istället som en pågående process att dra ner på köttet och äta mindre av animaliska produkter – för miljöns skull. I boken ger han tips på hur man kan tänka om: – Fokusera på att grönsaken är huvudingrediensen och sen vad som skulle vara gott till. Jag tror vi är indoktrinerade i tallriksmodellen där köttet alltid varit fokus. Det är så vi handlar i butiken. Genom att använda tekniker som traditionellt sett används vid tillagning av kött, som marinering och bräsering, kan man få in mustiga smaker i grönsakerna. Vegetariska umami-smaker som torkad svamp, miso eller svart vitlök är en hit till grytor och såser. Vad är konsten bakom en grym burgare? – Precis som i all matlagning ligger konsten att bygga en burgare till stor del i mötet mellan olika texturer och smaker. Balansen, helt enkelt. Om biffen är friterad och krispig kanske det behövs något syrligt för att balansera den feta smaken. Om någon del känns torrare, till exempel om biffen är baserad på baljväxter, kanske en majonnäs kan väga upp det, säger Martin Nordin. I boken finns också recept på olika typer av bröd till burgarna – ett är helt kolsvart! – och passande tillbehör, som hemmagjord ketchup och karamelliserad lök. I

20

Magasin +E

Bönburgare med Gruyère och karamelliserad lök Till 6 burgare:

låt rinna av i ett durkslag.

elvärme. Löken kommer snart att

• 6 dl kokta svarta bönor

2. Hetta upp lite olja i en stekpan-

börja släppa vätska och smakerna

• 1 dl finhackad gul lök

na och fräs löken på ganska hög

kommer att koncentreras genom

• raps- eller jordnötsolja att

värme tills den har fått färg och är

att löken får koka i sin egen vätska.

på gränsen till bränd.

Rör om med en träslev ungefär var

3. Sänk värmen, lägg i chili- och

5:e minut under 30–40 minuter,

paprikapulver och rör om. Rör ner

håll koll så att det inte bränner

• 1 tsk rökt paprikapulver

bbq-såsen och ta stekpannan från

vid. (Om du märker att det börjar

• 3 msk bbq-sås

värmen.

bli torrt kan du tillsätta vinägern

• 1 dl torrostade valnötter

4. Rosta valnötterna.

tidigare.)

• 2 msk finhackad färsk kori-

5. Hacka 1 dl valnötter och lägg

8. Ta av locket, häll på vinägern,

dem i en skål tillsammans med

höj värmen och reducera kraftigt

• 1 dl kokt svart ris

bönor, koriander, ris, pankoströ-

under omrörning i cirka 15 minuter.

• 1 dl pankoströbröd

bröd och en nypa salt. Blanda ihop

Ta kastrullen åt sidan.

• salt

ingredienserna med en pota-

9. Värm ugnen till 180 grader.

tisstomp (bönorna ska bara bli lätt

10. Värm några matskedar olja i en

Karamelliserad lök:

mosade). Tillsätt lökblandningen

stekpanna på medelvärme. Stek

• 2 gula lökar

och rör om så att allt blandas.

biffarna i några minuter på båda

• 2 msk smör

6. Ta en handfull smet i taget och

sidor tills de har fin färg. Lägg över

• 1 msk rödvinsvinäger

forma 6 runda biffar, antingen

biffarna i en ugnsform. Lägg några

för hand eller med hjälp av en

ostskivor på varje biff och låt stå i

Till servering:

stansring. Lägg biffarna på ett

ugnen tills osten har smält.

• 120 g gruyèreost

fat och täck med plastfolie. Låt

11. Smöra bröden på snittytan och

• 6 hamburgerbröd

stå i kylen i minst 1 timme, gärna

stek dem hastigt i en stekpanna

• smör till bröden

längre, så håller de ihop bättre när

eller grilla dem i ugnen.

• romansallad

du steker dem.

12. Lägg en biff i botten på varje

7. Skala och hacka löken och lägg

bröd. Lägg på ett salladsblad och

Gör så här:

lökhacket i en kall kastrull. Klicka i

klicka på en generös sked karamel-

1. Skölj bönorna i kallt vatten och

smöret och sätt kastrullen på med-

liserad lök. I

steka i • 1 tsk milt chilipulver, t.ex. Piment d'Espelette

ander

nr 2/2017


hela denna sida är en annons

JU SOLAR TEAM ”Designa och bygga en solbil, korsa en kontinent och tävla med världen.” Så lyder det mål som Jönköping University Solar Team satte upp för över ett år sedan. Och nu är det bara några veckor kvar. Snart ska entreprenörsstudenterna packa sina väskor, flyga till Australien och köra 3000 km i världens största soldrivna biltävling! Foto: Ellinor Lindahl

