Issuu

Deras långa sökande är över

Pingströrelsen och framtiden stod i fokus under ett extra rådslag för Pingst FFS i Citykyrkan, Stockholm den 15 november.

REPORTAGE 10-12

NYHETER

Pingstpastorer möts kring temat tro

NYHETER

IBRA tar sikte på framtiden

KRÖNIKA

Johanna Bode: Kärleken hittar vägen tillbaka

REPORTAGE

Sport for Life firade 30 år

REPORTAGE

Fyra missionärsbarn möttes igen efter 70 år

BÖCKER

Ylva Eggehorn om ett annorlunda sätt att leva på 60- och 70-talet.

Många möter Gud

Följ med till Pingstförsamlingen i Karlstad, där något nytt håller på att hända. Allt fler personer går Alphakurs och både äldre och ungre tar emot Jesus i sina liv.

REPORTAGE 16-17

Fler kallar sig kristna

En ny rapport från ALT visar att fler svenskar identifierar sig som kristna idag, men vad betyder det egentligen och vad innebär det för utmaningar och möjligheter för församlingen? TEMA 26–29

Alva Sjöholm, 21 år, är på Äventyr i Sverige utsänd av Testa Mission. INTERVJU 18-19

Telefon E-post Frågor om adressändring

Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan

Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma 08-6089600 noomi.lind@pingst.se adresser@pingst.se

Annonsförsäljning Tryckeri

Ola Tallbom

Display Umeå

Adress Ansvarig utgivare Redaktör Omslagsbild Art Director/ny form Layout

Ola.tallbom@ display-umea.se

090-711512

Stibo Complete, Vimmerby

Holmberg

Julia Carlsson

Sofie Jarl

Johanna Bode

Samuel Lewinson

Simon Collén

Simon Collén

Foto: Noomi Lind

Men ytterst vilar hela vår utveckling på Guds stora nåd och hans kraft.

Framåt med kraft

NU HAR PINGSTRÖRELSEN genomfört sitt extra rådslag. Det präglades av mycket god gemenskap och fina samtal i en respektfull ton. Tillsammans fick vi ge nya perspektiv på hur vi på bästa sätt går vidare med Pingströrelsen och dess framtid. Med stor majoritet beslutade samlingen att gå vidare med de förslag som presenteras i Pingströrelsen och framtiden. Vi går nu vidare med en bredare ledarskapsstruktur för att öka kraften, kreativiteten och initiativförmågan genom fler engagerade personer. Samtidigt stärker vi tydligheten kring vår teologiska bearbetning, våra etiska ställningstaganden, synliggörandet av ett pastorsråd, en mer samordnad internationell satsning samt ökad tydlighet i vårt nätverkande av verksamheter.

En av våra stora utvecklingsmöjligheter ligger i att flytta ut fler initiativ till våra regioner – närmare de lokala församlingarna. Vi har alltid trott att kraften finns i den lokala församlingen, samtidigt som vi ser behovet av närmare samarbete. Vi är övertygade om att detta skapar bättre förutsättningar för att plantera nya församlingar, stötta mindre församlingar som behöver hjälp och att ge dem som vill göra en nystart de verktyg de behöver. Vår förhoppning är att detta ska förena frihet med gott förvaltarskap.

VI GLÄDS ÖVER beslutet att upprätta nätverket Pingströrelsen i Sverige. Vi tror att detta skapar nya förutsättningar för våra internationella församlingar, för församlingsplanteringar och för de församlingar som ännu inte valt att ansluta sig till trossamfundet att ändå känna delaktighet och få vara en del av vår gemenskap.

PELLE HÖRNMARK

Föreståndare Pingst FFS

Vi står även mitt i processen att finna nya föreståndare för våra verksamheter. Vi ber att Gud ska leda oss till rätt personer – sådana som kan vara en samlande kraft för rörelsen. Det nya föreståndarteamet, med en föreståndare, en nationell och en internationell ledare tillsammans med vår direktor, skapar goda förutsättningar för stabilt ledarskap och starkt teamarbete.

KÄRA RÖRELSE, låt oss redan nu bestämma oss för att skapa de bästa förutsättningarna för de personer som kommer att väljas i ledande positioner vid nästa rådslag. Vi väntar inte med vårt stöd tills vi ser vilka det blir – vi bestämmer oss redan nu för att ge vår uppmuntran och vårt förtroende till dem som blir kallade.

Vi tror att Gud kommer att utrusta den på vilken vi lägger våra händer. Men ytterst sett vilar hela vår utveckling på Guds stora nåd och hans kraft. Mose var en stark ledare, men även han kämpade med bristande självförtroende och svårigheter att uttrycka sig. Ändå gav Gud eldståndet om natten och molnstoden om dagen. Han gav manna när det behövdes och han gav seger i striden. Därför kan vi tryggt vila i att om vi älskar Gud av hela vårt hjärta, hela vår själ och hela vårt förstånd – och älskar vår medmänniska som oss själva – då kommer vi att få se förvandlade liv, förvandlade samhällen och förvandlade städer.

TACKA GUD

1700

personer, drygt, döptes till Kristus i pingstförsamlingarna under 2024, vilket är det högsta antalet sedan pandemin. Såväl större som mindre församlingar har rapporterat in glädjande dopsiffror som presenteras i Årsboken för Pingst.

100

språk, drygt, når idag budskapet om Jesus ut på genom IBRA:s arbete runtom i världen. Det hela startade för 70 år sedan och arbetet växte därefter snabbt.

BE TILL GUD

för processen Pingströrelsen och framtiden och valet av ny föreståndare för Pingst FFS, att bästa förutsättingar skapas för vårt gemensamma arbete för Gud i en ny tid.

” Det är med stor ödmjukhet vi tackar ja till detta förtroende.

DANIEL OCH

PAULINA BROLIN

går in som nytt föreståndarpar i Skärgårdskyrkan i Gustavsberg, Värmdö. Paret har under 17 år arbetat som missionärer i Thailand och Kambodja. De blir båda anställda av Skärgårdskyrkan.

JAKOB FREIMAN

har avslutat sin tjänst som föreståndare för Skärgårdskyrkan i Gustavsberg efter fyra år.

JOHAN STENSTRÖM

är ny föreståndare i Pingstkyrkan Hässleholm.

DAVID VINDLYCKE

har avslutat sin tjänst som barnoch familjepastor i Mariestads Pingstförsamling.

JESSICA CEHLIN är ny pastor och föreståndare i Pingst Eksjö

ARWA BERGSTRÖM

är ny ungdomsledare i Ölmstad Pingst. Hon har tidigare varit ute med Testa mission i Paraguay.

SAMUEL HAGMAN

är ledare med ansvar för unga vuxna i Pingstkyrkan Borås.

HUGO LINDH

har anställts som pastor med ansvar ungdom och unga vuxna i Pingstkyrkan Norrköping.

SEBASTIAN HÜBNER

är ny ungdomsledare i Pingstförsamlingen Karlskoga. Han har tidigare varit volontär i Lifecenter Västerås.

ALVA HALLÖF

är ny barnledare i Katrineholm Pingst.

EVELINA WALLGREN

har tillträtt som ny barnoch familjepastor i Mariestads Pingstförsamling.

NEBIYAT SAMSON har börjat arbeta som ungdomsledare i Katrineholm Pingst.

SOFIE JARL är nu kommunikationsansvarig hos Sport for Life. Hon har tidigare arbetat som kommunikatör hos Erikshjälpen och på Jönköpings läns museum.

REBECCA WICKMAN

har anställts som pastor med inriktning på barn och unga i Centrumförsamlingen, Forserum. Tidigare har hon varit församlingspedagog i Huskvarna.

JOHAN OCH CAROLINE LEKARDAL har gått in som föreståndare och pastorer i Pingstkyrkan Mörlunda.

FILIPPA MARTINI är nu projektledare inom social verksamhet i Pingst Örebro.

Daniel och Paulina Brolin i tidningen Dagen om att bli föreståndare i Skärgårdskyrkan.

Foto: Eva Janzon /Dagen

Liksom förra året

i Filadelfiakyrkan, blir det tid för

lovsång, undervisning, bön och gemenskap.

Budskap om tro till pastorerna

Till de många talarna på Pingsts pastorskonferens hör Anne Mie Skak Johanson, Danmark och ledordet för dagarna är tro.

DEN 7-9 JANUARI är det åter dags för Pingsts årliga pastorskonferens i Filadelfiakyrkan Stockholm, med temat tro utifrån 1 Johannes brev 5:4. ”Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.”

– Vårt land behöver en frimodig tro – en tro som inte skäms för evangeliet och som har sin trygghet i ett hus byggt på fast berggrund, säger Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst FFS.

Det hålls storsamlingar och seminarium där deltagarna får undervisning, praktiska verktyg och inspiration med fokus på tilltalet, tillförsikten och tron.

Första kvällen ges särskild tid för bön. Till de medverkande hör Anne Mie Skak Johanson, präst i Danmark med bred erfarenhet av både kyrkligt och interkul-

turellt arbete. Hon kommer att föreläsa utifrån sin doktorsavhandling Trosopdagelse i en sekulær kultur.

Gästtalare via förinspelad video är Nicky Gumbel, präst i den anglikanska kyrkan och initiativtagare till Alphakursen, som hjälpt miljoner människor världen över att utforska den kristna tron.

Andra som kommer att tala är Helen Västberg, legitimerad psykoterapeut, Karl Härgestam, global missionsledare för Pentecostal Church of God, Michaela Blåberg, pastor i Hillsong och Pelle Hörnmark.

Till de många programpunkterna hör också öppna samtal om tjänstegåvornas plats och betydelse i vår rörelse, hur vi förkunnar Jesu återkomst och den yttersta tiden samt om konflikten mellan Israel och Palestina och försmlingen.

