NĂ€r informanterna talar om av vad det innebĂ€r att vara församling handlar det Ă„terkommande om möten, gemenskap och samhörighet. Att vara församling verkar i hög grad innebĂ€ra att tillhöra en gemenskap och mötas fysiskt. En informant talar om att församlingen âbygger mycket pĂ„ gemenskapen och möten med varandraâ och en annan menar att âman behöver möta varandra för att kunna dela livet, tankar, glĂ€dje, sorg, dela skrattet, bön och lovsĂ„ngenâ. Detta uttrycks Ă€ven mer normativt nĂ€r en informant sĂ€ger att âför att vara en församling krĂ€vs att vi möts och ser varandraâ. NĂ€r resonemanget om att mötas ska fördjupas blir det tydligt att gemenskap och relationer Ă€r det grundlĂ€ggande. Bilden av församlingen bygger pĂ„ gemenskap och denna uttrycks i att man möts och syftet med att mötas Ă€r att bygga relation. I detta sammanhang blir det ocksĂ„ viktigt för informanterna att relationerna blir nĂ€ra och personliga. Man menar att församlingen Ă€r gemenskap inte bara genom att mötas men genom att dela livet. Att forma âpersonlig gemenskap och relationer Ă€r otroligt viktigt i ett församlingsbyggeâ. Man menar att ârelationer Ă€r viktigare Ă€r aktiviteten och vi behöver förstĂ€rka vĂ„r gemenskapâ. En av de framtrĂ€dande dimensionerna av relationerna i församlingen Ă€r kĂ€nslan av samhörighet och delaktighet. IdĂ©n om den frikyrkliga församlingen verkar bygga pĂ„ att mĂ€nniskor kommit samman i en gemenskap dĂ€r man mer eller mindre blir del av varandras liv och utveckling av tron. Informanter talar om âkĂ€nslan av delaktighetâ och att det inte Ă€r tĂ€nkt att man ska âvara kristen utan sitt sammanhangâ eller âvar och en pĂ„ sin kammareâ. Ett Ă„terkommande sprĂ„kligt uttryck för detta Ă€r den bibliska bilden av församlingen som Kristi kropp. Flera informanter anvĂ€nder denna bild och utrycker att församling Ă€r delaktighet och samhörighet men att dessa dimensioner försvĂ„rats under pandemin. NĂ€r man nu ser fram mot att kunna öppna upp för gudstjĂ€nster och gemensamma samlingar talas om vikten av att âlyfta fram glĂ€djen att vi Ă€r Kristi kroppâ. Ett omrĂ„de vi behöver Ă„tererövra Ă€r synen pĂ„ kyrkan som Kristi kropp, det allmĂ€nna prĂ€stadömet, den rika och mĂ„ngfasetterade kyrkan. Inte "de anstĂ€lldas kyrka". Krisen har samlat initiativet hos nĂ„gra fĂ„. Nu mĂ„ste detta förĂ€ndras. Dessutom behöver kyrkan öppnas upp pĂ„ riktigt. Det kan bli vĂ„r stora utmaning: "Ăppna kyrkan!"
UtifrÄn denna inledning kommer tre frÄgestÀllningar att bearbetas som genererats utifrÄn en nÀrlÀsning av informanternas fritextsvar: Vilka utgör församlingen? Hur leds församlingen? Vad Àr dess uppdrag?
63