Bridgestone World Solar Challenge är världens största soldrivna biltävling som har funnits sedan år 1987. Tävlingen går ut på att köra 3000 km från Darwin i norra Australien till Adelaide i söder – en kontinent ska korsas med andra ord. Sträckan körs med en solbil som har endast solen som bränsle. Till en början gick den stora tävlingen av stapeln vart tredje år men sedan år 1999 äger den rum vartannat år. I år är det 30-årsjubileum för Bridgestone World Solar Challenge och tredje gången som JU Solar Team deltar! Av de tre tävlingsklasserna Challenger class, Cruiser class och Adventure class, ska studenterna i JU Solar Team ställa upp i den förstnämnda. Den är den mest avancerade klassen med aerodynamiska mästerverk. Studenterna är upp-över-öronen-exalterade och ska ge de största universiteten som Stanford, Cambridge och MIT en riktig utmaning. nr 2/2017

Magasin +E

21


hela denna sida är en annons

SOLVEIG — framtidens bil

Maxhastighet Vikt Längd (ca) Bredd (ca) Höjd (ca) Elmotor

22

Magasin +E

110 km/h 170 kg utan förare 4,28 m 1,63 m 95 cm 940 w

nr 1/2017


hela denna sida är en annons

nr 1/2017

STYRNING

CHASSI

Styrningen är en mekanisk enkelkonstruktion för att få en bra styrkänsla i denna typ av bil. Den består av standardkomponenter, är enkel att reparera samt är egenkonstruerad för att minimera vikten. Komponenterna består av både stål och aluminium.

Chassit – själva stommen eller skelettet i bilen – är gjort av högkvalitativt stål. Stål valdes på grund av dess flexibilitet och möjlighet att göra flera designer, vilket inte kolfiber har. Chassits konstruktion är separerad från karossen, väger 30 kg och bär upp hjulupphängningen, styrningen och förarmiljön.

KAROSS

SOLCELLER

Solveigs hölje tillverkas av kolfiber och är utformat för att få de bästa aerodynamiska förutsättningarna – ju mindre luftmotståndet är, desto bättre kan solbilen prestera. Karossen är av låg vikt, har en hög standard och är utformad för att skydda bilen från oväder. Angående designen hade JU Solar Team i februari en omröstning på Facebook där deras följare fick välja hur Solveig skulle se ut. Bland tre alternativ vann designen med en älg.

Till skillnad från tidigare år, då reglerna sade att en yta på 6 m2 med solceller var tillåten, får solbilen ha max 4 m2 solceller. Anledningen till detta är den snabba utvecklingen som medfört att solcellernas kapacitet att absorbera solenergi förbättrats – därav nya regler och utmaningar. Vanliga solceller på bostäder och liknande har en effektivitet på cirka 14 procent medan Solveigs solceller av kisel har en effektivitet på 24,3 procent – dessa är de mest effektiva celler som finns tillgängliga i världen i dag.

MOTOR

BROMSAR

Det finns inga regler angående hur många motorer deltagarna får använda i sina bilar. I Solveig finns en motor som är skräddarsydd. Motorn är väldigt speciell på grund av dess rotor som kan glida och därmed erbjuda en mångfald av hastigheter för maximal effektivitet – generellt har motorer annars en bestämd hastighet.

Solveigs bromsar är så kallade cykelskivbromsar som vanligtvis används till cyklar, då vikten motsvarar två cyklister i vikt. Bromssystemet består av många anpassade delar: bromsskärmarna och mastercylindrarna har i varje ring två kolvar och bromspedalen är helt anpassad för att kombinera två huvudcylindrar till en fotpedal. Bromssystemet är av lätt vikt.

HJULUPPHÄNGNING

FÖRARMILJÖ

Solveig har olika hjulupphängningar fram och bak. De är frästa i höghållfasthetsaluminium och konstruerade med avancerade precisionsdämpare. Anledningen till att aluminium används är att materialet är lättarbetat och väger lite. Hjulupphängningen har en svingarmskonstruktion som liknar en motorcykels där den främre hjulupphängningen består av två svingarmar och ett spindelled för att kunna göra många skarpa svängar. Den bakre har en enkel svingarmskonstruktion. Fälgarna är av lättviktigt kolfiber och lågprofilsdäcken av tunt gummi är specialtillverkade för solbilar – de klarar ett högt lufttryck för minimerat rullmotstånd.

Tekniken bakom förarmiljön gör att bilen, med dess mekaniska och elektroniska funktioner, och föraren sammanförs till ett. Utformningen omfattar komfort, design och tävlingsrestriktionerna. Då körtiden ligger på fyra timmar per förare per dag i en värme på 50 grader, görs allt för att förarmiljön ska vara så bekväm som möjligt. Sätet är tillverkat av kolfiber, säkerhetsbältet är av typen 4-punktsbälte och ratten av kolfiber är skräddarsydd efter solbilen. Solveig kommer att ha fyra förare. Dessa måste ha matchande profiler, väga mindre än 80 kg och inte vara för långa. Dessutom måste de kunna följa order samt vara psykiskt disciplinerade och lyhörda då de ska köra fyra timmar i sträck i en varm, trång bil.

