Om gudstjänsten är det som gör oss till kyrka, som Eriksson menar, och den möjligheten tas ifrån den gudstjänstfirande församlingen, vad är det då som definierar kyrkan?
Engagemang i församlingen När Paulus beskriver församlingen i Första Korinthierbrevet väljer han att använda bilden av kroppen. En kropp med många olika kroppsdelar som alla är beroende av varandra. ”Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus.” 7 Att vara en församling innebär gemenskap och tillhörighet, något som kraftigt begränsats under pandemin. Nästan 70% av enkätsvaren talar om att delaktigheten i församlingen försämrats under pandemin. ”Delaktighet handlar ytterst sett om att erfara att man hör till ett sammanhang, är en del av en helhet och får komma till sin rätt som människa”, skriver Carin Dernulf och Robert Eriksson. 8 I följande avsnitt berörs frågor om delaktighet och engagemang i församlingen, genom att se på hur ledarskap, beslutsfattande och kommunikation sett ut under pandemin, hur verksamheter har påverkats samt hur man med rådande restriktioner kan bygga en församling.
Ledarskap och beslutsfattande Pandemin med dess restriktioner har väckt frågor om församlingen som demokratisk förening med beslutsfattande i års- och församlingsmöte. Hos några uppstod en oro kring medbestämmande och transparens. Inom EFK uppger en dryg tredjedel att ledarskapet i församlingarna blivit något mer tydligt under pandemin medan nästan hälften menar att det vare sig blivit mer eller mindre tydligt i relation till hur det var tidigare. Det tyder ändå på att församlingars ledarskap visat tydlighet under pandemin och troligtvis gjort det redan innan. Beslutsfattandet under pandemin har i stor utsträckning legat hos församlingens styrelse/församlingsledning. Trots detta verkar många församlingar ändå ha hittat vägar för att fatta gemensamma församlingsbeslut,
7 8
1 Kor 12:12. Dernulf & Eriksson 2015, s. 69.
167
