10. KARINS ÅTERRESA 1936 91
10. Karins återresa 1936
Här backar jag bandet och berättar om hur Karin Cométh efter sin sjukhusvistelse 1935 tillfrisknar, förbereder och anträder återresan till Indien. Karin får den 19 februari 1936 sitt friskintyg från professor Erik Ahlström på Sabbatsberg där han försäkrar att hon: … enligt min mening kan återvända till sitt arbete. Övertygad om att en ny resa förestår beställer hon i juni så kallade Amerika-koffertar från en fabrikant i Ludvika. När dessa har levererats klagar hon inte bara på deras konstruktion utan också på att hon inte fått missionärsrabatt, vilket sagda fabrikant är kallsinnig inför. Nu återstår att få brödernas välsignelse. Men vid ett möte den 2 juli 1936 beslutar de att inte sända ut henne under den kommande hösten. De hänvisar till den allmänna osäkerheten. Karin svarar brödernas talesman Paul Ongman den 5 juli 1936 från Sjöarp, ett annat vilohem: Elsa skriver nog ej så mycket till Exp. det förstår jag men hon orkar ej stå i längre än till våren. Hon står i år nere i hettiden o är full av utslag o bölder som ta på krafterna. Hon räknar med att få resa hem i vår. För mig är det omöjligt att resa ut på våren ty från svensk vinter till indisk sommarhetta vill o kan jag ej gå. Och Karin har en hållhake på Ongman: Är det en fråga om att avveckla Kurebhar som jag ju vet att Du känner för så äro alla papper o all lagfart i mitt namn o Elsa lär nog ha mycket svårt att klara upp det då hon ej var ute när det köptes. … Siri har ej ett stänk av den praktiska sidan av livet, o kan därför aldrig överta hela ansvaret.163 För övrigt äro vi där ute omgivna av råaste hedningar – det kan ej bli tal om att lämna de små dyrköpta själarna vind för våg … 20 barn och shakaler o vargar som hoppa över muren … glasögonormar, pythonormar, skorpioner o massor av annat … Att byggnaderna i Kurebhar var skrivna i Karins namn noteras med förvåning av Paul Ongman i ett brev till Carl Swahn den 8 juli 1936: Egendomligt tycker jag, ty jag trodde, så har det sagts att stationer var infästad i S.F.M. och ej i enskildas namn. Ett stillsamt påpekande om en tveklöst självsvåldig handling. Men återigen: osäkerhet om vem som är huvudman för projektet. Så tillägger Karin, helt apropå: Jag har vid flera tillfällen samtalat med Abraham och Cherrian om barnhemmet och deras bestämda önskan har varit 163
Påpekandet om Siri stämmer med vad Elsa skriver till YM den 27 januari 1935.