MJUKVARAN

BATTERI

JU Solar Team har utvecklat sitt eget elsystem, baserat på en STM32-processor, som läser data från motorstyrenheten, batteriet och solcellerna. Det loggar data från en CAN-buss som alla komponenter är anslutna till. Tack vare systemet kan körstrategin planeras och bestämmas i realtid – hur mycket ström som finns kvar i batteriet kan bland annat läsas av.

Till skillnad från tidigare år, designas och byggs ett eget litiumbatteri. Det innebär en stor utmaning men också en stor möjlighet att få ut maximal kapacitet. Batteripacket väger 26 kg och BMS-systemet (Battery Management System samt batterikomponenterna) är det bästa som JU Solar Team haft.

23 Magasin +E Ladan Rendering: Sebastian


hela denna sida är en annons

Victoria Andersson Roll i JU Solar Team: Mechanical Team Leader Kommer från: Trollhättan Studerar: Maskiningenjör med inriktning Produktutveckling och Design, JTH Varför ansökte du till JU Solar Team från första början? Jag ansökte för att jag ville utvecklas som person, jobba i ett projekt som driver mig och göra något mer än att bara gå på föreläsningar. Nu får jag göra teori till praktik och jobba med riktiga mål och deadlines. Jag förstod att det skulle bli tufft men inte att det skulle bli så här tufft! Men det är det som är det charmiga – projektet har kommit att bli en livsstil.

Hur fungerar teamet ihop? Har du sett någon förändring? Definitivt! Från början var vi uppdelade i olika team men nu har vi gått samman till ett enda stort team där alla vågar ta för sig. Alla personer i teamet har väldigt olika personligheter men vi funkar bra ihop – vi kompletterar och höjer varandra.

Hur ser dagarna ut för dig?

Foto: Ellinor Lindahl

Är du själv en miljövän? Jag försöker så gott jag kan genom att göra klimatsmarta val i vardagen, så som att sopsortera och cykla.

Vad har du lärt dig av projektet än så länge? Jag har blivit bättre på att samarbeta, lyssna och ta in andras idéer – vi har ju byggt ett team från grunden! Jag har även lärt mig att se andras styrkor, släppa på saker och lita på att andra tar hand om dem. Jag har insett att det inte är så enkelt att bara rita saker i CAD och sen skapa det i en verkstad, för nu har jag testat på det!

Jag lägger ned mycket tid på projektet, för mycket tid tycker en del! Från morgon till sen kväll är jag i vår studio eller garaget – vi fajtas verkligen med tiden! Som Team Leader har jag en fot i allt möjligt: jag samlar in och sammanställer data, löser problem, svetsar och planerar var det ska läggas extra resurser. Det är väldigt kul!

Vad hoppas du åstadkomma med projektet och inspirera andra till?

Hur känns det att vara del av ett projekt som ligger så rätt i tiden gällande miljö?

Vad har du lärt från tidigare team?

Fantastiskt! Vi är unga förebilder som jobbar med denna teknik – allt som vi har gjort trycker mot hållbar energi. Det känns väldigt bra att vi kan ta hand om resurserna.

Jag vill utvecklas så mycket som möjligt, visa vad vi går för och inspirera andra tjejer till att teknik inte bara är för grabbar. Trots blod, svett och tårar – på riktigt! – är det här projektet så fantastiskt kul!

Eftersom de var hälften så många som oss men ändå lyckades, har de fungerat som en drivkraft för oss – vi kan också greja det här! De har lärt oss att vi måste våga göra egna misstag för att förstå vad som funkar och inte.

TIMELINE Foto: Pressbild

År 2013 deltog JU Solar Team – och Sverige – för första gången i den stora tävlingen Bridgestone World Solar Challenge. Solbilen hette då Magic och nådde trots allt slit tyvärr aldrig mållinjen då den blåste av vägen. Men skam den som ger sig...

24

Magasin +E

nr 1/2017


hela denna sida är en annons

John Ingold Roll i JU Solar Team: Management Team Leader Kommer från: Chicago Studerar: International Management, JIBS Varför ansökte du till JU Solar Team från första början? Tidigare var jag bara en vanlig student och jag var orolig att jag inte skulle känna mig helt tillfredsställd om jag inte gjorde något mer. Jag ville vara del av något som gör skillnad.

Hur känner du inför projektet och tävlingen i Australien? Det känns fantastiskt att vara involverad i ett projekt som handlar om att hjälpa vår planet – det är som att en dröm uppfylls! Jag bryr mig om miljön och genom att vara med i projektet kan jag hjälpa till att komma problemlösningen närmare vad gäller de gröna problemen. Vi måste agera nu och göra jorden grönare!

Hur ser dagarna ut för dig? Jag går upp vid 06:00 och börjar jobba vid 08:30 i vår studio. Jag sysslar med team management så att alla har vad de behöver, sponsring, att lösa olika problem som dyker upp och lite av varje. Vid 17-tiden går jag hem igen – det är verkligen ett heltidsjobb!