• Pastorskonferensen är till för medlemmar i nätverket Pingst Pastor. Varje år möts kollegor för att bli stärkta och uppmuntrade i sin kallelse.

• Läs mer och anmäl dig på: pingst.se/pingstpastor2026

Foto: Josef Maxson

70 år av förvandlade liv

IBRA fyller 70 år och tar sikte framåt med nya initiativ i ett globalt missionsarbete. Idag når budskapet om Jesus ut på över 100 olika språk genom detta arbete.

”VAD SOM HITTILLS skett med avseende på denna missionsgren är så stort, att de flesta av oss inte kan förstå dess omfattning. Vi står det för nära i tiden för att kunna överblicka densamma. Men vi anar, till vilken enorm välsignelse detta redskap kan bli uti ett fulltonigt evangeliums tjänst i en sådan tid som denna.”

Så skrev Lewi Pethrus 1958.

– Den enorma välsignelsen Lewi Pethrus anade har vi fått uppleva, om och om igen. Berättelserna om förvandlade liv vittnar om det, säger Niclas Collén, verksamhetsledare för IBRA.

För 70 år sedan tändes visionen om att använda media för att sprida evangeliet – en vision som format IBRA sedan dess. Metoderna har ändrats under åren, men målet har alltid varit samma: att få se människor, ända till jordens yttersta gräns, komma till tro. Att få se en värld som följer Jesus.

– Orden som IBRA:s grundare skrev ner tre år efter starten talar fortfarande till oss 2025. ”I en sådan tid som denna” känns på något sätt relevant oavsett tid. Kanske lite extra mycket just nu, fortsätter Collén.

– IBRA fyller 70 år, och även om vi har fått se mycket gott hända vill vi framför allt blicka framåt. Det finns så oerhört mycket kvar att göra. Det arv vi fått ta del av vill vi förvalta på rätt sätt, och inför kapitel 71 växer nya initiativ fram på

olika sätt som speglar den föränderliga värld vi lever i och IBRAs vilja att tänka nytt och vara djärva – precis som för 70 år sedan.

Det ursprungliga syftet – att låta människor höra om Jesus – är fortfarande grunden för allt IBRA gör. Det som en gång började som pastor Lewi Pethrus och pingströrelsens längtan att sända kristen radio i Sverige växte snabbt till ett globalt missionsarbete. På bara några år nådde budskapet ut på 23 språk – och i dag på över 100.

IBRA ARBETAR med media som verktyg och med ett fokus på onådda folk, för att göra lärjungar som gör lärjungar. Dessa tre grundpelare bär arbetet och vilar i sin tur på den mest självklara grunden av alla: Jesus och hans befallning att gå ut till alla folk, göra dem till lärjungar och döpa dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn (Matt 28:19).

– I en sådan tid som denna väljer vi att fortsätta lita på Gud, och vi anar den välsignelse arbetet kommer innebära de kommande 70 åren, säger Collén.

”Allt som har liv växer. Varje medel, som uppriktigt och ärligt sättes in i evangelii tjänst, får del av dess liv. Det som ingjuter evangelii gudomliga liv i ett missionsorgan är tron på Gud och det mål, för vilket man kämpar.” Lewi Pethrus, 1958.

Text: Linn Holmberg • Foto: Julia Carlsson

• IBRA startades 1955 för att med radio som verktyg nå ut med budskapet om Jesus.

• Lär mer: ibra.se

Allt som har liv växer. Varje medel, som uppriktigt och ärligt sättes in i evangelii tjänst, får del av dess liv. Det som ingjuter evangelii gudomliga liv i ett missionsorgan är tron på Gud och det mål, för vilket man kämpar.

Lewi Pethrus

Bilden är tagen under ett besök hos en bibelupptäckargrupp i Tanzania. Gruppen startades efter att en person i byn hade hört evangeliet via radion.

I rörelsen utåt förstår vi vårt eget värde

INTE SÄLLAN HÖR man uttrycket: ”Man måste kunna älska sig själv för att kunna älska andra.” Det låter klokt, nästan självklart. Men är det verkligen sant? Måste man kunna älska sig själv för att kunna älska andra?

När vi fick barn för några år sedan hände något med mig som jag inte hade förutsett, jag började älska mig själv mer. Men det berodde inte på att jag plötsligt hade blivit bättre på att tänka snälla tankar om mig själv eller hittat nya sätt att bekräfta mig, utan snarare som en konsekvens av att jag älskade någon annan.

När jag gav av min tid, min närvaro, min kraft och mitt tålamod, även när jag kände mig otillräcklig, började något nytt spira i mig. En stilla självacceptans som inte byggde på prestation eller självförverkligande, utan på det enkla faktum att jag fick vara någon annans trygghet och kärlek. Det var som om kärleken till barnet befriade mig från mig själv, från behovet att bevisa mitt värde. Och just där, i den friheten, växte något som liknade sann självkärlek, inte stolt och självupptagen, utan ödmjuk och stilla. En kärlek som gjorde mig mer fri att älska.

JAG TROR ATT uttrycket om att man måste älska sig själv ibland kan skapa en sorts inre kramp. Vi vill ju älska andra, leva utåt. Men om det första steget är att vi måste uppnå en viss nivå av självkärlek innan vi får börja, då riskerar det att låsa sig.

Vad skulle hända om vi i stället började älska någon annan utan att vänta på att vi

JOHANNA BODE

är pastor och föreståndare i Pingst Västra Frölunda.

själva blivit färdiga? Kanske är det just i den rörelsen utåt, i mötet med andra, som vi börjar upptäcka vårt eget värde. När vi visar kärlek får vi ofta kärlek tillbaka, och i det ömsesidiga samspelet väcks förståelsen av att vi är värda att älskas, både av andra och av oss själva.

När Jesus kom till jorden gjorde han det av ovillkorlig kärlek till människan. Han kom för att han älskar. Han behövde inte vår kärlek för att bekräfta sitt eget värde, Hans kärlek flödade ur vem Han är. Den kärleken ger sig själv, utan krav och utan förbehåll, och öppnar dörren för oss att älska honom tillbaka.

Kärleken

hittar vägen tillbaka, stilla och ödmjuk, och påminner oss om att vi själva är älskade.

NÄR VI NÄRMAR oss jul och vänder blicken mot krubban ser vi hur Gud själv blev människa för vår skull. Där, i det lilla barnet, möter vi den största kärleken av alla, en kärlek som ger sig själv först. Och just den här julen kan vi pröva att leva så. Att sträcka oss lite längre, öppna våra hjärtan lite mer. Att ge kärlek, tid, värme eller uppmärksamhet utan att förvänta oss något tillbaka.

För ofta är det just då, när vi ger utan att räkna och vågar vara generösa mitt i vardagen, som något förvandlande sker. Kärleken hittar vägen tillbaka, stilla och ödmjuk, och påminner oss om att vi själva är älskade.

Men den stannar inte där. Den sortens kärlek gör inte att vi fastnar i oss själva, den befriar oss, så att vi kan glömma oss själva en stund och älska andra ännu mer.

Naturliga material och genuint hantverk…

För att huset ska passa dig och din personlighet kan du vara med och påverka planlösning, material och utrustning.

Då får du ett hem som fungerar för dig, från morgonduschen och frukostkaffet till kvällens grillning på altanen.

Tillsammans bygger vi mer än ett boende – vi skapar ett hus att älska.

Waldenströmska Studenthemmet

- ett boende i Uppsala på kristen grund

Waldenströmska Studenthemmet (WS) är ett av många studenthem i Uppsala. Det ägs av stiftelsen Waldenströmska Studenthemmet och har anor tillbaka till 1920-talet. Bakom WS har alltid funnits Svenska Missionskyrkan (numera Equmeniakyrkan), men ekumenisk bredd är en av målsättningarna. WS vill vara en mötesplats för studenter med olika bakgrund och olika studieinriktning, på kristen grund.

Inom hemmet, som är centralt beläget i Uppsala, finns drygt 160 enkelrum, samt ett mindre antal lägenheter.

För mer information se vår hemsida www.waldenstromska.se eller ring föreståndare R.Erik Svalfors på 018-53 34 43.

Waldenströmska Studenthemmet

Vireda, 578 92 Aneby. Tel. 0390-310 55 www.lovsta-trahus.se

Grönt ljus för ny organisation

För andra gången i år höll Pingst FFS i november rådslag, där inriktningsbeslutet om en ny organisation konfirmerades.

Nya stadgar antogs också för trossamfundet Pingst.

DEN 15 NOVEMBER hölls ett extra rådslag för Pingst FFS i Citykyrkan Stockholm. Debatten hade redan i förväg varit intensiv, men i samtalet under dagen fanns en god och konstruktiv ton trots olika åsikter i vissa frågor.

– Alla har något att bidra med och varje röst är viktig i ett gemensamt uppdrag och ansvar. Det är bara gemensamt som vi kan bli en kraft, en välsignelse för vårt samhälle, vår stad och vårt land, sa Sören Eskilsson, ordförande i styrelsen för Pingst FFS när mötet öppnades.

Huvudpunkten på agendan var att konfirmera det inriktningsbeslut som tidigare fattats i processen Pingströrelsen och framtiden.

– Det är ett fantastiskt arbete som har gjorts och jag är tacksam till alla er som har lagt ner tid på det, sa Pelle Hörnmark och tillade att han ser goda förutsättningar för att bevara det gemensamma hjärtat som rörelse.

Sedan rådslaget i maj har styrelsen bearbetat förslaget och gjort en ekonomisk analys. Slutsatsen är att det i stora drag kan genomföras även om vissa justeringar behövs.

