Ett redskap har Ätminstone fyra dimensioner: Form, anvÀndning, mening och social funktion. Dessa fyra dimensioner Àr samtidigt nivÄer som i olika grad och pÄ olika sÀtt Àr tillgÀngliga för observation. Generellt brukar sÀgas,39 att den som har sin huvudsakliga erfarenhet av ett industrisamhÀlle överbetonar betydelsen av de tvÄ första aspekterna, dvs. formen och anvÀndningen. De bÄda andra förbigÄs eller undervÀrderas. Vi kan utifrÄn vad vi noterat sÀga att nÄgot liknande dominerar LPs tal om mÀnniskan som Guds redskap. Det Àr formen och anvÀndningen som sysselsÀtter honom. Inslaget av tanken pÄ »effektivitet« bekrÀftar detta. »Efficiency is the spirit of the technological civilization« skriver Kosuke Koyama, 40 som ocksÄ menar, att sjÀlva den mÀnskliga förmÄgan att anvÀnda redskap direkt indikerar mÀnniskans förmÄga att uppskatta »effektiviteten«. Men innebÀr inte idén om det effektiva redskapet ett hot mot den kristna gudsbilden? Kontrasten mellan den effektiva mÀnniskan och den ineffektive Guden menar Koyama blir mer och mer uttalad i ett teknologiskt avancerat samhÀlle.41 LP hÄller inte med om denna tanke. Ju mer Gud fÄr hand om den enskilda mÀnniskan ju effektivare blir hon och dÀrmed Gud sjÀlv.
3.3 KrafttÀnkandet Aktivismen Àr minst sagt pÄfallande. MÀnniskan tenderar att uppfatta sin roll i vÀrlden med Gud bakom sig och vÀrlden framför sig. VÀrlden Àr det omrÄde till vilket hon sÀnds, dÀr evangeliet skall förkunnas, insatserna göras och teologin omsÀttas i praktisk gÀrning. Aktivitetsbetoningen med vikten lagd pÄ anvÀndningens betydelse och det kristna livets nyttoaspekter fungerar psykologiskt sÄ, att mÀnniskan medvetandegörs om otillrÀckligheten i sina personliga resurser. I synnerhet gÀller detta förhÄllande nÀr förestÀllningen om »effektivitet« sammankopplas med den kristna tron. MÀnniskan erfar insufficiens och kraftlöshet, dvs. har behov av kraft. Ett upplevt behov Àr ett genuint behov. PÄ detta sÀtt vÀxer korrespondensteologin fram, dvs. Gud har det mÀnniskan inte har. Andens dop som kraft och resursdop Àr lösningen ur denna kris. LP Àr av uppfattningen att det Àr denna frÄga som samtidens 39 Knutsson, 1968, s. 17f. 40 Koyama, 1979, s. 65. 41 ibid.
II MÀnniskosyn. 3 »MÀnniskan Àr Guds redskap«
117