Hur tänker du kring det faktum att vi kommer från ett så kallt land som Sverige och ska delta i en tävling i ett så varmt land som Australien? På ett sätt innebär det nackdelar. Dels är vi inte vana vid den extrema hettan och alla kryp, dels fungerar solceller bättre i kyla vilket gör att vi inte exakt vet hur de kommer att uppträda i värmen – vi inte har samma möjligheter att testa allt i Sverige. Däremot är det en fördel att bygga en solbil i Sverige – vi får hjälp av stora svenska företag och

Foto: Pressbild

År 2015 var andra året som JU Solar Team ställde upp upp i tävlingen. Liksom år 2013 bestod teamet detta år av enbart ingenjörer från fackhögskolan Jönköpings Tekniska Högskola (JTH). Då var de tvungna att sköta allt själva, från att designa och bygga bilen till att hitta sponsorer, sköta sociala medier och marknadsföra projektet. Solbilen hette denna gång Solbritt och av de 30 deltagande teamen hamnade hon på en 15:e plats – inte illa!

nr 1/2017

Foto: Ellinor Lindahl

är världens näst mest innovativa land enligt en undersökning!

Har du varit med om några motgångar? Oh ja! Varje dag innebär nya utmaningar och problem men de har inte varit så kniviga att vi inte har lyckats lösa dem. Så länge vi jobbar tillsammans klarar vi allt!

Vad hoppas du åstadkomma med projektet och inspirera andra till? På en personlig nivå vill jag slå några av världens bästa skolor – vi är en liten högskola så det vore riktigt häftigt att vinna över dem! På gruppnivå har vi möjligheten att representera vår högskola, Jönköping och Sverige i Australien. Jag vill visa att vi faktiskt har förmågan och innovationen som krävs för att förändra världen.

Vad har du lärt från tidigare team? Värdet av att kommunicera inom teamet. Dessutom kan jag se att årets alla teammedlemmar utvecklar speciella set med färdigheter – alla har olika roller, kan fokusera på sina egna områden och får därmed skilda spetskompetenser. Tidigare år har ju ingenjörerna fått göra allt då bara JTH-studenter var med i projektet.

Foto: Sebastian Ladan

I september år 2016 sattes projektet i rullning igen. Nytt för denna omgång är att hela JU är delaktigt: studenter från både JTH, JIBS och HLK deltar. Medan ingenjörerna i Engineering Team fokuserar på solbilsbyggandet, sköter de resterande studenterna i Management Team sponsring, marknadsföring, logistik, kommunikation, events, grafisk design och liknande. I oktober år 2017 är det dags att delta i tävlingen igen med solbilen Solveig!

Författare: Matilda Törnquist

Magasin 25 Formgivare: Florian Hild & Annie+E Ekblom


noterat

50

Foto : i s to c k

… kilo papper per år. Så mycket sparar du och naturen på att du sätter upp en Nej till reklam-skylt på dörren. För att inte tala om alla transporter och utsläpp därtill.

Lev ditt liv giftfritt!

3 boktips om bin Bina och deras livsviktiga betydelse för vår överlevnad har hamnat i blickfånget allt mer de senaste åren. Tre nyutkomna böcker i ämnet tar dig in i binas värld.

Stora boken om bin (2017)

Allt fler hoppar på den gröna hälsotrenden för ett miljövänligare liv. Nyutkomna boken Häxans hus av Hella Nathorst-Böös

Bok i jätteformat som

ger inspirerade tips på hur du väljer ett giftfritt liv med hjälp

innehåller allt du någonsin

av naturen. Lär dig undvika gifter i hemmet, tillverka eget ÅRD MAKE UP PARFY M STÄDN HUSA POTE ING K BARN SÄKER MILJÖ

därtill. Som att bin pratar

eller varför inte ditt eget kosttillskott? Giftigheterna ersätts med härliga växter från trädgården eller närmaste skog och

Hella Nathorst-Bö ös

Handbok för ett giftfr

velat veta om bin och mer

smink, hudkräm och rengöringsmedel,

HÅR & HUDV

HUS

tar häxors och kloka gummors urgamla kunskaper till hjälp.

itt liv

med varandra genom att dansa, att ett vanligt arbetsbi väger bara 0,1 gram och att de kan se ultraviolett ljus. Boken har underbara bilder och är lika intressant för vuxna som för barn.

Handbok i naturlig biodling (2016) Många böcker om biodling

Skippa plastkassen när du handlar Plast görs av olja som ger upphov till ökade koldioxidutsläpp. Allt fler

7

länder, som Bangladesh, Taiwan och Sydafrika, har valt att förbjuda plastpåsar helt. Välj papperskasse nästa gång du

lär ut konventionell biodling grundad på att utnyttja bisamhället maximalt. Men här berättar biodlaren Peter Schneider Vingesköld om en annorlunda biodling där biodlaren istället följer och stödjer bisamhällets naturliga utveckling i samklang med naturen.

Binas historia (2016)

handlar i mataffären, eller ännu hellre – ta med en tygkasse!