Den nya organisationen kommer att ledas av ett breddat team bestående av en föreståndare och två vice föreståndare som också är nationell respektive internationell ledare, samt en direktor. Det är ännu inte klart om de nya rollerna ska utses vid rådslaget på mandatperioder eller tillsättas på annat sätt.

För att värna om en sund och transparent organisation införs ett pastorsråd, ett teologiskt råd och ett etiskt råd. Flera funktioner flyttas från nationell nivå till sex olika regioner där de leds av en regionspastor och ett regionalt team. Exempelvis arbetet med församlingsplantering, om- och nystart och omsorg. Förhoppningen är att detta ska ge mer kraft i backen.

Från Filadelfiaförsamlingen i Stockholm efterfrågades större tydlighet i bland annat ansvarsfördelning, beslutsordning och beslutsunderlag samt i tidsplanen för

implementering. Från Pingstförsamlingen i Linköping ville man se en ordentlig utvärdering efter tre år. I en så stor förändringsprocess behöver församlingarna mer tid, menade Emil Gillsberg, Hope Dalarna. – Vi skulle önska att man slår av lite på takten, sa han. Styrelsen meddelade efter lunchpausen att en utvärdering ska göras av den nya organisationen före nästa föreståndarval 2029. Man lovade också att i februari nästa år återkomma med tydlig information om hur olika val görs, samt med en eventuell komplettering av skarpa förslag, för att ge rimlig tid för bearbetning. Församlingarna uppmanades också att fortsätta lämna in förslag och respons till styrelsen. Därefter konfirmerades beslutet med en stor majoritet av gröna röstkort.

NÄSTA PUNKT PÅ agendan var förslaget att bilda nätverket Pingströrelsen Sverige, som även det bifölls. Detta öppnar upp för en bredare och mer informell gemenskap i rörelsen baserad på en gemensam teologisk värdegrund. Inte minst för de internationella församlingarna. – Det finns hos dem en iver i att plantera nytt och en syn på ledarskap och karismatik som vi har mycket att lära av, men också en önskan att lära av oss, sa Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling. Nätverket ger tillgång till exempelvis gemensamma konferenser och ledardagar och leds av pastorsrådet. Under rådslaget konfirmerades också de nya stadgarna för Trossamfundet Pingst. All verksamhet flyttas över dit förutom Second hand som bildar en egen riksförening. Till grund för beslutet ligger att statligt stöd till trossamfund, SST, numera bara förmedlas till trossamfund. Dagordningen ledde vidare till hur nya villkor innebär att detta organisationsbidrag baseras på personer som bekräftar sitt deltagande i en församling. Sedan de infördes har antalet betjänade som rapporterats minskat

Text: Noomi Lind • Foto: Simon Collén

Rådslaget leddes

av Tatta Lennartsson, Pingstkyrkan

Uppsala och

Hans-Erik Bylund

Botkyrka Pingst.

från drygt 100 000 till 20 000, vilket ger betydligt mindre pengar. Av statsbidraget går 20 procent till central administration och 80 procent till församlingar i rörelsen.

Det beslutades att bidraget i fortsättningen ska hanteras regionalt, där det går till olika satsningar och pionjärprojekt. Förhoppningen är att en ökad närhet ska stärka motivationen att rapportera in betjänade.

INFORMATION GAVS om Pingst Förvaltnings AB. Bolaget ägs till nästan 99 procent av Pingst FFS och cirka 300 församlingar. Enligt ett förslag som presenterades ska PFAB avvecklas och kapitalet föras över till Trossamfundet Pingst, som fortsatt äger aktieposterna i Samspar och Mentor Media. Minst 150 miljoner kronor ska vikas för långsiktig avkastning till trossamfundets verksamhet, medan resten av kapitalet skiftas ut till församlingar i proportion till deras ägarandel. Aktieägarna erbjuds också att placera hela eller delar av sitt kapital i en ny dedikerad tillväxtfond för pingströrelsens verksamhet. Rådslaget föreslås ha en liknande roll som dagens bolagsstämma. Beslut om detta ska fattas längre fram.

I slutet av dagen informerades om de nya demokrativillkoren som gäller statliga medel. I dem framgår att civilsamhället, där trossamfunden ingår, inte får diskriminera eller på något annat sätt bryta mot principen om alla människors lika värde.

Oro har väckts i församlingarna både för förlorade medel och för ett minskat handlingsutrymme, vilket även kom till uttryck under rådslaget.

Magnus Wahlström, som arbetar med dessa frågor hos Pingst, framhöll att samfund har rätt att förkunna sin lära och anställa företrädare utifrån den trosuppfattning de har. Demokrativillkoren handlar inte om vad man får tro utan om hur man får uppföra sig mot andra människor, exempelvis i situationer när trosuppfattningen går isär.

Det tydliggjordes att Pingst inte har skrivit under något särskilt dokument utan endast ansökt om och beviljats statsbidrag utifrån de villkor som gäller.

Pelle Hörnmark betonade vikten av att kunna fortsätta att göra goda insatser i samhället genom att ta del av statliga bidrag, men också av att inte kompromissa med tron. Utifrån de samtal som förts med myndigheten ser han inte religionsfriheten som hotad, men menar att beredskap behöver finnas om ett förändrat läge uppstår. Det nya teologiska och etiska råd som bildas ses som goda redskap för att hantera dessa frågor.

– Vi ska ta den oro som finns på allvar, men också samtala om den på ett konstruktivt sätt, sa Hörnmark.

UNDER DAGEN välkomnades Camilla Moberg, pastor i Europaporten Malmö, som vice ordförande i styrelsen för trossamfundet Pingst och Mattias Sennehed avtackades. Han lämnar sitt uppdrag som ledamot för att bli föreståndare och pastor i Ryttargårdskyrkan, EFK.

Många uttryckte vid dagens slut tacksamhet över ett rådslag som präglats av större delaktighet och engagemang än på länge.

TIDSPLANEN. Så här ser de olika stegen ut i processen mot en organisationsförändring.

Ingen väg tillbaka går

JAG VAR 12 ÅR när jag döptes i Pingstkyrkan i Bankeryd. I vanlig ordning sjöng vi ”Jag har beslutat att följa Jesus”, det var självklart. Det är en sång som i årtionden sjungits i kyrkor vid dop. Det spelar ingen roll om det är en ung människa som ska döpas eller en gammal. En som vuxit upp med tron eller någon som helt oväntat blivit funnen av Gud.

Texten i sången famnar alla och berättar vad det hela handlar om: Jag har beslutat att följa Jesus, om andra tvekar vill jag dock följa, jag följer korset och lämnar världen och ingen väg tillbaka går.

Det är inte en speciellt krånglig text utan den är tydlig och direkt. Det handlar om en riktning. Från och med denna dag överlåter jag mig åt detta, att villigt följa Jesus, bära korset, lämna världen och aldrig mer tillbaka gå. Det är ingen solosång för den som blir döpt, hela kyrkan är med och sjunger. Vi har en riktning.

JAG TROR ATT fasthet i en människas liv är en välsignelse. Att ständigt snegla sig över axeln, leta alternativ och hålla dörrar öppna leder till en inre oro. Inte minst när det gäller tron.

Det som var tänkt att vara vårt mål och mening blir suddigt när vi ställer tron tillsammans med alla andra valmöjligheter. Förvirringen börjar kännas när vi helt plötsligt inte längre har en riktning. Det är inte säkert det var bättre förr. Jag är

SAMUEL

LEWINSON

är pastor med inriktning på unga vuxna och bibelskola i Pingst Örebro.

dock övertygad om att vi idag lider brist på ordentlig stadga i vårt samhälle.

Mycket i världen gungar, många är rädda och behovet av ett hopp är stort. Nöden är för stor och vårt uppdrag för allvarligt för att vi som tror ska vackla nu.

Paulus skriver till de heliga i Efesos att de ska leva värdigt sin kallelse och inte dras med och kastas hit och dit i de vindar som blåser (kap 4). Till församlingen i Korint skriver han i sitt första brev att de ska stå fasta och orubbliga i sitt hängivna arbete (kap 15).

Jesus själv går ännu längre när han i Lukas kapitel 9 säger att den som satt sin hand till plogen inte längre kan se sig om, det duger inte för Guds rike.

VAD ÄR DETTA för hårdhet som jag längtar efter? En blind tjurskallighet som måste triumfera över varje frågetecken?

Nöden är för stor och vårt

uppdrag för allvarligt för att vi som tror ska vackla nu.

Jag tror inte att det är hårdhet Bibeln talar om, utan fasthet. En grundmurad övertygelse och tro som leder oss till att ta vår kallelse på allvar.

Det är något i mig som kickar igång när vi får döpa någon och sjunga ”Jag har beslutat, och ingen väg tillbaka går”. Det finns frihet i de orden.

Jag har valt en Herre i mitt liv. Jag har valt vad mitt liv ska handla om och det finns en riktning jag inte vill lämna. Jag vet vem jag tänker försöka följa.

Samtalet har en viktig plats på ALT:s utbildningar.

ALT förnyar för framtiden

ALT tar nu ett omtag om utbildning och kursutbud med ett helt nytt upplägg för att möta framtidens förutsättningar.

ETT FÖRÄNDRINGSARBETE pågår just nu hos ALT, Akademi för Ledarskap och Teologi, där kurser, innehåll och upplägg omformas.

Kombinationen av teologi, ledarskap och församlingsförankring ska stärkas och utbildningen ska bli mer tillgänglig och flexibel bland annat genom nya utbildnings- och fortbildningsvägar.

– I mötet med nya möjligheter och utmaningar utvecklar ALT nu hela vårt kursutbud, säger dess rektor Ulrik Josefsson.

– Vår teologiska identitet ska märkas mer, vår passion för evangeliet ska kännas tydligare, och vår kallelse att leva ut Guds rike i världen ska prägla studierna. Därför lanserar ALT ett helt nytt upplägg den 15 januari 2026.

En av nyheterna är att ALT nu gör det möjligt att läsa det helt nya teologiåret på alla studiecentra med start hösten 2026. Större flexibilitet ska också erbjudas i relation till studieort för att möta de behov som finns idag.

Man arbetar också för att öppna nya vägar för den som är mitt i livet och vill skola om sig för att gå in i en ny tjänst i församling, samhälle, mission, diakoni eller utbildning.

Samtidigt som pastors- och ledarutbildningen förnyas vill man bevara det personliga mentorskapet och praktiken i församling.

Målsättningen är att erbjuda en utbildning i teologi och ledarskap som formar hela livet: huvud, hjärta, händer och fötter.

• Medlemsorganisationer i ALT är Pingst FFS, Evangeliska frikyrkan och Svenska Alliansmissionen.

• Ansökan till ALT:s kurser öppnar den 15 mars 2026.

• Läs mer: altutbildning.se

Nya tongångar på den kristna musikscenen 1950–1980

Om hur musikstilar som pop, rock, country och gospel under 1960- och 70-talen etablerade sig och blev en självklar del av de svenska frikyrkosamfunden och väckelserörelserna.

Pionjärerna inom fältet var så gott som uteslutande tonåringar som med stor entusiasm kombinerade sin kärlek till Jesus med sin kärlek till den nya musiken.

En guldgruva fylld av frikyrkans sprudlande musikhistoria, allt rikt illustrerat med nostalgiska LP-omslag och fullt ut ackompanjerat med igenkännanden och minnen som väcks till liv hos alla som var med under storhetstiden.

Beställ hem bästa läsningen i jul

Årets hjärtevärmande julläsning från kristna romandrottningen.

Några dagar före jul, när allt verkar hopplöst, lär sig Ben och Vanessa en evig sanning ...

Äntligen en ny andaktsbok för hela året av en våra mest lästa och efterfrågade kristna författare –Max Lucado!

VALET FÖR PROFFSIGA ARBETSGIVARE

I CIVILSAMHÄLLET

En liten handbok i själavård. Fördjupad kunskap och konkreta verktyg för att möta människor i sorg, kris, skuld och övriga livsfrågor. PerGustaf Eriksson är välkänd som själavårdare, samtalsterapeut och föreläsare.

Där du köper böcker eller direkt från www.semnos.com

Vi är stolta över att pingstförsamlingarna har valt oss som sin arbetsgivarorganisation. Vårt mål är att stärka dig i din roll som arbetsgivare. Som experter inom din bransch tar vi hand om allt det komplexa, så att du kan fokusera på det som verkligen betyder något – din verksamhet.

Har du frågor eller behöver rådgivning?

Tveka inte att höra av dig till oss på 08-545 912 00 eller besök www.arbetsgivaralliansen.se.

Thomas Bossius har ett stort intresse för den kristna musiken. Han är docent i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

”Detta är fantastiskt”

Ett andligt skeende pågår i Karlstad med omnejd där många tar emot Jesus i sina liv. Tidningen Pingst besökte Pingstförsamlingen för att ta reda på mer om vad som händer just där.

MOLNEN SKINGRAS och solen skiner när vi rullar in i Karlstad. Pingstkyrkan har bästa läge precis intill tågstationen där det just nu byggs ett helt nytt resecentrum och även i församlingen händer det mycket.

Sam Wohlin, pastor och föreståndare, hälsar välkommen in i nyrenoverade och ljusa lokaler. Under hans 15 år här har församlingen, som idag har 450 medlemmar, förändrats mycket. Det finns över 20 nationaliteter representerade i dess olika verksamheter.

Församlingen har också blivit en del i ett andligt skeende som kallas Väckelsen i Molkom. Det började med att en kvinna som heter Malina Arp kom till tro på Jesus efter att ha levt i nyandlighet. Genom hennes, pingstförsamlingens och Equmeniakyrkans arbete har 40-50 personer med nyandlig bakgrund gått Alphakurs.

– Detta är fantastiskt. Det handlar om människor med en djup andlig längtan, varav många någon gång haft kontakt med kyrkan men sedan sökt sig åt andra håll. Nu har många av dem funnit Gud och vi har fått döpa ett 20-tal av dem.

Just nu pågår också en Alphakurs för unga vuxna med 20-30 deltagare i pingstförsamlingen, varav några är barn till dessa nyomvända personer.

ÄVEN OM FLER själva söker sig till kyrkan satsar församlingen också medvetet på utåtriktat arbete.

– Vi har fördelen i att vi är en studentstad. Det ger ett naturligt inflöde av människor. Vi har även haft en tillströmning av flyktingar i perioder, säger Sam Wohlin.

Men oavsett vad man som församling har för förutsättningar, gäller det att fatta medvetna beslut för att nå nya människor, framhåller han. Själva har de valt att satsa

särskilt på fem olika områden.

– Vi vill gå över gränser, inte vara isolerade utan en relevant kyrka mitt i samhället. Att nå nästa generation är också viktigt för oss. Vi vill träna lärjungar och ledare och vi vill ta ett apostoliskt ansvar, där vi stöttar andra församlingar i Värmland på olika sätt. Slutligen satsar vi på mission, genom att stödja missionärer och lokalt arbete.

KONKRET INNEBÄR detta exempelvis att Wohlin, som ordförande i Ekumeniska rådet, har kontaktat ledande politiker och presenterat församlingarna i staden för dem, att man engagerar sig socialt i initiativ som Vintervärme för hemlösa och EU-migranter, att man driver ett språkkafé och håller Alphakurser.

Församlingen valde också efter pandemin att anställa en ungdomspastor, Lukas Olsson, först på 75 procent och sedan på heltid, vilket var en ekonomisk utmaning men gav stor utdelning. Det arbete som han byggde upp med att skapa relationer med många unga, fortsätter nu under Victor Sköllerfalks ledning

– Även om vi ser en Jesustrend så tror jag att det är viktigt att inte bara vänta på unga utan också våga satsa, så att de som är nyfikna på tron har något att knyta an till, säger Wohlin.

En vanlig fredagskväll kan det nu komma 50-60 personer till ungdomsmötena och på större samlingar, dit även unga från närliggande samhällen bjuds in, ett 100-tal unga.

– Detta är betydligt fler än under alla mina tidigare år. Det är också många unga som kommer till tro, vilket jag är oerhört tacksam för, säger Sam Wohlin.

Text och foto: Noomi Lind

Vi vill gå över gränser, inte vara isolerade utan en relevant kyrka mitt i samhället.

Alva Sjöholm, 21 år, är evangelist i Pingstkyrkan i Karlstad.

Att berätta om Jesus behöver inte vara svårt, utan handlar om att ta de tillfällen som naturligt ges i vardagen menar hon.

HON GER ETT MJUKT, öppet och nyfiket intryck när vi möts. En ung tjej som valt att lägga ner ett år av sitt liv på att fler människor ska komma till tro på Jesus i Karlstad.

Alva Sjöholm, 21 år, växte upp i en kristen familj och döptes som 14-åring i samband med konfirmationen hemma i Pingstkyrkan i Alingsås. Längtan efter att lära känna Jesus mer ledde till bibelskolan Equip på Cypern, vidare till Tanzania med Testa Mission och idag är hon utsänd av samma organisation på Äventyr i Sverige.

I fokus står att unga ska få leva i uppdraget och upptäcka sina gåvor. I Tanzania fick hon och hennes kompisar bland annat prova på att predika i kyrkor och gå från hus till hus i en by för att berätta om Jesus.

– Väldigt många människor var nyfikna och det var

ganska många som tog emot Jesus. Det var så coolt att få vara med om det. Ofta så sa de: Varför har ingen kommit hit och berättat om Jesus tidigare? Då märker man att människor har en längtan.

Här i Pingstförsamlingen där det just nu går många unga vuxna på Alphakurs är en viktig uppgift för Alva och hennes kompis Elsa Sigenstam, som också är utsänd av Testa Mission, att vara med på samlingarna.

– Först äter vi tillsammans och pratar, sedan tittar vi på en video. Ibland pausar vi den och diskuterar en fråga och det brukar bli väldigt bra samtal.

– Det är väldigt roligt att se att församlingens unga tar med sig sina vänner och klasskamrater. Många av dem har aldrig varit i kyrkan tidigare, berättar Alva.

Text och foto: Noomi Lind

”Oavsett var jag är kan Gud använda mig”

Samma kväll hålls ungdomssamlingarna Unity, där de bland annat fått dela vittnesbörd.

– Efteråt kom det unga och ställde frågor, exempelvis vad som fick mig att vilja döpa mig. Det känns verkligen som att de är nyfikna på mer och det är spännande.

Hon och Elsa håller också på att starta en hemgrupp.

– Vi ska ses första gången nu ikväll, fika lite, läsa Bibeln och be tillsammans. Det är kul att dra igång det hela så får vi se sen hur det växer.

EN GÅNG I veckan åker de till en mindre församling i Skattkärr, som har en fritidsgård dit det kommer 40-50 barn och även några ungdomar.

– Vi hänger med dem och får också hålla en liten andakt. Här får man tänka till i hur man på bästa sätt berättar om Jesus för ett barn som aldrig hört om honom förr.

Vissa av barnen har väldigt mycket spring i benen, men andra sitter stilla och lyssnar.

– Det känns som att de tar till sig det vi säger och det är fint. Jag tänker att det är viktigt att vi är där och älskar barnen. Vi planterar frön och sen vet man aldrig vad som händer utifrån detta i framtiden.