Vad skulle hända om jordens bin och andra pollinatörer plötsligt försvann? Det är

kvadratmeter av isen i

scenariet i denna dystopiska

Norra ishavet smälter du när

roman av Maja Lunde,

du flyger fram och tillbaka till Thailand, enligt forskarna. Minst.

Efter en rekordvarm vinter slogs nytt

rekord med temperaturer på 20 grader

över det normala i Arktis. Den krympan-

de havsisen är ett av flera bevis på att vi

där jorden har drabbats av missväxt och klimatrelaterad torka. Människorna lider svårt att matbristen. Tre människors livsöden i olika århundraden vävs samman.

måste agera kraftfullt mot klimatförändringarna.

26

Magasin +E

nr 2/2017


Foto : J ame s D e M e r s / Pi x abay.

noterat

3

frågor

till Jenni Nylander

Byt kläder med dina vänner Trött på alla oanvända kläder som hänger därhemma i garderoben? Sugen på nåt nytt men less på slit och släng? Dina vänner känner med största sannolikhet likadant. Vi svenskar slänger åtta kilo kläder rakt ner i soporna varje år. Så gör istället som hundratals andra och ordna en klädbytardag i din vänkrets – eller varför inte i hela grannskapet! Ett garanterat kul, billigt, enkelt och miljösmart sätt att uppdatera din garderob på. Tips på hur du gör hittar du på Naturskyddsföreningens hemsida.

Ungdomar berörs allra mest av klimathotet men deras röster får sällan komma till tals. Nu ska det bli ändring på det. Klimatrådet har beslutat att bilda ett ungdomsråd som ska göra unga delaktiga i länets utveckling. Det görs i samarbete med ungdomsforumet We change där Jenni Nylander är verksamhetsansvarig. 1 Varför bildas ett ungdomsråd? – Vi möter ofta unga som inte tror att de har

Klimatskatt på gång Kan en klimatskatt vara ett sätt att minska

Foto :

i s to c

k

konsumtionen av livsmedel som orsakar stora utsläpp av växthusgaser? Det ska forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, SLU, ta reda på. Enligt forskarna är det inte tillräckligt att minska utsläppen av metan, koldioxid och lustgas enbart med hjälp av teknikförbättringar inom jordbruket. De menar att även konsumenternas beteende måste ändras för att vi ska se någon betydelsefull minskning.

något att säga till om och som tror att organisationer och vuxenvärlden inte lyssnar. När det kommer till just hållbarhetsfrågor som till exempel klimatet är många unga extremt pålästa och oroliga vilket leder till en stor frustration när de inte får vara med och påverka. Ett ungdomsråd är en fantastisk möjlighet att inkludera ungas tankar, idéer och åsikter i dessa frågor. Det kommer att gynna Klimatrådets arbete framåt med att nå de mycket ambitiösa klimatmålen som finns i Jönköpings län. 1 Hur ska det gå till? – Vi kommer i samband med klimatveckan bjuda in och engagera unga i We change- nätverken att delta i workshops tillsammans med oss och länsstyrelsen. Där kommer vi att prata om hur unga vill inkluderas i arbetet att skapa ett mer hållbart och klimatvänligt samhälle, kopplat till de klimatmålsättningar som Jönköpings län har. De ska själva få möjlighet att utforma arbetssätt och process. Tanken är att dessa workshops ska fånga deltagarnas intresse och bli startskottet

500

för vidare engagemang genom ungdomsrådet. 1 Varför är det viktigt att få ungas perspektiv? – Ska man utveckla lösningar som fungerar så behöver man inkludera dem som de berör – oavsett om det gäller ett företag, pensionärer eller unga. Det är trots allt unga som ska leva längst i de samhällen vi skapar idag. Därför är det superviktigt att få med deras röster och enga-

…miljoner dollar är summan som Obama

gemang från start. Det ökar chansen för hållbara

förde över till FN:s klimatfond dagen innan

beteendeförändringar och gör att lösningarna blir

han avgick som USA:s president.

bättre förankrade och anpassade till individerna som ska leva med dem. I

nr 2/2017

Magasin +E

27


”Intresset för klimatfrågan växer för varje år” Det är dags för årets klimatvecka i Jönköpings län. Andreas Olsson, ansvarig för klimatrådets administration och Klimatstrateg på Länsstyrelsen, utlovar den mest innehålls­ rika veckan hittills. o lisa persson Klimatveckan anordnas för fjärde året i rad. Syftet med Klimatveckan är att bidra till att nå Klimatrådets vision om att Jönköpings län ska vara ett Plusenergilän senast år 2050. Det innebär att länet ska bli självförsörjande och också ha ett överskott på energi som kan säljas utanför länet. Andreas Olsson, klimatstrateg på Länsstyrelsen, har varit med sedan starten 2014 och sett veckan växa sig större för varje år. – Det är fantastiskt stimulerande. Inte minst för att intresset för klimatfrågan ökar för varje år. Att få möjlighet att tillsammans med kollegor och Klimatrådets över 50 organisationer skapa en hel vecka med aktiviteter för alla – det ger mycket energi, säger han. Vad blir veckans höjdpunkt? – Det blir Klimatkonferensen som