Vad har då Alva för tankar om hur man bäst når fram till andra människor idag?

– Jag tror väldigt mycket på att dela Jesus i sin vardag. Vi har ju alla människor omkring oss som vi får dela livet med. På jobbet, i skolan eller under fotbollsträningen. Testa Mission har visionen ”Älska Gud, älska människor och dela livet,” som Alva tycker är så bra.

– Om jag inte söker Gud och blir påfylld av honom blir det väldigt svårt att göra allt det jag gör. Det är där det börjar. Guds kärlek är drivkraften i allt som jag gör. Gud har också lovat att vara med oss alla dagar till tidens slut.

– Jag tror att det är jätteviktigt att bry sig om människor, att be för dem, prata med dem och visar dem kärlek.

När man lärt känna varandra kommer det naturligt möjligheter berätta om Jesus, framhåller Alva. Det behöver inte vara så komplicerat, att man ska förbereda sig och så, utan handlar om att ta tillfället när det ges.

KANSKE KAN DET verka som om hon varit målmedveten i sina val hittills i livet, men i själva verket har hon inte så många tankar om framtiden, säger Alva med ett skratt.

– Men något som jag tar med mig är att oavsett var jag är så kan Gud använda mig. Jag vet att jag får fortsätta att leva i uppdraget, för Gud är ju densamme och jag har människor omkring mig vart jag än är.

”Det känns otroligt fridfullt”

Deras liv var ett långt sökande som tog dem allt djupare in i nyandlighet, men först när de mötte Jesus hittade Cecilia Haglund och Ida Estep Freyschuss äntligen hem.

Text: Noomi Lind • Foto: Noomi Lind och privat

EFTERMIDDAGSSOLEN lyser upp gatan och deras leende ansikten, där de närmar sig Pingstkyrkan. Cecilia Haglund och Ida Estep Freyschuss är olika som personer men det visar sig snart att det finns många gemensamma nämnare i deras berättelser.

Medan Idas äldsta son Elias passar sin lillebror Avery, börjar ett samtal i soffhörnan som handlar om längtan, om sökande och om att äntligen känna frid.

Cecilia växte upp utanför Säffle i en familj där man döptes, konfirmerades och gifte sig i kyrkan.

– Min mamma hade en barnatro. Hon bad Gud som haver barnen kär med mig varje kväll, vilket jag också gjorde med mina barn. Det kändes fint, säger hon. Ida har sina rötter i Mjölby och Linköping. Även hon konfirmerades, men där fanns annars ingen kristen tro i hemmet. – Ändå gick jag på kyrkans barntimme och i söndagsskolan som liten och sjöng i kyrkokören, vilket jag tyckte mycket om, berättar hon.

Första gången Cecilia kom i kontakt med nyandlighet var för 25 år sedan, då hon väntade sitt första barn och mådde väldigt dåligt. En kompis berättade om en kvinna som utförde healing.

– Jag förstod inte vad detta var, men efter första behandlingen kunde jag äntligen

ta mig upp ur sängen.

Ida började sin andliga resa när hon var 22 år gammal och engagerade sig i ISAInstitute of Self-Actualization i Stockholm.

– Det fanns en stark betoning på att själv ta ansvar för sitt liv och sina val och jag gick från en känsla av att vara ett offer till att kunna ta ett steg framåt. Med detta följde ett långt sökande via väldigt många grenar – yoga, meditation och schamanism, kristaller och coachning.

Hon fick efter hand genom verktyg inom psykologi och hälsa, hjälp att pussla ihop ett trasigt inre efter en skilsmässa och med problem i familjen.

– Redan från början fanns en längtan efter Gud och efter att bli hel. Jag kunde acceptera det som hade varit och fick en bättre relation med mina föräldrar.

För Cecilia kom med moderskapet ett annat fokus i livet, men en sjukdom som hon fått som ung påverkade henne mycket. Hon behövde något som kunde dämpa oron och ångesten och började för 12 år sedan att söka aktivt, ensam och tillsammans med andra, i nyandlighet.

Hon beskriver hur hon befann sig i en bubbla där även den egna familjen lämnades utanför. Hon reste mycket till Egypten, mediterade i timmar varje dag, åkte på retreats och hade själv retreats.

– Jag jobbade på sjukhus som kurator och varje morgon gick jag också genom hög snö och isbadade i sjön för att klara av att gå till jobbet. Men det jag gjorde hjälpte bara kortvarigt mot min ångest.

Det var som om en slöja drogs bort från mina ögon och jag började

lära känna Jesus.

När hon för två år sedan förlorade sin mamma, hände något inom Cecilia.

– Jag sökte djupare och djupare för att det blev mörkare och mörkare, men jag mådde inte längre bra av det jag gjorde. Jag tror att Gud samtidigt sökte mig.

Även Ida kan se hur Gud knackat på hennes dörr flera gånger i livet.

När hon bodde i Australien berättade en granne och vän hur han kallats ut mitt i stormen och upp på en klippa. Där talade Gud till honom och ledde honom sedan vidare till en kyrka.

”Jag är säker på att det var en kristen Gud och den ende sanne guden” sa han till Ida.

Efter detta läste hon boken Mere Christianity av CS Lewis och började besöka en kristen gemenskap.

– Allt jag minns nu är att jag var extremt uppkäftig mot pastorn. Jag kunde inte hålla med om något han sa och skäms nu efteråt, ler hon.

När hon senare hade det svårt efter en separation, hittade hon boken God will see you through.

– Jag läste den hela natten och jag kände verkligen Guds närvaro.

SOLEN BÖRJAR sjunka utanför fönstret men det är nu berättelserna ljusnar. En vän till Cecilia bjöd med henne till den kristna gemenskapen PowerStation.

– Första gången jag var där och de ropade halleluja så undrade jag vart jag hamnat. Men sedan började det efter hand hända saker inombords.

Utan att någon uppmanat henne till det, tog Cecilia bort tavlor, buddhastatyer och böcker om nyandlighet från sitt hem.

– Det var som om en slöja drogs bort från mina ögon och jag började lära känna

Jesus. Jag kom också i kontakt med Pingstkyrkan i Karlstad och mötte fantastiska människor. Det var som en stor famn jag kom till, som välkomnade mig.

Samtidigt var det viktigt för Cecilia att familjen denna gång var inkluderad i det som hände i hennes liv. Hon och Ida berättar att deras makar varit väldigt stöttande i deras omvändelseprocess.

Cecilia döptes av pastor Sam Wohlin i Mörudden, en sjö där hon tidigare haft många nyandliga ceremonier.

– Den helige Ande sa till mig att nu var det dags och efter dopet känns det så lugnt och tryggt.

MEDAN IDA vaggar sin baby i famnen berättat hon om hur hon rest och bott runtom i världen och samtidigt känt en sorg inom sig.

– Jag har haft ett otroligt upplevelserikt liv, men också känt att jag missat en del av mitt vuxna liv.

Att hon nu fått bli mamma för andra gången vid 50 års ålder, känner hon stor tacksamhet till Gud för.

Ida var länge VD på kursgården Ängsbacka för andligt sökande, men engagerade sig mot slutet av tiden allt mindre i nyandlighet då det inte längre gav något. Känslan av att något fortfarande fattades inombords ledde ändå Ida till en schaman-utbildning hos en kvinna som hon kände stor respekt för. Men under kursen, som bland annat innehöll trumceremonier där man gick ner i underjorden, upplevde också Ida att det hon gjorde var fel. Det kändes mörkt.

Samtidigt berättade hennes vän Malina Arp, som funnits med sedan åren på Ängsbacka, att hon börjat gå till kyrkan.

– Jag fick följa hennes omvändelse, gick med henne till kyrkan och lyssnade väldigt mycket på predikningar.

Tankarna att hon måste kunna hela Bibeln, kunna svara på varenda fråga för att fatta sitt beslut, kom men hon insåg att detta var omöjligt.

– Jag har alltid haft en tro på det andliga, att det finns gott och ont, demoner, andar och änglar. Jag kom fram till att det måste finnas någon som är den högsta i det goda och det blev så självklart för mig

att det är Jesus, Guds son. Jag skulle inte våga ge min själ till något annat av allt jag undersökt än till Honom.

Hemma i Molkom känner de flesta Ida i relation till Ängsbacka och till Backa friskola som hon varit med och startat och är biträdande rektor för. Omvändelsen har inneburit en form av identitetsbyte som behövt få ta lite tid. Men när hon väl bestämde sig för dopet så ville hon inte vänta tills sonen fötts eftersom det då skulle bli svårare, utan döptes i en hemgruppsmedlems badtunna en vecka före förlossningen.

Idag kan både Ida och Cecilia se en tydlig skillnad i sina liv och blir ivriga.

– Jag har hittat det som jag sökt i så många år och det känns så otroligt fridfullt, säger Ida. Förr hoppade jag ständigt vidare till något annat i mitt sökande. Nu känner jag en stark förvissning om att jag aldrig kommer att lämna Jesus, att inget kan bryta den relation vi har.

Cecilia berättar om hur hon förr kände att hon måste ta hand om allt själv.

– Nu kan jag lämna över bördan till Gud. Ingen av mina föräldrar lever längre men jag har fått en far. Jag är aldrig ensam och det är väldigt tryggt och skönt. Jag har kommit hem.

– Gud har lett mig försiktigt och det tycker jag är så fint, fortsätter hon. Jag ägnar väldigt mycket tid åt att bara lära känna honom och han läker såren i själen.

DEN HELIGE Ande visar henne saker som han vill att hon ska göra vilket är en utmaning - att gå i lydnad och vara frimodig och även höra att det är Guds röst. En gång upplevde Cecilia att hon skulle be för en kvinna i kyrkan.

– Jag tänkte att jag inte var någon van bedjare, det kunde jag inte göra. Men så gick jag ändå fram till henne och förstod då vad Gud ville förmedla. Det är väldigt spännande att gå med Jesus.

Under sitt sökande läste Ida mycket litteratur som var anti kyrkan och religionen. Hon trodde att Bibeln var manipulerad och var negativ till kristna.

– Men den bild jag haft stämmer inte alls med vad jag har mött här i pingst. Jag upplever församlingen som så mycket

mer levande, kärleksfull, inkluderande och mänsklig än jag förr trott.

Det finns en styrka i gemenskapen i Kristi kropp, framhåller Cecilia. Här får hon hjälp i bön och vägledning i tron. En kvinna som varit kristen i över 40 år är idag hennes mentor.

I församlingen har de också mött en annan syn på familjen.

– Den moderna världen är på många sätt så negativ i relation till familj. Här utgör den en av de absolut främsta delarna och församlingen blir en utökad version av den, säger Ida. Idag ser jag kärnfamiljen och moderskapet och faderskapet i den, som så viktig.

MED EN bibelläsningsplan till hjälp har Ida nu kommit halvvägs genom Bibeln och går även i bibelskola.

– Att verkligen lära känna Jesus genom Bibeln är så stort för mig. Både av faktaskäl och för att jag blir guidad genom den i hur jag ska lyda och följa honom. Förr var jag så rebellisk. Bara ordet lyda var för mig väldigt triggande. Men det har vänt till att jag idag inget hellre vill än att följa Gud, säger hon. Genom sin berättelse vill Cecilia förmedla till andra att inget är omöjligt för Gud.

– Han välkomnar oss precis som vi är var och en och vet vad vi behöver. Några behöver ett starkt gudsmöte, andra behöver ha lite längre tid på sig.

Jag

upplever församlingen som så mycket mer levande, kärleksfull, inkluderande och mänsklig än jag förr trott.

För Cecilia skulle det dröja tills hon var 53 år innan hon fann Jesus och för Ida tills hon var 50.

– Jag sökte efter en relation med Gud i 28 år. Visst önskar jag att detta hade hänt tidigare, men samtidigt känns det otroligt spännande att tänka på hur mycket starkare min tro kommer att vara om tio år, säger Ida.

Idrott som gör skillnad firades

Doften av popcorn, glada återseenden och fina minnen fyllde Idrottshuset och Pingst Jönköping när Sport for Life firade 30 år i slutet av september.

GRUNDAREN PAUL Kobylarz, som rest från USA för att delta, hade svårt att hålla tillbaka tårarna när organisationens historia bit för bit målades upp under jubileumshelgen. Och flera gånger brast det. – Jag är så tacksam och ödmjuk för det uppdrag jag blev kallad in i, berättar Paul Kobylarz med tårar rinnande längs kinderna. Tänk hur mycket Sport for Life fått betyda och fortfarande betyder för människor.

Sedan starten 1995 har Sport for Life använt idrott som ett verktyg för att uppmuntra, utrusta och utmana ledare och deltagare. Det började med Kobylarz, som efter en proffskarriär i NHL kände en kallelse att bygga broar mellan kyrkan och idrotten. Två världar som sällan möttes i Sverige på den tiden. Tillsammans med några lokala kyrkor i Småland startade han en rörelse som skulle växa sig långt större än samlingen i den lilla ishallen.

Under 30 år har tusentals barn, ungdomar och ledare fått uppleva att idrott kan vara mer än sin senaste prestation. Genom att bli sedda, uppmuntrade och utmanade på läger, träningar och event har de fått växa både på och utanför planen.

– Sport for Life handlar om så mycket mer än själva sporten. Det handlar om att se hela människan, säger verksamhetsledare Johan Lagerbeck.

Ett tydligt exempel på det är initiativet Sport for Life Future som finns i Eskilstu-

na och sedan i februari även på Öxnehaga i Jönköping. Där arrangeras fotbollsträningar varje vecka för att ge ungdomar ett alternativ till kriminella miljöer och utanförskap.

Genom ett system får deltagarna chans att samla poäng som kan bytas mot aktiviteter som stärker dem inför framtiden, till exempel körlektioner eller praktikplats.

– Vi är stolta över vad som har hänt under 30 år, men mest av allt är vi tacksamma för alla unga som fått utrustas och växa genom Sport for Life, säger Johan Lagerbeck. Idrott kan göra skillnad på riktigt. Och ännu mer vill vi göra.

JUBILEUMSHELGEN bjöd på familjefestival och festkväll där generationer av ledare, tidigare deltagare och verksamhetsledare fick mötas. En intensiv innebandy- och futsalturnering genomfördes i Idrottshuset under lördagskvällen.

Helgen rundades av med en högtidlig gudstjänst för hela församlingen.

När applåderna tystnat och konfettin städats undan låg en varm känsla av tacksamhet kvar. Men också en stark längtan och tro på mer.

Många år har passerat sedan Paul Kobylarz tog sitt första steg på svensk mark för att bygga broar. Men visionen lever vidare – i idrottshallar, på fotbollsplaner och i mötet med människor runt om i Sverige. För en förvandlad idrottsvärld. På riktigt.

Text och foto: Sofie Jarl

firades

Stora bilden och längst upp

t.h: Barn leker under firandet. I mitten: Styrelsen dansar. Längst ner: Marcus Ardenfors, Paul Kobylarz, Andréas Andersson och Johan Lagerbeck.

Kulturkristendom - ett

Det har blivit naturligt att kalla sig för kristen i Sverige men det behöver inte alls betyda att man tror på Gud. En ny rapport från ALT visar på utmaningar och möjligheter i en tid då begreppet kristen fått en annan innebörd än förr och att en mindre grupp av unga är betydligt mer intresserade av tro, bön och Bibeln än andra.

på: altutbildning.se/ forskning

Text: Noomi Lind • Foto: Unsplash

Läs hela studien och kommentarer om den

hot och en möjlighet

VAD KÄNNETECKNAR svenskars tro i en tid då man allt mer talar om Sverige som ett kulturkristet land och finns det verkligen en ”Jesushype” bland unga? Det ville man på Akademi för Ledarskap och Teologi, ALT, ta reda på och deltog därför i en enkätundersökning från Surveyinstitutet tillsammans med Linnéuniversitetet.

Totalt har 1225 slumpmässigt utvalda svenskar svarat på frågor om tro. Slutsatserna presenteras i den första delen i en ny rapportserie från ALT, skriven av Fredrik Wenell, lärare och forskare där.

Hela 43 procent av de svarande uppger att de identifierar sig som kristna, men bara 26 procent av dessa tror att det finns en Gud. Den största gruppen av dem, 43 procent, tror att det kanske inte finns en gud, men det finns något, en högre makt eller andevärld, 13 procent är i praktiken ateister och 17 procent vet inte. Bara en mindre andel av de ”kristna” läser Bibeln, ber eller deltar i gudstjänst regelbundet, det vill säga minst en gång i månaden.

UNDERSÖKNINGEN visar också att bara en femtedel av befolkningen i stort vill se ett samhälle byggt på kristna värderingar. Även många som kallar sig kristna är tveksamma, förutom de som läser Bibeln regelbundet. Av dem vill majoriteten satsa på ett samhälle med kristna värden.

De kristna som läser Bibeln en gång i månaden eller mer, är också mer öppna för ett mångkulturellt samhälle och mer positiva till globalisering.

– Detta är intressant eftersom man kan tänka att bibelläsande kristna skulle vara mer dragna åt det högerkonservativa hål-

let. Det stämmer inte utan de umgås också mycket mer med muslimer än icke bibelläsande svenskar, säger Fredrik Wenell i samband med lanseringen av rapporten.

En slutsats är att det inte tycks vara identiteten kristen som avgör en persons hållning i värderingsfrågor, utan om personen läser Bibeln eller inte.

Flera nya undersökningar visar på ett större intresse för tro och andlighet bland unga. I SOM-undersökningen 2025 konstaterar exempelvis statsvetaren Magnus Hagevi att sekulariseringen bland unga tycks ha avstannat. I den brittiska rapporten

The Quiet Revolution talas om hur antalet unga som söker sig främst till pingstkyrkor och till Katolska kyrkan ökar snabbt.

DEN JESUSTREND som förutspåddes av Ungdomsbarometern visar sig däremot inte tydligt i statistiken för denna rapport. Man kan se att fler i åldern 18-25 år tror att det finns en Gud – 18 procent jämfört med 14 procent av befolkningen i stort. Majoriteten av dessa uppger däremot att de inte är intresserade av tro, men det är också fler i denna grupp som är osäkra i fråga om tro.

Det finns dock en liten andel av dessa unga som är mycket intresserade av Jesus och även läser Bibeln mer. Betydligt fler i denna åldersgrupp ber också till Gud regelbundet.

”Tro spelar en större roll bland de yngre ungdomarna än bland de äldre, men det är för tidigt att tala om någon trend och det blir intressant att följa om den här tendensen håller i sig” skriver Fredrik Wenell.

Statistiken pekar mot att personer som

Jag önskar att rapporten skulle få ge oss lite större självförtroende som kristna.

umgås med aktiva kristna regelbundet är mer intresserade av andlighet än andra. Det är en betydligt högre andel som samtalar om andliga frågor om de också umgås med en aktiv kristen, även om det också är många som aldrig eller sällan gör det trots att de umgås regelbundet med aktiva kristna.

HUR SKA DÅ församlingarna svara på det som rapporten visar? I en avslutande del betonar Fredrik Wenell att gemenskaper där bibelläsning och samtal står i centrum är oerhört viktiga, men också att kristna subkulturer behöver sprängas.