28

Magasin +E

är gratis och öppen för alla. Allt man behöver göra är att gå in på klimatrådet.se och anmäla sig! En av flera nya satsningar är Solsafarit som i år kommer att genomföras i alla länets kommuner på närmare 60 platser. Många skolor och äldreboenden kommer också att servera klimatsmart mat under veckan, ett nytt inslag som visar på bredden av en vecka som vuxit och som idag inkluderar alla delar av samhället. Vilka är dina förväntningar inför veckan? – Att alla satsningar bidrar till att fler kloka och långsiktiga beslut fattas, så att vi fortsätter att minska klimatpåverkan i allt större omfattning och i högre tempo. Jag har också höga förväntningar på alla nya talare på klimatkonferensen så som Husqvarnas koncernchef och vd Kai Wärn som kommer att lyfta fram kraften i omställningen som nu görs

från förbränningsmotorer till batteriprodukter som drivs på förnybar el. Det ska också bli mycket inspirerande att lyssna till Mark Levengood så klart! Hur långt har Jönköpings län kommit för att bli ett plusenergilän? – Vi börjar närma oss halvvägs, den förnybara energiproduktion ökar för varje år och har aldrig varit en så stor som den är idag – se bara på det växande intresset för att installera solceller. Samtidigt är transportsektorn en stor utmaning. Vi behöver både minska antalet bilar totalt och övergå till elfordon i snabbare takt. Idag finns omkring tusen el- och hybridbilar i länet vilket utgör bara drygt en halv procent av den totala personbilsflottan. Den andelen behöver närma sig 50 procent till 2030. I

G Andreas tre enkla miljötips • Cykla till träningen. För du hade väl ändå inte tänkt ta bilen? • Ät upp maten du har på tallriken. Du anar inte hur mycket utsläpp matproduktionen bidrar med. • Köp bara förnybar energi. Tvärtemot vad många tror så är det idag billigare än fossil energi.

nr 2/2017


tillsammans

Plus­e nergilän 2050

på god väg Vägen till en hållbar framtid kan se ut på

många sätt. LRF vill minska vårt importbe­ roende genom att öka matproduktionen i Sverige, Försvarsmakten analyserar nog­ grant sin miljöpåverkan och Sharemusic &

ShareMusic & Performing Arts – I en värld där våra olikheter ses som värdefulla tillgångar växer vi tillsammans. Vi vill visa att inkludering är vägen till ett samhälle där människor kan mötas och utvecklas på lika villkor. ShareMusic & Performing Arts arbetar för en jämlik scen, för att vidga

Performing arts arbetar för att inkludera

scenkonsten och bredda arbetsmarknaden inom kulturområdet. Vi startar konstnärliga

fler människor i scenkonsten.

ordet, vi låter människor med olika bakgrund, erfarenheter och förmågor arbeta sida vid

processer där alla inblandade är med och tillför. I vårt arbetssätt är inkludering nyckelsida. Genom föreställningar och kunskapsspridare når vi, både i Sverige och utomlands, ut till allmänheten, kulturinstitutioner, arbetsgivare, utbildningar och beslutsfattare. Tillgänglighet och delaktighet är grunden och scenkonsten är vårt verktyg. Vi ser att samhällsutvecklingen och den konstnärliga utvecklingen går hand i hand. I båda fallen ska jämlikhet vara fundament snarare än ett argument.

Försvarsmakten – Försvarsmaktens uppdrag är att i första hand värna Sveriges värden och intressen. Därför analyserar vi också vår miljöpåverkan,

Sophia Alexandersson, verksamhetschef och konstnärlig ledare, Jönköping

utbildar oss och följer systematiskt upp verksamheten så att vi ständigt kan förbättra oss och bidra till det hållbara samhället. Göta Ingenjörregemente (Ing 2) jobbar ständigt med att förbättra rutinerna kring det systematiska miljöarbetet och ledningssystem för miljö. Att självklart väva in rutiner för miljöhänsynen i både det strategiska och det dagliga arbetet är en del i handlingsplanen och något vi prioriterar på högsta nivå. I höst står vi bland annat också värdar för Jönköpings läns Klimatråds solkraftsseminarium. Det är vår vilja och tro att allt det vi idag gör för att minska vår miljöpåverkan innebär en långsiktig positiv påverkan på klimatet, minskad spridning av farliga ämnen, renare luft, ökad biodiversitet och i slutänden ett hållbart samhälle. Fredrik Nilsson, miljöhandläggare på Ing 2, Eksjö

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) – Ett samhälle som präglas av en hållbar livsstil blir allt viktigare. Vi behöver göra fler medvetna val kring de produkter och tjänster vi väljer, och hur dessa framställs. Ett sätt att göra det är att vi här i Sverige producerar mer av den mat och energi vi använder. Genom att minska vårt importberoende kan vi ta ett större globalt ansvar och inte exportera klimatpåverkan till andra länder. LRF:s viktigaste uppdrag är att skapa de bästa förutsättningarna för det gröna näringslivet att leva upp till det ansvaret. LRF Jönköping har nu antagit en tuff, men fullt möjlig klimatutmaning. Om tre år ska hälften av länets bönder köra traktorer och maskiner på 50 procent fossilfritt bränsle, med inblandning av svenskproducerad råvara! Vårt mål är att länets fossilberoende ska minska, medan vår hållbara produktion av mat och energi ska öka. I linje med Klimatrådets mål att vi ska bli ett plusenergilän.   Anna Samuelsson, vice ordförande LRF Jönköping

Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision ”Plusenergilän 2050”.