”Det jag menar är att församlingar inte kan leva sina egna liv och bygga sina egna kristna frikyrkokulturer för att nå sin samtid. I stället behöver de, som i Apg 1:8, korsa gränser med den helige Andes hjälp. Församlingar behöver forma en “gå ut”kultur snarare än en “kom hit”-kultur.”

Detta innebär inte att gå tillbaka till något som varit, utan att ”gå ut i det som är okänt, ibland också ovant och kanske till och med lite oroande,” menar han.

I samband med att rapporten släpptes fick ledare för olika ungdomsförbund ge sin respons på den till ALT.

De ser att det blivit mer öppet för att prata om tro och finns en större frimodighet hos unga i deras församlingar i att dela med sig av sin tro. De kan också se en större längtan efter att läsa Bibeln hos de unga och att rapporten bekräftar vikten av att ta tillvara detta.

– Min första tanke när jag läste rapporten var att Guds ord är levande och verksamt. Det gör något med mig och andra att läsa Bibeln och fira gudstjänst och att hålla de andliga samtalen. Det tyckte jag var jättespännande, säger Jakob Winberg, Svenska Alliansmissionen.

FÖR ATT NÅ ut och dela med sig till andra gäller det att göra aktiv val i vardagen, framhåller Julia Wellstam, Evangeliska Frikyrkan:

– Jag önskar att rapporten skulle få ge lite större självförtroende till oss som kristna i hur viktiga vi är som individer också i mötet med andra människor. Att vänskap

med människor faktiskt är ett första steg till att få dela med sig av sin tro och att vi ger utrymme för det.

Gustaf Nyström, Pingst ung, uppmärksammar bland annat den osäkerhet hos unga som kommer till uttryck i rapporten.

– Tyvärr är det så att unga i större utsträckning än andra i den här rapporten svarar ”vet inte” på frågan om Gud finns. Att vara ung idag är en ganska osäker tid och vi behöver möta dem i deras frågor, i tvivel och funderingar. Inte komma med enkla svar utan möta till samtal och i brottningskamp, säger han.

ØYVIND THOLVSEN, pastor i Lugnetkyrkan, Falun och ledarskribent i Tidningen Dagen vill betona möjligheterna i det som visas.

”Att många vill identifiera sig som kristna innebär också spännande öppningar för kyrkorna. Det är viktigt att förstå att det på något sätt ligger en positiv syn på den kristna tron till grund för människors sätt att identifiera sig som kristen,” kommenterar han rapporten.

I en tid av kulturkristendom behöver församlingen fortsätta att berätta om vad det innebär att vara medvetna efterföljare och även bjuda in fler till att bli det, menar Frida Igefjord, pastor med ansvar för barn och familj i Filadelfiakyrkan, Stockholm.

Hon blev glad över att läsa att de svarande som identifierar sig som kristna och även läser Bibeln regelbundet, är mer positiva till andra kulturer och globalisering än andra.

”MIN BÖN ÄR att vi som församling ska fortsätta vara en röst som står på de utsattas sida och att vi ska fortsätta öppna upp dörren för människor från andra länder och kulturer” skriver Igefjord.

Hon reflekterar också över vad rapporten säger om den huvudstad hon är pastor i. ”Nästan hälften av stockholmarna har inte umgåtts med en aktivt kristen person det senaste året. Detta utmanar oss som medvetna efterföljare att bredda vårt kontaktnät och våra relationer till andra i vår närhet. Men jag funderar också på om den siffran verkligen stämmer, utifrån att jag vet att det inte alltid är så att jag berättar för alla jag träffar att jag är kristen. Vilka av mina grannar och bekanta har kryssat nej på den

frågan därför att jag inte berättat för dem om min tro på Jesus?”

Rapporten gör henne inspirerad att fortsätta ha örat mot omvärlden för att kunna förmedla evangeliet på ett sätt som blir begripligt och relevant för dagens svenskar.

Slutsatserna från rapporten presenterades också under hösten på Pingsts nya församlingsledarutbild ning Gå i denna din kraft. Fredrik Wenell beskriver ett skifte från att individen präglas av en yttre auktoritet – vad Gud vill, till en inre – vad som känns rätt för mig.

– När man har kopplat bort det yttre, de här traditionerna, den här gu den, de ordningar som den kristna tron ofta kom med, så har den kristna tron förändrats och har idag snarast blivit en del av den egna personliga berättelsen, som ska stämma med Gud som jag definierar honom, säger Wenell.

Han talar också om hur den kulturkristna identiteten blivit en del i en ökad polarisering i samhället, mellan förordare av frihet och självbestämmande och de som vill bevara tydliga traditioner och strukturer från förr.

EN NY SYN på jaget kräver ett nytt sätt att arbeta på, framhåller Fredrik Wenell.

– Den stora utmaningen i vårt samhälle är att förkunna Jesus som Herre när vi själva är våra herrar.

Samtalet om tro har blivit mer aktuellt och möjligt, det äger rum på de stora tidningarnas kultursidor. Men är vi själva redo att ta samtalet? undrar Wenell. Han undrar också hur mycket denna kulturkristendom, som lätt kan reduceras till en funktion i samhällsbygget, påverkat oss själva. Risken finns för en tro som motiverar till en god moral i samhället, men inte blir en udd som utmanar till en personlig omvändelse.

– Kulturkristendomen är både ett hot och en möjlighet och den insikten tror jag att vi behöver ha med oss när vi funderar över vad det innebär att leva som troende i vår tid, säger Fredrik Wenell.

Den

stora utmaningen i vårt samhälle är att förkunna Jesus som Herre när vi själva är våra herrar.

Möttes igen 70 år efter skolstarten i Afrika

Som internatelever lekte de tillsammans i Tasengwa, Tanzania.

Nyligen möttes fyra missionärsbarn 70 år efter att de började första klass, för att återuppleva minnen från en skoltid som präglat deras liv.

Text: Magnus Ramstrand • Foto: Magnus Ramstrand och privat

DE SITTER TILLSAMMANS i secondhandbutiken Skopans café och bläddrar i mobilen fram bild efter bild från skolstarten för 70 år sedan i staden Tasengwa i Tanzania. De fyra kompisarna Bengt, Dan-Jacob, Rune och Ingemar pratar på som om tiden stått still, som om de var där på skolgården i Tasengwa.

– Vi hade den bästa läraren i Karin Brittsjö. Hon var handplockad pedagog som skulle ge eleverna till missionärerna de bästa förutsättningarna trots att lokalen var enkel och utrustningen minimal, säger Ingemar Kalén, själv pedagog och rektor i 17 år.

Ingemar Kalén bor i Hofors och är regionråd för Kristdemokraterna i region Gävleborg.

– Erfarenheten från min skolstart har jag burit med mig hela livet. Pedagogen är skolans viktigaste resurs. En bra pedagog kan göra underverk med enkla medel och lokaler som inte uppfyller alla byggkrav.

Bengt Säker, som dragit ihop kompisarna, är en av initiativtagarna till secondhandbutiken Skopan i Upplands Väsby där de träffas. Butiken har gjort och gör insatser värda många tiotals miljoner kronor runt om i världen tack vare överskottet från den stora butiken och samarbetet med biståndsorganisationer som PMU och Diakonia.

– Erfarenheter från skolan och livet i Tanzania har format mig under livet, både som missionär och som pastor senast här i Upplands Väsby pingstförsamling, säger han.

Rune Lägervik har rest upp ifrån Kristianstad. Han har varit polis hela livet och är den av de fyra som senast i

början av år 2025 besökt platsen i Tanzania där de började skolan för 70 år sedan.

– Jag känner mig hemma i Tanzania och med språket swahili. Det var en oförglömlig upplevelse att träffa en 95-årig man som kom ihåg mig och min familj, säger han och blir tårögd. Han visar en liten videoinspelning av den gamle mannen när han innerligt ber för Rune.

Dan-Jacob Pethrus är den fjärde i gruppen som samlats för att minnas. Han är barnbarn till pingströrelsens förgrundsgestalt, morfar Lewi Pethrus. Han blev aldrig själv missionär i Afrika, men blev en annan slags missionär inom sång och musik.

– Jag har inte återvänt till Tanzania under alla dessa 70 år, berättar han. Jag har inte haft någon längtan.

NÄR SÅNGER kommer på tal och de berättar om livet på internatet som elever vid skolstarten, tar de spontant upp en sång som avslutade varje dag: God natt små kamrater och tack för idag, nu somnar vi alla så gott. Guds änglar de vakar i mörkret hos oss ty därom befallning de fått. God natt. Sov gott. God natt. Sov gott.

Cafébesökare lyssnar andäktigt och applåderar som tack för sången.

Kompisarna som i princip under hela högstadiet gick tillsammans på svenska skolan i Tasengwa, bodde där på internatskolan. De åkte hem till sina familjer fyra gånger per år. Ingen av ”grabbarna” säger något om besvikelse över att bo borta från sina familjer. En erfarenhet många

PRATADE MINNEN. Från vänster Rune Lägervik, Dan-Jacob Pethrus, Bengt Säker och Ingemar Kalén. Lilla bilden överst: Första klass hösten 1955. Från vänster; Dan-Jacob och Ingemar. Höger sida; Rune och Bengt. Lärare är Karin Brittsjö och Mirjam Pettersson (Pethrus) spelar in ett program för IBRA. Nedre bilden: Alla elever på skolan och några syskon.

missionärsbarn vittnat om som en sorg.

– Jag minns istället festerna när vi kom hem till familjen, berättar Bengt Säker.

Både Ingemar och Rune har besökt Tanzania under senare år. Då har de haft glädje av sin barndom i landet.

– Vid ett tillfälle släppte tullen igenom mig som om jag var en tanzanier som kom hem, berättar Rune Lägervik.

– Jag var med om att åka gratis taxi för att chauffören inte ville ta betalt av en gäst som pratade så bra swahili, berättar Ingemar Kalén.

Men de kan vittna om att Tanzania förändrats dramatiskt under 70 år.

– På 60-talet hade Tanzania en befolkning på sex miljoner. Nu bor 60 miljoner i landet, säger Ingemar Kalén. Då tog det en kvart att åka från flygplatsen in till staden Dar el Salaam. Idag kan resan ta flera timmar på grund av trafik.

Höghusen breder ut sig som ett Manhattan. År 2100 beräknas Dar el Salaam vara en av världens folkrikaste städer. Även den lilla byn där svenska skolan låg, har förvandlats till stad.

Fakta missionärsbarn

• Idag finns missionärsbarn i Cypern, Peru, Mellanöstern/Nordafrika, Kenya, Tanzania och Thailand.

• Genom ”40-kronan” stöttar pingstförsamlingarna bland annat missionärsbarns skolgång - en insats som betytt mycket och som är viktig även idag. I år har 19 barn fått stöd till sin utbildning, en ökning med 9 från 2024.

Lösningen på korsordet i nr 3 2025

Förra numrets vinnare

Ann-Christin Näslund, Bengtsfors

Ann-Margret Ekström, Ystad

Kathrin Josefsson, Lycksele

Inge Andersson, Linköping

Stefan Wiström, Söderhamn

Jag vill helst ha boken:

Sången underifrån, Ylva Eggehorn

GLÖD - En höstandaktsbok, Åsa Molin

NAMN:

ADRESS:

ORT:

Skicka rätt svar till:

Tidningen Pingst Box 15144

167 15 Bromma

Eller: noomi.lind@pingst.se

Senast den 13 februari behöver vi ha rätt korsordslöning. Tre personer vinner en bok.

TÄTORT l

FALU KOMMUN, DALARNA

Sången underifrån

Ylva Eggehorn

Libris förlag

Ett stycke Jesusrörelse

Ylva Eggehorn använder sina egna minnen och erfarenheter från 60- och 70-talet i denna delvis självbiografiska roman, som också utgör den sista delen i en trilogi. Hon skriver om den unga flickans samhällsengagemang och också trevande väg till en tro och ett annorlunda sätt att leva, ofta missförstått både av kyrkor och samfund och media. Vi möter alltså ett stycke Jesusrörelse i Sverige i denna bok, så sällan berättad om och det i en språkdräkt som innebär ren njutning att läsa. Arbetet med boken har pågått i över 20 år.

GLÖD

En höstandaktsbok

Åsa Molin (redaktör)

Libris förlag

Tänk om det inte är sant?

KG Larsson

Semnos förlag

Skön gospel med pop och soul

Evelina Gard Framtiden är vår (Mount Vista Music Production)

Vardagsnära om tron

Detta är den fjärde andaktsboken som Nellynätverket, bestående av kvinnliga förkunnare, gett ut. Hösten med sina färger, skördar, vissnande och tilltagande mörker utgör fonden, och fullbordar årstidshjulet. Jag kan utlova riktigt god läsning, förankrad i vardagsnära tro och situationer. Upptäckte till och med att jag faktiskt ville sträckläsa boken även om det kanske inte är avsikten med en andaktsbok. Men, det är något i de här texterna som känns in på bara skinnet och som man bara vill ha mer av. Kanske kommer du uppleva samma sak.

Om sökande efter bevis

Underrubriken till titeln är När tvivlet drabbade mig och argumenten för kristen tro fick vägas på våg. KG Larsson, som varit präst och förkunnare i över 50 år, bjuder in sina läsare till att ta del av hans inre resa, som började när tvivlet helt utan förvarning och egentligen för första gången drabbade honom förra sommaren. Nu blev hans mål att finna avgörande bevis för äktheten i den kristna tron eller att avslöja den som falsk.

Josefina Gniste Frid (David Media)

Albumet Framtiden är vår av och med Evelina Gard är en fröjd för örat. Här ryms nyskrivet material på svenska men även engelska plus nya versioner av två psalmer. Det är skön gospel med inslag av pop och soul, både fartfyllt och lugnt, proppade med otroliga sångarrangemang på Evelinas säregna vis. Mina personliga favoriter är pampiga Nåd har ett namn, glädjespåret Framtiden är vår och avskalade Jag vill ge Dig, o Herre, min lovsång ihop med Samuel Ljungblahd.

Nytt avskalat sound

Josefina Gnistes EP innehåller sex lovsånger alla med ett gemensamt tema: Frid. Detta minialbum bjuder på ett nytt spännande sound som är avskalat, minimalt och atmosfärisk på ett vackert och innerligt sätt. Jenny Wahlström gästar på

Everlasting Peace som är en härlig alternativ popsång á là bandet Gungor. Jag vill även lyfta fram den ärliga Förundrad av Dig med Markus Botica och Mark Alan Schoolmeesters där svenska, portugisiska och engelska förenas..

Svängigt och känslosamt

Stars Go Dim Roses (Curb Records)

Här har vi Chris Cleveland alias Stars Go Dim som med sin sångröst, sitt pianospel och gitarrlir bjuder på ett fantastiskt knippe låtar i en skön mix av gött sväng och känslosamma ballader. Alla fyllda till bredden med det glada budskapet. Musikaliskt finns här främst soul och pop men även en gnutta yacht rock. Hans otroliga soulstämma ger jag full pott till, likaså gåshudslåten Roses, grooviga Mama Don’t Lie (Alright) och underbara A Little Light.

När slutade vi tro det bästa om varandra i vår rörelse?

HELT NY RESURS MINNESVÄRT

Pernilla Öman, föreståndare i Filadelfia Öckerö skriver i Dagen att hon är trött på en debatt kantad av misstro. ”Vänner, låt oss tillsammans vaka på tonen och orden vi använder – motiven i våra egna hjärtan – och tron på att oavsett vilken roll eller funktion vi har så bär vi ett gemensamt hjärta för att vår rörelse ska fortsätta att vara just det, en rörelse – framåt, med Jesus för ögonen”, skriver hon.

MUSIK TIPS

BOK TIPS

december till 1 januari är det dags för The Unite Festival. Med fokus på uppdraget vill man ge den unga generationen praktiska verktyg och utrymme för gudsmöten. Festivalen hålls på fem orter i landet. Läs mer på theunitefestival.com

Josefina Gniste är aktuell med en ny EP kallad frid – ett ord som följt henne genom livet och fått djup mening i både hennes tjänst och tro. Nu har ordet blivit startpunkten för ett projekt som växt fram ur längtan att utforska vad Guds frid verkligen betyder när livet pågår på riktigt.

Genom nya sånger, nytt sound och modiga samarbeten bjuder Josefina in lyssnaren till en plats av vila, tro och tillit.

NY TV-SERIE MED NINA

I mellandagarna börjar den nya tv-serien Helhjärtat med Nina på kanal 10 och TLM play. Programmet sänds sex fredagar med start den 26 december kl 18.30. Tittaren får följa Nina Eriksson, inspiratör och verksamhetsansvarig för LP Kvinna i samtal med fem olika personer om barndom, svårigheter, frälsning och deras framtid under en veckas fiskeresa i Dalarna. Produktionen är ett samarbete mellan LPverksamheten och Holst Produktioner.

Välkommen till Vekhyttegården!

Rymliga och fräscha rum • Allt för konferenser och möten. Gym och bastu • Generös frukost och gästkök • Fritt internet • Djurrum. Boende i natursköna Kilsbergen för församlingar, ungdomsgrupper, alfagrupper, retreater, släktträﬀar etc.

Ansluten till booking.com och Airbnb för enskilda på resande fot. Möjlighet till allt från självhushåll till helpension.

För mer info: Tel 076-890 30 91 • www.vekhyttegarden.se

Vill du synas med en annons i Pingst?

Kontakta Ola!

Ola Tallbom 076-677 67 12 ola.tallbom@vkmedia.se

BOKTIPS

Värdefullabibelgrundadeböcker.

Få varje dag ett nytt fräscht bibelord som ger kraft till dagen och manar till eftertanke.

Välkommen att trivas hos oss.

Vi är ett familjeägt hotell som ligger centralt i en lugn och naturnära miljö i Vindeln.

Vi gör vårt bästa för att du ska få en lyckad vistelse oavsett om du är hos oss för att konferera eller för att koppla av med familj och vänner.

MED HJÄRTAT I HÄNDELSENS CENTRUM www.vindelngallerian.se | Boka på tfn 0933-200 25

När man bara vill fly

Att finna hopp när livet blir för mycket

När livet känns tungt och övermäktigt är det naturligt att vilja fly. Mitt i prövningarna ropar vi ofta: ”Jag måste bort härifrån!”

Rush Witt visar oss konkret hur vi kan finna modet att springa till Jesus i prövningarna. ”Mycket viktig bok” – John Breneman, KRIS

Mjukband

Bygg en bra grund – inte bara för unga.

Med utgångspunkt i Bibelns skapelseberättelse integreras hela Bibeln budskap av frälsning och återupprättelse med den moderna naturvetenskapens upptäckter på ett elegant och lättförståeligt sätt.

Perfekt present för dina barn och barnbarn för att stärka tilltro till Bibeln.

Signaturen i cellen

Om DNA och Intelligent Design

Cellen må vara liten men den är ett stort mirakel som genom sin blotta existens vittnar om en intelligent Skapare. Följ med på en spännande upptäcktsfärd genom vetenskapens sökande på varifrån cellens information kommer. Finns vetenskapliga bevis för en intelligent designer?

C. Meyer