W Vi lyfter gärna fram ert klimatarbete! Kontakta klimatrådets kommunikationsgrupp på red@plus-e.se

nr 2/2017

Magasin +E

29


på gång

Lördag 11 november David Batra gör show om sitt äktenskap David Batra har alltid undvikit att skämta om

familjen men kände till slut att han blev tvungen att nämna ”elefanten i rummet”. I sin nya show

hjälp har de dessutom anlitat världens starkaste man, Magnus Samuelson, som dyker upp i rollen som sig själv. Välkommen på en nyskriven familjeföreställning som spelas i Kinnarps Arena 14:00-15:00.

W jkpg.com/sv/jonkoping-

huskvarna/bamse-och-varldensstarkaste-man/

”Elefanten i rummet - han som är gift med henne” skämtar han om hur det är att vara gift med moderatledaren Anna Kinberg Batra. David Batra gör sin mest personliga föreställning hittills. Jönköpings teater 19:30-21:00 och 16:00-17:30.

W jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/ david-batra/

som gammal – som inte känner till

Välkommen till femte upplagan

Babsan, det rosa yrvädret. Babsan

av Huskvarna Rock and Art Weekend i Huskvarna Folkets Park. Ambush,

11-17 september Regnbågsveckan

Armory, Bullet, Blaze Bayley, Nifelheim Portrait, Screamer, Total Inferno och Tyranex står på scen den sista helgen

Vetlanda kommun arrangerar Regn-

i september. Bli tatuerad av någon

bågsveckan, där tolerans och alla

av de 65 tatuerare från hela världen

människors lika värde och rätt till kärlek

som kommer, köp konst och hantverk

står är ledorden. Veckan bjuder bland annat på regnbågsresa med Mian Loda-

Beatlemania på Jönköpings teater är

len, tangoafton, drop in-vigsel, barnte-

en hyllning till Beatles och kommer att

ater, utställningar, workshops, mässa i

innehålla bandets mest kända hitlåtar.

regnbågsfärger och stor regnbågsfest med poetry slam, musik och sång.

W vetlanda.se/uppleva-ochgora/evenemang-och-turism/ regnbagsveckan

Lördag 7 oktober Freddie 70 years! Queenfans över hela världen har

laddat för att uppmärksamma att det är 25 år sedan Freddie Mercury dog – men framför allt att det är 70 år sedan han föddes. Johan Boding, uppbackad av Night of Queen Band & Choir kommer till Jönköpings konserthus för en stor hyllning till Freddie och Queen. 19:30-22:00.

W jkpg.com/sv/jonkoping-

huskvarna/freddie-70-years/

Lördag 7 oktober Beatleshysteri Året var 1963. Medan vuxengene-

rationen skrämdes av fyra långhåriga engelsmän som spelade farlig musik drabbades ungdomarna i Sverige och övriga världen av hysteri i något som skulle komma att kallas Beatlemania. Kvällens konsert med Hitmen 30

Magasin +E

Lördag 25 november Babsan show

Fredag-lördag 29-30 september Huskvarna Rock & Art Weekend

som skapas på plats och umgås med vänner i puben!

W Rockart.se

Det finns nog ingen i Sverige – ung

har underhållit i decennier med tv-program, showat i ”After Dark” och nu senast turnerat landet runt med dansshowen ”En dans på rosor”. Nu ställer sig Babsan på scenen för första gången i sin egna stora show: BABSAN SHOW – Ett liv i rosa! Det blir precis som det låter: show, glitter, gala och skratt. Jönköpings konserthus 19:30-21:00.

W jkpg.com/sv/jonkopinghuskvarna/babsan-show/

W jkpg.com/sv/jonkoping-

huskvarna/hitmen-beatlemania/

Fredag 13 oktober Kärlekens outgrundliga vägar Maria Arnadottir återvänder till Skillingaryd efter sin bejublade show ”Det var som fan”. I nya berättarföreställningen ”Kärlekens outgrundliga vägar” vänder hon 180 grader och tar sig an roliga och sorgliga historier om vår allra starkaste drivkraft – kärleken. Historierna utspelar sig i Mellanöstern, på norra Island, i Leningrad och Malmö. Skillingehus i Skillingaryd 18:00-19:30.

Lördag 18 november Bamse på turné I ”Bamse och världens starkaste man” följer

KLIMATVECKAN 2017

Festlig kväll för klimatet! Välkommen på en underhållande och inspirerande kväll! Lyssna till Mark Levengood, som ska tala om hur vi människor hanterar förändring. Gratis & öppen för alla! Anmäl dig på www.klimatradet.se. Vi ses där!

28 SEPTEMBER SPIRA, JÖNKÖPING

vi Vargen som får ett återfall i sina skurkaktigheter, ivrigt påhejad av den elaka Reinard Räv. Till sin nr 2/2017


kultur

Sol och vind går om kolet Bok

Omställningen – tio år som kommer att förändra världen (2016) Håller världen på att räddas – i alla sista minuten? Läget för klimatet är visserligen allvarligare än någonsin tidigare, men något är på väg att hända. Kolbolag går i konkurs, oljebranschen är i kris och sol- och vindkraft har blivit konkurrenskraftiga energislag på global nivå. Utsläppen i världen har inte ökat på tre år. Jens Ergon, vetenskapsjournalist, har skrivit något så ovanligt som en positiv bok om klimatet. För första gången på tio år ser han en möjlighet till en hoppfull framtid. I

Tanter som vägrar flytta 

Dokumentär

Babushkas of Chernobyl (Japan, 2015) Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 evakuerades över hundratusen människor därifrån. Men alla accepterade inte det ödet. Ett drygt hundratal stannade kvar i den så kallade förbjuda zonen – nästan alla äldre kvinnor. Dessa stolta tanter är idag i 70-80-årsåldern och fortsätter att trotsa myndigheternas order om att flytta från sina älskade hemtrakter. Hellre dör de. Att Tjernobyls mark, vatten och luft är bland de mest förgiftade i världen berör dem inte. ”Strålning skrämmer mig inte. Svält gör det.”, som en av kvinnorna i filmen säger. Varför väljer de att stanna kvar på denna dödliga mark? I

Klimatinspiration i ny podcast podcast

Prat om klimat Många vill minska sitt klimatavtryck – men hur gör man? Nya podcasten ”Prat om klimat” från Naturvårdsverket ger tips och inspiration till alla som vill veta mer om hur man kan leva klimatsmart i vardagen. Podden utspelar sig på plats hos familjer som utmanas av vardagliga frågeställningar om klimatet. En fyrabarnsfamilj får vägledning av en kock att lägga om mina matvanor, de korta vardagsresorna diskuteras och en familj lär sig semestra med gott

Dystopi om miljökatastrofen 

Film

Snowpiercer (Sydkorea, 2013) En miljökatastrof har inträffat efter ett misslyckat försök att med hjälp av ny teknik (geo­ ingenjörskonst) stoppa den globala uppvärmningen. Det har oavsiktligt har skapat en ny istid och dödat nästan allt liv på planeten. En liten spillra av mänskligheten har överlevt och befinner sig ombord på tåget Snowpiercer, som färdas i ständig rörelse runt jorden. Där har ett tydligt klassystem utkristalliserats där ”pöbeln” är hopträngd i de bakre vagnarna och eliten lever i överdådig lyx längst fram. Men en revolution är på gång. I

samvete. Även mindre förändringar i vardagen kan ge stor effekt. I

nr 2/2017

Magasin +E

31


KLIMATVECKAN 2017

Länets största mötesplats för klimatet! Klimatet förändras. Vilka ändringar måste vi göra? Ta del av aktiviteter som ger kunskap, inspiration och ökad medvetenhet om fördelarna med ett aktivt klimatarbete. Gratis & öppet för alla. Onsdag 20 september • Sustainability Day. Högskolan, Jönköping. Torsdag 21 september • Mat-och klimatseminarium. Jönköping. • Miljöfika. Stadsbiblioteket, Jönköping. • Branschdag om solkraft. Campus Värnamo, Värnamo. Fredag 22 september • Hållbara inköp. CSR Småland, Jönköping. • Hållbar upphandling och solkraft. Träcentrum, Nässjö. • Hållbart resande. Sävsjö. Lördag 23 september • Pilgrimsvandring. Jönköping. • Klimatdag i Jönköping city.

Måndag 25 september • Framtiden är sol. Högskolan, Jönköping. • Återvinningsdag. Vaggeryd. Tisdag 26 september • Effekter av klimatförändringar. Jönköping. • Bara början på ett nytt pass. Jönköping. • Frukostseminarium hos Atteviks. Nässjö. Onsdag 27 september • Ungdomsdagen. Jönköping. • Industriforskning. Jönköping. Torsdag 28 september • Klimatkonferensen 2017. Kulturhuset Spira, Jönköping. • Klimatkvällen. Kulturhuset Spira, Jönköping.

Söndag 24 september • Solsafari. Hela Jönköpings län. Mer information finns på www.klimatradet.se. Vi ses där!

Tidningen +E, nr 2 2017  

Tidningen +E vänder sig till dig som bor och verkar i Jönköpings län. Vi tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Vi vil...

Tidningen +E, nr 2 2017  

Tidningen +E vänder sig till dig som bor och verkar i Jönköpings län. Vi tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Vi vil...

Advertisement